Nationalekonomiska begrepp i gymnasieskolan
En kvantitativ studie om gymnasieelevers kunskaper om och upplevelser av samhällskunskapsundervisningen om nationalekonomiska begrepp
Författare: Simon Bergquist
Höstterminen 2020
Seminariedatum: 2021-01-14
Ämneslärarprogrammet samhällskunskap Självständigt arbete avancerad nivå, 15 hp
Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet. Handledare: Cecilia Arensmeier
Abstract
In Swedish upper-secondary school, economics is part of the content of the social studies subject. Learning about concepts relevant to economics is a significant part of that. This study investigates how upper-secondary school students experience their economics education about concepts and measure their self-assessed and actual conceptual knowledge. Conceptual theory serves as the theoretical framework. Research indicates that upper-secondary school teachers and students struggle with the subject. Students from various parts of the world also show a lack of overall knowledge within economics. The material consists of questionnaires from 60 students spread across different cities in Sweden. The result reveals that a substantial amount of the students finds the economic subject as very difficult although interesting. A sizable part of the students mentions that their teachers have been a big part of their learning process. However, the result reports that a significant number of students displays inadequate conceptual knowledge. Furthermore, the students self-assessed and actual conceptual
knowledge does not align with each other. Possible solutions include adding more economics elements to the curriculum or improve teacher’s economics training.
.
Keywords: Economics; Conceptual knowledge; Self-assessed knowledge; Actual Knowledge; Inadequate; adequate; Student perspective
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 2
1.2 Disposition ... 2
2. Begreppsförståelse i samhällskunskap ... 3
2.1 Begreppsbaserad undervisning i samhällskunskap och nationalekonomi ... 3
2.2 Historisk utveckling av nationalekonomi inom svensk gymnasieskola ... 4
2.3 Begreppsdefinition av de nationalekonomiska begreppen i samhällskunskap 2 ... 6
3. Forskning om undervisning och lärande i nationalekonomi ... 8
3.1 Nationalekonomi och nationalekonomiska teorier ... 8
3.1.1 Nationalekonomins roll i ämnet samhällskunskap ... 8
3.2 Lärares nationalekonomiska kunskaper och lärares roll i nationalekonomiundervisningen ... 9
3.3 Eleverna vid ekonomiundervisning ... 10
4. Metod och genomförande ... 13
4.1 Metodval ... 13
4.2 Enkätkonstruktion och operationalisering ... 14
4.3 Urval ... 15
4.4 Genomförande av datainsamlingen ... 16
4.4.1 Etiska överväganden ... 17
4.5 Bearbetning, visualisering samt analys av resultatet ... 17
4.6 Vetenskaplig tillförlitlighet ... 18
5. Nationalekonomi från ett elevperspektiv ... 19
5.1 Elevernas övergripande syn på samhällskunskap och nationalekonomi ... 19
5.1.1 Elevernas beskrivningar av nationalekonomiundervisningen. ... 21
5.2 Elevernas självskattade begreppsförståelse ... 22
5.3 Elevernas faktiska begreppsförståelse ... 23
5.3.1 Begreppskunskap merkantilism ... 24
5.3.2 Begreppskunskap ekonomisk liberalism ... 24
5.3.3 Begreppskunskap marxism ... 25
5.3.4 Begreppskunskap keynesianism ... 26
5.3.5 Begreppskunskap monetarism ... 26
5.4 Jämförelse mellan elevernas självskattade begreppsförståelse och deras faktiska begreppsförståelse ... 27
5.5 Elevernas syn på sina kunskaper ... 28
6. Analys av resultatet ... 30
6.1 Nationalekonomiundervisning och begreppsundervisning i samhällskunskap ... 30
6.2 Bristande begreppsförståelse och möjliga förklaringar... 31
6.3 Analys av elevernas självskattade och faktiska begreppsförståelse... 32
6.4 Konkreta förslag på eventuella lösningar utifrån tidigare forskning ... 33
6.5 Avslutande ord kring analysen... 33
7. Slutsats ... 34
7.1 Elever och nationalekonomi i svensk gymnasieskola ... 34
7.2 Framtida forskning ... 35
Referenslista ... 36
1
1. Inledning
Samhällskunskap är ett brett ämne, som bygger på flera samhällsvetenskapliga
kunskapsområden, bland annat statsvetenskap, sociologi och ekonomi. Detta ställer stora krav på lärarens breda kompetens. Ett undervisningsområde som ofta framhålls som utmanande är ekonomi, framförallt samhällsekonomi (nationalekonomi)1. Enligt studier inom
samhällskunskapsdidaktik så prioriterar lärare ekonomiundervisning relativt högt i och med dess relevans för elevernas liv efter skolan (Lindmark, 2013; Öberg, 2019). Samtidigt visar studier att lärare i flera länder, bland annat Sverige, upplever att de besitter otillräckliga kunskaper om nationalekonomi, vilket kan ha negativa konsekvenser för undervisningen (Modig, 2020). Trots det är den svenska forskningen om elevperspektivet ytterst begränsad i jämförelse med forskningen i andra länder.
I en studie om ekonomikunskaperna bland ämneslärarstudenter i samhällskunskap framhålls att dessa ofta är bristfälliga efter utbildningen (Modig, 2017, s.24). Det konstateras även att ekonomiinslaget i utbildningen är kort i jämförelse med andra ämnen. Genom att granska kursplaner från olika universitet i Sverige så synliggörs den låga prioritet som ämnet har. I snitt mellan 10–15 veckors studier överlag på samtliga universitet2. Nyexaminerade studenter känner sig även i hög grad obekväma i att undervisa och undviker helst området, vilket även är även fallet för vissa erfarna lärare (Modig, 2017).
För samhällsvetare är begrepp nödvändiga för att kunna förstå det som sker runtomkring i samhället (Ekendahl et. al, 2015). För nationalekonomi så är begrepp ett redskap som
beskriver verkligheten från ett specifikt samhällsvetenskapligt perspektiv. Begrepp möjliggör att förstå det som observeras och ger ett redskap för att diskutera det med andra. Det är därför viktigt att begrepp introduceras och arbetas med i samhällskunskapsundervisningen för att främja djupa analyser och diskussioner. Begrepp är ofta centrala i samhällsvetenskapliga ämnen. Undervisningen behöver därför innefatta strategier som succesivt utvecklar elevernas begreppsförståelse. Detta ställer stora krav på lärare, inte minst när det gäller områden som inte alltid uppfattas som enkla, exempelvis nationalekonomi.
1 Både samhällsekonomi och nationalekonomi används i de rådande läroplanerna och i forskning. Denna studie
kommer att använda sig av begreppet nationalekonomi då det används i den rådande läroplanen i förhållande till de begrepp och teorier studien undersöker.
2 Sammanlagt granskades kursplaner från 10 universitet i Sverige där den totala utbildningslängden är mellan
2
Begreppet nationalekonomi har historiskt varit en del av den svenska
samhällskunskapsundervisningen. Det framgår av läroplaner i samhällskunskap på
gymnasienivå. I LGY70 låg internationella aspekter av ekonomi i fokus samt förståelse för olika nationalekonomiska ingångar ur ett politiskt perspektiv för att förstå samhället (Skolverket, 1970). I LPF 94 betonades användningen av ekonomiska perspektiv utifrån historiska perspektiv för att förstå internationell politisk och samhället globalt (Skolverket, 1994). I den nuvarande läroplanen, LGY 11, ramas nationalekonomin in såväl historiskt som globalt och politiskt. Nationalekonomi har således under en lång tid varit ett viktigt inslag i samhällskunskapsämnet.
Svenska studier som undersöker nationalekonomi i en skolkontext har ofta sin utgångspunkt i ett lärarperspektiv. Denna studie kommer däremot att fokusera på elevperspektivet. Av intresse är att undersöka gymnasieelever i årskurs 3 som läser samhällskunskapsprogrammet, då dessa är mot slutet av sin utbildning och bör ha högst ämneskunskaper. För att förstå nationalekonomiundervisningen från ett elevperspektiv så bör en mätning omfatta både elevers upplevelser och kunskaper i ämnet. Detta medför en helhetsbild som därefter går att analysera och tolka. Därav blir dessa centrala för denna studie.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers erfarenheter av
undervisningsmomentet om nationalekonomiska begrepp i samhällskunskap 2 samt hur elevernas begreppsförståelse ser ut en tid efter avslutad undervisning.
De frågeställningar som vägleder studien är följande:
• Hur upplever gymnasieelever undervisningen om nationalekonomi?
• Hur god är elevernas begreppsförståelse en viss tid efter undervisningen om ämnet? • Ligger elevers självskattade begreppsförståelse i linje med deras faktiska
begreppsförståelse? 1.2 Disposition
Det andra avsnittet kommer att diskutera begreppsbaserad undervisning och viktiga begrepp i studiens kontext. I avsnitt tre så presenteras tidigare forskning som är av intresse för studiens syfte. I det fjärde avsnittet presenteras studiens metodval och genomförande. Avsnitt fem visar studiens resultat. Därefter analyseras resultatet i avsnitt sex. Slutligen summeras studien i avsnitt sju.
