Ortnamnen i Älvsborgs län_11_Vedens härad

SVERGES ORTNAMN

ORTNAMNEN 1

ÄLVSBO

RUS LÄN

PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNA

AV

KUNGL. ORTNAMNSKOMMITTÉN

DEL XI

VEDENS HÄRAD

LJUS

4

AKTIEBOLAGET LJUS STOCKHOLM 1910

Vid behandlingen av Vedens härad äro jordeböcker genomgångna för följande år: 1542, 77, 78, 80, 82, 83, 85, 87, 91, 93, 1600, 02, 05, 08, 11, 14, 17, 20, 22, 29, 31, 35, 40, 50, 60, 65, 86-90, 95, 1700, 15, 25, 37, 61, 77,- 1805, 15, 25, 1877. 45, 51, 60, 66, 71, 74, 70, 75, 80, 85, rjb 85, Viktigare förkortningar: Ad — Agardh, Statsekonomisk Statistik 1853. •

(alf — adjektiv.

allm. -- allmänning.

Als — Aurelius, karta 1613.

Asehui. gr. — Altschwedische grammatik.

bek — beskrifn. till ekonomiska, kartan öfver Vedens härad.

best. — bestämd.

bet. — betydelse.

bglkr — beskrivning till geologisk karta, äldre serien. - d:o

bana d:o yngre serien.

Bi — Biurman, 'Vägvisare 1776.

Brk — Bureus, karta 1626.

Brs — Bur,, us, Sunden 1651. dan sk (a).

dat. — (18 iv.

dial. dialekt(er), dialektal.

dip/ — svenskt diplom (medeltidsbrev).

Djb- — Djurberg, Lexicon 1818.

Djk — DjUrklou (i Antikvariskt-topografiska arkivet).

dig -H De la Gardieska Archivet. -• ck ekonomisk karta. öfver Vedens härad.

el. — eller.

E. ---- (Rygh) Norske Elvenavne 1904.

f. led. — förra leden (i namnet).

fastst. — fastställd(a). forndansk(a).

fem. — femininum. .

Fll —• Forsell, karta 1826.

fao. — fornnorsk(a).

fnord. -- allmänt fornnordisk(a). . fr frälse.

frälse/s. — frälsehemman. fsv. — fornsvensk(a).

första g. — första gången (i jordebok).

— gården (såsom senare led i namn).

gen. — genitiv.

gyk — geografisk karta.

gk --H gammal karta.

072 -- Sveriges geologiska undersökning, ser. G n:r 72.

glex• — Historiskt-geografiskt o. statistiskt Lexikon 1859

Okt geologisk karta, äldre serien.

glkrz keologifk karta, yngre serien.

yntk.— geometrisk karta.

— (Rygh) Norske Gaardnavne 1897 — gstk — Generalstabens karta.

h. — hus.

— härad (såsom senare led i namn).

hd — härad.

Hdr — brev/ ,hos Hadorph, Rimkrön, 2:a delen.

his -7- Historiska handlingar.

Hör Hahr, karta 1853-60. •

life — Höjer, Konungariket Sverige 1872-84..

Hin — Hermelin, karta 1808. hma — hemman.

Hma — Homann, karta 1716.

hskh - - Handlingar rörande Skandinaviens historia.

ini.-- inledningen (till redogörelsen för Älvsborgs län).

inr, — inrä ttning(ar).

is/. -- fornisländsk(a). jb(s) jordebok(ens). jbr — jordeböcker. jfr -- jämför. jrs — jordrannsakning. jvst. — järnvägsstation. få. — järn albin. k. — kyrka (i namncitat). kb — kyrkbok, -böcker.

K. be. — Kungligt brev.

— kyrkolandliolängd. I:ol. — kolumn.

kr — kron°.

— kronnliernman.

Kry — Kalm, Wästgötha och Bahusländska resa 1746.

k yrkoh. kyrkölaemman.

1.— lägenhet.

ifb — lagfartsboken (1875).

Lq — Lindskog, Beskrifning om Skara stift 1816.

ibf — lagfaren, lagfart.

lh — landtmäterihändling(ar).

LjM. _{Ljungström, Å hs och Wedens härader 1865.} jn — Ljunggren Atlas 1862. hl — de l'Isle, karta 1706. Lvg — Linne, Wästgöta-Resa 1747. mansn. mansnamn(et). ml — mantalslängd. Ms — Marelius, karta. mali — mantal.

adipl — Diplomatarium norvegicum.

Ng — Norges gamle love.

-- Nyström, Sveriges' geografi 1895.

no. — norsk(a). nr — nummer. nyb. — nybygge. nyh. — nyhemman.- nysvensk(a). oförnz. -- oförmedlat. pluralis. _Kel prebende. prästeh. präStehemman. q. — qvarn (i citat).

eeg Gustaf I:s registratur.

Rg Rosenberg, Lexikon 1882-83. — reduktionsjordebok.

rsp — riksspråk.

s. — sida (i nanincität — socken).

S. Is. — senare hälften.

' s. led. — senare leden (i namnet).

— singularis. _

sjh — Meddelanden från de sju häradernas kultur ist. fören.

Sjön. — (Hellquist) Svenska Sjönamn 1903-06.

sk — skatte.

skatteh: — skattehemman.

Skjb — Skara stift å kyrkliga jordebok.

s/ — särskild längd.

ORTNAMNEN 1

ÄLVSBORGS LÄN

PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNA

AV

KUNGL. ORTNAMNSKOMMITTÉN

DEL XI

VEDENS HÄRAD

LJUS

4

.

c ,te

..

,... .

.,„„,

AKTIEBOLAGET LJUS STOCKHOLM 1910

UPPSALA 1910 K. W. APPELBERGS BOKTRYCKERI

Socknar

Territori- ella namn Sid. Natur-namn Sid. Borgstena 2 139 Bredared 18 141 Fristad 38 145 Sandhult 60 147- Torpa 86 154 Tämts 112 158 Vänga 122 16(}

Stad

Borås 130 161

A.

Territoriella namn.

Vedens härad.

ve'dan

Veden (ä.

vens hcera)

Häradet utgjorde enligt äldre västgötalagen jämte 61-äsene och Bolla-bygds härader en tredjedel av "Lung bo" (jfr Long i Longs sn, Barna hd, Skaraborgs län). Det hade enligt äldre västgötalagen 8 kyrkor; vid unionstiden funnos 8 socknar — den af Styffe upptagna Hedared (nu in-gående i Sandhults sn) torde knappast ha varit verklig socken — och vid reformationstiden 8 socknar, däribland Längjum (nu ingående i Fristads sn). Ordet

Veden

är urspr. fsv. gen. sg. på

-a(r) av Vidhund,

en utbildning av

vidh

(nu 'ved', men förr även 'skog' ss. i

Tiveden, Hålaveden, Gälaveden

m. m.) medelst ändelsen

-und,

som i ortnamn anger rik tillgång på det var-till denna ändelse fogas (jfr fda.

