En funktion- och miljöpåverkansanlays av materialet isobetong

(1)

Örebro universitet Örebro University

Institutionen för naturvetenskap och teknik School of Science and Technology 701 82 Örebro SE-701 82 Örebro, Sweden

Examensarbete 15 högskolepoäng C-nivå

EN FUNKTION- OCH

MILJÖPÅVERKANSANALYS AV

MATERIALET ISOBETONG

Eric Rosencrantz och Oskar Saether Byggingenjörsprogrammet 180 högskolepoäng

Örebro vårterminen 2020

Examinator: Anders Lindén

(2)

(3)

FÖRORD

Behovet för nya byggmaterial som är effektiva och miljövänliga har ökat under det senaste decenniet. I syfte av detta har materialet Isobetong analyserats och jämförts kring dess densitet, tryckhållfasthet, värmekonduktivitet samt miljöpåverkan för att bestämma och värdera materialets egenskaper relativt konventionella isoleringar.

Detta examensarbete omfattar 15 högskolepoäng och har genomförts av Eric Rosencrantz och Oskar Saether, byggingenjörsstudenter på Örebro Universitet i samarbete med Antopus Concrete Solutions.

Vi vill rikta ett stort tack till Göran och Christoffer Nilsson på Antopus Concrete Solutions för all den hjälp vi har fått. Vi vill också ge ett stort tack till vår akademiska handledare Peter Roots på Örebro Universitet.

Eric Rosencrantz & Oskar Saether Örebro, 14 maj 2020

(4)

(5)

SAMMANFATTNING

Byggbranschen utvecklas konstant, strävan efter att utveckla nya och effektivare material är stor. Några av de viktigaste egenskaperna som byggsektorn eftersöker är hög hållfasthet, låg värmekonduktivitet och låg miljöpåverkan.

Isobetong är ett nyligen framtaget material. Det är en typ av skumbetong med egenskaper och funktioner som skiljer sig från traditionell skumbetong ur hänseende på hållfasthet,

värmekonduktivitet och miljöpåverkan.

Syftet med denna undersökning är att identifiera Isobetongens karakteristiska egenskaper och jämföra de med egenskaper av konkurrerande material. Resultatet föreslås tydliggöra

materialets styrkor och vidare utgöra en grund för fortsatt undersökning samt främja en utökad användning. De frågor vilket undersökningen formas kring är ’Vad har materialet för miljöpåverkan?’ och ’Hur jämför sig materialet mot mineralull och cellplast gällande funktion och miljöpåverkan?’.

Resultatet visar att miljöpåverkan av materialet Isobetong varierar från 65,5 kg CO2

-ekvivalenter per kubikmeter för dess produkt med lägst densitet, upp till 230,7 kg CO2

-ekvivalenter per kubikmeter för produkten med högst densitet. Beräkningarna som utförts i jämförande syfte tyder på att Isobetong i genomsnitt inte är likställd med cellplast eller mineralull inom områdena för densitet, värmekonduktivitet och miljöpåverkan. Resultatet för tryckhållfastheten av Isobetong ger ett betydligt högre värde än de övriga materialen.

Slutsatsen är att relativt mot de jämförda materialen kan inte Isobetong konkurrera med vare sig cellplast- eller mineralullsisoleringar då högre krav ställs på densitet, värmekonduktivitet och miljöpåverkan. I projekt där en god tryckhållfasthet krävs har Isobetong en klar fördel.

Nyckelord: Isobetong, lättbetong, skumbetong, isolering, tryckhållfasthet, miljöpåverkan, GWP

(6)

ABSTRACT

The construction industry is continuously developing, the strive to develop new and more efficient materials is great. In the industry, some of the most sought for properties of the improved materials are high strength, low thermal conductivity, and low environmental impact.

Isobetong is a recently developed material. It is a variety of foam concrete with properties that differ from traditional foam concrete regarding strength, thermal conductivity, and

environmental impact.

The purpose of this analysis is to identify characteristic properties of Isobetong and to compare them to the properties of competitive materials. The results are proposed to clarify the material’s strengths and to furthermore act as a foundation for continued research as well as encouraging an increased usage. The questions the analysis is based on are ‘What is the environmental impact of the material?’ and ‘How does the material compare to mineral wool and polystyrene?’.

The result displays an environmental impact of the material Isobetong to vary between 65,5 kg CO2-equivalents per cubic meter for the product with the lowest density, up to 230,7 kg

CO2-equivalents per cubic meter for the product with the highest density. The computations

that have been completed for comparative purposes indicates that Isobetong on average is not equal to polystyrene or mineral wool in areas of density, thermal conductivity, or

environmental impact. The result for the compressive strength of Isobetong yield a considerably higher value than the other materials.

The conclusion is that relative to the compared materials is Isobetong unable to compete with neither polystyrene or mineral wool insulations when higher requirements are set for density, thermal conductivity, and environmental impact. For projects that require a notable

compressive strength does Isobetong show a clear advantage.

Keywords: Isobetong, lightweight concrete, foam concrete, insulation, compressive strength, environmental impact, GWP.

(7)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING ... 1 1.1 BAKGRUND ... 1 1.2 SYFTE ... 1 1.3 AVGRÄNSNING ... 1 2 METOD ... 3 3. BERÄKNINGSMODELLER ... 4 4 REFERENSRAM ... 6 4.1 SKUMBETONG ... 6 4.2 ISOBETONG ... 6 4.4 FUNKTION ... 7 4.4.1 ISOLERANDE FÖRMÅGA ... 7 4.4.2 BÄRFÖRMÅGA ... 7 4.5 MILJÖPÅVERKAN ... 8 4.6 KONKURRERANDE MATERIAL ... 8 4.6.1 CELLPLAST ... 8 4.6.2 MINERALULL ... 8

5 RESULTAT OCH ANALYS ... 10

5.1 ISOBETONG ... 10 5.3 CELLPLAST ... 11 5.4 MINERALULL ... 11 5.4.1 STENULL ... 11 5.4.2 GLASULL ... 12 5.5 JÄMFÖRELSE ... 12 6 DISKUSSION ... 19 7 SLUTSATS ... 20 8 FORTSATT ARBETE ... 21 REFERENSER ... 22

(8)

SYMBOLER

ρ är lika med densitet (kg/m3₎

σ är lika med tryckhållfasthet (Pa)

(9)

1

1 INLEDNING

1.1 BAKGRUND

Byggsektorn har i växande omfattning eftersökt nya material med bättre egenskaper gällande delfunktioner som exempelvis hållfasthet, värmekonduktivitet och miljöpåverkan.

Anledningen till branschens arbete om att framställa nya byggnadsmaterial handlar om utveckling och effektivisering. Det kan vara en följd av samhällets påtryckningar eller krav men även kostnadsaspekter.

Bland den fortgående byggtekniska utveckling har Antopus Concrete Solutions framställt ett material Isobetong av typen skumbetong. Innovationen togs i bruk 2017 i samband med den första produktionen vilket sedan dess ökat exponentiellt. Intresset i att studera materialet är på grund av att dess nyetablerade position på marknaden och potential att revolutionera

typmaterialet. 1.2 SYFTE

Syftet av examensarbetet är att undersöka materialet och framställa i rapporten vad Isobetong har för karakteristiska egenskaper. Resultatet av rapporten ska kunna visa på de fundamentala styrkorna av Isobetong och hur materialet jämför sig med användningen av konventionella material som mineralull och cellplast som isolering. Vidare tänks resultatet kunna ligga till grund för framtida arbeten för Isobetong och liknande material, samt att främja en utökad användning av Isobetong inom byggsektorn.

De frågeställningar som arbetet formas kring är enligt följande punkter:  Vad har materialet för miljöpåverkan?

 Hur jämför sig materialet mot mineralull och cellplast gällande funktion och miljöpåverkan?

1.3 AVGRÄNSNING

Analysen om materialets miljöpåverkan begränsas till materialens globala

uppvärmningspåverkan (GWP) räknat i kilogram koldioxidekvivalenter. Miljöpåverkan undersöks i produktionsstegen där framtagningen av råmaterialen, transport till tillverkning och tillverkningen i sig är de tre steg som ingår i beräkningarna vilket visas enligt figur 1. Data för miljöpåverkan tas vid samtliga material, utom Isobetong, fram från motsvarande materials egna EPD.

(10)

2

Figur 1: Miljöpåverkan (GWP) beräknas inom produktionssteget (A1-A3) (EUMEPS, 2017)

(11)

3

2 METOD

De frågeställningar som studien baseras på besvaras med hjälp av befintlig information tillhandahållet av företaget Antopus Concrete Solution. Ett samarbete tillsammans med

Isobetong genomförs där intervjuer med företagets kontaktperson Göran Nilsson utförts för att få svar på frågor och funderingar som berör materialet. Bakgrundsfakta om materialet utgörs också i form av litteraturstudier om föregångarna i lättbetong och skumbetong. Fakta om övriga materials egenskaper erhålls från litteratur och webbsökningar. Beräkningar har genomförts för materialets egenskaper.

(12)

4

3. BERÄKNINGSMODELLER

De följande fyra beräkningsmodeller som används i rapporten syftar till att jämföra materialegenskaper. Dessa relativa mått för Isobetongens egenskaper ska visa på hur väl materialet förhåller sig till övriga material och verka som underlag för ett resultat.

