Lärarprogrammet
____________________________________________
Har ungdomar som valt NV respektive SP till
gymnasiet olika natursyn?
En enkätstudie av förstaårselever på Naturvetenskaps- och
Samhällsvetenskapsprogrammet
Hanna Nicklasson
Examensarbete 15 hp Handledare: Helene Påhlsson Högskolan i Kalmar Humanvetenskapliga institutionen Höstterminen 2007
Syftet med detta arbete var att undersöka gymnasieelevers intresse för naturen och miljön. En enkätundersökning genomfördes bland elever som går första året på Naturvetenskapsprogrammet (NV) respektive Samhällsvetenskapsprogrammet (SP). Enkäten formulerades för att utifrån svaren kunna jämföra olika grupper avseende orsakerna till varför de valt som de gjort till gymnasiet, vad de anser vara natur, samt om natursynen skiljer sig åt mellan grupperna. En huvudfråga formulerades utifrån dessa faktorer:
• Har ungdomar som valt NV respektive SP till gymnasiet olika natursyn?
Samtliga faktorer skilde sig, mer eller mindre, åt mellan alla de grupper som jämfördes - mellan NV- och SP-elever, mellan tjejer och killar, mellan elever uppvuxna på
landsbygd och elever uppvuxna i stad samt mellan elever som huvudsakligen bott i villa och elever som huvudsakligen bott i lägenhet.
Vid gymnasievalet uppger fler killar än tjejer att de påverkats av andra, och kompisar har påverkat mest. De största faktorerna till varför eleverna valt NV eller SP är dock dels att de gillar NO- respektive SO-ämnena, dels vad de vill göra i framtiden.
I arbetet beskrivs begreppen natur och natursyn och människors förhållande till naturen genom historien. Den svenska natursynen, som vi ofta anser vara unik, definieras som en romantisk syn på naturen som växte fram som en reaktion på urbaniseringen på flera håll i Europa under 1800-talet, men med ett mer ensamhetssökande inslag än vad man finner på andra håll.
Svaren från enkäterna användes för att utforma ett kriterie för att få ett mått på vilken natursyn en grupp har. Störst skillnad i natursynen fanns mellan NV- och SP-elever än mellan andra jämförda grupper, och skillnaden, där NV-elever hade en mer
reflekterande och värderande syn på naturen, var så stor att jag inte kan svara på arbetets huvudfråga med något annat än:
• Ja, ungdomar som valt NV respektive SP till gymnasiet har olika natursyn.
1 INLEDNING 3
2 BAKGRUND 4
2.1 Ungdomars gymnasieval 4
2.1.1 Ungdomars attityder till natur- respektive
samhällsvetenskapliga ämnen 4
2.1.2 Lärares roll 5
2.1.3 Vad påverkar elevers val till gymnasiet? 6 2.1.4 Varför elever väljer/inte väljer NV
respektive SP 8
2.2 Natursyn 8
2.2.1 Natursyn och natur som begrepp 8
2.2.2 Natur-Kultur 9
2.2.3 Natursynens utveckling 10
2.2.4 Är den svenska natursynen unik? 11
2.2.5 Natursyn stad-landsbygd 12
3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 14
4 METOD 15
4.1 Undersökningsgrupp 15
4.2 Undersökningsmetod 15
4.3 Genomförande av undersökningen 15
4.4 Bearbetning av insamlat material och data 16
4.5 Etik 16
4.6 Undersökningens tillförlitlighet 16
4.6.1 Instrumentet 17
4.6.2 Urval och bortfall 17
4.6.3 Validitet och reliabilitet 18
5 RESULTAT 20
5.1 Elevernas gymnasieval 20
5.1.1 Påverkan från andra 20
5.1.2 Varför/varför inte valt NV respektive SP? 21
5.1.3 Framtiden 21
5.2 Elevernas natursyn 21
5.2.1 Fritid och boende 21
5.2.2 Vad är natur? 22
5.2.3 Natursyn 22
6 DISKUSSION 25
6.1 Elevernas gymnasieval 25
6.1.1 Påverkan från andra 25
6.1.2 Varför/varför inte valt NV respektive SP? 26
6.1.3 Framtiden 26
6.2 Elevernas natursyn 27
6.2.1 Fritid och boende 27
6.2.2 Vad är natur? 27
Internetbaserade källor 31 BILAGOR
A. Enkäten 32
1. INLEDNING
Som blivande lärare i ämnena naturkunskap och biologi är jag intresserad av varför elever väljer att, respektive väljer att inte, gå Naturvetenskapsprogrammet (NV) på gymnasiet. För att i undervisningen kunna möta alla elever på den nivå de befinner sig är det nödvändigt att veta vad de har med sig sedan tidigare, och vilken inställning de har till naturen och de naturvetenskapliga ämnena. Jag vill därför göra en undersökning där jag jämför varför elever valt som de gjort till NV respektive Samhällsvetenskapsprogrammet (SP). Jämförelsen mellan elever på dessa program bedöms vara relevant eftersom de båda är de studieförberedande program som flest väljer att läsa. För att de ska komma ihåg varför de valt det program de gjort har jag valt elever som går första året på gymnasiet.
I min undersökning vill jag bl a försöka få svar på om det är naturen/miljön man är intresserad av om man väljer NV. Jag vill också veta om man inte alls är intresserad av natur/miljö om man väljer SP. Undersökningar har visat att intresset för natur/miljö, och även intresset att bevara denna, hänger ihop med vilken natursyn man har. Min huvudfråga i arbetet blir därför:
• Har ungdomar som valt NV respektive SP till gymnasiet olika natursyn? Jag vill också få svar på om natursynen skiljer sig mellan elever som kommer från stad/landsbygd samt mellan elever med svensk/annan bakgrund. Hur man vuxit upp är
intressant eftersom de första åren i en människas liv formar många värderingar och åsikter hos individen. Vidare är det intressant i vilken kultur man vuxit upp eftersom den svenska
natursynen, i och med allemansrätten och med en idealiserad bild av ensamheten i naturen, ofta sägs vara unik i jämförelse med största delen av övriga västvärldens. Det kan finnas flera orsaker till varför man i vissa kulturer inte rör sig i naturen på samma självklara sätt som är möjligt i Sverige i och med bl a allemansrätten.
Ur ett mer allmänt perspektiv anser jag frågeställningen vara relevant eftersom det svenska samhället, med nutidens och framtidens miljöproblem, även i framtiden kommer att behöva utbildade inom dessa områden. Idag minskar dock antalet elever till naturvetenskapliga utbildningar på universitet och högskolor. Med tanke på detta är en intressant vidare
frågeställning, som endast kort berörs i bakgrunden till detta arbete, om man kan göra något för att höja ungdomars intresse för de naturvetenskapliga ämnena. Förnuftsmässigt är det uppenbart att de flesta som väljer att läsa naturvetenskapliga utbildningar på
högskola/universitet har läst NV på gymnasiet, och det är därför intressant att redan på denna nivå ta reda på varför ungdomar väljer att/väljer att inte läsa naturvetenskapliga ämnen.
2. BAKGRUND
I litteraturstudien till detta arbete behandlas två skilda områden av relevans för arbetets frågeställning, dels vad som påverkar ungdomars gymnasieval, dels olika aspekter på natursyn.
2.1 UNGDOMARS GYMNASIEVAL
De 17 nationella gymnasieprogram som finns i dagens svenska skolsystem delas in i
studieförberedande och yrkesförberedande program. Denna undersökning har inriktat sig på de program som flest elever söker sig till, nämligen Naturvetenskaps- och
Samhällsvetenskapsprogrammen (fortsättningsvis kallade NV respektive SP). Dessa, tillsammans med Estetiska programmet och Teknikprogrammet, är studieförberedande program, medan övriga är yrkesförberedande.
Johansson (2007) påpekar att det är viktigt att förstå hur elever väljer till gymnasiet eftersom det påverkar lärarens dagliga arbete hur motiverade eleverna är att läsa det program/de kurser som de valt. Det är därför viktigt för lärare och skola på grundskolans senare år att arbeta för att öka elevernas självkänsla och självkännedom så att de vågar välja det program eller de kurser de själva har ett intresse av. Johansson skriver också att det finns flera orsaker till att elever väjer "fel" program till gymnasiet. En sådan "felkälla" kan t ex vara att vissa skolor rekryterar elever genom att locka med bl a egna datorer.
2.1.1 Ungdomars attityder till natur- respektive samhällsvetenskapliga ämnen
I en rapport från NOT-projektet ("För naturvetenskap och teknik") från 1994 över en undersökning av ungdomars attityder till teknik och naturvetenskap framkommer att
ungdomars positiva eller negativa inställning till NO-ämnena starkt verkar påverka deras val av program till gymnasiet, och i förlängningen sannolikt även valet av högskolestudier och yrkesval. (NOT, 1994)
I en undersökning, Vägvalet 2004, som Svenskt Näringsliv genomfört om ungdomars val till gymnasiet, hade 14 % av de som deltog i undersökningen valt NV, och 27 % valt SP
(Vägvalet 2004). Dessa siffror ligger mycket nära dem för samtliga elever på de nationella programmen i den svenska gymnasieskolan, där 13 % av eleverna finns på NV och 24 % på SP, vilket gör dem till de två i särklass största programmen (Skolverket, 2007). Då mot-svarande siffror från läsåret 1996/1997 studeras visar det sig att andelen elever då var 20 % på NV respektive 27 % på SP. SP har alltså lyckats behålla sin status som den mest populära gymnasieutbildningen, medan NV har tappat en relativt stor andel elever på tio år.