Ekund, Almund,

fno.

Alfund

till

alv

'grus', no.

Asponn

för

-und

m. fl., se vidare ml.). Namnet betyder sålunda 'skog-rik trakt', och liksom under medeltiden finnas ännu stora skogar inom häradet. Fsv.

Vidhund(a)häradh

har i dial. ljudlagsenligt utvecklats till

Ve(e)n-härad,

som emellertid utträngts av skriftformen

Veden härad,

sedan början av 1800-talet

Vedens härad.

I dagligt tal säges vanligen

Veden.

Namnformer före 1542: Viaundäh. si. 1200t. vgli Viäunh. sl. 1200t. vgii

Vidäunh. si. 1200t. vgii Vidhundaheredh 1294 dipl Vidunzheredli 1294 dipl Viähundäh. 1300t. vgli Wiäundähärad m. 1300t. vgil Wiaundahärad m. 1300t. vglt WiDundh. m. 1300t. vgh WiDunh. m. 1300t. vglI Wipändahär. in. 1300t. vgli Withändahär. 1300t. vg11 Vithinda h. 1380 Stu Widhunde härith 1397 Stb Vedindaherat 1482 dipl Wiende häredh 1483 dipl Vedendhäret 1488 Vft Wedensheredh 1489 dipl Vedhen-herad 1490 dipl Wedende häradh 1490 dipl [VenidVedhen-herad 1490 dipl] Widende häredhe 1492 dipl Wedenherat 1493 dipl Weyende häxeth 1494 dipl Veyen h. 1502 Stu Venn h. 1505 Stb Vendh. 1521 Vft 1527 reg Veden 1527 reg. Vedenh. 1528 1541 reg 1540 Skjb Wedhen h. 1529 reg 1530 1533 hh Veden h. 1540 Skjb Vedhingx h. 1529 reg Ween h. 1536 reg Weenh. 1537 reg 1540 Skjb.

Jordeboksformer fr. o. m. 1542: Wen h. 1542 1622 Ween h. 1547 1737 Weenn h. 1548 1670 Wenn h. 1550 1650 Weden h. 1566 1805 Wän h. 1629 Wedens h. 1815 1877.

Övriga namnformer: Weden h. 1544 Vft 1550 reg Wedhe h. 1545 reg Vänh. 1552 reg Wyen h. 1561 Vft Vene h. 1561 hh Vinn h. 1620 Vft Winh. 1621 sth Win h. m. 1600t. ggk 1689 ggk 1620 1622 sth Wihn-h. 1692 ggk Wyhn-h. si. 1600t. ggk Wena h. 1654 ggk 1652 sth Windh h. 1667 Vft Windhs h. 1667 hh Wäna h. 1682 sth Weden 1755 Vft.

Med jb 1542 avses här en s. k. biskopsfodring, som endast upptar kyrko- och därmed jämförliga hemman och lägenheter. För däri ej upp- tagna är första jbshandling av 1545.

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1542 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. ra. 1542 Affwellstumpt 1545 Affwelståm 1566 Af - welstompt 1571 1715 [Affuelstorp 15821 Affwelztomp 1614 1631 Afwelstomt 1725 A f v el sto m t e n 1737 1877 Affuillssttomptt 1574 Affuildztomptt 1577 [Alffuestompt 1578 1580 Arfuelstompt 16171

Börstene s. 1542 Börstene 1548 -stena 1542 1617 -stinna 1574 -stenna 1629 Borsten 1545 -stinn 1545 Borstena 1547 1715 -stene 1549 1551 -stenna 1574 1695 -stäna 1589 Bur-stena 1548 1555 Bårstin 1566 -Bur-stena 1566 1600 -stenna 1600 1622 [Berstenna 1574 1580 -stena 1578 1583 -stene 1582 Berrstena 1578 Horstona 1583 Biörsteena 1617 B arstena 1620] Borstenen 1685 Borgstena 1725 1877

östreg. 1686 1815 österg. 1690 1877

Stommen 1542 1761 1908 Stompnen 1547 1675 Stompenen 1665 Stompen 1670 Stombn 1680 1725 Stompn 1685 1689 Stomb-nen 1690 1695 Storab 1700 Stomen 1737 Stom 1777 1877

Har aldsg. 1685 1877 Häraldzg. 1686 1687

1 Avelstomten 1

fr åvalstemta avalstemt Avelstomt

Borg stena

btena

Östergården 1

/2 kr Dstarggy, —2 Stommen 1/2 sk stånan Borstena 1540 Skjb Bårstena 1540 Skjb Stomnen 1540 Skjb —3 Haraldsgården '/2 sk 2 Vedens

hd:

Borgstena sn

Borgstena

bietstena

Avelstomten ä.

jbr frälseh. 1 mtl. F. led, torde ha samma bet. som i avelsgård.

Borgstena.

Sedan 1545 upptagas sex gårdar. Till byn har stundom förts går-den Nygårgår-den. — F. led. är väl ordet borg, möjligen syftande på någon en gång

här befintlig "fornborg" eller på byns läge på en förhöjning i terrängen. Skriv-ningen Bör- är väl ett försök att återge dialektuttalet (ljfr no. Borset &tv fno. Borgscetr, se Rygh, Gn. XIV, 275). S. led. är gammal pl. av sten. — A byns

område finnas kummel. Vid Prästegården finnas gravhögar samt en bautasten. Nära gränsen till Målla sn, G-äsene hd, är en hällkista.

övriga namnformer 1 orten bruklige binamn Availlndringer a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. itu. Auelstomptt 1546 tl Afwelstomptan 1656 ggk Afwelstomt 1763 lh Avelstomt 1818 kb Af-weltomten 1840 lh Borstena Lvg 1763 lh Byrstena 1554 tl [Berstena 1667 Vft] Österg. 1622 tl Öff-uerg. 1646 lh Prästeg. el. Östreg. 1818 kb Stommen 1896 lh kb ek Stomen 1799 lh Stomn 1818 kb Skattag. 1622 tl Skat-teg. 1646 lh Haralsg. 1799 lh Haralds- el. Skatteg. 1818 kb Prästegården preesta- Plin Skattegården shatogyini

b) Söderbacken st.

b) Karlstorp t.

Lindstorp t.

nr 2 Lindstorp lgf (se Lindsås nr 2 o. Tuvarp) nr 1 Skogsäng lgf B. nr 7 Stommens kvarn Berget t. Johannelund t. Kvarntorp h. a) nr 1 Fridenshöjd lgf nr 1 Furuborg lgf nr 1 Furudalen lgf nr 1 Furulund lgf nr 1 Haraldslund lgf nr 1 Klevaryd Idrevaui lgf

nr 1 Mossen (se nr 6 o. Örlanda nr 4, 5) nr 3 Slätten (se Örlanda nr 5)

Vedens hd:

Borgstena sn 3

Socknen har sedan reformationstiden varit annex till Fristad.