3
2. Begreppsförståelse i samhällskunskap
Som tidigare nämnts så är begrepp är en central del i samhällskunskapsundervisningen. Elever bör ha en god begreppsförståelse då det tillåter dem att kunna analysera, problematisera och kritiskt granska samhällsfrågor (Ekendahl et. al, 2015). I detta kapitel diskuteras därför begreppsanvändning och dess roll för samhällskunskapsämnet och nationalekonomi. Kapitlet diskuterar även hur nationalekonomiundervisningens historiskt förändrats med nya läroplaner. Avslutningsvis definieras de nationalekonomiska begrepp som studien kommer utgå ifrån för att undersöka begreppsförståelse.
2.1 Begreppsbaserad undervisning i samhällskunskap och nationalekonomi
Ekendahl et. al (2015) definierar samhällsvetenskapliga begrepp som ord som vi sätter på fenomen vi möter (57). Begrepp refererar till det som upplevs och förklarar fenomen i
samhället. De är det gemensamma språket som människor kan använda sig av för att diskutera samhället med varandra. Inom samhällskunskap diskuteras innehållsbegrepp, vilket i sin tur kan brytas ned vidare. Begrepp är alltså ett redskap för att förstå vardagliga händelser och gemensamt kunna kommunicera med andra individer genom språk (Arevik och Hartzell, 2014).
Samhällskunskap och begreppsundervisning är ofta diskuterade tillsammans. Begrepp är en stor del av att förstå ett samhälle och ger redskap till djupa diskussioner. Denna kunskap kan förstås enligt följande citat: ”Begreppslig och välstrukturerad kunskap ger helt andra
möjligheter att på ett kreativt, konstruktivt och kritiskt sätt bearbeta olika typer av stoff” (Arevik och Hartzell, 2014, s.207). Det är därför nödvändigt att från tidig ålder arbeta med begrepp inom samtliga samhällsvetenskapliga ämnen för att förstå och lära sig använda dem i sitt vardagliga liv. Detta resulterar i höga krav på lärarens begreppskunskap då det är
förutsättningen för elevernas begreppsgrund.
Nationalekonomi är välkänt för att präglas av många begrepp. Arevik och Hartzell (2014) beskriver begreppsbaserad undervisning som att eleven får de teoretiska begreppen som de lär sig att få en praktisk innebörd (s.178). Detta innebär att en stor del av undervisningen i
begreppsbaserad undervisning har sin fokus i att eleverna får lära sig använda begrepp för att beskriva det som de upplever i samhället (Ekendahl et. al, 2015:58). I ett begreppstungt ämne kan det lätt bli ett memoriseringsmoment, där alternativa definitioner faller bort samt djupare förståelse missas. Begreppsförståelse måste därför innebära att elever förstår begreppet som något mer än en definition till att beskriva någonting, utan istället som ett verktyg till sin
4
samhällsvetenskapliga förståelse. Läraren ska därför i sin undervisning arbeta med eleverna för att öka förståelsen samt användningen av begreppen, så att de kan användas för att förstå annan kunskap (Arevik och Hartzell, 2014). Detta ges genom att få en relation till det
begreppet som introduceras och sätta det in i elevens vardag. Genom att ständigt ackumulera begrepp kan eleven skapa en begreppsverktygslåda som den kan använda för att lära sig mer komplexa begrepp. En stor begreppsverktygslåda innebär att eleven kan börja koppla samman olika begrepp från olika ämnen och lära sig använda dom som en del av deras tänkande och argument (Arevik och Hartzell, 2014). I relation till att lära sig förstå och använda
nationalekonomiska begrepp så skulle detta kunna förstås som att eleverna samlar på sig lättare begrepp för att bygga upp en begreppsgrund som därefter fylls på med mer komplexa begrepp.
Svensk utbildning har länge lagt stor vikt vid förståelsen av nationalekonomi och
nationalekonomiska begrepp/teorier. Skolverket (2011) nämner merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism som teorier som ska förstås utifrån
begrepp som eleverna lärt sig innan, så som utbud/efterfrågan, inflation/deflation i relation till varandra och marknaden (155). Dessa teorier/ begrepp förklarar en syn på hur
samhällsekonomi kan förstås och ger förklaringar kring hur samhället kan fungera på ett större ekonomiskt plan (Eklund, 2017). Den historiska kontexten bakom dessa begrepps framväxt används för att förklara hur världen förändras ekonomiskt fram till idag. 2.2 Historisk utveckling av nationalekonomi inom svensk gymnasieskola
Nationalekonomins betydelse för den svenska undervisningen har sedan den infördes i
läroplanen förändrats. Detta framställs främst genom fler begrepp och teorier i den nuvarande läroplanen i jämförelse med de äldre. Genom att granska utvecklingen i läroplanerna från LGY70 fram tills LGY11 så framstår mönster som i sin tur präglat vilken kunskap som setts som viktig i utbildningssammanhang. I planeringssupplementet för LGY70 diskuteras det som samhällsekonomin ska innefatta. Här nämns ekonomiska system, kretslopp, prisbildning, utvecklingsproblematik, samt ekonomisk politik (s.188). När det gäller ekonomiska teorier så ska avsikten vara att ”…förankra den ekonomiska teorin i ett verklighetsunderlag för att möjliggöra större konkretion beträffande de ekonomiska sammanhangen.” (s.189). Alltså blir begreppen ett undervisningsområde som ska kunna etableras i elevernas vardag och finna relevans i arbetslivet efter skolan.
Övergång från LGY70 till LPF94 innebär även förändringar i vad som ska undervisas när det gäller nationalekonomi. I fokus för ämnets karaktär finns det historiska perspektivet men även
5
det globala perspektivet. En skillnad mellan nationalekonomistoffet är att det istället för elevens praktiska användning nu även ska inkludera det som händer på ett globalt plan. Detta nämns som att ”Studierna skall utveckla elevernas förmåga att förstå alltmer av internationella relationer - ur ekonomiska, sociala, politiska och kulturella aspekter…”. Fokus hamnar
således i att förstå hur ekonomin påverkar det globala samspelet via internationella relationer, istället för att ha sin utgångspunkt varje individs vardagliga användning. I målen benämns även att eleverna ska kunna lägga historiska perspektiv på den ekonomiska utvecklingen samt förstå den ekonomiska utvecklingen (s.39).
I LGY11 så är nationalekonomi fortfarande centralt i ämnesinnehållet. I ämnets syfte så ska elever förstå ekonomiska samband över hela världen (s.143). Samhällskunskap i LGY11 är fördelat över 3 kurser som alla berör ekonomi delen olika mycket. Samhällskunskap 1 är indelat i 1a samt 1b där fokus ligger på samhällsekonomi i Sverige med vissa inslag av internationell ekonomi. Det är även den enda kursen som är obligatorisk för alla gymnasieelever att läsa oavsett program. I fokus är begrepp som beskriver samhällets
ekonomi, så som försörjning, fördelning, företagande och tillväxt (s.148). Samhällskunskap 2 erbjuds till elever som antingen läser ett program med viss samhällsvetenskaplig inriktning eller som en tillvalskurs. Kursen fördjupar sig vidare inom nationalekonomi med mer komplexa begrepp i relation till de som eleverna lärt sig i samhällskunskap 1. Enligt det centrala innehållet så ska följande diskuteras: ”Nationalekonomiska teoriers framväxt och genomslagskraft utifrån historiska villkor och motsättningar, till exempel merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism. Frågor om tillväxt, makt, inflytande, ett hållbart samhälle, miljö och resursfördelning i relation till de ekonomiska teorierna”3 (s.155). Detta är alltså en fördjupning på det som eleverna ska ha lärt sig i den tidigare kursen. Samhällskunskap 3 som är den sista kursen i ämnet fokuserar inte vidare på dessa teorier utan diskuterar främst ekonomi utifrån globalisering. Därav är samhällskunskap 2 den del som går djupast in i de olika nationalekonomiska begreppen.
I jämförelse med LGY70 och LPF94 nämner LGY11 konkret några teorier som lärare ska arbeta med när det gäller nationalekonomiska frågor. Text och innehållsmässigt så innehåller nationalekonomiundervisningen i LGY11 hög grad av begreppstung undervisning som lärare måste jobba med. Vilket återigen sätter hög press på lärares begreppskunskap.
