• No results found

Sågspån som råvara för fiberskivor sållning och laboratorieförsök

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Sågspån som råvara för fiberskivor sållning och laboratorieförsök"

Copied!
18
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

8610067

®

Vlado Mollek

Sågspån som råvara för

fiberskivor — Sållning och

laboratorieförsök

Trätekni kCentru m

(2)

Vlado Mollek

SÄGSPÄN SOM R A V A R A F Ö R F I B E R S K I V O R - Sållning och laboratorieförsök

TräteknikCentrum, Rapport s e r i e P n r 8610067 Nyckelord hardboavd rcoj) materials soDdust strength water absorption Stockholm oktober 1986

(3)

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Sid SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 3 EXPERIMENTELLT 4 Råvaruspecifikation 4 Spånkarakterisering 4 Framställning av fibermassa 5 Framställning av f i b e r s k i v o r 6 RESULTAT 8 Spånkarakterisering 8 D e f i b r e r i n g / r a f f i n e r i n g 10 Skivegenskaper 11 Böjhållfasthet 1 1 Tvärdraghfillfasthet 11 S p e c i f i k t s l a g b r o t t a r b e t e 12 Tjocklekssvällning oc5h v a t t e n a b s o r p t i o n 12 SLUTSATSER 13 LITTERATUR 14 BILAGOR

(4)

SAMMANFATTNING

A v s i k t e n med denna undersökning v a r a t t studera o l i k a sågspånsrévaror för framställning av f i b e r s k i v o r e n l i g t våta metoden.

T i l l undersökningen användes ramsågspån, bandsågspån och klingsågspån av gran. Som r e f e r e n s framställdes också s k i v o r av b a r r v e d s f l i s r e s p e k t i v e lövvedsflis.

D e f i b r e r i n g utfördes i p i l o t s k a l a på defibrör t y p CD300. Råvarorna d e f i -brerades s e p a r a t . Hårda f i b e r s k i v o r framställdes d e l s av v a r j e råvara för s i g , d e l s av o l i k a massablandningar.

De bästa f y s i k a l i s k a egenskaperna erhöll s k i v o r framställda av enbart ram-sågspånsmassa, övriga sågspånsmassor var mindre lämpliga a t t användas som enda råvara. Däremot erhölls tillfredsställande r e s u l t a t då man blandade dessa massor med b a r r - r e s p e k t i v e lövvedsmassa. I n b l a n d n i n g av lövveds-massa gav dock hög v a t t e n a b s o r p t i o n och s v a l l n i n g .

INLEDNING

Sågspån är en b i p r o d u k t från sågverken som t i d i g a r e mest användes som bränsle. Idag utgör sågspån en växande d e l av råvarusortimenten I massa-och f i b e r s k i v e i n d u s t r i n massa-och kan användas som en enda råvara i spånskive-i n d u s t r spånskive-i n .

Det är v a n l i g t a t t f i b e r s k i v e i n d u s t r i n använder 100 % sågspån som råvara t i l l ytmassa och en r e l a t i v t hög andel för framställning av grundmassa. Den t y p av sågspån som används mest idag är ramsågspån. Tillgången på ram-sågspån kommer dock a t t minska med sågverksindustrins f r a m t i d a modernise-r i n g och d e l v i s emodernise-rsättas av band- och klingsågspån.

Några p r i n c i p i e l l a s t u d i e r om denna råvaras inverkan på skivegenskaperna har i n t e r a p p o r t e r a t s t i d i g a r e . E t t försök med fabriksframställd sågspåns-massa h a r dock genomförts i e t t t i d i g a r e p r o j e k t om t e r m i n a l f l i s ( 7 ) som visade a t t skivegenskaperna kan b l i sämre v i d i n b l a n d n i n g av sågspåns-massa.

Undersökningen i denna r a p p o r t r e d o v i s a r skivegenskaper för f i b e r s k i v o r där råvaran består av enbart sågspån av o l i k a t y p e r . För jämförelse fram-ställdes också s k i v o r av b a r r - r e s p e k t i v e lövvedsflis och s k i v o r där de o l i k a sågspånsmassorna blandades med b a r r - r e s p e k t i v e lövvedsmassa.

(5)

EXPERIMENTELLT

D e f i b r e r i n g av sågspån i p i l o t s k a l a utfördes v 548 på Sunds D e f i b r a t o r s R&D-rCenter i Sundsvall. Vedråvarorna erhölls från Swanboard Masonits AB i Svanskog.