Sockennamnet är givet efter kyrkbyn. Om namnformerna se Borgstena by.

Överflyttning från annan socken: Alganis från Målla sn, Gäsene hd, år 1885.

Nr 1 Östergården

ä. jbr skatteh.

1 mtl.

Komministersboställe. Kallas

i

dagligt

tal även

Prästegården.

Nr 2 Stommen

ä. jbr (1542) kyrkoh. (prästeh.)

1 mtl.

Nr 3 Haraldsgården

ä. jbr skatteh. 1 mtl.

Skattegården

är det äldsta och

ännu

allmänt gängse namnet å

gården.

Jbs namn

Haraldsgården

(efter

Harall tl

1655)

användes icke i dagligt tal.

4 Vedens hd: Borgstena sn

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1542 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1542

Haraldsgården (forts.) —4 Backagården 1/8 sk KrÖgaregårdell 1 /4 sk —6 Västergården 1/4 sk veestargan Backeg. 1685 1825 Backag. 1877 Krögareg. 1686 1877 Wästerg. 1685 1825 Westerg. 1877 Wästreg. 1687 1777 Westreg. 1695 Nr 4 Backagården ä. jbr (1542) kyrkonyb las jämte nr 5 i dagligt tal Geistgivaregår

Nr 5 Krögaregården ä. jbr (1542) kyrkoh. tl 1675. Gästgivaregård. Se nr 4. Nr 6 Västergården ä. jbr skatteh, 1 rat].

1 Brandshålan 1/4 sk bra'nshslra brtinshu% Brandshulan 1 Brännebo 1/4 sk breenabo

Branshollo 1545 -hulo 1571 Brannsholla 1577 1600 Branshola 1578 1583 -hula 1585 1602 [-hala 1587 -halla 1589] -hålla 1591 1593 [-holta 1605] -hullo 1620 1622 Branns-hulle 1629 [Bransshalle 1631] -hollan 1635 Brannsshollu 1640 -bulla 1665 1670 Brans-hållo 1660 Branshulan 1675 1815 Brandz-hoola 1566 -hullen 1650 Brandshålan 1825

1877 [Brännssholla 1574 Brensshula 1611

-hulo 1614]

Brändeboell 1566 Brenneboda 1571 1583 Brennebo 1574 1695 [-redh 1602] -bod

., tidigt 112 mtl. Gästgivaregård.

Kal-den. 1 mtl.

— Ligger västerut i byn.

Vedens hd: Borgstena sn 5

Övriga naninformer lorten brukilga binamn Avsöndringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. Mr.

nr 1 Slättäng lgf nr 1, 2 Solkullen lgf nr 1 Stenåsen lgf nr 1 Vilan lgf

b) Backa, Lilla lela båta t.

Björkelund t. Fridhem 1. Furubacken 1. Grandalen gråndqg 1. Ljungåsen t. Lunked al loglcadd?r t.

Backag. 1622 tl Bac- Gästgivaregården yieft- a) nr 1 Hallabo lgf

keg. 1646 lh 1903 taxi varang (se ni: 5) b) Annero t.

Backg. 1799 lh 1844 kb lfb

Gästgifvareg. 1818 kb

Smedzg. 1646 lh Gästgivaregården j?efi- a) nr 1 Annero lgf

Krögare el. Gjestgif- varagqg (se ni: 4) nr 1 Björkelund lgf

vareg. 1799 lh Gästgif- nr 1 Charlottendal lgf

vareg. 1818 kb [Kro- nr 1 Lugnhem lösheni lgf

gareg. bek nr 1 Lönnarp lgf

nr 1 Mariero lgf b) Sandvadet seinvqt t.

Wästerg. 1646 lh a) nr 1 Fridhem fridhem lgf

Westerg. 1844 lh Wäst- nr 1 Mossen (se nr 3)

reg. 1799 lh nr 2 Slätten adta (se örlanda nr 4)

b) Björkebacken biklcabatan h. Hagen t. Källeberg ,celabdri t. Branshulo 1600 tl Slättbacken h. -hul(1)a 1646 lh -hålan gstk Brånshwlo 1552 tl Brandzhula 1646Ih -hulu 1695 lh Brandshulan 1793 1854 lh kb bek gnu Sw Bråndshulo 1580 tl

Brendebool 1552 tl a) nr 1 Kronäng lgf (se Gärstorp nr 1

Brennebool 1566 tl o. 2)

Brandshålan

ä. jbr skatteh. 112 mtl. — F. led. är ordet brand, möjligen i samma

bet. som bränna (se Brännebo). Gården ligger mellan höjder.

Brännebo

första g. jb 1566, skattenyb., därefter 1/4 mtl. — F. led, är ordet bränna

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1542 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1542

1605 1629 -boll 1614 Brenbo 1580 [Brönne-bo 1582 Brånne[Brönne-boo 1589] Bränne[Brönne-bod 1600 1617 Brännebo 1660 1877 Bränebodh 1622 Brännaboo 1700 Bränabo 1737 -

Ffarås 1545 Fagråås 1566 Fagerås 1571 1877 -åss 1574 1675 Fagirås 1580 Fagerråås 1582 1614 Fageråes 1611 [Fag-nes 1605 -näs 16081 Faggerås 1622 [Fä-geråss 1629] Fyskareboo 1685 Fiskareboda 1695 1637 Fiskarboden 1761 Fiskareboden 1805 1877 Fiskarebo 1908 Gerstorp 1545 1877 Gärdest. 1566 Gärdzt. 1571 G(i)erdzt. 1574 1578 [Giodz-törp 1580] Gerist. 1582 1587 [Gårst. 1589] G(i)ärst. 1591 1680 Gierst. 1600 1761 [G-etst. 16081 Gielst. 1611 1635 Geest. 1614 Giest. 1629 Giälst. 1617 1622 Giellst. 1631 1640 Hierst. 1650 1690 Hiärst. 1660 1665

Wästra 1695 Wästerg. 1700 1825 Wes-terg. 1877 Wästrag. 1737 Wästreg. 1761 1805

Östre 1695 Ö sterg. 1700 1877 Östreg. 1737 1805 Öfreg. 1761

Hegnaden 1542 Hägnan 1545 1587 Hegna 1547 Hegnede 1548 Hegnit 1549 Hegnetth 1550 Hegnatt 1551 1577 Hägnatt 1574 Hegenann 1580 Hegnan 1582 1589 Hägnand 1583 Hengnan 1591 Hegnen 1593 1635 Hägnen 1602 1877 [Hagen 1605 Hegenn 1608 Häegenn 1617 Höghnan 1622 Högenn 1629] Hengnen 1650 1690 Hengenen 1670 Hängnen 1680 1715 Hegnat 1540 Skjb

Brännebo

(forts.) Elgarås se Älgarås 1

Fagerås

1/2 sk fO_garqs

1Fiskarebo

ett torp fr

fåskarabo

Gärstorp

Jktsrp

ickt8r1)

—1

Västergården 1

/2 sk —2

Östergården

1/4 sk

1 Hägnen

hcågnan

'agna

Hägna 1/4 sk 6

Vedens hd: Borgstena sn

Fagerås ä. jbr skatteh. 1/2 mtl. — Ligger på en höjd.

