• No results found

Gymnasieelevers upplevelser av bollaktiviteter i ämnet idrott och hälsa

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Gymnasieelevers upplevelser av bollaktiviteter i ämnet idrott och hälsa"

Copied!
59
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Gymnasieelevers upplevelser av

bollaktiviteter i ämnet idrott och hälsa

Upper-secondary school students’

attitudes towards ball activities in

physical education

Författare: Gustav Isacson

Höstterminen 2019

Examensarbete: Avancerad nivå 15hp Huvudområde: Idrott och hälsa Va

Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Susanna Geidne, Universitetslektor, Örebro universitet Examinator: Mikael Quennerstedt, Professor, Örebro universitet

(2)

1

Sammanfattning

Att lärare använder bollar i undervisningssammanhang är något som gjorts under en lång tid. Bollanvändandet har lett till att bollaktiviteter är den mest förekommande aktiviteten i ämnet idrott och hälsa i grundskolan. Studier visar på att det är problematiskt hur ofta bollaktiviteter används i undervisningssammanhang, men även annan problematik relaterat till kön, tävling och utanförskap. Det saknas dock kunskap kring gymnasieelevers syn på bollaktiviteter, samt dess användande i ämnet idrott och hälsa. Den här studien syftar därför till att undersöka gymnasieelevers inställning till bollaktiviteter, samt ifall deras svar kan påverkas av olika bakgrundsfaktorer. Utifrån syftet valdes en kvantitativ ansats med hjälp av en enkät att undersöka gymnasieelevers inställning till bollsporter och bollekar samt dess användande i undervisningen i ämnet idrott och hälsa.

184 av 217 gymnasieelever ifrån åtta olika klasser och tre olika skolor gav sitt samtycke att delta i enkätundersökningen. Resultatet visar att majoriteten av gymnasieeleverna tycker både om bollsport och bollek, samt tycker att aktivitetsformerna är ett bra innehåll i undervisningen i ämnet idrott och hälsa i gymnasiet. Trots detta förknippar merparten bollaktiviteter med att tävla. En anledning kan vara för att eleverna antingen anser sig bra på bollsport/bollek eller för att de upplever att de blir motiverade av de olika aktivitetsformerna. Eleverna vill även att bollaktiviteter inte ska vara könsuppdelade då flertalet ansåg att pojkar och flickor är lika bra på bollaktiviteter. Slutsatsen i studien är att det går utifrån gymnasieelevernas inställning till både bollsporter och bollekar tolka det som att de vill ha mer boll i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Frågan som kvarstår är dock vilken typ av boll de vill ha mer av i så fall?

(3)

2

Innehållsförteckning

1. Inledning ...1

1.1 Syfte och forskningsfrågor...2

2. Bakgrund ...4

2.1 Boll och definitioner ...4

2.2 Boll och lärare ...4

2.3 Boll och elev ...6

2.4 Boll och tävling ...8

2.5 Boll och undervisningsmodeller ... 10

2.6 Sammanfattning ... 11

3. Metod ... 12

3.1 Design och datainsamling ... 12

3.2 Enkät ... 13 3.3 Etiska överväganden ... 14 3.4 Urvalsgrupp ... 15 3.5 Analys ... 16 4. Resultat... 18 4.1 Beskrivning av respondenter... 18

4.2 Hur upplever elever bollsporter? ... 19

4.3 Hur upplever elever bollekar? ... 20

4.4 Hur upplever elever bollaktiviteter? ... 22

4.5 Hur upplever elever bollaktiviteter relaterat till kön? ... 24

5. Diskussion ... 27

5.1 Resultatdiskussion ... 27

5.1.1 Gymnasieelevers inställning till bollsport samt bollek ... 27

5.1.2 Gymnasieelevers inställning till bollaktiviteter ... 28

5.1.3 Vad påverkar inställningen till bollaktiviteter ... 31

5.1.4 Bollen som verktyg, innehåll eller problem ... 34

5.2 Metoddiskussion ... 36 5.3 Studiens kunskapsbidrag ... 39 6. Slutsatser ... 42 Referenslista ... 43 Bilagor ... 47 Bilaga 1 ... 47 Bilaga 2 ... 51

(4)

1

1. Inledning

Användandet av bollspel och bollek i grundskolans undervisning i ämnet idrott och hälsa tycks innehålla flera problemområden som maskulinitet, tävlingsinslag, utanförskap och tappat intresse. År 2003 utfördes en nationell utvärdering av grundskolan som visade att bollaktiviteter var den vanligaste aktiviteten i ämnet idrott och hälsa. Utvärderingen beskriver att pojkar uppskattar aktivitetsformen mer än flickor (Skolverket, 2004). En anledning till könsuppdelningen kan bero på att bollsporter är väldigt maskulina och kan ge olika

möjligheter för könen då flickor inte hävdar sig i samma utsträckning som pojkar (Larsson, Redelius & Fagrell, 2007; Fagrell, Larsson & Redelius, 2012). Samtidigt framför Tischler och McCaughty (2011) att vissa pojkar inte heller uppskattar idrottslektioner med bollinslag. En senare granskning utfördes år 2010 och resultatet visar att lektionerna återigen domineras av bollaktiviteter (Skolinspektionen, 2010). Med tanke på de tidigare

granskningarna och efter införandet av Lgr11 utfördes en till undersökning år 2018 som även den understryker förekomsten av mycket bollekar/bollspel under idrottslektionerna i

grundskolan. Granskningen slog dessutom fast att förekomsten av mycket bollspel är problematiskt eftersom att den här lektionstypen ofta innehåller tävlingsinslag som kan leda till att elever upplever utanförskap, tappar intresset eller uttrycker negativa kommentarer till varandra. Det visade sig samtidigt att kunskapsområden som friluftsliv och natur, samt hälsa och livsstil får mindre utrymme i ämnet på grund av bollaktiviteter (Skolinspektionen, 2018). Att bollaktiviteter medför tävlingsinslag under idrottslektioner är något Redelius (2004) hävdar beror på elevers problem med att inte tävla när det kommer till bollaktiviteter, detta till trots att läraren tryckt på att syftet inte är att tävla. Det är dessutom vanligare desto äldre elever blir med problem som är relaterade till tävling (ibid). Stoltz (2014) argumenterar däremot för att tävlingsmoment kan vara bra för elever eftersom det kan stärka deras karaktär och samarbetsförmåga vilket är ett mål i läroplanen.

En anledning till problematiken när det kommer till bollspel och bollekar kan vara att många lärare har en bakgrund inom olika föreningsidrotter som innehåller någon bollaktivitet och som dessutom bygger på prestation och tävling (Londos, 2010). I läroplanen för idrott och hälsa i gymnasieskolan står det inte specifikt vad lektionerna ska innehålla utan det är upp till läraren att utforma undervisningen utifrån läroplansmålen. Den ska bland annat innefatta aktiviteter som gör att elever utvecklar sin kroppsliga förmåga genom ”olika rörelseaktiviteter som allsidigt främjar den kroppsliga förmågan”, samt att ”eleverna utvecklar intresse för och förmåga att använda olika rörelseaktiviteter” (Skolverket, 2011 s.1). Riktlinjerna gör att alla elever inte får samma utbildning, även om de ska ges möjligheten att uppnå kunskapsmålen som står i styrdokumenten. Frågan är dock om bollaktiviteter är gynnande för eleverna och

(5)

2 deras intresseutvecklande när det kommer till förmågan att använda olika rörelseaktiviteter. I ämnet idrott och hälsa är det lektionsinnehållet som styr vilka elever som kommer mest till sin rätt, vilket gör att lärarens val av aktivitet är ytterst angeläget (Redelius, 2009). När man adderar en boll i undervisningen verkar det som att det skapas problematik. Det kanske dock inte är bollen i sig som är problemet, utan de olika förväntningar, kulturer och syften som kopplas till den. En boll behöver inte vara ett innehåll utan det kan också vara ett verktyg för att undervisa mot ett visst innehåll. Tidigare forskning och undersökningar visar på att det är vanligt med användandet av bollaktiviteter i grundskolan, samt att det finns problematik kopplat till aktivitetsformerna. Det finns forskning från Skolverket (2004) på årskurs 2 gymnasieelever som bland annat innehåller information om gymnasieelevers inställning till tävling och samarbete. Forskningen från Skolverket (2004) innehåller dock inte information om gymnasieelevers inställning till bollsport eller bollek. Det kan vara betydande som

blivande idrottslärare att veta hur gymnasieelever upplever bollen som verktyg eller innehåll i undervisningen eftersom att bollaktiviteter skulle kunna användas för att uppnå

kunskapskraven. Det här väcker en nyfikenhet i vad gymnasieelever har för inställning till bollsporter och bollekar, därav kommer denna uppsats syfta till att undersöka området mer.