Råvaruspecifikation

Följande färska råvaror användes: Ved Vedslag T o r r h a l t % B a r k h a l t % Volymvikt kg/m^ 1. Ramsågspån Gran 38,3 0 345 2. Bandsågspån II 51,3 0 300 3. Klingsågspån II 54,1 0 240

4. F l i s av barrved - obarkad Gran + f u r u 40,0 15,3

-5. " " lövved - " Björk 55,0 6,8

-Asp + ca 15 % annan lövved Kemikalier Aluminiumsi Svavelsyra A l u m i n i u m s u l f a t 10 S - i g lösning II II Spånkarakterisering

De o l i k a typerna av sågspån k a r a k t e r i s e r a d e s genom s i k t a n a l y s . I en sepa-r a t fösepa-rstudie k a sepa-r a k t e sepa-r i s e sepa-r a d e s spån fsepa-rån ofsepa-rusen ( v a n l i g ) och f sepa-r u s e n ved av gran och f u r u ( 8 ) . För dessa spån bestämdes också medelspånlängden. S i k t a n a l y s

För s i k t a n a l y s användes såll t y p Stålsvets ( 1 ) . Sållet innehöll sållådor (650 X 400 X 100 mm), v i l k a skakades i h o r i s o n t a l p l a n e t av en excenteran-o r d n i n g med 160 slag/min excenteran-och slaglängden 120 mm.

För analysen användes ca 10 l i t e r prov med en t o r r h a l t på ca 50 %, Följande s i k t s t o r l e k a r valdes: 1 , 2, 3, 6 r e s p e k t i v e 12 DIN, d v s med

maskstorleken 6, 3, 2, 1 r e s p e k t i v e 0,5 mm. V i d beräkningen angavs v a r j e f r a k t i o n 1 v i k t p r o c e n t av p r o v e t s t o t a l a v i k t .

Spånlängdbestämning

För spånlängdbestämning u t t o g s ca 0,5 l i t e r prov (100-150 s t spån). Längden bestämdes i möjligaste mån i f i b e r r i k t n i n g e n med hjälp av fö r s t o -r i n g s g l a s och l i n j a l . Fö-r b o t t e n f -r a k t i o n e n antogs spånlängden t i l l 0,3 mm då f r a k t i o n e n var omöjlig a t t mäta. Med kännedom om f r a k t i o n e r n a s procen-t u e l l a v i k procen-t s a n d e l beräknades medelspånlängden som vikprocen-tsmedel varde.

(6)

Framställning av fibermassa

Kåvarorna d e f i b r e r a d e s separat i defibrör t y p CD300 u t n j s t a d med h o r i s o n -t e l l förvärmare. D e f i b r e r i n g s e l e m e n -t e -t i CD-5G0 ( b i l d L) bes-tår av en i n r o p l a n zon och en y t t r e konisk zon. M a l s k i v e s t o r l e k a r är 300 mm + 100 mm. De två zonerna kan j u s t e r a s oberoende av varandra. Malspalten för plan zon inställs manuellt med en r a t t och i n d i k e r a s på en mätklocka. Malspalten för CD-zon inställs manuellt med en mutter på malhuset.

Förvärmningstrycket och förvärmningstiden v i d d e f i b r e r i n g e n var 0,6 llPa r e s p e k t i v e 3 min.

R a f f i n e r i n g av sågspånsmassor utfördes i laboratorieraffinör t y p D. D e f i -b r e r i n g s - och r a f f i n e r i n g s -b e t i n g e l s e r samt f i -b e r a n a l y s ges i t a -b e l l 1.

t o . o 9.i B i l d 1 . D e f i b r a t o r t y p CD-3G0. 1) P l a n zon - M a l s k i v a , s t a t o r 2) Konisk zon - M a l s k i v a , s t a t o r 3) Konisk zon - M a l s k i v a , r o t o r 4 ) Plan zon - M a l s k i v a , r o t o r I

(7)

6

T a b e l l 1 . D e f i b r e r i n g s - / r a f f i n e r i n g s b e t i n g e l s e r och f i b e r a n a l y s . S k i g s p ^ \ n F 1 i s