Fiskarebo ett torp första g. rjb

1685,

jb

1691, °skattlagt torp.

Hör under

Udde-torp. — S. led. är urspr. (än best. än obest.) form av ordet bod.

Gärstorp.. Sedan

1545

upptagas två gårdar, som i dagligt tal icke få särskilda

övriga namnformer I 1 orten brukliga binamn Avsöndringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. lur. Brembo 1600 tl Bränne-bo 1646 lh -Bränne-bol glia [Brunebo 1654 1656 ggk] Fagrås 1546 tl Fa-gerås 1552 tl Fiskarebood 1637 tl -bo 1695 1763 lh 1818 kb -boda 1798 lh ek Gerdist. 1546 tl Gä-list. 1552 tl Gärdst. 1818 kb 1897 lh lfb glki Gerdst. gstk Gärst. 1825 lh Hjertst. 1796 lh b) Torkelid st. Westerg. 1631 tl Wäster 1646 lh •Wester 1646 lh Wästre 1796 lh Wästreg. 1825 lh Wäst-ra 1818 kb 1825 1h V. gstk Öster 1646 lh Östre 1796 lh Östra 1818 kb 1861 lh Ö. gstk [Högnatorp 1546 tl] Elegna 1600 tl Hag= 1646 ffi bek gstk Hägna 1818 kb 1861 lh glki glku

Nordhagen nYrhggan

. 1132 nr 1 Kronäng lgf (se nr 2 o. Brännebo) _{Enelund enalu'n 1.}

Hagalyckan, Stora 1. Hultet hatat t.

a) nr 1 Kronäng lgf (se nr 1 o. Brännebo) Vedens hd: Borgstena sn 7

Nr 1 Västergården ä. jbr skatteh. 1 mtl. — Ligger väster om nr 2. Nr 2 östergården ä. jbr skatteh. 1 mtl. Se nr 1.

Hägnen ä. jbr kyrkoh. 1/2 mtl. Upptogs jb 1542-47 under Längjums sn, 1551 —66 under Fristads sn. — Namnet är urspr. best. form av ordet hägnad i den fsv. bet. 'inhägnad mark'.

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1542 Namnformer enl. jordebokshandl. tr. o. m. 1542

1 Ingeshult 3

/4 sk leashult leash8lt Ingesholt

1 Ingestorp 1/2 sk

igast8rp (galstsrp Ingelstorp) 1

Klostergärde 1/4 sk

klåstajaka klivetN Klossgärde

1Krabbegärde 1

/4 sk kritbaxt

h

kritbajetka Krabbagärde

1 Kråkarp

1

/4 sk

kreikarp kreek8rp Kråkorp

1 Kållared

klara Inggulshvit 1542 Engelshollt 1545 Jn-gardzholt 1547 Jngelsholt 1548 1614 -hullt 1551 1629 -hult 1552 1635 Jngellzhollt 1631 1640 [Ängelzhultt 1566] Ingeshullt 1571 1700 Ingeshult 1582 1877

12-ngsholltt

1574 1578 Jnghzholtt 1577 [Ringzhultt 1580] Jngishult 1585 1587 [Jngerhult 1589 1591] Jnngersholt 1600 [Jgelzholt 1611] Jn-gelholt 1617 Jnghälsshultt 1622 Engeist. 1545 Ingelstorp 1566 1877 Jngilst. 1571 1578 Jngilstörp 1580

iknsst.

1574 Jngst. 1577 Jngist. 1587 Ingestorp 1589 1725 1908 Jngast. 1608 Jngällst. 1622 Ingelt. 1715 Klostergaarden 1542 1547 Clostergården 1548 1591 Klostergierd 1545 Clostergärde 1566 Closterg(i)erde 1574 1688 g(i)erde 1585 1825 -giärde 1622 Kloster-gärde 1877 [Clausgierde 1580] Klåster-gierde 1600 1761 -gärde 1777 Klöster-gerde 1617 Klåstergierdet 1695 1700 Closterhemman 1629 Krabegffierde 1545 1577 Krabbegäle 1566 Krabbeg(i)erde 1578 1825 Krabbegärde 1877 Krabboga,rde 1571 [Krobogerdhe 1574] Krabbag(i)erde 1582 1725 -gärde 1589 Krabagerde 1602 -giärde 1622

Kraekorp 1545 Kråkorp 1566 Kråekarp 1571 1574 Kråkarp 1577 1877 Kråket. 1578 1688 Kråkettörp 1580 Kroket. 1582 1587 Kråget. 1591 Kråeket. 1593 1675 Kråeket. 1617 Kråehetomp 1600 Kråeke-tompt 1602 1650 KraekeKråeke-tompt 1614 Kråke-tompt 1629 1640 KråkKråke-tompt 1631 Kraek-arph 1620 Kråekt. 1665 Kråket. el. Kråk-arp 1685 Brått. 1725

Kolleröd 1545

-ry

1608 -red 1631 Kåle-ridh 1566 -ryd 1600 Kollaryd 1571 1583 Ingelsholt 1540 Skjb Kaallariidh 1491 dipl 1 sk 8

Vedens hd: Borgstena sn

Ingeshult ä. jbr kyrkoh. 1 mtl. — F. led. är urspr. gen. av det fsv. mansn.

Ingulf (mindre sannolikt av Inguld, biform till Ingvald). Vid gården är

löv-skog ("hult").

Ingestorp ä. jbr skatteh. 1 mtl. — Om härledningen av f. led. se Ingeshult.

Klostergärde ä. jbr klosterh. 1/2, senare 1 mtl (1 mtl oförm.).

Övriga namnformer I 1 orten brukliga binamn Avsöndringar a) fastst b) ej fastat. c) verk o. [Myclshultt 1546 tl] Ingelsholt 1654 ggk -hult 1818 kb Ingelholt 1552 tl [Myclst. 1546 tu In-geist. 1552 tl Klostergerde 1546 tl Klåstergäle 1554 tl Klå-stergierdit 1656 ggk Krabbagerde 1546 tl Krabbagärde 1818 kb kb 1897 lh gstk gikI -giärdit 1646 lh -gärdet 1857 lh Krabbegierdit 1654 1656 ggk -gärde 1844 lh [Kråkerit 1552 tu] Kråckarp 1646 lh Brå-ket. 1564 tl Kråkorp 1577 tl [Kråkared 1654 1656 ggk] b) Hallebo

hålabo

h. Ingesbo /easbo

1.

a) nr 1 Ingelslund lgf

Vedens hd: Borgstena sn 9

Kollaridh 1546 tl -re Berget

kivat I

ls a) nr 1 Fridhem lgf 1656 ggk -red 1846 lh Ladbacken

14bak2n

Ils b) Backa, Stora st.