Studier av antal antagna till högskole- och universitetsutbildningar inom biologi och
miljövetenskap (se Figur 1 nedan) visar att också dessa utbildningar, visserligen efter en kort uppgång i början av 2000-talet, blir mindre populära (SCB, 2007). Om detta antas bero på ett minskat intresse från studenternas sida, finns det något som lärare på gymnasieskolan eller, ännu hellre, redan i den obligatoriska skolan, kan göra åt detta minskande intresse för dessa ämnen?
Figur 1. Visar antal antagna till utbildningar vid universitet och högskolor inom biologi och miljövetenskap 1998-2007. (Siffror från SCB, 2007)
I NOT (1994) framkommer att NO-ämnena när de introduceras i årskurs 7 oftast upplevs som något nytt och intressant. Denna inställning förändras dock hos många elever under de sista åren i grundskolan. I undersökningen framkommer att dessa elever ofta inte hänger med i tempot, utan känner sig otillräckliga och upplever NO-ämnena som tråkiga. De NO-ämnen som upplevs som svårast är de som har starkast koppling till matematiken (främst fysik och kemi). Få elever upplever matematik vara ett roligt ämne, och deras inställning till NO-ämnena kan vara färgade av detta faktum. I undersökningen motiverar elever som inte valt NV till gymnasiet ofta detta med att de inte vill läsa så mycket matematik.
I NOT (1994) drar man slutsatsen att NO-ämnena ställer högre krav på eleverna än SO-ämnena, och att de förra bättre passar elever som gillar enskilt arbete.
Skillnaden mellan NO- och SO-ämnen beskrivs av en elev på NV som: "Samhällskunskap är bara att trycka in, i NO-n måste man ju förstå". (NOT, 1994, s. 5). Vissa elever anser därför att man lätt kan klara SO-ämnena, till skillnad från NO-ämnena, bara genom att plugga ordentligt. SO-ämnena upplevs ofta ha en närmare koppling till verkligheten och kan relateras till händelser i samhället, medan NO-undervisningen ofta upplevs ha dålig eller ingen
koppling till elevernas vardag. NO-ämnena ses inte heller som särskilt spännande eller aktuella ämnen, och undervisning och läromedel upplevs otillräckliga, otidsenliga och/eller bristfälliga. (NOT, 1994)
Också en könsskillnad i popularitet för NO- respektive SO-ämnen kan skönjas om man tittar på förhållandet mellan tjejer och killar på NV respektive SP. Riksgenomsnittet för antagna tjejer:killar ligger på ca 45:55 för NV och ca 60:40 för SP (Skolverket, 2006). De natur-vetenskapliga ämnena är alltså fortfarande något mer attraktiva för killar, medan de samhällsvetenskapliga till största delen tilltalar tjejer.
2.1.2 Lärares roll
I princip alla ungdomar i NOT:s (1994) undersökning anser att behovet av naturvetare kommer att vara stort i framtiden. Man finner också en relativt svag koppling mellan vad ungdomar uppfattar som det framtida behovet av arbetskraft och vad de avser att satsa på i framtiden. Det egna intresset snarare än samhällets behov av arbetskraft avgör. För att få fler elever att välja NV till gymnasiet, och i förlängningen även naturvetenskapliga
efter-1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500
Antagna till utbildningar vid universitet och högskolor inom biologi och miljövetenskap 1998-2007
År
A
nt
gymnasiala utbildningar, måste eleverna entusiasmeras att se NO-ämnena som intressanta och roliga.
I detta sammanhang lyfts lärares stora betydelse fram av flera av eleverna i NOT:s (1994) undersökning. För att eleverna inte ska komma i situationen att de hamnar efter och inte hänger med i tempot, och därmed börjar anse NO-ämnena vara svåra och tråkiga, måste lärare entusiasmera eleverna och få dem att se sammanhang och inte bara delar av helheten. Lärare måste också bli bättre på att koppla dessa ämnen till verkligheten.
De viktigaste egenskaperna hos en bra lärare är, enligt eleverna i NOT:s (1994) undersökning, engagemang, kunnighet och professionalism. En elev uttrycker att "Det är viktigast att läraren är intresserad själv" (NOT, 1994, s 10). I undersökningen fick elever komma med förslag på hur de anser att ungdomars intresse för naturvetenskap kan stimuleras. Inom alla de
undersökta grupperna (elever på grundskola och elever på olika program på gymnasiet) framkom liknande uppfattningar, och några av åsikterna kan sammanfattas:
− Koppla mer till elevernas vardag och aktuella händelser. − Mer praktiska övningar.
− Modernisera undervisning och läromedel.
− Visa på vilken variation av yrken en naturvetenskaplig utbildning kan leda till. − Avskräck inte genom att tala om att det är svåra ämnen.
För samtliga dessa punkter har lärare ett stort ansvar.
2.1.3 Vad påverkar elevers val till gymnasiet?
Under denna rubrik presenteras resultat från några tidigare undersökningar om vilka faktorer som har påverkat elevers val till gymnasiet. För att förenkla en jämförelse har alla resultat, då det varit möjligt, omarbetats till procentsatser.
Följande undersökningar refereras till enligt angivna förkortningar:
J: Johansson m fl (2007). Faktorer som påverkar gymnasieelevers val.
L: Löwdahl, Ove (2002). Valet av gymnasieprogram. Med speciell inriktning på det
Naturvetenskapliga programmet.
N: NOT-projektet (1994). Mer formler än verklighet. Ungdomars attityder till teknik och
naturvetenskap.
V: Vägvalet 2004. En undersökning om ungdomars val till gymnasiet.
Kompisar
J: Elever på yrkesförberedande program påverkades i ganska hög grad av kompisar vid sitt val av program och kurser till gymnasiet, medan elever på studieförberedande program uppgav att de inte påverkades av kompisar vid sitt val.
L: Drygt 20 % av killarna och något fler tjejer, uppger att kompisar påverkat hur de valt till gymnasiet.
N: Kompisar var inte avgörande för de flesta, men finns ändå som en påverkande faktor. V: 90 % av eleverna uppgav att kompisar spelat liten roll vid valet.
Föräldrar
J: En elev uppger att hans föräldrar påverkat honom negativt eftersom de velat att han valt kurser som han själv inte haft något intresse av.
L: Knappt hälften av killarna, och något färre av tjejerna (9-klassare) har angett att föräldrarna har påverkat deras val till gymnasiet.
V: 20 % uppger att föräldrar spelat stor roll, och lika många att de delvis spelat roll vid valet.
Syskon
L: Drygt 20 % av killarna, och något fler av tjejerna angav att syskon påverkat deras beslut om val till gymnasiet.
N: Undersökningen visade att äldre syskon har en relativt stor betydelse för hur ungdomar gör sitt val till gymnasiet.
Syo
L: 15 % av tjejerna, men ingen kille, anger att syon påverkat deras val.
N: Syo:n verkar främst ha betydelse för osäkra elever, som saknar stöd av föräldrar och äldre syskon.
Lärare
L: Endast 5 % av killarna och 10 % av tjejerna anser sig vara påverkade av lärare vid sitt val.
N: Lärarnas roll i valet till gymnasiet verkar vara större för elever som väljer studieförberedande program.
Eget intresse
J: Elever på studieförberedande program har oftare valt efter eget intresse än blivit påverkade av kompisar.
L: 45 % av tjejerna och knappt 40 % av killarna anger att valet har varit deras eget beslut. V: 80 % av eleverna uppgav att det egna intresset styrde deras val.
Framtiden
J: Elever på yrkesförberedande program har ofta valt efter att de vill ha arbete efter gymnasiet, medan elever på studieförberedande program valt som de gjort för att de vill studera vidare efter gymnasiet.
L: 25 % av killarna, men endast knappt 10 % av tjejerna uppger att arbetsmarknaden påverkat deras val till gymnasiet.
N: Få niondeklassare i undersökningen hade en klar bild av vad de ville arbeta med i framtiden, men de flesta verkar dock ha en bild av vilket område de vill arbeta inom. V: Knappt 70 % angav att det vid valet spelat stor roll att utbildningen leder till ett yrke
man vill arbeta inom i framtiden, medan knappt 30 % ansåg det spela stor roll att utbildningen ledde till jobb direkt efter gymnasiet.
Sammanfattning
Vid alla undersökningar har en del elever uppgett att de påverkats av kompisar vid sitt gymnasieval. I Johanssons (2007) undersökning visade sig detta för några elever på det yrkesförberedande programmet inte vara särskilt lyckat, då de angav att de idag hellre hade valt något annat program.
Ungefär hälften av alla svarande angav att föräldrar spelat någon roll vid valet till gymnasiet. Även här visar Johanssons undersökning att påverkan kan ha negativa effekter för elever. Även syskon har betydelse för ganska många elever vid deras val.
