Elevers upplevelser av att främja gruppkänslan

Elevers upplevelser av att främja

gruppkänslan

Martin Lindblom

Uppsatsarbete 15 hp Höstterminen 2009

Handledare: Ann-Christin Torpsten Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap

3

Linnéuniversitetet

Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap

Arbetets art:

Uppsatsarbete, 15 hp

Lärarprogrammet

Titel: Elevers upplevelser av att främja gruppkänslan

Författare: Martin Lindblom

Handledare: Ann-Christin Torpsten

ABSTRACT

Arbetets art har en grund baserat på elevers egna upplevelser om hur gruppkänslan byggs upp. Den informationen jämförs med skolverkets förordningar och regler. De berättelser eller aspekter av livsberättelser som framkommer från interjuverna analyseras genom en narrativ analysmetod som skapar en mer konkret massa av informanternas berättelser som gör att det är behändigt att arbete med. Vad som kom fram vid analysen av berättelserna var att eleverna hade nästan bara positiva

upplevelser från skoltiden, och att det överensstämde med skolverket och barnkonventionens regleringar. Men det som även visade sig är att det självklart förekom situationer som var tvivelaktiga när man ser till lärarens agerande och att det kan ha funnits grund till anmälan. Något som är viktigt att bemärka är att arbetets art inte handlar om att smutskasta lärare utan att visa hur elever uppfattar lärarens arbete i frågan om gruppkänsla.

5

INNEHÅLL

Innehåll

1.2 Likabehandling enligt skolverket ... 8

1.3 Sociala Diskursen ... 9

1.4 Sociokulturell teori-teoretisk utgångspunkt ... 10

1.5 Socialstyrelsen ... 11 1.5.1 Barnombudsmannen ... 11 1.5.2 Barnkonventionen ... 11 2 SYFTE ... 12 3 METOD ... 13 3.1 Kvalitativ undersökning ... 13 3.2 Undersökningsmetod ... 13 3.1.1 Holistisk utgångspunkt ... 13 3.1.2 Fenomenologi ... 13

3.1.3 Den narrativa analysen ... 13

3.1.1 Undersökningsgrupp ... 14

3.3 Genomförande ... 14

3.4 Databearbetning och redovisning ... 14

3.4.1 Etiska ställningstagande ... 15

3.4.2 Validitet och Realibilitet ... 15

4. RESULTAT ... 16 4.1 Gruppkänsla ... 16 4.1.1 Vinst upplevlser ... 16 4.1.2 Förlust upplevelser ... 18 4.1.4 Summering ... 19 4.2 Kränkningar ... 19 4.2.1 Vinst upplevlser ... 19 4.2.2 Förlust upplevelser ... 19 4.2.3 Summering ... 20 4.3 Exkludering ... 20 4.3.1 Vinst upplevlser ... 20 4.3.2 Förlust upplevelser ... 21 4.3.3 Summering ... 21 4.4 Eget agerande ... 21 4.4.1 Vinst upplevlser ... 21 4.4.2 Förlust upplevelser ... 23 4.4.3 Summering ... 24 5. DISKUSSION ... 25

5.1 Elevers uppfattning om läraren ... 25

5.2 Elevers uppfattning om gruppen ... 26

6 5.4 Slutplädering ... 27 REFERENSLISTA ... 28

7

1. INTRODUKTION

Man brukar säga att när man ska skriva sitt syfte eller frågeställning så kan det underlätta om det är om något som är aktuellt. Jag har utgått från en artikel i Aftonbladet (Eriksson, 2009) om lärare som mobbar elever. Här i denna artikel så kan vi läsa om elevers upplevelser, bland annat om att det har förekommit lärare som hetsar klassen att säga negativa saker om vissa elever. Men även andra nedlåtande saker och uppmuntrad uteslutning, även felaktiga och destruktiva beteenden. Detta gjorde mig upprörd och detta i sin tur ledde mig naturligt in på min frågeställning.

Min studie behandlar hur elever uppfattar lärarens åtgärder att främja gruppkänslan. Vad jag vill veta är hur eleverna uppfattar att läraren gör för att främja gruppkänslan. Genom att få del av ungdomars livsberättelser så vill jag tolka hur elever ser på lärarens engagemang angående gruppkänsla och allmän trivsel. Jag ämnar även att mitt resultat ska vara ett ledljus för pedagoger som klargör hur elever kan tolka olika saker trots att den grundläggande tanken kan ha varit något annan.

Jag finner det även intressant att se om pedagogen i fråga följer och håller sig till skolverkets riktlinjer. De frågor som forskningen ämnar få svar på är följande:

 Hur har lärarens arbete för att stärka gruppkänsla upplevts?  Hur har lärarens arbete för att motverka kränkningar upplevts?  Hur har lärarens arbete för att motverka exkludering?

8

1

BAKGRUND

Detta kapitel defineras vad som händer vid själva mötet av olika individer och belyser vad skolverket skriver som saken. Man kommer även att kunna ta del av sociokulturella teorier. Vidare presenteras den sociokulturella utgångspunkten, samt vad socialstyrelsen och barnkonventionen säger om anmälningsplikten.

1.1

Likabehandlingplan

I Läroplanen (Utbildningsdepartementet, 1994) för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformernas handlingsplan kan man läsa att alla skolor ska upprätta en likabehandlingsplan i skolan. En komitè av lärare och förtroendevalda elever tillsammans ska utforma en plan över hur de på skolan ska förhålla sig till detta. I utbildningsdepartementets dokument (a.a.) kan man läsa vidare att en översikt över de åtgärder som behövs för att främja likabehandling och förebygga, samt förhindra trakasserier ska skrivas in i den årliga likabehandlingsplanen. Det kan finnas åtgärder som rör samtliga diskrimineringsgrunder, men det skall också framgå hur verksamheten specifikt skall främja likabehandling och förebygga trakasserier och diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder.

Utbildningsdepartementet (1994) anger vidare att likabehandlingsplanen skall syfta till att förebygga och förhindra annan kränkande behandling, d.v.s. sådan behandling som inte har samband med någon av de särskilt skyddade diskrimineringsgrunderna. Det är viktigt att skolans förebyggande arbete är långsiktigt och integreras som en naturlig del i skolans övriga arbete.

Arbetet ska involvera personal, elever och föräldrar och återkommande ge möjligheter att samtala och reflektera kring förhållningssätt, värderingar, normer och relationer. Det är viktigt att det finns ett tydligt och konsekvent ställningstagande från ledningens sida liksom att ansvaret är tydligt fördelat. Att elever görs delaktiga är särskilt angeläget i det förebyggande arbetet. Elever kan t.ex. ingå i antimobbningsteam eller ha uppdrag som kamratstödjare. Det ska framgå av planen vilka åtgärder som påbörjas eller genomförs under året. Det är viktigt att ange vem eller vilka som är ansvariga för åtgärdernas genomförande och uppföljning. Vissa åtgärder kan vara lämpliga att samplanera med, till exempel underhållsplaner och arbetsmiljösatsningar. Det bör framgå i verksamhetens budget vilka resurser som kan användas för likabehandlingsarbetet. Planen ska tydligt ange ansvarsfördelning samt konkreta rutiner för akuta åtgärder.

