Foto: IBL Bildbyrå, där inget annat anges. Publikationen kan beställas från:
Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50
Fax: 0455-819 27
E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se
Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats.
Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2013
planen ska samordnas med och ta hänsyn till nationella och regio-nala mål, planer och program; exempelvis miljökvalitetsmålen. Men hur har dessa mål hanterats hittills i översiktsplaner? Finns det problem med tolkning och samordning? Finns det exempel på planer som har samordnats med miljökvalitetsmålen? Och vilka behov av ytterligare uppföljning och vägledning finns det? Detta är några av de frågor som diskuteras i rapporten.
Uppföljningsbesök gjordes i utvalda kommuner. Den engagerade diskussion som fördes med dessa kommuners politiker och tjänste-män har gett värdefull kunskap i sammanställningen av denna rapport.
Rapporten har tagits fram med stöd av Naturvårdsverket, medel till miljömålsuppföljning, och den är sammanställd av Anette Johansson, utredare på enheten för strategisk planering samt pro-jektansvarig. I arbetet har följande personer deltagit: Camilla Eng-ström, Patrik Faming, Pål Karlsson, Bengt Larsén, Börje Larsson, June Lindahl, Jonas Olsson, Jon Resmark och Ylva Rönning.
Karlskrona december 2012
Patrik Faming
Vägen till samordning av översiktsplanerna
med miljökvalitetsmålen
...11
Översiktsplanen – ramverk och verktyg för en hållbar utveckling ...11
Behov av vägledning och fortsatt utredning ...14
Översiktsplanen och miljökvalitetsmålen
...17
Bakgrunden till 3 kap i plan- och bygglagen ...17
Nya förutsättningar för översiktsplaneringen ...19
Miljökvalitetsmål i översiktsplaner 2005–2010
...23
Så här förhåller sig översiktsplanerna antagna 2005–2010 till miljökvalitetsmålen ...24
Reflektioner över innehåll och planprocess ...25
Kommunernas syn på miljökvalitetsmålen ...26
Översiktsplaner som samordnats med
miljökvalitetsmålen
...29
Älvsbyns kommun – Översiktsplan 2011...31
Trosa kommun – Översiktsplan 2010 ...39
Göteborg stad – Översiktsplan för Göteborg, antagen 2009 ...45
Om uppföljningen
...51
Syfte ...51
Metod ...51
Boverket har ansvar för uppföljningen av plan- och bygglagens (PBL) tillämpning samt ansvar för uppföljning och utvärdering av miljökva-litetsmålet God bebyggd miljö. Det är utifrån dessa ansvarsområden som Boverket har initierat projektet Miljökvalitetsmålen i kommu-nernas samhällsplanering.
Denna rapport ger tre exempel på hur miljökvalitetsmålen kan behandlas i översiktsplaner. Uppföljningsbesök har gjorts i kommu-nerna Älvsbyn, Trosa och Göteborg, vilka alla visar hur översiktspla-nen kan samordnas med miljökvalitetsmålen genom en aktiv diskus-sion under samrådsprocessen. Processen har resulterat i tydliga ställningstaganden i förhållande till målen.
Rapporten innehåller också resultatet av en genomgång av de
översiktsplaner som antogs under åren 2005–2010. Studien har utgått ifrån att notera om kommunerna antingen:
• enbart har angett miljökvalitetsmålen, eller • redovisar miljökvalitetsmålen i MKB, eller
• har diskuterat miljökvalitetsmålen i MKB eller i översiktsplanen, eller
• har utgått från och integrerat miljökvalitetsmålen i ställningstagan-den i översiktsplanen och med ett måluppfyllande syfte
I ca en tiondel av planerna har miljökvalitetsmålen fullt ut integrerats så att de fungerat som utgångspunkt för ställningstaganden. Å andra sidan nämns miljökvalitetsmålen inte alls i ungefär lika många planer. I den övervägande delen av de övriga planerna har målen diskuterats i miljökonsekvensbeskrivningen.
Enligt den plan- och bygglag som antogs 2011 ska översiktsplanen samordnas med nationella och regionala mål för den hållbara utvecklingen. Eftersom föreliggande rapport är en bild av läget 2011/2012 i ett skede där översiktsplaner enligt den nya PBL ännu knappt hade börjat tas fram, så ger resultatet av utredningen en möjlighet att studera effekterna av nya PBL längre fram och om den nya lagen ger kommunerna en annan ingång till miljökvalitetsmålen. Syftet med rapporten är därför också att vara framåtsyftande och
konklusionen av densamma är frågeställningar för framtiden. Mot bakgrund av dessa fakta och en sammanställning av reger-ingens intentioner med den senaste PBL-propositionen diskuteras vilka behov av fortsatt utredning, vägledning och forskning som behövs när det gäller hållbar utveckling i översiktsplaner. Bland annat nämns vägledning när det gäller hanteringen av miljökvalitets-målet God bebyggd miljö samt vägledning i hur vägningarna mellan de olika miljökvalitetsmålen kan genomföras under samrådsproces-sen.
Översiktsplanen – ramverk och verktyg för en
hållbar utveckling
Enligt 6 kap Miljöbalken ska en MKB för en översiktsplan visa hur planen har beaktat relevanta miljökvalitetsmål, men hittills har det inte varit vanligt att översiktsplanerna innehåller ett tydligt uttalat ställningstagande till vilka mål som är relevanta. En genomgång av de översiktsplaner som nyligen antagits eller är i utställningskedet visar att större delen av dessa planer inte heller innehåller ställnings-taganden när det gäller miljökvalitetsmålen. Utgångspunkten för urvalet av mål är den ram som översiktsplanen ger, att målet ska ha en geografisk anknytning, d.v.s. kunna kopplas till planens innehåll i övrigt enligt 3 kap 5§ PBL.