Genomgående uppger tjejer att de påverkas något mer av andra vid sitt val än vad killarna gör, och detta blir särskilt tydligt då man tittar på påverkan från syo och lärare, där påverkan inte är särskilt stor, och som minst för killarna. Påverkan från lärare har inte ens tagits upp i två av undersökningarna, men, som Löwdahl (2002) skriver, kan det dock vara så att lärare påverkar mer än eleverna är medvetna om. Genom att t ex med bra undervisning skapa ett intresse för olika ämnen kan detta i förlängningen påverka hur eleverna väljer till gymnasiet, utan att de känner sig direkt påverkade av lärarna.
Den största påverkan på elevernas val till gymnasiet har deras eget intresse, och ganska många uppger att framtida planer på arbete eller studier påverkar vad de väljer. Då påverkan från andra, som visat ovan, kan ha en negativ effekt på de elever som väljer "fel", är det viktigt för lärare och skola i grundskolans senare år att försöka öka elevernas självkänsla och självkännedom så att de vågar välja program och kurser till gymnasiet efter eget intresse (Johansson, 2007). I Vägvalet 2004 framkommer att hela 80% av eleverna anser att
information om vilka yrken och vidare studier som olika utbildningar kan leda till är mycket viktig. Bra sådan information borde kunna inspirera fler elever att välja efter sitt eget intresse.
2.1.4 Varför elever väljer/inte väljer NV repsektive SP
I Löwdahls (2002) undersökning dominerar tre svar på frågan om varför man väljer NV - att man vill ha en bred utbildning, att det är kul och intressant med NO och matematik, samt att man vill läsa vidare efter gymnasiet. En stor anledning till varför elever inte väljer att läsa NV är, som tidigare redovisats, att de inte vill läsa så mycket matematik (NOT, 1994). Även Löwdahl (2002) fick i sin undersökning svaret att anledningen till att inte välja NV, utan SP, är att man dels är mer intresserad av SO-ämnen, dels att man anser det vara för mycket och för svår matematik på NV.
NV anses också mer som ett "pluggprogram", och flera av eleverna i både NOT och
Löwdahls undersökningar anger att de inte valt NV eftersom de inte trodde att de skulle klara av tempot.
2.2 NATURSYN
2.2.1 Natursyn och natur som begrepp
Begreppet natursyn kan definieras som "en individs, en grupps eller ett samhälles
uppfattningar om naturens beskaffenhet och struktur" (Stenmark, 2000, s 190). Sörensen (2003) har skrivit att "Den roll naturen spelar i samhället i ett tidsskede är en aspekt på natursyn" (Sörensen, s. 86). Enkelt uttryckt handlar det om hur man värderar naturen.
Vad som betraktas som natur är personligt och varierar från människa till människa. En enkel definition av begreppet natur är att naturen är det landskap som omger människorna, och de växter och djur som finns där (Uddenberg, 1995). Denna syn på vad natur är tar dock inte hänsyn till att människan kan forma landskapet, och en annan definition av natur, som är något mer precis än den förra, är: "element och processer i omgivningen som inte människan medvetet kontrollerar" (Sandell m fl, 2003, s. 11). I en undersökning av moderna svenskars syn på människans plats i naturen som Uddenberg genomfört gavs också i allmänhet svaret att natur, i betydelsen av levande landskap i kontrast till den artificiella stadsmiljön, är områden som är lite påverkade av människan.
Olika synsätt finns till människans roll i förhållande till naturen. Ett synsätt, det antropo-centriska, anser att människan skiljer sig så mycket från alla andra levande varelser på jorden att hon inte kan ses som en del av naturen (Stenmark, 2000). Stenmark definierar också två icke-antropocentriska begrepp. Inom det ekocentriska synsättet anses att allt i naturen, både levande och "dött" material har ett egenvärde, medan biocentrismen endast ger allt levande ett egenvärde. Båda dessa synsätt inkluderar människan som en del av naturen, och ser att allt är beroende av vartannat. Det innebär att alla ekosystems överlevnad är av betydelse även för människans överlevnad. (Uddenberg, 1995). Stenmark menar också att miljömoraliska ställningstaganden ingår som en komponent i människors natursyn, och att värderingar är avgörande för att komma tillrätta med miljöproblem. Även White (i Frängsmyr, 1981) anser att vad människan tänker om naturen också styr hennes handlande gentemot naturen.
Stenmark (2000) skriver att människan ofta är omedveten om sin natursyn, och att det inte heller är något man väljer eller kan byta ut hur som helst. Han menar att vi ofta fostras in i en bestämd natursyn, och att den är en del av vårt kulturella och samhälleliga arv. Uddenberg (1995) menar att naturen och det naturliga ofta ställs i kontrast mot kulturen och det artificiella, och att vår natursyn därför inte är fristående från vår syn på kulturen.
2.2.2 Natur - Kultur
Det finns de som ifrågasätter naturens naturlighet eftersom naturen, oavsett om den är påverkad av människan eller ej, alltid är föränderlig. Det vilda, ursprungliga och äkta finns därför endast i våra föreställningar, och tankar om naturen ger därför en bild av kulturella förhållanden, och inte av naturen. I miljöpolitiska sammanhang framförs dock ofta den motsatta uppfattningen, att naturen är ursprunglig och i sig själv oföränderlig. Där hävdas att vi begår ett brott mot naturen genom att hota den naturliga ordningen genom t ex en minskad mängd arter eller klimatförändringar. I dessa sammanhang skiljs natur och kultur åt, och man menar att kulturen, dvs människors verksamhet, hotar att utplåna naturen. (Sjöberg, 1999) I det antropocentriska synsättet anser man att endast människan har ett egenvärde, medan vissa ekocentriker inte vill göra någon åtskillnad mellan natur och kultur. I den miljöetiska debatten står ytterligheterna av dessa två synsätt på helt motsatt sida, då den ena sidan (antropocentrismen) förespråkar att människan har rätt att tillgodose sina egna intressen i första hand, medan den andra sidan (radikal ekocentrism) inte ger människan någon rätt till särbehandling i förhållande till den helhet hon ingår i. (Stenmark, 2000)
Stenmark (2000) skriver även om en mildare form av ekocentrism, och refererar då till bl a Rolston (1988). Rolstons åsikter om hur människan ska förhålla sig till de ekosystem som ingår i kulturlandskapet kan beskrivas som att människan "har en plikt att vid omvandlingen av vildmarksområden till kulturlandskap lämna kvar en plats för de ursprungliga ekosystemen och dess invånare" (Kvarlämningsprincipen för nyttjande av ekosystem, Stenmark, s. 119). Rolston skiljer på natur och kultur och menar att människan tillhör två olika gemenskaper, den biologiska och den kulturella, för vilka gäller olika moraliska förpliktelser. Medan man inte får romantisera naturen och måste acceptera att varje individ inte kan överleva till varje pris (här finns en skillnad mot det biocentriska synsättet som ger alla levande varelser ett lika egenvärde) så har vi inom kulturen en moralisk plikt att undvika lidande. Han gör i detta sammanhang en skillnad mellan om ett rådjurskid respektive ett barn skulle vara hotat av en varg. I denna situation menar Rolston att vi, då ett rådjurskid som faller offer för en varg är en del av hur naturen fungerar, endast bör försöka rädda barnet, eftersom det inte enbart är en del
av naturen, utan även är en del av en kultur. Det är då humanetiken som motiverar varför barnet bör räddas, och inte miljöetiken.
Pettersson (1995) (i Olofsson & Fjaestad, 2003) beskriver att vi idag lever i en tid då miljöhoten blir allt mer påträngande i vardagen, medierna får ökande betydelse för
informationsflödet, och att de flesta människor i västvärden inte längre lever nära den agrara verkligheten. För 100 år sedan bodde 90 % av befolkningen på landsbygden, medan
förhållandet idag är det omvända (Sörensen, 2003). Detta bör enligt Pettersson leda till att mer ekocentriska attityder utvecklas i samhället, vilket skulle kunna innebära att intresset ökar för att bevara den orörda naturen, medan intresset för odlings-, dvs kulturlandskapet minskar.
2.2.3 Natursynens utveckling
Natursynen i ett samhälle förändras ständigt, och under denna rubrik tas upp hur människans förhållande till naturen har förändrats genom historien, från de första människornas beroende av och samlevnad med naturen, till den insikt om att naturen i längden inte tål att anpassas till människans villkor som har vuxit fram med miljörörelsen främst under de senaste årtiondena. Dessutom behandlas framväxandet av den natursyn som vi idag kallar för typiskt svensk.
Människans förhållande till naturen, historia och framtid
Vilken slags natur som värdesätts av människan har förändrats genom historien, och natursynen i ett samhälle hänger ihop både med vilken historie- och framtidssyn som råder (Sörensen, 2003).
Tillhagen (1995) skriver att naturen, under de hundratusentals generationer som utgör människans historia, har format människans psyke, då vildmarken under miljontals år var de första människornas hem, och gav dem föda och skydd. Han menar att människans välvilliga inställning till naturen höll i sig efter att hon blev bofast och började odla marken, och skriver att ”den miljöförstöring och det våldförande på naturen som pågått under de sista hundra åren helt strider mot människans av ålder visade kärlek till naturen” (Tillhagen, s. 13). Också Uddenberg (1995) menar att vi är genetiskt predisponerade att söka rekreation i sådana miljöer som gav våra förfäder skydd, dryck och föda.