1.2

Likabehandling enligt skolverket

I Lpo 94 (Utbildningsdepartementet, 1994) kan man läsa att man ska sträva mot att varje elev ska kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, även få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och det som är mest relevant för denna undersökning kulturlivet. Den talar om att skolans roll ska vara att uppmuntra eleven att verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika

9 den som en lärande miljö och bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön eller social eller kulturell bakgrund. Lpo 94 (Utbildningsdepartementet, 1994) säger även detta angånde utanförskap och särbehandling: Skolan ska på ett aktivt och medvetet sätt påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Skolan ska även aktivt sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, samt respekterar andra människors egenvärde. Men även att de tar avstånd och arbetar aktivt att förhindra att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor. Men även att eleven ska kunna leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Pedagogen ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, samt i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor och aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. (Utbildningsdepartementet, 1994)

1.3

Sociala Diskursen

För att kunna utröna något inom ämnet så måste vi gå till botten med vad som händer när personer samlas i grupp och en dialog sker, detta sker i olika stadier/steg. I Hundeide (2006) kan vi läsa om hans definition om själva diskursen, alltså själva dialogen mellan personer, Hundeide (a.a.) menar att tanken är det viktigaste redskap vi har för den språkliga diskursen, med det menar han då inte språket i vanlig bemärkelse. När man använder sig av termen diskurs, så tänker man självklart på de olika förståelseformerna och åsikter men även i perspektiv, identitet och självförstående former som är inbakade i vårt sätt att kommunicera med varandra. Här räknar man självklart in den ickeverbala kommunikationen.

Genom att vara delaktig i sådana diskurser så ökar vår delaktighet och förståelse för attityder, idéer och perspektiv som är inbakade i själva diskursen. Foucault (1973) talar om att vi använder språket som ett sätt att belysa olikheter mellan individer och som i sin tur skapar maktpositioner för vissa människor och gör andra svagare och i vissa fall omyndigförklarar personer. Focault (a.a.) menar att här gör man analyser av ett sådant område så leder det oundvikligt till ett medvetandegörade av symboliska maktförhållanden och förståelseformer som ofta institionaliserats som något universellt och därav är något fenomen som allmänheten tar för givet. För att göra detta mer begripigt så kan man summera det lite snabbt genom att säga att man applicerar märkningar eller etiquetter på människor och behandlar dem efter samhällets outtalade sociala normer.

Hundeide (2006) har ett begrepp som han väljer att kalla en tolkande ansats vilket kan lätt förklaras med på vilket sätt man väljer att försöka lösa frågan på. Frågan

10 liknas vid att man hittar en sten med inskriptioner på och då finns det två sätt att försöka lösa vad som står på denna. Hundeide (a.a.) menar att det första man måste göra är att ta det för givet, dvs. att det är intelligenta varelser som skapat denna och att de har en önskan om att någon annan ska kunna tolka den. Men även då står det i betraktarens roll att försöka lösa koden som avsändaren givit oss. Men det viktigaste med denna strategi är att försöka lösa gåtan, då kan man säga att den som försöker knäcka koden är en intresserad främling. Hundeides (a.a.) andra sätt att närma sig problemet är att försöka penetrera problemet genom att anta att ens egna normer är de som råder och att inskriptionerna är skrivna med samma regler som råder i betraktarens omgivning, och då genom att se hur skriften avviker från det normerande, att skapa en mening med skriften.

Problemet med de sistnämnda sätten att angripa problemet är att man antar att iakttagaren redan är invigd och redan kan koden hur det ska tolkas. Då framstår de som meningslösa och irrationella och iakttagaren gör inga fler försök att försöka lösa problemet. Det senare synsättet vill Hundeide (2006) kalla för en normativ-evalureande ansatsvinkel.

För denna studie har Hundeides (2006) resonemang betydelse på så vis att pedagogen ska agera mer som en intresserad främling när hon/han ska närma sig elevers sätt att interagera med varandra istället för att förlita sig för mycket på redan förmedlad kunskap.

1.4

Sociokulturell teori-teoretisk utgångspunkt

Grunden till den socialkulturella teorin bygger på tankar som är utvecklad av Lev Vygotsky (Vygotsky 1978), men även Dewey har varit med och utvecklat, skriver Hundeide (2006). Barn är varelser med kompetens, som med handledning och uppmuntran kan utvecklas till en social individ. Samspelet med andra individer via samtal är viktigt. Genom samtalet lärs de normer som samhället har, och på så vis blir det den dolda barnuppfostran.

Enligt Hundeide (2006) föregår lärandet utvecklingen, vilket är en stor skillnad gentemot Vygotskys och Dewey`s synsätt på lärandet och utvecklingen. Språket är viktigt i detta synsätt, då språk och handling hänger ihop. Tanken utvecklas tillsammans med språket. Ifall det uppstår problem är inte felet automatiskt elevens. Om barnet uppfostras på ett visst sätt kanske barnet inte är mottaglig för andra sorters uppfostran. Problemet kan vara vad som erbjuds och hur. Man medger att lärprocessen är komplex.

När det gäller själva skolsituationen så är det allmänt ansett att ska kunna samarbeta tillsammans med andra (Hundeide, 2006). Pedagogen måste också fokusera på hur eleverna mår för att kunna förstå hur mottagliga de är. Det är också mycket viktigt att tänka på formuleringar, och hur det upplevs av eleverna. Det är viktigt att ha en bra relation med föräldrarna för att barnen tar efter mycket hemifrån. Föräldrarna alltså omsorgsperson är centrala i barnets uppfostran och uppväxt Vad bör man som lärare tänka på om man intar ett sociokulturellt perspektiv? jo att se eleverna, att se att alla är olika och har olika förutsättningar. Alla kommer från olika uppväxtförhållanden med olika mycket erfarenheter i ryggsäcken. Men vad ska man göra för att kunna förebygga att människor behandlar varandra kränkande eller förnedrande, det är här

11 det kommer in med det proffesionella samtalet där man på ett pedagogiskt sätt kan förhålla sig till sina elever och därav försöka få insikt i deras diskurs och konflikter. Så det gäller som pedagog att gå den delikata balansgången mellan det privata samtalet och det proffesionella samtalet så att eleverna får ett förtroende för pedagogen.

1.5

Socialstyrelsen

Ända sen 1924 har socialstyrelsen utfärdat hårda riktilinjer i samråd med regeringen skapat förordningar för anmälningsplikt. Anmälningsplikten inkluderar all personal som arbetar i verksamheter. Anmälningsskyldighet om missförhållande som rör barn och det handlar om både fysiskt och psykiskt missförhållande (Engström, P-E 2004).

1.5.1 Barnombudsmannen

Louise Sylvander (2008) har skrivit en artikel som beställdes av Socialdepartementet som innehåller några förslag på hur nya lärare ska kunna få mer kunskap om anmälningsplikten. Louise (a.a.) skriver att både BO (barnombudsmannen) och socialstyrelsen är medvetna om att det lämnas in för få anmälningar när det gäller barn som far illa. I ett historiskt perspektiv går det åt rätt håll men det kan bli bättre. Sylvander (a.a.) har skapat några idéer om hur detta kan få ett bredare perspektiv, hennes skrivelse resulterade i att man skulle arbeta vida runt dessa konstateranden:

"Kunskap om anmälningsskyldighet ska ingå som ett obligatoriskt moment i all relevant grundutbildning.

Socialstyrelsen får i uppdrag att tydliggöra rutinerna för

anmälningsskyldigheten enligt 71 § Socialtjänstlagen (SoL) och att socialtjänsten i sin verksamhet skall informera om denna.

Det införs en bestämmelse om åläggande av disciplinpåföljd vid

underlåtenhet att göra anmälan enligt 71§ SoL." (Sylvander, 2008 sid 1) 1.5.2 Barnkonventionen

Det är viktigt att nämna i detta sammanhang att barnkonventionen (FN: S

Barnkonvention, 1989) ställer hårda krav på att det finns informationsrutiner som fungerar så att berörda myndigheter får kännedom om att ett barn far illa. Av artikel 3 (bilaga 2) så framgår att staten har en aktiv skyldighet att skydda barn i den mån föräldrar eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, inte fullgör sina skyldigheter gentemot barnet. För att kunna fullgöra dessa skyldigheter måste staten se till att socialtjänsten samt de instanser som arbetar med barn och unga får

kontinuerligt får ny tillräcklig kunskap om de förhållanden som vissa som barn tvingas leva under.