Den övergripande ingången i planering enligt PBL:s portalpara-graf är att den bl.a. ska verka för en långsiktigt hållbar utveckling. Strategierna i översiktsplanen ska alltså verka för en hållbar utveck-ling och i regeringens proposition 2006/07:122 uttrycks att den ekologiska dimensionen i hållbarhetsbegreppet främst stöds av de 16 miljökvalitetsmålen. Den sociala dimensionen inbegriper bl.a. jämställdhet, integration och tillgänglighet och den ekonomiska dimensionen ekonomisk tillväxt och främjande av en effektiv kon-kurrens. Det finns flera tolkningar av begreppet hållbar utveckling och i regeringens PBL-propositioner, framför allt den ovan nämnda, redogör regeringen för vad de grundar sin tolkning av begreppet på i sammanhanget fysisk planering; Brundtlandrapporten och Rio de Janeirokonferensen 1992. Vid Rio de Janeirokonferensen infördes tolkningen att de tre dimensionerna måste samverka för att en hållbar utveckling ska kunna nås.
Metoder i planprocessen
Förutsättningen för att samordningen av översiktsplanen och miljökvalitetsmålen ska leda till en hållbar utveckling är att arbetet grundas på en kunskap om och insikt i miljökvalitetsmålens bety-delse.
Vägen till samordning av
översiktsplanerna med
miljökvalitetsmålen
Valet av relevanta mål ska vara en aktiv handling, som är resulta-tet av diskussioner inom kommunen; bland tjänstemän och politiker samt med kommuninvånarna. En väl utformad samrådsprocess tillsammans med en kontinuerlig översiktsplanering kan bli ratio-nella och viktiga redskap för en hållbar utveckling. Samrådsproces-sen innebär diskussioner och möten mellan repreSamrådsproces-sentanter från olika delar av samhället; politiker, kommuninvånare, näringsidkare, föreningsmedlemmar etc. En kontinuerligt pågående översiktsplane-ring underlättar aktualitetsprövningen av planen och stärker planens funktion som ett effektiviseringsinstrument för den fysiska plane-ringen. Under samrådsprocessen kan nätverk och diskussionsgrup-per bildas som är viktiga att fortsätta hålla fast vid i genomförande-processen såväl som i uppföljningen av översiktsplanen.
De exempel på planer som presenteras i denna rapport visar att det är fullt möjligt att göra miljökvalitetsmålen till en del av strategi- och planarbetet i översiktsplaneringen utan att det kräver några ytterligare resurser. Stöd i hanteringen av miljökvalitetsmålen kan kommunerna också få genom en frekvent uppföljning av planens strategier, så som i Göteborg. Denna åtgärd rationaliserar dessutom arbetet med aktualitetsredogörelsen varje mandatperiod samt leder till en aktiv och rullande översiktsplanering. Processen i Trosa och Älvsbyn visar på de fördelar som en frekvent pågående diskussion om översiktsplanens innehåll och strategiska frågor ger.
Underlag för arbetet med målet God bebyggd miljö
Miljö-, folkhälso- och friluftslivsaspekter förstärker och komplettera varandra genom respektive målformuleringar (vid denna rapports färdigställande fanns det förslag på mål för friluftslivet). Aspekter som attraktionsgrad för bostad, arbetsplats och företagsetablering beskrivs ofta som en miljö fri från ex. riskfaktorer som buller, radon och luftföroreningar.
Flens kommun knyter samman folkhälsomålen och friluftsmålen med målet God bebyggd miljö genom att utrycka sig så här i sin översiktsplan:
”Det kan vara att skapa trygga och säkra miljöer som främjar fysisk aktivitet och rörelse samt underlätta kommunikation mellan skola, arbetsliv, näringsliv och socialt umgänge. En god livsmiljö skall även innehålla en bebyggelseutveckling som ger ett varierat utbud och utformning av bostäder samt tillgång till den s.k. grön- och blåstrukturen (natur-, kultur- och rekrea-tionsvärden).”
Det är dock uppenbart att det behövs mer underlag för att kommu-nerna ska kunna samordna översiktsplanen med miljökvalitetsmå-len, eftersom de anses svåra att arbeta med. När det gäller översikts-planeringen handlar det i synnerhet om ett förtydligande av målet God bebyggd miljö och hur målet ska hanteras.
Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ställer viktiga krav på den fysiska planeringen. Målet kombinerar mätbara miljöfaktorer med mindre mätbara som exempelvis hållbart perspektiv på sociala frågor, natur- och kulturmiljö, estetik, natur- och grönområden med god kvalitet, bebyggd miljö som ger skönhetsupplevelser och trev-nad. Enligt de preciseringar som beslutades i april 2012 så innehåller målet en hel del av det som en översiktsplan ska hantera och meto-der för hur den fysiska miljön ska analyseras, samt dessutom de aspekter som ingår i regeringens tolkning av begreppet hållbar utveckling, d.v.s. de miljömässiga, sociala och ekonomiska. Boverket har nu i uppgift att sätta samman målformuleringar för var och en av preciseringarna.
Hållbar utveckling i översiktsplanen
I och med betoningen på nationella och regionala mål för den hållbara utvecklingen kan planen ges en större strategisk betydelse. Detta kräver dock att synsätt som innebär att de miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekterna i hållbarhetsbegreppet samarbe-tar. En helhetssyn på den hållbara utvecklingen betyder att represen-tanter för de olika sakområdena ska medverka i och ha insikt i bredden i översiktsplanearbetet och nödvändigheten av samman-vägning av de olika områden som ska belysas.
För att nå en hållbar utveckling där kommande generationer kan tillgodose sina behov krävs det att de tre aspekterna på hållbar utveckling och även kulturella aspekter knyts samman. Detta ut-trycks i Brundtlandrapporten:
“But the “environment” is where we live; and “development” is what we all do in attempting to improve our lot within that abode. The two are inseparable.”
Översiktsplanen är det verktyg i svensk lagstiftning som gör det möjligt att sammanföra de tre aspekterna när det gäller fysisk plane-ring, och ett helhetstänkande när det gäller planens innehåll krävs för att den ska bli ett fungerande verktyg. De sociala och ekonomiska aspekterna ska i detta sammanhang kopplas till den fysiska realitet
som den miljömässiga aspekten representerar eller, med andra ord, de sociala och ekonomiska aspekterna är människans aktiviteteter i den fysiska miljön. Ställningstaganden i förhållande till dessa aspek-ter kan ge förutsättningar som gör det möjligt att nå miljökvalitets-målen samtidigt som de miljömässiga aspekterna ger förutsättningar för en god social och ekonomisk utveckling genom väl förvaltade ekosystemtjänster. Därför ska dessa aspekter hanteras tillsammans i en översiktsplan.