1.1 Syfte och forskningsfrågor

Bollspel och bollek tycks vara ett vanligt innehåll i grundskolans undervisning i ämnet idrott och hälsa. Att använda verktyget boll i undervisningssammanhang kan exempelvis medföra maskulinitets- och tävlingsproblematik, men det kan även leda till utanförskap och tappat intresse. Det finns samtidigt forskning som relaterar bollaktiviteter till genusfrågor och en vanlig bild är att pojkar är mer drivande och gynnas mer av bollaktiviteter. Mycket av forskningen kring bollundervisning och bollaktiviteter verkar inrikta sig på grundskolan och tycks dessutom ha en mer kvalitativ inriktning. Tidigare forskning indikerar att det saknas kunskap från en större grupp gymnasieelevers upplevelser av bollaktiviteter, vilket utgör att den här gruppens åsikter av bollaktiviteter inte tycks vara hörda. Det kan dessutom vara bra att som blivande lärare ha kunskap om hur gymnasieelever ser på bollaktiviteter. Genom att undersöka gymnasieelevers inställning till bollaktiviteter och bollundervisning i ämnet idrott och hälsa kan en tydligare bild av den här gruppen ges. En sådan undersökning kan samtidigt leda till att det exempelvis går att se skillnader i inställningen mellan kön eller olika

bakgrunder när det kommer till bollaktiviteter. Ett ytterligare utfall av en undersökning av gymnasieelever kan medföra en mer nyanserad bild av hur elever i hela svenska skolsystemet ser på användandet av bollaktiviteter i skolan, eftersom att det redan finns flertalet studier på grundskolan. Den här studien syftar således till att undersöka gymnasieelevers inställning till

(6)

3 och användande av bollsport samt bollek i ämnet idrott och hälsa. För att undersöka området används fyra forskningsfrågor:

Hur upplever gymnasieelever bollsport samt bollek i ämnet idrott och hälsa?

 Finns det någon skillnad mellan gymnasieelevers upplevelser av bollsport och bollek?  Finns det någon skillnad mellan olika kön när det kommer till elevers inställning till

bollaktiviteter i undervisningen i ämnet idrott och hälsa?

 Finns det någon skillnad mellan elevers olika erfarenheter av föreningsidrotter när det kommer till inställning till bollaktiviteter i undervisningen i ämnet idrott och hälsa? Min hypotes när det kommer till gymnasieelevers upplevelser av bollaktiviteter i skolan är att de elever som har en bakgrund inom föreningsidrotten kommer ha en mer positiv

inställning till bollaktiviteter än de som inte har det. Jag tror samtidigt att pojkar i högre utsträckning än flickor föredrar bollaktiviteter i undervisningen, men att majoriteten av alla elever vill ha bollaktiviteter i skolan. Samtidigt tror jag att eleverna överlag föredrar bollekar framför bollsporter.

(7)

4

2. Bakgrund

I den här delen tas forskning upp som är relaterad till bollaktiviteter. Inledningsvis framförs vilka olika begrepp kring boll som används i studien. Sedan diskuteras området utifrån fyra aspekter: Boll och lärare, Boll och elev, Boll och tävling, samt Boll och

undervisningsmodeller. De olika infallsvinklarna avser att fånga skilda aspekter av boll.

2.1 Boll och definitioner

Till att börja med är det av värde att klargöra vilka olika begrepp som kommer användas i den här studien. Av den forskning som granskats så framkommer det framförallt fyra begrepp: bollaktiviteter, bollspel, bollek och bollsport. Det finns en viss oklarhet i vad skillnaden mellan bollsport och bollspel är, men även vad skillnaden mellan bollaktiviteter och bollspel är. Teng (2013), Londos (2010), Redelius (2004) och Redelius (2009) använder bollspel som ett samlingsbegrepp för aktiviteter som inkluderar boll, parallellt använder Teng (2013) även begreppen bollek och bollsport. Både skolinspektionen (2018) och skolverket (2004)

använder begreppen bollsport och bollspel, den sistnämnde använder samtidigt begreppet bollaktiviteter som samlingsbegrepp. Skolinspektionen (2018) samt Lundvall och Meckbach (2004) tycks delvis använda bollspel i samma bemärkelse som bollsport, vilket utgör en förvirring i vad som faktiskt är definitionen av de olika begreppen. Nationalencyklopedin (2019) definierar bollspel som någonting där ”hanteringen av en boll är det grundläggande inslaget” (Nationalencyklopedin, 2019), vilket egentligen inte säger så mycket det heller. Den här studien har valt att använda begreppen bollsport, bollek och bollaktiviteter vid insamlandet av data. I enkäten (som utformats för att samla in data) definierades betydelsen för begreppen på följande sätt. Bollaktiviteter används som ett samlingsbegrepp för

bollsporter och bollekar i ämnet idrott och hälsa. Exempel på bollsporter är: innebandy, tennis, fotboll och ishockey. Exempel på bollekar är: spökboll, doppboll, krabbfotboll och brännboll eller liknande lekar.

2.2 Boll och lärare

Lärare har sedan lång tid tillbaka använt sig av bollaktiviteter i den svenska skolidrotten (Sandahl, 2005). Verktyget boll verkar samtidigt vara vanligt att använda sig av bland lärare i andra länder. Bollanvändandet kan delvis bero på att skolsystemen i Skandinavien är väldigt lika och att skolidrotten därav delar många likheter med varandra. Den svenska idrotts-undervisningens vanligaste praktiska aktiviteter stämmer till och med överens med större delen av Europa. De vanligaste inslagen i ämnet är bland annat bollsporter, gymnastik och styrketräning (Annerstedt, 2008). När det kommer till lektionsinnehållet i den svenska

(8)

5 skolidrotten avgör läraren vad som ska undervisas till eleverna, vilket i sin tur medför ett stort ansvar gällande val av aktiviteter och tillvägagångssätt. Casey och Quennerstedt (2015) framhåller att det är betydelsefullt att idrottslärare ger eleverna en positiv bild av ämnet eftersom att deras bild kan påverka andras framtida anseenden av ämnet. Om lärare fokuserar på att förtydliga de didaktiska frågorna hur och varför något utförs, istället för vad de utför vid exempelvis bollspel, kan elevers minnen av skolidrotten bli väldigt annorlunda i en positivare bemärkelse. Sidwell och Walls (2014) tillägger att det samtidigt kan vara bra att den som undervisar skolidrott särskilt tar hänsyn till elevers skador, svårigheter och prestationer. Den som undervisar bör samtidigt visa hänsyn mot elevers olika upplevelser och erfarenheter eftersom ett sådant hänsynstagande leder till en positivare bild av ämnet hos eleverna.

När det kommer till bollspelsundervisning anser Teng (2013) att innehållet i olika bollspel är mycket mer nyanserat till skillnad från hur föreningsidrotten utför bollspel. Lärarens utgångspunkt bör alltid vara att använda olika moment ifrån bollsporter i undervisningen för att uppfylla kunskapskraven, vilket gör att det ställs höga krav på lärarens förmåga att utveckla lärande för eleverna genom bollanvändning. Fagrell, Larsson och Redelius (2012) formulerar sig i linje med Teng (2013) och påpekar att det primära inte är att lära sig hur man blir bäst och vinner, fokus bör istället ligga på att eleverna lär sig grundläggande regler, att samarbeta genom lagspel, samt att vara fysiskt aktiva. En annan åsikt kring utlärningen av bollsporter är att det är avgörande att läraren ger feedback till eleverna. Feedbacken kan leda till att elevernas lärande förbättras, dock kräver det att den inkluderar motiverande

instruktioner på hur eleven kan förbättras (Creasy, Whipp & Jackson, 2012). Medan Walseth, Engebretsen och Elvebakk (2018) hävdar att läraren ska lyssna på elevernas åsikter och förklara syftet med lektionerna för eleverna eftersom det kan leda till att deras kunskaper och även helhetsintryck av fysisk aktivitet stärks.

Det finns forskning som problematiserar ämnet idrott och hälsa när det kommer till kön, men också könsproblematik vid användandet av bollaktiviteter. Murphy, Dionigi och Litchfield (2014) beskriver att det finns jämställdhetsproblem när det kommer till själva undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Vissa flickor begränsas genom att de bara uppmuntras att delta i exempelvis nätbollsporter då det är mer feminint. Många lärare

upplever samtidigt att flickor är mer passiva i och har ett mindre intresse av skolidrotten, trots att lärare arbetar för att motverka flickors passivitet och inställning. Ett exempel på en åtgärd är att lärare infört regler i bollaktiviteter som gör att pojkar bara får göra poäng om någon flicka gjort poäng innan (Murphy, Dionigi & Litchfield, 2014). Hills (2006) argumenterar för att flickor som upplevs sakna intresse för en fysisk aktivitet kanske bara behöver försäkring och stöd från deras lärare och klasskamrater angående acceptansen att delta för flickor.

(9)

6 Walseth, Engebretsen och Elvebakk (2018) trycker på att lärare har en avgörande roll för elever då de ska motverka stereotyper som manligdominans i diverse idrotter. Ett passivt agerande av läraren mot den här typen normer kan leda till att flickors erfarenheter av skolidrottens meningsfullhet undermineras av läraren. Fagrell, Larsson och Redelius (2012) anser dock att det inte alltid spelar så stor roll att läraren är medveten om att en del pojkar dominerar idrottslektioner, då dominansen inte bara kan relateras till ett dominerande över flickor. Dominansen måste även kopplas till ett samhällsproblem som innefattar att pojkar har ett behov av att framhäva och hävda sig själva. Forskarna hävdar att beteendet gör att pojkar upprätthåller sin manlighet i det samhälle fullt av segregering och arbetslöshet som vi lever i. En undervisningsmiljö är något som kan spela roll för hur lärare uppfattas förmedla kunskap. En studie visar på hur olika lärares agerande skiljer sig åt när de undervisade en grupp elever i skolidrott och en grupp atleter i föreningsidrott. Deltagarna av skolidrotten uppfattar det som att lärarna många gånger använde sig av demokratiskt beslutsfattande medan atleterna uppfattade det som att lärarna utbildade dem genom instruktioner och att de fick mycket positiv feedback. Studien indikerar framförallt två saker, att omgivningen spelar roll för hur saker uppfattas, samt att läraren anpassar undervisningen efter vilken grupp den undervisar oavsett kön (Kwon, Pyun & Kim, 2010). Ytterligare en studie utförd av Walseth, Engebretsen och Elvebakk (2018) visar på liknande resonemang. Studien tyder på att elever som blir mer involverade i planeringen av lektionsinnehållet i skolidrotten påverkar elevers bild i en positiv bemärkelse då de upplever skolidrotten meningsfullare. Fagrell, Larsson och Redelius (2012) tillägger att det samtidigt är angeläget för läraren att alla elever involveras i lektionerna genom att uppmuntra både flickor och pojkar att spela som ett lag. Ett sådant agerande kan både leda till en bättre upplevelse och en bättre utvecklingsmiljö för eleverna.