Statens skyldighet att vidta åtgärder i utbildningssyfte för att skydda barnet, samt andra skyddsåtgärder för identifiering och rapportering betonas i artikel 19 (bilaga 2) i konventionen.

12

2

SYFTE

Övergripande syfte med föreliggande studie är att synliggöra vad elever i berättelser förmedlar gällande lärares arbete med att främja gruppkänsla, motverka kränkningar, motverka exkludering samt elevens eget agerande för att förändra sin situation. Syftet har brutits ner i följande frågeställningar.

 Hur har lärarens arbete för att stärka gruppkänsla upplevts?  Hur har lärarens arbete för att motverka kränkningar upplevts?  Hur har lärarens arbete för att motverka exkludering?

 Hur har eleven själv agerat för att förändra sin situation?

13

3

METOD

Genom att få lärarstudenter att återberätta sina minnen från deras egen skoltid genom livsberättelser har jag fått material för analys. Jag har sedan tematiserat dessa berättelser och analyserat dessa med en holistisk tyngdpunkt och en narrativ utgångspunkt och skapat en övergripande generalisering av deras upplevelser.

3.1

Kvalitativ undersökning

För denna rapport har det visat sig mest relevant att använda sig av en kvalitativ undersökningsmetod då det handlar om individuella personers upplevelser och tankar. (Pattel & Davidson 2003)

3.2

Undersökningsmetod

Empirin ska införskaffas genom aspekter av livsberättelser, där att man låter eleven erinra sina minnen som senare transkriberas. De transkriberade berättelserna är möjliga att analyseras för att och ta fram essensen ur berättelserna, jämföra likheter och olikheter för därefter att kunna skapa ett övergripande mönster. Detta gör det möjligt att kunna utröna något av materialet för att göra en kvalitativ undersökning till en mer kvantitativ. Viktigt är att man som interjuvledare pratar så lite som möjligt och agerar som en god lyssnare vilken uppmuntrar berättarna att utveckla och nyansera. (Pattel & Davidson 2003)

3.1.1

Holistisk utgångspunkt

Patel och Davidson (2003) menar att om man ska kunna utröna något vid en forskning så måste man se materialet genom ett hermeneutiskt synsätt det vill säga att man ser till delarna och till helheten inom forskningsproblemet, detta kallas för holism. När man arbetar holistiskt så bollar man fram och tillbaka med delarna och helheten inom forskningen. Och på så sätt så får man fram ett övergripande och förståligt material.

3.1.2 Fenomenologi

När man ska börja analysera den empiri som införskaffats till forskningens resultat så måste substansen av detta framhävas genom en fenemenologisk ansats dvs. att man gör en meningskoncentrering. Som i sin tur gör att de införskaffade resultaten blir lätt hanterliga och lätt överskådliga, vilket gör att resultatet blir lättare att arbeta vidare med. (Johannson, A 2005)

3.1.3

Den narrativa analysen

Denna metod har sen tidigt åttiotal vart en popular metod att samla empiri, Johannson, A (2005) menar att den är ett tvärdisciplinär forsknings fält som i forsknings syfte benämns som narrativa studier eller berättelseforskning. Johannson, A (a.a.) säger "Den forskning som använder sig av livsberättelser undersöker olika aspekter/teman/perspektiv hur människor ger sina liv mening och skapar identitet"(a.a.). Detta leder genast in till den hermeneutiska traditionen som just består av just tolknings lära, som ger mening genom att man bryter upp informationen och kategoriserar den inom olika områden för senare analys.

Tolkningsprocessen för detta arbete genomfördes i tre steg som började med att först genomföra en naiv läsning av interjuvmaterialet sedan skapades en grundtanke för

14 hur forskningen skulle fortskrida och om det var möjligt att svara på frågeställningarna som nämns i syftet. Därefter följde en andra fas där som innebär en strukturell läsning via en kvalitativ innehållsanalys. Enligt Graneheim och Lundman (2004) skapar detta en stabil grund för analyserande av insamlat material.

3.2

Undersökningsinstrument

Berättelserna har spelats in med en videokamera av modell Canon Leigra 3000 och en mobil telefon av modell Nokia 3230 för att maximera ljudupptagningsförmåga så att inget missas eller går att feltolka under transkriberingen. (Johansson, 2005)

Frågorna var noga utvalda för att kunna svara på syftets fyra olika ingångar. Se Intejuvmall bilaga 1.

3.1.1

Undersökningsgrupp

Gruppen kommer att bestå av ett antal elever som går på högskolan som läser till lärare. Anledningen till valet av just lärarstudenter är att jag misstänkte att jag kunde få en bra nyanserad bild från dessa personer. Jag har även i åtanke att då de befinner sig mellan att vara elev och lärare. Alltså att de inte är utbildade lärare och de befinner sig just nu i skolbänken och har utbildning inom detta område så jag förväntar mig utförliga och nyanserade resultat.

3.3

Genomförande

Själva genomförandet gick till så att en större grupp av elever fick en muntlig förfrågan om huruvida de skulle kunna ställa upp på en interjuv och då fick de reda på vad intervjun skulle handla om. Då bestämde vi plats och datum för själva interjuven. Jag valde medvetet att låta dem få en vecka innan interjuven startade och två dagar innan interjuven skulle starta så skickade jag ut ett påminnelse-sms om plats och tid men jag skickade även med interjuvfrågorna.

3.4

Databearbetning och redovisning

Materialet har transkriberas och analyserats genom att bryta upp svaren i teman, och därefter sökts efter gemensamma nämnare. (Pattel & Davidson 2003)

För att kunna utröna något inom detta komplexa område så jag har valt att tematisera mina observationer i fyra underkategorier.

Gruppkänsla: Belysa elevens känslor gentemot läraren med fokus på gruppkänsla. Kränkningar: Undersöka om eleven upplever att det förekommer några kränkningar mellan lärare och elev.

Exkludering: Studera om det förekommer exkludering i alla dess former och i så fall hur den upplevs.

Eget agerande: Här kommer vi att fråga ut om eleverna själva gjorde något för att förändra deras situation eller som de kände att de befann sig i en negativ maktposition gentemot läraren.

15

3.4.1

Etiska ställningstagande

Vetenskapsrådet (Vetenskapsrådet 2009) lägger den primära vikten på att belysa vikten med anonymitet och professionalism hos forskaren och där man ska försöka att materialet hanteras på rätt sätt och försäkrar anonymitet hos de individuella källorna vid interjuver. Men även att informanten är medveten att deras samtycke för att informationen ska få användas i vetenskapligt syfte för att senare kunna publiceras. De fick även informationen om att de är anonyma och även självklart konfidensialitet när det gäller de privata berättelser som berättats. Och tillförlitlighet går endast att anta att informanten talar sanning om allt denna berättar. (a.a.)

3.4.2

Validitet och Realibilitet

För denna forskning så blev tjugo slump messigt utvalda personer förfrågade huruvida de var intresserade att ställa upp i en interjuv, av dessa så visade det sig att tio var intresserade. Och när plats och tid var bestämd så var det endast sex stycken som kunde denna tid, och när interjuv tillfället väl var så var det endast två personer som kom till intejuven.

Undersökningsgruppen bestod av kvinnor i åldrarna 20-27, men kunde nog fått ut mer om fler personer deltagit vid tillfället och bidragit till fler berättelser men de resultat som jag fann i dessa interjuver är mycket användbara och utförliga. Ur ett genusperspektiv så kan det uppfattas som att jag avsiktligt valt att välja bort de manliga deltagarna, men det var endast de kvinnliga deltagarna som ställde upp på gruppintervjun. Pattell & Davidson (2003)skriver att för att man ska kunna göra en undersöknings så måste forskaren verkligen vara säker på vad det är forskaren ska skriva, men även att tillförlitligheten på den informationen är korrekt och stämmer med verkligheten. Ser man till denna avhandling så är den baserad på elevers egna berättelser och det skapar realibiteten på informationen som framkommer från berättelserna.