𝜌 (𝐼𝑠𝑜𝑏𝑒𝑡𝑜𝑛𝑔) 𝜌 (𝑘𝑜𝑛𝑘𝑢𝑟𝑟𝑎𝑛𝑑𝑒 𝑚𝑎𝑡𝑒𝑟𝑖𝑎𝑙) = 𝐼𝑠𝑜𝑏𝑒𝑡𝑜𝑛𝑔𝑒𝑛𝑠 𝑟𝑒𝑙𝑎𝑡𝑖𝑣𝑎 𝑑𝑒𝑛𝑠𝑖𝑡𝑒𝑡 𝜎 (𝐼𝑠𝑜𝑏𝑒𝑡𝑜𝑛𝑔) 𝜎 (𝑘𝑜𝑛𝑘𝑢𝑟𝑟𝑎𝑛𝑑𝑒 𝑚𝑎𝑡𝑒𝑟𝑖𝑎𝑙)= 𝐼𝑠𝑜𝑏𝑒𝑡𝑜𝑛𝑔𝑒𝑛𝑠 𝑟𝑒𝑙𝑎𝑡𝑖𝑣𝑎 𝑡𝑟𝑦𝑐𝑘ℎå𝑙𝑙𝑓𝑎𝑠𝑡ℎ𝑒𝑡 λ (𝐼𝑠𝑜𝑏𝑒𝑡𝑜𝑛𝑔) λ (𝑘𝑜𝑛𝑘𝑢𝑟𝑟𝑎𝑛𝑑𝑒 𝑚𝑎𝑡𝑒𝑟𝑖𝑎𝑙)= 𝐼𝑠𝑜𝑏𝑒𝑡𝑜𝑛𝑔𝑒𝑛𝑠 𝑟𝑒𝑙𝑎𝑡𝑖𝑣𝑎 𝑣ä𝑟𝑚𝑒𝑘𝑜𝑛𝑑𝑢𝑘𝑡𝑖𝑣𝑖𝑡𝑒𝑡 𝑘𝑔 𝐶𝑂 𝑒𝑘𝑣 (𝐼𝑠𝑜𝑏𝑒𝑡𝑜𝑛𝑔) 𝑘𝑔 𝐶𝑂 𝑒𝑘𝑣 (𝑘𝑜𝑛𝑘𝑢𝑟𝑟𝑎𝑛𝑑𝑒 𝑚𝑎𝑡𝑒𝑟𝑖𝑎𝑙) = 𝐼𝑠𝑜𝑏𝑒𝑡𝑜𝑛𝑔𝑒𝑛𝑠 𝑟𝑒𝑙𝑎𝑡𝑖𝑣𝑎 𝐺𝑊𝑃

Beräkningarna för att få fram GWP-värdet för Isobetong 150–400, baserat på befintliga värden på Isobetong 75.

Isobetong 150:

𝑀ä𝑛𝑔𝑑 𝑐𝑒𝑚𝑒𝑛𝑡 𝐼𝑠𝑜𝑏𝑒𝑡𝑜𝑛𝑔 150

𝑀ä𝑛𝑔𝑑 𝑐𝑒𝑚𝑒𝑛𝑡 𝐼𝑠𝑜𝑏𝑒𝑡𝑜𝑛𝑔 75 × 𝑐𝑒𝑚𝑒𝑛𝑡𝑒𝑡𝑠 𝑡𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑘𝑔 𝐶𝑂 𝑒𝑘𝑣 𝑓ö𝑟 𝐼𝑠𝑜𝑏𝑒𝑡𝑜𝑛𝑔 75

= 𝑐𝑒𝑚𝑒𝑛𝑡𝑒𝑡𝑠 𝑘𝑔 𝐶𝑂 𝑒𝑘𝑣 𝑓ö𝑟 𝐼𝑠𝑜𝑏𝑒𝑡𝑜𝑛𝑔 150

Det som skiljer Isobetong-typerna emellan är andel cement och additiv. För att få fram cementets GWP värde för Isobetong 150 divideras andelen kilogram cement med andelen kilogram cement i Isobetong 75, för att få fram den procentuella skillnaden mellan de två materialen. Det multipliceras sedan med det totala GWP-värdet för Isobetong 75 för att ta fram hur mycket mer kilogram koldioxidekvivalenter Isobetong 150 har. Denna uträkning är möjlig på grund av att det är samma typ av cement i de båda materialen.

𝑀ä𝑛𝑔𝑑 𝑡𝑖𝑙𝑙𝑠𝑎𝑡𝑠𝑒𝑟 𝐼𝑠𝑜𝑏𝑒𝑡𝑜𝑛𝑔 150

𝑀ä𝑛𝑔𝑑 𝑡𝑖𝑙𝑙𝑠𝑎𝑡𝑠𝑒𝑟 𝐼𝑠𝑜𝑏𝑒𝑡𝑜𝑛𝑔 75 × 𝑡𝑖𝑙𝑙𝑠𝑎𝑡𝑠𝑒𝑟𝑛𝑎𝑠 𝑘𝑔 𝐶𝑂 𝑒𝑘𝑣 𝑓ö𝑟 𝐼𝑠𝑜𝑏𝑒𝑡𝑜𝑛𝑔 75 = 𝑡𝑖𝑙𝑙𝑠𝑎𝑡𝑠𝑒𝑟𝑛𝑎𝑠 𝑘𝑔 𝐶𝑂 𝑒𝑘𝑣 𝑓ö𝑟 𝐼𝑠𝑜𝑏𝑒𝑡𝑜𝑛𝑔 150

Det är samma princip i uträkningen av skillnaderna i koldioxidekvivalenterna för additiven mellan Isobetong 150 och Isobetong 75, som i uträkningen av skillnaden i cement. Den procentuella skillnaden räknas ut i divisionen, och det multipliceras sedan med den totala GWP-värdet för additiven i Isobetong 75. Det är också möjligt att göra denna uträkning då det är samma tre additiv i de två materialen, bara att mängden skiljer sig åt.

(13)

5 𝑐𝑒𝑚𝑒𝑛𝑡𝑒𝑡𝑠 𝑘𝑔 𝐶𝑂 𝑒𝑘𝑣 + 𝑡𝑖𝑙𝑙𝑠𝑎𝑡𝑠𝑒𝑟𝑛𝑎𝑠 𝑘𝑔 𝐶𝑂 𝑒𝑘𝑣

+ 𝑝𝑢𝑚𝑝𝑛𝑖𝑛𝑔 𝑜𝑐ℎ 𝑏𝑙𝑎𝑛𝑑𝑛𝑖𝑛𝑔 𝑘𝑔 𝐶𝑂 𝑒𝑘𝑣 = 𝐼𝑠𝑜𝑏𝑒𝑡𝑜𝑛𝑔 150 𝑡𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝐶𝑂 𝑒𝑘𝑣(𝑘𝑔)

Samtliga värden adderas ihop för Isobetong 150. Det totala GWP-värdet för cement, additiven och pumpning och blandning. Då pumpning och blandning inte beror på vilken materialtyp som används är den konstant.

Isobetong n=200–400:

𝑀ä𝑛𝑔𝑑 𝑐𝑒𝑚𝑒𝑛𝑡 𝐼𝑠𝑜𝑏𝑒𝑡𝑜𝑛𝑔 𝑛

𝑀ä𝑛𝑔𝑑 𝑐𝑒𝑚𝑒𝑛𝑡 𝐼𝑠𝑜𝑏𝑒𝑡𝑜𝑛𝑔 75× 𝑐𝑒𝑚𝑒𝑛𝑡𝑒𝑡𝑠 𝑡𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑘𝑔 𝐶𝑂 𝑒𝑘𝑣 𝑓ö𝑟 𝐼𝑠𝑜𝑏𝑒𝑡𝑜𝑛𝑔 75

× 𝑝𝑟𝑜𝑐𝑒𝑛𝑡𝑢𝑒𝑙𝑙 𝑠𝑘𝑖𝑙𝑙𝑛𝑎𝑑 𝑚𝑒𝑙𝑙𝑎𝑛 𝑐𝑒𝑚𝑒𝑛𝑡𝑡𝑦𝑝𝑒𝑟𝑛𝑎𝑠 52,5𝑅 𝑜𝑐ℎ 42,5𝑅 𝐺𝑊𝑃 = 𝑐𝑒𝑚𝑒𝑛𝑡𝑒𝑡𝑠 𝑘𝑔 𝐶𝑂 𝑒𝑘𝑣 𝑓ö𝑟 𝐼𝑠𝑜𝑏𝑒𝑡𝑜𝑛𝑔 𝑛

För att få fram cementets GWP värde för Isobetong n divideras andelen kilogram cement för den aktuella typen, med andelen kilogram cement i Isobetong 75, för att få fram den

procentuella skillnaden mellan de två materialen. Skillnaden multipliceras med det totala GWP-värdet för Isobetong 75 för att ta fram hur mycket mer kilogram koldioxidekvivalenter Isobetong n har. Då det används en annan typ av cement i de övriga materialtyperna måste hänsyn tas till att de inte har samma originella GWP-värde. Därför har en procentuell skillnad i de olika cementtypernas koldioxidekvivalenter i produktions-skedet tagits fram ur

materialens egna EPD, vilket multipliceras in i slutet. 𝑀ä𝑛𝑔𝑑 𝑡𝑖𝑙𝑙𝑠𝑎𝑡𝑠𝑒𝑟 𝐼𝑠𝑜𝑏𝑒𝑡𝑜𝑛𝑔 𝑛

𝑀ä𝑛𝑔𝑑 𝑡𝑖𝑙𝑙𝑠𝑎𝑡𝑠𝑒𝑟 𝐼𝑠𝑜𝑏𝑒𝑡𝑜𝑛𝑔 75× 𝑡𝑖𝑙𝑙𝑠𝑎𝑡𝑠𝑒𝑟𝑛𝑎𝑠 𝑘𝑔 𝐶𝑂 𝑒𝑘𝑣 𝑓ö𝑟 𝐼𝑠𝑜𝑏𝑒𝑡𝑜𝑛𝑔 75 = 𝑡𝑖𝑙𝑙𝑠𝑎𝑡𝑠𝑒𝑟𝑛𝑎𝑠 𝑘𝑔 𝐶𝑂 𝑒𝑘𝑣 𝑓ö𝑟 𝐼𝑠𝑜𝑏𝑒𝑡𝑜𝑛𝑔 𝑛

Samma formel används som för att räkna ut tillsatsernas totala GWP värde för Isobetong 150, men nu istället för att räkna ut för Isobetong 200–400.