3 I denna studie diskuteras dessa i termer av nationalekonomiska begrepp. I enkäten används både teorier och
6
2.3 Begreppsdefinition av de nationalekonomiska begreppen i samhällskunskap 2
Som tidigare nämnts så är samhällskunskap 2 den sista kursen i ämnet där lärare uttryckligen ska arbeta med nationalekonomiska begrepp/teorier. Studien kommer därför att utgå ifrån de begrepp som eleverna lär sig i den kursen vid mätningen av elevernas begreppsförståelse utifrån frågeställningarna. Denna del kommer att kortfattat redogöra för begreppens betydelse, vilket i senare kapitel används för att skapa frågor som kommer att användas vid en enkät för att samla in material.
Merkantilism fokuserar på utrikeshandel och på hur välstånd kan ackumuleras inom en stat (Heckscher, 1953). Statens roll är att aktivt bistå näringslivet med ekonomiskt stöd och samla in intäkter genom exempelvis tullar för att främja landets produktion. Genom överskott i utrikeshandeln så växer ekonomin i landet (Eklund, 2017, s.481). Således bör man sälja dyrt och köpa billigt.
Ekonomisk liberalism har sin grund i Adam Smiths teorier och uppstod som en respons på merkantilismen. Grundtanken inom ekonomisk liberalism är att ekonomin ska vara fri och att staten enbart ska agera för att värna om den fria konkurrensen på handelsmarknaden (Eklund, 2017, s.163). Den fria konkurrensen kommer då att driva människorna till byteshandel för att gå med vinst, då människan vill försäkra sig om att sin ekonomi är så stark som möjligt. Marxism som grundar sig i Karl Marx teorier som motsätter sig de liberala tankarna kring en fri marknad. Marx menar att det är människors arbete som skapar värde i samhället och i sig är en vara som köps och säljs på arbetsmarknaden (Eklund, 2017, 177). En fri marknad leder till problem då de som äger produktionen tjänar pengar i form av mellanskillnad och arbetare drivs i fattigdom. För att lösa detta menar marxismen att exploateringen av arbetarna måste minskas, då låga löner leder till att arbetarna inte har råd till konsumtion. Lösningen på detta blev större ekonomisk kontroll från exempelvis skatter. Även fackförbund skapades och tilläts visst inflytande på politiken, vilket medförde en grad av kontroll över vad som hände i
ekonomin.
Keynesianismen har sin grund från John Maynard Keynes. Keynes fokuserade på penningteori, där han diskuterade hur den rådande marknadsekonomin eftersträvande
jämnvikt men misslyckandes med en god sysselsättning (Eklund, 2017, s.271). Lösningen var att bedriva en aktiv finanspolitisk som stimulerar efterfrågan, istället för att passivt invänta lösningar. Staten var ansvariga för att aktivt driva stabiliseringspolitiken som i sin tur reglerar marknaden. Detta uppnåddes genom aggregering vid konjunktursvängningar, så som att
7
reglera skatter eller dela ut bidrag, för att strama åt eller accelerera människors konsumtion (Eklund, 2017).
Slutligen ska eleverna förstå monetarism. Monetarismen förknippas med Milton Friedman, som diskuterade de ekonomiska utmaningarna utifrån inflation. Han menar att
penningmängdens tillväxt styr inflationen och att politiken (centralbanken) bör agera för att dämpa och stabilisera penningmängdensutveckling (Eklund, 2017, s.239). Genom att minska inflationen så ökar ett lands tillväxt vilket leder till en stabilare ekonomi.
8
3. Forskning om undervisning och lärande i nationalekonomi
I kapitlet kommer forskning som på något sätt diskuterar nationalekonomi utifrån skolan presenteras. I fokus ligger forskning med relevans för undervisning i gymnasieskolan, både från lärares perspektiv och elever. I lärarperspektivet kommer utmaningar vid undervisning i nationalekonomi diskuteras. Därefter kommer elevperspektivet presentera studier som berör elevers kunskapsnivå och några upplevelser från nationalekonomiundervisningen.
3.1 Nationalekonomi och nationalekonomiska teorier
Flera studier flyter fram att ekonomiundervisningen kan vara ett utmanande moment för lärare att undervisa i, både i grundläggande och högre utbildningsnivåer (Akhan,2014; Grimes et. al, 2010; Modig, 2020). Studier från bland annat Tyskland, Korea och USA visar också att elever presterar lågt i kunskapsmätningar om ekonomi (Walstad, W, 2001; Hahn, J & Jang, K, 2010; Kaiser et. al, 2020).
Modigs (2020) har studerat implikationer vid undervisning och lärande inom ekonomi i samhällskunskap. Han lyfter bland annat fram att kunskap inom nationalekonomi är viktigt då människor dagligen ställs inför ekonomiska val och utmaningar som en del av deras liv. Trots det så menar han att tidigare forskning visat att ekonomisk kunskap är relativt låg hos
världens befolkning. En bidragande faktor hypotiseras komma ifrån undervisningen och bristfällig kunskap hos lärare (Modig, 2020).
3.1.1 Nationalekonomins roll i ämnet samhällskunskap
En anledning till att nationalekonomi har blivit framträdande inom samhällskunskapen är att den förklarar samhället från ett ekonomiskt perspektiv. Detta bidrar till en bredare förståelse av hur samhället fungerar. Enligt Johansson-Stenman (2006) så leder nationalekonomi till möjligheten att hålla ”sofistikerade logiska resonemang” (s.7). Dock förutsätter det goda ekonomiska kunskaper. Nationalekonomi är för många individer komplext vilket leder till att nationalekonomisk forskning blir svårare för befolkningen att förstå och ta del av. Främst eftersom den allmänna kunskapsnivån redan är låg (Finansinspektionen, 2020). Ökad
kunskapsnivå faller i sin tur över på utbildningen att lösa, vilket sätter höga krav på lärare och elever vid nationalekonomiundervisningen.
9
3.2 Lärares nationalekonomiska kunskaper och lärares roll i nationalekonomiundervisningen
Modig (2017) diskuterar i en annan studie om lärarstudenters ekonomididaktiska kunskapsutveckling samt hur ekonomiundervisningen präglar blivande lärare. I studien diskuteras hur både lärarstudenter och erfarna lärare finner ämnet svårt, vilket i sin tur påverkar deras undervisning. Han hypotiserar att ”bristfällig ekonomiundervisning i
samhällskunskap kan få negativa konsekvenser för människors förmåga att hantera den egna ekonomin och för individens förmåga att fatta kloka beslut om ekonomi på samhällsnivå.” (s.24). Detta blir i sin tur en negativ spiral där framtida utbildare börjar med bristfällig kunskap som påverkar deras elever vidare. Modigs (2017) studie är av stor relevans för diskussionen kring ekonomiundervisning. Resultaten pekar på att det finns ett problem i de svenska skolorna när det kommer till ekonomiundervisning där både blivande och nuvarande lärare inte känner sig fullt bekväma i ämnet. Modig (2017) visar utifrån sitt resultat att den kunskap som nya lärare besitter i ekonomi vid avslutad lärarutbildning är lågt utvecklad och att många studenter vill undvika att undervisa i ämnet i början av sin karriär (s.40). Modig (2017) påpekar även att det är mängden nationalekonomiska begrepp som studenterna
upplever som överväldigande att lära sig på kort tid. Det medför att studenterna inte hinner bli bekväma i begreppens innebörd och därav i stor mån försöker undvika att undervisa i ämnet. Modig (2017) påpekar dock att privatekonomi är det som lärarna i hans studie kan tänka sig fokusera mest på och de som de själva finner som mest relevant.
I Lindmarks (2013) avhandling, som undersöker samhällskunskapslärare tankar kring sitt ämne samt det praktiska utövandet, så betonar en av lärarna att goda ekonomiska kunskaper är nödvändiga för att kunna delta i det politiska och ekonomiska livet (s.100–101). Dock visar Lindmarks (2013) resultat att enbart ett fåtal lärare lägger fokus på fakta/begreppsbaserad undervisning. I jämförelse med undervisning som utvecklar samhällsanalytisk tänkande är detta hälften mot den begreppsbaserade undervisningen (s.157). En majoritet av lärarnas fokus hamnar således inte i att förstå samhället utifrån begrepp och faktakunskaper utan mer analytiska kunskaper för att granska samhället (s.156). Vidare så visar Lindmarks (2017) forskning i linje med Modig (2017) att lärare inte har ekonomi som en högsta prioritering i sin undervisning. Ekonomiundervisningen som lärarna i Lindmarks (2017) studie bedriver visar på hur ekonomi kommer till uttryck i form av begreppsbaserade prov. Där grundläggande begrepp som vinst, förlust, brutto/netto inkomst osv är närvarande (s.125).