Ram Band K l i n g Barrved Lövved D e f i b r e r i n q s b e t i n g e l s e r Defibrör t y f ) CD-300 v a r v t a l 50 r / s Prov nr 1 2 3 4 5 Pörvärmningstryck MPa 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Förvärmningstid min 3 3 3 3 3 M a l s p a l t plan zon mm 0,15 0,15 0,15 0,10 0,07 M a l s p a l t CD-zon mm 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 K a p a c i t e t g/min 480 590 440 590 665 Malenergi kWh/t 287 249 283 422 336 M a s s a t o r r h a l t % 29,5 48,7 49,0 43,6 55,6 A v v a t t n i n g s t i d DS s 13,4 14,8 15,4 18,1 19,6 S p e t h a l t s l i t s 0,15 mm /O 19,9 31,3 28,4 7,4 6,5 0,25 mm /O 3,0 R a f f i n e r i n g s b e t i n g e l s e r Raffinör ty\ ) D M a l s p a l t mm 0,40 0,15 0,01

-

-M a s s a t o r r h a l t /O 2 2 2

-

-A v v a t t n i n g s t i d S 21,8 29,0 24,4

-

-S p e t h a l t s l i t s 0,15 mm 0/ 16,4 31,3 27,3

-

-0,25 mm c /O 3,1 8,7 12,4 a-Framställning av f i b e r s k i v o r

F i b e r s k i v o r framställdes d e l s av v a r j e råvara för s i g , d e l s av blandningar av sågspånsmassor och massa av b a r r - r e s p e k t i v e lövved. Fibermassorna späddes med v a t t e n t i l l 2 % t o r r h a l t före blandningen.

Följande blandningar valdes:

Blandning 6. Ramsågspån + barrved 1 + 4 7. Bandsågspån + barrved 2 + 4 8. Bandsågspån + lövved 2 + 5 9. Barrved + lövved 4 + 5 10. Klingsågspån + barrv ed 3 + 4 11. Ramsågspån + lövved 1 + 5 12. Klingsågspån + lövved 3 + 5 Blandningsförhållandet var 1:1.

Av v a r j e fibermassa (112) framställdes minst 3 s t hårda f i b e r s k i v o r i l a -b o r a t o r i e a r k form.

(8)

Innan den 2 %-iqa massan formades t i l l e t t a r k , 35 x 35 cm, t i l l s a t t e s 1 % alun räknat på t o r r fibermängd. Därefter t i l l s a t t e s s v a v e l s y r a för j u s t e -r i n g t i l l pH 4.

Förpressning av a r k e t g j o r d e s i en k a l l p r e s s v i d s p e c i f i k t t r y c k 1 MPa i 1 min.

Varmpressning utfördes v i d 210 'C med max s p e c i f i k t t r y c k 6 MPa i 1 min. Därefter sänktes t r y c k e t t i l l 1,0 MPa i 5 min. V i d pressningen användes r o s t f r i a pressplåtar. Förutom u n d e r v i r a användes också utjämningsvira på den övre pressplåten.

Av v a r j e s k i v g r u p p u t t o g s 2 s t s k i v o r för värmehärdning i e t t fläkttork-skåp v i d 165 'C i 4 timmar.

E f t e r härdningen k o n d i t i o n e r a d e s s k i v o r n a v i d 65 % RH/20 "C i en vecka. Provning av färdiga s k i v o r utfördes e n l i g t standardmetoder ( 3 , 4, 6 ) . Av v a r j e s k i v g r u p p användes:

8 s t p r o v b i t a r för böjhållfasthet,

10 " " " tvärdraghållfasthet,

6 " " " vattenabsorption/tjocklekssvällning, 10 " " " s l a g b r o t t a r b e t e .

Värden för böjhållfasthet och tvärdraghållfasthet omräknades t i l l en ge-mensam d e n s i t e t , 950 kg/m^ e n l i g t formel Xg = Xa ( ^ ) " Xg = värde v i d gemensam d e n s i t e t Xa = " " den a k t u e l l a d e n s i t e t e n Dg = gemensam d e n s i t e t Da = a k t u e l l

(9)

RESULTAT

Spånkarakterisering

Spånkarakterisering utfördes i t r e s t e g , först av spån från o f r u s e n ved, därefter av spån från f r u s e n ved ( 8 ) och s l u t l i g e n av spån från o f r u s e n ved för denna d e f i b r e r i n g s s t u d l e .

