Transkulturell omvårdnad

(1)

Transkulturell omvårdnad

Transcultural nursing

Författare: Rahel Bereket Tesfagerges och Soso Win

VT 2021

Examensarbete: Kandidat, 15 hp

Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Gunnel, Andersson, Universitetslektor, Örebro universitet Examinator: Annica, Kihlgren, Professor, Örebro universitet

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: År 2019 fanns det ungefär 272 miljoner internationella immigranter runt om i

världen. Det ökade antalet immigranter har format en multikulturell population och sjuksköterskor kan bemöta patienterna i alla vårdsammanhang. Därför är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap inom transkulturell omvårdnad.

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med olika

etniska bakgrund.

Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design och systematisk sökning. Databaserna

Cinahl och Medline användes för att söka vetenskapliga artiklar. Urval utfördes i tre steg; först lästes titlar, abstrakt och slutligen lästes artiklarna i fulltext. Dataanalysen utfördes enligt Kristenssons integrerade analys och efter granskningen sammanställdes resultatet i kategorier och underkategorier.

Resultat: Sjuksköterskors upplevelse redovisades i tre kategorier. Den första kategorin var

vikten av kommunikation; underkategorierna var att uppleva en språkbarriär och att använda tolk. Den andra kategorin var att skapa förutsättningar för delaktighet; underkategorierna var relation till patienter och anhöriga och behov av kulturell kompetens. Den tredje kategorin var hinder i vården; underkategorierna var kulturella hinder och religiösa hinder.

Slutsatser: Det behövs mer utbildning för att sjuksköterskor ska kunna känna sig trygga och

kompetenta i att vårda patienter med olika kulturella bakgrund.

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1 2. Bakgrund ... 1 2.1 Begreppsdefinition ... 1 2.2 Historik ... 1 2.3 Transkulturell omvårdnad ... 2 2.4 Upplevelser av sjukvården ... 2 2.5 Problemformulering ... 2 3. Syfte ... 3 4. Metod ... 3 4.1 Design ... 3 4.2 Datainsamling ... 3

4.3 Inklusions- och exklusionskriterier ... 3

4.4 Urval ... 3 4.5 Kvalitetsgranskning ... 3 4.6 Dataanalys ... 4 4.7 Forskningsetiska överväganden ... 4 5. Resultatredovisning ... 5 5.1 Vikten av kommunikation ... 5

5.1.1 Att uppleva en språkbarriär ... 5

5.1.2 Att använda tolk ... 6

5.2 Att skapa förutsättning för delaktighet ... 6

5.2.1 Relation till patienter och anhöriga ... 6

5.2.2 Behov av kulturell kompetens ... 7

5.3 Hinder i vården... 7 5.3.1 Kulturella hinder ... 7 5.3.2 Religiösa hinder ... 8 6. Resultatsammanfattning ... 8 7. Diskussion ... 8 7.1 Metoddiskussion ... 8 7.1.1 Design ... 8 7.1.2 Datainsamling ... 8 7.1.3 Kvalitetsgranskning ... 9 7.1.4 Dataanalys ... 10 7.1.5 Forskningsetiska överväganden ... 10 7.2 Resultatdiskussion ... 10

(4)

7.2.1 Vikten av kommunikation ... 10

7.2.2 Att skapa förutsättningar för delaktighet ... 11

7.2.3 Hinder i vården... 11 7.2.4 Upplevelser av sjukvården ... 12 8. Slutsatser ... 12 9. Referenslista ... 13 Bilaga 1: Sökmatris Bilaga 2: Artikelmatris

(5)

1

1. Inledning

Alla människor har olika värderingar, kulturella bakgrund och trosuppfattningar. Sjuksköterskor har ansvar att bemöta alla patienter på samma sätt oberoende av deras

kulturella bakgrund, vilket även framgår av Hälso-och sjukvårdslagen som fastslår att ”målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen”. Det framgår även att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde (Hälso- och sjukvårdslag [HSL], SFS 2017:30, 3 kap, 1 §). Författarna till litteraturstudien har under den verksamhetsförlagda utbildningen och arbetslivet vårdat patienter med annan kulturell bakgrund. Det väckte intresse till att fördjupa sig i sjuksköterskans perspektiv om transkulturell omvårdnad.

2. Bakgrund

Det senaste århundradet har flera miljoner människor runt om i världen immigrerat till andra länder. År 2019 fanns det ungefär 272 miljoner internationella immigranter runt om i världen som motsvarar 3,5 procent av världens population (International Organization for Migration, 2020). Människor immigrerar till andra länder av olika skäl vilket kan vara krig, etniska konflikter, bristande miljö, ekonomiska problem samt nya möjligheter för utbildning eller arbete. Det ökade antalet immigranter har format en multikulturell population (Tosun & Sinan, 2020). Genom en ökad immigration har även behovet av kunskap kring kulturell mångfald ökat (Markey, 2021).

2.1 Begreppsdefinition

Kulturell mångfald definieras som olika etniska grupper som finns i ett samhälle. Grupperna kan ha både osynliga och tydligt synliga skillnader när det handlar om värderingar, tro och beteenden. Det är viktigt att sjuksköterskor inte endast fokuserar på de synliga skillnaderna eftersom helhetsbilden då kan förbises. Inom vården kan kulturell mångfald handla om när en svensk vårdare bemöter en patient med annan etnisk bakgrund. Det kan också handla om en vårdare med annan etnisk bakgrund som vårdar en svensk patient (Jirwe, 2019, s. 363–364). Etnicitet definieras som tillhörighet till en viss grupp av människor som har gemensamt ursprung. Det inkluderar ärftliga och sociala faktorer och är även ett sätt att särskilja mellan vi och dem. Etnisk tillhörighet byggs oftast upp av religion, språk, kultur eller historisk bakgrund. I USA börjades begreppet etnicitet att användas för att definiera människor med minoritetsstatus som ansågs vara underlägsna den dominerande befolkningen (Jirwe, 2019, s. 363–364).

2.2 Historik

Vid slutet av 1800-talet beskrev Florence Nightingale vikten av att ha kännedom om

patienters kulturella bakgrund vid omvårdnaden. Dock var det inte förrän på 1950-talet som sjuksköterskan Madeleine Leininger påvisade kulturella skillnader hos patienter. Leininger introducerade begreppet transkulturell omvårdnad med syfte att öka sjuksköterskors

kulturella kompetens (Jirwe, 2019, s. 368). Leininger skapade en omvårdnadsteori Cultural

care diversity som syftar på att ge kulturellt baserad omvårdnad. Där handling och beslut som

tas av sjuksköterskor vid omvårdnad ska anpassas på en individuell nivå för att

överensstämma med patientens kulturella värderingar, tro och livsvägar (Tosun & Sinan, 2020).

Patienter med olika kulturella bakgrund kan ha en annan syn på hälsa, ohälsa, sjukvård, kost och barnuppfostran. Därför är det viktigt att sjuksköterskor får undervisning om transkulturell

(6)

2

omvårdnad och med hjälp av litteratur få mer kunskap om olika etniciteter. Men det är också viktigt att sjuksköterskor har ett öppet sinne och inte endast utgår från det som står i

litteraturen om olika etniciteter (Jirwe, 2019, s. 369).

2.3 Transkulturell omvårdnad

Transkulturell omvårdnad innebär att sjuksköterskor ska utgå från ett holistiskt synsätt samt vara lyhörd och uppmärksam på patienters bakgrund vid omvårdnadsarbetet. Syftet med transkulturell omvårdnad är att skapa en kulturanpassad vård som i sin tur leder till en

patientsäker vård (Jirwe, 2019, s. 369). Enligt Leininger är transkulturell omvårdnad en viktig del för människors välbefinnande, hälsa och ohälsa samt utveckling (Jirwe, 2019, s.370). Omvårdnaden tar hänsyn till etnisk tillhörighet men det finns även andra faktorer som spelar viktig roll. Faktorerna kan vara kön, genus, sexuell orientering, religion, socioekonomisk bakgrund, personlighet och livserfarenhet (Jirwe, 2019, s. 363).