𝑐𝑒𝑚𝑒𝑛𝑡𝑒𝑡𝑠 𝑘𝑔 𝐶𝑂 𝑒𝑘𝑣𝑖𝑣𝑎𝑙𝑒𝑛𝑡 + 𝑡𝑖𝑙𝑙𝑠𝑎𝑡𝑠𝑒𝑟𝑛𝑎𝑠 𝑘𝑔 𝐶𝑂 𝑒𝑘𝑣𝑖𝑣𝑎𝑙𝑒𝑛𝑡 + 𝑝𝑢𝑚𝑝𝑛𝑖𝑛𝑔 𝑜𝑐ℎ 𝑏𝑙𝑎𝑛𝑑𝑛𝑖𝑛𝑔 𝑘𝑔 𝐶𝑂 𝑒𝑘𝑣

= 𝐼𝑠𝑜𝑏𝑒𝑡𝑜𝑛𝑔 𝑛 𝑡𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝐶𝑂 𝑒𝑘𝑣(𝑘𝑔)

Cementets och tillsatsernas GWP adderas, med pumpningen och blandningens GWP. Det blir den totala koldioxidekvivalenterna för de materialen, i produktionsstegen.

(14)

6

4 REFERENSRAM

4.1 SKUMBETONG

Skumbetongen har vanligtvis en densitet mellan 400–1800 kg/m3_{, och liksom andra}

lättbetongmaterial påverkas hållfastheten och värmeisoleringsförmågan av densiteten. Skumbetong används som fyllnadsmassa vid nivellering och uppbyggnad och isolering vid bjälklag, ofta då tjockare lager krävs men vikten är begränsad (NFM Flytgolv, 2019). Då skumbetong är flytande vid installation sluter materialet tätt runt installationer och små utrymmen, och ingen extra hänsyn för extra materialhantering behövs att tas vid sådana situationer. Traditionell skumbetong är inte kapillärbrytande och kan även uppta vatten. Detta är en egenskap som måste tas till hänsyn vid användning (Burström, 2001, 2007).

4.2 ISOBETONG

Isobetong är en ny typ av skumbetong som har andra kvaliteter och användningsområden än traditionell skumbetong. Materialet produceras genom att tre additiv; skumbildare,

networkfoamer och en mikrofiberarmering blandas tillsammans med cement och vatten i en mobil fabrik. Det som skiljer Isobetong från traditionell skumbetong är att materialet finns i flera varianter, och det går att tillverka Isobetong med helt kapillärbrytande egenskaper. Densiteten hos Isobetong ligger mellan 75-300 kg/m3_{, men vid behov kan densiteten ökas till}

400 kg/m3_.

Isobetongs additiv, skumbildare, networkfoamer och mikrofiberarmering, tillverkas av det tyska företaget Luca Industries. Företagets idé grundar sig från Tyskland och USA där syftet var att ta fram en ny slags skumbetong som skulle kunna konkurrera mot aktuella

konstruktions- och isoleringsmaterial. Det är Luca Industries som äger rätten att använda sig av de additiven, men Antopus Concrete Solutions har beskaffat sig en licens för användning av dem. Den nuvarande marknaden domineras i mångt och mycket av cellplast och mineralull för isolering, däremot så finner man Isobetongs fördelar där de konkurrerande materialen brister. Ett exempel på ett sådant fall skulle kunna vara då man måste forma isoleringen runt rördragningar, användning av Isobetong innebär att i det skede då det är flytande, formar sig betongen runt rören och tätar, på så vis kan både tid och pengar sparas.

Affärsidén kring Isobetong bygger på två delar, materialet Isobetong och den mobila fabriken. Materialet beskrivs som ” […] en skumbetong andra generationen och det kallas i det fallet för Isobetong.” Det som särskiljer Isobetong från den traditionella skumbetongen är det nya

(15)

7

materialets många användningsområden. Det används exempelvis som ersättning av

traditionell isolering i golv, tak, väggar, kompensationsfyllning, underlag i vägar, infrastruktur och isolering på fjärrvärme (Nilsson, 2020).

Isobetong kan genom att blanda och ändra koncentrationen av additiven tillverkas med olika värden i hållfasthet. Det kan också gjutas till ett material med bärande förmågor när det torkat och härdat, som efterliknar cellplast. Dess tryckhållfasthet har gett upphov till idén att

använda materialet i vägar för att kunna skapa en lättare konstruktion. Idag har även Antopus Concrete Solution tagit fram en typ av material med öppna porer, vilket gör det helt

vattengenomsläppligt.

Isobetong är ett brandsäkert material och är klassat till den högsta säkerhetsklassen A11_{. Det}

finns även andra användningsområden som kan uppnås genom att olika tillsatsmedel används. Antopus Concrete Solution skriver på deras hemsida att materialet används som lättfyllnad och rörfyllnad (Isobetong, 2020).

4.4 FUNKTION

4.4.1 ISOLERANDE FÖRMÅGA

Att ett material har en isolerande förmåga betyder att den har en låg värmekonduktivitet vilket mäts i watt per meter och kelvin (Burström, 2001, 2007). För att en isolering ska fungera bra krävs det att det inte uppstår luftrörelser inom det isolerande materialet, så kallad konvektion. Det förhindras genom att använda sig av ett fast material med ett nätverk av luftporer i sig, som hindrar luften från att bilda rörelser. Myndigheterna ställer krav på en byggnads isolerande förmåga i syfte av att uppnå en bra energihushållning. (Sandin, 2010). 4.4.2 BÄRFÖRMÅGA

I Boverkets konstruktionsregler beskrivs en konstruktions bärförmåga och vilka krav som ställs enligt följande (Boverket, 2016):

6 § Byggnadsverk och byggnadsverksdelar ska med tillräcklig tillförlitlighet ha en bärförmåga som är lika med eller större än lasteffekten under byggnadsverkets användningstid samt under uppförandet. Byggnadsverket ska också ha statisk jämnvikt så att det stabiliserade momentet är lika med eller större än det stjälpande.

(16)

8

Bärförmåga mäts ofta i termer så som tryckhållfasthet eller draghållfasthet vilket beskriver hur stor last materialet tål innan det brister (Burström, 2001, 2007) Detta mäts i pascal.

4.5 MILJÖPÅVERKAN

Miljöpåverkan kan granskas på olika sätt. En väsentlig metod är LCA-analys (Boverket, 2019) där en produkt analyseras under hela dess livscykel för att ge en helhetssyn över produktens totala miljöpåverkan. Delar som inkluderas är exempelvis utvinning av råvaror, framställsting, bruk och avfallshantering. Resultatet av LCA-analysen ska därefter kunna jämföras mot andra produkter baserat på en gemensam nämnare. Denna undersökning omfattar enbart GWP vilket mäts i kilogram CO2-ekvivalenter per kubikmeter i

produktionsstadiet.

4.6 KONKURRERANDE MATERIAL 4.6.1 CELLPLAST

Cellplast används som isolering och kapillärbrytande skikt i byggnader. Den besitter god isoleringsförmåga och är lätt. Materialet framställs genom att expandera plast (Burström, 2001, 2007). De porer som bildas till följd av expansionsprocessen fylls sedan med någon typ av gas. Cellplasttyper som används flitigt inom byggsektorn är EPS (expanderad polystyren) och XPS (extruderad polystyren). Dessa är fuktbeständiga material och på grund av den relativt fasta strukturen är de lämpliga för användning i grundkonstruktioner. De är däremot känsliga mot brand och kan på så vis vara olämpliga att använda i vissa konstruktioner. Cellplast produceras i skivor och måste därför formas för hand för att passa kring installationer i konstruktionen.

4.6.2 MINERALULL

Mineralull omfattar både stenull och glasull vilket båda används som isolering i byggnader. Framställningen utgörs genom att råvarorna sten respektive glas smälts vid höga temperaturer som därefter spinns till trådar (Sandin, 2007, p. 20). Efter att ett bindemedel tillsätts så kan trådarna pressas samman för att ge olika värden på densitet och hållfasthet. Mineralull är ett poröst material och är därför olämplig att använda i grundkonstruktioner eftersom

isoleringsförmågan försämras om den pressas samman. Det innehar däremot god beständighet mot brand och används ofta i samband med trästomme. Materialet är både luft- och

(17)

9

ånggenomsläpplig och det är praxis i flertal konstruktioner att använda tätande material för att säkerställa dess funktion.

Mineralull produceras i tre olika former: lösull, mattor och skivor (Burström, 2001, 2007, p. 469). Lösull används vanligtvis för att isolera takkonstruktionen där materialet sprutas in. Mattor och skivor används i väggar och i vissa takkonstruktioner (ibland grund), då måste materialet formas för hand så att det passar runt installationer.

(18)

10

5 RESULTAT OCH ANALYS

5.1 ISOBETONG

Isobetong 75 har ett GWP-värde motsvarande 65,5 kg CO2-ekvivalenter. Det är ett summerat

värde som baseras på totala koldioxid-ekvivalenter för framtagningen av råmaterial, transport och tillverkning av samtliga delmaterial till Isobetong2_{. Det enda fördefinierade värdet för}

dessa olika material är Isobetong 75 i tabell 1. Värden för resterande materialtyper är framtagna baserat på Isobetong 75. Eftersom cement-typen för Isobetong 75 och Isobetong 150 skiljer sig mellan cementtyper gentemot de andra materialen, är GWP-värdet beräknat med den procentuella skillnaden mellan GWP värdet för de olika cementtyperna, taget från respektive EPD, multiplicerat med hur stor mängd cement materialet innehållet. Total miljöpåverkan för pumpningen och blandningen är inte beroende på vilken typ av material man använder sig av, utan ger ett konstant värde på 0,1 kg CO2-ekvivalenter.

Tabell 1: GWP för olika Isobetong-produkter

Material Isobetong 753 Isobetong 150 Isobetong 200 Isobetong 300 Isobetong 400 Cement 65 120 156,6 221,1 230,3 Summa tillsatser 0,4 0,4 0,4 0,4 0,3 Blandning/pumpning 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Summa (𝑘𝑔 𝐶𝑂 − 𝑒𝑘𝑣) 65,5 120 157,1 221,5 230,7

Enligt tabell 2 finns det idag fem standardvarianter av materialet Isobetong. Tabellen visar ingående data inom områdena densitet, tryckhållfasthet och värmekonduktivitet för de olika varianterna av Isobetong.

