• No results found

“Vi måste organisera oss för våra klienter, för våra barn" : En kvalitativ studie om hur uppdelningen inom socialkontor barn och ungdom påverkar relationen mellan socialsekreterare och familjehemsplacerade barn

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "“Vi måste organisera oss för våra klienter, för våra barn" : En kvalitativ studie om hur uppdelningen inom socialkontor barn och ungdom påverkar relationen mellan socialsekreterare och familjehemsplacerade barn"

Copied!
38
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

ÖREBRO UNIVERSITET

Institution för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet

Socialt arbete, C

C-uppsats, 15 högskolepoäng Ht 2016

“Vi måste organisera oss för våra klienter, för

våra barn”

En kvalitativ studie om hur uppdelningen inom socialkontor

barn och ungdom påverkar relationen mellan

socialsekreterare och familjehemsplacerade barn

Författare: Gabriella Hanna Rebecca Isik Handledare: Anders Bruhn

(2)

“Vi måste organisera oss för våra klienter, för våra barn” -En kvalitativ studie om hur

funktionsuppdelning inom socialkontor barn och ungdom påverkar relationen mellan socialsekreterare och familjehemsplacerade barn

Författare: Gabriella Hanna & Rebecca Isik Örebro universitet

Institution för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet

Socialt arbete, C

C-uppsats, 15 högskolepoäng Ht 2016

Sammanfattning

Studiens syfte är att undersöka vad enhetschefer samt socialsekreterare har för uppfattning kring den rådande uppdelningen mellan utredningsenheten och samhällsvårdsenheten, samt hur de upplever att det går att skapa en relation till familjehemsplacerade barn i ett socialkontor barn och ungdom i en medelstor stad i Sverige. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Studien baseras på sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer, där respondenterna var från både utredningsenheten samt samhällsvårdsenheten. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades med hjälp av en tematisk analys. Slutsatserna som kunde dras utifrån resultatet är att uppdelningen på föreliggande socialkontor inte bidrar till kontinuitet i relation mellan utredande socialsekreterare och familjehemsplacerade barn. Uppdelningen mellan enheterna bidrar även till att helhetsperspektivet kring klienterna försvinner i och med att samverkan mellan enheterna inte fungerar så bra.

Nyckelord: socialkontor, barn och ungdom, utredningsenhet, samhällsvårdsenhet, funktionsspecialisering, relation.

(3)

"We must organize ourselves for our clients, for our children"-A Study of the segregation

in social services children and youth affects the relationship between the social worker and the foster children

Authors: Gabriella Hanna & Rebecca Isik Örebro university

School of Law

Psychology and Social Work The Social Work Program Social Work C

Essay 15 credits Autumn 2016.

Abstract

The study aims to examine what the unit managers and social workers have for opinion of the current division between investigation unit and social care unit, as well as how they perceive that it is possible to create a relationship with the foster children in a medium sized city in Sweden. The study is based on a qualitative approach with an abductive perspective. The study is based on seven qualitative semi-structured interviews, where respondents were from both the investigative unit and social care unit. The collected material was transcribed and analyzed using a thematic analysis. The conclusions that could be drawn from the results is that the division of present social welfare offices do not contribute to the continuity of the relationship between the investigating social worker and foster children. The separation between the units contributing to an overall perspective on the clients will disappear as the interaction between the units do not work so well.

Keywords: social services, children and youth, investigation unit, social care unit, functional specialization, relationship.

(4)

Förord

Vi vill börja med att rikta ett stort tack till socialkontoret som vi fick utföra vår studie på samt samtliga respondenter som tog sin tid till att delta i vår studie och bidra med sina kunskaper och erfarenheter. Slutligen vill vi även rikta ett stort tack till vår handledare professor Anders Bruhn som under arbetets gång stöttat, inspirerat och hjälpt oss. Utan samtligas engagemang och stöd hade vår studie inte varit möjlig.

Örebro, december 2016

(5)

Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1 Problemformulering 2 1.2 Syfte 3 1.3 Frågeställning 3 1.4 Verksamhetsbeskrivning 3 2. Tidigare forskning 4

2.1 Sökning av tidigare forskning 4

2.2 Organisation 4

2.3 Relation 6

3. Teoretisk ram 7

3.1 Litteratursökning 7

3.2 Dagens administrativa styrmodeller 8

3.3 Politikens domän 8

3.4. Förvaltningens domän 8

3.5 Professionens domän 10

3.6 Att inta ett relationellt perspektiv 11

4. Metod 11

4.1 Metodval 12

4.2 Urval 12

4.3 Datainsamling 13

4.4 Bearbetning av data och analys 13

4.5 Etik 14

4.6 Metodreflektion 14

5. Analys och Resultat 15

5.1 Organisation 16

5.2 Fördelar och nackdelar med uppdelningen 17

5.3 Samverkan 18

5.4 Relation 19

6. Diskussion 21

6.1 Uppdelningen mellan enheterna 21

6.2 Möjlighet till fungerande relationer och kontinuitet 22

6.3 Reflektioner kring studiens resultat 22

6.4 Reflektioner kring personalomsättningen, samt konsekvenser av handläggarbyten 23 6.5 Föräldrar som hinder i relationen mellan socialsekreterare och placerade barn 24

6.6 Tankar kring studiens brister och begränsningar 24

6.7 Förslag till fortsatt forskning 25

6.8 Avslutande reflektioner 26 7. Referenslista 27 8. Bilagor 29 8.1 Bilaga 1 29 8.2 Bilaga 2 30 8.3 Bilaga 3 32

(6)

1. Inledning

År 2013 kom en ny lagändring i socialtjänstlagens 6 kap 7 c § (2001:453) som föreskriver att varje barn som vårdas i ett familjehem eller ett hem för vård och boende har rätt till en särskilt utsedd socialsekreterare. Den särskilt utsedda socialsekreteraren ska ansvara för kontakten med barnet. Utefter barnets önskemål samt behov ska socialsekreteraren regelbundet träffa barnet till den grad som det är möjligt. Syftet med lagrummet är att säkerställa att barnet har en utsedd socialsekreterare under hela vårdtiden (Socialstyrelsen, 2015). Alla kommuner i Sverige har inte samma uppdelning av socialtjänsten även fast det råder samma övergripande riktlinjer och lagar för alla kommuner. Därför kan organiseringen av socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO) organisation se olika ut från kommun till kommun. I vissa av de större kommunerna i Sverige är IFO funktionsuppdelad och specialiserad medan det i mindre kommuner är en integrerad IFO där socialsekreterarna får arbeta med nästan alla former av bistånd1 (Perlinski, Blom & Morén, 2009). När en organisatorisk förändring sker inom socialtjänsten sker det ofta av ekonomiska skäl eller att organisationen anpassas till ”modernare” organisationsformer, och inte med stöd av vetenskap om vad som är bäst när det gäller själva verksamhetsuppdraget (Perlinski et. al., 2009).

I Sverige arbetar olika kommuner inom socialtjänsten på olika sätt när det gäller planering av uppföljning av ett placerat barn, detta har en enkätundersökning visat, gjord av Socialstyrelsen (2015). Vidare visar enkätundersökningen att alla kommuner i Sverige inte har en utvald socialsekreterare som ska representera barnet. Undersökningen tydde också på att orsaken till att en del kommuner i Sverige inte har utredningshandläggare och uppföljningshandläggare beror på arbetsgruppens storlek samt bristen på handläggare (Socialstyrelsen, 2015). Förr eller senare ställs socialtjänsten inom olika kommuner inför olika försök till omorganisering av verksamheten. En orsak till omorganiseringen är att beslutsfattare inom kommunerna upplever att det kan bidra till ett mer ändamålsenligt, billigare eller bättre socialt arbete (Bergmark & Lundström, 2005).

Enligt socialstyrelsens lägesrapport från 2016 har det visat att en hög personalomsättning inom socialtjänst för barn bidrar till att det är svårt att förvalta genomförda insatser men även att tillse att personalen får nödvändig kompetensutveckling. I många kommuner är det problematiskt med personalsituationen. Det är svårt att rekrytera socialsekreterare till socialtjänsten barn och ungdom (BoU), det blir vanligare att socialsekreterare säger upp sig eller sjukskrivs. Barn och unga har rätt till att bli delaktiga i behandlingsprocessen och ha ett inflytande. I en sammanställning av tillsynsrapporter från IVO (inspektion för vård och omsorg) har det visat sig att det brister inom socialtjänsten för barn och ungdom, placerade barn har inte fått möjligheten till att vara delaktiga och ha ett inflytande i handläggningen. Något som är vanligt att barn och unga klagar på till IVO är bland annat att de inte känner sig delaktiga i planeringen av vården samt att de känner sig otrygga (Socialstyrelsen, 2016). Socialstyrelsen (2015b) skriver att socialsekreterare har en betydelsefull roll för barn och deras familjer som är aktuella inom socialtjänsten.