Hållbarhet i den fysiska planeringen handlar bl.a. om förvaltande av naturresurser, vilket inte enbart betyder att bevara och spara utan att också nyttja på ett sätt som leder till att även kommande genera-tioner kan leva ett gott liv. En genomtänkt hantering av mark- och vattenområden i översiktsplanen kan ge förutsättningar för en sådan utveckling.
Behov av vägledning och fortsatt utredning
Problemet att samordna översiktsplanen med God bebyggd miljö De besökta kommunerna menar att miljökvalitetsmålen är kompli-cerade att hantera i en översiktsplan och framför allt målet God bebyggd miljö. Så som kommunerna beskriver problemen med målen så finns det redan en tröskel att ta sig över för att tänka nytt kring dem. Eftersom målen hittills har behandlats utifrån konse-kvensperspektivet har planerna sällan innehållit reella strategier för att närma sig måluppfyllelse. Naturvårdsverket genomförde en enkätundersökning som presenterades i rapporten ”Lokal översätt-ning av de nationella miljömålen” (2006). Den visade att God be-byggd miljö var det miljökvalitetsmål som då prioriterades högst i kommunernas övergripande miljöarbete. Boverket kommer att ta fram en vägledning när det gäller hanteringen av framför allt God bebyggd miljö och hur en översiktsplan kan samordnas med målet.
En frågeställning att arbeta vidare med är att studera hur miljö-kvalitetsmålet God bebyggd miljö kan få fysisk form genom de ställningstaganden som görs i en översiktsplan. Målet innehåller de tre aspekter som definierar en hållbar utveckling och det är intres-sant att studera vilka effekterna av strategierna för miljökvalitetsmå-let i en översiktsplan kan bli när de används inom ex. detaljplane-ringen och vilket stöd som ställningstaganden i översiktsplanen kan ge för den fortsatta planeringen.
Synen på vad som är en god bebyggd miljö utifrån kulturella, sociala och ekonomiska aspekter förändras med tiden. En studie av vad som karaktäriserar den goda bebyggda miljön idag och hur den
har förändrats under åren skulle kunna visa på vilken framförhåll-ning det bör finnas i översiktsplaneringen och hur väl synen på miljön stämmer överens med innehållet i miljökvalitetsmålet. Samrådsprocessens innehåll och effekt
Översiktsplanen ska ha en hållbar utveckling i fokus. Enligt exempel från de tre kommunerna Älvsbyn, Trosa och Göteborg kan resultatet av en genomgripande diskussion om strategi och vision i en bred grupp under samrådsskedet göra översiktsplanen till ett effektivt instrument för kommande planering och lägga grunden för ett rationellare arbete med kommande översiktsplaner. Kommunen behöver inte ställa sig frågan OM DET SKA GENOMFÖRAS utan kan koncentrera sig på HUR eftersom politikernas vilja finns klart ut-tryckt i planen. Beslutsprocessen blir därmed effektivare. De tydligt formulerade ställningstagandena ger dessutom exploatörer tidigt besked om möjligheten att genomföra projekt. I detta sammanhang behövs dock en vägledning i hur vägningarna mellan de olika målen ska genomföras genom exempel på metoder, både när det gäller planinnehåll såväl som samrådsprocess.
Samverkan och motverkan inom miljökvalitetsmålssystemet Hur ska de olika motstående intressena vägas samman i översiktspla-nerna enligt nya PBL? I översiktsplanen görs avväganden mellan miljökvalitetsmålen och andra mål för en hållbar utveckling inom den breda definitionen av begreppet. I ett samhällsplaneringsper-spektiv skulle det vara intressant med en studie som belyser om åtgärder för att nå ett miljökvalitetsmål kan motverka möjligheterna att nå ett annat mål eller samverka till en hållbar utveckling.
Bakgrunden till 3 kap i plan- och bygglagen
PBL:s 3 kap syftar till att ge förutsättningar för en mer strategisk översiktsplan genom att kommunen ska samordna planen med nationella och regionala ställningstaganden till en hållbar utveckling förmedlade genom de mål och program som har formulerats på dessa nivåer. Strävan är att få översiktsplaner med större koppling till utvecklingen i omvärlden; kommunövergripande, regionalt och nationellt, och därmed leda till översiktsplaner med en större hand-lingsberedskap. Valet av vilka mål och program som är relevanta för den hållbara utvecklingen och den fysiska planeringen inom kom-munen lämnas åt komkom-munen att avgöra (Regeringens proposition 2009/10:170 En enklare plan- och bygglag). En anledning till föränd-ringen i PBL är att många kommuner, framför allt glesbygdskommu-nerna, har funnit en liten nytta med översiktsplanen (Sveriges Kommuner och Landsting, enkät till kommunerna 2004). Dessa kom-muner anser också att det är för komplicerat att göra en översikts-plan.
den fysiska planeringens betydelse för hållbar utveckling Genomgående i regeringens proposition 2000/01:130 ”Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier” trycks det på den fysiska planeringens betydelse för en hållbar utveckling och vikten av att ta fram planeringsunderlag för att ge vägledning till hur miljökvalitets-målen ska hanteras i planeringen. Regeringen hänvisar till Brundt-landrapportens (1987) definition av hållbar utveckling, d.v.s. att en hållbar samhällsutveckling bygger på att dagens behov i samhället tillgodoses på ett sådant sätt att de inte fördärvar förutsättningarna för kommande generationer att tillgodose sina behov. Den hållbara utvecklingen nås genom en samverkan mellan den sociala, ekono-miska och ekologiska dimensionen, så som den definierades i FN:s konferens i Rio de Janeiro 1992. I propositionen uttrycktes dock att en hållbar utveckling inte enbart kan ske med människan i fokus utan måste utgå ifrån att naturen har ett skyddsvärde och att män-niskornas brukande av naturen måste grundas på ett ansvar att värna dess värden.
Översiktsplanen
Regeringen säger också att om miljökvalitetsmålen tillsammans med andra nationella mål ska bli vägledande för en hållbar utveck-ling så krävs det att kommunen har planeringsunderlag för de ekologiska frågorna. Även här betonas betydelsen av planeringspro-cessen för att implementera miljökvalitetsmålen i en aktiv planering. De miljökvalitetsmål som ska beaktas i översiktsplaneringen är de som har en geografisk dimension och därför är applicerbara på de ställningstaganden som kommunen ska göra när det bl.a. gäller användningen av mark- och vattenområden.