2_{Göran Nilsson, VD Antopus Concrete Solutions, e-post den 20 januari 2020} 3_{Christoffer Nilsson, Delägare Antopus Concrete Solutions, e-post den 10 maj 2020}

(19)

11

Tabell 2: Densitet, tryckhållfasthet och värmegenomgångstal för olika Isobetong-produkter4

Produkt Egenskap Isobetong 75 Isobetong 150 Isobetong 200 Isobetong 300 Isobetong 400 Densitet (𝑘𝑔 _{𝑚 )} 75–85 140–150 200 300 400 Tryckhållfasthet (𝑘𝑃𝑎) 40 250 350–500 600–1000 1500–2300 Värmegenomgångstal (𝑊 𝑚 × 𝐾) ≤ 0,0398 ≤ 0,0518 0,061 0,081 0,095 5.3 CELLPLAST

De valda cellplastprodukten är expanderad styrencellplaster (EPS) av fabrikatet BEWi enligt tabell 3. Koldioxid-ekvivalenter är räknat med en EPS-plast utan flamskyddsmedel eller andra additiv. Data för GWP är taget från European Manufacturers Association of Expanded

Polystyrene (EUMEPS, 2017). Tabellen visar ingående data inom områdena densitet, tryckhållfasthet, värmekonduktivitet och miljöpåverkan för de valda cellplasterna.

Tabell 3: Densitet, tryckhållfasthet och värmegenomgångstal för olika EPS-cellplast

Produkt EPS 80 EPS 150 EPS 200

Densitet (𝑘𝑔 _{𝑚 )} 17 25 30 Tryckhållfasthet(korttidslast) (𝑘𝑃𝑎) 80 150 200 Värmegenomgångstal (𝑊 𝑚 × 𝐾) ≤ 0,041 ≤ 0,035 0,034 𝑘𝑔 𝐶𝑂 − 𝑒𝑘𝑣 𝑚⁄ 50 59 94,11 5.4 MINERALULL 5.4.1 STENULL

Samtliga produkter av typen stenull som fortsättningsvis används i rapporten är tillverkade av ROCKWOOL (ROCKWOOL, 2017). De följande stenullsisoleringar har valts utifrån

användningsområden, som visas i tabell 4, där Isobetong är en konkurrent. Detta för tillämplighet i jämförande syfte. Tabellen visar ingående data inom områdena densitet, tryckhållfasthet, värmekonduktivitet och miljöpåverkan för de valda stenullsisoleringarna.

(20)

12

Tabell 4: Densitet, tryckhållfasthet, värmegenomgångstal och GWP för olika stenullsisoleringar

Produkt Stålregelskiva 37 Västkustskiva med flis Markskiva Densitet (𝑘𝑔 _{𝑚 )} 30 70 135 Tryckhållfasthet (𝑘𝑃𝑎) - - CS (10) 40 Värmegenomgångstal (𝑊 𝑚 × 𝐾) 0,037 0,033 0,037 𝑘𝑔 𝐶𝑂 − 𝑒𝑘𝑣 𝑚⁄ 34,32 96,1 171,6 5.4.2 GLASULL

Utvalda glasullsisoleringar, enligt tabell 5, är tagna ifrån tillverkaren ISOVER (ISOVER, 2020). Produkterna har likadana tillämpningsområden som Isobetong. Detta för relevans av fortsatt arbete. Tabellen visar ingående data inom områdena densitet, tryckhållfasthet, värmekonduktivitet och miljöpåverkan för de valda stenullsisoleringarna.

Tabell 5: Densitet, tryckhållfasthet, värmegenomgångstal och GWP för olika glasullsisoleringar

Produkt ISOVER Fasadskiva 30 ISOVER UNI-skiva 33 ISOVER ROBUST Takskiva ISOVER ROBUST Taklamell Densitet (𝑘𝑔 _{𝑚 )} 50–60 20–35 75–85 48 Tryckhållfasthet (kPa) - - CS (10) ≥30 40 Värmegenomgångstal (𝑊 𝑚 × 𝐾) 0,030 0,033 0,037 0,039 𝑘𝑔 𝐶𝑂 − 𝑒𝑘𝑣 𝑚⁄ 51,7 22,73 58,37 64,87 5.5 JÄMFÖRELSE

Tabell 6 visar resultatet från utförda beräkningar som jämför Isobetong 75 och samtliga konkurrerande material inom områdena densitet, tryckhållfasthet, värmekonduktivitet och miljöpåverkan, se bilaga 2 för beräkningar. Tabellen visar att Isobetong 75 har en högre densitet än de övriga materialen förutom i jämförelse med Markskivan. Med avseende på tryckhållfasthet har Isobetong 75 ett jämlikt värde i två fall och i ett fall högre. Gentemot cellplasterna har Isobetong 75 en lägre tryckhållfasthet. I de fyra utfall med obefintliga värden har Isobetong 75 en högre tryckhållfasthet eftersom de varianterna av mineralullsisoleringar

(21)

13

är porösa och har därmed ingen bärighet. Värmegenomgångstalet för Isobetong 75 är högre i jämförelse med samtliga material förutom mot EPS 80. Angående miljöpåverkan visar tabellen att i tre fall har Isobetong 75 ett lägre utsläpp av CO2-ekvivalenter.

Tabell 6: Jämförande matris för Isobetong 75

Jämförande matris för Isobetong 75

P ro du kt D en si te t T ry ck hå ll fa st he t V är m eg en om gå ng st al G W P EPS 80 441% 50% 97,1% 131% EPS 150 300% 26,7% 113,7% 111% EPS 200 250% 20% 284,2% 69,6% Stålregelskiva 37 250% - 107,6% 190,1%

Västkustskiva med flis 107,1% - 120,6% 68,2%

Markskiva 55,6% 100% 107,6% 38,2%

ISOVER Fasadskiva 30 150% - 132,7% 126,7%

ISOVER UNI-skiva 33 375% - 120,6% 288,2%

ISOVER ROBUST Takskiva 100% 133,3% 107,6% 112,2%

ISOVER ROBUST Taklamell 187,5% 100% 102,1% 101%

Tabell 7 visar resultatet från utförda beräkningar som jämför Isobetong 150 och samtliga konkurrerande material inom områdena densitet, tryckhållfasthet, värmekonduktivitet och miljöpåverkan, se bilaga 2 för beräkningar. Tabellen visar att Isobetong 150 har ett högre värde för dess densitet, tryckhållfasthet och värmegenomgångstal gentemot alla

konkurrerande material. I de fyra utfall med obefintliga värden har Isobetong 150 en högre tryckhållfasthet eftersom de varianterna av mineralullsisoleringar är porösa och har därmed ingen bärighet. Angående miljöpåverkan visar tabellen att i ett fall har Isobetong 150 ett lägre utsläpp av CO2-ekvivalenter.

(22)

14

P ro du kt D en si te t T ry ck hå ll fa st he t V är m eg en om gå ng st al G W P EPS 80 823,5% 312,5% 126,3% 241,0% EPS 150 560% 166,7% 148% 204,2% EPS 200 466,7% 125% 152,4% 128,0% Stålregelskiva 37 666,7% - 140% 351,1%

Västkustskiva med flis 200% - 157% 125,4%

Markskiva 103,7% 625% 140% 70,2%

ISOVER UNI-skiva 33 700% - 157% 530,1%

ISOVER ROBUST Takskiva 186,7% 833,3% 140% 206,4%

ISOVER ROBUST Taklamell 291,7% 625% 132,8% 185,7%

Tabell 8 visar resultatet från utförda beräkningar som jämför Isobetong 200 och samtliga konkurrerande material inom områdena densitet, tryckhållfasthet, värmekonduktivitet och miljöpåverkan, se bilaga 2 för beräkningar. Tabellen visar att Isobetong 200 har ett högre värde för dess densitet, tryckhållfasthet och värmegenomgångstal gentemot alla

konkurrerande material. I de fyra utfall med obefintliga värden har Isobetong 150 en högre tryckhållfasthet eftersom de varianterna av mineralullsisoleringar är porösa och har därmed ingen bärighet. Angående miljöpåverkan visar tabellen att i ett fall har Isobetong 200 ett lägre utsläpp av CO2-ekvivalenter.

(23)

15

P ro du kt D en si te t T ry ck hå ll fa st he t V är m eg en om gå ng st al G W P EPS 80 1176,5% 437,5% 148,8% 314,1% EPS 150 800% 233,3% 174,3% 266,2% EPS 200 666,7% 175% 179,4% 166,9% Stålregelskiva 37 666,7% - 164,9% 457,6%

Markskiva 148,1% 875% 164,9% 91,5%

ISOVER UNI-skiva 33 1750% - 184,8% 691,0%

ISOVER ROBUST Takskiva 266,7% 1166,7% 164,9% 269,1%

Tabell 9 visar resultatet från utförda beräkningar som jämför Isobetong 300 och samtliga konkurrerande material inom områdena densitet, tryckhållfasthet, värmekonduktivitet och miljöpåverkan, se bilaga 2 för beräkningar. Tabellen visar att Isobetong 300 har ett högre värde för dess densitet, tryckhållfasthet, värmegenomgångstal och GWP gentemot alla konkurrerande material. I de fyra utfall med obefintliga värden har Isobetong 300 en högre tryckhållfasthet eftersom de varianterna av mineralullsisoleringar är porösa och har därmed ingen bärighet.