Krabbegärde

ä. jbr skatteh. 1/2 mtl. — F. led. är det fsv. tillnamnet

Krabbe.

Kråkarp

ä.

jbr skatteh. 1/2 mtl, snart 1/4 mtl (1/4 oförm.). — F. led. är det fsv.

mansn.

Krake,

senare

Kråke.

Om

-arp

för

-torp

se inl. S. led. skrevs på

1600-talet ofta

-tompt,

dvs.

-tomt.

Nuvarande namn och mantal Natnnformer före 1542 Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. ra. 1542

-ridh 1574 -riidtt 1577 -red 1582 1589 Kållarydh 1578 -ridh 1622 K ållare d 1640 1825 1908 -ro 1660 [Kiellaredh 1591 -rid 1620] Koler y 1602 Kåller 1605 Kåller-redh 1635 Kållered 1650 1877 -ro 1680 [Kallare 1614 Kelerigh 1617 Kiellerydh 1629] Kiellergiere 1545 Kiällaregierde 1685 1761 Källaregärde 1777 1877 -gerde 1805 1825 Kiällaregffierdet 1689 1700 Kiellaregierdet 1695 1715 Kiellagierde 1737

Laderedh 1542 Ladröd 1545 -rydh 1551 Laridh 1566 1582 Laryd 1571 1805 -ry 1591 1761 -righ 1617 -ry 1660 1665 Laryd 1815 1877 Larridh 1574 -riidtt 1577 -ry 1602 Låryd 1583 [Leridz 1620]

Linddaas 1542 Lindås 1578 1877 -åss 1578 1640 -åess 1614 Lensås 1545 Lyndz-aas 1551 Lyndssås 1622 1700 Lyndzåss 1622 Lindzaås 1560 1577 Lindzås 1560 1700 Lindsås 1908 -åss 1587 1675 [-ahss 1635] Lennsåås 1571 Linnssåss 1574 1640 [Linsååst 15821 Linsåås 1583 1617 -åss 1585 1675 Linnssås 1602 [Linssåns 1611] Linåsz 1587 [Limssås 16051 Linnås 1605 1611

Lintz-åss 1629 [LimdzLintz-åss 1635]

Östreg. 1695 1815 Österg. 1700 1877

Wästreg. 1695 1815 Wästerg. 1825 Westerg. 1877

Lun deg(i) e rde 1545 1660 Lundagärde 1566 1589 1908 Lundag(i)erde 1583 1608 Lunegerdhe 1574 Lwnegierde 1650 Lunne-g(Derde 1577 1611 Lunag(i)erde 1614 1665

Östergården

1 sk —2

Västergården 1

/2 sk

1 Lundagärde 1

/2 sk lånaj elka

1 Laryd

1 fr iezm

Lindsås

Unsets linsejs

Kållared (forts.)

1 Källaregärde 1/2

fr (rå o. rör) Larydh 1540 Skjb Land 1540 Skjb Linsås 1540 Skjb Lwndagårdhen 1540 Skjb

lo Vedens hd: Borgstena sn

någon som det nuvarande dial.-uttalet snarast hänvisa på best. form av adj.

kall (vgt.dial. Val),

vara det fsv. mansn.

Ko//e.

Om

-red

för

-ryd

'röjning' se ml.

Källaregärde jb 1545 skatteh. 1 mtl, därefter rjb 1685, pi. 1689 frälseh. mtl.

Obebyggt, inräknat i Uddetorp; nämnes icke i dagligt tal.

Laryd ä. jbr kyrkoh., snart frälseh. 1. mtl. — F. led, är sannolikt ordet

lada

(knappast det fsv. mansn.

Laghe).

Om s. led.

-ryd

'röjning' se inl. — Kummel

finnas.

Övriga namnformer I orten bruklige binamn Avsöndringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. Mr.

Kallaridh 1566 tl Kål-laryd 1646 lh -red 1818 kb kb 1854 lh 1903 taxi bek gstk giki Sw [Kal-ler 1600 tu] Kellareg. 1552 tl Kiäl-laregierde 1622 tl Kiel-largierdi 1654 ggk Käl-laregärdet 1798 lh Kiäl-leregerde 1711 ggk [Kal-laregärde kb 1903 taxi] Ladaridh 1546 tl Lag-riid 1552 tl Larydt 1552 reg -ryd 1798 lh -ryd 1832 lh Ladherydh 1600 tl

Lindsåss 1546 tl -ås 1818 kb kb 1896 lh 1903 taxi gstk gnu glim Linsås 1552 tl Stora 1600 tl Storag. 1646 lh Ö. ek Wäster 1622 tl Wes-terg. 1844 lh V. ek Lillag. 1646 lh Lwndagerde 1546 tl Lundagiärdet 1646 lh -gjärdit 1646 lh Lunne-gierdit 1654 ggk Luna-

Äspekullen (espaksal 114 Furulund 1.

nr 1 Laryholm lgf Flökatorpet Mkatsrpat h. Ljungbacken st. Lindesberg hndasbdn, lgf nr 1 Lindstorp lgf Kärret d/h9 t 1.

a) nr 2 Lindstorp lgf (se Borgstena nr 2 o. Tuvarp) Berget bdlyat 1

/4

Vedens hd: Borgstona sn 11

namn.

— F. led., som icke kan vara ordet

lind,

är möjligen urspr.

lindis

-

,

gen.

av ett

lindi

'ställe där det växer lind' (jfr Rygh, Inl. s. 65, On. IV, 1, s. 41).

Byn ligger på en ås beväxt med lövträd.

Nr 1

östergården ä. jbr skatteh. 1 mtl. Kallades tidigast

Storagånlen.

—

Ligger

öster om nr

2.

Nr 2

Västergården ä. jbr (1542) kyrkoh. (prästeh.) 1 mtl. Kallades tidigt

Lilla-gården.

Jfr nr 1.