Av egna erfarenheter inom BoU kan vi se att det finns en hög personalomsättning, vilket enbart inte påverkar organisationen i sig utan även de placerade barnen som får byta socialsekreterare upprepade gånger. Även andra orsaker ligger till grund för att barn får byta socialsekreterare, exempelvis att barn som placerades utanför det egna hemmet flyttades från

1 I studien syftar en funktionsuppdelning till att man delat upp en organisation i olika funktioner, exempelvis att utredning och uppföljning delas upp. En specialiserad organisationsform syftar till att socialsekreterare specialiserar sig på en viss arbetsuppgift, exempelvis enbart uppföljning. Med en integrerad organisationsform syftar man till att socialsekreterare arbetar med alla typer av insatser, bistånd, uppföljning etc. En blandad organisationsform är när det är en blandning av de två senaste nämnda organisationsformerna.

(7)

utredningsenheten till samhällsvårdsenheten. Vi kunde i vissa fall känna att fokus inte alltid låg på barnet utan det var frågor om resurser som också vägdes in i besluten som togs. Vi såg att det fanns en problematik kring organisationens uppdelning och en problematik kring relationens kontinuitet mellan socialsekreteraren och klienten. Vidare såg vi även en problematik i kontinuiteten i relationen till klienten när klienterna flyttas från utredning till uppföljning, vilket inspirerade oss till att skriva följande studie.

1.1 Problemformulering

Barn inom samhällsvård har ofta en upplevelse av instabilitet (Skoog, 2013a). Vidare skriver Skoog (2013a) att sammanbrott2 av familjehemsplaceringar kan uppstå på grund av strukturella faktorer, bristande matchning, planering och kontroll av vårdgivare, samt information inom socialtjänsten. Sammanbrott kan även uppstå på grund av brister hos vårdgivaren. Ett större hänsynstagande till barns åsikter kan bidra till att undvika instabila relationer mellan barn och socialsekreterare och/eller vårdgivarna samt lindra upplevelser som varit smärtsamma. Skoog (2013b) skriver att då barn ofta får byta socialsekreterare, hindras de från att skapa en fungerande relation med dessa. Studien visar att barn önskade att de hade en lyhörd och rättvis socialsekreterare. Barnen hade även velat att deras socialsekreterare hade etablerat en mer personlig relation till dem samt en kontinuerlig kontakt. Winter (2009) belyser vikten av att socialsekreterare är engagerade och passionerade i arbetet med klienter och att det är viktigt att socialsekreterare även har en positiv relation till barnet.

I en dansk studie visas att administrationens ekonomiska och/eller budgetskäl kan vara orsaken till sammanbrott vid placeringar samt att det kan komma att påverka kvaliteten på placeringar i allmänhet. Administrationens ekonomi är en påverkande faktor för vilken typ av vård som utses (Egelund, Böcker Jakobsen, Hammen, Olsson & Høst, 2010).

Socialtjänsten inom olika kommuner i Sverige har en frihet att utforma det sociala arbetet utifrån kommunens förutsättningar. Inom olika kommuner har det sociala arbetets organisationer bland annat specialiserade arbetsgrupper formats i syftet att inrikta sig på olika problematik. Specialiserade arbetsgrupper kan exempelvis innebära att socialtjänsten är uppdelad mellan utredning och insats där en arbetsgrupp är specialiserade på utredning medan en annan arbetsgrupp är specialiserade på insats (Blom, Morén & Perlinski, 2011). Bergmark och Lundström (2005) skriver att specialiseringen inom barn- och ungdomsenheter brukar se ut på så sätt att uppdelningen av arbetsuppgifter är personburen. Det är vanligt att arbetsgrupper är specialiserade inom bland annat familjehemsfrågor och utredningsarbete i barn- och ungdomsenheter.

Det som kännetecknar en “socialadministrativ logik” är att den fokuserar på specialiserade insatser. Insatserna är kopplade till formell kompetens, och specifika befattningar (Perlinski, 2010). Olika kommuner inom Sverige har olika typer av organisationsformer, vissa kommuner har specialiserade organisationer medan andra har blandade och/eller integrerade organisationer. Den sistnämnda organisationsformen betonar den professionella kompetensen medan specialiserad och blandad organisationsform är mer riktade mot myndighetsrollen (Morén, Blom, Lundgren & Perlinski, 2010).

Utifrån ovanstående kommer studiens fokus ligga på vilka motiv som ligger till grund för att det finns en uppdelning inom utredningsenheten och samhällsvårdsenheten på BoU. Vidare

2 Sammanbrott i denna studie syftar till avbrott i barnets vård, när en placeringen sägs upp av vårdgivaren eller att

placeringen avbryts på grund av barnet.

(8)

kommer fokus ligga på hur uppdelningen påverkar relationen mellan socialsekreterare och familjehemsplacerade barn. Utöver detta vill vi se vilka möjligheter det finns till kontinuitet i kontakter och fungerande relationer mellan dessa två parter.

1.2 Syfte

Syftet med studien är att undersöka vad enhetschefer samt socialsekreterare har för uppfattning kring den rådande uppdelningen mellan utredningsenheten och samhällsvårdsenheten, samt hur de upplever att det går att skapa en relation till familjehemsplacerade barn.

Undersökningen kommer att ske inom samhällsvårdsenheten och utredningsenheten på socialtjänsten för barn och ungdom i en medelstor stad i Sverige.

1.3 Frågeställning

• Vilka motiv finns för uppdelningen mellan utredning och uppföljning inom

socialtjänsten för barn och ungdom?

• Hur påverkas möjligheterna till fungerande relationer mellan familjehemsplacerade

barn och handläggande företrädare för socialtjänsten av organisatoriska uppdelningar mellan utrednings- och samhällsvårdsenheten?

o Hur bidrar den organisatoriska uppdelningen till möjlighet för kontinuitet i

relationen mellan familjehemsplacerade barn och handläggare ?

Första frågeställningen handlar om vilka motiv enhetschefer samt socialsekreterare kan se att det finns en uppdelning mellan utredningsenheten och samhällsvårdsenheten. Syftet är att ta del av både de som direkt arbetar med klienter och de som arbetar med mer administrativa frågor. Genom att ta del av både enhetschefer och socialsekreterares perspektiv på vad de ser för motiv kring uppdelningen mellan enheterna går det att se om det finns någon skillnad i tankesättet mellan dessa två. Med hjälp av domänteorin (mer om domänteori kommer att beröras i teoretiska ramen) kommer detta att kunna analyseras från politisk nivå ner till handläggarnivå för att kunna få ett helhetsperspektiv kring vilka motiv som kan ligga till grund för uppdelningen.

Med den andra frågeställningen antar vi att relationen mellan familjehemsplacerade barn och handläggare påverkas på något sätt av uppdelningen som finns mellan enheterna. Med vår underfråga till den andra frågeställningen vill vi även ta reda på hur den organisatoriska uppdelningen möjliggör kontinuitet i relationen. Kontinuitet i relationen har en betydande roll för att kunna skapa en relation till familjehemsplacerade barn. Vi tänker att placerade barn behöver kontinuitet då vissa av de barn som är placerade har upplevt ett antal kontinuitetsbrott i relationer med bland annat vårdgivare. Med utgångspunkt “att inta ett relationellt perspektiv” i teoretiska ramen tar vi upp hur en relation kan skapas till klienter.

1.4 Verksamhetsbeskrivning

Nedan kommer en kort verksamhetsbeskrivning av det socialkontor som har valts för studien. Detta kontor är uppdelat i två enheter, i en utredningsenhet och en samhällsvårdenhet. Målgruppen för båda enheterna är barn och unga i åldrarna 0-21 år. Båda enheterna bidrar till att ge hjälp, stöd och skydd till barn och unga.