Frängsmyr (2000) beskriver människans inställning till sitt omgivande klimat, ett begrepp som innefattar hela hennes livsmiljö, inklusive naturen. Han jämför bl a de gamla romarnas karaktär med dagens italienares, och menar att skillnaden kan förklaras med att klimatet förändrats över tid. Detta kan tolkas som att människan till en del själv kan påverka sin karaktär, där t ex temperament och värderingar ingår, genom att påverka den miljö som hon lever i. I Uddenbergs undersökning om moderna svenskars syn på människans plats i naturen uppger nästan två tredjedelar av alla tillfrågade ungdomar att det som skrämmer dem mest inför framtiden inte är krig, terror eller epidemier, utan människans oförmåga att hantera naturen, vilken leder till miljöförstöring, klimatförändringar och svält. (Uddenberg, 1995). Hur människans syn på naturen har förändrats i detta avseende speglas i ett citat ur Boverkets rapport "Brott, bebyggelse och planering":
"I bondesamhället var det b. la. naturen som stod för det skrämmande, idag är det kanske vad människor gör mot naturen som skrämmer många." (Birgersson, 1998, s. 27)
Uddenbergs undersökning visar ur denna synvinkel att ungdomars natursyn har ett moraliserande inslag, med grund i att naturen inte låter sig manipuleras hur som helst - i framtiden måste människan istället anpassa sig till naturens villkor. (Uddenberg, 1995)
Den svenska natursynens framväxt
Ella Johansson (Cirkeln 2007) menar att den svenska natursynen historiskt sett är ganska ny och började växa fram på 1800-talet när människor började lämna landsbygden och flytta in till städerna. Människor som lever på landsbygden har alltid en relation till naturen (Cirkeln), och innan centraliseringen kom igång i Sverige ansågs det människoskapade kulturlandskapet vara estetiskt överlägset (Uddenberg, 1995). I och med industrialiseringen förändrades denna attityd då det civiliserade landskapet inte längre utgjorde "öar i ett hav av vildmark"
(Uddenberg, s. 146). Nu blev tvärtom vildmarken undantaget (Uddenberg), och som Johansson säger, "det är när man lämnar naturen som man börjar tycka att den är speciell" (Cirkeln). Den opåverkade naturen började att förhärligas av romantiska konstnärer och författare i början av 1800-talet (Uddenberg), förmodligen som en reaktion på att man ville hitta det typiskt svenska i en tid då det fanns ett behov av att hålla ihop nationen (Cirkeln). Konst och litteratur har genom historien inte bara speglat hur man under historien sett på och värderat naturen, de har även påverkat människors natursyn. Särskilt barnlitteraturen visar ofta en idealiserad bild av verkligheten, och då även naturen. Vår svenska natursyn har under det senaste århundradet starkt påverkats av bl a Elsa Beskow och, kanske allra starkast, av Astrid Lindgren. Hon har starkt förmedlat bondelandskapet som stående för trygghet, sommar och frihet, vilket lett till att många idag ser detta landskap som idylliskt. Även TV-program, som t ex "Vi på Saltkråkan", har påverkat natursynen hos kanske främst dagens unga. (Sörensen, 2003)
Vi svenskar har alltså ett nära förhållande till naturen, vilket visar sig i Uddenbergs
undersökning, där endast 4 % av de svarande uppgav att de inte hade något behov av att vara ute i naturen. Naturen ses som en plats för rekreation, och i undersökningen svarade 94 % att vistelse i naturen fick dem att känna sig avspända och harmoniska. Runt tre fjärdedelar uppgav också att de av olika anledningar tycker om att vistas i naturen. (Uddenberg, 1995)
2.2.4 Är den svenska natursynen unik?
Den svenska natursyn som beskrivits under ovanstående rubrik har levt vidare ända tills idag, och har blivit en del av vår nationella identitet (Cirkeln, 2007). I Uddenbergs undersökning förväntade man sig att finna skilda uppfattningar om människan och hennes plats i naturen mellan olika grupperingar. Skillnaden i natursyn var dock ganska liten oberoende av ålder, kön, bostadsort eller utbildningsnivå. En överväldigande majoritet av dem som deltog i Uddenbergs undersökning visade sig ha ett behov av att vistas i naturen för att få estetiska upplevelser. Det visar att sådana värderingar är utbredda, och allmänt accepterade i samhället. (Uddenberg, 1995)
Att närheten till naturen ofta framhålls som ett svenskt särdrag beror bl a på att vi har en stor tillgänglig natur som är någorlunda ofarlig, och som vi, genom allemansrätten, får vistas i. Johansson menar att Sverige fortfarande är ett "lantligt land" eftersom urbaniseringen här skedde sent och begränsades till många små samhällen. (Cirkeln, 2007). Denna svenska, romantiska, natursyn är dock inte typisk för Sverige, utan har sina rötter i den tyska romantiska rörelsen på 1800-talet (Cirkeln).
Svenskar har däremot en idealiserad bild av ensamheten i naturen vilken ofta kan uppfattas som udda av människor från andra kulturer. I t ex Sydeuropa och Mellanöstern idealiserar man istället den sociala gemenskapen med andra människor. (Cirkeln, 2007). Detta har Nordström (2000) visat i en undersökning där svenska och franska skolbarn i olika åldrar fick skriva uppsatser om var de skulle vilja bo. Av de tioåriga barn som bodde på landsbygden beskrev de svenska barnen ofta de platser de bodde på, medan motsvarande franska barn snarare framhöll sin sociala omvärld än platser.
Denna del av den svenska natursynen skulle man därför kunna säga är unik. Till och med vår nationalsång, som är präglad av den romantiska natursynen, innehåller en glimt av detta ensamhetssökande:
"Du gamla, Du fria, Du fjällhöga nord Du tysta, Du glädjerika sköna! Jag hälsar Dig, vänaste land uppå jord, Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna. Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna."
(Vers 1 ur Sveriges nationalsång "Du gamla, Du fria", med text av Richard Dybeck, 1844)
2.2.5 Natursyn stad-landsbygd
”Den urbana människan verkar ha två olika typer av mentala system, ett natursökande och ett kultursökande. Dessa bör vara aktiva samtidigt om man inte ska känna sig rastlös. Vår stadsplanering skiljer på natur- och kulturmiljöer, så mycket att det ofta behövs bil för att ta sig emellan dem. Därför känner hon sig rastlös vare sig hon befinner sig på landet eller i staden.”(Bucht, 1996, s. 13)
Urbaniseringen, som lett till att majoriteten av befolkningen numera bor i städer, har lett till att kontakten med naturen har förändrats, och därmed medfört ett förändrat beteende gentemot naturen. Den självklara, dagliga kontakten med naturen har ersatts av utflykter "ut i naturen". (Sörensen, 2003). Uddenberg (1995) fick i sin undersökning till svar att människor söker stillhet och rekreation och kan hämta kraft från vistelse i naturen, som en motvikt till det dagliga livet i vår industrialiserade värld. Eftersom människan påverkas positivt av grönska är parker och grönområden i våra städer viktiga då många upplever att de får mer energi av att vistas i dessa miljöer (Bucht, 1996). Redan på 1800-talet uppmärksammade det Högre Borgerskapet i Norrköping att det är viktigt med grönska i staden. Man menade att ”ren luft och grönska är ett livsbehov” (Bucht, s. 18) och argumenterade för trädplanteringar i staden. Bland unga finns idag många som inte har någon koppling alls till landsbygden, ens genom släktskap (Sörensen, 2003). Nordström (2000 a) menar dock att det inte behöver innebära väsentligt olika livsstilar att växa upp på landet eller i staden idag, eftersom kontakter med omvärlden lätt, oavsett var man bor, kan upprätthållas genom privata transportmedel och olika slags elektroniska media.
Resultaten från Nordströms (2000 a, 2000 b) undersökning, där barn och ungdomar uppvuxna i Sverige och Frankrike på landsbygden respektive i staden fick skriva berättelser om var och hur de skulle vilja bo, visar att de flesta svenska 10-åringarna vill bo på landet, vilket innebär att landsbygdsbarnen vill bo som de bor, nära naturen, medan stadsbarnen beskriver en längtan bort från det kända. Även de flesta franska 10-åriga stadsbarnen skriver att de vill bo på landet, medan de 10-åriga landsbygdsbarnens berättelser, som tidigare nämnts, kretsar mycket kring den sociala världen och mindre om platsen för deras boende. Bland de svenska 15-åringarna vill de flesta bo på den plats de bor, men stadsbarnen beskriver stadslivet som
påfrestande och att de därför även önskar ett ställe på landet där de skulle kunna koppla av. Denna beskrivning av landsbygden som ett ställe för avkoppling och plats att samla kraft på går igen hos både de 15-åriga franska barnen och samtliga 18-åriga gymnasielever. En önskan om ett dubbelt boende i både stad och på landsbygd, eller ett boende nära både land och stad, framhölls av många. Bland de svenska gymnasieungdomarna uppvuxna i staden märks dock en tydlig könsskillnad, då få killar vill bo kvar i staden, medan de flesta tjejer vill bo kvar i, eller nära, staden.