10
Öberg (2019) diskuterar i sin avhandling hur olika faktorer kan påverkar lärares praktiska undervisning. Som metod används främst intervjuer med verksamma lärare. I materialet framkommer hur lärarna lägger större fokus på vissa områden beroende på vad de själva finner är intressant. Således blir undervisningsmängden och prioriteringen av olika ämnen präglade utifrån lärarens intresse (s.111). Vikten av att använda nationalekonomi är dock central och samtliga lärare instämmer att urvalet för bland annat nationalekonomi ska se likvärdigt ut (s.271). I linje med andra studier så påpekar Öberg (2019) att lärarna uttryckt att nationalekonomi inte alls haft stor betydelse under deras utbildning. Däremot så har
nationalekonomi varit ett viktigt ämne i lärarnas bedrivna undervisning (s.125). För att komplettera kunskap som de saknat från sin utbildning så har lärarna tagit extra kurser och testat sig fram för att själva lära sig det som de saknat från sin undervisning.
Odenstad (2010) analyserar i sin avhandling hur effektiva och lärorika olika
examinationsformer är i samhällskunskap på gymnasiet. Genom kvalitativa och kvantitativa innehållsanalyser så framkommer” att det som främst prioriteras inom området ekonomi är makroekonomi och framförallt begrepp relaterade till nationalekonomi (Odenstad, 2010, s.120). I fokus är samhällsvetenskapliga begrepp i relation till nationalekonomi. I underlag som används i vid nationalekonomiprov hamnar fokus på att förklara olika begrepp utifrån olika problem och kunna lösa eller applicera dessa begrepp på olika situationer (s.121). Vidare benämns begrepp så som ”inflytande, makt, konflikt, ideologi, klass, intresse och påverkan” som centrala begrepp för ekonomiundervisningen och nödvändiga för att förstå samhällsfrågor (s.53). Dessa begrepp testas i prov där begreppen används för att analysera samhället.. Odenstads (2010) studie pekar på hur begreppstung nationalekonomi tenderar att bli men även hur viktigt begreppsförståelse är för att skapa sig en förståelse om
nationalekonomi.
3.3 Eleverna vid ekonomiundervisning
Svensk forskningen om gymnasieelevers upplevelser och kunskaper om nationalekonomi är mycket begränsad (Modig, 2020). Det finns dock studier i andra kontexter som handlar om elevers ekonomikunskaper som är av intresse för denna studie.
I en studie från Sydkorea så benornas det hur de nationella styrdokumenten berör ekonomifrågor på olika skolnivåer och hur nationalekonomiska begrepp kan kopplas till förståelse för samhället (Hahn och Jangs 2010). Deras studie tyder på att den undervisningen som eleverna får om nationalekonomi är alltför begränsad. Detta leder till att elevernas möjligheter att effektivt och med säkerhet använda nationalekonomiska begrepp för att tolka
11
samhället minskar (Hahn och Jang, 2010). Vidare diskuteras hur osäkerheten i ämnet eleverna påverkat hur många som väljer att studera ämnet vidare på gymnasienivå. Mindre än 10% av eleverna väljer att studera ämnet vidare, vilket är lågt i jämförelse med andra
samhällsvetenskapliga ämnen (Hahn och Jang, 2010). Anledningen till detta är att ämnet ses som svårt och abstrakt och att elever hellre väljer ett lättare ämne att fokusera sin tid på, då det möjliggör för högre betyg och bättre universitetsmöjligheter. En orsak till detta antas ligga i utformningen av styrdokumenten, där nationalekonomi undervisas för lite, vilket gör ämnet ännu svårare att förstå (Hahn och Jang, 2010).
I en amerikansk studie så undersöks ekonomiundervisningen hos studenter som läser på grundnivå vid olika universitet och college (Allgood et. al, 2015). I studien beskrivs det hur elevernas kunskapsutveckling är direkt påverkad av lärarnas engagemang och möjlighet att driva studenternas behov. Allgood et.al (2015) menar att ifall undervisningen möter elevernas behov, genom exempelvis extra stöd och föreläsningar, så ökar produktiviteten. Detta leder till att eleverna arbetar längre med att lära sig innehållet. Detta framkommer dock vara svårt att uppnå i praktiken. I huvudsak så är lärarna de som ansvarar för att driva elevernas nyfikenhet i frågan, där de som förstått innehållet är med benägna att fortsätta studera ekonomi på en högre universitetets nivå (Allgood et.al, 2015.). Resultatet blir att de är mer benägna att fråga följdfrågor och fördjupa sig vidare i komplexa frågor. De elever som inte förstår innehållet är däremot istället mer benägna att ge upp som resultat av bristande stöd. Därför så är det lärarens jobb att effektivt balansera lärandet utifrån elevernas preferenser och kunskapsnivå för att effektivast utnyttja sin tid och undvika elever som hamnar efter eller faller bort från kursen (Allgood et.al, 2015.).
Vid en studie som undersöker tyska elevers ekonomiska kompetens, vilket geografiskt och kulturellt kan ses som närmre en svensk skolkontext än Sydkorea och USA, så framkommer några fler perspektiv som kan användas för att tolka läget i Sverige. Kaiser et. al (2020) diskuterar hur forskning som mäter elevers ekonomikunskaper är för låg (s.227). Deras forskning undersöker ekonomiundervisning för elever i årskurs 7–10. Studien visar på en rad faktorer som kan påverka elevers prestationer inom ekonomi. De som nämns är främst kön, migration samt ålder. Resultatet pekar på att elever med annan etisk bakgrund tenderar att prestera lägre på kunskapsmätningarna (Kaiser et. al, 2020). Även kvinnor tenderar att prestera sämre än män i studiens kunskapsmätningar. Slutligen beskrivs ålder som en viktig faktor där ju längre en elev fått arbeta med ämnet desto säkrare är de.
12
En studie i ett svenskt sammanhang skulle antingen kunna ligga i linje med undersökningarna från andra länder eller ge en alternativ bild av hur elever presterar och upplever
nationalekonomi. Forskningen belyser att ämnet är svårt och att elever presterar lågt. Det redogörs även möjligheter, där lärare kan hjälpa elever att forma undervisningen på ett sätt som hjälper till att förstå undervisningsmaterialet. Mer tid till undervisning och stor fokus på hur ämnet undervisas verkar vara centralt utifrån tidigare nämnda studier och kommer vara en viktig aspekt att jämföra jämtemot denna studies resultat.
13
4. Metod och genomförande
Denna studie är inriktad på att undersöka hur gymnasielever upplevt undervisningen i nationalekonomi samt hur deras begreppsförståelse från nationalekonomiundervisningen ser ut viss tid efter avslutad undervisning. Det utfördes genom en enkätstudie med elever i årskurs 3 på gymnasiet som under sitt andra gymnasieår läst kursen samhällskunskap 2.
Metodavsnittet kommer inledningsvis redogöra för anledningen bakom metodvalet samt hur enkäten skapades. Därefter beskrivs urvalsprocessen. Vidare presenteras hur insamlingen av data genomförts följt av hur analysen gått till väga. Avslutningsvis diskuteras studiens vetenskapliga tillförlitlighet utifrån nödvändiga aspekter i kvantitativ forskning. 4.1 Metodval
Denna studie använde sig av en kvantitativ metod för datainsamling, i form av enkäter. En fördel med enkäter är att de är relativt enkla att distribuera, vilket leder till att det blir
effektiva i att samla in mycket data (Baxer et. al, 2013; Bryman, 2015). För att säkerställa en effektiv och tillförlitlig enkät så bör god planering genomföras (Baxer et. al, 2013). Detta genom öppna och slutna frågor som mäter det som efterfrågas. De slutna frågorna gör det enkelt att få in svar utan att deltagarna måste anstränga, medan de öppna frågorna ger friheten av att kunna svara med egna ord (Bryman, 2015). Således kan enkäter mäta precis det som forskaren avser så länge den utformas rätt. En kvalitativ metod, som exempelvis intervjuer, hade medfört ett större djup i mätningarna då deltagarna hade kunnat varit mer nyanserade i sina svar. Det ger även möjlighet att frångå det förkonstruerade och låta dem dela med sig av spontana reaktioner, upplevelser samt ställa följdfrågor (Bryman, 2015). Under en begränsad tid innebär det dock mindre deltagare än vid en kvantitativ studie.
För denna studie var det viktigt att få in en skaplig mängd data, samtidigt som det fanns både slutna och öppna frågor. I studien användes slutna frågor för att få en övergripande
uppfattning om elevernas upplevelser och självskattade samt faktiska begreppsförståelse i nationalekonomi. I begreppsförståelsedelen gavs det en möjlighet att förkonstruera rätta och felaktiga svar, vilket medför enklare bearbetning och jämförelse av resultatet. Det medförde även att eleverna behövde välja ett alternativ istället för att svara blankt eller skriva ”vet ej”. De öppna frågor gav ytterligare nyans i varje del, där eleverna hade möjligheten att dela sin åsikt utifrån det som mätts. Därför var enkäter den föredragna metoden för denna studie.