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1542 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1542

-gärde 1670 [Lungureedh 16171 Lunna-g(i)er de 1675 1825 Lunnagärde 1680 1877 -gierdet 1695 1715

Lundagården 1591 1640 -garden 1620 Lunagården 1631

Löck(i)o 1545 1650 Lycke 1566 1777 Liicke 1574 Löko 1577 Lycköö 1587 Lyc-k(i)o 1589 1614 Lyk(i)e 1600 1617 Lycker 1602 Lyka 1605 [Lyckiam 1620] Lykann 1622 Lyekie 1629 Lycke 1805 1877 Lye-kio 1631 Lyckiö 1660

Lilla Lyckan 1825 1877 Lyckorna 1908

Longeröd 1545 -rydh 1580 Langaridh 1566 -rö 1602 -rih 1620 Långaryd 1571 -riidt 1577 -red 1583 Långared 1589 1877 -röd 1605 -redt 1614 [-rogh 1617] -ridh 1622 -ro 1660 1687 Långheridh 1574 Långeryd 1578 1600 -rödh 1608 -rodt 1611 -redh 1629 1650 Långerredh 1635 Longa-redh 1582 1587 [Leångardh 1591]

Mosetompt 1545 Mustompta 1566 Muns-tompt 1582 1587 MusaMuns-tompt 1571 1589 Mussetompt 1574 1700 -tomp 1631 1640 [Missetompt 1578 1580] Musetompt 1585 1695 -tompten 1715 -tomten 1725 1815 Mussatompt 1591 [Musstorph 1617 Mase-tompt 1620] MussMase-tomptt 1622 [Mörstoompt 16351 Måsetompt 1686 -tomten 1761 1825 Måstomten 1877 Mosstomt 1908

Nygård 1545 1700 Nygordh 1585 1587 Nygård 1589 1670 Nygårdt 1605 Nygard 1620 Nygården 1635 1877 Nygården 1640 1805 Måstomten se Mosstomt

1 Nygården 1/4

sk ntigan 1 Mosstomt 1/2 sk nitist8mt Musstomt

1 Lyckorna ett torp kr iadra 1

Långared

ideard 8

/8

sk Lundagärde (forts.) Lyckan, Lilla se Lyckorna 1

Lycke

tåtd

3/4 sk 12

Vedens hd: Borgstena sn

lund'. Gården ligger i lövskog. I äldre tid har även förekommit namnet

Lunda-gården.

Lycke

ä. jbr (1545) skatteh.

1 mtl. —

Namnet är böjningsform av ordet (åker-)

lycka.

Lyckorna

ett torp första g. jb 1825, krono. Obebyggt. Jbs hittillsvarande namn

Lilla Lyckan användes icke. — Namnet är best. pl. av ordet (åker)lycka.

övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Av s ön d ringa r a) fastst. b) ej fastat. c) verk o. Inc. gierdit 1656 ggk Lunna-gärdet 1798 1899 lh Löckö 1546 t1 Lyckio 1566 tl Lycke 1646 lh 1656 ggk [Lyske 1654 ggk] nr 1

Myran

Dammbacken 1. Ödegärdet _0,24/ 3/52 Longrid 1546 1577 tl Langarydh 1600 tl Lån-garyd 1646 lh Långe-rydh 1646 lh Mustompt 1546 1600 tl Mus(s)tompten 1646 lh Mustomptan 1695 lh -tompt 1705 lh Musse-tomptan 1646 lh Muse-tomptan 1656 ggk Må-setomten 1854 lh gstk Måstomten 17631h Moss-tomta 1793 lh -tomt 1818 kb if b -tomten 1848 lh kb glla Måsstomten 1903 taxi Nygordh 1546 tl -går-den 1554 tl Nygård 1695 lh Borgstena Nyg. lfb nr 1 Ekedal lgf nr 1 Långåsen lgf

Mossen

mban

(Enerydet) h. Skogen

sko'gan

t.

b) Hultebo t. Sjöbo h.

Skyttlabacken

Otlabalsan t.

Vedens hd: Borgstena sn 13

Långared ä. jbr (1545) skatteh. 1 mtl. — F. led. är best. form av adj. lång. Om

-red för -ryd 'röjning' se ml. — Kummel finnas.

Mosstomt ä. jbr (1545) skatteh. 1 mtl. — F. led. är ordet mosse (fsv. även musi).

Gården ligger vid mossmark.

Nygården ä. jbr (1545) skatteh. 1/2 mtl, snart Ils mtl (1/4 oförm.). Har stundom

förts till Borgstena by. — Kummel finnas.

14

Vedens

hd:

Borgstena sn

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1542 I Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1542

1 Nötegärde 1/4

sk Nåtagerde 1540 [Nöthegaardh 15421 Nöttagierd 1545 nina)aka, nirtajah Skjb -g(i)erde 1550 1670 Nottag(i)erde 1547 1614 Nåtegärde

Notag(i)orde 1549 1587 -g(i)ärde 1571 1622 Nåttag(i)erde 1552 1591 Nottägerde 1560 Nötagärde 1566 -gierde 1631 Notteg(i)erde 1574 1620 Nötegärde 1578 1877 Nate--g(i)erde 1617 1825 Nöttegierde 1580 1690 Notegerde 1593 Nåttegierde 1600 1635

Nåtagrierde 1602 1608 [Nätegierde 1700] 1

Stensered

/2 1545 -ridh 1574 1622 -rydh

sUnsera

112 sk

1578 1620 -red 1583 1591 -rödt 1608 -ro 1614 Steendzriidh 1566 Stennzrydh 1571 Stennssriidtt 1577 -red 1589 1605 -rö 1602 -ro 1611 Stenstredh 1582 Stenndzered 1600 Stensered 1617 1877 Stenssere 1680 1687 Stennssered 1631 1670

1

Stockared 1

/2

sk

Stockorröd 1545 Ståckariidh 1566 -ryd

staskara

1571 -redt 1611 -ro 1614 1687 Ståckared

1685 1777 Stockeredh 1574 -ry 1580 Sto-kariidtt 1577 -rö 1602 [Storckerydh 1578] Stocharyd 1583 Stockared 1585 1877 Stockar 1591 Ståkered 1600 [Stackerödt 1605 -redh 1617 1650] Ståkaröed 1608 Stå-eckerredh 1635 Stoekaredh 1695

1 Taryd

1

/4 fr Taredh 1600 Tar y 1611 1761 -ryd 1617

Mim 1805 -ridh 1622 -ry 1660 1665 Taryd 1815

1877 Tarry 1602 1605 [Trary 1608 Tårby 1620 Torydh 1631]

1 Tuvarp 1/2 sk

Tyuffuetörp 1542 Tiuffwetorp 1547 1566

arp Tywffuet. 1548 Tufforp 1545 Tuyffuet.

»varp 1549 Tiuffuarp 1550 1680 Tyuffuarp 1552

Tjuvarp 1555 Tiffuarp 1560 Kiffarp 1571 1640 Kiiff-

gtilv8rp orp 1583 K (i)y f fu arp 1577 1690 K(i)yff-

Tjuvorp orph 1635 Kyfworph 1660 [Liffarp 1580] Keffuarp 1585 [Knyffarp 15871 Kiuf arp 1589 1675 [Knufmary 1605 1608 Knuffuery 1611] Kiyarph 1685 Tiyfwarp 1695 1700 Tyfwarp 1715 1777 Tyfarp 1805 1877 Tufarp 1908

Nötegärde ä. jbr kyrkoh. 1 mtl, tidigt/

1

,2 mtl ('/2 — F. led. är urspr.

fsv. gen. pl.

nota, y. nöta,

av (hassel)nöt, fsv.

not.