2.3 Boll och elev

När det kommer till innehållet i skolidrotten så tycks aktiviteter som inrymmer verktyget boll vara något som har fått en präglande roll i elevers upplevelser. Det finns studier som visar att många har starka minnesbilder av skolidrotten som är relaterade till olika bollaktiviteter. En undersökning av engelska gymnasieelevers minnen från skolidrotten visar att de flesta manliga eleverna i studien har starka minnen från olika bollsporter som exempelvis rugby. Minnena inkluderade även andra lagsporter och många relaterade bollaktiviteterna till något positivt och roligt (Casey & Quennerstedt, 2015). En liknande studie på amerikanska

collegestudenters minnen från skolidrotten visar även den att elever har starka minnen från bollaktiviteter som dodgeboll, basketboll, fotboll och baseboll. Resultatet visar även att de som studerar till att bli idrottslärare oftast har mer positiva minnen av skolidrotten jämfört med de som studerade till annat (Sidwell & Walls, 2014). De positiva upplevelserna behöver

(10)

7 dock inte vara något ovanligt. Lundvall och Meckbach (2004) framhåller att de aktiviteter elever mestadels får möta i idrottsundervisningen är både bollspel och bollekar, vilket dock inte något negativt då aktiviteterna är ett innehåll de flesta eleverna vill möta i undervisningen eftersom att de är roliga att utföra.

Idag förknippar många bollaktiviteter med maskulina värden. En studie utförd av Fagrell, Larsson och Redelius (2012) visar på vilka konsekvenser elevers beteenden kan få. Efter att en lärare medvetet låtit pojkar dominera under två bollektioner resulterade agerandet i att pojkarna konstruerade positiv maskulinitet samtidigt som de utvecklade en positiv medkänsla. En annan konsekvens som framgår var att pojkarnas agerande dock ledde till att vissa flickor medvetet tog ett steg tillbaka på lektionen. Trots att flickorna hade kunskapen att delta så påverkade pojkarnas dominans dem att känna att de inte var tillåtna att delta mer aktivt, vilket bara understryker en könsproblematik med bollspel hävdar Fagrell, Larsson och Redelius (2012). Det går därför att se att lärarens agerande snarare begränsade bekämpandet av

diskriminering i praxis än gynnade det. Hills (2006) belyser även andra genusproblem efter att ha följt en grupp 12–13 åriga flickor från England under ett år. Studien visade att fysisk träning har en avgörande roll för flickors förhållanden mellan deras kön och att vara fysiskt aktiv. Många upplevde att det kan vara problematiskt att delta eller delta fullt ut i skolidrotten då en vanlig norm är att det inte är kvinnligt att utföra vissa aktiviteter eller bete sig på ett visst sätt medan man är fysiskt aktiv i bollsporter som exempelvis fotboll. Samtidigt visade det sig att några flickor kände sig självsäkra med att visa sina sportsligaintressen och

beteenden. En nyckelfaktor när det kommer till flickors upplevelser av skolidrotten är att alla upplevelser är olika. Varje individ kommer med egna värderingar från olika sociala

sammanhang som utbildning, familj, samt vänner och de olika sammanhangen kan både begränsa och engagera en individ (ibid).

Specifika sporter kan även dem vara problematiserande. Hastie, Ward och Brock (2017) undersökte hur elever med olika erfarenheter av bollsporten handboll agerade när de spelade mot varandra i olika kombinationer. Studien visar på att elever med mindre erfarenhet av sporten inte har lika mycket framgång som de med mer erfarenhet. Eleverna som hade mer tidigare erfarenhet av handboll presterade oavsett om de bara spelade mot lag med/mot samma kön eller om de spelade med/mot blandade köns-lag. Många flickor samt alla elever med lägre erfarenhet presterade bättre när de spelade med/mot elever som var ungefär lika bra. Lagsammansättningen spelar därför stor roll när det kommer elevers beteenden under spelet, då gruppsammansättningen kan bidra till ökad prestation och motivation bland elever (ibid). Ett annat exempel på en specifik bollsport som kan vara problematisk är fotboll. Enligt Hills (2006) studie är fotboll en sport som är väldigt laddad då den enligt några av de

(11)

8 deltagande flickorna i hennes studie förstärkte gränserna mellan upplevelsen av kvinnliga respektive manliga fysiska förmågor. Anledningen till varför många flickor hade negativ inställning till fotboll var för att de ansåg att pojkar inte tyckte att fotboll var en sport för det kvinnliga könet. Flickorna hävdade samtidigt att fotboll är sammankopplad med maskulinitet och sexism, även om vissa deltagares anblick kom från erfarenheter utanför skolan.

Bollsporter innehåller många maskulina värden betonar Fagrell, Larsson och Redelius (2012), samtidigt som de belyser att det finns forskning som tyder på en mer positiv

inställning till bollsporter bland kvinnor. Ett exempel på detta är Redelius (2004) studie som visade på att både flickor och pojkar vill ha bollaktiviteter i undervisningen då de tycker det är roligt. Samtidigt visar Walseth, Engebretsen och Elvebakk (2018) studie att fler pojkar än flickor gillade bollsporter och att en vanlig anledning till att elever inte gillade exempelvis bollsporter var för att de saknade kunskap i aktiviteten. Ett vanligt samband när det gäller elevers negativa inställning till olika idrotter var att en elev som tyckte att en aktivitet var tråkig angav att anledningen var att hen var ”dålig” på aktiviteten. Ett liknande resultat visar även Redelius (2004) samt Tichler och McCaughtry (2011) studier. Dock visar Tichler och McCaughtry (2011) studie att det eleverna uppgett i ett formulär inte alltid stämde överens med hur de agerade. Flertalet av deltagarna visade på glädje och engagemang under bollaktiviteter fast de tidigare angett att de tyckte det var tråkigt, vilket tyder på att

upplevelsen av bollaktiviteter kan påverkas av förutfattade antaganden och åsikter. Ett sådant antagande kan till exempel vara relationen mellan boll och tävling.

2.4 Boll och tävling

I grunden är bollaktiviteter en lek med boll, en lek kan i sin tur vara regelstyrd och föränderlig (Yttergren, 1996). En lek syftar i sig inte till något annat än att just leka, även om den kan frambringa spänning och utmaning genom dess innehåll. Lek kan dessutom innehålla kamp- och tävlingsinslag. Kampmomentet i bollspel handlar om att behärska verktyget boll och använda spelrummet till sin fördel för att på så vis göra fler poäng än motståndaren. Värdet och meningen med deltagandet i bollaktiviteter kan däremot vila på olika grunder som exempelvis tävling och rangordning eller lek och rekreation då båda logikerna innefattar begreppet kamp (Engström, 2010).

Aktiviteter som innehåller boll blir många gånger relaterade till tävling i skolidrotten. Londos (2010) intervjustudie av sexton olika lärare i Sverige undersöker bland annat hur lärare arbetar. Den klart vanligaste aktiviteten lärarna använde sig av var lagbollspel, vilket samtidigt var problematiskt då det finns mycket kritik som inriktar sig på att bollspel som moment i skolan överlag är för tävlingsinriktat för att det ska gynna elevers lärande. Likt Londos (2010) studie visade även Säfvenboms (2015) norska studie på ett liknande resultat.

(12)

9 Nästan hälften av eleverna i studien uttryckte missnöje med användandet av tävlingsmoment i idrottsundervisningen. De elever som hade någon form av föreningsbakgrund var dock mer positiva till tävlingsanvändandet i skolan. Det visade sig även att det var fler flickor än pojkar som var missnöjda. Enligt Fagrell, Larsson och Redelius (2012) är det inte konstigt då

tävlingsmoment ofta gör att pojkar tar över lektionerna och utesluter flickorna då de är mer intresserade av att prestera. Det är ofta som idrotter överhuvudtaget domineras till antalet utifrån manliga utövare betonar Larsson (2001), som samtidigt påpekar att det inte är något konstigt då den här typen av könsmönster funnits länge. Könsmönstret bygger på att män och kvinnor historiskt har setts som motsatser. Männen har varit mer prestationsinriktade och tävlingsinriktade och inriktat sig mot den ”yttre” världen medan kvinnorna varit mer socialt inriktade och inriktat sig mot den ”inre” världen. Ett utfall av detta kan ha blivit att lagsporter är mer naturligt för män samtidigt som bedömningssporter med inslag av estetisk utformning är mer naturliga för kvinnor. Redelius (2009) instämmer med Larsson (2001) och tillägger att det förväntas olika inställningar från flickor och pojkar vid tävlingsmoment. Pojkar stärker sin status genom att prestera medan flickor kan försvaga sin status då de inte förväntas utmana pojkars prestationer. Inställningen bland pojkar kan även leda till att det blir svårt för dem att avgöra när det behövs samarbete för att lyckas i olika moment (Redelius, 2009).