(24)

16

P ro du kt D en si te t T ry ck hå ll fa st he t V är m eg en om gå ng st al G W P EPS 80 1764,7% 750% 197,6% 443,1% EPS 150 1200% 400% 231,4% 375,5% EPS 200 1000% 300% 238,2% 235,4% Stålregelskiva 37 1000% - 218,9% 645,5%

Markskiva 222,2% 1500% 218,9% 129,1%

ISOVER Fasadskiva 30 600% - 270% 428,5%

ISOVER UNI-skiva 33 1500% - 245,5% 974,7%

ISOVER ROBUST Takskiva 400% 2000% 218,9% 379,5%

ISOVER ROBUST Taklamell 625% 1500% 207,7% 341,5%

Tabell 10 visar resultatet från utförda beräkningar som jämför Isobetong 400 och samtliga konkurrerande material inom områdena densitet, tryckhållfasthet, värmekonduktivitet och miljöpåverkan, se bilaga 2 för beräkningar. Tabellen visar att Isobetong 400 har ett högre värde för dess densitet, tryckhållfasthet, värmegenomgångstal och GWP gentemot alla konkurrerande material. I de fyra utfall med obefintliga värden har Isobetong 400 en högre tryckhållfasthet eftersom de varianterna av mineralullsisoleringar är porösa och har därmed ingen bärighet.

(25)

17

P ro du kt D en si te t T ry ck hå ll fa st he t V är m eg en om gå ng st al G W P EPS 80 2352,9% 1875% 231,7% 461,4% EPS 150 1600% 1000% 271,4% 391,1% EPS 200 1333,3% 750% 279,4% 245,2% Stålregelskiva 37 1333,3% - 256,8% 672,3%

Markskiva 296,3% 3750% 256,8% 134,5%

ISOVER UNI-skiva 33 2000% - 287,9% 1015,0%

ISOVER ROBUST Takskiva 533,3% 5000% 256,8% 395,3%

Det går att urskilja ett mönster utifrån tabellerna 6–10, hur Isobetongs egenskaper jämför sig till de konkurrerande materialen. I 48 fall av 50 har Isobetong en högre densitet, i två fall en likvärdig eller lägre densitet. Ett liknande mönster synliggörs för Isobetongens

värmegenomgångstal där i 49 utfall har de övriga materialen ett lägre värmegenomgångstal. Resultaten för tryckhållfastheten ger däremot en större variation då de typer Isobetong med en densitet högre än 75 kg/m3_{har ett ökat värde i jämförelse med både cellplast- och}

mineralullsisoleringarna. Koldioxidutsläppen för de Isobetong med lägre densitet växlar mellan ett lägre och ett högre utsläpp. För de Isobetonger med densitet över 200 kg/m3_{är det}

genomgående att GWP-värdet är större.

En sammanställning med medelvärdena för respektive variant av Isobetong har genomförts som visas enligt tabell 11. Detta ska tydligare visa hur Isobetongen jämför sig med de konkurrerande materialen där värdena för de jämförda egenskaperna är genomgående högre förutom för tryckhållfastheten av Isobetong 75.

(26)

18

Tabell 11: Sammanställning av medelvärden för olika typer av Isobetong

Isobetong 75 Isobetong 150 Isobetong 200 Isobetong 300 Isobetong 400 Densitet 221,62% 427,9% 657,71% 874,05% 1165,38% Tryckhållfasthet 71,67% 447,92% 627,08% 1075% 2687,5% Värmegenomgångstal 129,38% 146,62% 172,55% 229,56% 268,9% GWP 123,62% 227,52% 295,67% 418,33% 435,69

(27)

19

6 DISKUSSION

Egenskaperna hos Isobetong relativt de konkurrerande materialen tyder på att användaren får en betydligt högre tryckhållfasthet i utbyte mot en högre densitet och sämre

värmekonduktivitet. Däremot visar jämförelserna att värmeledningsförmågan inte försämras i samma grad som densiteten ökar. Till följd av Isobetongs egenskap som gör att när det pumpas ut ser till att alla tomheter fylls och tätas är det möjligt för differensen till de övriga materialens värmeledningsförmåga att minska. För de konventionella isoleringarna krävs det att ett korrekt utförande har genomförts vid tillskärning, en process mottaglig för den

mänskliga faktorn.

I jämförelsen mellan de olika materialtyperna för Isobetong synliggörs att det används mer cement i de mer tryckhållfasta materialen. Det är detta som också bidrar till att de starkare materialen får ett högre GWP-värde. Man kan tydligt se att det som bidrar mest till de höga värdena är just cementen, då de olika additiven inte drar upp siffrorna mycket i jämförelse. Cement är ett starkt och ofta använt material och det kan vara svårt att hitta andra,

klimateffektiva lösningar som får samma egenskaper och styrkor.

Andra konkurrerande material vilket framgår utifrån intervju med Göran Nilsson, se bilaga 1, är bland annat skumglas. I det fall undersökningen även tillämpades för skumglas hade resultatet visat en mer fördelaktig bedömning för Isobetong av hur väl materialet presterar inom de områden det används.

(28)

20

7 SLUTSATS

Syftet för studien var att analysera materialet Isobetong och att jämföra det med de konkurrerande materialen cellplast och mineralull. Detta har genomförts för materialets funktion gällande värmeledningsförmåga och tryckhållfasthet samt för materialets

miljöpåverkan. Resultaten av undersökningen visar att Isobetong är ett material med mycket god tryckhållfasthet och som fortfarande innehar en god isolerande förmåga. Dess tyngsta produkt med högst tryckhållfasthet och samtidigt ett lambdavärde på 0,095 är ett exempel på det. Genomgående för samtliga varianter Isobetong som analyserats är att densiteten i de flesta fall inte kan mäta sig med mineralull eller cellplast men gentemot den traditionella skumbetongen så är dess lägsta densitet på 75 kg/m3_{en stor förbättring.}

Isobetong ligger mellan 65,5 och 230,7 kg CO2-ekvivalenter per kubikmeter material. Enligt

jämförelsetabellerna synliggörs det att Isobetong 75 har likvärdiga värden med majoriteten av de konkurrerande materialen, men att en högre densitet och ett mer hållfast material ger ett ökat utsläpp. Resultatet är i viss mån ofullständig på grund av avsaknaden av

EPD-sammanställningar för de enskilda Isobetong-materialen, men utifrån tillgängliga data och beräkningar så visar studien att koldioxidutsläppen är i genomsnitt större än de konkurrerande materialen som har jämförts med Isobetong.

Till följd av dessa egenskaper anses Isobetong vara lämpligt för användning i konstruktioner där tryckhållfasthet tillsammans med låg vikt och god isolerande förmåga är av betydelse, exempel på områden där detta är gällande kan vara grund- och golvkonstruktioner,

(29)

21

8 FORTSATT ARBETE

Rapportens avgränsning för att undvika ett alltför omfattande arbete har gjort att man inte fått fram Isobetongs samtliga fördelar och användningsområden. Egenskaper som bör

understrykas och borde få en egen studie är materialets förmåga att kunna bli helt

vattengenomsläppligt, samt att det tillhör den högsta brand-klassen A1. Andra intressanta användningsområden att undersöka som inte blev inkluderade här skulle kunna vara att göra en liknande analys i lättfyllnadskategorin och takkategorin. Isobetong har idag använts till att fylla i urschaktningar och skapa mindre marktryck vid olika konstruktioner.

Ett fortsatt arbete av studien hade inneburit att jämföra Isobetong till mindre konventionella men relevanta material så som skumglas. Det är även av intresse att analysera kostnaden för materialet eftersom ekonomi alltid är av intresse vid byggnationer. Med hänsyn till Isobetongs höga hållfasthetsvärden kan det också föras framåt en diskussion om materialets eventuella andra användningsområden, där man skulle kunna bygga lätta konstruktioner för att då kunna undvika de tunga och stålarmerade som används idag.

(30)

22

REFERENSER

Boverket, 2016. Boverkets konstruktionsregler, EKS 10. Stockholm: Finansdepartimentet. Boverket, 2019. Introdukion till livscykelanalys (LCA). [Online]

Available at: https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/livscykelanalys/introduktion-till-livscykelanalys-lca/

[Använd 16 April 2020].

Burström, P. G., 2001, 2007. Byggnadsmaterial. 2:15 red. Lund: Studentlitteratur.

Cementa AB, 2019. Environmental Product Declaration Portland Cement CEM I 52.5 R, Berlin: Institut Bauen und Umwelt e.V.

Cementa AB, 2019. Environmental Product Declaration Portland Limestone Cement CEM II/A-LL 42.5 R, Berlin: Institut Bauen und Umwelt e.V.

EUMEPS, 2017. Environmental impact. [Online]

Available at: https://eumeps.construction/sustainability/environmental-impact [Använd 10 Maj 2020].

Isobetong, 2020. Isobetong by Lithopore. [Online] Available at: www.isobetong.se

[Använd 13 05 2020].

ISOVER, 2020. ISOVER Fasadskiva 30. [Online]

Available at: https://www.isover.se/products/isover-fasadskiva-30 [Använd 10 Maj 2020].

ISOVER, 2020. ISOVER ROBUST Taklamell. [Online]

Available at: https://www.isover.se/products/isover-robust-taklamell [Använd 10 Maj 2020].

ISOVER, 2020. ISOVER ROBUST Takskiva. [Online]

Available at: https://www.isover.se/products/isover-robust-takskiva [Använd 10 Maj 2020].

(31)

23 ISOVER, 2020. ISOVER UNI-skiva 33. [Online]

Available at: https://www.isover.se/products/isover-uni-skiva-33 [Använd 10 Maj 2020].

NFM Flytgolv, 2019. NFM Flytgolv AB - Flytspackel för Undergolv - Skumbetong - .... [Online]

Available at: nfm.se [Använd 16 April 2020].

Nilsson, G., 2020. Intervju om Isobetong [Intervju] (22 April 2020). ROCKWOOL, 2017. Markskiva. [Online]

Available at:

https://www.rockwool.se/produkter/byggisolering/markskiva/?selectedCat=dokumentation [Använd 10 Maj 2020].

ROCKWOOL, 2017. Stålregelskiva 37. [Online]

Available at: https://www.rockwool.se/produkter/byggisolering/stalregelskiva-37/?selectedCat=dokumentation#%C3%96versikt

[Använd 10 Maj 2020].

ROCKWOOL, 2017. Västkustskiva. [Online] Available at:

https://www.rockwool.se/produkter/byggisolering/vastkustskiva/?selectedCat=dokumentation #%C3%96versikt

[Använd 10 Maj 2020].