Om ett barn eller ungdom aldrig varit aktuellt inom socialtjänsten eller har blivit avslutat som tidigare “ärende” där kommer han/hon först i kontakt med mottagningen som gör en

(9)

bedömning om ärendet ska vidare till utredningsenheten. Utredningsenheten har i uppdrag att utifrån de orosanmälningar eller ansökningar som inkommer till socialkontoret, utreda om barn eller ungdomar är i behov av någon form av hjälp, stöd eller skydd. På enheten finns en enhetschef, och tre teamledare som vägleder socialsekreterarna i arbetet med klienterna. Inom utredningsenheten finns det socialsekreterare som arbetar med utredningar, andra arbetar med unga lagöverträdare och sedan finns det även de som arbetar med att följa upp öppna insatser. Om utredningar leder till placering för barnet eller ungdomen i ett familjehem eller HVB-hem kommer barnet eller ungdomen i kontakt med samhällsvårdsenheten efter att utredande handläggare avslutat utredningen med en beviljad insats för placering. Barnet eller den unge får då byta socialsekreterare i och med att denne då blir aktuell inom samhällsvårdsenheten. Samhällsvårdsenheten har i uppdrag att handlägga de barn och unga som är placerade utanför det egna hemmet. Inom samhällsvårdsenheten kan det även bland annat göras förhandsbedömningar eller utredningar på de barns, som redan är placerade, syskon. Utöver att följa upp insatser har samhällsvårdsenheten i uppgift att bland annat utföra utredningar om det finns en oro för barn som inte trivs med sin placering, och skriva övervägande och omprövningar till socialnämnden för att nämna några av de arbetsuppgifter som finns på enheten. Samhällsvårdsenheten har en enhetschef, tre teamledare (två teamledare för ungdomsteamen och en för barnteamet). Teamledarnas uppgift är detsamma som teamledare i utredningsenheten. Enheten har sammanlagt tre team, två ungdomsteam och ett barnteam. Ungdomsteamen handlägger ungdomar i åldrarna 13-21 och barnteamet handlägger barn i åldrarna 0-13.

2. Tidigare forskning

I detta avsnitt kommer sökning av tidigare forskning först presenteras. Sedan behandla forskningsartiklar som behandlar socialtjänstens olika organisationsformer samt om relationen till socialsekreterare och placerade barn, och även vikten av kontinuitet i relationen samt vården berörs.

2.1 Sökning av tidigare forskning

Tidigare forskning har hämtats via tips och förslag på forskare på sådant som är relevant för föreliggande studie. Vidare har forskning hittats genom de tips och förslag som vi fått, och utifrån artiklar/avhandlingar har vi hittat ytterligare relevanta studier genom att vi kollat i referenslistan på de artiklar/avhandlingar vi fått tips om. Uppsatsförfattarna bedömde att detta tillvägagångssätt var det bästa sättet att hitta forskning på, som kunde tillföra relevant information till föreliggande studie. Kriterierna för sökandet av forskning var att forskningen skulle beröra socialtjänsten för barn och ungdom, men kunde även beröra IFO-organisationer, då barn och ungdom ingår i IFO-organisationer, och barns upplevelse av instabil familjehemsvård. Dessutom var kriterierna att forskningen skulle vara svensk då det ansågs vara mest relevant för studien, dock gjordes något undantag då de studierna som inte var svenska bedömdes ha relevant information. Ingen tidsintervall valdes för forskningen. Detta då vi ansåg att äldre forskning kan bidra med information som kan vara relevant. Sedan valdes forskning utifrån att läsa rubrikerna på studierna, fångade studierna intresset inkluderades de i urvalet för att sedan läsa abstract för att se om de var av intresse, de som inte bedömdes vara av relevans exkluderades.

2.2 Organisation

Inom IFO i Sverige använder 93 procent av alla kommuner sig av olika sorters specialiserade arbetsgrupper. När det gäller barn och ungdomsenheter använder sig ofta socialtjänster av specialiserade arbetsgrupper, vilket innebär att en arbetsgrupp fokuserar på utredning medan

(10)

en annan arbetsgrupp fokuserar på insatser. Organisationer inom socialt arbete kan även specialisera arbetsgrupperna för barn respektive ungdomar. Trots att specialisering av arbetsgrupper är vanligt inom socialt arbete är det inte vetenskapligt bevisat att specialisering av arbetsgrupper är ett bra tillvägagångssätt inom fördelning i organisationer (Blom, Morén & Perlinski, 2011).

I en svensk studie som utfördes i tre kommuner visade resultatet på att socialsekreterare inom en integrerad IFO upplever sig ha goda förutsättningar till att skapa tillitsfulla och betydelsefulla relationer till klienter. Socialsekreterare upplevde även att de får en helhetssyn på klientens situation, vilket medförde att bedömningen av varje klients individuella behov av insatser underlättades för socialsekreteraren. Studien visar även resultat på att organisatoriska förhållanden styr socialsekreterarens arbete med klienter och att organisatoriska aspekter är avgörande för hur ett gott arbete med klienter kommer att bedrivas. Beroende på vilken organisationsprincip IFO bedrivs utifrån, med andra ord vilken specialisering organisationen använder sig av, kommer det säkerligen att uppstå svårigheter eller hinder inom det sociala arbetet (Blom, Morén & Perlinski, 2011).

I sin avhandling tar Blom (1998) upp en annan studie från 1995 av Boklund som resulterade i att socialtjänstorganisationer ska samordnas oavsett om organisationen är integrerad eller funktionsuppdelad. Det finns dock inget som visar att klienter får bättre hjälp inom en integrerad organisation. Inom socialtjänsten har kvalitetsförsämringar skett på grund av ett ökat ”ekonomiskt tänkande” i organisationsutvecklingen. Det ”ekonomiska tänkandet” har bidragit till ett ökat kostnadsmedvetande samt besparingar. Det i sin tur har bidragit till att många grupper inom IFO har svårare att få hjälp, bland annat för barn och unga med sociala problem har insatserna minskat (Blom, 1998).

När en organisation som socialtjänsten är specialiserad kan uppdelningen se ut på olika sätt. Den kan vara utifrån en viss metod, klientgrupp eller funktion. Anledningen till att denna typ av specialisering uppstår kan i vissa fall bero på att man exempelvis vill stärka kompetensen inom vissa områden och/eller få administrativa förbättringar inom organisationen. En typ av specialisering är ”personburen specialisering inom organisatorisk enhet”. Det innebär att de som är anställda inom organisationen specialiserar sig, specialiseringen kan ske på tre sätt. (1) de anställda specialiseras på arbetsuppgifter, exempelvis rekrytering av familjehem eller utredningar, (2) olika grupper av klienter eller sociala problem, och (3) olika metoder (Bergmark & Lundström, 2005).

Ekonomiska villkor är som nämnts en bidragande faktor till att organisationsförändringar sker. När en kommun står inför ekonomiska svårigheter bidrar det till att kostnadsmedvetande och sparmål lyfts fram. Detta kan vara bidragande till att specialisering sker då produktiviteten höjs inom arbetet men även att man får ut mer av pengarna som satsas på det sociala arbetet, åtminstone på kort sikt. Förändringar som sker politiskt är dessutom en faktor som bidrar till organisationsförändringar. Något som tydligt går att se inom IFO är att de har fått inspiration av olika marknadsmodeller (Bergmark & Lundström, 2005).

I en studie gjord av Nordström (I Johansson, 2005) där hon gör en analys av hemtjänsten som organisation, skriver hon att det inom politisk nivå finns ett utrymme för omsorgstänkande. Förvaltningsnivå påverkas av ekonomisk rationalitet vilket gör att omsorgstänkandet stramas åt, i nästa nivå där mötet mellan personal och omsorgstagare sker görs utrymmet större för omsorgstänkandet. Något annat som även påverkar organisationens styrning är värderingar och normer. Hemtjänstens formella organisering styrs av trender och ideologer på samhällsnivå. Johansson (2005) skriver att det som Nordström skrivit om hemtjänstens

(11)

organisering liknar domänteori. Domänteori urskiljer tre olika domäner, service domän (professionsutövningens domän), administrativ domän (förvaltningens domän) och policydomän (politikens domän), (för vidare beskrivning av de olika domänerna se teoretisk ram).

Perlinski (2010) skriver i sin avhandling att det finns likheter mellan blandade (integrerade) och specialiserade organisationer. Problemet som kan uppstå i en integrerad organisation är personalbrist och svårigheter att rekrytera ny personal samtidigt som det även finns dålig ekonomi och för få tjänster. Inom blandad organisation finns det en så kallad formaliserad samverkan som ska säkra att ett helhetsperspektiv finns i ett klientärende. Inom den blandade organisationen har det uppstått svårigheter i socialsekreterarnas ögon kring den formaliserade samverkan kring klienten. Vidare i avhandlingen skrivs det att helhetsperspektivet har flyttats till en strukturell nivå från socialsekreterarens enskilda relation till klienten. I avhandlingen kunde respondenterna se att det både fanns för- och nackdelar med att socialsekreterare blir specialiserade på en arbetsuppgift i samtliga organisationsformer. Perlinski (2010) drar slutsatsen att en integrerad IFO är den bästa organisationsformen. Det finns större möjligheter till att förverkliga ett helhetsperspektiv inom en integrerad organisation än i en specialiserad organisation. För att möjligheten till ett helhetsperspektiv inom organisationen bör socialsekreterare vara kunniga och vara generalistisk utbildad.