I PBL stöds den långsiktiga, hållbara utvecklingen i dess breda betydelse, med tillägg som rör den demokratiska aspekten av den fysiska planeringen, i formuleringen i PBL:s portalparagraf 1 kap 1 §:
”Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsik-tigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.”
den fysiska planeringens betydelse för miljökvalitetsmålen I regeringens proposition 2006/07:122 ”Ett första steg för en enklare plan- och bygglag” diskuteras förhållandet mellan fysisk planering och hållbar utveckling. Också i denna proposition hänvisar reger-ingen till Rio de Janeiro-konferensen. Här sägs också att det är främst genom miljökvalitetsmålen som den ekologiska dimensionen
kommer till utryck och för den fysiska planeringen är det speciellt målet God bebyggd miljö som har betydelse. I övrigt beskrivs den sociala dimensionen innehåll som bestående av exempelvis jäm-ställdhet, integration och tillgänglighet. Medan den ekonomiska dimensionen syftar till en god ekonomisk tillväxt och ett främjande av en effektiv konkurrens. Det är genom hänvisningen till Rio de Janeiro-konferensen som regeringen pekar på en tolkning av begrep-pet som innebär att de tre dimensionerna ska samverka för att nå en hållbar utveckling.
I betänkandet, SOU 2005:77 ”Får jag lov?”, inför en ny PBL hänvi-sas till Boverkets regeringsuppdrag, som resulterade i rapporten ”Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålsarbetet. Fysisk plane-ring och hushållning med mark och vatten samt byggnader” (Bover-ket, 2003). I tre avseenden anses här den fysiska planeringen vara viktig för miljökvalitetsmålsarbetet. Det gäller lokalisering och utformning av bebyggelse och anläggningar, att identifiera
gränsvär-den, kvaliteter och egenskaper samt att ge rekommendationer eller bindande regler för skydd och hänsyn; allt i syfte att leva upp till miljökvalitetsmålen. Det viktigaste instrumentet för detta är över-siktsplanen i vilken kommuner övergripande kan diskutera, analy-sera och redovisa hur miljökvalitetsmålen ska beaktas i samhällspla-neringen.
Den fysiska planeringens betydelse för ett framsynt miljöarbete betonades också av regeringen redan i propositionen ”Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen” (prop. 1994/95:230), med hänvisning till att planeringen ger förutsättningar för samord-nade insatser på olika områden, vilket kan medverka till att miljöpro-blem inte uppstår.
Nya förutsättningar för översiktsplaneringen
Fram till dess att en ny plan- och bygglag utfärdades 2011 reglerades hanteringen av miljökvalitetsmålen genom miljöbalkens 6 kap om miljökonsekvensbeskrivning. Kommunernas fokus har generellt koncentrerats till att beskriva planens konsekvenser för miljökvali-tetsmålen även om miljökonsekvensbeskrivningen enligt 6 kap 12§ 5 punkten Miljöbalken ska innehålla en beskrivning av hur planen tar hänsyn till miljökvalitetsmålen. I och med lydelsen i 3 kap 5 § PBL så sätts nu miljökvalitetsmålen i ett större sammanhang, med avsikten att målen ska bli en del av kommunens strategier för en hållbar utveckling.
Enligt PBL ska översiktsplanen samordnas med miljökvalitetsmå-len och andra relevanta nationella och regionala mål, vilket betyder att ställningstaganden i översiktsplanen när det gäller hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska använ-das, utvecklas och bevaras ska verka för att miljökvalitetsmålen nås. Samtidigt ska miljökvalitetsmålen också fortsättningsvis finnas med i miljökonsekvensbeskrivningen, men eftersom denna utgår från att behandla konsekvenserna av en betydande miljöpåverkan bör hanteringen av miljökvalitetsmålen bli olika i de två dokumenten och valet av relevanta miljökvalitetsmål kan också skilja sig åt. Miljökvalitetsmålen i öP-processen
Regeringen pekar i den senaste PBL-propositionen på att översikts-planens strategiska inriktning stöds av att planen ska samordnas med bl a de nationella och regionala miljökvalitetsmålen. Målen ska vara en av utgångspunkterna för kommunens strategi för den
mål som är relevanta för utvecklingen i kommunen och tillsammans med beaktandet av andra nationella och regionala mål skapa strate-gier för en utveckling i ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart perspektiv. Översiktsplanen ska också enligt PBL tydligt visa på konsekvenserna av ställningstagandena i planen. I det helhetsper-spektiv över kommunens hållbara utveckling som en översiktsplan ska presentera blir miljökvalitetsmålen belysta i en samhällskontext, vilket gör planen till ett viktigt instrument för måluppfyllelsen.
Samrådsprocessen är ett betydelsefullt skede för att diskutera olika frågeställningar, som slutligen ska leda fram till ett planförslag. I de kommuner som redogörs för i denna rapport har processen bestått av olika slags möten mellan politiker, tjänstemän och kom-muninvånare och ett resultat av de mötena har varit att vision och strategier har tagit form och förankrats. Kommunerna trycker också på att denna del är mycket viktig för att alla ska förstå översiktspla-nens betydelse. Blir miljökvalitetsmålen en av utgångspunkterna i diskussionerna under samrådsprocessen, om hur översiktsplanen ska samordnas med målen och valet av de mål som är relevanta för kommunens hållbara utveckling, så bör detta leda till en högre medvetandegrad om dess betydelse.