Realibiliteten baseras på individens minne så jag finner att den är så pass tillförlitlig som ett minne kan vara och så spelar det inte så stor roll om man har två eller två hundra deltagare inom studien. Rent fenemenilogiskt så fick mina deltagare fram mycket som kan vara till nytta vid denna avhandling.

16

4.

RESULTAT

Här kan vi se resultatet av de interjuver jag genomförde (se bildaga 1) och jag har valt att dela in resultaten i fyra kategorier som senare delas in i en positiv och en negativ kategori följt av en summering. För att man ska kunna läsa av resultatet så har jag genom en narrativ läsning summerat deras resultat i mer konkreta texter, då interjuvtexterna kan uppfattas fragmentariska.

4.1 Gruppkänsla

Här kan vi se hur informanten beskriver deras egna upplevelser från deras egen tid i skolbänken både ur en vinst och ur ett förlust perspektiv.

4.1.1

Vinst upplevelser

Informanterna talar om att de gått i relativt små klasser under deras skoltid. På sådant vis anser de att de fått en mer naturlig sammanhållning då elever inte kan försvinna i den stora klassen. Som kanske är ett mer vanligt fenomen i större städer med stora klasser.

"Väldigt kompis, vi gjorde en massa vi var ute och paddlade vet ja det var som att vara ute med en polare istället för en lärare kanske. Man vågade säga och göra precis vad som helst. Så man hade kanske... inte den här respekten med sig med att med sig att man var inte rädd för honom man, ne man vågade ändå, eh ja göra i stort sätt vad man ville"(Informant 2)

Relationen mellan lärare och elev har även vart ett positivt möte, jag får information att deras mentor som även var utbildad gymnastiklärare. Informanterna anser att det kan bidra till en bättre laganda och då även en förstärkt gruppkänsla, informanden talar om hon kände ett stort förtroende för denna lärare. Hon berättar även att de har vid några tillfällen haft fester tillsammans med denna lärare. Man kan tolka att relationen mellan elev och lärare har liknat mer en kompisrelation och inte så proffesionellt som kan vara önskvärt från lärarkollegialet.

"Nejmen sen var det ach ja vågade gå till han när jag hade problem en gång och då vågade jag prata med honom om det. Å det har jag nog aldrig känt att jag vågat göra med någon annan." (Informant 2)

Men informanten delger även att genom att denna lärare skapat en relation som gjorde att hon vågade vända sig till läraren för stöd, som för henne hade vart otänkbart med andra lärare. Informanten beskriver detta möte som ett utbyte där det fanns utsatta regler men innanför denna ram så var det ganska fritt spelrum där eleverna kunde agera och känna sig fria. Men viktigt att tillägga var att de hyste en stor respekt för läraren. Vid några andra tillfällen så arrangerade läraren ifråga även utflykter med klassen som kanotutflykter och liknade för att skapa en stark gruppkänsla, så han visste hur man stärker gruppkänslan.

"..förutom det yttre som var alltså helt jätte tokigt skjortor var ända dag, det var språkligt, och det var prickigt och det var sådär så var han väldigt.. man hade respekt för honom men han var liksom lite sådär småtokig i bland och kunde berätta lite roliga saker" (Informant 1)

17 En annan informant talar om en lärare från hennes gymnasietid, som med hjälp av framtoning och ett positivt bemötande skapade en god lärande miljö där eleverna kände sig sedda och uppskattade. Läraren i detta fall beskivs som trevlig, men väldigt väldigt speciell, kanske t.o.m. lite galen. Något som är väldigt tydligt av detta är att om en individ som är väldigt trygg i sin lärarroll och rent kunskapsmässigt vet hur denna ska förmedla sin profession till eleverna genom att vara lagom personlig och lagom yrkesman. Men även besitter god kunskap hur ett bra socialt samspel ska fungera och veta hur man ska locka eleverna till att vilja komma på lektionerna. Informanten var noga med att påpeka att han var noga med att det var ordning och reda, men med måtta beskriver informanten.

"...idrott är speciellt för att det är ju lite man sitter inte still i en bänk, så det kanske är lättare å bli kompis som idrotts lärare...". (Informant 2)

Informanterna diskuterade tillsammans ett tag och kom tillsammans på en teori om att det kanske är lättare att få en positiv relation både mot lärare och elev när man får utrycka sig med hela kroppen och få vara kreativ.

"För att det vart ju en hela annan grupp sammanhållning, man lärde ju känna varandra på ett helt annat sätt. (Informant 1)

Under tiden på högkolan så kom informanten i kontakt med en lärare som var väldigt medveten om hur hon skulle arbeta med gruppkänslan och grupptillhörighet. Något som kan vara viktigt är att denna pedagog är utbildad idrottslärare i grunden och senare valt att bli lärare på högskolan. Själva upplägget på introduktionsdelen när kursen startade var ganska så enkla men att man fick presentera sig för samtliga och berätta sitt namn och något man tycker om att göra på så sätt så kan man få lättare att knyta kontakter med personer med gemensamma intressen. En annan sak som denna lärare gjorde väldigt bra var även att hon var exotermt lyhörd och såg när eleverna var trötta och inte lyssnade längre så då kunde hon avbryta föreläsningen och para ihop eleverna två och två och göra massagesagor. Det är en övning som används ofta i oroliga grupper där eleverna har svårt att slappna av, det går ut på att en blir masserad och den andra masserar och berättar en liten saga eller bara något som denna tycker är intressant, på så sätt så lär sig eleven att både lyssna och få bli hörd under harminiska former.

Och där märkte man ju precis som du säger att man våga mycket mer att ta kontakt med sådana som man inte pratade med innan (Informant 2)

Läraren uppmanade informanten att alltid gå till någon som man inte brukar arbeta med så att man skulle få tillfälle att träffa samtliga elever. Det kändes verkligen jättebra och gruppkänslan var väldigt stark inom denna grupp, och man lärde känna varandra på ett helt annat sätt.

18

"Vi har väl bara tryckts in i dessa studie grupper"(Informant 2)

Informanten berättar även om dess känslor när man blir ofriviligt invald i en större grupp, där råder delade meningar och de anser att det kanske är bra att få färdiga grupper från början när man startar t.ex. en utbildning. Men sen senare när man lärt känna lite mer människor kunna få chansen välja och arbeta fram de grupper man ska jobba i fortsättningen. Hon förstår konceptet som alla lärare talar om att man inte alltid får välja sitt arbetslag och det är likadant på högskolan, men känner att lite elevinflytande skulle inte vara helt fel.

"Sen tycker jag att som lärarna på dramat är ju skit bra, men då handlar det om då är ju undervisningen om att man ska skapa grupp sammanhållning liksom" (Informant 1)

Informanten berättar om situationen på sin egen högskola: En bra sak här på högskolan är det att man under Au1 har drama vid tre tillfällen där man får lära sig att uttrycka sig samt att man får redskapen till att bidra till en god gruppkänsla. Men informanterna anser att man ska ha mer sådant i utbildningen, för att den mellan mänskliga relationen är så extremt viktig för en lärare. Men även just det att man vågar ta plats och även låta andra att ta plats är en viktig kunskap.

4.1.2

Förlust upplevelser

"...vi har aldrig gjort nått direkt grupp såhär, gruppövningar eller någonting.."(Informant1)

Mina informanter har svårt att få fram något minne från den tidiga skolan dvs. årkurs ett till nio. Det resulterade i att det blev svårt att finna så mycket som passar denna kategori. Det de förtäljer är att de inte minns några speciella gruppdagar eller någon annan intention från lärarnas sida att främja gruppkänslan.