Nordström (2000 a, 2000 b) konstaterar baserat på barnens boendeföreställningar att stads-kulturerna i Sverige och Frankrike verkar vara mer lika varandra än landsbygdsstads-kulturerna. Hon förklarar detta med att landsbygdskulturer verkar ha en mer lokal prägling, som i Sverige uttrycks som en stark platskänsla och i Frankrike av en stark social grupptillhörighet, medan stadskulturerna mer präglas av en tradition av uppbrott, kringflyttning och individualism. Sörensen (2003) har undersökt hur de som i huvudsak bott i stad/på landet ser på natur. En skillnad mellan dessa grupper i hur stor andel som ansåg olika alternativ vara natur eller inte kunde påvisas, se tabell 1 nedan, som också visar att det fanns en könsskillnad i vad som anses vara natur.
Tabell 1. Redovisar hur många procent boende i stad/på landet, flickor/pojkar samt totalt av samtliga deltagande
i undersökningen som svarat ja på påståendet att respektive alternativ är natur. (Sammanställt från Sörensen, 2003)
Huvudsakligen bott i/på Kön
Natur är... Stad (%) Landet (%) Flickor (%) Pojkar (%)
Totalt av samtliga deltagande i undersökningen (%)
Vild skog och mark 82 100 82 74 22
Vildvuxen äng 50 80 Fler flickor än pojkar svarat ja 17
Vild park ca 20 ca 20 29 15 6
Ansad park 46 40 47 38 12
Finns även i staden 32 20 29 27 8
I min trädgård 36 60 53 27 10
Flest anser att vild skog och mark är natur, och nästan lika många håller med om att vildvuxen äng utgör natur. Baserat på de resultat som Sörensen (2003) erhållit har hon konstaterat att den huvudsakliga platsen en person bott på har betydelse för vad man anser vara natur. De som huvudsakligen bott på landet har i högre grad svarat ja på fler av alternativen, men anser inte i lika stor grad som stadsborna att natur även finns i staden. Dessutom har flickor i högre grad än pojkar ansett fler av alternativen vara natur.
I Sörensens (2003) undersökning fick de svarande även gradera i hur stor grad olika påståenden om fritidsaktiviteter passade in på dem. De flesta svarade att de ofta varit ute i skogen då de var barn. Boende på landet instämde i högre grad än stadsbor, och flickor (93 %) i högre grad än pojkar (85 %). I princip alla anger att de gillar utomhusaktiviteter och ingen skillnad kan ses mellan olika grupper för detta påstående. 60% av landsbygdsborna anger att de ibland längtar till landet, mot 54 % för stadsbor. Här syns en tydlig könsskillnad, där 82 % flickor och 45 % pojkar anger att de ibland längtar till landet. Sörensen menar att de som inte gör detta kan vara t ex de som inte har någon anknytning till landsbygden, men troligt bör även vara att de som redan bor på landet inte heller behöver längta dit. Naturintresserade uppger sig 80 % av landsbygdsborna och 68 % av stadsborna vara. Även här syns en könsskillnad, med 82 % flickor mot 62 % pojkar.
3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
Syftet med detta arbete var att undersöka gymnasieelevers intresse för naturen och miljön. För att i undervisningen kunna möta alla elever på den nivå de befinner sig är det nödvändigt att veta vad de har med sig sedan tidigare, och som biologi-/naturkunskapslärare är det viktigt att veta vilken inställning eleverna har till naturen och de naturvetenskapliga ämnena.
En enkätundersökning genomfördes bland elever som går första året på Naturvetenskaps-programmet (NV) respektive SamhällsvetenskapsNaturvetenskaps-programmet (SP). Enkäten utformades för att kunna jämföra olika grupper avseende orsakerna till varför de valt som de gjort till gymnasiet, vad de anser vara natur, samt om natursynen skiljer sig åt mellan grupperna. En huvudfråga formulerades utifrån dessa faktorer:
4. METOD
Patel & Davidsson (2003) beskriver forskningsprocessen i ett antal steg. (identifiering av problemområdet och formulering av syfte och frågeställningar, litteraturgenomgång, ev precisering av problemet, val av undersökningsuppläggning, val av undersökningsgrupp, val av teknik för informationsinsamling, genomförande, bearbetning och analys samt
rapportering).
Detta arbete har följt dessa steg, men precis som Patel & Davidsson (2003) beskriver är det svårt, och inte ens alltid önskvärt, att följa dessa i ordning. Då problemet identifierats formulerades en relativt öppen frågeställning samt ett öppet syfte för att sedan förtydligas under arbetets gång.
4.1 UNDERSÖKNINGSGRUPP
Den grupp som med aktuell frågeställning bedömdes relevant att undersöka var elever på Naturvetenskapsprogrammet (NV) respektive Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) eftersom de är de två studieförberedande gymnasiala utbildningar som flest söker sig till. Elever som går första året valdes eftersom de har färskast minne av varför de valde den utbildning de nu går. För att få med elever som växt upp under skilda förhållanden valdes skolor i en mellan-stor stad med upptagningsområde från både staden och omkringliggande samhällen/byar.
4.2 UNDERSÖKNINGSMETOD
Tidigt under processen valdes teknik för informationsinsamling. Som instrument (Patel & Davidsson, 2003) valdes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning (se bilaga A). En kvalitativ undersökning i form av intervjuer kanske skulle givit bättre och tydligare svar, men från så få elever att inga generella slutsatser skulle kunna dras av resultatet. En
kvantitativ undersöking bedömdes därför ge bäst chanser att få svar på frågeställningen för arbetet.
I denna undersökning ställdes till största delen frågor med bundna svar, där ett eller flera kryss skulle sättas vid givna alternativ. På detta sätt kan många frågor behandlas inom en begränsad tillgänglig tidsram. Sådana frågor har dock nackdelen att de styr den svarande och kan locka till mer eller mindre ogenomtänkta svar. Därför valdes att också ställa en öppen fråga om vad eleverna anser natur vara. Öppna frågor kräver att den svarande använder egna ord, och man kan därför anta att dessa svar blir något mer genomtänkta, och därmed ger en relativt sann bild av den svarandes åsikt. (Kylén, 2004)
Svarsalternativen formulerades utifrån undersökningens syfte, och inspiration till några av enkätfrågorna hämtades från Sörensens (2003) undersökning av hur natursyn och intresse för våra kyrkogårdar hänger samman. Innan enkäten användes första gången testades den på en oberoende part.
4.3 GENOMFÖRANDE AV UNDERSÖKNINGEN
Några gymnasieskolor kontaktades och två av dessa var beredda att låta mig göra
valdes att utföra en gruppenkät (Carlsson, 1990), dvs besöka skolorna och låta eleverna fylla i enkäten i närvaro av undersökningsledaren.
De elever som valts ut går i första klass på gymnasiet, vilket betyder att de flesta inte är myndiga. Därför valdes att inhämta föräldrarnas samtycke till att eleverna skulle få svara på frågorna. Ett brev formulerades till elevernas föräldrar (se bilaga B), som kort beskrev undersökningens syfte och att svaren på enkäterna skulle komma att behandlas helt anonymt. I någon klass hade jag själv möjlighet att dela ut föräldrabrevet till eleverna, medan detta sköttes av läraren i de övriga klasserna. Eleverna fick sedan instruktioner att ta med god-kännandet till enkättillfällena, då de elever som uppfyllt detta krav fick fylla i enkäten. Till slut kunde 47 enkäter från NV-klasserna och 53 enkäter från SP-klasserna samlas in.
4.4 BEARBETNING AV INSAMLAT MATERIAL OCH DATA
Enkätsvaren analyserades och bearbetades sedan genom att svarsalternativen lades in i en Excel-fil där de ifyllda alternativen gavs värdet 1, och rutor som ej var ifyllda lämnades tomma. På så sätt var det enkelt att räkna samman hur många som angett ett specifikt svar. Det var också enkelt att sortera enkätsvaren och jämföra olika gruppers svar med varandra. De flesta av frågorna i enkäten var formulerade så att de svarande angav alternativ genom kryssrutor. Resultaten från dessa frågor bearbetades kvantitativt. En fråga var dock formulerad så att eleverna med egna ord fick svara på vad de anser natur vara. Dessa kvalitativa resultat reducerades genom att sammanföras i kategorier (Patel & Davidsson, 2003), som gavs varsitt numeriskt värde och därmed kunde jämföras med övriga svar från respektive enkät.
4.5 ETIK
Enligt Patel & Davidsson (2003) är det viktigt att "fundera över forskningsetiska frågor som rör de individer som ska medverka i undersökningen" (s. 60). Om man tänkt att enkäten ska fyllas i anonymt är det viktigt att tänka på detta vid utformningen av enkäten, så att inga svarsalternativ gör det möjligt att identifiera enskilda svaranden (Carlsson, 1990). Detta beaktades vid utformningen av enkätfrågorna. De medverkande informerades också kort vid enkättillfällena om undersökningens syfte. (Patel & Davidsson)
4.6 UNDERSÖKNINGENS TILLFÖRLITLIGHET
Då uppgifter samlats in i en undersökning måste uppgifternas tillförlitlighet bedömas. Enligt Kylén (2004) kan detta göras enligt fem punkter:
• följ upp validitet och reliabilitet
• bedöm hur urval och bortfall påverkat
• bedöm hur källor och metoder påverkat • bedöm de enskilda uppgifternas trovärdighet
• granska delarna och skapa några helhetsbilder
4.6.1 Instrumentet
Enkäter är populära eftersom det går snabbt att samla in stora mängder data. Det är dock viktigt att inte underskatta svårigheterna vid både konstruktion och användning. Om enkäten konstrueras på fel sätt kommer detta att utgöra en felkälla i arbetet. Det är t ex viktigt att formulera frågor som inte går att missförstå. (Carlsson 1990)
Uddenberg (1995) menar, tvärtemot vad som ibland hävdas, att enkätundersökningar inte mäter endast människors godtyckliga, flyktiga åsikter. Han menar att enkäter visserligen ger en begränsad kunskap om hur djupt en viss inställning är rotad, men ändå ger en inblick i människors värderingar och uppfattning av verkligheten.