Enligt den transkulturella omvårdnaden kan synen på hälsa och ohälsa skilja sig mellan olika kulturer. En sjuksköterska som inte är medveten om olika kulturer kan missförstå vissa beteenden och behöver ha det i åtanke vid omvårdnadsarbetet. När sjuksköterskor ska ge en transkulturell vård behöver de respektera patientens kulturella värderingar, tro och livsvägar. Genom kunskap och hänsynstagande till patientens olika perspektiv kan vården ges med utgång från ett holistiskt synsätt (Tosun & Sinan, 2020). Sjuksköterskor behöver även granska sina egna kulturella värderingar och övertygelser för att kunna förstå patientens kulturella värderingar på ett bättre sätt. Det är även grunden för att kunna ge individualiserad vård med respekt för patientens bakgrund (Markey, 2021).

2.4 Upplevelser av sjukvården

I en studie skriven av Brämberg & Nyström (2010) framkom att patienterna hade olika upplevelser beroende på vart de sökte och vem de bemötte i sjukvården. Till exempel en patient fick cancerbesked via mejl och det upplevdes vara ett respektlöst sätt att informera viktigt besked. Trots den här händelsen var patienten nöjd med behandlingen som han fick efteråt. En annan patient upplevde att vårdgivaren gav en god information innan operationen vilket har lett till att patienten kände sig trygg och väl omhändertagen (Brämberg & Nyström, 2010).

I en annan studie framgick det att många patienter med en annan kulturell bakgrund hade en negativ bild av sjukvården. Flera patienter uppgav att de fick mindre information från vårdgivaren om deras tillstånd och fick även längre väntetid inför behandlingar till skillnad från nederländska patienter, vilket väckte känslan av en ojämlik vård. En patient med språksvårigheter fick upprepa sig flera gånger för att uttrycka sitt behov och upplevde att vårdgivaren inte tog hennes vård på allvar. Vidare upplevde flera patienter att vårdgivaren hade fördomar om dem vilket påverkade deras vård (Suurmond, Uiters, Bruijne, Stronks, Essink-Bot, 2011).

2.5 Problemformulering

I dagens globaliserade värld ökar antalet immigranter kontinuerligt, vilket innebär att

sjuksköterskor behöver en ökad kulturell kompetens. Sjuksköterskor kan möta patienter med olika etniciteter i alla vårdsammanhang och därför är det viktigt att veta hur de ska bemöta den här patientgruppen. Enligt HSL (SFS 2017:30, 3 kap, 1 §) ska vårdgivare ge alla

människor en jämlik vård med hänsyn till varje individs värdighet. Litteraturstudien är viktigt för att kunna öka kunskapen om transkulturell omvårdnad.

(7)

3

3. Syfte

Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med olika etniska bakgrund.

4. Metod

4.1 Design

En litteraturstudie med deskriptiv design och systematisk sökning i enlighet med Kristensson (2014, s. 69).

4.2 Datainsamling

Databaserna Cinahl (Communulative Index to Nursing and Allied Health Litterature) och Medline (Medical Literature Analysis and Retrieval System Online) användes för att söka fram vetenskapliga artiklar till litteraturstudien.

För att identifiera relevanta ämnesorden i Cinahl användes “Cinahl Subject Headings” (MH). Ämnesorden som användes var “transcultural nursing”, “transcultural care” och “nurse

attitudes”. Booleska sökoperatörer (AND) och (OR) användes för att kombinera ämnesorden.

Vidare begränsades sökningen med peer reviewed, engelska och publicerade mellan 2011– 2021 (se sökmatris bilaga 1).

För att hitta relevanta ämnesorden i Medline användes “Medline Subject Headings” (MeSH). Ämnesorden som användes var “transcultural nursing” och “attitudes”. Fritextsökning gjordes på “nurse” och “experience”. För att kombinera ämnesorden användes booleska sökoperatörer. Vidare begränsades sökningen med peer reviewed, engelska och publicerade mellan 2012–2020 (se sökmatris bilaga 1). Den systematiska sökningen kompletterades även med en manuell sökning från en av de inkluderade artiklarnas referenslista.

4.3 Inklusions- och exklusionskriterier

Inklusionskriterier var artiklar som beskriver sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med olika etniska bakgrund. Exklusionskriterier var sjuksköterskestudenter, övriga yrkesprofessioner, review artiklar och artiklar som lyfter patienters upplevelse valdes bort.

4.4 Urval

Enligt Kristensson (2014, s. 164) behöver sökning av relevanta artiklar genomgå en första gallring där samtliga artiklars titlar skall läsas för att sedan välja bort irrelevanta artiklar som inte svarar på studiens syfte. De resterande artiklar med relevant abstract skall läsas i fulltext. Sökningen i Cinahl genererade 50 artiklar, varav alla rubriker lästes. Därefter lästes 40

abstract och slutligen lästes 10 artiklar i fulltext. Av de 10 artiklarna valdes sex artiklar att inkluderas i litteraturstudien (se sökmatris bilaga 1). Sökningen i Medline genererade 87 artiklar. Alla rubriker lästes och 44 artiklar kvarstod till andra urvalet där 12 artiklar lästes i fulltext och sedan valdes fyra artiklar att inkluderas. Slutligen valdes totalt nio artiklar att inkluderas i litteraturstudien som besvarade syftet (se bilaga 1 med sökmatris).

4.5 Kvalitetsgranskning

Kvalitetsgranskningen av de 10 artiklarna genomfördes utifrån Kristenssons (2014, s.171) bedömningsmall. Granskningen utgick från artikelns syfte, metod, resultat och

diskussion. Granskningsmallen bestod av 12 frågor och författarna beslutade att studierna behövde uppfylla minst 65 procent för att räknas som medelkvalité samt minst 85 procent för

(8)

4

hög kvalité. Artiklarna lästes först individuellt och därefter granskades de tillsammans utifrån bedömningsmallen. Vidare diskuterades och bedömdes artiklarnas kvalité och en artikel exkluderades eftersom den inte uppfyllde alla kriterier enligt bedömningsmallen.

Tabell 1: Översikt över de granskade artiklarnas kvalité Artiklarnas titel

Kvalité

Artiklar som exkluderades

Hög Medel Låg

Alosaimi & Ahmed (2016). The Challenges of Cultural Competency Among

Expatriate Nurses Working in Kingdom of Saudi Arabia X

Calza, Rossi, Bagnasco, & Sasso (2016). Exploring Factors Influencing

Transcultural Caring Relationships in the Pediatric Stem Cell Transplant Setting: An Explorative Study

X

Coleman & Angosta (2017). The lived experiences of acute-care bedside registered nurses caring for patients and their families with limited English proficiency: A silent shift

X

Goodman, Edge, Agazio & Prue-Owens (2015). Cultural Awareness: Nursing Care

of Iraqi patients X

Ian, Nakamura-Florez, Lee (2016). Registered nurses experiences with caring for

non- English speaking patients X

Kallakorpi, Haatainen & Kankkunen (2018). Nurses experiences Caring for

Immigrant Patients in Psychiatric Units X

Lin, Wu & Hsu (2019). Exploring the experiences of cultural competence among

clinical nurses in Taiwan X

Liou & Cheng (2011). Experiences of a Taiwanese Nurse in the United States X

Neiman (2019). Nurses Perceptions Of Basic Palliative Care in the Hmong

Population X

Sevinc (2018). Nurses Experiences in a Turkish Internal Medicine Clinic With

Syrian Refugees X

4.6 Dataanalys

Efter kvalitetsgranskningen påbörjades dataanalysen av de nio inkluderande artiklarna. Dataanalysen utfördes utifrån Kristenssons (2014, s.174) integrerad analys. Första steget i dataanalysen var att läsa igenom samtliga artiklar i fulltext var för sig. Sedan diskuterades det övergripande intrycket av artiklarnas innehåll. Andra steget i dataanalysen var att

sammanfatta studiernas resultat som liknar varandra. I tredje steget sammanställdes resultatet i kategorier och underkategorier.

4.7 Forskningsetiska överväganden

Inom medicinsk forskning krävs det att studier utförs på människor för att få in ny kunskap kring olika sjukdomar, hälsa, ohälsa men även behandlingar. Det är ett krav att all forskning på människor utgår från ett etiskt förhållningssätt. När ett forskningsprojekt ska utföras finns det även fyra etiska principer att ta hänsyn till. Autonomiprincipen innebär att forskaren ska respektera deltagarnas självbestämmande. Nyttoprincipen innebär att göra gott och överväga risken för deltagarna att utsättas för skada eller obehag. Inte skada-principen innebär att minimera risken för deltagarna att skadas under studien. Rättviseprincipen innebär att behandla deltagarna likvärdig (Kristensson, 2014, s. 49–53).