R e s u l t a t e n ges i f i g u r 1 samt mer d e t a l j e r a t i t a b e l l 2 och 3 ( b i l a g a ) . Hos f u r u märktes ingen väsentlig s k i l l n a d i storleksfördelning mellan o f r u s e n och f r u s e n ved varken hos ram- e l l e r bandsågspån. Spån från f r u s e n ved var dock något längre än spån från ofrusen ved hos både ram- och band-sågspån.

Hos gran märktes s k i l l n a d i storleksfördelning och längd mellan ofrusen och f r u s e n ved endast hos bandsågspån. Bandsågspån från f r u s e n ved Inne-höll mera f i n f r a k t i o n än spån från o f r u s e n ved och v a r b e t y d l i g t k o r t a r e . S k i l l n a d 1 storleksfördelning och spånlängd mellan f u r u och gran f i n n s främst hos bandsågspån från ofrusen ved. Anledningen kan vara a t t för gran som är mera spröd och skör används sågblad med större stuk för a t t undvika varm- och fastkörnlng.

När man jämför de o l i k a spåntyperna kan k o n s t a t e r a s a t t ramsågspån Inne-höll b e t y d l i g t mindre f i n f r a k t i o n än bandsågspån. F i n f r a k t i o n e n v a r störst hos kllngsågspån och minst hos ramsågspån. Ramsågspån Innehöll således störst andel "ved" som är lämplig för fIberframställnlng. Bandsågspån av ofrusen gran t y c k s också Innehålla en r e l a t i v t s t o r andel större spån, me-dan bandsågspån av f u r u och av f r u s e n gran samt kllngsågspån är mycket k o r t .

(10)

• f r u s e n v e d R A M S A G S P A N FURU GRAN VIKTSFOROELNINQ % 60 20 60 (O 20 H 2 4 6 O MASKSTORLEK mm SPÄNLÄNGD mm 2, 2

2.8

2 4 6 V, 60 -I 40

-p

20 -

i

B A N D S A G S P A N F U R U G R A N V. 60 2 4 6

1.1

40 -20 • 4 6

2.5

K U N G S A Q S P A N GRAN % 60 -i 4 0 -20 -t: 0 2 4 6

1.2

F r u s e n v e d VIKTSFÖRDELNING % 60 -I 40 -20 • % 60 H 40 • 20 • 0 2 4 6 0 2 4 6 MASKSTORLEK mm SP&NLANGD mm

2.8

•/. 60 i 20 H 0 2 4 6

1.7

60 1 40 20 4 2 4 6

1.2

% 60 H 40 -20 • 0 2 4 6

1.4

O f r u s e n v e d använd v i d f ö r s ö k e t VIKTSFÖRDELNING % 60 H 40 20 H 2 4 6 MASKSTORLEK mm V. 60 40 20 4 0 2 4 6 % 60 • 40 • J 20 - t 0 2 4 6

(11)

10

Def i b r e r i n q / r a f f i n e r i n g

Det g i c k r e l a t i v t bra a t t d e f i b r e r a sågspån i CD-300 u t r u s t a d med horison-t e l l förvärmare.

Av b a r r - r e s p e k t i v e lövvedsflis erhölls a c c e p t a b l a fibermassor redan 1 första s t e g e t . For a t t erhålla önskad a v v a t t n i n g s t i d , ca 25 DS, på sågspånsmassorna b l e v det nödvändigt a t t r a f f i n e r a dem. Av d e f i b r e r i n g s b e -t i n g e l s e r n a i -t a b e l l 1 framgår a -t -t s k i l l n a d e n i malenergi bland de o l i k a sågspånsmassorna i n t e var så s t o r . Malenergin var dock oväntat lägre för sågspånsmassorna än för f l i s m a s s o r n a , men d e t t a beror s a n n o l i k t mest på a t t flismassorna blev f i n a r e redan v i d d e f i b r e r i n g e n , d v s f i c k längre a v v a t t n i n g s t i d .

T o r r h a l t e n hos massan av ramsågspån v a r b e t y d l i g t lägre än för övriga massor. Detta beror på a t t ramsågspånen hade en låg ingångstorrhalt. Spethalten var hög för a l l a sågspånsmassor, även e f t e r r a f f i n e r i n g , och högre än för f l i s m a s s o r . S p e t h a l t e n minskade endast o b e t y d l i g t v i d r a f f i -n e r i -n g e -n . De-n högsta s p e t h a l t e -n erhöll ba-ndsågspå-nsmassa-n på s l i t s e -n 0,15 mm, och klingspånmassan på s l i t s e n 0,25 mm. Lägst s p e t h a l t hade ram-sågspånsmassan.