14
4.2 Enkätkonstruktion och operationalisering
För att kunna undersöka elevernas upplevelser och självskattade samt faktiska
begreppsförståelse så skapades en webbenkät. Webbenkäter ”tvingar” eleverna att svara på alla obligatoriska frågor, vilket minskar internt bortfall (Barmark och Djurfeldt, 2020). Enkäten konstruerades i 3 delar. Varje del hade ett eget syfte. Del 1 syftade att samla in bakgrundsinformation, så som kön, vilket språk som eleven talade samt deras upplevelse av samhällskunskap som ämne. Del 2 syftade att undersöka elevernas upplevelser av
nationalekonomi. Del 3 undersökte elevernas självskattade och faktiska begreppsförståelse. Brymans (2015) föreslag på enkätstruktur vägledde enkätskapandet med en tydlig
presentation om innehållet och syfte vid varje enkätdel (s.250-259). På så sätt påmindes eleverna om vad som efterfrågades. Varje del började med slutna frågor i form av Likertsskalor eller flervalsalternativ, följt av en avslutande öppen fråga. En viktig del av datainsamlingen var att samla in feedback för att se ifall något varit problematiskt under genomförandet. Elevernas feedback på enkäten var därför viktig att inkludera i slutet av enkäten för att säkerställa att eleverna fått möjlighet att kommentera sina svar och enkäten. Inför varje del i enkäten så operationaliserades relevanta begrepp utifrån det som studien syftade att undersöka. Genom att välja ett begrepp som mätte det som frågeställningarna undersökte så skapades effektiva indikatorer. Syftet med operationaliseringen var att
indikatorerna skulle mäta det som efterfrågades med så god säkerhet som möjligt. Indikatorn fördes efter operationaliseringen in i enkäten för att mäta det som efterfrågades (Barmark och Djurfeldt, 2020, s.42-43). I del 2 var begrepp som ger en indikation på hur eleverna upplevt ämnet i fokus. I del 3 var de nationalekonomiska begreppen merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism i fokus. Det viktigaste i
operationaliseringsmomentet låg att skapa en indikator som ger en korrekt beskrivning av begreppet. De indikatorer som mätte begreppsförståelse hade därför sin utgångspunkt ifrån tidigare avsnitts begreppsdefinition.
Vid mätningen av begreppsförståelse skapades även tre felaktiga svarsalternativ. För att säkerställa att enkäten inte blev för svår så användes nationalekonomiska termer och begrepp även i de felaktiga svaren men i en kontext som inte var korrekt för det givna begreppet. Således blev frågorna utmanande och det rätta svaret blev inte uppenbart. Dessa genomgick inte en operationalisering, då de i grunden var inkorrekta och enbart fyllde en funktion av att mäta inkorrekta svar och osäkerhet. I följande tabell visas hur operationaliseringen har gått till
15
för de delar som genomgått operationalisering. Den fullständiga enkäten med alla svar som används, både de korrekta och felaktiga, finns i bilaga 1.
Typ av mätning Teoretiskt begrepp Indikatorer
Elevens upplevelse av
nationalekonomiundervisning
- Upplevelser -Svårighetsgrad - Reflektion
- När jag hör ordet nationalekonomi så känner jag mig osäker/säker (1-6) - Jag uppfattar nationalekonomi som svårt/enkelt (1-6)
- Skriv kortfattat hur du upplevt undervisningen om nationalekonomi?
Självskattad begreppsförståelse Självskattad begreppsförståelse
- Följande nationalekonomiska teorier har jag någorlunda koll på…
Faktisk begreppsförståelse 1. Merkantilism 2. Ekonomisk liberalism 3. Marxism 4. Keynesianism 5. Monetarism
1. Utrikeshandeln är nyckeln till rikedom. Sälj dyrt och köp billigt.
2. Ekonomin ska vara fri och staten enbart ska agera för att värna om den fria konkurrensen på handelsmarknaden
3. Bestrider tanken om den fria marknaden och påstår att människors arbete skapar värde i samhället.
4. Bedriv en aktiv finanspolitisk som stimulerar efterfrågan. Staten driver stabiliseringspolitiken.
5. Genom att minska inflation så ökar ett lands tillväxt och leder till en stabilare ekonomi
Tabell 1. Operationaliseringstabell
Ovanstående tabell användes genomgående vid konstruktionen av enkäten. Varje mätning hade direkt anknytning till en eller flera av frågeställningarna. Den ordning som
mätningstypen presenterades i var även ordningen som frågorna kom i enkäten. Genom en effektiv operationalisering säkerställdes en god utformad enkät som med stor säkerhet kunde mäta det som efterfrågades och försäkra resultatets tillförlighet.
4.3 Urval
För att distribuera enkäten till rätt målgrupp på ett effektivt sätt så behövde ett urval göras. I fokus för denna studie var att få tag i lärare som undervisade elever i årskurs 3 som har läst samhällskunskap 2. Dessa lärare kunde då distribuera enkäten till de elever som studien vill undersöka. Önskvärt för studien var ett deltagande på runt 100 elever, med ett minimum på 50
16
elever för att ha tillförlitliga data. En större grupp elever som deltar ger ett bättre representativt urval. Men eftersom inte alla gymnasieelever läser samhällskunskap 2 så innebar det att lärare utifrån den efterfrågade elevgruppen behövde hittas. Därför blev
urvalstypen för denna studie ett snöbollsurval, vilket är ett sorts bekvämlighetsurval. Med ett snöbollsurval gick det att tidseffektivt hitta relevanta lärare för studien som hade möjlighet att dela enkäten med sina elevgrupper. Enligt Bryman (2011) så är en vanlig kritik mot
snöbollsurval att det inte resulterar i ett representativt sampel (s.196). Även fast studien inte kan säkerställa ett fullständigt representativt urval så kan en geografisk spridning ge en mer blandad grupp än ifall deltagarna varit från samma plats. Därför kontaktades därför lärare från olika städer i Sverige. Ett representativt urval kräver visserligen en stor grupp deltagare, men en mindre grupp kan i alla fall ge en god blandning på elever från olika bakgrunder (storstad, småstad, ort). I denna studie bestod därför den geografiska spridningen av elever från
sammanlagt tre olika landskap i både mindre orter (under 10.000 invånare) och större städer (över 100.000 invånare). Således blev elevgruppen mer blandad trots att urvalet var ett bekvämlighetsurval.
Vid det genomförandet av urvalet så kontaktades lärare vid flera gymnasieskolor i olika städer i Mellansverige. Dessa lärare valdes utifrån geografisk spridning och åtkomlighet med krav på att de undervisar en årskurs 3a som läst samhällskunskap 2. Sammanlagt kontaktades 10 lärare varav 5 lärare var intresserade och hade rätt elevgrupp för studien.4 Sammanlagt svarade 60 elever på enkäten, 47 kvinnor och 13 män. Av dessa pratade 53st elever svenska hemma, 5st ett annat språk i kombination med svenska och 2st ett språk som inte var svenska. 4.4 Genomförande av datainsamlingen
Efter att enkäten skapats och urvalet gjorts så skickades instruktioner ut till lärarna. De lärare som valde att delta fick möjligheten att få enkäten presenterad för sig och sin klass vid en valfri tid som passade deras schema bäst. Sammanlagt presenterades enkäten muntligt i 2 klasser. I de klasser där enkäten presenterades muntligt så beskrev jag studiens syfte och enkätens utformning. Detta genomfördes via en digital plattform som lärarna valde. Elevernas frivilliga deltagande klargjordes och att all information som presenterats fanns i enkäten. Främst för att säkerställa att eleverna fått information om deras rättigheter vid deltagandet i studien. Detta genomfördes i början av en lektion där eleverna efter min presentation
genomförde enkäten. I de fall där enkäten inte presenterades för eleverna muntligt så gavs en
4 Vid lärarkontakten genomgick gymnasieskolan en omställning från delvis digital till enbart digital undervisning
17
kort skriftlig presentation av studien till lärarna vilket de senare skickade till eleverna. Samtliga svar samlades in under en och en halv veckas period.
4.4.1 Etiska överväganden
Vid genomförandet av enkäten samt vid kontakten med lärare och elever så gjordes vissa etiska överväganden för att säkerställa studiens transparens. Lärarna fick ta del av studiens syfte och det som skulle mätas samt vad materialet skulle användas till i god tid innan enkäten skickades ut. Vid presentationen av enkäterna så fick eleverna information om att deras deltagande var frivilligt samt att deras svar ej kopplas tillbaka till dem. Lärarna fick själva välja hur jag skulle distribuera enkäten och vad som skulle vara enklast för dem samt deras elever. Eleverna fick enskilt svara på enkäten, vilket genomfördes på distans i samtliga klasser. Detta leder i sin tur till minskad press eftersom varken lärare eller andra elever kunde iaktta dem medan de svarade på enkäten. Sammanfattningsvist så följde studien alla regler och riktlinjer som benämnts av dataskyddsförordningen (GDPR).