Samtliga studier som inkluderades i litteraturstudien har fått etiskt godkännande från etiska kommittéer. Sjuksköterskor som deltog i studierna har frivilligt valt att ingå i studien och gav sitt godkännande. De fick även information om deras rättigheter under studiens gång och bevarade deras anonymiteten genom att dölja personliga uppgifter. Vidare har författarna till

(9)

5

litteraturstudien lagt förförståelse inom parentes för att få en transparent tolkning av resultatet.

5. Resultatredovisning

Resultatet utgick ifrån nio kvalitativa artiklar där totalt 193 deltagare ingick. Studierna utfördes i USA (n=3), Italien (n=1), Finland (n=1), Turkiet (n=1), Saudi Arabien (n=1), Taiwan (n=1) och Irak (n=1). Resultatet redovisades i tre kategorier och sex underkategorier. Den första kategorin var vikten av kommunikation; underkategorierna bestod av att uppleva en språkbarriär och att använda tolk. Den andra kategorin var att skapa

förutsättningar för delaktighet; underkategorierna bestod av relation till patienter och

anhöriga samt behov av kulturell kompetens. Den tredje kategorin var hinder i vården; underkategorierna bestod av kulturella hinder och religiösa hinder.

Tabell 1. Översikt av kategorier och underkategorier och i vilka artiklar dessa finns representerade.

5.1 Vikten av kommunikation

5.1.1 Att uppleva en språkbarriär

Sjuksköterskor upplevde att språkhinder skapade en barriär som påverkade deras förmåga att ge god vård (Alosaimi & Ahmad, 2016; Calza et al., 2016; Coleman & Angosta, 2017; Goodman et al., 2015; Ian et al., 2016; Lin, 2019; Neiman, 2019; Sevinc, 2018).

Språkbarriären kunde skapa såväl frustration som rädsla i möten där det förekom språkliga hinder i arbetet (Calza et al., 2016; Coleman & Angosta, 2017) och det upplevdes även som mer tidskrävande att vårda patienterna (Alosaimi & Ahmed 2016; Calza et al., 2016;

Artikel

Kategorier och underkategorier:

Vikten av kommunikation Att skapa förutsättningar för delaktighet Hinder i vården Att uppleva en språkbarriär Att använda tolk Relation till patienter och anhöriga Behov av kulturell kompetens Kulturella hinder Religiösa hinder

Alosaimi & Ahmad (2016) X X X X X

Calza et al., (2016)

X X X X X X

Coleman & Angosta (2017) X X X X X

Goodman et al., (2015) X X X X X Ian et al., (2016) X X X X Kallakorpi et al., (2018) X X X Lin et al., (2019) X X X X X Neiman (2019) X X X X X Sevinc (2018) X X X X

(10)

6

Coleman & Angosta, 2017; Goodman et al., 2015; Ian et al., 2016; Lin et al., 2019; Sevinc, 2018). Sjuksköterskor behövde planera sitt arbete med patienterna i förväg för att hinna med omvårdnadsarbetet (Ian et al., 2016; Lin et al., 2019). För att komma över hindren användes digitala verktyg vilket hade stor betydelse för en fungerande kommunikation. Det fanns även mobila applikationer som sjuksköterskor kunde ta hjälp av (Lin et al., 2019; Neiman, 2019). Icke verbal kommunikation upplevdes spela en viktig roll för sjuksköterskors möjlighet att uttrycka sig trots språkhinder (Calza et al., 2016; Coleman & Angosta, 2017; Goodman et al., 2015; Neiman, 2019). Den Icke verbala kommunikationen kunde bestå av gester och att teckna bilder (Calza et al.,2016). Till exempel användes beröring för att trösta och visa medkänsla. Vidare beskrev sjuksköterskor viljan att förstå patienten och familjens behov genom att förmedla information både verbalt och icke verbalt (Coleman & Angosta, 2017).

5.1.2 Att använda tolk

Alla sjuksköterskor hade tillgång till tolk för att kunna komma över språkhinder men i olika utsträckning, vilket de flesta sjuksköterskor upplevde vara till stor hjälp (Calza et al., 2016; Coleman & Angosta, 2017; Goodman et al., 2015; Ian et al., 2016; Kallakorpi et al., 2018; Lin et al., 2019; Neiman, 2019; Sevinc, 2018). Genom att ha tillgång till tolk skapades mindre stress i samband med språkhinder (Goodman et al., 2015). I studien av Coleman och Angosta (2017) hade sjuksköterskor tillgång till tolk dygnet runt vilket ledde till bättre kommunikation med patienter. Calza et al. (2016) beskriver att patienter som var barn användes som tolk eftersom de hade bättre språkkunskaper än föräldrarna.

En nackdel med att använda tolk var att det inte gick att verifiera att informationen tolkades korrekt. En annan nackdel var att tolkens egen tro och värdering kunde påverka hur

informationen tolkades. Till exempel återberättade en sjuksköterska att en tolk inte

informerade patienten om den försämrade prognosen, eftersom tolken ansåg att det var guds vilja och att det inte var viktigt för patienten att veta (Goodman, et al., 2015).

Telefontolk användes när det inte fanns möjlighet för tolken att vara närvarande (Neiman, 2019). Dessvärre kunde det upplevas som ineffektivt eftersom patienten och tolken ibland hade svårt att höra varandra. Sjuksköterskor var osäkra om patienten förstod vad som förklarades och medvetna om att det fanns risk för missförstånd. Därför föredrog

sjuksköterskor att tolken skulle vara närvarande (Coleman & Angosta, 2017; Neiman, 2019).

5.2 Att skapa förutsättning för delaktighet

5.2.1 Relation till patienter och anhöriga

Sjuksköterskor ville inkludera patientens anhöriga i vården men det fanns ibland kulturella barriärer som försvårade inkluderingen av anhöriga (Coleman & Agnosta 2017; Goodman et al., 2015; Ian et al., 2016; Kallakorpi et al., 2018; Lin et al., 2019; Neiman, 2019; Sevinc, 2018). Vissa upplevde att anhöriga var ett stöd som hjälpte till med patientens rehabilitering medan andra ansåg att anhöriga bidrog till ökad arbetsbelastning. Där det ibland kunde uppstå kulturella konflikter mellan sjuksköterskor och anhöriga när de inte var eniga om patientens hälsa och ohälsa (Kallakorpi et al., 2018).

Patienter med en annan kulturell bakgrund hade ibland många familjemedlemmar vilket kunde vara överväldigande för sjuksköterskor när många anhöriga besökte patienten

(11)

7

som inte talade samma språk men det försvårades vid kulturella skillnader mellan patienter och sjuksköterskor (Coleman & Angosta, 2017; Goodman et al., 2015; Kallakorpi et al., 2018; Naiman, 2019). Att använda sig av religiösa fraser exempelvis ”Bismillah” som betyder guds vilja, kunde vara av stor vikt för att skapa en anknytning och ge en trygghetskänsla vid omvårdnad (Alosaimi & Ahmad, 2016).

Sjuksköterskor upplevde svårigheter i att ge patienter med olika etniciteter information och undervisning. En sådan situation kunde dock inte undvikas vilket skapade frustration och väckte en känsla av ojämlik vård hos sjuksköterskor (Alosaimi & Ahmed, 2016; Calza et al., 2016; Goodman et al., 2015). Till exempel beskrev sjuksköterskor i Italien svårigheter med att lära den här patientgruppen och deras anhöriga hanteringen av centrala venkateter i

hemmet efter utskrivningen. Sjuksköterskor upplevde inte den här svårigheten med italienska patienter och därför upplevde de att det var en ojämlik vård för patienter med olika etniciteter (Calza et al., 2016).