3 0 - 1 2 0 -1 0 ^

Sf ETHAU ENUGT SOMERVIU.E

r r i . JL. 1 2 3 5 R a i B a n d K l i n g B a r r L ö v SÄSSPÄN F U S Första s t e g s l a s s a S l i t s : 0,15 A v v a t t n i n g s t i d i D S ; 1 3 , * 1 4 , 8 1 8 , 1 19,& 1 2 3 R a i Band K l i n g SÄGSPÄN A n d r a s t e g s «assa S l i t s : 0,15 2 1 , 8 2 9 , 0 2'(,'i 1 2 3 R a i Band K l i n g SÄGSPÄN A n d r a s t e g s l a s s a S l i t s : 0 , 2 5 M 2 1 , 8 29,0 2'),il

(12)

11

Skivegenskaper Böjhållfasthet

Böjhållfastheten var för a l l a s k i v o r genomgående god. S k i v o r framställda av e n b a r t ramsågspån erhöll bäst värden. De följs av s k i v o r framställda av lövveds- och b a r r v e d s f l i s , bandsågspån och klingsågspån. S k i v o r framställ-da av massablandningar av lövved och de o l i k a sågspånsmassorna erhöll oväntat högre värden än motsvarande massablandningar med b a r r v e d . Anled-ningen t i l l d e t t a kan vara hög b a r k h a l t i barrveden (15,3 % ) .

MPa

60 H

20H

BÖJHÅLLFASTHET VID GEMENSAM DENSITET 950 kg/m^

R a i Band K l i n g B a r r L ö v S Ä G S P Ä N F L I S • U 4 2*4 3*4 U 5 2*S 3*-S 4*5 N a s s a b l a n d n i n g a r 1:1 Tvärdraghållfasthet

Tvärdraghållfastheten var för a l l a s k i v o r mindre tillfredsställande. S k i -vor framställda av enbart sågspånsmassor erhöll bäst värden t r o t s a t t s p e t h a l t e r n a var högst för dessa massor. Andelen f i n f i b e r var s a n n o l i k t också höq hos sågspånsmassorna, v i l k e t b i d r a r t i l l högre tvärdraghållfast-h e t .

MPa

0.6-0.4 -|

0 . 2

-TVÄRDRAGHÅaFASTHET VID GEMENSAM DENSITET 950 kg/nP

' A R a i Band K l i n g B a r r L ö v S Ä G S P Ä N F L I S 1*4 2*4 3*4 U 5 2*5 3 * 5 4*5 K a s s a b l a n d n i n g a r 1:1

(13)

12

S p e c i f i k t s l a g b r o t t a r b e t e

Skivor framställda av enbart barrvedsmassa r e s p e k t i v e blandningar av såg-spånsmassor med barrvedsmassa erhöll högst värden. Lägst värden erhöll s k i v o r framställda av enbart kllngsågspån där f i b r e r n a är k o r t a , v i l k e t ger sprödhet och lågt s l a g b r o t t a r b e t e .

k J / m ' SPECIFIKT SLAGBROTTARBETE 15^ 10^ 54 ra

1

1 R a i Band K l i n g B a r r L ö v SftGSPÄN F L I S U 4 2 * 4 3*4 1 * 5 2 * 5 3*5 4*5 H a s s a b l a n d n i n g a r 1:1 Tjocklekssvällning och v a t t e n a b s o r p t i o n

Skivor framställda av enbart lövved och sågspånblandningar med lövved e r -höll värden som e j u p p f y l l e r f o r d r i n g a r n a för hårda f i b e r s k i v o r e n l i g t SIS 23 51 1 1 . För övriga s k i v o r erhölls något lägre värden utan större va-r i a t i o n mellan o l i k a s k i v o va-r . v. 3 0 - j 2 0 1 0 -SVÄLLNING 1 % EFTER 24 h A V. 1 2 3 4 5 R a i Band K l i n g B a r r L ö v S t S S P Ä N F L I S U 4 2+4 3*4 U 5 2>-5 3*5 4*5 H a s s a b l a n d n i n g a r 1:1 30-1 2 0 -loH VATTENABSORPTION I % EFTER 24 h 7 Raa Band K l i n g B a r r L ö v SfiSSPÄN F L I S U 4 2t4 3+4 U 5 2*5 3*5 4*5 H a s s a b l a n d n i n g a r 1:1