"Vi har väl bara tryckts in i dessa studie grupper, så har man fått jobba med dem å har man ju verkligen lärt känna och sådär. Men det är bara för att vart tvungen." (informant 1)

Något annat som de nämnde som kan vara värt att nämna är att det kan vara jobbigt ifall någon känner att det är jättejobbigt att berätta eller tala om någonting för klassen. Det kan med lätthet leda till att denna blir mer utanför och kommer inte in i gemenskapen. Som för att ta ett exempel här på högskolan, här har vi har vi bara tryckts in i olika studie grupper, utan att ha någonting att säga till om. Men genom mycket arbete så har man fått lärt känna dem väldigt bra men informanterna berättar at de helt saknade inflytande om hur dessa grupper skulle utformas. Man har utvecklat en relation till de andra men egentligen var motivationen bara för att man vart tvungen. Vilket informanterna känner att det kunde göras mer finkänsligt, det var grupper som inte alls fungerade.

19 Informanten berättar om grupperingar och nämnder att i början av en kurs eller likande så känner eleven inte att denna har så stor inflytande på hur gruppen bildas men att det inte spelar så stor roll då denna oftast inte känner någon vid kursstart. Informanten nämnder att detta kunde vara ett utmärkt tillfälle att arbeta mer med gruppkänslan, men hon berättar att hon upplever att det känns som att många lärare inte bryr sig om att göra det. Och att informanten berättar om hennes nuvarande klass så informerar hon om att detta har sköts på ett dåligt vis och att hon knappt vet namnen på hälften av de personer som gå i hennes nuvarande klass/grupp.

4.1.4

Summering

Av informanternas utsagor så kan vi se att det har till en viss mån förekommit tillfällen där lärarna aktivt har arbetat mot en stärkt gruppkänsla men det är mest påtagligt på gymnasienivå eller vid några få tillfällen på högskolan. Och att detta skulle kunna skötas bättre och göras mer intressant både för elev och lärare. Och att relationen mellan elev och lärare har fungerat bäst då läraren har intresserat sig och visat lagom mycket av dennes privatliv och haft en stark kunskap inom sitt ämne så läraren kan fokusera mer på relationen mellan elev och lärare.

4.2 Kränkningar

Här kan vi få ta del av informanternas upplevelser när det kommer till kränkande situationer eller handlingar men även detta är ur ett vinst och ett förlust perspektiv

4.2.1

Vinst

"vi var några stycken som inte koncentrerade sig sig så bra och hade lite svårt för det. Så vi fick sitta i ett grupp rum själva då. Vi kanske vart fem sex stycken. Och där inne jobbade ju inte vi och gjorde inte vad vi skulle förän läraren kom in då. Då låtsades vi att vi hade gjort någonting" (Informant 2)

Det som informanterna kunde erinra inom detta område som skulle kunna tolkas vara en positiv kränkning, vilket i sin tur är väldigt motsägelsefullt. Cnder en tid i högstadiet blev de utpekade som störande moment av deras lärare. Men detta var i efterhand inte så bra om man har deras utbildning i fokus då de missade massor med viktig lektionstid berättar informanten. Men det var deras upplevelser från den tiden jag ville åt och det var att de slapp göra vad de skulle göra och genom att bryta från normerna och få en kränkande titel så kunde de fortsätta med det de själva ansåg vara mer relevant.

4.2.2

Förlust

" jag blev ju ledsen och förbannad liksom men jag kände mig så pass i underläge just då så att, för det fösta tyckte jag att det var jobbigt och pinsamt liksom" (Informant 1)

En av informanterna berättar att under en tid på gymnasiet så satt hon i rullstol pågrund av en operation och vid ett tillfälle då de hade ett prov som skulle vara på andra våningen i skolan och hissen var trasig vid det tillfället så det resulterade i att

20 hon kunde inte komma upp till klassrummet. Hon ville inte förnedra sig till att någon skulle bära upp henne de två trappor som behövdes. Elevernas respons till detta dilemma var att eleverna pratade med lärarena och löste så att de fick vara i ett klassrum på botten våningen så att alla skulle kunna göra provet vid provtillfället. Men när de lade fram förslaget till den ansvariga läraren som höll i provet så vägrade denna flytta provsalen och sa att informanten fick helt enkelt göra provet vid ett annat tillfälle om hon inte kunde ta sig till klassrummet. Vilket i realiteten betydde på en rast i ett grupprum. Informanden upplevde starkt utanförskap och även att hon blivit väldigt kränkt av läraren pågrund av hennes tillstånd. Hon beskiver att den initsiella känslan var att det var jobbigt och pinsamt att bli utpekad bara för att hon satt i rullstol, vid detta tillfälle så valde hon att inte göra något åt saken utan svalde orättvisan och gick vidare men hon beskriver att hon än i dag kommer ihåg känslan starkt.

"menar du alltså att det är okay för dessa killar att kalla dessa tjejer för horor? Om dom går med dessa kläder? Ja! Säger hon" (Informant 1)

Hon berättar även att vid ett annat tillfälle så har skolans pojkar vid åtskilliga tillfällen kallat flickorna i klassen för olämpliga saker, baserat på deras val av klädsel och när kuratorn kontaktades så ansåg denna att det inte var så märkvärdigt att de kallades för sådana saker då de klär sig som sådana.

4.2.3 Summering

Här kan man med lätthet se att läraren missat att denne ska ta alla elever i åtanke då denna väljer att hålla ett prov som är till för alla. Och då kränker en elev som tillfälligt är försatt i rullstol som inte kan fysiskt förflytta sig de två trappor som behövs för att förflytta sig till klassrummet. Och fallet med kläderna så kan man se påtagliga brister i rutiner hur man sköter sådana saker och blir chockad över att höra hur kuratorn sköter frågan.

4.3 Exkludering

Här kan vi se hur informanten beskriver deras egna upplevelser när det handlar om exkludering och det är beskrivet ur både ur en vinst och ett förlust perspektiv.

4.3.1

Vinst

"Vi var väl mest glada liksom, för att vi slapp sitta i klassrummet" (Informant 2)

En av Informanterna berättade att under en period i högstadiet så pratade hon en hel del vilket läraren ansåg störande men vi ansåg att vi pratade om viktiga saker och blev utslängda i ett grupprum. Men det resulterade i att vi fick sitta själva i ett grupprum. Så vi fick sköta oss sjävla och vi blev bara glada över bestraffningen för då kunde vi fortsätta med disskusionerna, för i den åldern så bryr man sig inte så

21 mycket om skolan. Vi fick en stämpel som störande moment men det brydde vi oss inte om.

4.3.2

Förlust

"Och han var väldigt dålig på att förklara sådär så fast även fastän man ville få det förklarat för en så fattade man inte, och då gav man upp" (Informant 1)

Detta var något som händer under högstadiet då fick jag och några fler personer sitta i ett grupprum under matematiklektionerna för att vi ansågs ha svårt att koncentrera oss i en stor grupp. Och denna uppdelning gjorde bara att vi som pratade blev belönade genom att när vi störde den stora gruppen så fick vi gå in i grupp rummet och fortsätta prata. Väl inne i grupprummet så jobbade vi inte alls utan bara låtsades jobba när läraren kom in för att se hur det gick för oss. När läraren förklarade något så svarade vi på det han ville ha svar på och sa att vi förstod bara så att han skulle lämna oss i fred, men vi fick ju sitta där ute varje lektion och det har man ju märkt efteråt att det lärde man sig ju ingenting på. En annan informant berättar om ett prov som hon inte kunde ta sig till och blev då tvungen att missa provet trots att hon var i skolan och fick ta igen det på ledig tid då läraren inte kunde göra en kompromiss. Och då få sitta helt själv i ett grupprum eller liknade skrubb. Läraren hade ingen koll alls på vad som föregick i grupprummet så vi kunde göra vad vi ville där.