5.2.2 Behov av kulturell kompetens

Sjuksköterskor upplevde att de inte hade tillräckligt med kunskap om olika kulturer. De uttryckte även viljan till att få mer undervisning i kulturell kompetens för att kunna implementera det i vården (Alosaimi & Ahmad, 2016; Calza et al., 2016; Coleman & Angosta 2017; Kallakorpi et al., 2018; Lin et al., 2019; Neiman, 2019). För att kunna ge en effektiv kulturell vård behövde sjuksköterskor inkludera familjens och patienternas kulturella vanor. En del sjuksköterskor kände sig mer engagerade inom multikulturell vård än andra (Kallakorpi et al., 2018). Vidare lyfte sjuksköterskor att interaktionen med patienter från andra länder ledde till att de fick ökad kunskap om olika kulturer (Ian et al., 2016). Vissa sjuksköterskor var obekanta med olika kulturer och det ledde till att de inte förstod ritualer som anhöriga utförde. De upplevde att det behövdes en ökad kunskap för att kunna förstå patientens behov utan att ha förutfattade meningar (Lin et al., 2019; Neiman, 2019). Skillnader i kultur och värderingar gjorde att det krävdes mycket tid och insatser för att förstå patientens behov (Lin et al., 2019). Till exempel behövde sjuksköterskor vid utskrivning ägna mycket tid att förbereda patienten inför hemgång och fick därför lättare arbetsuppgifter för att hinna med utskrivningen (Coleman & Angosta, 2017).

5.3 Hinder i vården

5.3.1 Kulturella hinder

Sjuksköterskor uppgav att de försökte förstå patienter med annan kulturell bakgrund genom att visa respekt och acceptera patientens tro och värderingar (Lin et al., 2019; Neiman, 2019). De uppgav även att patienterna kunde ha annan syn på hälsofrämjande levnadsvanor, till exempel att äldre personer bör vila och inte anstränga sig för att främja hälsan (Lin et al., 2019).

Patienter från vissa kulturer kunde ha en annan syn på könen enligt sjuksköterskor (Alosaimi och Ahmad, 2016; Calza et al., 2016; Goodman et al., 2015; Sevinc, 2018). Många upplevde att patienterna ofta föredrog att tala direkt med en läkare i stället för att försöka förklara problemet för sjuksköterskor. Det kan bero på att sjuksköterskor i patienternas hemländer hade mindre ansvar eller värde (Calza et al., 2016).

Patienterna ogillade maten som serverades på grund av kulturella skillnader och

(12)

8

al., 2016; Coleman & Angosta, 2017; Goodman et al., 2015; Lin et al., 2019). Det skapades frustration när patienterna endast åt mat som anhöriga tog med eftersom det inte innehöll tillräckligt med näring. Vissa patienter behövde även en specialkost och det var svårt att bedöma om den maten innehöll tillräckligt med näring. Däremot var sjuksköterskors främsta mål att patienten fick någon form av näring för att hälsan inte skulle försämras (Goodman et al., 2015).

5.3.2 Religiösa hinder

När religionen blev ett hinder i vården upplevde sjuksköterskor att det påverkade det dagliga arbetet men även vilka beslut som tas om behandling (Alosaimi & Ahmad, 2016; Calza et al., 2016; Goodman et al., 2015; Lin et al., 2019). Sjuksköterskor visste inte hur de skulle hantera religiösa dilemman eftersom de saknade kunskap och utbildning (Calza et al., 2016). De kunde till exempel tvingas skjuta fram läkemedelsadministration på grund av patienternas bönestund. Sjuksköterskor kunde inte förstå varför patienter prioriterade sin religiösa tro över medicinska åtgärder vilket resulterade i etiska dilemman (Alosaimi & Ahmad, 2016; Lin et al., 2019).

Vidare ville inte många kvinnliga patienter bli omhändertagna av manliga sjuksköterskor och det skapade hinder i vården. Till exempel inom den islamiska tron förväntas kvinnor att ha på sig abaya som täcker hela kroppen samt håret för att hindra att bli sedd av manliga

sjuksköterskor. Det hindrade sjuksköterskor från att se hela patienten och bedöma deras allmänna tillstånd, till exempel var det svårt att bedöma om de var cyanotiska (Alosaimi & Ahmad, 2016). Sjuksköterskor ville respektera de kvinnliga patienternas önskemål kring det här dilemmat men det var inte alltid möjligt (Goodman et al., 2015; Sevinc, 2018).

6. Resultatsammanfattning

Sjuksköterskor upplevde språkliga hinder och de använde sig av olika strategier för att komma över hindren. De upplevde att det var svårt att skapa anknytning och även att det var tidskrävande att vårda patienter med olika etniska bakgrund. En del sjuksköterskor beskrev fördelen med att inkludera anhöriga medan andra såg de som ett hinder. Sjuksköterskor upplevde att de hade brist på kunskap om olika kulturer och behov av att öka sin kulturella kompetens. De upplevde även svårigheter i att möta patienter med annan kulturell bakgrund på grund av skillnader i levnadsvanor, tro och värderingar.

7. Diskussion

7.1 Metoddiskussion

7.1.1 Design

Litteraturstudiens syfte var att utforska upplevelse av ett fenomen och intervju hade kunnat utföras för att besvara syftet. Den rådande situationen under pandemin med Covid-19 försvårade den här typen av datainsamlingsmetod. Vidare ville inte författarna endast få förståelse av sjuksköterskors upplevelser i Sverige därför valdes inte intervju som en datainsamlingsmetod.

7.1.2 Datainsamling

Meningsbärande ord som identifierades ur syftet översattes till engelska och användes sedan för testsökning. En likvärdig testsökning gjordes i databaserna Cinahl, Medline och

(13)

9

PsycINFO för att hitta relevanta artiklar som svarar på syftet. Sökningen i PsycINFO gav minst antal artiklar och de ansågs inte vara relevanta för litteraturstudien därför exkluderades databasen. Det som hade kunnat göras annorlunda var att göra en testsökning i Pubmed. Eftersom Pubmed är den största men även mest använda databasen (Kristensson, 2014, s. 159). Dock är Medline likvärdig även om ny publicerade artiklar inte återfinns. Cinahl och Medline användes slutligen för den systematiska sökningen. Vidare behövdes fritextord läggas in i sökningen eftersom det inte fanns samma ämnesord i databaserna och därmed fanns det en risk att relevanta artiklar föll bort. Sökningen begränsades till åren 2011–2021 eftersom års begränsning enligt Kristensson (2014, s. 162) är viktigt för att sökningen ska generera aktuella artiklar om ämnet. En nackdel med års begränsning är att viktiga studier kunde omedvetet exkluderats. Sedan begränsades sökningen med peer reviewed och engelskt språk för att öka de vetenskapliga artiklarnas tillförlitlighet. Begränsningarna gjordes i enlighet med Kristensson (2014, s.162).

7.1.3 Kvalitetsgranskning

Endast kvalitativa studier ingick i resultatet eftersom författarna ansåg att det var mest relevant utifrån litteraturstudiens syfte. Om kvantitativa studier inkluderades skulle fler sjuksköterskor deltagit vilket hade gett ett mer generaliserat resultat men även större bild av sjuksköterskors upplevelser.

Kristenssons (2014, s. 171) granskningsmall för bedömning av kvalitativa studier användes för att granska artiklarnas kvalité. Efter en noggrann granskning exkluderades en artikel som inte svarade på syftet och saknade det etiska resonemanget. Av de artiklar som granskades hade sex artiklar hög kvalité och tre artiklar medelkvalité. Författarna till litteraturstudien har brist på erfarenhet av att kvalitetsgranska artiklar,vilket kan ha påverkat granskningen negativt. Eftersom granskningsmallar användes vid granskningen av artiklarna kan det ändå stärka litteraturstudien.

Trovärdighet inom den kvalitativa forskningen består enligt Kristensson (2014, s. 124) av fyra olika dimensioner. Dimensionerna är tillförlitlighet, överförbarhet, verifierbarhet och

giltighet. Tillförlitlighet innebär att resultatet ska vara transparent och att forskaren ska vara

kritisk för att minimera risken för bias (Kristensson, 2014, s. 125). Författarna till

litteraturstudien har flera gånger kritiskt granskat artiklarnas resultat under studiens gång vilket minskar risken för bias. Litteraturstudien har även granskats av andra studenter och handledare vilket ökar tillförlitligheten.

Överförbarhet innebär i vilken grad resultatet kan överföras till en liknande kontext

(Kristensson, 2014, s. 126). Samtliga vetenskapliga studier genomfördes i flera länder vilket kan öka överförbarheten eftersom resultatet kan tillämpas i andra länder. Däremot har länderna olika sjukvårdssystem vilket gör att resultatet skiljer sig och det påverkar litteraturstudiens överförbarhet till en svensk vårdkontext.