Sandin, K., 2007. Praktisk husbyggnadsteknik. 2:12 red. Lund: Studentlitteratur. Sandin, K., 2010. Praktisk byggnadsfysik. Lund: Studentlitteratur.

(32)

24 Bilaga 1

Vem är du och vem är ni?

 Vi är ett bolag Antopus Company Solutions som har startat en verksamhet med lättbetong som vi kallar Isobetong som är ett registrerat varumärke. Vi har då tagit fram mobila fabriker som producerar det här on-site. Vi är ett familjeföretag, jag, Göran här, mina bägge söner Christoffer och Filip som äger cirka 80% av bolaget och så har vi lite externa finansiärer som äger 20. Sedan den 30 (April),

valborgsmässoafton så har vi ägt licensen i fyra år. Producerat det här i tre år, startade i februari 2017, den första produktionen i mobil fabrik. Ökat omsättning på Isobetong cirka trefalt varje år. Nu i år kommer vi omsätta någonstans omkring 30 miljoner, budgeten runt 20 miljoner.

Vad är det för licens ni har?

 Vi har rättigheten, ensamrätten till additiven som vi använder. Det är en skumbildare, en netfoamer och en mikrofiberarmering som vi köper från ett företag i Tyskland som heter Luca Industries som äger patenten till de tre additiven. De är i första hand verksamma på den stationära fabriksmarknaden att tillverka murblock och även

tillägsisoleringblock. Som ni vet så fort man kommer söder om Sverige så är det mesta byggt i sten och dåligt isolerat och då har man ett 10 cm block som man i princip som man limmar på en vägg eller gjuter på en vägg och då förbättrar u-värdet på en

byggnad. Så våran idé med mobil verksamhet har breddat det kundsegment rejält, vi är först i världen med det här.

Så de använder inte skumbetong som ni gör?

 Som Isobetong […] Skumbetong är en produkt som egentligen är ren fyllnadsprodukt, har väldigt dåligt isoleringsvärden och är väldigt opålitligt vad gäller additiven till vanlig traditionell skumbetong som är gjort på diskmedel. Medans det här är en bioteknisk framtagen skumbildare som gör att den varken sväller eller kollapsar som vanlig skumbildare. Därför skiljer vi på Isobetong och skumbetong. Vi kan komma ner till 75 kg/m3, vanlig skumbetong väger ungefär cirka 400 kg/m3. Och med lägre densitet man har ju bättre landavärde får man med produkten. Det är en slags

skumbetong, men det är viktigt att ni i era dokument som ni arbetar fram förklarar att det är en skumbetong andra generationen och det kallas i det fallet för Isobetong. Hur skulle du då beskriva Isobetong som material?

(33)

25

 Det är ett material som har ett väldigt brett användningsområde. Vi kan använda som ersättning av traditionell isolering i golv, tak, vägg. Och du kan använda det i vägar, infrastruktur, som isolering på fjärrvärme. Idag är som (9:50)? gör vi en

kompensationsfyllning där man ersätter en projekterad produkt som heter Hasopor som är ett skumglas. Tillverkas inte så långt ifrån där ni håller till, i Askersund. Som är gjort på returglas och luft i princip samma system men som produceras i fabrik. Det kör man alltså på lastbil. Deras är torr och måste komprimeras, så den ersatte vi med att stå och pumpa ut Isobetong i en schakt. 12 000 m3 40 dagars produktion. Så det är ett användningsområde. Vi håller nu att ta fram en komplementprodukt, samma uppbyggnad men, traditionell Isobetong har slutna celler om vi pratar lite teknik vilket gör att den isolerar bra, mycket instängd luft. Vi tar fram en produkt med öppna celler som man då skulle kunna använda som vattenmagasin, fördröjningsmagasin, underlag på konstgräsplaner eftersom den dränerar bort vattnet så att de här granulaten inte flyter ut i dagvattnet utan går rakt ner. Den är i princip färdig men på grund av Corona har vi inte kunnat testat färdigt den och lämna in den på ?1145 för värdering av olika typer av tryckfasthet, vattenupptagning osv. Men det kommer och göra ? bara de öppnar gränserna så vi kan komma till Berlin. Så det är bara din egen fantasi som begränsar din användning.

Du nämnde att det här var en komplementprodukt, kallar ni det fortfarande för Isobetong?  Den här senaste produkten är ett ytterligare komplement till våra produktgrupper, ett

av våra ben som vi kallar innovation där vi försöker hitta ?12:45 vi är inte nöjda med att ha en produkt. Vi försöker hitta nya applikationer och anpassa produkten beroende på vilka krav man har.

Vi har olika namn, vi har Isobetong- Floor, Roof, Infra (vägar, rörfyllningar). Den här nya kallar vi för Active, den är då […] sen har vi då Marine vid kajer. Vi kan säga att det är i princip samma produkt fast man tillsätter olika mängder additiv beroende på vad man ska ha det till och vilka krav som ställs på de. Men i grunden är de samma produkt, de görs i samma maskiner.

När ni använder produkten i Marina områden, har ni inte problem med uttorkningstider?  Jo, men man måste […] flyter ju bara upp. Den väger från 75 kg, vi brukar maximera

till 400 då. Det är sällen vi använder 400, vi har oftast 75 till 200, någon gång 300 kg/m3 beroende på tryckhållfastskraven. Det är för att den är så mycket lättare än vatten så måste man gjuta den i torra utrymmen men när den väl har stelnat och har fyllt över den så den inte flyter så går den i marina miljöer. På Lindholmen i Göteborg

(34)

26

bygger vi en stor Science-center och hotell där. JIY äger Volvo bland annat, där gjuter vi mot kajkanten, kompensationsfyller. Det är i marin miljö i allra högsta grad. Vi har bara en betongskiva som vi gjuter mot.

Du nämnde tidigare […]

 där ute då, ett lass om dagen 45 ton, 150kg cement per m3 ger 45 ton. Då fyller vi cement varje morgon och gör slut på det under dagen och när vi är färdiga med det åker vi hem, väntar på nästa dag. Sätter vi en maskin till och en silo till då skulle vi kunna producera dubbelt så mycket men sen ska den också hinna schakta ur för oss så vi kommer fram. Så att vi har valt tillsammans med entreprenör och pumpa ut 300 m3 om dagen, det är optimalt då för alla.

Du var inne lite på det, men vilka användningsområden finns det med Isobetong?  Om vi börjar med husbyggnadssidan så kan vi ju göra markisolering under

grundplattan, ofta när det är pålade plattor. Dels så har vi brandklass A1, det är obrännbart, det fyller ut 100% runt omföringar, det sluter helt tätt. Det blir inget spill, det är ingen hantering som EPS skivor och sånt. Du har spillhantering och deponi på det, alla de kostnaderna slipper du med våran produkt. Går vi längre upp i huset kan vi göra utschaktningsväggar. Vi kan isolera taken, vi kan isolera golv. Många gånger idag köper man färdiga badrumsmoduler, ställer på valven. Vilket betyder att badrumsgolven är 10 cm högre än valvet vilket gör att man måste fylla ut det. Då rekommenderar vi 7 cm Isobetong och 3 cm flytspackel. Översta våningen på ett hus så vänder ofta installationerna och går ner igen, då kanske man får en mycket högre fyllning där. Vi har varit på ställen där man fyller 50 cm och täcker över

ventilationskanaler och allt vad det kan vara som ligger på golvet. Men samma då så sparar man 3 cm om man flytspacklar så har man färdigt golv att lägga matta på eller parkett. Taken kan vi låglutande och plana tak isolera och då gör man samma

egentligen, man fyller upp tillräcklig tjocklek för att klara u-värdet och man lägger i princip tätskikt över det beroende på vad man föreskrivit. Ofta är det en duk som man mekaniskt fäster in, som är skarvsvetsad.

Sen har vi användningsområden på anläggningsidan. Man kan undvika pålning, kompensationsfylla har vi gjort många gånger. Man fyller gamla vatten- och avlopp- och dagvattenledningar för att slippa gräva upp de. Vi har underlag för vägar istället för skumglas eller LECA. Det finns många användningsområden så man kan

(35)

27

Vi blir större och större på alla segmenten för att när man varit på en arbetsplats och de ser fördelarna så ringer de tillbaka vid nästa tillfälle. Även byggherrarna ser fördelarna med snabbare produktion, sparar mycket pengar på etablering, kortare etableringar. Kan avetableras snabbare, alltså tidigare hyresintäkter.

Skulle du säga det är den största fördelen med produkten?

 Våran största fördel är egentligen att vi gör entreprenörerna oberoende på ett sätt. Vi sköter oss själva och vi behöver väldigt liten upplagsplats. Vi behöver ungefär 100m2 på en arbetsplats för våra egna maskiner. Sedan kan vi dra en slang 150 meter eller 40 meter upp och producera. Vi är frigående och fristående på ett sätt. Vi skapar utrymme för entreprenören att syssla med annat.

Om vi pratar nackdelar istället?

 […] Även om man lägger cellplast så tar det upp mer vatten än vad vår produkt gör. Draghållfastheten är inte så bra, den är ungefär en fjärdedel av tryckhållfastheten vilket kan vara en nackdel men det är väldigt sällan att man har nytta av

draghållfastheten. Det är om man ska fästa in saker då får man gå in i underlaget, exempelvis i ett HDF eller TRP-plåt [...]. Tänka sig hur man fäster in det.

Vi är problemlösare, vi löser de flesta problem tillsammans med våra kunder. När de har identifierat sina problem kan vi komma med bra lösningar så att de jobba fortare. Skulle man armera det på något sätt?

 Nej, våran produkt består av 90-94% luft beroende på densitet, vilket gör att det har ett antal luftbubblor per dm3 vilket gör att armering har väldigt liten vidhäftning.