Insamlandet av data valdes att göras i form av en gruppenkät (Carlsson, 1990), dvs skolorna besöktes och eleverna fyllde i enkäten i närvaro av undersökningsledaren. Fördelen med detta är att man är säker på att alla som fått enkäten fyller i den och att man får svaren direkt. En nackdel kan vara att svaren blir mindre genomtänkta än om respondenten fått sitta ensam i lugn och ro. (Kylén, 2004)
Bedömning av de enskilda uppgifternas trovärdighet
Vid tillfällena för enkäternas ifyllande gjorde eleverna detta snabbt (det tog från ett par till som mest 10 minuter för samtliga elever) under ibland något stökiga förhållanden. Svaren kan därför inte förutsättas vara särskilt genomtänkta, men bedöms ändå, med stöd av den öppna frågan, ge en ganska bra bild av elevernas värderingar. Denna bedömning har gjorts bl a utifrån vad Uddenberg (1995) enligt ovan hävdar.
4.6.2 Urval och bortfall
En felkälla kan utgöras av att en viss grupp väljer att inte svara på enkäten, och resultatet kan därmed bli missvisande (Carlsson, 1990).
Bedömning av urval
För att resultaten ska kunna bli helt representativa för en grupp, i detta fall elever på första året på naturvetenskapliga respektive samhällsvetenskapliga programmet, krävs att en survey, dvs undersökning av en större avgränsad grupp görs. Att undersöka en så stor grupp som skulle krävas för att få säkra generaliserbara resultat för hela den grupp jag i denna
undersökning är intresserad av (dvs samtliga elever på SP- respektive NV-programmets första år i Sverige) var dock inte möjligt, utan ett slumpmässigt urval av elever gjordes genom att jag vände mig till några olika gymnasieskolor. (Patel & Davidsson, 2003). Utifrån mitt urval som resulterade i sammanlagt 100 enkätsvar bedöms ändå vissa generella slutsatser kunna dras av resultatet.
Bedömning av bortfall
Eftersom en del elever föll bort i de undersökta klasserna pga att de inte hade med sig
tillståndet från föräldrarna kan det diskuteras hur slumpmässigt urvalet i slutändan egentligen blev. Man kan nog snarare se det som om jag använde mig av en ”tillgänglig grupp”, för vilken man enligt Patel & Davidsson (2003) måste göra en bedömning av hur generaliserbara de erhållna resultaten är och redovisa argumenten för detta då resultaten redovisas. Som beräknat utgjordes den största felkällan för vilka som fyllde i respektive inte fyllde i enkäten av vilka som kom ihåg att visa upp brevet för sina föräldrar eller inte.
Ett visst bortfall genom att vissa inte svarar på enkäten förekommer vid samtliga under-sökningar. Detta gäller självklart även vid en gruppenkät, då elever t ex kan välja att inte svara på alla frågor. I detta fall gavs inte svar av alla elever på samtliga frågor, men då underlagen ändå är så stort har detta bortfall inte bedömts påverka resultatet.
Uddenberg (1995) såg i sin undersökning av moderna svenskars syn på naturen en viss överrepresentation bland de som inte besvarade enkäten av individer med icke-svenska namn. Han drar därför slutsatsen att dålig språkförståelse kan vara en delförklaring till bortfallet av svarande. Ingen närmare studie av detta har gjorts i detta arbete, men det kan inte tas för otroligt att en viss del av bortfallet av svarande på denna enkät kan bero på samma faktum. Endast 13 av totalt 100 svar (3 från SP respektive 10 från NV) erhölls från elever som svarade att de inte alltid bott i Sverige, och även om ingen närmare undersökning gjorts av hur många invandrarelever som svarat respektive fallit bort (eftersom de svarande ville hållas så
anonyma som möjligt) är detta ett relativt litet material att dra några långtgående slutsatser av. Se även vidare diskussion under rubriken Validitet nedan.
4.6.3 Validitet och reliabilitet
Bedömning av validitet innebär att titta på om det som avses att undersökas verkligen är det som undersöks. Reliabilitet innebär att undersökningen genomförts på ett tillförlitligt sätt. Dessa begrepp förhåller sig till varandra på ett sätt som gör att man måste beakta båda. Hög reliabilitet krävs för, men förutsätter inte, hög validitet. (Patel & Davidsson, 2003). I
allmänhet, liksom i denna undersökning, används logiska resonemang då dessa begrepp prövas, medan forskare ofta använder sig av statistiska mått. (Kylén, 2004)
Validitet
Tillräckligt med frågor samt frågor av korrekt art bedöms ha ställts för att frågeställningen har kunnat besvaras. Däremot hade några frågor och svarsalternativ som inte bedömts vara
relevanta kunnat plockas bort, och svaren på dessa kommer inte att redovisas i resultatet. Endast 13 svar av totalt 100 erhölls från elever med annan bakgrund än svensk, varav endast 7 levt max 10 år i Sverige, och därmed den största delen av sin barndom i en annan kultur. För att hålla de svarande så anonyma som möjligt fick eleverna dessutom endast svara på vilket av ett antal större områden de levt i innan de kom till Sverige. Inte heller något annat i deras bakgrund än hur de och deras föräldrar vuxit upp (landsbygd-storstad respektive lantgård-villa-lägenhet), blir känt från enkätsvaren, vilket gör det i stort sett omöjligt att med ett så litet svarsunderlag kunna dra någon generell slutsats av om elever med annan kulturell bakgrund har en natursyn som skiljer sig från den hos elever med svensk bakgrund. Denna
frågeställning har därför inte kunnat besvaras av undersökningen, och behandlas därför inte vidare i arbetet.
Elevernas svar på den öppna frågan i enkäten delades in i sex kategorier. Tre av dessa kategorier valdes utifrån att eleverna gett reflekterande svar som tyder på en högre värdering av naturen än de som angett svar som hamnade i de övriga tre kategorierna. Hur stor andel som sammanlagt angett någon av de tre värderande kategorierna har sedan använts som ett mått på vilken natursyn en studerad grupp har. Vilka kategorier som valts och bedömningen av elevernas svar är givetvis ganska subjektivt och ger självklart inte en fullständig bild av elevernas syn på naturen, men bedöms ändå ge en så pass bra fingervisning om hur de olika svarande värderar naturen att dessa svar, sammanvägt med andra faktorer, bedöms kunna användas för att kunna svara på syftets huvudfråga.
Reliabilitet
För att kontrollera undersökningsinstrumentets tillförlitlighet, reliabilitet, kan man vid en enkätundersökning endast försäkra sig om att enkäten uppfattas som man tänkt sig av de svarande. Den måste vara uppställd så att den blir lätt att besvara och frågorna får inte vara formulerade så att de går att missuppfatta. Tydliga instruktioner till de svarande kan eliminera vissa missförstånd. En test av enkäten på någon som inte deltagit i utformandet av enkäten är också önskvärd. (Patel& Davidsson, 2003)
Innan enkäten användes första gången i denna studie gjordes en test av enkäten på en
utomstående part. Vid bearbetningen av enkätsvaren framkom dock att några frågor ändå har gått att missförstå eller tolka på lite olika sätt. Detta bedöms dock inte ha påverkat resultatet nämnvärt, då såpass många enkäter samlats in, och undersökningen bedöms ha relativt hög reliabilitet.
5. RESULTAT
Resultatet har, liksom bakgrunden, delats in i arbetets två huvudområden, gymnasieval och natursyn. Fyra grupper som bedömts relevanta att på olika sätt jämföra med varandra har, med hjälp av svaren på fråga 1-8 i enkäten, sorterats ut: NV / SP, Tjejer / Killar, Uppvuxna på landsbygd och samhälle (landsbygd) / Uppvuxna i mellanstor och stor stad (stad)1 samt Huvudsakligen bott i villa / Huvudsakligen bott i lägenhet.
5.1 ELEVERNAS GYMNASIEVAL
47 enkätsvar erhölls från NV-elever och 53 svar från SP-elever. Förhållandet mellan killar och tjejer för de svarande var för både NV och SP 40 % killar och 60 % tjejer.
Svaren på enkätfrågorna "Vad var det som gjorde att du valde detta gymnasieprogram?" och "Vad skulle du vilja arbeta med i framtiden?" presenteras nedan under tre rubriker: Påverkan från andra, Varför/varför inte valt NV samt Framtiden.
5.1.1 Påverkan från andra
Sammantaget har tjejerna uppgett att de påverkats i mindre grad av andra (43 %) än killarna (75 %). Nedan redovisas resultaten för varje faktor för sig.