Verifierbarhet handlar om att verifiera det forskaren har kommit fram till genom att beskriva för läsaren att den insamlade materialet är hållbart (Kristensson, 2014, s. 126). Artiklar som endast besvarade litteraturstudiens syfte inkluderades och de innehöll citat vilket öka de verifierbarheten. Dessutom har författarna förhållit sig till korrekt referenshantering vilket ökar litteraturstudiens verifierbarhet.

Vidare handlar giltighet om det insamlade materialet och resultatets stabilitet under längre tid (Kristensson, 2014, s. 126). Majoriteten av de inkluderade studierna beskrev under vilken tidsperiod som datainsamlingen utfördes. En del av studierna använde sig av intervjuguide

(14)

10

som innehöll noggrant genomtänkta frågor vilket användes som stöd för forskaren att fokusera på forskningsämnet. Det kan öka studiernas giltighet över tid.

7.1.4 Dataanalys

Artiklarna lästes och granskades i fulltext individuellt och diskuterades sedan tillsammans enligt Kristenssons (2014, s.166) integrerad analys. Därefter diskuterades artiklarnas resultat och det framkom flera olikheter i tolkningen. Det ledde till att artiklarna behövdes granskas på nytt för att få en transparent tolkning av resultatet vilket ökar litteraturstudiens

tillförlitlighet.

7.1.5 Forskningsetiska överväganden

Samtliga studier som inkluderades i litteraturstudien fick etisk godkännande från kommittéer och lyfte även ett etiskt resonemang. Under kvalitetsgranskningen upptäcktes en artikel vara av låg kvalité eftersom den saknade både etiskt godkännande och resonemang. Artikeln exkluderades eftersom det inte kunde säkerställas att studien hade bedrivits utifrån de fyra etiska principerna.

Vid en studie som beskriver människors upplevelser om ett fenomen ska författaren inte ge sin tolkning av fenomenet. Det är av stor vikt att författaren lägger förförståelsen åt sidan för att inte påverka studiens resultat (Kristensson, 2014, s. 122). En förförståelse kring

transkulturell omvårdnad kan ha både positiv och negativ påverkan. Förförståelsen i litteraturstudien ledde till bättre förståelse av resultatet men det fanns även en risk att det omedvetet påverkade tolkningen av resultatet. Genom en kontinuerlig diskussion under arbetets gång kunde förförståelsen läggas åt sidan. Det ledde till att förförståelsen inte medvetet har påverkat litteraturstudiens resultat.

7.2 Resultatdiskussion

Enligt International Organization for Migration (2020) har antalet immigranter ökat under det senaste århundradet vilket leder till att sjuksköterskor behöver kunskap om transkulturell omvårdnad. Litteraturstudiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med olika etniska bakgrund. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde hinder vid omvårdnaden i form av; språkbarriärer, svårigheter för delaktighet i vården och kulturella samt religiösa hinder.

7.2.1 Vikten av kommunikation

Litteraturstudiens resultat belyste vikten av god kommunikation och även hur språkbarriärer påverkade sjuksköterskors förmåga till att ge god vård. I en studie skriven av Van Rosse, de Bruijne, Suurmond, Essink-Bot & Wagner (2016) undersöktes språkbarriärens påverkan på patientsäkerheten. Det visade att brist på språkförståelse och otillräcklig information från vården resulterade i vårdskador och längre vårdtider. Enligt (Patientsäkerhetslagen [PSL], SFS 2010:659, 3 kap, 2 §) ska vårdgivare ge en god och patientsäker vård för alla

medborgare samt förebygga vårdskador. Van Rosse et al. (2016) menar att risk för

vårdskador kan minimeras genom att lösa språkhinder som uppstår. Enligt Socialstyrelsen (2020) anses god kommunikation vara en grund för att minska risken för vårdskador. En slutsats kan vara att vårdskador leder till samhällspåverkan som får en ekonomisk belastning när vårdtiden förlängs. Det kan undvikas genom att patienter får enkel och tydlig information. I litteraturstudien framkom att en tolk spelade viktig roll för att lösa språkhinder som uppstod men sjuksköterskor hade delade upplevelser av att använda en tolk. Enligt Eklöf, Hupli & Leino-Kilpi (2015) är användning av tolk komplext och det fanns både praktiska och etiska aspekter att ta hänsyn till. Dessutom ansågs kostnaden enligt Eklöf et al. (2015) vara en av orsaken till att tolken inte alltid användes. Staten stod för bekostnaden av en tolk och det var

(15)

11

strikta riktlinjer när tolken fick användas. Eklöf et al. (2015) menar att kostnaden

prioriterades framför patientens behov av tolk. En möjlig slutsats kan vara att tolk inte ska användas mer än nödvändigt för att minska samhällskostnader men samtidigt är det viktigt att med kunskap avgöra när de behövs. Alla patienter borde ha rätt till tolk och patientens behov ska prioriteras före kostnader.

Hoye och Severinsson (2008) anger att sjuksköterskor använde familjemedlemmar som tolk i akuta situationer. Dock kunde det skapa dilemman när familjemedlemmar skulle informera patienten om viktiga besked och det ansågs gå emot patientens anonymitet samt integritet (Hoye & Serverinsson, 2018). Sjuksköterskor behöver ta hänsyn till flera faktorer för att fastställa om familjemedlemmar är lämpliga att användas som tolk. Till exempel kan det vara lämpligt att fråga om patientens samtycke och observera relationen mellan

familjemedlemmar och patienten innan de används som tolk. 7.2.2 Att skapa förutsättningar för delaktighet

Resultatet visade att sjuksköterskor hade svårigheter i att inkludera anhöriga på grund av olika skäl. Ett av skälen skildras i studien av Van Keer, Deschepper, Francke, Huyghens & Bilsen (2015) där beskrivs att vårdpersonal och anhöriga definierar god vård på olika sätt. Eftersom vårdpersonalen och anhörigas synsätt skiljde sig skapade det konflikter (Van Keer et al., 2015). Det kan därmed finnas en risk att sjuksköterskor inte inkluderar anhöriga för att undvika konflikter.

Det förekom i resultatet att samverkan med anhöriga kunde öka arbetsbelastningen. Det belystes även av Hoye och Severinsson (2008) där sjuksköterskor behövde anpassa

besökstider och avdelningens rutiner för att patienterna och anhöriga ska kunna träffas. Arias Murica och Lopez (2016) beskriver även att sjuksköterskor hade svårt att skapa anknytning med anhöriga vilket kan bero på inre och yttre barriärer. Inre barriärer handlar om kulturella skillnader. Däremot handlar yttre barriärer om kommunikationssvårigheter, brist på tid och utrymme för anhöriga. Svårigheter i möte med anhöriga kan leda till att sjuksköterskor får en ökad arbetsbelastning och därför behöver de hitta lösningar som gynnar alla.

I litteraturstudien framgick att sjuksköterskor hade bristande kunskap om olika kulturer. Det stärktes av Hoye och Severinsson (2008) som belyste sjuksköterskors behov av mer kunskap om olika kulturer för att öka sin professionella kompetens. Det framkom även i artikeln skriven av Arias Murica och Lopez (2016) att sjuksköterskor hade bristande kulturell

kompetens och de behövde mer undervisning kring ämnet. Resultatet visade generellt att det fanns brist på kulturell kompetens som tyder på att det krävs mer undervisning. Till exempel kan studenter få mer undervisning under den grundläggande sjuksköterskeutbildningen för att de ska kunna känna sig trygga och bemöta patienterna på bästa möjliga sätt. Leininger (Tosun & Sinan, 2020) menar att transkulturell omvårdnad är viktigt för att ge en personcentrerad vård. Leininger (Tosun & Sinan, 2020) beskrev även att litteratur kan vara ett sätt att få ökad kunskap om transkulturell omvårdnad. Leiningers (Tosun & Sinan, 2020) omvårdnadsteori

Cultural care diversity kan användas som hjälpmedel för att sjuksköterskor ska kunna ta

beslut och handlingar utifrån patientens bakgrund. Därmed skapas en kulturanpassad vård och patienten kan få möjlighet att vara mer delaktiga i sin egen vård.