Däremot har vi ett mikrofiber i som gör att produkten i sig binder ihop och det att vi har så lite cement i produkten […] som är en, den kallas för networkfoamer. Men det gör att cementen och luftbubblorna bildas och håller ihop. Det är en tillsats vi har, vi tillsätter 4 liter/m3. Det är en lite klibbig produkt kan man enkelt uttryckt säga.

Om vi säger att ni gjuter i ett tak, är det inte ett stort problem att det läcker ut? Finns det något sätt ni löser det?

 Jo det är alltid ett problem. Formarna och avstängningarna måste vara täta, så visst så är det. Det beror lite på, ser man att det är hål så tätar man hålen. Det kan ju vara så att man rotprojekt […] man bygger ju ut mycket vindar idag till exempel. Då plastar man igen hela bjälklaget först och tejpar skarvar, sen är det så att det läcka lite grann ibland ändå. Ser man att det blir en virvel någonstans så att det sakta pyser ut då räcker det egentligen att släppa ut lite torrbruk så tätar det hålet. Så visst, det är ett problem men i allmänhet så är man noga och kan produkten är det inte ett större problem. Det är som

(36)

28

om du skulle flytspackla eller gjuta, är det inte tätt så rinner det igenom. Det problemet är störst i ett rotprojekt, i ett nybyggnadsprojekt så är det inte så allvarligt om det skulle läcka lite grann, för det nästan alltid när du gjuter eller spacklar.

Hur gör ni med infästningar? Kan man fästa in i Isobetong?

 Det kan man ju göra, det finns lättbetongsskruv. Det finns både i metall och plast men det beror på vad du ska fästa in. Ska du fästa in en parabolantenn då måste du ner och fästa den i underlaget. För om du får vindkrafter så får du ett drag som kanske inte rycker loss skruven men du rycker loss en kocka som skruven sitter fast i.

 [...] det skickas ut till nästa blandare där man tillsätter skum 850 liter ungefär beroende på densitet. Men säg på 200 (kg/m3) är det 804 liter skum. Ner från den

primärblandaren i en omrörare där pumpen sitter, under tiden det här sker så blandar man en ny slurr? så man har har en kontinuerlig blandning och en kontinuerlig pumpning. Vi producerar idag upp till 30 m3 per timme per enhet. Beroende på hur snabbt man kan ta emot i slangänden och i området det ska läggas. Ute på

markkompensatioen nu är det 2 meter tjockt, ungefär 150 kvm stora hål som vi fyller. Det är bara att låta det gå, låta det pumpa. Så, så ser det ut.

Vad är det för fabrikat på cement?

 Det finns ju egentligen två aktörer, Heidelbergcement - portlandcement, sen har vi SCHWENK, en aktör som vi använder för de ligger lokalt sett bäst till för oss. De sitter i Halmstad, vi sitter 11 mil norr om det. Så det är det som är mest effektivt för oss kostnadsmässigt och så där. Men vi kan lika gärna använda Cementa. Det är bara var man är någonstans. Är vi i Mellansverige, SCHWENK håller på i Köping, Västerås. Cementa håller på lite överallt, de är i Skövde närmast oss 17-18 mil. Sen finns i Stockholm, Luleå beroende på vilken kvalité man ska ha då. Vi använder en som heter 52,5R en SEMI-1 papitcement 5250 korn per cm2.

Vad är för skumbildande medel ni har?

 Den heter SL200, som är produktnamn som går under varumärket LITOFOAM. Det är LUCA Industries eget märke. Den är bioteknisk, så den är helt miljövänlig den finns med i BASTA, Sunda Hus, Byggvarudeklarationen och får även ingå i Svanen-märkta projekt. Vi har en Europeisk som heter Blue Angel, de har inte de deklarationer på kontinenten som vi har, så vi har fått med Blue Angel. Motsvarar väl Svanen kan jag tänka mig.

(37)

29

 Nej vi kan inte den blandningen. Det är ett patent och vi vet inte exakt vad den

innehåller. Men den är registrerad i alla de här organen så de vet ju vad som finns. Han är rädd om sin patent så inte vi kopierar och använder den utan att köpa genom

honom, det är ju hans levebröd och sälja de här additiven. Så därför vet vi inte exakt vad den innehåller men den är en kemisk-teknisk blandning.

Dimensionerar ni något?

 Ja, det gör vi delvis. Vi får ju reda på vilka krav som ställs på applikationen oavsett på vad det är för någonting och då tar vi fram den optimala produkten för ändåmålet. Så vi gör lite samma som vår kund kan man säga. De har ibland frågor att “Vi vill uppnå det här u-värdet” och då sätter jag in det i mina tabeller och räknar ut vilken tjocklek man måste ha för att man ska klara tryckhållfasthet och u-värdet. Så det är ju en balans hela tiden, om vi säger att vi använder en som väger 200 kg/m3 så har det ett

lambdavärdet på 0,06. Tar vi den som 75kg så är den 0,04 eller strax under det vilket betyder att vi kan ha en tunnare beläggning med den lättare densiteten men då kanske vi inte klarar tryckhållfastheten. Vi kan blanda det här i våra recept, vilken densitet som helst. Vi hade ett projekt där de hade ett krav att den skulle klara en viss

tryckhållfasthet och ha ett viss lambdavärde och då hittade vi en produkt som vägde 135 kg/m3 som klarade både delarna och även klarade höjden. Man fick inte bygga mer än så här, det var ett köpcentra, man skulle köra truckar och grejer eller sådana staplare. Det var Systembolaget och Coop som skulle in där, då hade de vissa krav på tryck från de staplare och då skulle hela konstruktionen klara det, från golvet till Isobetong. Då fick man räkna på lastspridningar och tryckmotstånd och lambdavärde, u-värde och hitta en produkt som den klarar sig.

 Ofta är det såhär att den finns en projektör någonstans i kedjan. Han kan ha fått reda på våra värden på olika produkter och beskriver de att de ska ligga 30 cm Isobetong som väger 120 kg/m3 och så riter de in det då finns det ingen fråga och vi blir inte inblandade i den delen. Det kan finnas tillfällen där man byter ut en produkt det vill säga en PIRisolering? som har ett lambdavärde på 0,027 för att vi ska klara det lambdavärdet behöver vi kanske istället för 20cm lägga 28cm.

Det är inte ni som projekterar?

 Nej, vi projekterar ingenting. Vi hjälper projektörerna med uppgifter så att de ska kunna projektera in våran produkt, så kan man säga. Men vi sitter inte och gör några handlingar för ett bygge. Däremot kan vi tala om för projektörerna att “Använd dem

(38)

30

här produkterna för då ger det de här värderna” och då får de fram tjocklekar och kvalitéer.

Har du någon koll på vilka normer eller regelverk som följs i projekteringen? Är det något ni använder?

 Ja, alltså, antingen beror ju på vad ska utrymmet eller bygget användas till. Vi har gjort isoleringen under ett P-däck. Så där man har flyttat upp parkeringen på ett köpcenter och upp på taket när man byggt ut bara för att man måste ha

parkeringsplatser. Där hittar man ett värde som, där våran produkt klarar det tryckt som det ger. Alltså ett fordon ger inte så mycket tryckkrafter [ ] cm2 som

anläggningsytan är ganska stor på en sån om man räknar i cm2 och har man då en hårdgjord yta uppepå så får man en lastspridning ner till vårt material som är 45 grader. Säg att vi har 10 cm tjock platta och en anläggningsyta 5*15 cm på varje däck gånger 4. Då delar man ut det på 45 grader åt alla håll och det blir det en stor yta som kommer ner på Isobetongen och då kan det vara ett par kilo/cm2 och det är inget problem för någon produkt som vi har.

[…]

 Man måste se det på hela produktionscykeln för att förstå kostnaden.

Materialkostnaden för vårt material är relativt hög om du jämför med att köpa in cellplast. Om man däremot kollar på kostnaden när det väl ligger på plats, färdigt, då utjämnas kostnaden och hamnar ofta till våran fördel. Sen har vi vissa produktgrupper som vi tävlar mot där vi är skyhögt mycket under även om man bara jämför materialet. Säg FOAMGLAS kostar ungefär 4000 kr/m3, vårt kostar beroende på volym och applikation då kostar det mellan 1000-2000 beroende på vilket material man använder då. Vi kan säga att takisolering är det som är dyrast idag på grund av att det ska göras i fall och […] måste öka additivmängden och då blir det lite dyrare. Men oftast slåss vi mot de produkter som är dyrare per enhet att köpa in.

Är anledningen till att det blir billigare på grund av extrakostnader som att skära till rätt (vid cellplast)?

 Tar man hela kedjan - vi kommer med våra enheter, tar fram en slang och pumpar ut 30 m3/h. Skulle vi komma med cellplast med 500 m3 så kommer det 5 långtradare som ska lossas med lastmaskin från bilen, ställa upp de på arbetsplatsen, lyftas upp på taket, sen ska de skäras till, sen ska spillet ner som är mellan 10-15%, läggas i

containrar, köras bort och deponeras. Det är en väldig kostnadskedja där, dessutom måste underlaget vara plant, du kanske har förarbetat för att plana ut underlaget så du

(39)

31

kan lägga en skiva utan att knäcka den när du går på den. Så det är en mycket längre process med färdiga skivor, vilka skivor det än är. Dessutom på tak kanske måste du fallskivor eller göra en fallgjutning under så att vattnet rinner åt rätt håll, det finns många aspekter att titta på när man jämför ett pris. Man kan inte bara titta på materialpriset. Man kan säga såhär- det maximala spillet vi har, vi blandar en halv kubik […] säg en halv 250 liter där plus att vi har två liter per meter slang så har vi 50 meter slang så har vi 100 liter till, då har vi 350 liter, då kan man pumpa ut till en storsäck eller på marken om det är mycket. Men är det torka räcker det men en lasta eller något då är det 10% kvar, det är 35 liter det är som att stoppa i fickorna och ta hem. Mot att du har 500 m3 cellplast, då måste du köpa till 15 mer för att det blir spill, du skär undan skivor och så. Och det ska man hantera och köra bort, ja 50-75 m3 som ska köras till tippen. Så man måste jämföra 51:45 kostnaden för våran applikation gentemot en annan applikation när jobbet är klart.