4.5 Bearbetning, visualisering samt analys av resultatet
Efter att datainsamlingen avslutats påbörjades en sammanställning av resultatet. Vid en kvantitativ studie så redogörs data i form av statistik, vilket används för att analysera och dra slutsatser. Därför kodades all data i Excel och förbereddes för bearbetning i
statistikprogrammet SPSS. De variabler som användes var på nominal och ordninal skalnivå, vilket innebar att de var kvalitativa variabler (Barmark och Djurfeldt, 2020, s.199). Därför sammanställdes resultatet i stapeldiagram och i tabeller för att beskriva all data. Detta utfördes med analysdata från SPSS. Därefter fördes siffrorna från SPSS tillbaka in i Excel för att visualisera studiens resultat. Främst på grund av mina personliga preferenser. Detta gav en överblick över studiens resultat i samtliga mätningar.
För att se ifall elevernas självskattade begreppsförståelse låg linje med deras faktiska
begreppsförståelse så gjordes en jämförelse. Jämförelsen syftade till att se ifall eleverna som självskattat sin egen förmåga som god överensstämde även uppvisade korrekta resultat i den faktiska kunskapsmätningen. Samma gjordes för de som självskattat sin begreppskunskap som låg. Jämförelsens resultat presenterades via tabeller, vilket synliggör de olika
kategorierna. För enkelhet delades de som svarat alternativ 1 och 2, samt 3 och 4 in i varsin kategori. Den ena som självskattat sin begreppsförståelse som svag och den andra som stark. Med detta syftade tabellen att ge en deskriptiv bild över jämförelsen och visade ifall de olika kategorierna hängde ihop.
18
4.6 Vetenskaplig tillförlitlighet
Vid kvantitativ likväl som i kvalitativ forskning så diskuteras vanligen reliabilitet och validitet. I denna studie är validitet en viktig aspekt i termer av vad som mättes och hur rätt det mätningen var. I en kvantitativ studie är systematiskt mätfel ofta relaterat till studiens validitet, där lågt mätfel resulterar i en bra indikator (Barmark och Djurfeldt, 2020). I denna studie skulle mätfel kunna förstås som de givna indikatorerna gällande de nationalekonomiska begreppen inte täckte tillräckligt av det som studien syftade till att mäta. Detta är relevant då alla variabler har en viss form av mätfel eftersom en perfekt variabel sällan finns (Barmark och Djurfeldt, 2020, s.45). Dock så kan lågt mätfel eftersträvas vilket gjordes genom noggrann operationalisering med tydlig koppling mellan begrepp och teoretisk definition. SCB (2016) konstaterar att genom att definiera ett område så noga som möjligt så ökar mätningens validitet (s.329). Det mätfel som eventuellt skulle finnas kan möjligen
argumenteras i former av att frågan enbart testar en vinkel på begreppet, vilket fler frågor hade löst. Men eftersom studien utgår från en precis definition samt testar fem olika begrepp så ger det en överblick över kunskapsnivån som kan ses som tillräcklig. Således är studiens validitet god, då den undersöker begreppen utifrån en indikator som är baserad på accepterade teoretiska definitioner.
Vid kvantitativa studier indikerar slumpmässiga mätfel att studiens reliabilitet är låg (SCB, 2016). Noggrann kodning är även nödvändig för att säkerställa reliabiliteten. Detta tar sig uttryck i frågor om hur mätningen gått tillväga och ifall något har införträffat som gjort mätningen ostabil (Barmark och Djurfeldt, 2020). För att motverka dessa slumpmässiga mätfel och stärka studiens reliabilitet bör resultatet genera likvärdiga resultat vid upprepade mätningar (s.47). Även här låg fokus på operationaliseringen för att försäkra sig om tydlighet i svarsalternativen så att mätningen är tillförlitlig. Bryman (2015) diskuterar reliabilitet utifrån konsistenta och replikation, där återupprepade mätningar av andra personer med samma material bör generera liknande resultat (s.49). Därför användes tillförlitliga program som SPSS och Excel vanligtvis används vid kvantitativ forskning. Genom noggrann kodning gick det även leta efter oseriösa svar, vilket gör att de svar som användes var tillförlitliga.
Min bedömning är därmed att såväl validiteten som reliabiliteten i denna studie är god
Operationaliseringen går i linje med de givna riktlinjerna för hög reliabilitet samt validitet och har bearbetats därefter. Därför kan studiens resultat och analys som presenteras härefter ses som tillförlitligt ur en kvalitetssynpunkt.
19
5. Nationalekonomi från ett elevperspektiv
Uppsatsen undersöker elevers upplevelser och begreppsförståelse i nationalekonomi. Detta kapitel har tre huvuddelar. I den första delen så presenteras elevernas uppfattning om
samhällskunskap och nationalekonomi utifrån deras erfarenheter av undervisningen. Därefter presenteras elevernas självskattade begreppsförståelse följt av den faktiska
begreppsförståelsen utifrån merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism. Därefter presenteras tabellen som visar en jämförelse mellan den självskattade och den faktiska begreppsförståelsen. I den avslutande delen presenteras elevernas
återkoppling på studien och egna tankar kring ämnet.
5.1 Elevernas övergripande syn på samhällskunskap och nationalekonomi
Elevernas svar på hur de upplever samhällskunskapsämnet visar att upplevelserna av ämnet i hög grad varierar. De vanligaste svaren i de slutna frågorna visade att ämnet hamnat
någonstans i mitten av skalan. Elevernas fördelning i svarsalternativen går att tolka enligt följande tabell. Samtliga tabeller utgår ifrån andelen elever per svarsalternativ.
Samhällskunskap, enkelt/svårt. Antal svar
1 1 2 5 3 21 4 15 5 14 6 4
Tabell 2. Uppskatta hur svårt/enkelt du upplever samhällskunskap som ämne(1 = väldigt svårt, 6 = väldigt
enkelt)
Tabell 2 visar att flest elever svarat tycker att ämnet är relativt nära mitten. Störs andel
svarade alternativ 3, vilket tyder att dessa elever tycker att ämnet är åt det svårare hållet. Dock lutar mer än hälften åt svarsalternativ 4-6, vilket pekar på att av alla elever som svarat så upplevs ämnet av flest elever luta åt det enklare hållet. Överlag är dock fördelningen väldigt jämn mellan de mittersta alternativen.
20
Vidare fick eleverna besvara hur säkra de känner sig kring innebörden av nationalekonomi. Fördelningen i hur eleverna svarat gällande ämnets innebörd illustreras i nedanstående tabell.
Nationalekonomis innebörd, osäker/säker Antal svar
1 3 2 4 3 11 4 28 5 10 6 4
Tabell 3. När jag hör ordet nationalekonomi så känner jag mig (1 = väldigt osäker, 6 = väldigt säker) på ämnets innebörd.
Figur 3 visar att en majoritet på nästan hälften av alla elever valt att de upplever att de lutar åt det säkra hållet gällande vad nationalekonomi. Sammanlagt känner en god majoritet att ämnets innebörd är begriplig. Eleverna upplever alltså att de i viss grad förstår vad ämnet handlar om. Det är dock inte allt för många som är helt säkra, vilket tyder på att det fortfarande finns några oklarheter i ämnets innebörd.
Avslutningsvis fick eleverna gradera hur lätt/svårt de upplevde att nationalekonomi var. Svarsfördelningen enligt nedanstående tabell.
Nationalekonomi som ämne, enkelt/svårt Antal svar
1 1 2 8 3 23 4 17 5 10 6 1
Tabell 3. Jag uppfattar nationalekonomi som (1 = väldigt svårt, 6 = väldigt enkelt).
I denna fråga visar majoriteten tycka att nationalekonomi går mot det svårare hållet med 23 elever i svarsalternativ 3. Knappt över hälften av eleverna känner att ämnet går åt det svårare hållet med 32 elever i svarsalternativ 1-3.
21
Förhållandet mellan dessa går att överblicka genom att jämföra dem sida vid sida med varandra. Jämförelsen illustreras i nedanstående stapeldiagram.
Figur 1. Svarsfördelning i de 3 mätningarna gällande elevers upplevelser. (1 = väldigt osäker/svårt, 6 = väldigt
enkelt/säker).
Följande diagram visar att av de 60 elever som deltagit så var det alternativ som upplevts som svårast nationalekonomin som ämne. Samhällskunskapsämnet samt nationalekonomins innebörd var av en majoritet åt det enklare hållet. Figur 1 illustrerar även hur svarsalternativ 3 och 4 varit de vanligaste i samtliga mätningar, där alternativ 3 var vanligast i hur svårt/enkel nationalekonomi samt samhällskunskap är och alternativ 4 i nationalekonomins innebörd. Således pekar mätningen på att eleverna ligger någonstans i mitten mellan enkelt och svårt där deras upplevelser varierar något inom de olika mätningarna.