7.2.3 Hinder i vården

Resultatet visade att sjuksköterskor upptäckte hinder vid omvårdnaden på grund av patienternas kulturella värderingar. Hoye och Severinsson (2008) beskriver även i deras studie att sjuksköterskor bemötte svårigheter vid vård av patienter med olika kulturella bakgrund. Samtidigt hade sjuksköterskor en accepterande attityd mot patienters kultur och värderingar. I resultatet framgick det att patienternas tradition, kultur och värderingar kan

(16)

12

orsaka dilemman. Vid möte med patienterna behöver sjuksköterskor ha ett öppet sinne och respektera patienterna trots etiska dilemman som kan uppstå. Det är även viktigt att se hela patienten och inte endast fokusera på de kulturella skillnaderna.

Litteraturstudiens resultat visade även att kvinnliga patienter inte ville bli omhändertagna av manliga sjuksköterskor och det kunde resultera i etiska dilemman. Det kan bli ett stort hinder i akuta situationer eftersom sjuksköterskor inte kan agera direkt. Sjuksköterskor ska

respektera patienternas autonomi men samtidigt ska de inte kränka deras integritet. De har även ansvar att vårda alla patienter oberoende av deras kön men när det uppstår etiska dilemman ska de utgå ifrån det som gynnar patienten mest.

Enligt SCB (Statistiska centralbyrån, 2021) är sjuksköterskeyrket kvinnodominerade, där 89 procent består av kvinnor och resterande 11 procent är män. Det kan bli hinder i vården när sjuksköterskeyrket är ojämn fördelat mellan könen eftersom en del patienter på grund av deras religion och kultur endast vill bli omhändertagna av manliga respektive kvinnliga sjuksköterskor. Den ojämna fördelningen mellan könen inom sjuksköterskeyrket kan leda till att patienters valmöjlighet begränsas.

7.2.4 Upplevelser av sjukvården

Suurmond et al. (2011) och Brämberg & Nyström (2010) beskrev att patienters upplevelser av sjukvården var både positiva men bestod mest av negativa bemötanden. De upplevde att de fick bristfällig information och en ojämlik vård. Det framgick även i litteraturstudiens resultat där sjuksköterskor upplevde att de inte gav en jämlik vård på grund av olika hinder. Det kan finnas en risk att patienter inte kan påtala sjukvårdens brister på grund av

språksvårigheter. Det kan leda till att sjuksköterskor inte blir medvetna om den bristande vården och därmed inte kan förbättra bemötandet. Det kan påverka patienters syn på sjukvården och under en längre sikt leda till att de undviker söka vård. Därför anses det viktigt att sjuksköterskor planerar hur de ska framföra information till patienter på ett tydligt sätt. Det är även viktigt att sjuksköterskor förhåller sig till en tvåvägskommunikation under konversation med patienter för att kunna ha en fungerande interaktion.

Kommunikationsstrategier kan användas för att säkerställa att patienter har förstått informationen men det är även viktigt att ge möjlighet för patienter till att ställa frågor.

8. Slutsatser

Sjuksköterskor upplevde olika typer av hinder när de vårdar patienter med olika etniska bakgrund. Genom att ge adekvat undervisning till sjuksköterskor kan kunskapen om

transkulturell omvårdnad öka. Undervisning kan bidra till att de kan känna sig trygga i att på ett bättre sätt vårda patienterna och hantera olika typer av hinder som kan uppstå.

Litteraturstudiens resultat kan vara till nytta för all sjukvårdspersonal och även studenter inom hälsovetenskaper som kommer bemöta den här patientgruppen. Det finns studier om transkulturell omvårdnad men det finns inte tydliga riktlinjer om hur sjukvårdspersonalen ska förhålla sig när de bemöter patienterna. Det krävs mer forskning om ämnet för att

implementera tydligare riktlinjer som sjukvårdspersonalen kan ta hjälp av. Exempelvis kan studier göras på hur sjuksköterskor kan bemöta patienter med olika etniciteter på bästa sätt. Det kan vidare användas som grund för att kunna skapa tydligare riktlinjer som kan

implementeras inom sjukvården. Tydligare riktlinjer kan bidra till att sjukvårdspersonalen känner mindre stress och att patientsäkerheten kan öka.

(17)

13

9. Referenslista

Artiklar markerade med * ingick i resultatet

*Alosaimi, D. N., & Ahmad, M. M. (2016). The Challenges of Cultural Competency Among Expatriate Nurses Working in Kingdom of Saudi Arabia. Research & Theory for Nursing

Practice, 30(4), 302–319. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1891/1541-6577.30.4.302

Arias Murcia, S. E., & Lopez, L. (2016). The experience of nurses in care for culturally diverse families: A qualitative meta-synthesis. Revista Latino-Americana de Enfermagem

(RLAE), 24, 1–11. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1590/1518-8345.1052.2718

Brämberg, E. B., & Nyström, M. (2010) To be an immigrant and a patient in Sweden: A study with an individualised perspective, International Journal of Qualitative Studies on

Health and Well-being, 5:3, 5106, DOI: 10.3402/qhw.v5i3.5106

*Calza, S., Rossi, S., Bagnasco, A., & Sasso, L. (2016). Exploring Factors Influencing Transcultural Caring Relationships in the Pediatric Stem Cell Transplant Setting: An Explorative Study. Comprehensive Child & Adolescent Nursing, 39(1), 5–19. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.3109/01460862.2015.1059907

*Coleman, J.-S., & Angosta, A. D. (2017). The lived experiences of acute-care bedside registered nurses caring for patients and their families with limited English proficiency: A silent shift. Journal of Clinical Nursing, 26(5–6), 678–689.

https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/jocn.13567

Eklöf, N., Hupli, M., & Leino-Kilpi, H. (2015). Nurses’ perceptions of working with immigrant patients and interpreters in Finland. Public Health Nursing, 32(2), 143–150. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/phn.12120

*Goodman, P., Edge, B., Agazio, J., & Prue-Owens, K. (2015). Cultural Awareness: Nursing Care of Iraqi Patients. Journal of Transcultural Nursing : Official Journal of the

Transcultural Nursing Society, 26(4), 395–401.

https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1177/1043659614524794

Hoye S, & Severinsson E. (2008). Intensive care nurses’ encounters with multicultural

families in Norway: an exploratory study. Intensive & Critical Care Nursing, 24(6), 338–348. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.iccn.2008.03.007

*Ian, C., Nakamura-Florez, E., & Lee, Y.-M. (2016). Registered nurses’ experiences with caring for non-English speaking patients. Applied Nursing Research, 30, 257–260.

https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.apnr.2015.11.009

International Organization for Migration (2020). World migration report 2020. Hämtad 20201-04-19 från https://www.un.org/sites/un2.un.org/files/wmr_2020.pdf

Jirwe, M. (2019). Kulturell mångfald. I A.-K. Edberg & H. Wijk (red.), Omvårdnadens

grunder: perspektiv och förhållningssätt (3. uppl., s. 361–377). Lund: Studentlitteratur.

(18)

14

*Kallakorpi, S., Haatainen, K., & Kankkunen, P. (2018). Nurses’ Experiences Caring for Immigrant Patients in Psychiatric Units. International Journal of Caring Sciences, 11(3), 1802–1811.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom

hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

*Lin, M.-H., Wu, C.-Y., & Hsu, H.-C. (2019). Exploring the experiences of cultural competence among clinical nurses in Taiwan. Applied Nursing Research : ANR, 45, 6–11. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.apnr.2018.11.001

Markey, K. (2021). Moral reasoning as a catalyst for cultural competence and culturally responsive care. Nursing Philosophy, 22(1), 1–6.

https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/nup.12337

*Neiman, T. (2019). Nurses’ Perceptions of Basic Palliative Care in the Hmong Population.

Journal of Transcultural Nursing, 30(6), 576–586.

*Sevinc, S. (2018). Nurses’ Experiences in a Turkish Internal Medicine Clinic With Syrian Refugees. Journal of Transcultural Nursing, 29(3), 258–264.