Stoltz (2014) argumenterar att det även finns en annan problematik när föreningsidrott som inkluderar boll överförs till undervisningen, då den ofta får negativa effekter genom att

tävlingsmoment ofta tar över. Det finns samtidigt positiva effekter så som att elever bygger karaktär och får samarbeta. De positiva effekterna överväger dock inte negativa aspekter som risk för våld, kränkningar och utsållning. Lärare vill dock inte att ämnet ska vara någon förlängd arm av föreningsidrotten (Redelius, 2004), vilket kan antydas att de anser att föreningsregler inte är att föredra i skolundervisningen. Aggerholm, Førland Standal och Melvold Hordvik (2018) diskuterar även dem tävlingsmoment i undervisningssammanhang. Enligt dem bör tävling i skolidrotten undvikas eftersom det kan ta bort värdefulla

lärandeperspektiv i aktiviteter, samt för att det inte stämmer överens med styrdokumenten. Tävlingsmoment kan dock ses som något positivt om det anpassas till att istället fostra elever genom att fokusera på att respektera varandra genom fair-play (Ibid).

Gruppen pojkar och flickor är inte homogena grupper argumenterar Redelius (2004) då det i hennes studie bland högstadieelever visade sig att inställningen till ämnet idrott och hälsa skiljer sig mer inom de båda grupperna än mellan dem. Flertalet elever anser visserligen att det i ämnet idrott och hälsa många gånger går ut på att både tävla och prestera, men att ämnet trots det är bland de mest populära. De elever som har en bakgrund i föreningsidrotter har likt Säfvenbom (2015) studie inget problem med att tävla och prestera, de känner sig ofta duktiga

(13)

10 och tycker ämnet är roligt då de ofta blir positivt bekräftade. Eleverna som däremot oftast kommer i kläm i ämnet är de som inte har någon vidare bakgrund inom idrotter påpekar Redelius (2004). Elever utan idrottsbakgrund är även den elevgrupp som behöver röra på sig mest och som samtidigt känner sig mest förekommande underpresterande. För att förändra detta kan det krävas att ämnet görs om och att det i slutändan kan göra att ämnet blir mindre populärt genom ett införande av ett annat undervisningsformat och innehåll. Redelius (2004) diskuterar även att det i sig inte är någon aktivitets fel utan att det är ämnesuppbyggnadens fel att den bygger på föreningsidrottsliga grunder. Ett undervisningsformat som diskuterats för att anpassa bollaktiviteter från föreningsidrotter till skolidrotten är olika undervisningsmodeller som är mer anpassade till skolans uppdrag.

2.5 Boll och undervisningsmodeller

Det finns tydliga tecken på problematik när det kommer till lärares val av aktiviteter i ämnet idrott och hälsa. När det kommer till valet att använda bollaktiviteter finns det särskilda modeller för att lära ut bollaktiviteter i skolsammanhang. Ett sätt att lära ut bollaktiviteter är att följa den vanliga grundläggande föreningsformen, medan ett annat sätt är att läraren väljer att anpassa utförandet till kursplanen (Teng, 2013). Bollundervisningen kan exempelvis anpassas genom att dela upp bollspel så att det sker en sorts progression i själva

kunskapsinlärningen kring aktiviteten. Genom att tävlings- och prestationsfokuset i bollspel flyttas kan en konsekvens bli att elever utvecklas genom en möjlighet till att samarbeta och lösa problem. Bollspel kan via anpassningen också ge elever spänning genom en

oförutsägbarhet, samt användas för att utveckla sociala-, interaktiva- och etiska lärprocesser, vilket medför att bollspel är bra att använda sig av i skolundervisningen (Teng, 2013). En annan modell för att undervisa bollspel är Teaching Games for Understanding (TGfU), som är en barn- och ungdomscentrerad metod. Lärarens roll i metoden är att agera handledare till eleverna när de gör egna anpassningar för att förändra utmaningen samt öka glädjen,

istället för att eleverna exempelvis fokuserar på att tävla och prestera.För att lära ut bollspel

genom TGfU indikerar Ronglan och Ertesvåg (2009) att läraren ska låta eleverna praktiskt spela genom att först bryta ner spelet i dess enklaste form och efter det bygga på det i olika steg genom att anpassa spelet efter deltagarnas nivå. Tonvikten i spelet bör därför läggas på att konstruera spelaktiviteter som låter deltagarna konsekvent tänka samt ställer ett visst krav på taktiskt kunnande. Ifall deltagarna ska lyckas med en aktivitet är det viktigt att de har kunskap om dess olika moment innan, vilket en uppdelning av ett bollspel ger möjlighet till. Läraren bör även se till varje elevs behov genom att uppmuntra dem så de känner sig viktiga och inkluderade. Genom att implementera TGfU kan elevernas glädje och självförtroende öka eftersom att deras kunskapsnivå beaktas (Ronglan & Ertesvåg, 2009).

(14)

11

2.6 Sammanfattning

Sammanfattningsvis tyder forskningen som berör bollundervisning på att bollspel och

bollekar får stort utrymme i praktiken i skolidrotten. Det är även tydligt att det finns två sidor när det kommer till bollaktiviteter. En sida är positiva aspekter som exempelvis att elevers självkänsla, samarbetsförmåga och kunskap förbättras. Den andra sida är negativ och går till exempel att relatera till att många känner sig utanför och mindre duktiga. Forskningen tyder också på att bollaktiviteter kan vara problematiska just på grund av vilket kön någon har. Ett exempel på är att det finns vissa flickor som inte gör sitt bästa på grund av att pojkar tar över lektionerna som innehåller boll.

En påverkande faktor till elevers inställning till bollaktiviteter är att många lärare har en föreningsbakgrund och utgår från föreningsvärdena tävling och prestation när de undervisar bollaktiviteter. Det finns dock specifika undervisningsmodeller för bollspel som kan leda till att elever utvecklar deras självkänsla, samarbetsförmåga och kunskapsnivå, vilket är något som är i linje med styrdokumenten. Flera forskare anser dessutom att bollundervisning kan användas i ämnet idrott och hälsa men att den då bör ha ett syfte som kan kopplas till styrdokumenten. Med tanke på de positiva och negativa sidorna av bollen, samt elevers inställning till verktyget boll som tidigare forskning visar så kommer den här studien syfta till att undersöka gymnasieelevers inställning till bollaktiviteter. Den kommer även undersöka om elevsvaren skulle kunna skilja sig utifrån bakgrundsfaktorer som exempelvis kön,

(15)

12

3. Metod

3.1 Design och datainsamling

I den här studien har en tvärsnittsdesign valts att användas. Tvärsnittsdesignen innebar att forskaren samlade in data under en specifik tidsperiod. Den insamlade datan granskades sedan för att hitta samband och mönster hos och även mellan olika respondenter. Tvärsnittsstudier kan även användas till att beskriva förekomster och variationer mellan något (Giddens & Sutton, 2014; Bryman, 2011), vilket var något som gjordes i denna studie. Att använda en kvantitativ ansats med data som är kvantifierbar anser Bryman (2011) och Jones (2015) är ett lämpligt sätt att använda sig av när det ska göras jämföranden mellan olika grupper.

Tvärsnittsstudier kan under ett insamlingstillfälle ge kvantifierbar data som kan ge möjlighet till en generaliserande bild av en population. Då studien hade för avsikt att undersöka

inställningar och upplevelser hos samt skillnader och jämförelser mellan olika elever ansågs en tvärsnittsstudie som ett lämpligt val för studien.

En enkät valdes som datainsamlingsmetod då den har möjlighet att nå ut till en relativt stor grupp människor, vilket är något som ökar studiens möjlighet att vara generaliserbar

(Bryman, 2011). Enkätundersökningar är enligt Denscombe (2000) och Jones (2015) även ett bra val för att undersöka inställningar hos olika grupper, vilket var något studien var ute efter med tanke på syftet. Valet av en metod som inte är särskilt tidskrävande för respondenterna var också av vikt då studiens tidsram var begränsad. Bryman (2011) anser att enkäter till exempel är mer tidsbesparande än att utföra intervjuer på större grupper, samtidigt som Jones (2015) understryker att enkäter även ger deltagaren möjlighet att lätt och snabbt gå tillbaka till frågan i jämförelse med intervjuer som metod. Enkäter minskar även risken att deltagarna agerar på hur forskaren ställer eller svarar på en fråga (Jones, 2015).

Respondenterna fick ta del av enkäterna i pappersformat direkt av forskaren. Deltagarna fick sedan fylla i enkäten medan forskaren var fysiskt på plats. Valet av att låta eleverna fylla i en pappersenkät baserades på smidigheten för deltagarna då de enbart behövde använda en penna för att fylla i, vilket de fick samtidigt som enkäten. Motiveringen till att vara på plats medan eleverna fyllde i enkäten var att det enligt Bryman (2011) kan vara bra att närvara om frågor kring enkäten skulle uppstå eller andra problem som är relaterade till enkäten. En konsekvens av ett sådant agerande kan eventuellt leda till ett minskat bortfall. Samtidigt anför Ejlertsson (2019) att en forskares närvaro vid datainsamling istället kan leda till ökat bortfall på grund av att respondenterna kan uppleva stor press från forskaren.