Kompisar
Totalt 24 % uppger att kompisar påverkat deras gymnasieval. Få NV-tjejer (endast 7 %) har valt efter kompisar, medan hela 40 % av alla killar har gjort det. Uppvuxna på landsbygd har i något högre grad angett detta skäl än uppvuxna i stad.
Föräldrar
Fler killar (20 %) än tjejer (12 %) svarade att föräldrar påverkat deras gymnasieval, men ingen skillnad mellan SP- och NV-elever fanns.
Syskon
Även syskon har påverkat killarna (8 %) mer än tjejerna (2 %), och inte heller här fanns någon skillnad mellan SP och NV.
Syo/Lärare
Få angav att de påverkats av studievägledare/syokonsulent och/eller lärare (5 respektive 7 %), och av dem återfanns de flesta i en grupp, nämligen NV-tjejerna, där 11 % uppger att de påverkats av studievägledare/syokonsulent och 14 % av lärare.
Skola
Endast tre elever angav att skola var viktigare än program vid valet till gymnasiet.
1 Då alternativen till fråga 4 i enkäten om uppväxt utformades användes Statistiska centralbyråns definition
enligt nedan som grund, vilken sedan förenklades till de alternativ som anges i enkäten, se bilaga A. Samhälle med högst 500 inv.
Samhälle med 500-2000 inv. Småstad, 2000-10000 inv. Mellanstor stad, 10-150000 inv.
5.1.2 Varför/varför inte valt NV respektive SP?
Endast en NV-elev uppgav "Vet ej" på frågan varför han/hon valt NV, medan 15 % av SP-eleverna gjorde detsamma. 60 % av NV-SP-eleverna uppgav att de valt NV eftersom de gillar NO-ämnen. Lika många SP-elever har valt SP eftersom de gillar SO-ämnen.
19 % av NV-eleverna uppger att de har valt NV eftersom de ville läsa mycket matematik, och lika många har valt som de gjort på grund av sitt intresse för naturen/miljön. Av SP-eleverna uppgav 26 % att de valt SP eftersom de inte ville läsa så mycket matematik, medan 6 % valde SP för att de inte alls är intresserade av naturen/miljön.
5.1.3 Framtiden
Totalt 66 % uppgav att vad de vill göra efter gymnasiet haft betydelse för varför de valt det program till gymnasiet som de gjort. Siffran är något högre för NV (72 %) än för SP (60 %). På frågan om vad eleverna skulle vilja arbeta med i framtiden var svaret "Vet ej" det mest frekventa, med 30 % för NV-elever och 38 % för SP-elever. I övrigt vill flest SP-elever arbeta inom media (21 %), turism (21 %) och ekonomi (15 %). Flest NV-elever svarar att de vill arbeta inom hälso- och sjukvård (38 %) och IT (11 %). Noterbart är att samtliga NV-elever som svarade IT är killar uppvuxna på landsbygd.
Miljö- och naturfrågor vill bara en enda SP-elev, och inte fler än 9 % av NV-eleverna arbeta med. Ett annat yrke intressant för detta arbete är lärare, som 13 % av SP-eleverna, och 9 % av NV-eleverna vill bli.
5.2 ELEVERNAS NATURSYN
Under följande rubriker redovisas elevernas syn på fritid och boende, vad de anser vara natur och slutligen frågan om elevernas natursyn.
5.2.1 Fritid och boende
De flesta elever anger att de var mycket ute i naturen som barn, och de som vuxit upp på landsbygd något mer (81 %) än uppvuxna i stad (72 %). Nästan lika många (69 %) uppger att de gillar utomhusaktiviteter.
47 % av NV-eleverna och 34 % av SP-eleverna uppger att de ibland längtar ut i naturen, och skillnaden är ungefär den samma mellan tjejer (47 %) och killar (30 %). Uppvuxna i stad längtar ut i högre grad än uppvuxna på landsbygd, och den grupp som längtar ut mest är NV-elever uppväxta i stad (56 %), medan SP-NV-elever uppväxta i stad är den grupp som mest föredrar inomhusaktiviteter året om (23 %).
Ungefär lika många NV- som SP-elever (36 %) uppger att de är intresserade av miljöfrågor. Uppvuxna i stad (39 %) och tjejer (43 %) är mest miljöintresserade. Det är däremot stor skillnad mellan NV- och SP-elever när det gäller hur många som uppger sig vara naturintresserade (45 % NV resp. 8 % SP).
Av alla elever uppger 18 % att de gärna vill bo på landet som vuxna. För detta alternativ visar sig skillnader både vad gäller kön (25 % tjejer resp. 8 % killar) och uppväxt (24 % landsbygd resp. 9 % stad). Den grupp som utmärker sig mest är dock de som vuxit upp på lantgård, där 4 av 6 st. (67 %) uppger att de skulle vilja bo på landet som vuxna.
SP-elever föredrar i högre grad (34 % mot 15 % för NV) att bo i lägenhet i stad utan trädgård att sköta. Ingen skillnad vad gäller uppväxt på landsbygd eller i stad kan ses, däremot skulle fler av de som bott i villa (31 %) än de som bott i lägenhet (18 %) vilja bo i lägenhet i stad utan trädgård.
5.2.2 Vad är natur?
Eleverna fick svara på vilka av olika alternativ som de ansåg vara natur. I tabell 2 nedan presenteras först hur många som totalt anser att alternativet är natur. I kolumnen
"Dominerande grupp" anges vilken grupp där flest har svarat att de anser alternativet vara natur. Om denna kolumn är tom har ingen skillnad mellan olika grupper kunnat påvisas. En kommentar har också lagts till om hur påverkad av människan naturtypen kan anses vara.
Tabell 2. Visar hur stor andel av de svarande som angett respektive alternativ vara natur, vilken grupp där flest
anser alternativet utgöra natur samt hur ursprunglig eller påverkad naturtypen kan anses vara.
Totalt (%) Dominerande grupp Kommentar till naturtyp
Vildvuxen skog (urskog) 92 Ursprungligt, orört
Planterad skog 45 Flest SP (53 %) Något påverkat av människan Blomsteräng 76 Flest tjejer (83 %) Romantisk naturtyp
Betesmark 51 Flest SP (57 %) Något påverkat av människan Åker 45 Flest SP (53 %) samt stad (50 %) Mycket påverkat, artificiellt Vildvuxen park 47 Flest stad (52 %) Något påverkat av människan Ansad park 29 Flest stad (41 %), ngt fler SP (34 %) Mycket påverkat, artificiellt Trädgård 39 Flest stad (48 %), ngt fler SP (45 %) Mycket påverkat, artificiellt Gräs i staden 22 Flest stad (48 %), ngt fler SP (28 %) Mycket påverkat, artificiellt
Flest anser alltså att urskog är natur. Nästan lika många att blomsteräng är det, och här dominerar tjejer, där hela 83 % anser att detta alternativ är natur. Planterad skog, betesmark, åker och vildvuxen park anser runt hälften av de svarande är natur, och SP är den grupp där flest angav dessa alternativ, förutom vildvuxen park, som flest uppvuxna i stad ser som natur. Trädgård, ansad park och gräs i staden hamnar i botten, och även för dessa alternativ
dominerar uppvuxna i stad bland de som anser dessa miljöer vara natur. Även vad gäller dessa alternativ har något fler SP- än NV-elever svarat att de är natur.
5.2.3 Natursyn
Eleverna fick även svara på en öppen "fråga" i enkäten, lydande: "Skriv med egna ord vad du tycker att natur är".
41 av de 53 SP-eleverna (77 %) och 42 av de 47 NV-eleverna (89 %) svarade på den öppna frågan. Flera av NV-eleverna var mer precisa i sin beskrivning av vad de tycker att natur är än vad SP-eleverna var.
Svaren, som visar hur eleverna reflekterat kring naturen, delades in i sex kategorier.
Kategori 4, 5 och 6 bedömdes som mer reflekterande svar med en värdering av naturen, och då de räknats samman har detta värde bedömta ge ett mått på i hur stor utsträckning en undersökt grupp har en reflekterande och värderande natursyn. På detta sätt kan sedan olika gruppers natursyn jämföras mot varandra.
I tabell 3 nedan redovisas hur stor andel av SP- respektive NV-elevernas svar som har bedömts tillhöra vardera av de sex kategorierna. SP-elevernas svar har i högre grad bedömts tillhöra kategori 1-3, medan NV-eleverna till störst del har lämnat svar inom kategori 4-6. Sist redovisas också en sammanräkning av kategori 4, 5 och 6. Då dessa läggs ihop syns att 74 % av NV-eleverna har lämnat mer reflekterande och värderande svar, medan endast 41 % SP-elever gjort detsamma. Skillnaden blir ännu tydligare då tabellen illustreras i figur 2 nedan.
Tabell 3. Visar hur stor andel inom grupperna SP- resektive NV-elever som lämnat svar i vardera kategori, samt
kategori 4, 5 och 6 sammanslaget, som kan ses som ett mått på hur reflekterande och värderande natursyn gruppen har.