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--ochsjukvardslag_sfs-2017-30

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

Socialstyrelsen (2020). Kommunikation och informationsöverföring. Hämtad 06 maj 2021 från

https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-vardskador/riskomraden/kommunikation-och-informationsoverforing/

Statistiska Centralbyrån (2021). 20 vanligaste yrkena för kvinnor. Hämtad 06 maj 2021 från

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/sysselsattning- forvarvsarbete-och-arbetstider/yrkesregistret-med-yrkesstatistik/pong/tabell-och-diagram/20-vanligaste-yrkena-for-kvinnor/

Suurmond, J., Uiters, E., de Bruijne, M. C., Stronks, K., & Essink-Bot, M.-L. (2011). Negative health care experiences of immigrant patients: a qualitative study. BMC Health

Services Research, 11(1), 10. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1186/1472-6963-11-10

Tosun, B., & Sinan, Ö. (2020). Knowledge, attitudes and prejudices of nursing students about the provision of transcultural nursing care to refugees: A comparative descriptive study.

Nurse Education Today, 85, N.PAG.

https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.nedt.2019.104294

Van Keer, R.-L., Deschepper, R., Francke, A. L., Huyghens, L., & Bilsen, J. (2015).

(19)

15

during critical care: an ethnographic study. Critical Care, 17, 1–13. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1186/s13054-015-1158-4

Van Rosse, F., de Bruijne, M., Suurmond, J., Essink-Bot, M.-L., & Wagner, C. (2016). Language barriers and patient safety risks in hospital care. A mixed methods study.

International Journal of Nursing Studies, 54, 45–53.

https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.ijnurstu.2015.03.012

(20)

16

Bilaga 1: Sökmatris

Databas Sökord Resultat av

sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien Cinahl 2021-03-30 Kl. 11.00 Begränsningar • Engelska • 2011 - 2021 • Peer review 1. (MH ”transcultural nursing”) 3377 2. (MH ”transcultural care”) 3145 3. S1 OR S2 6438 4. (MH ”Nurse attitudes”) 12 674 5. S3 AND S4 50 50 40 6 Medline 2021- 04-02 Kl. 10.00 Begränsningar • Engelska • 2012 - 2020 • Peer review 1.(MH ”transcultural nursing”) 3398 2. Nurse 114 540 3. Experience 375 893 4. (MH ”attitudes”) 159 960 5. S3 OR S4 502 646 6. S1 AND S2 AND S5 87 87 44 3

(21)

17

Bilaga 2 Artikelmatris

Författare, år, titel,

tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Alosaimi, D. N., & Ahmad, M. M. (2016). The Challenges of Cultural Competency Among Expatriate Nurses Working in Kingdom of Saudi

Arabia. Research & Theory for Nursing Practice, 30(4), 302– 319. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1

891/1541-6577.30.4.302 Land: Saudi Arabien

To explore the cultural challenges facing expatriate nurses working in the Kingdom of Saudi Arabia (KSA) Inklusionskriterier

Sjuksköterskor med erfarenhet av att vårda muslimska patienter i Saudi Arabien.

Exklusionskriterier

Information saknas

Urvalsförfarande & urval

- Strategiskt urval - 20 deltagare.

Slutlig studiegrupp

20 deltagare, där 17 var kvinnor och tre var män.

Erfarenhet av arbete i Saudi Arabien var mellan sju månader och 27 år.

Datainsamlingsmetod

Intervju med fokusgrupper.

Analysmetod

Deskriptiv kvalitativ metod

Styrkor: - Redovisningen av resultatet besvarade syftet väl. - Välbeskriven dataanalys. Svagheter:

- Författarna till studien hade förförståelse som kan ha lett till bias. Det saknas reflektion över hur förförståelsen hanterades.

- Studien lyfte inte exklusionskriterier.

Värdering: Hög kvalité

Tre teman och sju underteman.

Förstå Islam

-Sjuksköterskorna upplevde att respektera och förstå sig på islam var en viktig del av att arbeta i Saudi Arabien som är ett muslimskt land. Men sjuksköterskorna upplevde en brist på kunskap och önskade sig mer utbildning inom kultur i Saudi Arabien och religion innan de började arbeta där.

Professionalism

Sjuksköterskorna upplevde att det var viktigare att patienten fick utöva sin religion på sjukhusen och var villiga att erbjuda patienterna det de behövde för att be. Detta upplevde sjuksköterskorna var en viktig del eftersom patienterna kände sig respekterad.

Språkbarriärer

En stor barriär som sjuksköterskorna upplevde var att kommunicera med patienterna eftersom det var svårt att förstå det patienterna ville säga men även att få fram information till patienten.

(22)

18

Bilaga 2.1 Artikelmatris Författare, år, titel,

tidskrift, sidnr och land

Calza, S., Rossi, S., Bagnasco, A., & Sasso, L. (2016). Exploring Factors Influencing

Transcultural Caring Relationships in the Pediatric Stem Cell Transplant Setting: An Explorative Study. Comprehensive Child & Adolescent Nursing, 39(1), 5–19. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.31 09/01460862.2015.105 9907 Land: Italien The purpose of this study was to investigate pediatric nurses’ perception of the factors that influence the process of care in foreign pediatric patients who have received stem cell transplantation (SCT) and their families.

Inklusionskriterier

Pediatriska sjuksköterskor som arbetar med SCT, klinisk eller hemsjukvård. Nya sjuksköterskor som har arbetat i minst 6 månader med SCT.

Information saknas.

Ändamålsenligt urval 27 sjuksköterskor

27 sjuksköterskor, två av de var män och resterande var kvinnor. Deltagarna var mellan 23 – 55 år. Och har arbetet mellan sex månader upp till 25 år. Datainsamlingsmetod Semistrukturerad intervju Analysmetod Kvalitativ dataanalys Styrkor: - Forskaren diskuterade om kategorier med andra kollegor som var utomstående Svagheter: - Att exklusionskrite rier saknas Värdering: Hög kvalité

Resultatet presenterades i fyra kategorier;

Respekt för olika kulturella traditioner

Sjuksköterskorna ville respektera patientens traditioner men det var svårt.

Olika roller

Jämlikheter mellan män och kvinna ansågs inte framkomma hos patienter med arabisk kultur och detta påverkar sjuksköterskans arbete.

Kommunikation

Ansågs enligt sjuksköterskorna vara ett hinder i omvårdnaden.

Likvärdig behandling och olika möjligheter

Sjuksköterskor upplevde att de inte kunde ge likvärdig vård.

(23)

19

tidskrift, sidnr och land

Coleman, J.-S., &

Angosta, A. D. (2017). The lived experiences of acute-care bedside registered nurses caring for patients and their families with limited English proficiency: A silent shift. Journal of Clinical Nursing, 26(5–6), 678–689.

https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/j ocn.13567

Land: USA

The aim of this research was to explore the lived experiences of acute-care registered nurses when caring for patients and their families with LEP.

Sjuksköterskor med minst tre års erfarenhet med akutvård.

- Övrig personal

- Sjuksköterskor som inte arbetade med akutvård. - Sjuksköterskor med mindre än tre års erfarenhet.

- Strategiskt urval

- 40 deltagare, varav fem bortfall

40 deltagare, ålder mellan 26– 62, erfarenhet mellan tre och 34 år, 39 kvinnor och en man.

Datainsamlingsmetod Intervju Analysmetod Kvalitativ analys Styrkor: - Högt antal deltagare som gör att studien är mer tillförlitlig. - Lyfter fram att

förförståelsen lades vid sidan för att det ej ska bli bias.

Svagheter:

- Det framkommer

inte vilka personer som har analyserat transkriberingen.

Fyra kategorier.

Kommunikation

Sjuksköterskorna upplevade svårigheter i både verbalt och icke verbal kommunikation.

Oftast användes en tolk vid verbal kommunikation.

Anknytning

Det fanns en vilja hos

sjuksköterskorna till att vilja få en anknytning till dessa patienter och deras familjer men det fanns motgångar i språk och kulturs skillnader.

Att ge vård

Det uppstod utmaningar för sjuksköterskorna i att ge vård på en fysisk, emotionell och pedagogisk nivå.

Kulturell kompetens

Sjuksköterskorna hade viljan till att lära sig mer om kulturell kompetens relaterad till att ge vård till patienter med en annan etnisk bakgrund.