Stensered ä. jbr skatteh. 1/2 mtl. — F. led, är gen. av namnet

Sten.

Om

-red

för

-ryd

'röjning' se inl. Mellan

s

och

r

har med tiden inställt sig ett e-ljud.

Stockared ä. jbr skatteh. 1/2 mtl. — F. led, är väl fsv. gen. pl. av

stock

eller

möjligen ett mansn.

Stokke.

Om

-red

för

-ryd

'röjning' se ål.

Vedens hd: Borgstena sn 15

Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsändringar fastst. b) ej fastst. c) verk o.

Nåtagerde 1552 tl a) nr 1 Ekebacken lgf

Nötegierd 1654 ggk Nöt- b) Liden hict h. tagierdit 1656 ggk Nö-tagerde 1577 tl Nötha-gierdit 1646 lh Nöta-gierde 1695 lh -gärde 1818 kb 1854 lh Nötta-giärdhe 1600 tl [Nöts-gård gstk] Stensridh 1546 tl Stenzryd 1646 lh Steens-rydh 1646 lh Stensere 1654 ggk [Storkaridh 1546 tl] Ståckary 1646 lh -red 1850 lh Stockarid 1554 tl -

ry

1600 tl 1646 lh -ryd 1646 lh Tariidt 1552 tl -rydh 1600 tl -ry 1656 ggk 1763 lh -ryd 1798 lh

Tiwatorp 1546 tl a) nr 2 Lindstorp lgf (se Borgstena nr 2

Tywffworp 1552 tl Kiuff- o. Lindsås nr 2)

uorp 1564 tl Tiufforp b) Skogsberg t. 1580 tl [Tiufuered 1675 tl] Tyffuarp 1560 sl Tiufarp 1787 lh Tufarp 1818 kb kb bek Tuf-varp 1846 1889 lh gstk gikI

Taryd första g. jb

1600,

frälseh. 1/4 natl. — F. led. är väl det från isl., no. samt

sv. dial. kända

tadha

'gödslad äng, hö från sådan'. Om s. led.

-ryd

'röjning'

se ml. — En stensättning finnes vid Lassesjön.

Tuvarp ä. jbr (1542) kyrkoh. 1 mtl. F. led, är urspr. gen. pl. av

tjuv

(dial.

Nuvarande namn och mantal Namnformer töre 1542 Namnformer enl. Jordebokshandl. tr. o. m. 1542

1 Tåstered

tdstara töstarg Tosteryd 1

Uddetorp

itclatsrp irdatsrp Oddetorp t'itsrp Uddtorp

1 Älgarås

cb(rjaras ä. Mriareis

örlanda

Mana

—1 Bäckagården 1

/2

sk

bcblsagan

—

2

Frälsegården 1

/2 fr friel.sagari 3

Bengtsgården 3

/4 sk biegsgqg 4

Bosgården i

sk b6.5gati —5

östergården

bstdron

Tosterod 1545 -riidh 1566 1574 -rydh 1578 Tosteredh 1600 1695 -rö 1602 -re. 1614 1687 Tostaryd 1571 1620 -red 1582 1805 Torsteriidtt 1577 Tostry 1580 Tåsta-red 1587 1877 TorstaTåsta-redh 1593 [Tosse-rödt 1605 -ridh 1622 -redh 1629 Tåserod 1608 Tasteredt 16111 Tåstered 1617 1908

Oddorp 1545 Uddetorp 1685 1877

Elgerås 1560 1815 Elg(i)eråss 1620 1650 Ellg(i)eråhs 1640 1777 Ellgieråhss 1675 1688 Elgaråss 1572 -as 1580 Elgarås 1825 1877 Ålgerås 1590

Örelanda 1542 1582 -lande 1548 Ör-landa 1545 1877 -lande 1545 1566 -land 1560 -lanne 1574 1578 [-lunda 1587 1617 -lennda 1602] -lanna 1675 1725 Örrelande 1550 Orlande 1552 Ölanda 1580 [Orlunda 1583 -landa 1589 1685 -lennda 1602] Bäckeg. 1686 1825 Bäckag. 1695 1877 [Backeg. 1805] Frellsseg. 1686 1687 Frällseg. 1689 1725 Frälseg. 1737 1877 Bengtsg. 1700 1877 Bosg. 1587 1777 1908 Bossg. 1608 1877 Bodzg. 1631 1715 Boedzg. 1635 Österg. 1685 1877 Östreg. 1686 1815 Örielande 1488 Vft [Öriclanda 1540 Skjb] 1/2 sk 1 fr (sät. 1 sk 1 sk

16 Vedens hd: Borgstena sn

Tåstered ä. jbr skatteh. 1/2 mtl. — F. led. är det gamla mansn.

Toste.

Om

-red

för

-ryd

'röjning' se jul. — Kummel finnas.

Uddetorp

jb

1545

frälseh. 1 mtl, därefter rjb

1685,

jb

1689.

— F. led, är det

gamla mansn.

Udde (Odde).

Mgarås

första g. jb

1560,

skatteh. 1 mtl. Överflyttat från Målla sn, Gäsene hd,

år 1885. — F. led. är fsv. gen. sg.

älghiar

av ordet

älg,

här kanske använt (ss.

i fno.) som tillnamn. Gården ligger på en ås.

Örlanda.

Sedan

1545

upptagas fem gårdar. — F. led. är dialektordet

örja 'dy'

o. d. (no. Yrja som älvnamn och som s. led i flera ortnamn; jfr ock fao.

Yrke

b) Hägnen Ugnen t. Karlsda1 kidsda?• t. Källedalen as&ladqg

t.

Staveryd steivanig t. Vitakullen vitakkdan t. Tosteryd h 1600 tl -ryd 1646 lh -red 1818 kb kb 1861 lh Tosta-ridh 1546 tl -red lfb bek gstk giki Torste-red 1695 1763 lh Tåstare 1656 ggk Odorp 1546 tl Odat. 1546 tl Oddet. 1556 Vft 1564 tl Vd det. 1564 hh Uddet. 1654 ggk

Övriga namntormer 1 orten bruklige binamn Avsöndringar a) fastat. b) ej fastat. c) verk o.

b) Björkäng bikrkceg 1. Tålyckan ttiloka t. Älgatorp st. b) Hultabacken hidtabakan t. b) Stockabro steasabro 1. Åsen t.

a) nr 1 Mossen (se nr 5o. Borgstena nr 3, 6) nr 2 Slätten (se Borgstena nr 6) b) Högadammen hkadanjan t.