(14)

13

SLUTSATSER

Ramsågspån var längst och innehöll en låg andel f i n f r a k t i o n . De är därmed bäst lämpade som råvara för fiberskiveframställning. De kubiska klingsåg-spånen var k o r t a s t och innehöll en hög andel f i n f r a k t i o n . S k i l l n a d e r n a mellan spån från f r u s e n och ofrusen ved var små. S k i l l n a d e r n a mellan spån av f u r u och gran var också små, men bandsågspån av ofrusen gran tycks vara längre än bandsågspån av f u r u och av f r u s e n gran och därför bättre som f i -berskiveråvara.

S p e t h a l t e n v a r hög för a l l a sågspånsmassor, även e f t e r r a f f i n e r i n g , och högre än för f l i s m a s s o r som d e f i b r e r a t s i e t t s t e g . Ramsågspånsmassa hade den lägsta s p e t h a l t e n och s a m t i d i g t den k o r t a s t e a v v a t t n i n g s t i d e n .

Egenskaperna hos hårda f i b e r s k i v o r framställda av enbart sågspånsmassor u p p f y l l d e f o r d r i n g a r n a e n l i g t SIS 23 51 1 1 . Ramsågspånen gav bäst och klingsågspånen sämst skivegenskaper. S k i v o r framställda av barrvedsmassa och lövvedsmassa erhöll sämre styrkeegenskaper än s k i v o r framställda av enbart ramsågspån med undantag för s l a g b r o t t a r b e t e där s k i v o r av barrveds-massa var bäst. Den r e l a t i v t låga hållfastheten t övrigt för s k i v o r av b a r r v e d s f l i s beror s a n n o l i k t på a t t b a r k h a l t e n var hög, ca 15 %. Vattenab-s o r p t i o n och tjocklekVattenab-sVattenab-svällning var ungefär l i k a för Vattenab-s k i v o r av Vattenab-sågVattenab-spån och b a r r v e d s f l i s , men s k i v o r framställda av lövvedsmassa och blandningar med lövvedsmassa erhöll höga v a t t e n a b s o r p t i o n s - och svällningsvärden.

Skivor framställda av b l a n d n i n g a r av sågspånsmassor och referensmassor av b a r r - och lövvedsflis hade egenskaper som i s t o r t s e t t låg m i t t emellan egenskaperna hos s k i v o r av motsvarande oblandade massor. E f f e k t e r n a v a r alltså a d d i t i v e . Skivornas utseende var k a r a k t e r i s t i s k t . På grund av färg-s k i l l n a d mellan färg-sågfärg-spånfärg-s- och f l i färg-s m a färg-s färg-s o r kunde man färg-se färg-sågfärg-spånfärg-sfibrer och spet på y t a n av den färdiga s k i v a n . Mest v a r d e t t a s y n l i g t på s k i v o r där klingsågspån i n g i c k i blandningen.

(15)

14

LITTERATUR

1. U l f Edberg, Lars Engström och Yngve Stade:

Spånkarakterisering för s u l f a t m a s s a t i l l v e r k n i n g . STFI-meddelande s e r i e B n r 269 (1974).

2. Shives content o f mechanical p u l p . ( S o m e r v i l l e f r a c t i o n a t o r . ) Tappi. U s e f u l t e s t method No. 242 Nov (1979).

3. Böjprovning av träbaserade s k i v m a t e r i a l . STFI-meddelande s e r i e B n r 309 (1975). 4. Träfiberskivor. Provningar.

Svensk Standard SIS 23 51 13 (1975). 5. Träfiberskivor. F o r d r i n g a r .

Svensk Standard SIS 23 51 11 (1975). 6. Slagprovning av s k i v o r e n l i g t Charpy.

STFI-meddelande s e r i e B nr 354 (1975). 7. B i r g i t östman:

T e r m i n a l f l i s och sågspån som fiberskiveråvara. STFI-meddelande s e r i e D nr 213 (1984).

8. Bestämning av storleksfördelning och längd på spån.

B i l a g a 1 t i l l p r o t o k o l l n r 15 för s t y r g r u p p 11 - Träfiberskivor (1985).