(24)

20

Goodman, P., Edge, B., Agazio, J., & Prue-Owens, K. (2015). Cultural Awareness: Nursing Care of Iraqi Patients. Journal of Transcultural Nursing: Official Journal of the Transcultural Nursing Society, 26(4), 395–401. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1177/ 1043659614524794 Land: Irak The aim of this article is to describe the cultural factors that have an impact on military nursing care of Iraqi patients. Inklusionskriterier

Sjuksköterskor som arbetar i intensiv vård eller vårdavdelning där de vårdar patienter från Irak.

Sjuksköterskor som arbetar på

akutsjukvård, operation eller intensiv vård utan erfarenhet av att vårda patienter från Irak.

Ändamålsenligt 15 deltagare

15 deltagare. Medelåldern var 30 och deltagarnas ålder var mellan 24 – 42. Medelåren inom militärtjänst var fem. Medelåren inom sjuksköterskeyrket var sex. Datainsamlingsmetod Fokusgrupp intervjuer Analysmetod Tema analysmetod. Styrkor: - Metoden var välutvecklad. - Väldigt bra struktur i

hela arbetet som gör det möjligt att hänga med. Och det finns även rödtråd.

Svagheter:

- Forskarna hade förkunskaper om området. Dock saknas det reflektion kring hur de har hanterat detta för att inte påverkar studiens resultat. Värdering: Hög kvalité Resultatet presenteras i dessa kategorier; Kommunikation Sjuksköterskor upplevde språkhinder som ledde till behov av tolk.

Kost

Sjuksköterskorna uppgav att patienterna inte gillade den amerikanska maten som serverades och detta ledde till omvårdnadsproblem. Såsom viktnedgång, malnutrition.

Kön

Patienterna hade annan synvinkel på kön vilket påverkade omvårdnadsarbetet på ett negativt sätt. Patientens autonomi Sjuksköterskorna upplevde att patienterna ville att andra skulle bestämma över sin hälsa.

(25)

21

Bilaga 2.4 Artikelmatris

Ian, C., Nakamura-Florez, E., & Young-Me Lee. (2016). Registered nurses’ experiences with caring for non-English speaking patients. Applied Nursing Research, 30, 257–260. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.101 6/j.apnr.2015.11.009 Land: USA To explore registered nurses' experiences with caring for non-English speaking patients and understand how those experiences influence their clinical practice. Inklusionskriterier

Sjuksköterskor med minst ett års erfarenhet och som vårdat patienter som inte talar engelska under den senaste månaden.

Sjuksköterskor med mindre än ett års erfarenhet och inte patienter som talar engelska.

- Strategiskt urval - 17 deltagare

17 kvinnliga deltagare, Åldrar mellan 26–54, antal år av arbete mellan ett och 30.

Datainsamlingsmetod Intervju Analysmetod Innehållsanalys Styrkor: - En väl skriven resultatdel som svarar på syftet - Tillräckligt med deltagare för att uppnå datamättnad på studien. Svagheter: - Under metod delen uppges inte vem eller vilka som har utfört sammanfattning och transkribering av intervjun. Värdering: Medel kvalité

Två teman och sex underteman.

Tillgång till resurser

Sjuksköterskorna upplevade en utmaning i att ge vård på ett optimalt sätt. Till exempel fanns det svårigheter i att använda tolk, där det var svårt att avgöra om korrekt information hade översatts till patienten och detta skapade frustration.

Förändringar i det kliniska lärandet

Sjuksköterskorna upplevde ett ökat behov av kunskap kring kulturell kompetens samt mer tid och resurser för att vårda patienter som inte talade engelska.

(26)

22

Författare, år,

titel, tidskrift, sidnr och land

Kallakorpi, S., Haatainen, K., & Kankkunen, P. (2018). Nurses’ Experiences Caring for Immigrant Patients in Psychiatric Units. International Journal of Caring Sciences, 11(3), 1802–1811. Land: Finland The aim of this study was to describe nurses’ experiences with caring for immigrant patients in psychiatric units. I

Sjuksköterskor som har vårdat immigrant patienter.

Information saknas.

Induktiv innehållsanalys fem sjuksköterskor

Fem sjuksköterskor. Åldern på deltagarna var mellan 20 – 50. Deltagarna har arbetat mellan 2 – 20 år inom psykiatrin. Datainsamlingsmetod Intervju Analysmetod kvalitativ analys Styrkor: - Datainsamlingen pågick mellan Maj 2008 – December 2009. - Citat från intervjun finns

med i studien, vilket ökar tillförlitligheten.

Svagheter:

- Saknas information om vad deltagarna fick för frågor under själva intervjun.

Värdering: Medel kvalité

Sjuksköterskorna upplevde ökad arbete vid omvårdnaden. Sjuksköterskorna uppgav även att det fanns olika skäl till ohälsa för immigrant patienter.

Processen mellan asylansökningen och kulturell konflikt ledde till att

sjuksköterskorna kände sig stressade. När närstående och sjuksköterskor hade olika syn på ohälsa ledde det till kulturella konflikter. Sjuksköterskor upplevde att de behöver vara flexibla, familjcentrerade, respekterande och villiga att kommunicera med tolk.

(27)

23

Författare, år, titel, tidskrift,

sidnr och land

Lin, M.-H., Wu, C.-Y., & Hsu, H.-C. (2019). Exploring the experiences of cultural competence among clinical nurses in Taiwan. Applied Nursing Research : ANR, 45, 6–11.

https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1016/j.ap nr.2018.11.001

Land: Taiwan

The aim of this study was to establish a descriptive theory of multicultural competence from the subjective experience of nurses in Taiwan. Inklusionskriterier Legitimerade sjuksköterskor som har arbetat i sjukhus i minst ett år och som vill dela med sig sin upplevelse.

Sjuksköterskor med depression och eller andra stora sjukdomar.

- Strategiskt urvalsförfarande - 30 sjuksköterskor

30 sjuksköterskor, med

erfarenhet mellan två och 20 år. Alla deltagaren var kvinnor.

Datainsamlingsmetod Intervju Analysmetod Kvalitativ dataanalys Styrkor: - Flera personer granskade resultatet vilket är bra. - Citat från deltagarna som ökar tillförlitligheten för studien. Svagheter: - Författaren har förkunskaper om området och det saknas reflektion av hur de har hanterat det för att göra resultatet transparent.

Sjuksköterskor upplevde de inte var förbereda att hantera situationen när kulturell skillnad uppstod. Sjuksköterskor upplevde svårigheter med att utföra deras arbete. Sjuksköterskor hantera situationer igenom att tolerera skillnaderna i kulturer och att vårda patienter på ett respektfullt sätt trots deras skillnaderna. Detta för att kunna ge en patienterna en likvärdig vård.

(28)

24

Neiman, T. (2019). Nurses’ Perceptions of Basic Palliative Care in the Hmong Population. Journal of Transcultural Nursing, 30(6), 576–586. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1177/1 043659619828054 Land: USA The aim of this qualitative, theory-generating study was to explore the experiences of acute care nurses in providing basic palliative care to culturally diverse patients. Inklusionskriterier

Legitimerade sjuksköterskor som har arbetat i vuxen akutsjukvård. De ska kunna, tala, läsa och skriva engelska.

Sjuksköterskor som arbetar i

intensivvården med kritiska patienter. Avdelningschefer valdes även bort.

- Strategiskt urval - 34 sjuksköterskor

34 sjuksköterskor, där 32 var kvinnor och två var män. Deltagarna var mellan 21–64 år. Arbetserfarenhet mellan mindre än ett år och upp till över 35 år.

Datainsamlingsmetod

Semistrukturerad intervju med komplettering av enskild intervju

Analysmetod Kvalitativ dataanalys Styrkor - Väldigt tydlig information om deltagarna som presenteras i en tabell. - Citat från intervjun som ökar studiens tillförlitlighet.

Svagheter

- En forskare som har intervjuat och sammanställt resultatet.

Resultatet presenterades i tre huvudteman;

Assistera i traditionen

Sjuksköterskorna uppgav att de fick assistera för att fullgöra patientens traditioner i livets slutskede. Sjuksköterskorna uppgav att patienterna hade stora familjer vilket kan försvåra omvårdnadsarbetet.

Förstå kulturen

Sjuksköterskorna upplevde att de behövde förstå kulturen för att förstå anhöriga och patienten bättre.

Hantera språkhinder

Sjuksköterskorna beskrev hur de försökte hantera språkhindren på bästa sätt.