(16)

13

3.2 Enkät

Enkäten som användes i den här studien (se Bilaga 1) inspirerades av Ebenstrands (2016) enkät som syftade till att undersöka årskurs 9 elevers inställning till bollspel. Den enkät Ebenstrand (2016) använde sig av baserades på en enkät som var utformad av Jeffries (2009). Jeffries (2009) studie var skriven på engelska och syftade till att undersöka elevers inställning till innebandy och dans, vilket medförde att Ebenstrand (2016) fick översätta Jeffries (2009) påståenden till svenska. Att använda påståenden som redan använts i tidigare studier har stärkt reliabilitet på grund av att de redan testats på ett urval (Jones, 2015). Med tanke på att

majoriteten av påståendena i den här studiens enkät redan är testade på olika grupper genom Jeffries (2009) och Ebenstrand (2016) gör det att de påståenden som tagits till den här studien har stärkt reliabilitet. Enkäten i den här studien innehåller 3 frågor och 22 påståenden var av 21 påståenden använder likertskala. Fråga 1 och 2 är en kombination mellan en öppen- och slutenfråga en så kallad multisvarsfråga där eleverna kan välja ett slutet svarsalternativ eller skriva ett eget svarsalternativ. Den tredje frågan innehåller enbart slutna svarsalternativ. En likertskala är enligt Jones (2015) ett bra sätt att mäta inställningar. Både Ebenstrand (2016) och Jeffries (2009) använde sig av en femgradig likertskala med värdena 1. Tar helt avstånd från till 5. Instämmer helt, för att besvara respondenternas inställning till påståendena. I den här studien användes en fyrgradig likertskala som innehöll alternativen: Instämmer inte alls, Instämmer till liten del, Instämmer till stor del och Instämmer helt. Den här likertskalan gör att det inte finns ett neutralt alternativ för väljaren, utan de måste ta ställning till

påståendena, vilket enligt Jones (2015) dock kan göra respondenterna obekväma. Det kan däremot även leda till att deltagarna måste tänka över deras svar mer noggrant, vilket är positivt. Valet till att inte använda siffror baserades på egna mindre bra erfarenheter av deltaganden i enkäter som innehåller sifferskalor. Enkätens fyrgradiga likertskala valdes då den bättre passade enkätens påståenden och kopierades från Statistiska centralbyrån (2016) som använt skalan för att undersöka människors inställning till olika saker. Att kopiera en redan existerande skala, vilket den här studien gör, är något som stärker en enkät, särskilt om den tidigare designats för att mäta samma koncept, påpekar Jones (2015).

Vissa av påståendena i den här studien valdes att omformuleras från Ebenstrands (2016) studie, samtidigt som några påståenden och frågor valdes att läggas till för att bättre passa studiens syfte. Det lades bland annat till bakgrundsfrågor kring respondenternas deltagande eller ej i föreningsidrotter, vilken typ av idrott i form av lag eller enskilt, samt vilken/vilka idrotter de deltagit i. Det tillades samtidigt påståenden gällande om respondenterna upplever att bollaktiviteter är motiverande, om de förknippar bollsporter och bollekar med att tävla eller ej, samt ifall bollaktiviteter är ett bra innehåll i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet.

(17)

14 Studien som utformades av Ebenstrand (2016) kom bland annat fram till att den innehöll brister när det kommer till jämställdhet mellan kön. Ett exempel på något bristfälligt var att det inte var lämplig att enbart använda påståendet ”Bollspel är för pojkar” då det inte var jämställt mellan könen, vilket Ebenstrans (2016) enkät enbart innehöll. Med en sådan brist i åtanke valdes därför påståendena ”Bollaktiviteter är för flickor” och ”Bollaktiviteter är för pojkar”, för att öka jämställdheten mellan kön och för att kunna jämföra elevernas svar mellan kön. I början av enkäten tillades en text som förklarar vad som menas med begreppen

bollaktiviteter, bollsporter och bollekar, för att eleverna skulle löpa mindre risk att bli förvirrade och tolka fel. Bollbegreppen har även strukits under i enkätens påståenden för att förtydliga för respondenterna, då en enkät som är väl formulerad och tydliggörande har större möjlighet att bli lyckad (Brandl-Bredensbeck & Kämpfe, 2012).

Ett potentiellt problem med enkäter kan vara att de innehåller komplexa frågor som är svåra att förstå och att det kan kräva att en deltagare själv behöver tolka frågan (Jones, 2015). För att kontrollera och testa de formulerade frågorna och påståendena i den här enkäten utfördes därför en pilotstudie med två elever som gick i årskurs 1 på ett gymnasium i en stad i Mellansverige. Pilotstudien utfördes för att säkerställa att frågorna/påståendena var anpassade efter åldersgruppen på urvalet, samt för att se så att respondenterna förstod enkätens frågor och påståenden innan den delades ut, vilket är något Jones (2015), Brandl-Bredensbeck och Kämpfe (2012) och Ejlertsson (2005) förespråkar. Jones (2015) hävdar att en forskare alltid behöver kontrollera att en metod lämpar sig till en viss grupp, särskilt när det kommer till barn och ungdomar. Pilotstudien visade att enkäten var tydlig att förstå och att deltagarna inte hade några invändningar på varken samtyckesformuläret, informationen om enkätens olika begrepp samt frågorna och påståendena i enkäten. Först var tanken att respondenterna skulle fylla i en så kallad elektronisk enkät (Bryman, 2011), men tyvärr visade det sig i pilotstudien att den elektroniska versionen inte fungerade som önskat och därför användes endast fysiska enkäter.

3.3 Etiska överväganden

Undersökningar som involverar individer ställs mot vissa krav i form av etiska och moraliska överväganden. De personer som involveras i en studie har bland annat rätt till att veta vad en studie syftar till, vad den innebär eller kan innebära, samt hur data ska samlas in.

Respondenterna har samtidigt rätt till att fritt välja om de vill eller inte vill delta i en studie, samt att de i efterhand när som helst kan avsluta sin medverkan. Ett sådant avseende medför att deltagarna måste kunna kontakta och samtidigt veta vem forskaren är och varför hen utför studien på just denna individ. Deltagarna ska även under alla omständigheter förbli anonyma i undersökningen (Jones, 2015; Vetenskapsrådet, 2017). När det kommer till etiska

(18)

15 ta del av samtidigt som de delgavs enkäten. Beskrivningen innehåller information om vilken institution forskaren kommer från och hur denne kontaktas. Informationen beskriver samtidigt vilket syfte och metod studien har, samt vad den innefattar och vilka rättigheter deltagarna har. Rättigheterna involverar att studien är frivillig, att deltagarna är anonyma och att de i efterhand när som helst kan dra tillbaka sitt samtycke om de så önskar. Formuläret

informerade även deltagarna om att insamlad data kommer lagras enbart fram tills studien är slutförd och betyg tilldelats. Data kommer även att enbart användas av forskaren samt att studien kommer publiceras på DIVA när den är färdig. Studien har även tagit hänsyn till GDPR:s riktlinjer genom att ge eleverna möjligheten till att aktivt delta i enkäten genom en kryssfråga som frågar om de samtycker med studiens tillvägagångssätt. Informationen om samtycke gavs även i muntligform samtidigt som enkäterna utlämnandes. Respondenterna fick även information om att resultatet redovisas på gruppnivå och att inga enskilda svar kommer statueras som exempel.

I enkäten valdes, med tanke på syftet att undersöka skillnaden mellan olika kön, att

inkludera flera alternativ än det manliga och kvinnliga könet. I den första frågan i enkäten ska deltagaren ange vilket kön hen identifierar sig med genom alternativen pojke, flicka och annat. Alternativet ”annat” syftar till att deltagaren ska ges möjlighet att skriva det kön individen identifierar sig med. Deltagarna har även alternativet att i fråga 1 välja att inte uppge vilket kön de har. De överväganden som beaktats är något Engdahl (2010) stödjer, då hon framhåller att enbart använda sig av en tvåkönsmodell motverkar grundläggande

rättigheter och värden för dem som inte identifierar sig med att vara man eller kvinna.

3.4 Urvalsgrupp

Eftersom att det många gånger är svårt att fråga en hel population om olika ämnen så krävs det att forskare använder sig av olika metoder och designer som kan ge ett representativt urval anför Brandl-Bredensbeck och Kämpfe (2012). Vid ett val av urvalsgrupp tillägger även Jones (2015) att det är avgörande att välja en grupp som lämpar sig till att svara på en studies syfte. Den här studien syftar till att undersöka inställningen till bollsport och bollek bland

gymnasieelever. Urvalsgruppen studerar i årskurs 2 på gymnasiet och valdes eftersom att eleverna med stor sannolikhet har praktiserat ämnet idrott och hälsa i gymnasiet, eftersom att det med säkerhet inte gick att veta att alla gymnasieprogram har ämnet idrott och hälsa i årskurs 1. Det antal deltagare som valdes att sträva mot att använda var 200 personer. Antalet valdes på grund av att resultatet önskades vara stort nog för att kunna få statistiskt signifikanta resultat, då ett mindre urval inte har lika stor möjlighet att vara representativt. Det vanligaste sättet att kontrollera ett urval anser Ejlertsson (2019) är genom att dra ett stickprov. Om det utförs på rätt sätt kommer stickprovet avspegla en miniatyr av populationen, men då krävs det

(19)

16 att urvalet är representativt för populationen.