Miljökvalitetsmål i översiktsplaner
2005–2010
Studien har utgått ifrån att notera om kommunerna antingen: • enbart har angett miljökvalitetsmålen (Enbart info), eller • redovisar konsekvenserna för miljökvalitetsmålen i
miljökon-sekvensbeskrivningen (Konsekvens i MKB), eller
• har diskuterat miljökvalitetsmålen åtgärdsinriktat i MKB eller i översiktsplanen (Disk i ÖP/MKB), eller
• har utgått från och integrerat miljökvalitetsmålen i ställningstagan-den i översiktsplanen och med ett måluppfyllande syfte (Integrerad analys)
Översiktsplanerna
2005–2010
Diagrammet bygger på en genomgång av samtliga översiktsplaner som antogs under åren 2005–2010 och som fortfarande var gällande över-siktsplaner i september 2011. Integrerad analys Diskussion i MKB Konsekvens i MKB Enbart information Inga MKM
Så här förhåller sig översiktsplanerna antagna
2005–2010 till miljökvalitetsmålen
Utifrån den förstärkta strategiska inriktning på översiktsplanearbetet som nu PBL syftar till är det intressant att kritiskt studera hur kom-munerna hittills har beaktat miljökvalitetsmålen i översiktsplane-ringen. Genomgången av samtliga översiktsplaner som antogs under perioden 2005–2010 och som fortfarande var gällande planer hösten 2011gav följande resultat:
• Nära hälften av kommunerna har behandlat miljökvalitetsmålen mer ingående i översiktsplanen och/eller i miljökonsekvensbeskriv-ningen, så som miljöbalken föreskriver, d.v.s. att det beskrivs hur miljökvalitetsmålen beaktas genom hänvisning till ställningstagan-den och åtgärdsförslag i ÖP:n.
• I endast ca 12 % av översiktsplanerna har miljökvalitetsmålen fullt ut varit integrerade i och varit utgångspunkt för ställningstagan-dena i översiktsplanen och inte enbart i miljökonsekvensbeskriv-ningen.
• I ca 11% av översiktsplanerna finns inte miljökvalitetsmålen med alls.
• Kommunerna har ofta, naturligt nog, valt att enbart hantera miljö-kvalitetsmålen i miljökonsekvensbeskrivningen och då med ut-gångspunkt i vilka konsekvenser för miljökvalitetsmålen som översiktsplanen kan leda till.
• I de fall miljökvalitetsmålen har beaktats i översiktsplanen före-kommer det problemställningar som inte ligger inom kommunens rådighet.
• Ofta har kommunerna valt att behandla och beskriva samtliga miljökvalitetsmål utan att basera detta val på ett aktivt ställningsta-gande till om alla mål är relevanta för den hållbara utvecklingen i kommunen. I dessa fall har målen ofta inte någon direkt koppling till den faktiska översiktsplanen eller behandlas i den.
• I en del fall förekommer ställningstaganden och åtgärder som inte har en geografisk anknytning, d.v.s. de frågeställningar som ska hanteras i en översiktsplan.
Några kommuner nämner alltså inte miljömålen alls i översiktspla-nerna, några räknar bara upp dem. Det betyder inte att dessa kom-muner har ett lågt miljötänkande, tvärtom har flera av dem väl ut- vecklade resonemang och ställningstagande när det gäller en ekolo-giskt hållbar utveckling i såväl översiktsplaner som i miljöplaner.
Reflektioner över innehåll och planprocess
Den ingång till miljökvalitetsmålen som PBL nu ger innebär att kommunens ställningstaganden i översiktsplanen ska utgå ifrån relevanta miljökvalitetsmål när det gäller den miljömässiga dimen-sionen och att dessa ställningstaganden ska medverka till att målen nås eller ger ökade förutsättningar att nå målen.
Beskrivningen av översiktsplanens eventuella konsekvenser blir då en genomgång av hur de miljöproblem som finns i kommunen påverkar möjligheten att nå miljökvalitetsmålen, men också en beskrivning av vilka positiva effekter en strävan att skapa en god miljö ger, både vad gäller kvantifierbara mål som exempelvis buller och sådana som är svåra att kvantifiera som estetiskt tilltalande miljöer. Här exemplifierat av ett utsnitt ur Trosa kommuns översikts-plan:
”Det är de båda kommunala avloppsreningsverken i Trosa respektive Vagnhärad som med hjälp av var sitt våtmarksom-råde kan behandla hushållens avloppsvatten så pass bra att det under större delen av året klarar den kvalitetsnorm som är föreskriven för strandbad. Mer än 50 % av kvävebelastningen via avloppsvattnet tas bort i reningsanläggningen. Våtmarkerna främjar det lokala växt- och djurlivet längs Trosaån. Vackra promenadstråk löper runt områdena.”
I en översiktsplan hänvisas till tre åtgärdsstrategier som riksdagen antagit för miljömässiga satsningar med koppling till miljökvalitets-mål. Kommunen utgår sedan från dessa när det gäller utformningen av strategier i översiktsplanen. Bedömningen och valet av vilka nationella och regionala mål, planer och program som är relevanta för kommunens hållbara utveckling ska enligt den senaste PBL-pro-positionen göras av kommunen, men det är möjligt att prioriteringar som görs av regering, ämbetsverk och länsstyrelser kan styra kom-muner så att de inte tar ställning till vad som är relevant på ett lokalt plan.
Den åtgärd som oftast används för att leva upp till miljömålen begränsad klimatpåverkan och frisk luft är förtätning av bebyggelsen för att därigenom minska behovet av biltrafik och effektivisera kollektivtrafiken. Detta kan leda till en konflikt med andra mål ex. grönsstruktur.
Genomgången av översiktsplanerna visar att hälften av kommu-nerna hanterar miljökvalitetsmålen i miljökonsekvensbeskrivning-arna och en stor del av dessa diskuterar åtgärder och återkopplar
miljökvalitetsmålen till översiktsplanen. Miljökonsekvensbeskriv-ningen ska ju dock bara finnas i anslutning till översiktsplanen och är inte en del av planen och ingår inte heller i antagandeunderlaget. (Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen – en vägledning, Boverket, 2006)
Kommunernas syn på miljökvalitetsmålen
I de besökta kommunerna har man arbetat aktivt och ingående med miljökvalitetsmålen, trots detta anses målen generellt vara svåra att jobba med och svåra att lägga in i en översiktsplan. De ses som motstridiga varandra och detta leder lätt till stuprörstänkande istället för helhetstänkande, anser man i Göteborgs stad. Det blir därför komplicerat att hitta vägar när det gäller hållbar utveckling där de miljömässiga aspekterna ska vägas mot de ekonomiska och sociala. I Trosa kommun anser man att det är en pedagogisk utmaning att motivera vad man gör avkall på och vad som kan vinnas.