5.1.1 Elevernas beskrivningar av nationalekonomiundervisningen.
De öppna enkätfrågorna i slutet på upplevelsedelen gav ytterligare nyanser till resultatet. Sammanlagt gav 58 elever skriftliga synpunkter kring hur de upplevt
nationalekonomiundervisningen. En majoritet av dessa elever ansåg att ämnet var åt det svårare hållet. Detta hade sin utgångspunkt i ämnets begrepp och teorier som ofta upplevades som komplexa och svåra att förstå samt minnas. Några exempel på hur detta uttrycks av eleverna följer: ”Mycket intressant men en hel del svåra ord och meningar. Det är mycket att lära sig, känns som allt hänger ihop. Så om man har svårt att förstå något så skapar det problem framåt i kursen.”, ”Lärorik men lite klurig kurs, framförallt då undervisningen omfattar många svåra begrepp.” och ”Intressant, kändes som något nytt. Ganska svårt att minnas skillnader på de olika nationalekonomiska teorierna”. Dock är majoriteten av eleverna av inställningen att ämnet var väldigt intressant trots dess svåra karaktär. En handfull av elever beskriver att ämnet varit viktigt för dem privat och/eller att begreppen är bra att veta för att förstå olika saker i samhället. Ett exempel från en av eleverna var som följer: ”Det har varit väldigt intressant, både för att veta det för privata ändamål men även för allmänna
0 10 20 30 40 50 60 70
Samhällskunskap enkelt/svårt Nationalekonomis innebörd Nationalekonomi enkelt/svårt
22
syften. Det har varit lärorikt att kunna studera med olika skolor/teorier om hur
samhällsekonomin bäst bör organiseras.”. Utifrån vad denna elev delat och tidigare elever sagt så kan nationalekonomi förstås som ett utmanande ämne men ändå som en viktig aspekt av elevernas undervisning från deras synvinkel. Det är svårt och komplext med många begrepp men viktigt för att förstå för att hänga med i samhället.
Strax över hälften av de elever som svarat i den öppna frågan har uttryckt hur lärarna varit en viktig del för dem när det kommer till att förstå nationalekonomi. Dessa elever beskriver även en tacksamhet till sina lärare där de menar att lärarnas engagemang och intresse i ämnet resulterat i att de förstått innehållet bättre. Eleverna menar att deras lärare tagit sig tid och gett dem roliga uppgifter vilket har förenklat deras lärande och öppnat ögonen för hur viktigt ämnet är. Några citat från dessa elever beskriver sina lärare som följer: "Det har varit en bra och intressant kurs. Tack vare intresserade lärare så blev ämnet relativt lätt att förstå”, ”Det var ett svårt ämne men vår lärare gjorde det bra så att man förstod” och ”Vår lärare är bra, svårt ämne ibland dock, roliga uppgifter”. Dessa exempel ger en inblick i hur lärarna bidragit till att lärandet blivit positivt, vilket kan vara svårt i ett ämne som upplevts som svårt. Därav kan lärarna ses som viktiga i hur eleverna uppfattat ämnet.
En handfull elever uttryckte undervisningen som negativ. Dessa elever uttrycker antingen att de inte minns något alls från undervisningen eller att de inte har någon koll på vad för begrepp som kan kopplas till nationalekonomi. De beskriver även en brist på tid att förstå ämnet. Undervisningen beskrivs här som följer: ”Jag minns inte vad begreppet [nationalekonomi] betyder och vet därmed inte om jag har fått undervisning i koppling med det”, ”Svårt att få en fördjupad förståelse under sådan kort tid, svårt” och ”Ganska tråkigt och väldigt svårt, jag hann inte lära mig något alls”. Dessa elever har alltså negativa upplevelser av sin
undervisning och uttrycker både bristande tid och att de inte fått förståelse över ämnets innebörd. Viktigt att notera är att detta enbart är ett fåtal av elevernas åsikter men likaväl så viktiga synpunkter som påverkat lärandet. Genom att kolla vilken tid och dag dessa svar lämnades in så går det även att se att dessa elever inte kommer från samma klass utan från olika klasser. Enbart i en klass förekom inga negativa svar.
5.2 Elevernas självskattade begreppsförståelse
Elevernas svar på hur god begreppsförståelse de upplevde att de själva hade varierade mellan de olika nationalekonomiska begreppen. I den självskattade mätningen fick eleverna välja mellan fyra nivåer på hur säkra de kände sig. Fördelningen i svarsalternativen ser ut som följer:
23
Inledningsvis i begreppsdelen av enkäten så fick eleverna uppskatta sin egen nivå gällande de 5 olika nationalekonomiska begreppen som studien grundar sig kring. Detta går på en nivå
Figur 2. Elevernas egen uppskattade koll på de 5 olika nationalekonomiska begreppen
Överlag är spridningen mellan alternativ 2 och alternativ 3 som störst, alltså att eleverna väger mellan att de inte kommer ihåg begreppet och att de känner igen delar av begreppet. Detta är fallet för samtliga teorier där enbart marxism har ett alternativ som går emot den fördelningen (här är en majoritet väldigt säkra på begreppets innebörd). Ekonomisk liberalism samt
Marxism är även de enda alternativen som inte har några som svarat att de inte känner igen dem, alltså alternativ 1. Dessa begrepp har även en politisk innebörd som eleverna troligtvis har arbetat med medan resterande begrepp har främst en nationalekonomisk koppling. Störst osäkerhet fanns inom merkantilismen med 11 av eleverna som inte känner igen begreppet och 28 elever som känner igen det men inte minns vad det betyder, vilket är en stor majoritet av de tillfrågade. Således visar resultatet att det finns en stor grad osäkerhet hos eleverna gällande de olika begreppen vilket ligger i fokus i nästkommande del.
5.3 Elevernas faktiska begreppsförståelse
Den här delen kommer att presentera elevernas svar i de olika begreppsmätningarna som gjordes. Svaren inom varje begrepp presenteras i den ordning som de låg i enkäten, med merkantilism först och monetarism sist. I varje del kommer en tabell att visa samtliga
0 10 20 30 40 50 60 70 Monetarism Keynesianism Marxism Ekonomisk liberalism Merkantilism
Känner inte igen begreppet
Känner igen men minns inte vad det betyder
Känner igen och kan i viss grad beskriva vad det innebär Känner igen och kan med säkerhet beskriva vad det inenbär
24
svarsalternativ med det rätta alternativet markerat i varje tabell. 5 Tabellerna kommer att utgå ifrån antalet elever som svarat ett visst alternativ.
5.3.1 Begreppskunskap merkantilism
Merkantilismen var det begrepp som eleverna själva känns sig mest osäkra kring. Detta speglas även i fördelningen mellan de olika svarsalternativen där det fanns en jämn spridning mellan samtliga alternativ. Följande tabell visar hur eleverna svarat.
Svarsalternativ Antal svar
Marknaden styrs av staten som fokuserar på att importera varor för att sedan sälja dem lokalt
18
Utrikeshandeln är nyckeln till rikedom. Sälj dyrt och köp billigt *
18
Inrikeshandel är nyckeln till att bevara den lokala befolkningens välfärd
9
Marknadsekonomin eftersträvar jämnvikt. Finanspolitiken ska därför stimulera efterfrågan för att öka sysselsättningen.
15
Tabell 4.. Svarsfördelning merkantilism
Elevernas svar går i linje med den osäkerhet som de uttryckt då endast 18 elever svarat rätt. Den stora spridningen i resultatet tyder även på stor grad av chansning på frågan där alla alternativ utom alternativ 3 ligger inom en nära intervall mellan varandra. Dessa svar
inkluderar visserligen de som även sagt att de inte haft koll på begreppet i tidigare del, vilket var över hälften av eleverna. Det förhållandet kommer dock att jämföras vidare senare i avsnittet.
5.3.2 Begreppskunskap ekonomisk liberalism
Ekonomisk liberalism var ett av de begreppen där fler elever kände att de hade mer koll med en god bit över hälften som lutade åt det säkrare hållet. Elevernas säkerhet syns även i resultatet där fler elever hade svarat rätt än i vid föregående begrepp. Detta illustreras enligt följande tabell.
25
Svarsalternativ Antal svar
Människor är en resurs som genererar värde till företag vilket de kan använda för vinst.
6
Penningmängdens tillväxt styr inflationen och politiken ska sträva för att stabilisera utveckling
13
Människors frihet på marknaden leder till ökad statlig inkomst som senare investeras i
utrikeshandel
13
Ekonomin ska vara fri och staten enbart ska agera för att värna om den fria konkurrensen på handelsmarknaden*
28
Tabell 5. Svarsfördelning ekonomisk liberalism
I detta alternativ hade nästan hälften av eleverna svarat rätt. Resterande alternativ, vilket fortfarande uppmäter en majoritet av eleverna, har en jämn spridning vilket tyder på att det varit en hel del elever som chansat. Främst mellan alternativ 2 och 3.