2.3 Relation

Oscarsson och Lindahl (2014) belyser vikten av positiva relationer mellan socialsekreterare och familjehemsplacerade barn. Hur barnet upplever sin relation till socialsekreteraren beror på hur barnets och socialsekreterarens emotionella band ser ut samt huruvida socialsekreteraren erbjuder barnet positivt stöd eller inte. Barn som blivit erbjudna positivt stöd har visat sig vara nöjda med sina socialsekreterare, och barn är även nöjda då det råder en öppen dialog mellan barnet och socialsekreteraren. Möjligheten till kontinuitet i vården är avgörande för hur barnet kommer att uppfatta sin relation till socialsekreteraren. Kontinuitet innebär att barnet får träffar samma socialsekreterare vid varje tillfälle de möts så att en någorlunda varaktig relation kan skapas. Barn tycker att det är viktigt att socialsekreterare skapar relationer till dem där socialsekreteraren tydligt sätter deras behov ständigt i fokus. Det är betydelsefullt att socialsekreterare skapar en personlig, tillitsfull och emotionell relation till det familjehemsplacerade barnet. Dessutom är det viktigt att relationen är byggd på kontinuitet för att barnen ska känna sig sedda men även för att de ska känna att deras behov tillgodoses och att fokus läggs på dem. Som denna studie visar, är det viktigt för familjehemsplacerade barn att de får en kontinuitet i vården då det är avgörande för hur barnet kommer att uppfatta sin relation till socialsekreteraren. Med bakgrund av ovanstående är det av intresse att se hur organisationens uppdelning påverkar kontinuiteten i relationen mellan familjehemsplacerade barnen och socialsekreterare. Detta kommer att beröras mer i resultat och analys avsnittet.

I Knei-Pazs (2009) studie berättade intervjupersonerna att deras bild av socialsekreterare var att dessa skulle visa hängivenhet, de ska i relationen till klienterna vara “riktiga” och visa att de bryr sig, de ska vara varma och personliga gentemot klienterna. De klienter som kände ett speciellt band till sina socialsekreterare kände en känsla av lättnad i sina svårigheter. De upplevde vidare en positiv förändring av sin självbild.

Att kunna skapa betydelsefulla/bärande relationer mellan klienter och socialsekreterare blir allt svårare inom specialiserade organisationer. I och med att klienter då har kontakt med flera socialsekreterare bidrar det till att relationen som en resurs försvagas vilket medför att andra

(12)

resurser får mer plats, exempelvis såsom insatser och ekonomi (Perlinski, 2010). Risken för instabilitet i vården ökar ju mer barn får byta socialsekreterare. För barn är socialsekreterare viktiga personer. Tidigare forskning har visat att resurser har varit mer styrande vid placeringar av barn än självaste barnets behov. Det har vidare visat sig att placerade barn inte får det stöd samt den vård de är i behov av på grund av socialsekreterares brist på tid, samt att ekonomi haft en styrande roll i valet av vårdmiljö, detta i sin tur ökar risken för instabilitet i vården för de barn som är placerade (Skoog, 2013b).

En studie av Skoog (2013b) visade att barnen upplevde att det fanns tre orsaker till sammanbrott vid placeringar. (1) Att det fanns brister hos vårdgivaren, dessa brister kunde vara missförhållanden eller hårda strukturer. (2) Barnets egna beteendeproblematik som antingen är problematik som var orsak till att placeringen skedde eller att barnen agerade ut på grund av brister hos socialtjänsten. (3) Strukturella faktorer inom socialtjänsten var även en faktor som kunde orsaka sammanbrott. Det senare kunde bero på bristande information till barnet eller vårdmiljön, matchning, kontroll samt planering av vårdmiljöer.

Några barn som upplevt instabil samhällsvård under sin placering har i en studie beskrivit att de har svårigheter att skapa relationer till vuxna som är tillitsfulla och hållbara (Skoog 2013b). Barn beskriver att det är svårt att skapa en relation med sina socialsekreterare då det ofta sker handläggarbyten. Barnen i studien var tydliga med att de inte vill bli sedda som ett ärende utan att socialsekreterarna istället ska “se dem för den dem är”, att socialsekreterarna är lyhörda, samt att de tar sig tiden att skapa en relation som är personlig, samt tar barnens parti. Barnen önskar även att de har mer kontakt med sina socialsekreterare (Skoog, Khoo & Nygren, I Skoog 2013b). Studie resulterade i att det finns svårigheter att skapa trygga relationer på grund av den bristande kontinuiteten av att ha en socialsekreterare, att barnen får byta vårdmiljö samt av föräldrarnas problematik. Barnen vill sträva efter att ha en närhet och relationer som är trygga vilket de faktorer som tidigare nämnts försvårar denna typ av relation. Då det inte finns någon kontinuitet i barnens relationer är det svårt att veta vem som tar ett föräldraansvar för dem (Skoog, 2013b).

Barn i samhällsvård har ofta ett “tredelat föräldraskap”, bland dessa tre räknas biologiska föräldrar, vårdgivare och socialsekreterare. För barn är socialsekreterare en viktigt person. Socialsekreteraren ska vara den som är ärlig, lyssnar på barnen, samt att socialsekreterarna anstränger sig för barnen. Visar socialsekreterarna detta engagemang och intresse för barnen kommer barnen känna att socialsekreterarna genuint bryr sig om dem. Då barn inom samhällsvård hade en hög erfarenhet av svek i relationer till socialsekreterare, föräldrar och vårdgivare valde de medvetet att inte bli exempelvis en del av vårdmiljön. Denna strategi använde barnen på grund av rädslan för att inte bli sårade. Barn har svårt att lita på nya relationer till socialsekreterare och vårdgivare då barnen har upplevt en hög instabilitet av vården (Skoog, 2013b).

3. Teoretisk ram

Studiens teoretiska ram kommer i detta avsnitt att presenteras. Först kommer en kort presentation av hur litteratursökningen har gått till. Teorierna kommer sedan att användas för att analysera studiens resultat.

3.1 Litteratursökning

Litteratur har sökts via Örebro universitets och Mälardalens högskolas sökkataloger. Sökord som användes var specialisering, organisationsteori, relationer, barn i samhällsvård, roller. Dock gav inte alla våra sökord resultat som var av nytta till vår studie. Utifrån att vi inte fick så bra resultat på vår litteratursökning har vi utgått från artiklars samt avhandlingars

(13)

referenslista för att hitta relevant litteratur. Vi har även fått lite tips från vår handledare kring litteratur som kan vara av betydelse till studien. Dessutom har relevant litteratur från tidigare kurser inom socionomprogrammet använts.

3.2 Dagens administrativa styrmodeller

Tre olika domäner kan sägas konstruera det sociala arbetet inom offentlig sektor. Dessa tre domäner benämns som politisk domän, förvaltningsdomän och professionutövningens domän. Domänerna har olika idealtypiska uppgifter men samtidigt som de är olika är de beroende av varandra och sammankopplade. Den politiska domänen har till uppgift att svara för en övergripande styrning av verksamheten utifrån olika ideologiska/politiska ståndpunkter. Processer och även beslut som fördelar resurser, välstånd och makt i samhället går in i denna. Den andra domänen, förvaltningens domän, tillförsäkrar effektiv implementering av besluten som tagits på politisk nivå. Det görs genom att upprätthålla administrativ styrning och struktur. I den tredje domänen, professionens domän genomför och utformar socialsekreterare insatser som ska förbättra klientens livssituation eller tillförse med livsfunktioner som är nödvändiga (Morén, Perlinski & Blom, 2015). Morén et. al (2015) skriver att “politiken styr

via förvaltningen villkoren för professionsutövningen, men samtidigt har professionerna (oftast via förvaltningen, men ibland direkt) inflytande över den politiska domänen” (s. 28).