Ett något annorlunda resultat gav en utredning som genomfördes av Sveriges Kommuner och Landsting år 2007 (Nationella miljömål en lokal utmaning). Enligt denna ansåg flera kommuner då att arbetet med miljökvalitetsmålen hade lett till en ökad tvärsektoriell samverkan inom kommunerna. Ett annat resultat av utredningen var att ca 70 % av kommunerna angav att de hade med miljökvalitetsmå-len i översiktsplaneringen och att ställningstagandena hade resulte-rat i konkreta åtgärder. Den kommungrupp som ansåg att målen inte hade lett till åtgärder bestod av de kommuner som inte hade tagit fram lokala miljökvalitetsmål. Resursbrist ansågs vara det övervä-gande problemet med att kunna jobba med målen kombinerat med för lite stöd från staten.
God bebyggd miljö
De besökta kommunerna anser att miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är svårhanterligt eftersom definitionen av målet är komplext och spänner över vitt skilda områden. Detta miljökvalitetsmål innehåller i sig många av de delar av problematiken i miljön som ska sammanvägas i den fysiska planeringen generellt och i synnerhet i översiktsplanen där kommunen ska redogöra för sin strategi för en hållbar utveckling. Målet rymmer också presumtiva motsättningar som måste hanteras i översiktsplanen. Exempel på detta är förtätning av bebyggelse för att få ett minskat behov av biltransporter vilket i sin tur kan leda till en minskad grönstruktur. Målet har inte bearbetats tillräckligt, vilket gör det svårt för kommunen att koppla målet till
översiktsplanens olika delar.
Generellt kan sägas att de mål som handlar om de s.k. mjuka värdena; estetik och kulturmiljö ofta inte behandlas, om de finns med alls, som mål och medel för utvecklingen av den fysiska miljön i ett hållbarhetsperspektiv utan mer som bevarandevärden att anpas-sa utvecklingen till. I en översiktsplan har man att förhålla sig till utvecklingen och utbyggnaden av den fysiska miljön, men de kun-skapsunderlag som ofta saknas är de delar som skulle kunna ge stöd åt strategier för hur den fysiska miljön bör utvecklas så att den får behålla sina värden som exempelvis estetik, upplevelse och begrip-lighet. Detta kan vara resultatet av bristande kompetens hos kommu-nerna och/eller bristande regionala och kommunala kunskapsun-derlag.
I detta kapitel presenteras några översiktsplaner som på ett intres-sant sätt har samordnat översiktsplanen med miljömålen och som anger ställningstaganden till de miljökvalitetsmål som är relevanta för kommunen.
Urvalet har delvis gjorts efter premisserna att ge exempel från kommuner med olika förutsättningar. Först och främst har det varit det intressanta exemplet som styrt valet av kommuner, men det har också funnits en strävan att få en bred representation enligt SKL:s och SCB:s gemensamma kommunindelning, vilken delar in kommu-nerna i tio kategorier.
Översiktsplaner som
samordnats med
Älvsbyns kommuns översiktsplan var så ny (och finns därför inte med i föregående kartbild) vid besökstillfället att den inte hade hunnit användas fullt ut i den fortsatta samhällsplaneringen. Arbetet med översiktsplanen påbörjades inom den gamla PBL, men den antogs i november 2011. Kommunen har därför i vissa delar anpassat planen till nya PBL när det gäller exempelvis samordning med nationella och regionala mål samt redovisning av LIS-områden.
Kommunen har strävat efter att göra en koncis och sammanhål-len översiktsplan vars huvudsyfte är att vara vägledande vid detalj-planering och bygglov och, som kommunen anger i inledningen av översiktsplanen, ett effektiviseringsinstrument. Översiktsplanen ska inte vara detaljerad, menar man i Älvsbyns kommun, då blir den inte läsbar. En översiktsplan ska verkligen ha en översiktlig nivå. Planen innehåller en sammanställning av åtgärder med ansvarig organisa-tion för var och en av åtgärderna. Flera av åtgärderna har direkt bäring på miljökvalitetsmålen. Listan konkretiserar ställningstagan-dena i översiktsplanen.
Älvsbyns kommun
Översiktsplan 2011
Kommundata älvsbyn Invånarantal 8 335 Yta ca 1 800 km2 Befolkningstäthet 4,9 inv/km2Gällande Översiktsplan 2011, 123 sidor Föregående Översiktsplaner antagna 1988, 1999
Ur Översiktsplan 2011, Älvsbyns kommun
87
Kommunen har inte rådighet över alla åtgärder som tas upp i över-siktsplanen. Därför söker kommunen istället informella samråd i tidiga skeden med andra myndigheters planering. För Älvsbyns kommun gäller det exempelvis avverkning av tätortsnära skogsområ-den, vilket har en påverkan på den fysiska miljön i tätorterna.
Den fysiska planeringen anses vara ett viktigt medel för att nå miljökvalitetsmålen. De nationella miljökvalitetsmålen redovisas samlat och för varje mål anges kommunens förslag på åtgärder för att nå målen. För varje allmänt intresse har man sedan redovisat kommunens ställningstagande och konsekvenserna med hänvisning till relevant miljökvalitetsmål.
”Vi ville ha in konsekvensrutorna i texten i stället för att ha dem i en pärm som ingen läser. Men också de politiska ställningsta-gandena. Det är ju dem man använder översiktsplanen till; vad var det politikerna sa?”, menar kommunens tjänstemän.
Både inom detaljplaneringen såväl som bygglovshandläggningen så tycker tjänstemännen att den nya översiktsplanen, så långt den har använts i detta tidiga skede, fungerar rationellt och ger ett bra underlag istället för att som tidigare få söka underlag för beslut i flera olika delar i översiktsplanen samt konsekvensanalysen.
Miljömålen har främst hänvisats till i beslut inom Miljöbalken. Vid miljöpåverkan med anledning av en detaljplan eller ett bygglov, så har miljöfrågan redan avgjorts i ett tillstånds- eller dispensärende enligt miljöbalken.
Foto: Älvsbyns bildarkiv, Marcel Köppe.