I den här studien används ett bekvämlighetsurval. Urvalsmetoden valdes med tanke på att det fanns en begränsad tidsram för arbetet och för att målet var att utföra studien på omkring 200 elever, vilket gjorde det svårt att få till ett slumpmässigt urval. Ett bekvämlighetsurval ska enligt Jones (2015) undvikas i största möjliga grad då urvalet inte blir lika representativt. Samtidigt påpekar Jones (2015) att bekvämlighetsurval lämpar sig om det är eller kan vara svårt att få tag på deltagare relaterat till vart man befinner sig, vilket delvis stämde in på den här studien. Brandl-Bredensbeck och Kämpfe (2012) anser att det viktigaste med ett urval är att det är representativt, därav spelar det inte så stor roll hur stort antalet deltagare är bara det är representativt. För att få en större beredd på urvalsgruppen valdes tre gymnasieskolor ut för att samla in data. En större bredd på urvalet kan leda till mer varierande svar på grund av elevernas olika erfarenheter från olika lärares skilda lektionsplaneringar.

Totalt hade 217 stycken respondenter möjlighet att delta i studien, av dem medverkade 184 stycken. Respondenterna gick i åtta olika klasser ifrån tre skilda gymnasieskolor i en stad i Mellansverige. Gymnasieleverna studerade med tre olika inriktningar i from av natur-, ekonomi- och samhällsinriktning, vilka alla är högskoleförberedande program. Syftet med att ta reda på vilka inriktningar gymnasieeleverna läste grundade sig i att kartlägga hur

representativt urvalet är genom att se om de exempelvis studerade ett yrkesförberedande- eller högskoleförberedande program.

3.5 Analys

De oberoende variablerna som valdes till studien är: (I) Inställning till ämnet idrott och hälsa, (II) kön, (III) föreningsidrottslig bakgrund, (IV) bollföreningsidrottslig bakgrund, (V) vilken typ av idrott i form av lag eller enskild, om man nu har varit aktiv och (VI) det

gymnasieprogram som eleverna gick på. Med hjälp av de oberoende variablerna kan deltagarna delas in i särskilda grupper och jämföras med beroende variabler. De oberoende variablerna är antingen nominalvariabler och kan inte rangordnas eller ordinalvariabler och kan rangordnas (Bryman, 2011). Den här studiens oberoende variabler är hur eleverna

upplever det (I) sociala klimatet vid bollaktiviteter, (II) inställning till tävling i bollaktiviteter, (III) värdet i/med bollaktiviteter och (IV) tillfredsställandet av mängden bollaktivitet eleverna haft i gymnasiet. Två ytterligare variabler som används både som oberoende och beroende variabler är inställning till bollsport samt inställning till bollek.

Enkäten innehåller endast nominala och ordinala variabler vilket gör att det var aktuellt att använda sig av icke-parametrisk statistik. Den insamlade datan har på grund av variablerna valts att presenteras i procentandelar med hjälp av tabeller samt stapeldiagram då de är lätta att använda och förstå (Ejlertsson, 2019). För att förtydliga datan används kompletterande text

(20)

17 till tabellerna och diagrammen. Resultatet presenteras i olika delar och teman beroende på om de är av värde att jämföra eller för att se om det finns vissa samband. För att analysera

insamlade data lades de fysiska enkäterna manuellt in i programmet SPSS statistics 25, vilket medförde att likertskalan enkäten använder kodades om till siffror. Instämmer inte alls fick nummer 1, Instämmer till liten del fick nummer 2, Instämmer till stor del fick nummer 3, medan Instämmer helt fick nummer 4.

För att analysera studiens insamlade data utfördes både univariata och bivariata analyser. Med en univariat analys menas det att en variabel åt gången analyseras och med en bivariat analys så analyseras det två variabler samtidigt (Bryman, 2011). I resultatet används, förutom text, först en tabell och sedan åtta stapeldiagram för att presentera analyserna. Vid de bivariata analyserna användes ett chi2-test då det är lämpligt att använda när variabler är

icke-parametriska (Ejlertsson, 2019).

Chi2-testet användes för att exempelvis kontrollera om flickors och pojkars svar skiljer sig

eller de respondenter med eller utan bakgrund inom föreningsidrott svar skiljer sig mellan varandra. Med hjälp av chi2-testet togs ett p-värde fram och om det värdet understiger p<0,05

exempelvis vad gäller andelen som Instämmer helt och Instämmer inte alls mellan pojkar och flickor är värdet statistiskt säkerställd och beror således inte på slumpen. Är p-värdet däremot över p<0,05 så finns det inte någon statistisk signifikans och presenteras som ns (not

significant), vilket medför att signifikansnivån är satt till 95%. (Ejlertsson, 2019). Vid sammanställningen av resultatet utfördes även en dikotomisering av den likertskala som användes i enkäten. Dikotomiseringen innebar att svarsalternativen Instämmer inte alls och Instämmer till liten del lades ihop till nummer 1 och klassades som Instämmer inte.

Instämmer till stor del samt Instämmer helt sammanfördes till nummer 2 och klassades som Instämmer, dikotomiseringen gjordes för att kunna utföra Chi2-testen i SPSS.

(21)

18

4. Resultat

I det här avsnittet presenteras resultatet från enkäterna i fem olika avsnitt. Under första delen presenteras en sammanfattande beskrivning av respondenterna i studien. I den andra till femte delen presenteras respondenternas inställning till bollsport, bollek, bollaktiviteter, samt bollaktiviteter relaterat till kön. Svaren kommer i huvudsak presenteras utifrån de oberoende variablerna kön och föreningsbakgrund, men det kommer även presenteras data som sticker ut från de andra oberoende variablerna.

4.1 Beskrivning av respondenter

217 gymnasieelever gavs möjlighet att delta i studien. Efter att studiens datainsamling summerats framgick det att 184 respondenter valde att delta i studien, vilket innebär en svarsfrekvens på 85%. Den största anledningen till bortfallet var att 13% inte närvarade vid insamlingstillfällena, medan 2% avböjde att delta i studien på plats. Studiens resultat visade att det var flest flickor i studien (58%). Det närvarade även 39% pojkar och 3% angav att de identifierade sig med ett annat kön. På grund av att inte riskera att peka ut dem som angett ett annat kön så kommer de respondenterna inte presenteras när det kommer till variabeln kön. Samtliga elever studerade vid insamlingstillfället årskurs 2 på gymnasiet och läste kursen idrott och hälsa 1. 22% läste en samhällsvetenskaplig inriktning, 54% läste en ekonomisk inriktning och 24% läste en naturvetenskaplig inriktning. Det framgick även i studien att 95% hade en föreningsbakgrund varav 67% av dem hade en bollföreningsbakgrund. Totalt svarade 85% att de tycker om ämnet idrott och hälsa av vilken pojkar instämde till högre grad än flickor (Tabell 1). Av de 15% som inte tyckte om ämnet idrott och hälsa var 85% flickor.

Tabell 1 % instämmer utifrån kön och föreningsbakgrund (Pojkar n=72–73, Flickor n=105–106, Föreningsbakgrund n=171–173, Ingen förenings bakgrund n=10)

ENKÄT PÅSTÅENDE P OJ KA R FL IC KOR P TO TA LT FÖR EN IN GS BA KG RU ND IN GE N FÖR EN IN GS BA KG RU ND P TO TA LT

JAG TYCKER OM ÄMNET IDROTT OCH HÄLSA 94 79 ,004 85 88 40 <,001 86

JAG GILLAR ATT TÄVLA 95 77 ,002 84 86 60 ,026 85

JAG ÄR EN BRA LAGSPELARE 95 87 ,091 90 91 80 ,267 90

9 av 10 respondenter med föreningsbakgrund och 4 av 10 utan föreningsbakgrund instämde att de tycker om ämnet idrott och hälsa. Signifikant fler pojkar (95%) än flickor (77%) ansåg att de gillar att tävla, samtidigt som respondenterna med (86%) och utan (60%) föreningsbakgrund instämde att de gillar att tävla. Majoriteten av deltagarna i studien ansåg även att de är bra lagspelare då 90% instämde oavsett kön eller föreningsbakgrund (Tabell 1). I enkäten angav respondenterna totalt 27 olika föreningsidrotter. Det framgick samtidigt att

(22)

19 fotboll var den föreningsidrott som flest respondenter vid insamlingstillfället antingen utövade eller har utövat (se Bilaga 2, Tabell 7). Fotboll var även den föreningsidrott som både flest pojkar (25%) och flickor (17%) utövat. De föreningsidrotter som hade störst snedfördelning mellan könen var gymnastik med 13% flickor och 1% pojkar, dans med 10% flickor och noll procent pojkar, samt ridning som 7% flickor och noll procent pojkar utövade. Judo, jiujitsu, karate och MMA valdes att klumpa ihop till kampsport då majoriteten av deltagarna som angett någon av dessa skrev kampsport som en föreningsidrott de deltagit eller deltar i.