5.3.3 Begreppskunskap marxism
Det begrepp som flest elever upplevt säkerhet vid var marxismen. I denna mätning så var två av alternativen framträdande där de andra hade betydligt mindre representation. Vid
begreppsmätningen så visade följande tabell hur eleverna svarat när det gäller den ekonomiska aspekten av begreppet.
Svarsalternativ Antal svar
Bestrider tanken om den fria marknaden och påstår att människors arbete skapar värde i samhället. *
31
Diskuterar hur företag påverkas hårt av inflationen
6
Diskuterar hur konjunkturer påverkas av statens penningpolitik
3
Beskriver hur staten aktivt bör bedriva stabiliseringspolitik för att reglera marknaden
20
Tabell 6. Svarsfördelning marxism
I jämförelse med de andra begreppen så visade fler säkerhet i marxism vilket syns i resultatet med över precis över en majoritet av eleverna som svarat rätt. Utstickande är att det var två
26
alternativ som varit populära, det korrekta samt svarsalternativ 4. De två andra svaren hade däremot låg representation med enbart ett fåtal elever som valt dessa.
5.3.4 Begreppskunskap keynesianism
Keynesianismen var ett av de begrepp som många elever kände igen men var mer osäkra på dess betydelse. Detta kommer även fram i de svar som eleverna lämnat. Tabellen beskriver hur eleverna har svarat i begreppsmätningen inom keynesianism.
Svarsalternativ Antal svar
Bedriv en aktiv finanspolitisk som stimulerar efterfrågan. Staten driver
stabiliseringspolitiken.*
13
Beskriver hur man tolkar den fria marknaden utifrån handel.
7
Diskuterar lösningar på ekonomiska utmaningar utifrån ökad inflationen. Staten ska alltid tillföra ekonomiskt stöd för att främja ekonomisk tillväxt.
31
Diskuterar hur ekonomin behöver främja arbetares möjligheter till konsumtion genom att sänka skatter och öka löner.
9
Tabell 7. Svarsfördelning keynesianism
Det som utmärker keynesianismen i förhållande till de andra begreppen i studien är hur det tredje begreppet, vilket är ett felaktigt alternativ, hade god majoritet. Det felaktiga svaret inkluderade nationalekonomiska begrepp som används inom keynesianismen (inflation, statligt ekonomiskt stöd) men som inte används på det sätt som är kopplade till just
keynesianism. Trots att det rätta svarsalternativet kommer två i mätningen så var antalet svar väldigt låg. Detta tyder på att keynesianismen varit väldigt svår.
5.3.5 Begreppskunskap monetarism
Monetarism liknade merkantilism i att fler elever kände osäkerhet till begreppet. Detta kommer till uttryck i svarsfördelningen där en stor spridning mellan svarsalternativen går att utskilja. Nedanstående presenteras svarsfördelningen vid mätningen.
27
Svarsalternativ Antal svar
Har sin grund i teorier kring sysselsättning utifrån ökat arbete
9
Staten ska enbart agera för att värna om handeln. Detta görs genom att reglera så att inflationen är låg.
14
Genom att minska inflation så ökar ett lands tillväxt vilket leder till en stabilare ekonomi. *
15
Fri konkurrens driver människan till att vilja göra smarta val, vilket staten styr genom skatteregleringar.
22
Tabell 8. Svarsfördelning monetarism
Resultatet visar att svarsfördelningen är väldigt spridd där inget resultat sticker ut särskilt mycket i jämförelse med vissa andra begrepp. Likväl som i keynesianismen så var ett felaktigt alternativ populärast med 7 mer elever än det korrekta svaret.
5.4 Jämförelse mellan elevernas självskattade begreppsförståelse och deras faktiska begreppsförståelse
Jämförelser mellan elevernas självskattadebegreppsförståelse och deras faktiska
begreppsförståelse gjordes för att se likheter eller olikheter samt precist eleverna kunnat uppskatta egna begreppsförståelse. Detta utifrån två kategorier, svag eller stark.
Elevernas självskattade begreppsförståelse
Antal elever som svarat rätt
Antal elever som svarat fel
Andel elever som svarat rätt (%)
Andel elever som svarat fel (%) Merkantilism Svag Stark 12 6 27 15 31% 29% 69% 71% Ekonomisk liberalism Svag Stark 11 17 15 17 42% 50% 58% 50% Marxism Svag Stark 7 24 10 19 41% 56% 59% 44% Keynesianism Svag Stark 3 10 24 23 11% 30 % 89% 70% Monetarism Svag Stark 6 9 31 14 16% 39% 84% 61%
28 Tabell 9. Jämförelse mellan elevernas självskattade och faktiska begreppsförståelse
Tabellen visar hur elevernas som känt sig säkra i hög grad inte valt rätt alternativ vid mätningen i begreppsförståelse. De begrepp där elevernas självskattning och faktisk
begreppsförståelse var som bäst var i de politiskt kopplade begreppen, men även har hade ett stort antal fel. De som sagt att de känt sig osäkra hade överlag ett resultat som tydde därefter med en majoritet i de felaktiga svaren på samtliga begrepp. Detta tyder på att de som
självskattat sin förmåga som låg men svarat rätt antingen chansat och fått rätt eller att de varit på gränsen till att känna sig säker men i slutändan valt ett alternativ som antydde svag
självskattad begreppsförståelse.
En intressant data som inte faller in i tabellen ovan är att samtliga elever som känt sig väldigt säkra inom merkantilism och i monetarism svarat rätt. 6 Av de elever som svarade rätt i merkantilismfrågan så hade samtliga även rätt inom monetarismen. Dessa begrepp hade lägst antal säkra elever, men här var elevernas självskattade begreppsförmåga mycket god. Då dessa enbart var ett fåtal av alla elever så påverkade de inte resultatet tillräckligt för att väga upp alla som självskattat sin förmåga som relativt god och svarat fel. I de andra kategorierna var fler elever i kategorin väldigt säker, men där svarade fortfarande ett stort antal fel. Det tyder på att enbart ett fåtal elever självskattat sin förmåga väl och att eleverna överlag varit dåliga på att känna till nivån av på deras begreppsförståelse.
5.5 Elevernas syn på sina kunskaper
Genom en övergripande öppen fråga om enkäten framkom vissa ytterligare perspektiv på elevers begreppsförståelse. Sammanlagt delade 46 elever sina åsikter. Eleverna beskrev att frågorna varit utmanande att besvara och att det varit svårt att minnas begreppen. Några elevsvar beskriver frågorna som följer: ”Frågorna var svåra då det var länge sen vi gick igenom begreppen och deras innebörd.”, ”Är väldigt osäker på begreppens innebörd…utan att titta på anteckningar minns jag inte mycket.”,”Generellt väldigt svåra, har glömt vad de olika teorierna handlar om”,”Minns teorierna men kanske blandar ihop dem” och ”Svåra, eftersom jag inte minns så mycket”. Alltså tyckte eleverna att det var svårt att minns vad teorierna handlade om och nämner att de med tiden glömt bort lite av begreppens innebörd. Ingen av eleverna som lämnat feedback upplevade enkäten som negativt och responsen var väldigt positiv gällande frågornas utformning. Många nämner att frågorna var tydliga och lätta att förstå och att alternativen var tydliga, men att det var svårt att veta vilket svar som passade
29
in på det efterfrågade begreppet. Några av elevernas svar är som följer: ”De [frågorna] var mycket bra och välformulerade”,”Bra frågor och enkelt att förstå vad du ville ha svar på”, ” Ganska svårt [begreppsmätningen], lätta [frågor] att förstå” och ”Bra frågor, lite svårt att minnas allt om alla teorier men allmänt bra valmöjligheter”. Således kan resultatet tolkas som att frågorna förstods av eleverna, även om frågorna varit utmanande. Därför bör eleverna ha förstått frågornas innebörd och svarat det alternativ som de trott varit rätt.
5.6 Sammanfattning av resultatet
Resultatet visar hur eleverna upplevt undervisningen inom nationalekonomi där många har funnit det någonstans emellan lätt och svårt där det går mot det svårare hållet. Eleverna visar att de tyckt att deras lärare hjälpt dem att förstå ämnet men att det ibland inte hjälpt då området känts som svårt ändå. Gällande begreppskunskap så visar eleverna väldigt blandade resultat där en allmän begreppsförståelse utifrån alla begrepp kan ses som låg. Elevernas självskattning låg inte i linje med deras faktiska begreppsförståelse vilket tyder att många troligen trott att de mindes mer än vad de faktiskt gjorde. Överlag så tyder resultatet att gå mot att eleverna känner sig osäkra och att de överlag finner området som svårt och
komplicerat där de antingen inte vet vilket svarsalternativ som de bör koppla med en specifik teori eller att de chansar på ett alternativ som de tror sig vara rätt. I nästa kapitel knyts