3.3 Politikens domän

Regler, direktiv samt mål som är uppsatta inom en organisation är bestämda i politikens domän, som sedan ytterst styr hur socialsekreterare arbetar med klienterna. Politikens domänen återfinns i olika nivåer. Policy existerar inom den nationella nivån, det vill säga regering och riksdag. De lagstiftningar och övergripande mål som införs på den nationella nivån måste sedan nå ut till medborgarna, vilket görs genom det arbete som socialsekreterare utför. Dock är socialsekreterarna inte alltid medvetna om den politiska styrningen, den är mer dold/indirekt i professionsutövningen. Morén et. al. (2015) skriver att enligt avancerad liberalism (vanligtvis kallas nyliberalism) sker styrning utifrån en ekonomisk logik, vilket innebär “att medborgaren är kund på en marknad och socialt handlande förstås i ekonomiska

termer” (s. 35). Dagens modeller för hur offentlig sektor ska styras, ofta sammanfattade under

begreppet New Public Management (NPM, se nedan) har alltså ytterst bestämts i den politiska domänen. För att kunna styra och mäta hur arbete utföras av professionsutövare anses att dessa måste arbeta enhetligt och standardiserat. Genom att arbeta standardiserat och enhetligt kan detta förenkla styrningen och kontrollen. Manualer och riktlinjer fungerar som sådana instrument för att kunna standardisera arbetet och arbeta enhetligt (Morén et. al., 2015). I inledningen togs den förändrade lagstiftningen från 2013 upp, att alla barn ska ha en särskild utsedd socialsekreterare. Syftet med lagändringen är att alla barn som är i samhällets vård ska följas upp under hela den tid som de är placerade. Det är socialnämndens ansvarar för att en särskild utsedd socialsekreterare tilldelas till barn i samhällsvård. Om den utsedda socialsekreteraren av någon anledning inte kan följa upp vården eller ha kontakt med barnet ska barnet få en ny socialsekreterare så snabbt som möjligt (Lundgren, Thunved & Sunesson, Zeteo, 2016). Detta är ett exempel på en mer innehållslig policyutveckling av socialtjänsten som den politiska domänen bedriver och som sker parallellt med den organisatoriska som diskuteras ovan.

3.4. Förvaltningens domän

Inom denna domän sker implementering av de beslut som tas på politisk (politikens domän) nivå, det kan vara sådant som handlar om administrativa funktioner och/eller om organisationen. Vidare har förvaltningens domän i uppgift att vidmakthålla rättssäkerhet,

(14)

regler och likabehandling (Morén et. al., 2015). Även om trycket och styrningen från statsmakterna ofta är starka så har kommunerna också ett eget utrymme att lösa olika organisatoriska frågor utifrån sina egna lokala förhållanden. En organisation kan exempelvis använda sig av en horisontell specialisering och då brukar arbetsuppgifterna inom organisationen fördelas på olika parallella enheter, vilket innebär att olika enheter ansvarar för olika uppgifter. Organisationer med en horisontell specialisering kan antingen välja att beröra och behandla olika frågor inom samma enheter, eller inom olika enheter men på samma nivå inom organisationen (Christensen et. al, 2005).

Administrativa målsättningar kring ekonomisk effektivitet kan vid implementering av en ny policy motverka organisationens fastslagna utåtriktade verksamhetsmål, vilket i sin tur kan leda till att det drabbar de personer som berörs av organisationen negativt. En ökad fragmentisering och funktionsuppdelning av varje enskild organisation kan riskera leda till att ingen enskild aktör ser till helheten utan alla prioriterar sin egen uppgift mer på bekostnad av det gemensamma. Välfärdssystemet som här är i fokus, fungerar därmed sämre i sin helhet vilket gör att både medborgare och samhällsekonomin i sin helhet påverkas negativt. Utöver att helhetsresultatet kan försämras har internationell forskning visat att det är svårt att få till en fungerande samverkan mellan organisationer som klienter är aktuella inom. Det är viktigt med en välfungerande samverkan samt samordning i och med den ökade fragmenteringen som specialiseringen innebär. Samverkan krävs då medborgares behov i många fall är sammansatta. En organisation kan inte tillgodose alla behov som individen har då myndigheter oftast är stelt uppbyggda för att kunna utföra sina specifika uppgifter och funktioner (Johansson, 2015). En långt gången specialisering och funktionsuppdelning i förvaltningsdomänen, det vill säga hur verksamheterna faktiskt styrs och organiseras, riskerar kanske därför att motverka de övergripande policymålen med olika sociala insatser. Å andra sidan kanske bristen på specialisering av olika verksamhetsgrenar riskerar att leda till alltför ytlig kompetens hos de som ska genomföra verksamhetsuppdraget i arbetet med till exempel klienter.

Bergmark och Lundström (2008) skriver för att kunna tillämpa ett helhetsperspektiv ska socialsekreterare ha generalistkompetens, socialsekreterarna ska således ha en likartad kompetens. Tanken med ett helhetsperspektiv är att socialsekreterare skulle kunna se till den enskilda klienten, och klienten skulle inte behöva gå till olika experter för att få hjälp med sitt problem samt att denne slipper kategoriseras i och med att klienten har olika behov. Det skulle vidare leda till att det inte uppstod stigmatisering och att generalistkompetens att klienten skulle träffa en socialsekreterare istället för flera om denne hade flera behov som behöver tillgodoses (Bergmark & Lundström, 2008).

Organisationer i samhället kan byggas på olika sätt och då samhället hela tiden utvecklas är det en nödvändighet att också dessa organisationer kan omorganiseras och anpassas efter de samhälleliga förändringarna. Inom socialt arbete såväl som offentlig sektor i stort i Sverige har styrningsfilosofin benämnd New Public Management (NPM) blivit allt mer dominerande. NPM baseras på ett ekonomiskt tänkande grundat i marknadsprinciper, där strävan ligger i att kunna mäta insatsernas effektivitet, i förhållande till mätbara mål och tillgängliga resurser, det vill säga att insatser används effektivt och förnuftigt i första hand utifrån kostnadsinsats (Svensson et. al, 2008). Argument som finns till att man har valt att ha standardiserade manualer gör att innehållet och arbetsprocessen blir med tydlig för andra som inte arbetar inom organisationen, samt att det informationsöverföringen blir mer effektiv och kan lättare mätas utifrån ett kostnadsperspektiv. Dessutom genom att ha standardiserade manualer som exempelvis BBIC bidrar det till att personalens kompetens samt praktik blir mer lika oavsett i

(15)

vilken kommun man arbetar, och det kan även underlätta rekrytering av personal. Standardisering är starkt kopplad till specialiserad expertkunskap. Detta ses som den bästa lösningen då organisationen vinner på detta arbetssätt genom förenkling, information och samordning vilket då anses även gynna klienterna (Ponnert & Svensson, 2015).

I proposition 1979/80:I föreskrevs det att socialt arbete skulle präglas av en helhetssyn. En helhetssyn på de sociala problemen skulle bidra med ett integrerat arbetssätt samt en bred profession, vidare skulle specialisering undvikas. Socialtjänstlagen kom då att ersatta de tidigare funktionsindelade lagarna som inriktade sig på exempelvis barnavård och missbruksvård. Allt fler kommuner i Sverige har dock blivit mer specialiserade sedan 1990-talet. Dessutom har NPM numera inneburit att socialt arbete fått influenser från marknadens logik. Vissa hävdar att detta sker trots att det går emot socialtjänstens grundläggande mål och värderingar. Genom att ha standardiserade arbetsmoment är tanken att det ska medföra förtydligande, förenklande moment samt sänka kostnaderna inom organisationerna. I och med detta tankesätt ser man klienter mer som kunder istället för klienter och socialtjänstens tjänster ses som varor (Ponnert & Svensson, 2015).

Orsaker till specialisering kan i vissa fall vara att en förbättring ska ske på det administrativa planet samt kostnadseffektivitet/besparingar eller att det behöver ske en ökad kompetens inom ett visst område. När organisationen blir mer specialiserad är syftet att effektivisera verksamheten, dock har det fått kritik att man då missar att se till andra aspekter i och med en sådan omorganisering. När en kommun står inför ekonomiska svårigheter tenderar specialisering vara en lösning för att få organisationen att bli mer effektiv. Specialisering kan även vara ett sätt att öka professionaliseringen, en jämförelse som brukar göras är med läkare. Genom specialisering får man till en fördjupad expertkunskap som leder till ökad professionalisering. Vidare kan specialisering även vara en lösning till att öka kompetensen inom ett visst område i organisationen (Bergmark & Lundström, 2008).