4.2 Hur upplever elever bollsporter?

I enkäten fanns det fyra frågor som var relaterade till bollsporter. Resultatet visade att över 95% av pojkarna i studien tycker om bollsporter, samtidigt som drygt 60% av flickorna gör det. Det var även fler pojkar (95%) till skillnad från flickor (55%) som bedömde att de är bra på olika bollsporter (p<0,001). Flertalet av eleverna (84%) förknippade också bollsporter med att tävla, däremot var det 69% flickor till skillnad från 93% pojkar som tyckte att bollsporter är ett bra innehåll i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet (p<0,001). Överlag instämde pojkar till högre grad än flickor med de påståendena som är relaterade till bollsporter (Figur 1). Samtliga resultat visar på att de är statistiskt signifikanta (p<0,050).

Figur 1 Fördelning av elevsvaren (i %) på påståendena om bollsporter utifrån könstillhörighet (pojke n=73, flicka n=103– 106).

Det framgår av resultatet att respondenterna med föreningsbakgrund i högre utsträckning tyckte om (79% vs 40%, p=0,005) och även ansåg att de var bra på olika bollsporter (74% vs 30%, p=0,002) till skillnad från de utan föreningsbakgrund (Figur 2). De flesta med (86%) och utan (70%) föreningsbakgrund sammankopplade bollsporter med att tävla, dock visade resultatet på att det inte är statistiskt signifikant då p-värdet översteg den satta

signifikansnivån. Respondenternas svar när det kommer till de som instämde med (totalt 80%) att bollsporter är ett bra innehåll i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet var inte heller

96 95 92 93 62 55 79 69 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Jag tycker om bollsporter

(p=<,001) bollsporter (p=,001)Jag är bra på olika Jag förknippar bollsportermed att tävla (p=,019) innehåll i ämnet idrott ochBollsporter är ett bra hälsa i gymnasiet (p=<,001) Pojke Flicka

(23)

20 statistiskt signifikanta.

Figur 2 Fördelning av elevsvaren (i %) på påståendena om bollsporter utifrån föreningsbakgrund (n=180–183).

Av respondenterna med föreningsbakgrund så skiljde det sig signifikant mellan de som kom från en lagidrott och de som kom från en enskild idrott. 87% av de med lagidrottslig bakgrund tyckte om bollsporter, i jämförelse med de respondenter med enskildidrottslig bakgrund där 50% instämde (se Bilaga 2, Tabell 5). Det skilde sig även signifikant mellan de som ansåg att de är bra på olika bollsporter när det gäller de med bakgrund inom lagidrott (84%) och enskild idrott (50%) (p<0,001). Av de som menade att de är bra lagspelare instämde 81% med att de tycker om bollsporter och 77% att de är bra på olika bollsporter. Samtidigt menade 32% av de som ansåg att de inte var bra lagspelare att de tyckte om bollsporter, samt 26% tyckte de är bra på bollsporter. Överlag visade det sig att 89% av de som tycker om bollsport även bedömde att de var bra på olika bollsporter, parallellt med att 18% av de som inte tyckte om bollsport instämde att de var bra på olika bollsporter (Bilaga 2, Tabell 6). 94% av de som tyckte om bollsport bedömde att det är ett bra inslag i ämnet idrott och hälsa i gymnasiet till skillnad från de som inte tyckte om bollsport där 32% instämde.

4.3 Hur upplever elever bollekar?

När det kommer till bollekar så innehöll enkäten även fyra påståenden som går att relatera till denna aktivitetsform. Totalt visade resultatet att 82% av deltagarna tyckte om bollekar utifrån den oberoende variabeln kön, där 93% av pojkarna instämde och 74% av flickorna instämde (Figur 3). Pojkarna tyckte i högre utsträckning att de är bra på olika bollekar än vad flickorna menade att de är, då 97% av pojkarna och 68% av flickorna instämde. Majoriteten (78%) ansåg även att bollekar är ett bra innehåll i ämnet idrott och hälsa i gymnasiet oavsett kön. Det var 92% pojkar som instämde i jämförelse med flickor där 69% instämde. Samtliga resultat ovan är statistiskt signifikanta. Däremot visade respondenternas svar gällande om de

förknippar bollekar med att tävla att de inte är statistiskt signifikanta, vilket medför att det inte 79 74 86 81 40 30 70 60 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Jag tycker om bollsporter

(p=,005) bollsporter (p=,002)Jag är bra på olika Jag förknippar bollsportermed att tävla (ns) innehåll i ämnet idrott ochBollsporter är ett bra hälsa i gymnasiet (ns) Föreningsbakgrund Ingen föreningsbakgrund

(24)

21 finns någon skillnad mellan könen i svaren till påståendet.

Figur 3 Fördelning av elevsvaren (i %) på påståendena om bollekar utifrån könstillhörighet (pojke n=73) (flicka n=105).

Utav de elever med föreningsbakgrund tyckte drygt 8 av 10 om bollekar, vilket kan jämföras med de utan där det var hälften som ansåg att de tycker om bollekar (Figur 4). De med föreningsbakgrund (81%) menade även i högre utsträckning än de utan (20%) att bollekar är ett bra innehåll i ämnet idrott och hälsa i gymnasiet. När det kommer till

respondenternas åsikter kring om de är bra på olika bollekar så visade resultatet att 81% av de med föreningsbakgrund och 60% av dem utan instämde att de är bra på olika bollekar. Totalt förknippade 57% av respondenterna även bollekar med att tävla. Det visade sig att resultatet från enkäten gällande elevers inställning till om de är bra på bollekar samt om bollekar är ett bra innehåll i ämnet idrott och hälsa i gymnasiet inte skiljer sig signifikant varken bland gymnasieeleverna med eller utan föreningsbakgrund.

Figur 4 Fördelning av elevsvaren (i %) på påståendena om bollekar utifrån föreningsbakgrund (n=182).

Det var 9 av 10 bland de som tyckte om bollekar och 2 av 10 bland de som inte tyckte om bollekar som instämde att bollekar är ett bra innehåll i ämnet idrott och hälsa i gymnasiet (Bilaga 2, Tabell 6). Av respondenterna som ansåg att de tycker om bollek instämde 93% att de även är bra på olika bollekar samtidigt som 79% av de som ej tyckte om bollekar menade

93 97 63 92 74 68 51 69 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Jag tycker om bollekar

(p=,001) Jag är bra på olika bollekar(p=<,001) Jag förknippar bollekarmed att tävla (ns) Bollekar är ett bra innehålli ämnet idrott och hälsa i gymnasiet (p=<,001) Pojke Flicka 84 81 59 81 50 60 30 20 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Jag tycker om bollekar

(p=,007) Jag är bra på olika bollekar(ns) Jag förknippar bollekar medatt tävla (ns) Bollekar är ett bra innehåll iämnet idrott och hälsa i gymnasiet (p=<,001) Föreningsbakgrund Ingen föreningsbakgrund

(25)

22 att de likaså inte är bra på olika bollekar. Bland de med bakgrund inom föreningsidrotter som inkluderar boll exponerade resultatet att 89% tyckte om bollekar medan 69% av de utan bollföreningsbakgrund även tyckte om bollekar (Bilaga 2, Tabell 3). Gymnasieeleverna med bollföreningsbakgrund (67%) förknippade även bollekar med att tävla (p<0,001) i högre utsträckning än de med föreningsbakgrund (59%) (ns).

Resultatet pekade på att eleverna i högre utsträckning tyckte mer om bollekar än

bollsporter oavsett oberoende variabel, exempelvis visade resultatet att totalt tyckte 76% om bollsporter medan 82% tyckte om bollekar av de med eller utan bollföreningsbakgrund (se Bilaga 2, Tabell 3). Det visade sig även att det var fler respondenter som ansåg sig vara bra på bollekar (80%) än på bollsporter (72%). Till och med de som fyllde i att de tycker om

bollsporter (Bilaga 2, Tabell 6) ansåg i högre utsträckning att de är bättre på att utföra bollekar (91%) (p<0,001) än bollsporter (89%) (p<0,001), även om resultatet inte skiljde sig inte märkvärt från varandra. Det samma gällde de som tyckte om bollekar, då det var 80% som ansåg att de var bra på olika bollsporter och samtidigt 93% som ansåg att de var bra på olika bollekar (p<0,001, p<0,001). Parallellt visade resultatet på att det var knappt fler som tyckte att bollsporter är ett bra innehåll i ämnet idrott och hälsa i gymnasiet (79%) än att bollekar är ett bra innehåll i gymnasieundervisningen (78%) av de respondenter som tyckte antingen om bollsport eller bollek (p<0,001).

4.4 Hur upplever elever bollaktiviteter?

Bland enkätfrågorna fanns det sex påståenden som var relaterade till bollaktiviteter. Vid ett jämförande mellan kön så visade resultatet att 40% av flickorna och 8% av pojkarna ansåg att bollaktiviteter i ämnet idrott och hälsa inte motiverar dem (Figur 5). Det var däremot 53% av flickorna som ansåg att de ofta har bollaktiviteter på idrott och hälsa lektionerna, samt att hälften av flickorna även var nöjda med mängden bollaktiviteter de haft under deras

gymnasietid. När det kommer till pojkarnas inställning till om de ofta har bollaktiviteter på idrott och hälsa lektionerna visade resultatet att det var 29% som instämde. Det var även 32% av pojkarna som var nöjda med mängden bollaktiviteter de haft under deras gymnasietid. Gällande påståendet kring om eleverna instämde med tanken på att ha någon bollaktivitet gör dem nervösa så visade resultatet att det totalt var 14% som instämde. Det var samtidigt totalt 37% som oroade sig för vad andra tycker om deras prestation under bollaktiviteter. Resultatet för påståendet gällande om eleverna aldrig oroar sig för av andra tycker om deras prestation under en bollaktivitet var inte statistiskt signifikant.