(16)

15 B I L A G O R T a b e l l 2. Storleksfördelning i v i k t p r o c e n t S i k t med m a s k s t o r l e k , mm 3 2 1 0,5 b o t t e n DIN n r 1 2 3 6 12 Ofrusen ved Ramsågspån f u r u gran g r a n * 0,0 0,1 0,2 4,4 6,6 5,6 23,3 28,3 28,0 59,4 53,2 52,9 10,0 9,6 2,2 2,9 13,3 Bandsågspån - f u r u gran g r a n * 0,2 1,6 2,5 12,3 10,7 3,0 14,5 12,5 51,6 48,6 46,0 30,3 16,8 12,4 6,4 29,2 Klingsågspån - gran gran* 0,0 0,2 0,2 0,4 2,4 2,5 62,3 61,1 26,7 8,4 35,8 Frusen ved Ramsågspån f u r u gran 0,2 0,2 4,1 4,4 23,3 24,2 56,5 55,6 12,9 12,6 3,0 3,0 Bandsågspån - f u r u gran 0,2 0,0 2,4 0,4 6,8 2,4 51,1 51,7 28,4 32,5 11,1 13,0 Klingsågspån - gran 0,7 0,5 2,4 41,3 40,7 14,4 S å g u t r u s t n i n g

Ramsåg Bandsåg Klingsåg ( f u r u + g r a n ) ( f u r u + g r a n ) (gran) B l a d t j o c k l e k mm Stukning mm Skär/tandning mm Matnings-h a s t i g Matnings-h e t i/min 2,4 - 2,6 1,5 3,9 - 4,1 16 1,47 1,03 2,5 40 3,8 hårdmetall-k l i n g a 20-30

(17)

16 Tabell 3. Spånlängd, mm. S i k t med maskstorlek, mm 6 3 2 1 0,5 Botten Viktsme-delvärde DIN nr Ofrusen ved Ramsågspån - furu - gran - gran^ furu gran Bandsågspån -- gran' Klingsågspån - gran - gran^ Frusen ved Ramsågspån Bandsågspån 12 5,3 3,1 1,9 1,2 0,3 4,6 3,4 2,6 1,2 0,3 6,6 6,7 4,7 0,9 1,0 0,3 7,1 6,5 4,3 1,8 0,7 0,3 6,1 3,6 1,4 0,9 0,3 2,2 2,8 1,1 2,5 1,2 - furu 5,3 3,1 2,3 1,8 0,3 2,5 - gran - 5,3 3,6 2,6 2,0 0,3 2,8 - furu 7,9 7,5 5,7 1,5 1,0 0,3 1,7 - gran - 6,7 3,9 1,5 1,0 0,3 1,2 - gran 8,9 8,0 4,2 1,5 1,4 0,3 1,4 * Råvara använd i denna undersökning. Spånlängden mättes e j

(18)

Detta digitala dokument skapades med anslag från

Stiftelsen Nils och Dorthi

Troedssons forskningsfond

TräteknikCentrum

INSTITUTET FÖR TRÄTEKNISK FORSKNING

Box 5609, 114 86 S T O C K H O L M Åsenvägen 9, 352 58 J Ö N K Ö P I N G Box 354, 931 24 SKELLEFTEÅ Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 036-12 60 41 Besöksadress: Bockholmsvägen 18 Telefon: 08-14 53 (X) Telefon: 0910-881 40

Telex: 144 45 tratek s Telex: 650 31 expolar s Huvudenhet med kansli

References

Related documents

Göra en processinriktad presentation av dokumentplanen/arkivförteckningen.. Dokumentplanering

[r]

Varje boksida utgör en grupp av uppgifter, representerande ett visst avsnitt i kursplanen, så att varje sida räcker för t v å veckor, omkring 12 exempel.. Dessa barn önskar

"att bifalla motionens första att-sats under förutsättningar att inrättande av "Röda telefonen" i Blekinge sker inom ra1nen för beslutad budget", "att avslå

VARJE SPAR HAR DOCK INDIVIDUELL BERAKNAD LANGOMA TNING. BETECKNINGAR

Socialnämnden beslutar att godkänna förvaltningens förslag till ändringar i socialnämndens delegationsordning. Reservation

Ett medborgarförslag har inkommit till kommunen med förslag att bygga vidare på cykelvägen längs väg 1341 från Höörs kommungräns till Ludvigsborg. Förslagsställaren

-Arvodesgruppen redovisar reviderat förslag av reglemente för ersättning till förtroendevalda vid kommunstyrelsens sammanträde i maj 2018. Sammanfattning