3.5 Professionens domän

En organisation har alltid ett syfte, det finns mer eller mindre tydliga mål med organisationen, mål som föreskriver för hur arbetet inom organisationen ska bedrivas och även på vilket sätt arbetet ska bedrivas. Organisationer är organiserade på så sätt att det ska finnas tydliga linjer mellan de som representerar organisationen, i syfte att klargöra arbetsuppgifterna mellan alla involverade. Socialsekreterare måste förhålla sig till den organisation som de representerar och de bör även agera utifrån de möjligheter som organisationen erbjuder. Socialsekreterarens handlingsutrymme påverkas av den organisation som socialsekreteraren representerar och därmed är det viktigt att känna till organisationens grundläggande uppdrag men även vilka resurser som organisationen erbjuder. De beslut som socialsekreteraren kommer att fatta kommer att påverka hela organisationen men även hur organisationen kommer att uppfattas av andra aktörer. Socialsekreterare måste utgå ifrån de formella principerna vid alla ställningstaganden som görs inom organisationen. Att utgå ifrån de formella principerna i en organisation kan bland annat innebära att ta hänsyn till organisationens budget, ta hänsyn till relevant lagstiftning men även följa arbetsfördelningen som finns inom organisationen (Svensson et. al, 2008).

Socialsekreterare har bland annat i uppgift att fatta beslut och skapa förutsättningar för människor i samhället genom att ge hjälp och stöd och detta kräver bland annat planering, samverkan och administration. Organisationen och dess uppdrag ger de ramar och det handlingsutrymme inom vilket socialsekreteraren formar sin roll och genomför sitt uppdrag.

(16)

Socialsekreterarens handlingsutrymme bestäms alltså ytterst av organisationens ramar, uppdrag, rutiner och överenskommelser, samt av de lagar och riktlinjer för det administrativa arbetet som bestäms i den politiska domänen. Detta måste socialsekreteraren följa i arbetet med klienten, men inom dessa ramar finns också ett visst utrymme för egna handlingar och tolkningar. Socialsekreteraren har alltså utrymme för att fatta beslut och tillfälle för att göra egna bedömningar men även en möjlighet att kunna utvidga organisationens utrymme genom att exempelvis samverka med professionen för att kunna inverka på de organisatoriska ramarna (Svensson et. al, 2008). Som socialsekreterare har man en professionell kunskap inom socialt arbete och utefter denna kunskap ska socialsekreterare utföra handlingar som är meningsfulla men också rimliga. Socialsekreterare ska dock, som nämnts tidigare, utföra sina handlingar utefter organisationens ramar vilket skapar en begränsning i socialsekreterarens handlande men också i den professionella kunskapen. Vidare sätter även ett ekonomiskt tänkande begränsningar för socialsekreterares handlande och kunskap, dessutom har enhetschefer en roll i hur socialsekreterares handlingsutrymme begränsas då Blom (2010) skriver att enhetschefer kan säga till socialsekreterare vad de kan respektive inte kan göra (Svensson et. al, 2008, & Blom, 2010).

3.6 Att inta ett relationellt perspektiv

I all socialt arbete är relationsskapandet en viktigt del i arbetet med klienter. Den nya lagstiftningen som tillkom 2013 är till för att den särskild utsedda socialsekreteraren ska kunna skapa en god relation till barnet. Relationsskapandet görs genom att ha kontakt med barnet, i den utsträckning som är adekvat, utifrån dennes önskemål och behov. Vidare ska även socialsekreteraren ska ha enskilda samtal med barnen (Prop. 2012/13:10). Vidare för att kunna göra ett förändringsarbete ska socialsekreterare kunna etablera en bärande relation till klienter. En god relation till familjen är även av vikt för att kunna göra ett så bra arbete som möjligt för barnet (Socialstyrelsen, 2004).

Svensson, Johnsson & Laanemets (2008) skriver att en relation mellan socialsekreterare och klient inte behöver vara emotionellt laddad utan den kan vara neural. Relationen mellan socialsekreteraren och klienten kan även vara såväl som negativ som positiv. Vidare tas det upp att relationen mellan de två parterna kan ses som en allians. Alliansen ses då som ett samarbete där både socialsekreteraren och klienten har uppfattningar och överenskommelser som är gemensamma. Det är viktigt att socialsekreteraren lyssnar till det som klienten har att säga, hur denne upplever och uppfattar situationen då han/hon kommer till socialtjänsten för att få hjälp. Känner klienten att det inte händer något inom den tid som denne själv anser vara rimlig uppfattas det av klienten att denne inte fått hjälp. Därför bör socialsekreteraren förklara för klienten hur de organisatoriska rutinerna fungerar, hur tempot/tiden kommer att vara samt försöka möta klienten i dennes tidsram.

I relationen mellan socialsekreterare och klient finns det förväntningar på vad de olika parterna ska göra respektive inte göra, samt hur parterna kommer att uppfatta varandra och hur relationen kommer att utvecklas. Vidare kommer klientens tidigare erfarenheter även att spela roll för hur relationen kommer att te sig. Dessutom är det beroende på hur mycket klienten är intresserad på att skapa en kontakt till socialsekreteraren, och hur mycket klienten väljer att göra själv för att förändra sin livssituation (Svensson et.al, 2008).

4. Metod

I detta avsnitt kommer studiens tillvägagångssätt redogöras då de är centrala för hur studien genomförts. Avsnittet kommer beröra metod, urvalsmetod, hur datainsamling gått till,

(17)

4.1 Metodval

Bryman (2011) skriver att vid kvalitativa intervjuer lägger forskare vikt på ord och detaljerade svar eftersträvas. Vid kvalitativa studier strävar forskaren efter respondentens uppfattning och det som respondenten uppfattar som viktigt, medan forskaren vid kvantitativa studier ofta fokuserar på forskarens uppfattning och intresse. För att kunna undersöka hur socialsekreterare ser på funktionsuppdelningen valdes det att göra en kvalitativ studie för att få en öppen och explorativ ansats i studien. Då studien även fokuserar på respondenternas uppfattning och vad de tycker är viktigt samt eftersträvar detaljerade svar valdes en kvalitativ metod före den kvantitativa. Vidare kan studien sägas ha en abduktiv ansats. Danemark, Ekström, Jakobsen & Karlsson (2003) skriver att en abduktiv ansats är användbar vid samhällsvetenskaplig forskning då forskaren försöker tolka enskilda händelser eller företeelser med hjälp av vägledande tolkningsramar eller generella idéer. I föreliggande studie visar sig den abduktiva ansatsen i att vi till att börja med haft en teoretisk provisorisk ram men samtidigt varit öppna för nya insikter eller nya teoretiska infallsvinklar under arbetet med studien.

4.2 Urval

Bryman (2011) skriver att vid kvalitativa studier använder forskaren ofta ett målinriktat urval. Syftet med ett målinriktat urval är att forskaren på ett strategiskt tillvägagångssätt ska välja ut respondenter som anses vara lämpliga och relevanta för att besvara studiens forskningsfrågor. Då studiens syfte är att undersöka på vilket sätt funktionsspecialisering och uppdelning mellan utredande och uppföljande socialsekreterare påverkar relationerna mellan familjehemsplacerade barn och handläggare, valdes ett målinriktad urval. Detta med anledning av att kunna välja lämpliga och relevanta respondenter som skulle kunna besvara studiens forskningsfrågor samt för att kunna få ut så mycket kunskap som möjligt av respondenterna. De respondenter som valdes var enhetschefer och socialsekreterare. Med anledning av att enhetschefer har större inblick i den politiska nivån medan socialsekreterare mer kommer i kontakt med klienter och även skapar en relation till dem och därmed får studien både enhetschefernas och socialsekreterarnas perspektiv. Då vi hade vår verksamhetsförlagda utbildning på BoU hade vi redan en etablerad kontakt med dem och därmed vände vi oss till socialsekreterare och enhetschefer med en muntlig förfrågan om de ville delta i studien. De som visade ett intresserade av att delta i studien fick därefter ett informationsbrev (se bilaga 1) skickat till sig per mail. Informationsbrevet innehöll information kring studien samt information kring deras deltagande. Valet av respondenter resulterade i tre enhetschefer och två socialsekreterare från respektive enhet, sammanlagt blev det fyra socialsekreterare. Vi hade inga speciella kriterier på socialsekreterarna eller enhetscheferna utöver att de skulle ha en socionomexamen och arbeta på BoU, antingen på utredningsenheten eller samhällsvårdsenheten.