(26)

23

Figur 5 Fördelning av elevsvaren (i %) på påståendena om bollaktiviteter utifrån könstillhörighet (flicka n=103–106) (pojke n=72–73).

Fördelningen utifrån kön (65%) (figur 5) och föreningsbakgrund (64%) (Figur 6) skiljde sig inte märkvärt från varandra när det kommer till respondenternas åsikter om deras

idrottslärare i gymnasiet tycker om bollaktiviteter (ns). Vid sammanställningen av resultatet framgick det att 4 av 10 bland de respondenterna utan föreningsbakgrund instämde med att tanken på att ha någon bollaktivitet gör att de känner sig nervösa, medan 1 av 10 bland dem med föreningsbakgrund instämde på samma påstående. Det var 76% med föreningsbakgrund som instämde med att bollaktiviteter i ämnet idrott och hälsa motiverar dem, medan det var 40% av dem utan föreningsbakgrund som ansåg att aktiviteter som innehåller boll är

motiverande för dem. Insamlad data visade att totalt 58% ansåg att de inte har bollaktiviteter ofta på idrott och hälsa lektionerna i gymnasiet, samt att totalt 59% var missnöjda med mängden aktiviteter som innehöll boll under deras gymnasietid. När det kommer till påståendet om eleverna oroar sig över vad andra tycker om deras prestation under en bollaktivitet var det inte någon markant skillnad oavsett idrottslig bakgrund (36% vs 40%), vilket tyder på att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnad.

Figur 6 Fördelning av elevsvaren (i %) på påståendena om bollaktiviteter utifrån föreningsbakgrund (n=180–182).

92 29 32 69 4 64 60 53 50 60 20 65 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Bollaktiviteter i ämnet idrott och hälsa motiverar mig

(p=<,001)

Vi har ofta bollaktiviteter på idrott och hälsa lektionerna (p=,001)

Jag är nöjd med mängden bollaktiviteter vi har haft under min gymnasietid (p=,017)

Jag oroar mig aldrig för vad andra tycker om min prestation under en bollaktivitet (ns) Tanken på att ha någon bollaktivitet gör mig nervös

(p=,002)

Jag upplever att min idrottslärare i gymnasiet tycker om bollaktiviteter (ns) Flicka Pojke 76 43 42 64 11 65 40 30 30 60 40 50 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Bollaktiviteter i ämnet idrott och hälsa motiverar mig

(p=,013)

Vi har ofta bollaktiviteter på idrott och hälsa lektionerna (ns)

Jag är nöjd med mängden bollaktiviteter vi har haft under min gymnasietid (ns)

Jag oroar mig aldrig för vad andra tycker om min prestation under en bollaktivitet (ns) Tanken på att ha någon bollaktivitet gör mig nervös

(p=,007)

Jag upplever att min idrottslärare i gymnasiet tycker om bollaktiviteter (ns)

(27)

24 Respondenterna som angav att de har en bollföreningsbakgrund (se Bilaga 2, Tabell 3) var den variabeln där deltagarna i högst grad (85%) angav att bollaktiviteter i ämnet idrott och hälsa motiverar dem. Av de elever som tyckte om ämnet idrott och hälsa angav 82% att bollaktiviteter motiverar dem (p<0,001) och att 44% var nöjda med mängden de haft under deras gymnasietid (p=0,025). Två av tre bland de som tyckte om ämnet idrott och hälsa angav samtidigt att de tror deras idrottslärare tycker om bollaktiviteter (ns) (Bilaga2, Tabell 4). Det var 26% av de som inte tyckte om ämnet idrott och hälsa som menade att det var motiverande med bollaktiviteter, vilket var den lägsta andelen av alla variabler när det kommer till det påståendet (p<0,001). 36% av respondenterna som gillade att tävla angav att de oroar sig för vad andra tycker om deras prestation under bollaktiviteter, samtidigt som 92% inte blev nervösa vid tanken på någon bollaktivitet (p<0,001). Nästan hälften (48%) av de som inte gillade att tävla tyckte att de var nöjda med mängden bollaktiviteter de haft under deras gymnasietid till skillnad från de som inte gillade ämnet idrott och hälsa där 30% var nöjda. Båda resultaten var dock inte statistiskt signifikanta (Bilaga 2, Tabell 4). Vid en jämförelse mellan gymnasieinriktningarna visade det sig att 26% av de som studerar ekonomiinriktning är nöjda med mängden bollaktiviteter de haft under deras gymnasietid vilket var den lägsta andelen av programmen (Bilaga 2, Tabell 2). De elever som studerar med samhällsinriktning var nöjdast då 66% instämde att de var tillfreds, medan de med naturinriktning instämde till 55% att de var nöjda (p<0,001). De elever som studerade samhälls- (85%) och naturinriktning (77%) var de som upplevde att deras idrottslärare i gymnasiet tycker om bollaktiviteter till högst grad. De med ekonomiinriktning instämde till 49% (p<0,001).

4.5 Hur upplever elever bollaktiviteter relaterat till kön?

I enkäten var det fyra avslutande frågor som var relaterade till bollaktiviteter och kön. Det visade sig att det var 13% av respondenterna som ville att pojkar och flickor ska utöva bollaktiviteter var för sig (Figur 7). Det skiljde sig inte mellan pojkarna och flickorna för de som instämde att bollaktiviteter är för pojkar, vilket var 81%. Det samma gällde resultatet kring ifall bollaktiviteter är för flickor (68% vs 69%). Insamlade data visade på att flickor i högre utsträckning ansåg att pojkar och flickor är lika bra på bollaktiviteter då 3 av 5 flickor instämde att de är lika bra på bollaktiviteter medan 2 av 5 pojkar instämde (p=0,009).

(28)

25

Figur 7 Fördelning av elevsvaren (i %) på påståendena om bollaktiviteter relaterat till kön utifrån könstillhörighet (pojke n=72–73) (flicka n=104–106).

Vid en sammanställning av respondenterna med och utan föreningsbakgrund visade datan att inte något av resultaten kring bollaktiviteter och kön var statistiskt signifikanta. Det visade sig att 69% instämde att bollaktiviteter är för flickor både utifrån variablerna kön (Figur 7). och föreningsbakgrund (Figur 8). Gällande om bollaktiviteter är för pojkar så visade det sig att sju av tio utan föreningsbakgrund instämde medan totalt 8 av 10 med föreningsbakgrund instämde. Resultatet pekar även på att elever med föreningsbakgrund (55%) i högre

utsträckning tyckte att flickor och pojkar är lika bra på bollaktiviteter än de utan (40%). Av respondenterna med föreningsbakgrund ansåg drygt 1 av 10 att de helst har bollaktiviteter i gymnasiet pojkar och flickor var för sig, medan 2 av 10 utan föreningsbakgrund helst vill ha bollaktiviteter i gymnasiet könsuppdelat mellan pojkar och flickor.

Figur 8 Fördelning av elevsvaren (i %) på påståendena om bollaktiviteter relaterat till kön utifrån föreningsbakgrund (n=179–183)

Fördelningen utifrån vilken typ av föreningsidrott eleverna deltagit i skiljde sig inte märkvärt bland tre av fyra grupper (se Bilaga 2, Tabell 3). Det var 17% av de med endast en enskild idrottsbakgrund, 19% av de med endast en lagidrotts bakgrund och 22% av de som

42 68 81 12 62 69 81 14 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Pojkar och flickor är lika bra

på bollaktiviteter (p=,009) Bollaktiviteter är för flickor(ns) Bollaktiviteter är för pojkar(ns) Jag har helst bollaktiviteter igymnasiet pojkar och flickor var för sig (ns) Pojke Flicka 55 69 80 13 40 70 70 20 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Pojkar och flickor är lika bra

på bollaktiviteter (ns) Bollaktiviteter är för flickor(ns) Bollaktiviteter är för pojkar(ns) Jag har helst bollaktiviteter igymnasiet pojkar och flickor var för sig (ns) Föreningsbakgrund Ingen föreningsbakgrund

References

Related documents

Many different actors, including government, academy and industry, are engaged in school- and recruitment-STEM-initiatives. The aim is to shed light on industrial initiatives,

Anledningen till att den ordinarie undervisningen skulle vara roligare var för att läraren ville ha eleverna där så mycket som möjligt och inte på långpromenader

Denna studie kommer alltså att titta på både skriftliga texter och muntligt tal för att få en mer rättvis bild av språknivån hos eleverna, och även för att se om det

European journal of cardiovascular nursing : journal of the Working Group on Cardiovascular Nursing of the European Society of Cardiology 2018; 17: 605-611. Neher M, Nygardh A,

c) Då kavitetens storlek ökar, ökar bidraget till den i kaviteten absorberade energin från elektroner genererade av fotoner i kaviteten. I Burlins generella kavitetsteori tas

Efter pilotsökningen påbörjades systematiska artikelsökningar i de två databaserna för att inkludera vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ metod

telefonintervjuer under 30-90 minuter med sammanlagt tretton kvinnor. Kvinnorna upplevde det stressfullt och oroade sig över sin egen kroppsbild och hur stressen påverkade

by a laser pulse 130 mJ/cm2 shows that the oxide particle absorb ~10 times the energy required to reach boiling point, whilst the tungsten particles absorb only ~2 times the energy