Ur Översiktsplan 2011, Älvsbyns kommun 16
djur i sjöar och vattendrag. Delmål finns för skydd av grundvattenförande geologiska formationer, grundvat-tennivåer, rent vatten för dricksvattenförsörjning samt uttag av naturgrus. Grundvatten påverkas av jordbruk, tätorter, förorenad mark, väghållning och för stora uttag. Uppföljning av påverkan är bristfällig och många vatten-täkter saknar godtagbart skydd. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram bedöms kunna bidra till att målet nås.
(Källa: de Facto 2009)
Grundvattenskydd
Det finns flera grundvattenförande åsar i Älvsbyns kom-mun varav de flesta inte har ett godtagbart långsiktigt skydd. Det finns planer på att göra nya skyddsområden för de grundvattentäkter som är kommunala och dessa finns även med i vattenmyndighetens förslag till åtgärds-plan. Ytterligare grundvattenförekomster finns i kom-munen som idag inte har något särskilt skydd och som inte ingår i åtgärdsplanen för nästa vattencykel. Dessa bör skyddas så att de i framtiden kan utgöra en dricksvat-tenreserv. Det finns en aktiv bergtäkt i kommunen som ligger nära Älvsbyns centralort. Från denna täkt tas hu-vuddelen av materialet men det finns även naturgrustäk-ter i mindre skala. Naturgrus är en ändlig resurs och bör på sikt ersättas med krossat berg.
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
Senast år 2010 ska minst 50% av skyddsvärda marina miljöer och minst 70% av kust- och skärgårdsområde-na med höga skärgårdsområde-natur- och kulturvärden ha ett långsiktigt skydd. Senast år 2005 ska ytterligare fem, och senast 2010 därutöver ytterligare fjorton, marina områden vara skyddade som naturreservat och tillsammans utgöra ett representativt nätverk av marina urtyper. Därutöver ska ett område med permanent fiskeförbud inrättas till 2006, för utvärdering till 2010 samt ytterligare tre områden med permanent fiskeförbud (kustnära och utsjöområ-den) inrättas till 2010 i vardera Östersjön och Västerha-vet för utvärdering till 2015. (Källa: de Facto 2009)
Friska vattendrag i Älvsbyn bidrar till en god havsmiljö
Älvsbyns kommun har ingen kust eller skärgård men kan bidra till att målet nås genom att på olika sätt skydda de egna vattendragen inom kommunen.
11. Myllrande våtmarker
Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funk-tion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker
bruket. Positivt är att myrskyddsplanen har reviderats samt att arbetet med Natura 2000, vattenförvaltning och åtgärder för hotade arter fortsätter. (Källa: de Facto 2009)
Myrskydd
I Älvsbyns kommun finns en skyddad myr. Många våt-marker är idag utdikade men det finns även kvar en hel del myrar och våtmarker i kommunen.
12. Levande skogar
Skogens och skogsmarkens värde för biologisk skogs-produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och socia-la värden värnas. Delmål finns för långsiktigt skydd av skogsmark, förstärkt biologisk mångfald och skydd för kulturmiljövärden.
Skogen brukas intensivt. Mängden död ved, gammal skog och äldre lövrik skog ökar. Samtidigt avverkas vär-defulla naturmiljöer och kulturmiljöer skadas. Hänsy-nen till dessa miljöer behöver förbättras och resurser till skydd av skog behöver öka. (Källa: de Facto 2009)
Balans mellan skogens produktion och beva-randevärden
Älvsbyns kommun ligger inom barrskogsbältet och skogsbruket har av tradition varit aktivt. Den skyddade arealen är förhållandevis liten och det finns ett stort an-tal kulturlämningar i skogslandskapet. Det bör finnas en balans mellan produktion och bevarande av natur- och kulturvärden. Det är också viktigt att skogsbruk och ren-näring kan bedrivas i samverkan på ett hållbart sätt.
13. Ett rikt odlingslandskap
Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den bio-logiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och
Ur Översiktsplan 2011, Älvsbyns kommun 41
Kommunens ställningstagande
Naturreservat
Några fler naturreservatsbildningar ska inte ske ef-tersom det kan komma att hindra skogsbrukets och träindustrins utveckling.
Grundvatten
Kommunen bedömer det som mycket angeläget att skydda grundvattnet för att bibehålla en hög kvalitet på dricksvattnet. Vid konkurrens med andra sen med risk för påverkan av vattentäkter ska intres-set av att bibehålla god vattenkvalitet väga mycket tungt. Detsamma bör gälla enskilda vattentäkter.
Miljökonsekvenser
Naturreservat
Kommunens ställningstagande att motsätta sig yt-terligare reservatsbildningar kan innebära en risk för att miljömålen levande skogar och ett rikt växt- och djurliv inte kan nås.
Grundvatten
Grundvattnet i Älvsbyn håller en hög kvalitet och det finns gott om vatten i kommunen. Ett förstärkt skydd av grundvattnet med en hög prioritering gen-temot andra intressen innebär att miljömålen grund-vatten av god kvalitet, giftfri miljö, bara naturlig försurning, ingen övergödning samt levande sjöar och vattendrag och ett rikt växt- och djurliv kan nås. Ställningstagandet bedöms inte innebära några nega-tiva konsekvenser för natur- eller kulturmiljö.
Vidsel Älvsbyn Vistträsk Korsträsk
±
0 5 Kilometers10 20 Högsta naturvärdesklassen Myrskydd Vägar Järnväg VattenSamrådsprocessen har besått av en omfattande medborgardialog, vilket har fått påverka kommunens ställningstagande när det gäller byarnas utveckling. Dialogen har bestått av bymöten, uppsökande intervjuer med nyckelpersoner, ungdomsting samt ”stå på byn”, d.v.s. politiker och tjänstemän mötte kommuninvånarna ute i centralorten för att samla in synpunkter. Mötena har varit mycket givande och gett ingångar till bl.a. olika miljöproblem.
Sammanfattning av exemplet älvsbyn
• Översiktsplanen – ett effektiviseringsinstrument!
• Genomgången av miljökvalitetsmålen är tydlig, med koppling till miljö-problematiken i kommunen.
• Ställningstaganden till miljömålen leder till konkreta åtgärder med redo-visning av ansvarig organisation.
• Dispositionen med ställningstagande- och konsekvensrutor samt åt-gärdslista gör översiktsplanen konkret och lättläst. Detta leder också till ett minimerande av översiktsplanens omfång.