Avgränsningen som har gjorts på urvalet för studien är att endast undersöka vad socialsekreterare och enhetschefer har för uppfattning kring den rådande uppdelningen samt hur de upplever att de kan skapa en relation till familjehemsplacerade barn. Då respondenterna bedömts kunna tillföra kunskap och kunna besvara studiens syfte samt forskningsfrågor valdes det tre enhetschefer och fyra socialsekreterare. Valet att inte intervjua fler socialsekreterare var på grund av att eftersträva ett djup i våra intervjuer. Då vi har haft intervjuer på ca 30-60 min har det kunnat göra att respondenterna kunnat utveckla sina svar och kunnat ta den tid de behöver för att kunna besvara frågorna. Det resulterade i tre enhetschefer på grund av att socialkontoret endast består av tre enhetschefer. En annan avgränsning som har gjorts är att välja ett specifikt socialkontor inom en specifik kommun.

(18)

4.3 Datainsamling

Det bokades tid för intervjuer med respektive respondenter efter att de givit sitt samtycke på sitt deltagande. Respondenterna fick även intervjuguiderna (se bilaga 2 & 3) skickade till dem per mail och respondenterna bads vänligen om att inte diskutera intervjufrågorna med varandra då vi ville garantera att intervjumaterialet varierande och kom personligen ifrån vardera respondent.

Bryman (2011) förklarar att vid semistrukturerade intervjuer skapar forskaren en intervjuguide med särskilda teman. I varje tema formulerar forskaren ett antal frågor, de frågorna som utformats behöver inte ställas i samma ordning som de står i intervjuguiden. Forskaren kan utforma allmänt formulerade frågor och vid behov eller intresse kan uppföljningsfrågor ställas under intervjuns gång. Studiens data samlades in genom sju sådana semistrukturerade intervjuer. Två olika intervjuguider utformades, en intervjuguide till enhetscheferna och en till socialsekreterarna. Båda intervjuguiderna hade temat organisation och relation men med olika frågor till respektive intervjuguide. Innan intervjuerna påbörjades fick respondenterna en förfrågan om det gick bra att spela in intervjun. De fick även information kring de etiska riktlinjerna och en presentation av studien. Under intervjuerna användes intervjuguiderna som underlag till intervjuerna, dock följdes inte frågornas ordning helt och hållet utan anpassades utefter respondenternas svar. Respondenterna fick svara fritt på frågorna då informationen som kom fram ansågs kunna ha relevans till studien. Vissa frågor behövdes inte ställas då respondenterna i vissa fall kunde besvara andra frågor medan de besvarade en annan fråga. Uppföljningsfrågor ställdes även med anledning av ett intresse för ett mer utförligt svar eller en strävan efter bekräftelse för att se om svaret uppfattats korrekt.

Efter att vi samlat in all data och transkriberat intervjuerna kände vi att vi hade missat att ställa en viktigt fråga till socialsekreterarna. Därför valde vi att skicka ut en kompletterande fråga via mail till två socialsekreterare (se bilaga 3).

4.4 Bearbetning av data och analys

Den abduktiva ansatsen, som tidigare nämnts, är även inspirerad av hermeneutisk tolkning där olika tolkningsperspektiv prövas systematiskt i analysen. Westlund (2015) skriver att en hermeneutisk tolkning är användbar då forskaren tänkt sträva efter att förstå, förmedla och tolka människors upplevelser av olika fenomen. Forskare som utgår ifrån en hermeneutisk grund har oftast i syfte att få höra människors personliga upplevelser och erfarenheter. Då studien fokuserar på respondenternas upplevelser av hur de upplever att funktionsspecialisering och uppdelning mellan utredande och uppföljande socialsekreterare påverkar relationerna mellan familjehemsplacerade barn och handläggare valdes en hermeneutisk grund. Detta eftersom strävan ligger efter att höra och tolka samt utveckla förståelse av respondenternas upplevelser och erfarenheter. Med hjälp av den hermeneutiska ansatsen kan vi få en djupare förståelse för intervjumaterialet då det kan ge forskaren möjlighet till att förmedla, tolka och förstå individers upplevelser.

För att kunna analysera det material som samlats in till en studie bör det omvandlas till ett analyserbart material (Lindgren, 2014). Intervjuerna har valts att transkriberas då materialet ska kunna analyseras. Vid utskrift valdes att utesluta sådana ord som kom att störa flytet i texten, exempelvis ord som “eeh”, med mera. Med hjälp av tematisk analys kan likheter och skillnader, och olika teman identifieras i samtliga intervjuer. Genom att läsa materialet ska det som är mest centralt i materialet identifieras, det vill säga att en kodning av materialet görs. Kodningen kommer sedan att resultera i olika kategorier eller teman. Vidare kommer kopplingar och/eller mönster att hittas i relation till studiens teoretiska ram (Wigg, 2015 &

(19)

Lindgren, 2014). I uppsatsen har vi använt oss av en tematisk analys för att kunna analysera det insamlade materialet. Efter att samtliga intervjuer transkriberats skrevs de ut för att kunna läsas igenom. För att kunna hitta teman och kategorier i materialet lästes transkriberingarna igenom flera gånger för att kunna hitta centrala teman och kategorier. Kategorier och teman som var vanligt förekommande i samtliga intervjuer hamnade i en och samma kategori och därefter skapades olika teman (se analys). I analys och resultat avsnittet har citat tagits ut, dessutom har vi valt att använda meningskoncentrat där vi sammanfattat de delar av intervjuerna som tog upp samma saker. Citat och meningskoncentrat användes för att på ett beskrivande sätt förtydliga innebörden av de teman som tagits upp i resultat och analys avsnittet. De teman som skapats analyserades med hjälp av tidigare forskning och den teoretiska ramen för att bland annat kunna se mönster och/eller samband med det insamlade materialet.

4.5 Etik

Vid utförandet av kvalitativa studier är det viktigt att överväga de etiska principerna. De etiska principerna har tagits i beaktande vid utförandet av intervjuguiderna samt utförandet av intervjuerna men även under hela uppsatsen gång. De fyra etiska principerna, nyttjandekravet, samtyckeskravet, informationskravet, konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2016) har legat till grund för de etiska aspekterna i studien.

Via nyttjandekravet fick respondenterna veta att det insamlade materialet endast har använts till att besvara studiens syfte och att ingen obehörig kommer få ta del av intervjumaterialet. Även samtyckeskravet är en viktig del, de respondenter som deltog i studien fick innan intervjun lämna sitt samtycke för att bli intervjuade samt om intervjun fick spelas in. Respondenterna fick information om att deras medverkan var frivillig och att de närsomhelst kunde avsluta sin medverkan under intervjun men även senare om de inte ville att deras svar skulle användas i studien. Vidare informerades respondenterna om informationskravet då respondenterna bör få all information de behöver innan de medverkar i en studie. Detta genom att de personer som visade intresse av att vilja delta i studien fick ett informationsbrev (se bilaga 1) skickade till sig. Respondenterna fick information om studiens syfte, vilka uppsatsförfattarna är samt i vilket syfte studien valt att utföras och vad det insamlade materialet skulle användas till. Respondenterna fick också information om att de kommer vara anonyma, det vill säga konfidentialitetskravet. Respondenternas namn har i studien kodats om. Valet att utelämna kommunens namn har varit av avsikt då respondenternas svar inte ska kunna härledas till dem. Sådant som kan skapa men för någon av respondenterna eller socialkontoret har valts att inte tas med i studien.

4.6 Metodreflektion

Extern reliabilitet innebär i hur stor utsträckning det går att replikera en studie. I kvalitativ forskning är det svårt att kunna göra en replikering då den sociala miljön samt sociala betingelserna är föränderliga (Bryman, 2011). Då denna studie är en kvalitativ forskning kan det vara svårt att göra en exakt replik av studien och få samma resultat. Detta på grund av att den som vill replikera studien inte vet vilket socialkontor i Sverige det är som har valts samt att respondenterna som de väljer kan svara helt annorlunda än vad de som medverkade i denna studie svarade. Dock har vi försökt att vara så tydliga som möjligt med tillvägagångssättet i studien för att andra ska kunna göra samma steg som har gjorts i denna studie.

Extern validitet handlar om att studiens resultat kan generaliseras till populationen. Överförbarhet innebär att resultatet kan överföras till en annan kontext eller verksamhet

(20)

(Bryman, 2011). Studiens resultat kommer inte kunna överföras till en annan organisation inom socialtjänsten då alla organisationer inte är uppbyggda på exakt samma vis. Resultaten i denna studie kommer förmodligen inte att kunna överföras då vi har valt ett specifikt socialkontor i Sverige. Dessutom kan respondenternas svar skilja sig beroende på vem man frågar vilket gör det svårt att resultaten kan generaliseras till populationen. Därför kan resultaten från denna studie vara svåra att överföra eller generaliseras till en annan verksamhet eller population. Då vi även har ett målinriktat urval blir det svårt att generalisera studien till hur det är på andra socialkontor. Däremot hoppas vi att resultatet och analysen av denna studie kan ge sådana insikter och sådan information som sedan kan användas för att förstå och tolka skeenden på andra liknande arbetsplatser.