Kategori SP-elever (%) NV-elever (%)
1. "Tråkigt" 9 0 2. "Skog, träd, växter" 20 19 3. "Bra, fint, frisk luft, utomhus, mångfald" 29 7 4. "Allt är natur, allt omkring oss" 15 24 5. "Plats för vila, ro, tystnad" 9 14 6. "Orört av människor" 17 36
4+5+6 41 74
Figur 2. Visar hur stor andel inom grupperna SP- resektive NV-elever som lämnat svar i respektive kategori,
samt kategori 4, 5 och 6 sammanslaget, som ett mått på hur gruppernas natursyn skiljer sig.
1 2 3 4 5 6 4+5+6 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 Andel SP Andel NV Kategorier %
För att försöka utesluta att särskilda grupper inom gruppen SP- respektive NV-elever har en avvikande natursyn som kan bidra till den skillnad som till synes finns mellan SP- och NV-elever, har vidare jämförelser mellan olika grupper gjorts.
För att undersöka om uppväxtplats kan ha större betydelse för natursynen än om man går NV eller SP på gymnasiet, jämfördes kategori 4+5+6 mellan elever uppvuxna på landsbygd respektive uppvuxna i stad. Följande resultat erhölls:
Totalt uppväxta på landsbygd, 62 %, Totalt uppväxta i stad, 50 %.
En motsvarande jämförelse gjordes för att undersöka om könstillhörighet har en större betydelse för natursynen än om man går NV eller SP på gymnasiet, vilken gav följande resultat:
Totalt tjejer, 60 %, Totalt killar, 58 %.
Ytterligare en jämförelse gjordes mellan elever som huvudsakligen bott i villa respektive lägenhet:
Totalt villa, 48 %, Totalt lägenhet, 60 %.
För att tydliggöra dessa jämförelser, och för att lättare kunna jämföra med natursynen (kategori 4+5+6) för NV- respektive SP-elever sattes samtliga dessa värden in i Figur 3 nedan.
Figur 3. De två första staplarna visar en jämförelse mellan natursynen (kategori 4+5+6) hos elever som växt upp
på landsbygd respektive i stad. Nästa två staplar jämför skillnaden i natursyn (kategori 4+5+6) mellan tjejer och killar, och de två därefter jämför natursynen (kategori 4+5+6) hos elever som bott i villa respektive lägenhet. De två staplarna längst till höger visar natursynen (kategori 4+5+6) hos NV- respektive SP-elever.
Totalt Landsb Totalt Stad Totalt Tjejer Totalt Killar Totalt Villa Totalt Lgh Totalt N V Totalt SP 0 10 20 30 40 50 60 70 Kategori 4+5+6 %
6. DISKUSSION
Diskussionen kommer för läsbarhetens skull att i stort sett följa resultatdelens uppställning. Jämförelser mellan NV- och SP-elever är självklar i och med arbetets syfte och frågeställning. Tjejer och killar jämfördes eftersom eventuella könsskillnader ville upptäckas. Att sådana finns vad gäller bl a hur man ser på naturen har tidigare undersökningar visat (Sörensen, 2003). Slutligen påverkar vår uppväxt våra värderingar, bl a vår natursyn, t ex i vad som anses vara natur (Sörensen), och därför är en jämförelse mellan uppväxta på landsbygd och i
samhälle (landsbygd) / uppvuxna i mellanstor och stor stad (stad) även den självklar. Även huvudsakligt boende, i villa eller lägenhet, har i vissa fall jämförts av samma anledning. Vid jämförelsen landsbygd/stad har mittenalternativet småstad uteslutits för att få två så skilda grupperingar som möjligt.
6.1 ELEVERNAS GYMNASIEVAL
6.1.1 Påverkan från andra
Jämfört med de tidigare studierna presenterade i arbetets bakgrund uppgav fler elever i denna undersökning att de påverkats av kompisar vid sitt gymnasieval. Skillnaden är särskilt stor för killarna, där hela 40 % i denna studie uppgav att kompisar påverkat deras val, dubbelt så många som i t ex Löwdahls (2002) studie. Killarna i denna studie har också i högre grad än tjejerna angett att föräldrar och syskon har påverkat deras val, men dessa faktorer verkar inte haft lika stor påverkan som i de tidigare studierna. NOT:s (1994) undersökning visade t ex att äldre syskon har en relativt stor betydelse för hur ungdomar gör sitt val till gymnasiet. För att kunna göra en närmare jämförelse av denna faktor hade dock krävt att enkäten hade innefattat frågor om elevernas syskon.
I NOT (1994) drar man slutsatsen att NO-ämnen bättre passar elever som gillar enskilt arbete. Detta skulle kunna vara en orsak till varför färre NV- än SP-elever i denna studie har uppgett att kompisar påverkat deras gymnasieval.
Att fler uppvuxna på landsbygd uppger att kompisar spelat roll vid deras val skulle kunna bero på att de inte bor nära sina kompisar och därför har svårare att umgås med dem på fritiden.
Flest NV-tjejer påverkades av lärare och studievägledare/syokonsulent vid sitt gymnasieval. Detta kan tolkas som att tjejer behöver mer stöd för att våga välja NV, som anses som en mer krävande utbildning (NOT, 1994 och Löwdahl, 2003). Att minst antal NV-tjejer också svarat att de påverkades av kompisar kan innebära att de av lärare och studievägledare/syokonsulent fått stöd att i högre grad våga välja efter sitt eget intresse.
Alternativet "Skolan var viktigare än program" fanns med i enkäten eftersom de två skolorna där undersökningen genomförts inte erbjuder både NV- och SP-programmet. Om flera elever angett att skola spelat stor roll kunde detta ha tytt på att elever kanske hade lockats av sådana erbjudanden som vissa skolor använder för att rekrytera elever, t ex egna datorer, vilket kan leda till att eleverna, utan att reflektera över vad han/hon själv vill, gör ett ogenomtänkt val och hamnar på "fel" program. Detta kan, som Johansson (2007) skriver, få konsekvenser både för eleven själv, men även för de lärare som ska undervisa eleven. I denna undersökning har dock endast tre elever uppgett att skolan var viktigare än programmet vid deras val till
gymnasiet. Det borde innebära att majoriteten av eleverna, bortsett från viss påverkan från andra, snarare valt efter sitt egna intresse än lockats av liknande erbjudanden eller valt utifrån skolans "status".
6.1.2 Varför/vaför inte valt NV respektive SP?
Att så många fler SP-elever angett att de inte vet varför de valt SP, medan endast en NV-elev var osäker på varför han/hon valt NV, kan tyda på att de som väljer NV gör ett mer
genomtänkt val, kanske beroende på att detta program, vilket framkommer i både NOT (1994) och Löwdahl (2002), anses som mer krävande.
Mer än hälften av eleverna i undersökningen uppgav att de valt NV respektive SP eftersom de gillar NO- respektive SO-ämnena. Det är inte helt orimligt att anta att de lärare som har undervisat eleverna i dessa ämnen i den obligatoriska skolan har haft större betydelse än eleverna är medvetna om, och därmed större påverkan vid gymnasievalet än vad som framkommit i undersökningen. Lärare kan, genom att skapa ett intresse för ämnena, i förlängningen alltså påverka hur eleverna väljer till gymnasiet utan att de, som Löwdahl (2002) beskrivit, känner sig direkt påverkade av lärarna. Detta faktum, samt att en del av NV-eleverna i denna undersökning faktiskt anger att blivit påverkade av lärare att välja NV, anser jag visar att lärare i NO-ämnen i den obligatoriska skolan kan göra en stor insats för elevers naturintresse genom att visa att NO-ämnen är roliga, och i förlängningen kanske påverka deras gymnasieval.
Inte lika många som har angett att de gillar NO-ämnen har valt NV för att de vill läsa mycket matematik. Likaså har fler valt SP för att de gillar SO-ämnen än för att välja bort
matematiken. Däremot är det fler SP-elever som valt bort matematiken än NV-elever som har valt efter att de vill läsa mycket matematik, vilket bekräftar vad som konstateras i NOT (1994), att matematik anses vara ett svårt ämne som inte är särskilt roligt. Resultatet i denna undersökning stöder också Löwdahls (2002) resultat att anledningen till att elever inte väljer NV, utan SP, är att man dels är mer intresserad av SO-ämnen, dels att man anser det vara för mycket och för svår matematik på NV.
6.1.3 Framtiden
Att två tredjedelar av alla elever uppgav att de valde gymnasieutbildning baserat på vad de vill göra efter gymnasiet visar att många elever tänkte på framtiden då de valde gymnasie-program, vilket borde innebära att de gjort väl genomtänkta val. Att så många som en
tredjedel av eleverna anger att de inte vet vad de vill arbeta med är troligtvis en anledning till att de valt att gå ett studieförberedade program. (Då det vore logiskt är det lätt att tro att ovan beskrivna grupper tillsammans skulle utgöra 100 % av eleverna, men flera elever har angett antingen båda dessa alternativ, eller inget av dem.)
De svar som flest SP-elever angett för vad de skulle vilja arbeta med i framtiden är de som man förväntar sig att de ska svara baserat bl a på vilka kurser de läser.
Trots att jag hört från lärare på gymnasiet att elever på NV idag inte är så inriktade på den "gröna" naturvetenskapen, vilket de fåtal NV-elever som skulle vilja arbeta med miljö- och naturfrågor bekräftar, fanns det ändå förvånande att så många som 38 % vill arbeta inom hälso- och sjukvård.