Foto: Älvsbyns bildarkiv, Peter Lundberg.
Den nya PBL innebär inget nytänkande i Trosa eftersom de länge har jobbat på det sätt som den nya PBL syftar till. Kommunpolitikerna står fast vid sina ställningstaganden över mandatperioderna. De är medvetna om den stora arbetsinsats det innebär att göra en över-siktsplan och de är därför angelägna att de huvudsakliga ställningsta-gandena har lång hållbarhet. I princip har samhällsbyggnadskonto-ret i uppdrag att göra en översiktsplan varje mandatperiod, men i och med att syftet med översiktsplanen är så väl förankrat hos politikerna så minimeras arbetsinsatsen. Tjänstemännen är trygga i att veta att politikens vilja är tydligt uttryckt i översiktsplanen och att de står fast vid sina ställningstaganden.
Den väl fungerande samverkan mellan politiker och tjänstemän gynnar också miljökvalitetsmålen. Trosa kommuns översiktsplan är ett exempel på att väl förankrade ställningstaganden är betydelse-fulla för att nå miljökvalitetsmålen. Kommunens ståndpunkt är att det är viktigt att vara trovärdig i hanteringen av målen, för att visa att kommunen har ett tydligt miljötänkande. Därför vill man använda översiktsplanen till att markera att man ser seriöst på miljökvalitets-målen.
Under planprocessen analyserades situationen för målen ett efter ett, men det gjordes ingen viktning av miljökvalitets-målen. Kommunen ville landa på rätt nivå och vara koncentrerad och koncis i sin beskrivning. I miljökonsekvensbeskrivningen gick man därför direkt på hur översiktsplanen påverkar miljökvalitetsmå-len och hur åtgärder i översiktsplanen medverkar till att de uppnås.
Trosa kommun
Översiktsplan 2010
Kommundata trosa Invånarantal 11 462 Yta ca 217 km2 Befolkningstäthet 54,3 inv/km2Gällande Översiktsplan 2010, 87 sidor Föregående Översiktsplaner antagna 1991, 2001, 2006
Ur Översiktsplan 2010, Trosa kommun
97 vån som ska gälla för anläggningar för dricksvattenför-sörjning. Dessa ska:
>>> tillhandahålla tillräcklig kvantitet som är långsiktigt hållbar
>>> tillhandahålla god kvalitet som är långsiktigt hållbar >>> bidra till en god resurshushållning
>>> vara funktionella och användarvänliga
Vid framtagande av detaljplaner och liknande tillses alltid att tillgången på dricksvatten kan säkras utan att förutsättningarna för framtida försörjning minskas eller föroreningar släpps ut. Översiktsplanens föreslagna exploateringsområden samt omvandlingsområden skall genomgå sedvanlig översyn avseende VA-frågor. Detta ingår som en av punkter att beakta i samband med behovsbedömningar för MKB, vilket görs vid alla detaljplaner.
Hav i balans samt levande kust och skärgård Enligt detta mål skall Västerhavet och Östersjön ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biolo-giska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevär-den samt natur- och kulturvärupplevelsevär-den. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en långsiktigt hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.
Övergödning, miljögifter och ett alltför intensivt fiske riskerar att störa den biologiska mångfalden i kust- och havsområden. Trosas arbete med att minska övergöd-ningen berörs ovan. För att minska miljögifter i vattnet i form av båtägares utsläpp finns i Trosa gästhamn se-dan 2005 en båtbottentvätt. Kommunen tillhandahåller den för att möjliggöra ett alternativ till giftiga båtbot-tenfärger för att förhindra påväxt av havstulpaner och alger på båtskroven.
Gällande Trosaåns fiskevårdsområde, se ovan under Levande sjöar och vattendrag.
Södermanlands skärgård är i allmänhet lågt exploaterad och det finns idag stora delar som är väl bevarade utan mänsklig påverkan. Med avseende på föreslagna rikt-linjer för byggande på landsbygden, i synnerhet i den yttre kustzonen, bedöms tillkommande bebyggelse eller permanentning av fritidshus som begränsad. I sam-manhanget är också lokala reningsverk betydelsefullt, då utsläpp av ämnen som kan leda till ökad övergödning m.m. skall undvikas.
Havsnära exploatering i form av bryggor, muddringar, röjning av vass eller liknande prövas efter gängse normer i samband med detaljplaner, tillståndsgivning enligt Miljöbalken etc. I det kommande fördjupningsar-betet med en blåstrukturplan kommer dessa frågor att utredas vad gäller Trosa tätort.
syn till och inte påverkar den befintliga miljön negativt. Där det är möjligt ställs krav på tillgängliggörande av strandpromenader etc. i samband med exploatering. Se planförslagets avsnitt om Urbana strandzoner i Trosa tätort. Stora vinster för den marina miljön i stadsfjär-den är att vänta då dagens reningsverk flyttas och ersätts med en annan långsiktig lösning. Myllrande våtmarker
Den nationella formuleringen lyder att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Såväl naturliga som anlagda våtmarker är en biologisk resurs för kommunen.
Trosa kommun har med hjälp av statsbidrag anlagt två större våtmarksområden för rening av avloppsvatten. Det är de båda kommunala avloppsreningsverken i Trosa respektive Vagnhärad som med hjälp av var sitt våtmarksområde kan behandla hushållens avloppsvat-ten så pass bra att det under större delen av året klarar den kvalitetsnorm som är föreskriven för strandbad. Mer än 50 % av kvävebelastningen via avloppsvattnet tas bort i reningsanläggningen. Våtmarkerna främjar det lokala växt- och djurlivet längs Trosaån. Vackra promenadstråk löper runt områdena. I våtmarkens sista dammar finns ett myller av liv. Här finns vattensa-lamander och många andra vattenlevande organismer. Dammarna fungerar som pedagogiska miljöer för både skolor och förskolor.
Översiktsplanens förslag i form av nya exploaterings-områden skall, där det bedöms nödvändigt, studeras i samband med miljöbedömning om exploateringarna riskerar att påverka våtmarker. Kommande förbifart i Trosa kan innebära påverkan på våtmarksmiljöer. Detta studeras i MKB-studier kopplade till dessa.