Intern reliabilitet syftar på att personerna som utför studien ska vara överens om hur tolkningen ska ske (Bryman, 2011). Då vi är två uppsatsförfattare har vi gemensamt gått igenom hur vi tolkat saker och ting för att på så sätt ha en gemensam tolkning av det som kommit framkommit i uppsatsen. Vidare tar Bryman (2011) upp intern validitet som handlar om att det insamlade materialet och teorier/begrepp ska överensstämma. I intervjuguiden utgick vi från de teorier och tidigare forskning vi studerat och i intervjusituationen med dess öppna frågor hade vi tillfälle att ytterligare förklara vad vi menade med dessa för respondenten. Detta bör ha bidragit till en god intern validitet. Bryman (2011) skriver att trovärdighet menas att studiens resultat ska kunna vara accepterad av andra personer. Sedan kan den färdigställda studien skickas till de som deltagit i studien för att de ska kunna uppge om forskarna uppfattat det som sagts rätt. Respondenterna kommer inte hinna inkomma med sina synpunkter kring uppsatsen innan den färdigställs då den tiden inte finns till. Dock kommer respondenterna att få en kopia av studien skickade till sig för att de ska få ta del av studien.

Möjlighet att styrka och konfirmera innebär att studiens utförande samt resultat ska vara objektivt så lång som möjligt, samt att man handlat i god tro (Bryman, 2011). För att kunna vara så objektiva som möjligt har vi läst igenom det som skrivits flera gånger för att kunna upptäcka om några förutfattade meningar eller tolkningar som inte är objektiva har gjorts. Under studiens gång har vi även varit medvetna om vår förförståelse. Vi har diskuterat studiens resultat och utförandet av studien med varandra, samt kritiskt reflekterat över vår egna förförståelse. Vår förförståelse har kommit till via bland annat tidigare forskning, verksamhetsförlagd praktik och via socionomprogrammet. Vi har så långt som möjligt öppet redovisat alla steg i hur vi gått tillväga i studien. Det insamlade materialet har redovisats genom att sammanfatta och ta ut citat från samtliga intervjuer för att läsarna ska kunna följa med i uppsatsförfattarnas tankegångar, och själva kunna förhålla sig till materialet och skapa sig en egen uppfattning.

5. Analys och Resultat

I detta avsnitt presenteras resultatet och analysen av intervjuerna. I detta kapitel kommer all data, det vill säga det insamlade intervjumaterialet att presenteras, analyseras och tolkas samt åskådliggöras med hjälp av citat. Studiens frågeställningar kommer att redogöras här nedan för att läsaren ska kunna få en uppfattning av analysen.

• Vilka motiv finns för uppdelningen mellan utredning och uppföljning inom

(21)

• Hur påverkas möjligheterna till fungerande relationer mellan familjehemsplacerade

barn och handläggande företrädare för socialtjänsten av organisatoriska uppdelningar mellan utrednings- och samhällsvårdsenheten?

o Hur bidrar den organisatoriska uppdelningen till möjlighet för kontinuitet i

relationen mellan familjehemsplacerade barn och handläggare ? 5.1 Organisation

En enhetschef ansåg att organisationen inte är specialiserad eller generaliserad. Hen förklarade att det mer är funktioner då personalen inte stannar tillräckligt länge på sina tjänster för att kunna prata om specialisering.

De motiv respondenterna kunde urskilja för uppdelningen är att socialsekreterare ska kunna specialisera sig, utifrån lagstiftningen, och att barn som är placerade får en handläggare som följer upp de barn som är placerade. Några menar att ekonomin och andra resurser inte har en styrande roll i uppdelningen. Skulle enheterna slås ihop skulle enheten bli allt för stor. Vidare kunde två respondenter urskilja att resurserna var styrande vid placeringar av barn i familjehem, två respondenter svarade på följande sätt:

Idag sitter vi med Kalle sju år som behöver ett familjehem. Vi kan ringa dem här två, i bästa fall ska vi ha fem familjehem som vi ska matcha in med det här barnet. Där tror jag inte att vi gör rätt matchning faktiskt och det visar också sig i våra sammanbrott. För jag tänker att vi har de här familjehemmen och de är runda och vi försöker plocka in en fyrkantig gubbe i det runda hålet (…) Så jag tror att vi fabricerar saker och ting. Sen om det är ekonomiskt eller vinningar på det tror jag inte men jag tänker att vi inte tar rätt familjehem till rätt unge ibland (Enhetschef 2).

(...) vi har inte haft så många upphandlade HVB-hem, vi har köpt väldigt mycket utanför. Det tycker jag ändå är ett tecken på att vi valt det bästa för barnet. Sen är det ju så att vi lever i en omvärld där vi ibland får ta den plats som finns för att det är fullt på varenda HVB och man får ta något för att placera. Likadant i familjehemsvården. Vi kan inte välja och vraka. Då tror jag att vi ändå skulle valt det bättre om det skulle kostat mer för det har aldrig funnits sådana begränsningar (...) Det är snarare brist på verksamheter eller utförare som har gjorts att det har valts saker som inte har varit bra (Enhetschef 3).

Tidigare forskning visar att 93 procent av alla kommuner i Sverige använder sig av olika sorters specialiserade arbetsgrupper. När det gäller barn- och ungdomsenheter använder sig socialtjänsten oftast av specialiserade arbetsgrupper. Dock är det inte vetenskapligt bevisat att specialiserade arbetsgrupper är ett bra tillvägagångssätt inom fördelning i organisationer (Blom et. al, 2011). Ser man till socialkontoret som valts till föreliggande studie har även de anammat det som Blom et. al (2011) nämner om att barn- och ungdomsenheter använder sig av specialiserade arbetsgrupper. Kontoret har valt att dela upp det i två olika enheter trots att det inte finns vetenskapliga belägg för att en sådan specialisering är det bästa sättet att organisera sig på. En tänkbar orsak till den rådande uppdelningen utöver lagstiftningen är att kommunen möjligtvis valt att tänka kostnadseffektivt, dock ansåg respondenterna inte att ekonomin och andra resurser hade en styrande roll i uppdelningen. Strävan i NPM ligger, som ovan nämnts, i att kunna mäta insatsernas effektivitet och ge resultatredovisning för att visa att myndigheten har använt sina tilldelade medel effektivt. Enligt NPM ska även organisationens resurser användas på ett gynnsamt sätt (Svensson et. al, 2008 & Christensen et. al, 2005). Något som inte riktigt berör studiens syfte och frågeställningar är att kostnader kan styra valet av vårdmiljö, men det är något som ändå är viktigt att beröra då det enligt forskning visat att risken för instabilitet ökar när kostnader styr valet av vårdmiljö. Vid vissa placeringar av barn har det visat sig att resurserna styr mer än barnets behov (Skoog, 2013b). Det som enhetschef 3 tar upp (se ovan) är att de har upphandlade HVB-hem men att de köper

References

Related documents

Nedanstående blankett fylls i, signeras av samtliga författare och lämnas till examinator vid slutseminarium. Tänk på att texta tydligt om blanketten inte fylls

vardag. Min uppfattning om tvåspråkig undervisning är att den bidrar till att eleverna får mer hjälp, men jag undrar hur detta skulle se ut om det var större gruppstorlek i

Vi ser även att kommunerna generellt inte anses våga anmäla eller uppmärksamma ärenden där vårdnadsöverflyttning skulle vara det absolut det bästa för barnet,

Exemplet där Martin och Pontus bjuder in Linus bekräftar detta men även i andra situationer som i Star wars-leken där Wera verkar ha en plats utan att för den skull delta

In three papers, with a total sample of over 1600 participants (including 550 actual consumers), the author investigated the effect that music (ambient stimuli), employees’

Based on the theories and empirical models discussed, panel regression of FDI inflow as a function of GDP per capita, GDP growth rate, exports, trade openness,

När chefen ska ta beslut, bör han eller hon samla in information från sina anställda, för många av våra respondenter i den här gruppen är det inputen från medarbetarna som är

För att identifiera vad som gör att en behandlingsmetod får effekt är det, förutom specifika komponenter, även viktigt att undersöka upplevelser hos dem som