4.3.3 Summering

Exludering är något som måste hanteras väldigt delikat och ifall det ska ske så måste det finnas en handlingsplan för detta och en lärare som kan vara med och se till att gruppen som måste ha mer hjälp får det och inte som i detta fall bara skickas ut för att se till att den större gruppen slipper de störande eleverna. Detta har nu resulterat i att informanten själv känner att hon inte besitter den kunskapen inom ämnet som hon anser att hon borde besitta. Men som man kan urskilja här ovan är att man kan tolka samma berättelse på flera olika vis varav så kunde informanten förtälja både negativa och positiva saker om samma händelse. Något som båda eleverna upplevde vid de fallen de blev exkluderade var en känsla av utanförskap och att de var en börda för klassen och framför allt mot läraren.

4.4 Eget agerande

Här kan vi se hur informanten beskriver deras egna upplevelser om det egna agerande när något uppfattas som felaktigt och vi får ta del av berättelser ur både en vinst och ett förlust perspektiv.

4.4.1

Vinst

" alltså jag blev förbannad och tyckte att såhär får det inte vara man får ju liksom inte säga till folk vad dom ska ha på sig" (Informant 1)

22 För att det ska kunna ske en konflikt som leder till ett ingripande så måste det ske något felaktigt och i detta fall så kommer denna del att finnas med inom både den positiva och den negativa delen. För att detta ska blir mer lätt hanterbart så måste lite grundinformation om fallet berättas. Det handlar om att individuella lärare satt upp en rad av olika krav som endast applicerades på klassens flickor om vad som är passande klädkoder i klassrummet. Och Informanten upplevde irritation vid fallet och bestämde sig för att undersöka detta, vilket tyvärr inte ledde till någon ändring men att informanten kände sig modig och glad att hon ingrep och hjälpte de yngre tjejerna i skolan.

"Så kom det fram att det att dom hade killar i sin klass som kallade dem för horor för att dom hade korta kjolar och linnen som alla andra gick omkring i liksom" (Informant 1)

Samt att det förekom systematiska kränkningar mot flickorna i form av illsinta och elaka benämningar mot vissa flickorna. Det som är mest anmärkningsvärt är hur kuratorn på skolan stödjer läraren och de elever som kallar flickorna för olämpliga saker. Informanten kände att blev hon förbannad och ansåg att lärare inte får sätta upp personliga riktlinjer för hur eleverna får klä sig inom skolans väggar.

"Å jag har liksom var ganska så på högstadiet och så, bråkade och så, verkligen såhär tryckte på vad jag tyckte." (Informant 1)

Informanten upplevde att hon kände att lärarna blev sura för att eleverna ställde krav och de fick oss att känna att vi elever inte skulle vara medvetna om vad man kan kräva och vad har läraren för skyldighet emot oss och vice versa. Men det blev tyvärr ingen påföljd av deras ingripande men det kändes bra att de försökte. Kanske skulle det hjälpt om vi vänt oss till någon annan lärare och berättat och fått stöd i frågan.

"...jag mailade att jag inte kunde vara med den dagen och den dagen, nej det är okay får jag tillbaks för att dom här ehh föreläsningarna är inte obligatoriska." (Informant 1)

Jag får även information från informanten om att hon för ett tag sedan missade de två första veckorna på en termin p.g.a. sjukdom, hon var i kontakt med läraren i förväg innan kursen började för att försäkra sig om att hon kunde läsa in föreläsningarna hemifrån och på så sätt inte missa allt för mycket undervisning.

Hon hade även pratat med hennes kollegor i studiegruppen om att de skulle föra anteckningar och skicka över till henne. Hon vill belysa att hon verkligen inte ville vara hemma och vara sjuk då det känns som att man måste bevisa det när man ska vara sjuk när man går på högskola. Jag får berättat från informanten att läraren hade efter kursstart infört ett system som gick ut på att man skulle få extra poäng om man gick på alla föreläsningar och dessa poäng skulle gå direkt till sluttentan. Så resultatet av allt detta blev att om man var på alla föreläsningar så hade man lättare

23 att klara provet, vilket kan vara en bra sak men alla pluggar inte på samma sätt, det finns många som pluggar nästan allt hemifrån och bara gör tentor får jag berättat för mig av informanterna. Detta var något som absolut inte uppskattades av de elever som inte kunde delta på alla seminarium och informanten vill påvisa att föreläsningarna inte var obligatoriska.

"så får man ju fan inte göra det måste han ju säga till om." (Informant 2)

Efter att informanten och ett antal personer av kursdeltagarna kontaktat läraren och konstaterat att de inte hade fått någon information om detta i vid kurs intro så var det absurt att detta kunde gälla för kursen. Så detta resulterade i att högskoleeleverna stod på sig och fick läraren att inse sitt misstag och som resultat av ingripandet drog tillbaka poängsystemet för närvaro.

4.4.2

Förlust

" ...är okay för dessa killar att kalla dessa tjejer för horor? (Informand 1)

Detta handlar om samma upplevelse som vi har läst om här ovan och det utspelar sig på högstadiet där en mentor och en kurator agerade felaktigt i fråga om regler om klädsel och hur man får benämna varandra på skol tid.

Det var en grupp av tjejer i fjortonårsåldern som hade på sig ganska så små toppar som visade ganska mycket hud, vilket inte uppskattades av de manliga lärarna som kände att de finner det obehagligt när de unga flickorna sitter med urringade tröjor och likande klädsel. Det var på modet just då och det bars av många flickor runt om i skolan. Men en lärare hade förbjudit sina elever att bära sådana kläder på skoltid, med avsikt för att förhindra att klassens killar kallade dem för horor och likande skamliga bemärkningar. Informanten undersökte mer i frågan för att se vem och på vilka grunder dessa regler satts upp, och kom fram till att deras mentor tillsammans med kuratorn hade utfärdat förbudet. Det resulterade i att eleverna gick upp till kuratorn och pratade flera gånger och blev chockade över hennes påstående när de till slut ställde frågan till henne om hon tycker att det är okay för dessa killar att kalla dessa tjejer för horor? Om de går med dessa kläder? Och det svar eleverna fick från kuratorn var Ja! Resultatet av diskussion med kuratorn blev om eleverna följer modet och klär sig utmanande så är det okay enligt denna kurator att kalla flickorna för horor och likande saker, bara för att flickorna är i den fasen i livet där de söker efter sin egen identitet och sätt att uttrycka sig på.

"Så om man vart sjuk så hade man ju ändå gått dit fastän man borde inte gå. " (Informant 2)

Sedan berättar en av informanterna om ett fall där läraren infört nya regler för hur en kurs skulle läggas upp men inte informerat eleverna om att det är de regler som gäller för kursen i fråga. Då kände eleverna att de helt saknade makt att kunna influera över deras egen studiesituation. Så eleven berättade att hon kände stor skuld över frånvaro trots att de var sjuka så många elever gick ändå till lektionerna trots sjukdom.

24

4.4.3 Summering

Här kan man se att elever känner sig manade att ingripa och försöka lösa dessa orättvisor i sitt val att få utrycka sig på det sätt man vill och i detta fall så är det via klädsel och närmare bestämt det modet som råder för tillfället. Men ständigt motarbetas av auktoritetspersoner. Detta är en viktig tid inom elevernas personlighetsutveckling där de borde lära sig att deras åsikter spelar roll och att de verkligen har någon som lyssnar på dem. Så det är starkt av de tjejer som vågade ingripa och att hjälpa de som kanske inte själva skulle orka eller våga gå emot auktoriteten.

25

5.

DISKUSSION

Här får vi en uppföljning av gruppinterjuven och en förankring mot bakgrunden och en slutplädering.