Har ni fått fram en EPD eller miljöpåverkan?

 Vi håller på med det. Vi har gjort en GWP, alltså en Global Warming Potential bemärkning. Jag kan skicka det till dig sen. Vi gjorde ett jobb till Skanska för ett köpcentrum där vi pumpade ut 2500 m3 på golv och tak. Man hade gjort en miljökalkyl eller en CO2-kalkyl, sedan man bytte till vår produkt och gjorde en

miljörapport efteråt. Med valet av Isobetong hade man sparat in 150 ton CO2. Så långt har vi kommit nu och nu har vi en konsult som håller på med en EPD för oss. Den är väl färdig någon gång i sommar, jag kan tänka mig i Augusti ska den vara klar. Då var vi en LCA, EPD där.

Det är synd att det inte hinner bli klart innan vi är klara.

 Ja, jag har så jävlar många bollar i luften vet du. Vi hinner inte med allting, just nu producerar vi 14 timmar per dygn plus att vi då har försäljning och uppföljning […]. Vi hinner inte med allting i den takt vi skulle vilja. Men 2020 slut ska vi ha alla handlingar på plats.

Skulle man kunna på en förhandstitt på det?

 Vi har gjort en jämförelse med lättklinker och Isobetong vad gäller GWP. Det är så långt som vi har kommit och den här EPD:n är ett halvfärdigt resultat som inte är något att lägga in i ett examensarbete tror jag. Jag gör nog er en otjänst.

Sista frågan, hur ser ert framtida arbete ut med Isobetong? Vad har ni för framtidsplaner, vidareutvecklingar?

(40)

32

 Vi sitter och tar fram agendaotal vi har valt en väg där vi kommer ha, vi kommer att täcka västsverige med våra egna maskiner, vi kommer ha agenter på utvalda platser. Alltså egna entreprenörer som marknadsför och säljer Isobetong och producerar Isobetong, till exempel i Örebro, Sundsvall, Stockholm. Det betyder egentligen, om vi jämför med ICA, man börjar med ICA Nära… Man säljer Isobetong så som ICA säljer, man vet inte vad handlaren heter men man vet att det är en ICA-butik. Så kanske man växer i det och graderas upp i ett ICA Kvantum och till slut ICA Maxi, ungefär så ser framtiden ut i Sverige, Norge, Danmark, Finland. Sen har vi planer med våran tyske vän att placera ut i utvalda delar av andra länder, eftersom vi har know-how:et på mobila enheter av hur man säljer och producerar och han har know-know-how:et på hur man tar fram additivet så det är en oslagbar kombo. Vi har brutit isen i

skandinavien kan vi säga nu då, så det är bara att skala upp det i övriga världen i den takt man hinner med - med det agentkoncept som vi gör i Sverige. Så det är

framtidsplanen sen är det en lång väg dit. Stora nålsögat och flaskhalsen är att producera maskiner som är byggsäkra, ser likadana ut oavsett vilken produkt. De har samma möjligheter, men vi sitter idag och projekterar hur maskinerna ser ut. Med hänsyn till de erfarenheterna vi har skaffat oss under de här 4 åren utvecklas vi hela tiden.

Vilka maskiner menar du?

 Allt bygger på en mobil fabrik som består av en cementsilo, additivtankar,

blandarsystem, skumgeneratorer - en hårdvara, en mjukvara. Jag kan sitta här på mitt kontor och se vad maskinen producerar, var någonstans, vilken pumphastighet de har, hur många m3 de pumpar ut i timmen, vilket recept de har, Jag kan gå in och se på varenda maskin, varen de står. Står den i Madagascar, hur aktiv är den här maskinen idag och vad gör den. Det är kameror på så man kan se materialet ser ut, hur maskinen ser ut. Dit har vi kommit idag, så såg inte den första maskinen ut, inte den andra heller. Men vi bygger om den första maskinen nu så den kommer se ut så här till semestern, då är den skalbar. När den är klar bygger vi om den andra maskinen så den ser likadan ut, sen kommer den tredje, fjärde, femte beroende på tillväxten då. Det kommer en McDonalds, oberoende på var du är någonstans ser det likadant ut överallt.

Maskinerna är stripade på samma sätt, folk har samma kläder, samma innehåll i den mobila fabriken oavsett var den är någonstans. Hela säljsystemet, hela

marknadsföringsystemet, allting är skalbart. Egentligen är det bara, man måste träffa rätt entreprenör som är beredd att satsa så som vi satsade. När vi köpte våran första

(41)

33

maskin hade vi inte en enda såld kubik, det har tagit oss 4 år dit vi kommit idag. Med en helt ny produkt där man ska övertyga den här konservativa branschen om att “välj den här produkten”. Det var trögt i början men sakta men säkert. Tåget stod still i början men nu är vi på krönet liksom, det rullar sakta nedåt och ökat med varje dag som går.

Så det svåraste var att övertyga hela branschen?

 Ja, visst, ingen ville vara först. Har man inga referenser så får man ha en väldig

entreprenöranda att ta risken och prova en ny produkt. Det tog oss tid i början och hitta de. Sålde vi 100 m3 så var vi skitglada, idag ringer folk och pratar om 12000 m3, 8000 m3, vi har en offert ute för nästan 100 miljoner. Vi får inte alla, det vet vi men för två år sedan hade vi offerter ute för 5 miljoner. Utfallet idag är mycket bättre än för 2 år sedan.

Det låter spännande! Spännande att se hur det utvecklas.

 Ja, det är spännande så in i helvete. Oavsett vem man pekar med så tycker alla det är lika spännande och inte minst vi. Det är bara och vara en del av verksamheten så ser man inifrån. Ta mera studielån boys.

Det vore kul om man kunde komma ner och kolla hur det ser ut hos er

 Absolut! Det är bara att komma. Vi producerar som sagt 300 m3 per dag nu, 5-6 dagar i veckan.

Är ni mestadels i Göteborgs-området?

 Ja, efterfrågan är alltid bäst i Stockholm men har inte kommit ut ur Göteborgs

kommun i princip. Vi har varit på några ställen, längst norr har vi varit i Övik, där har vi varit 12 gånger. Längst ner har vi varit i Magdeburg? i Tyskland. Vi har ett projekt där man ska täcka ett deponi, en gruva med restprodukt på 90% mestadels är salt. Det är en hög som de har tippat upp i 25 år, 10 miljoner ton per år, den ska täckas in en halvmeter tjock. Vi har beräknat det lite enkelt till 2 miljoner m3. Där kommer den forskningen fram som vi håller på med nu med absorberande. För att man ska få ner så lite regnvatten ner på marken och i vattendragen, utan man ska få att regnvattnet ska dunsta i så stor utsträckning som möjligt. För att materialet ska ta upp så mycket vatten som möjligt och låta den dunsta bort. Idag betalar de 30 euro per m3, de pumpar ut i floden, de vill ju pumpa ut så lite som möjligt av naturliga skäl då. Vi har varit nere och gjort prov för de i höstas eller sensommaren, skulle ha varit där nu och gjort ett nytt men Coronan har kommit emellan, så det blir väl i sommar antagligen som vi ska göra testen när vi fått färdigt vårat absorberande material i Juni. Så ska vi

(42)

34

väl dit och pumpa ut det så får de bedöma det. Är det så är det ett jobb på 2–3 miljarder. Så det finns potential i det här materialet, helt klart.

(43)

35 Bilaga 2

Sammanställning beräkningar:

Värden som används är i materialens turordning som de presenteras i rapporten. I de fall värden kan variera har det lägsta värdet valts.

Beräkningar Isobetong 75: Med EPS 80: 75 17= 441% 40 80= 50% 0,0398 0,041 = 97,1% Med EPS 150: 75 25= 300% 40 150= 26,7% 0,0398 0,035 = 113,7% Med EPS 200: 75 30= 250% 40 200= 20% 0,0398 0,034 = 284,2% Med Stålregelskiva 37: 75 30= 250% 0,0398 0,037 = 107,6%

Med Västkustskiva med flis: 75

70= 107,1%

0,0398

(44)

36 Med Markskiva: 75 135= 55,6% 40 40= 100% 0,0398 0,037 = 107,6%

Med ISOVER Fasadskiva 30: 75

50= 150%

0,0398

0,030 = 132,7%

Med ISOVER UNI-skiva 33: 75

20= 375%

0,0398

0,033 = 120,6%

Med ISOVER ROBUST Takskiva: 75 75= 100% 40 30= 133,3% 0,0398 0,037 = 107,6%

Med ISOVER ROBUST Taklamell: 75 48= 187,5% 40 40= 100% 0,0398 0,039 = 102,1% Medelvärdesberäkning: 441 + 300 + 250 + 250 + 107,1 + 55,6 + 150 + 375 + 100 + 187,5 10 = 221,62% 50 + 26,7 + 20 + 100 + 133,3 + 100 10 = 43% 97,1 + 113,7 + 284,2 + 107,6 + 120,6 + 107,6 + 132,7 + 120,6 + 107,6 + 102,1 10 = 129,38%

(45)

37 Beräkningar Isobetong 150:

GWP:

CO2 ekvivalent för cement: × 65 = 120 𝑘𝑔 𝐶𝑂 − 𝑒𝑘𝑣 CO2 ekvivalent för tillsatser:

, × 0,4 = 0,39 𝑘𝑔 𝐶𝑂 − 𝑒𝑘𝑣

Totalt CO2 ekvivalent: 120 + 0,39 + 0,1 = 120,49 𝑘𝑔 𝐶𝑂 − 𝑒𝑘𝑣 Med EPS 80: 140 17 = 823,5% 250 80 = 312,5% 0,0518 0,041 = 126,3% Med EPS 150: 140 25 = 560% 250 150= 166,7% 0,0518 0,035 = 148% Med EPS 200: 140 30 = 466,7% 250 200= 125% 0,0518 0,034 = 152,4% Med Stålregelskiva 37: 200 30 = 666,7% 0,0518 0,037 = 140%

Med Västkustskiva med flis: 140