5.1

Elevers uppfattning om läraren

Vad som kan läsas av från interjuvn så har det förekommit en rad olika typer av lärare, men jag väljer att dela in dem inom tre arketyper. De aktörer som ska främja den sociala diskursen som leder fram till ett lärande och en positiv upplevelse för eleverna. (Foucault, 1973). Dessa aktörer kan beskrivas i tre olika steg först den som utmärker sig mest är den som har en stark personligt och som brinner starkt för sitt jobb. Följt av en som gör sitt jobb bra men inte utmärker sig på något speciellt sätt, vad jag kan tolka så är det inom denna kategori väldigt många lärare hamnar i. Till sist så har vi de lärare som verkar vara lärare för sin egen stil och har extremt lite elevinflytande eller ingen alls, inom denna kategori är det väldigt få.

Något som var väldigt relevant var hur mycket jag fann som var anmälningsgrundande information, både socialstyrelsen, barnombudsmannen och skolverket har en stark uppfattning om att det anmäls för lite och att all personal inom verksamheter där barn befinner sig i har en skyldighet att anmäla om det förekommer felbehandling. I LPO 94 (Utbildningsdepartementet, 1994) kan vi läsa detta: "... förebygga trakasserier och diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder". Så i fallet med eleven som inte kunde ta sig till klassrummet p.g.a. att hon satt i rullstol var ett solklart fall av trakasseri oavsett om det var lärarens intention, hade denna elev gått vidare med detta så hade det med all säkerhet resulterat i en anmälan mot läraren i fråga.

Även i det fallet när kuratorn ansåg att det var acceptabelt att en grupp killar kallade flickorna för horor bara för att de hade utmanande kläder, här har vi ett solkart fall av trakasserier och om eleverna skulle gått vidare med detta så hade det kunnat resultera i en anmälan mot både rektor samt gruppen med pojkar. Som det står i skolverket (Utbildningsdepartementet, 1994) ska en lärare och då även kuratorn aktivt arbeta föra att förhindra att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling. Men min intention är inte att endast visa upp de mindre önskvärda situationer utan såklart även de bra uppfattningarna om läraren. Vi kan läsa i utsagorna att många lärare är idealiska när man ser på dem ur elevernas synvinkel. Men även ur skolverkets synvinkel, då denna på ett karismatiskt sätt överför sin kunskap till sina elever och får dem att känna att de är behövda och att de finner det rogivande att gå på dessa lektioner. Här kan vi se att läraren har goda kunskaper om hur den sociala diskursen (Hundeide 2006) går till och vet hur man med den verbala och ikke verbala kommunikationen kan främja ett positivt bemötande mellan elev och lärare. Hundeide (a.a.) menar att pedagogen måste fokusera på hur eleverna mår för att kunna förstå hur mottagliga de är. Det är också mycket viktigt att tänka på formuleringar, och hur det upplevs av eleverna.

26 Lärare har även till uppdrag att aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling (Utbildningsdepartementet, 1994). Vilket i de flesta fallen visade sig fungera bra men som däremot inte var så självklart i informanternas utsagor. Skolan och läraren ska även aktivt sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, samt respekterar andra människors egenvärde. Men även att de tar avstånd och arbetar aktivt att förhindra att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling.

5.2

Elevers uppfattning om gruppen

Den information som kan utläsas från informanternas utsagor om gruppen är att den fungerar bra men att det är till deras kännedom inte lärarens förtjänst att gruppen fungerar bra utan eleverna själva. (Hundeide, 2006) Det som skulle uppskattas från elevhåll är mer kunskap och övningar inom gruppkänsla då det i detta fall rör sig om informanter som ska utbilda sig till lärare och skola framtidens pedagoger.

Skolverket (Utbildningsdepartementet, 1994) talar om att skolans roll ska vara att uppmuntra eleven att verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö och bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön eller social eller kulturell bakgrund. Så vad denna text säger mig att det skulle arbetas mycket mer mot att bryta negativa könsroller samt att bygga starkare band hos eleverna för att de senare ska komma ut i arbetslivet med många positiva kontakter och upplevelser från skolgången.

Genom positiva erfarenheter från grupper av individer i tidiga år skapas en humanare människosyn vilket helt överensstämmer med vad som återfinns hos skolverket(a.a) men även det Foucault talar om i hans diskussion om den sociala diskursen, (1973). Skolan ska även aktivt sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, samt respekterar andra människors egenvärde. Men även att de tar avstånd och arbetar aktivt att förhindra att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling.

5.3

Elevers uppfattning om elevpåverkan

Efter att ha analyserat texterna så kan jag se att eleverna har stor kapacitet att förändra saker och har gjort så vid åtskilliga tillfällen och inte är rädda att visa sig i främsta ledet och säga till om något är galet. För enligt Hundeide (2006) så föregår lärandet utvecklingen och genom ett sådant uttalande så visar han hur viktigt det är för elevens utveckling att få ta plats och få en god möjlighet till att skapa och förändra sin egen situation.

Nu när det snart ska komma ut en ny läroplan för skola och fritids hem så kan det vara viktigt att se vad eleverna upplevt från den förra läroplanerna när det gäller lärarens försök att främja gruppkänslan sett ur en elevs perspektiv. För att framtida pedagoger ska kunna dra lärdom av detta och få en tankeställare inför när de ska arbeta runt den nya läroplanen.

27

5.4

Slutplädering

Efter att ha arbetat igenom alla de utsagor som informanterna berättat och analyserat och jämfört med de riktlinjer som utfärdats av de myndigheter som utför regler och förordningar för skolans verksamhet, så kan jag personligen påstå att om det finns luckor i systemet och att det finns åtskilliga saker som kanske inte är så bra med de system som skolan vilar på, speciellt när det gäller rutiner vad det gäller anmälan när personer far illa. Men dock kan man se att den skolan som dagens unga har genomgått, har fungerat väl, den har skapat demokratiska och sympatiska individer som bryr sig om och är mer än villiga att hjälpa varandra när problem uppstår. Trots att det förekommit personer som kanske inte skulle vart så lämpliga som lärare, har ändå de som jag talat med visat på ett starkt och moget sätt att de kan reflektera över sin egen situation från skolbänken. Dessutom har de nya idéer om hur man kan tackla problemen och framför allt visa att de vågar ställa sig i främsta ledet och visa att de bryr sig.

Som jag nämnde vid ett tillfälle i resultatet här ovan var att det finns många fall i de berättelserna som jag skulle analysera som kunde ligga till grund för anmälan gentemot läraren. Min intention är inte att smutskasta lärare utan visa att sådant förekommer relativt ofta, och de lärarna hade säkert goda intentioner med deras agerande men att det kom fram på ett felaktigt sätt och tolkades negativt av åhörarna. Jag anser att alla aktiva lärare någon gång under sin karriär borde stanna och sätta sig ner och reflektera över sina egna val när det kommer till att främja gruppkänslan och även den konflikthantering som sker dagligen, för att få upp ögonen och att se om det är något som kanske är galet eller bara undersöka varför något fungerar så bra som det gör. En insikt som jag fått efter att sett alla de utsagor är att en lärare slutar aldrig skolan, alltså det jag vill få sagt med det är att man bör alltid sträva efter att lära sig mer för att ständigt utmana sig själv. Det är när suget till kunskap försvinner som den dåliga och bittra pedagogen visar sig.

För att vara en god pedagog krävs det kunskap och framför allt engagemang men det allra viktigaste är bemötande mot eleverna, att visa att de är viktiga och att deras åsikter spelar roll, då självklart på en lagom nivå då det alltid är läraren som ska styra över den pedagogiska situation som sker i klassrummet. Då visar man att man en säkerhet inom sitt proffesion. Då elevers egna personligheter skapas delvis genom interaktion med deras klasskamrater så är denna en viktig del för eleven som lärare bör man uppmuntra och utveckla dessa genom övningar och arbeten.

Som en väl grundad fras så har jag valt att avrunda detta med något från Hundeide (2006) nämligen att tänka på att lärande föregår utveckling.

28

REFERENSLISTA

Engström, Per-Erik (2004) Socialstyrelsen Anmälningsskyldighet om

missförhållanden som rör barn Artikel nr 2004-101-1

Eriksson Thomas ( 2009), Läsarna berättar: Så trakasseras eleverna. Aftonbladet 2009-10-01 http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5888927.ab

FN:s Barnkonvention (1989)

http://www.barnombudsmannen.se/Standardsida_2008.aspx?pageid=55

FN:s konvention om barnets rättigheter (Bilaga)

http://barnkonventionen.se/wp-content/uploads/2009/07/Barnkonventionenfullversion.pdf

Graneheim – Hällgren, Ulla & Lundeman Berit (2004) Qualitattive content analysis

in nursing researrch: concepts, procedures and measures to schieve trustworthiness,

Nurce Education Today, 24

Hundeide, Karsten. (2006). Sociokulturella ramar för barns utvekling. Lund: Studentlitteratur.

Hägg, Kerstin & Kuoppa, Svea, Maria (1997). Proffesionnell vägledning – med

samtal som redskap. Kalmar: högskolan i Kalmar.

Johansson, Anna (2005) Narrativ teori och metod Lund: Studentlitteratur

Skolverket (2006) Allmänna råd och komentarer för arbte med att främja lika

behandling. Stockholm: Skolverket.

Thors, Christina (red). (2007). Utstött- en bok om mobbing. Stockholm: Lärarförbundet.

Foucault, Michel . (1973). Madness and civilization. A history of insanity in the age

of reason. New York: Vintage books.

Utbildningsdepartementet (1994). Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska

skolväsendet. Lpo 94 & Lpf 94 Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Vygotsky, Lev Semyonovich. (1978). Mind in society: The development of higher

psychological processes. Cambridge: Harvard University press.

Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder. Lund: Student litteratur

SoL (2001:453) Socialtjänstlag http://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20010453.pdf Sylwander, Louise (2008) Anmälningsskyldighet när barn far illa

29

Bilaga 1

 Berätta om hur du har upplevt lärarens arbete för att stärka gruppkänsla  Berätta något minne av att du känt dig felbehandlad av en lärare

 Ge exempel på något som du finner vara fel agerande från lärarens sida när det gäller att stärka gruppkänsla

 Ge exempel på när du velat ingripa och vad som gav dig drivkraft att ingripa

30

Bilaga 2

Gruppinterjuv 3/12

(interjuv ledare) -Sådär då börjar vi interjuven, och första frågan är: berätta hur du upplevt lärarens arbete för att stärka gruppkänslan?

(informand 1) Jag kan inte komma ihåg någonting som vi gjorde som...

(interjuv ledare) inga gruppdagar, så ni har liksom blivt ihopfösta i en en stor klump?

(informand 1) jaa ja...

(informand 2) Ja det var ju så i låg och mellan stadiet var det så, även högstadiet (informand 1) jaa (nickar och håller med)

(informand 2) I gymnasiet kanske det blev lite mer så mer. Vi var en ganska liten klass, och vi kom varandra jävligt nära.

(Interjuvledare)Berätta mer, hur kom ni varandra nära?

(informand 2) Vår mentor gjorde väl mycket han blev mer som en kompis, vilket kanske inte var så bra egentligen med tanke på att man ska vara proffesionell. Men vad kan vi vart åtta nio elever i våran klass och våran mentor var våran idrotts lärare. Och man känner att man blir mer likom kompis med idrotts lärarna. Så vi blev ganska tajta och hadde lite fester och sådär och vi var även hemma hos våran mentor och förfestade nån gång å så.

(Interjuvledare)Så det var mycket kompis känslor? (Informand 2) Jaa..

(Interjuvledare)Inte lärare och elev?

(Informand 2) Nejmen sen var det ach ja vågade gå till han när jag hadde problem en gång och då vågade jag prata med honom om det. Å det har jag nog alldrig känt att jag vågat göra med någon annan.

(Interjuvledare) Så han kunde bygga upp ett tillit? (Informand 2) Jaa

(Interjuvledare) På det sättet han agerade?

(Informand 2) Ja..jaa.. Det är väl det jag kan komma på om... Krille. (Interjuvledare)Nått mer ur.. hur var han?

(Informand 2) Väldigt kompis, vi gjorde en massa vi var ute och paddlade vet ja det var som att vara ute med en polare istället för en lärare kanske. Man vågade säga och göra pricis vad som helst. Så man hadekanske... inte den här respekten med sig med att med sig att man var inte rädd för honom man, ne man vågade ändå, eh ja göra istort sätt vad man ville.

(Interjuvledar) Hmm ok.

(Informand 2) Sen gjorde man ju som han sa ändå (Interjuvledar) Det är ju klart.

31 (Informand 1) Det enda jag... vi har alldrig gjort nått direkt grupp såhär, gruppövningar eller någonting det enda jag kan tänka på är liksom estet programmet på stag eller på gymnasiet.

(Interjuvledare) mm berätta mer om det.

(Informand 1) nu våran bildlärare som var väldigt ko .. alltså han var fortfarande lärar rollen men har var väldigt såhär man kunde skämta med honom han var trevlig alltså såhär och var väldigt speciell , väldigt väldigt speciell.

(Interjuvledare)Vad var det som gjorde honom speciell?

(Informand 1) ehh han förutom det yttre som var alltså helt jätte tokigt skjortor var ända dag, det var spräkligt, och det var prikigt och det var sådär så var han väldigt.. man hadde respekt för honom men han var liksom lite sådär småtokig i bland och kunde berätta lite roliga saker som, han hade sutigt med skalpellen någon dag och gjort nån slags inför något arbete och tappade han skalpellen och var är den någon stans och så satt den i foten och dingalde bara. Alltså vi bara sådär du vet och vi bara sådär men hittade på tokiga saker och så. Rolig och det var alltid roligt att gå dit liksom.

(Interjuvledare) Det låter som han var mer personlig än många lärare kan vara liksom?

(Informand 1) Jaa.. och posetiv och liksom det skulle vara ordning men med måtta.

(Interjuvledare) Ni kände alldrig att det blev fel på det sättet? (Informand 2)Nee...

(Informand 1) Nee...

(Informand 1) Han var ju fortfarande lärare, läraren liksom . (Informand 2)Man lyssnade ju liksom, vi lyssnade på honom ändå. (Informand 1) Mmmm

(Informand 2) Hela tiden.

(Informand 2)Det blev visst, idrott är speciellt för att det är ju lite man sitter inte still i en bänk, så det kanske är lättare å bli kompis som idrotts lärare kanske, men ja, man gjode ju allting som man ska.

(Interjuvledare) mm (Informand 2)Ändå

(Interjuvledare) ehh Har ni något minne av att ni blivt felbehandlade av någon lärare någon gång?

(Informand 1) jaaa.. mm ja det tycker jag egentligen, vi hade en ehh kulturhistoria lärare som.. ja jag hade opererat mina ben, så jag satt i rullstol. Så stängde dom av hissen och vi skulle ha prov och det var två trappor upp till den salen vi skulle vara i. Och ja dom stängde av hissen och sen så, ja det gick ju helt enkelt inte dom kunde ju inte bära mig upp två trappor liksom. Så då fixade vi , fixade att vi skulle få sitta i bildsalen och göra prov och vi pratade med våran bildlärare här är ja det är ledigt här och ja vi får vara här och vi gick och sa det till våran lärare, men han bara nej det går inte. Du kommer at få sitta och göra det själv sen. I ett litet grupp rum eller något sånt.