Kampakärr kampaasa t.

a) nr 1 Mossen (se nr 4)

nr 3 Slätten (se Borgstena nr 3) b) Annelund analdn 1. Grankärr grånatb t. (widh) Bäcken 1631 fl Bäckag. 1646 lh Bäc-keg. lfb BecBäc-keg. 1762 lh Frälseg. 1646 lh Mällang. 1646 lh Bos(s)g. kb Bosg. 1903 taxi lfb Österg. 1646 lh Elgarås 1546 tl 1799 lh Elgerås 1566 tl Äl-gerååss 1646 lh [Orlanda 1546 tl -land 1560 si] Öhlanda 1675 tl Ekelund lcalafj,

1/6

Nabben nåban 1/8 Högen higan 1/4 Väggården vcågn 1/2 Gärdet M 1/4 Kullen hålan 1/4 Tolftedelen tiltadelan 1112

Vedens hd: Borgstena sn 17

over Kongeriget Norge, s. 60 och 56), som förhåller sig till

ör

(isl. aurr) 'grus'

ss.

sörja

till fsv.

sär (isl. saurr)

'smuts'. S. led. är pl.

av land

i bet. 'terräng'.

— Vid byn finnas gravhögar.

Nr 1

Bäckagården ä. jbr (1542) kyrkoh. 1 mtl. — Vid gården är en bäck.

Nr 2

Frälsegården ä. jbr frälseh. 1 mtl.

Nr 3

Bengtsgården ä. jbr skatteh. 1 rad. Namnet efter

Bengt

jb

1 629

—

89.

Kallades tidigast

Mellangården. —

Låg mellan de andra gårdarna.

Nr 4

Bosgården ä. jbr skatteh. 1 mtl. — F. led, är väl. gen av namnet

Bo. Nr 5

Östergården ä. jbr skatteh. 1 mtl. — Ligger österut i byn.

18

Vedens hd: Bredareds sn

Bredared

brkgra, ä. brafara

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1542 1 Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. m. 1542

1 Aplakulla Va

sk Appellekold 1545 [-kollo 1574] -kollo 1577

itplakela -kulla 1578 Ap ellekulla 1566 1650 -kulle

Applakolla 1593 1700 Apallekulla 1571 Appellakulla 1580 Apellakulla 1583 1670 Apelkulla 1585 1587 Apelekolln 1600 Aplekula 1602 1608 -kolla 1631 -kålla 1640 -kulla 1660 1715 Eplekulla 1605 1629 [Epklakulla 1611] Epla-kulla 1614 1620 ApplaEpla-kulla 1622 AppeleEpla-kulla 1635 Aplakulla 1675

1877

Apelakulla 1686

1 Backagärde 1

/4 sk Backeg(i)ärde 1551 1687 [-gårdh 1574

bedscuccir 1580 -gårdenn 1577] Backeg(i)erde 1593

Backagärd 1690 -garde 1614 -giardie 1617 Backagärde 1560

1877

-giäle 1566 Backag(i)erde 1585 1825 [Bockagierde 1583 Bäkagierde 16051 Bakagierde 1620 -giärde 1622

Bake-gierde 1629

Bredared

Bredaryd

1506 Brederyd 1542 -röd 1545 -rid 1551 1566

breara Vft Bredarid 1540 Bredered 1582 1660 -rydh 1587 Brearidt ä. brak,' ara Skjb 1571 1577 -ryd 1571 1580 Brearid 1574 1591 -rydtt 1574 -red 1580 1593 Brerydh 1578 Bredarid 1600 1622 -rö 1602 1608 Breda-red 1602

1877

-re 1611 1805 -ridt 1620 -rih 1620 Breddaxe 1617 -rid 1622 Bredard 1635

Prästegården 1

k Bredaridz stomp(s) B. Prästeg. 1725 B§ Prästag. 1761 B§

preestdgeoi 1540 Skjb Prästeg. 1777 B. Presteg. 1805

1877

B§ Presteg. 1815 B§ Prästg. 1825

Myrekulla 1 sk

B. Myrbacka 1660 B. Myrbacka 1805 1815

mikrob& B. el. Myrebacka 1688 1777 B. el. Myr-

Myrekolla backa 1690

B.

el. Myrbacka 1825 1877

B.

el. Murbacka 1715 B. el. Myrebacken 1725

Aplakulla ä. jbr frälseh. 1/2 mtl. — F. led. är fsv. gen. sg.

apalda(r) av apald, apuld

'apel'. S. led. är gammal pl. av

kulle.

Gården ligger å en sluttning.

Backagärde första g. jb 1551, kyrkonyb. (torp), senare överfört till hmn (1/4 mtl).

— Ligger i en backsluttning.

Bredared. Omfattar två gårdar, som icke upptagas i ä. jbr. — F. led, är

an-tingen best. form av adj.

bred

eller gen. av ett fsv. mansn.

Bredhe

(varom se

Lundgren, Sv. landsrn. X, 6, s. 36). Om

-red.

för

-ryd

'röjning' se inl.

nr 1-4 Brobacken lgf Hulemosse lgf Sjötorp fdterp t. Äpwllekolle 1546 tl Apulkolle 1554 tl Ap-pellakolla 1577 1600 tl Apelkulla 1695 ggk Applakullå, bek gstk Sw Applekulla 1764 lh [Apelgården 1654 ggk] Backagerdhe 1546 tl -gierdit 1646 lh 1654 ggk [-gård gstk -gården gnu] Backegierd 1711 ggk [Bäckegierde 1695 ggk Bäckagården 1828 111] Bredaridh 1544 Vft -ryd 1546 tl -ri 1600 tl Breerid 1561 Vft Breare 1654 ggk

Övriga namnformer 1 orten bruklige binamn Avsöndringar a) fastat. b) ej testet. c) verk o. mr.

Prestestump 1646 lh Prästeg. i B. 1646 lh B8 Prästeg. 1795 1846 lh BE2 Prestg. 1835 lh Bi! Prästg. kb 1903 taxl B. Prestg. bek

Lilla B. 1646 1859 lh Myrebacka 1631 fl B. el. Myrebacka 1903 taxi B. el. Myrebacka

Bäck bcek 1148

Furukullen firakelan 1148 Myrsten mu,ste:n 5196

"Bredareds nya kyrkogård" "Tomt till sjukstuga" Hagen hågan t. Hägnen heegnan t. Skogslund skoksldn t. Västerås vcestareg's t. Furubacken lgf B. M. nr 4 Sjögärdet j.qt lgf B. M. nr 3 Sjöhult jåhs/t 1gf

Vedens hd: Bredareds sn

19

Socknen nämnes 1506. Bredareds gäll omfattade vid reformationstiden samma socknar som nu (utom moderförsamlingen Sandhult, Tämta och Vänga). Sockennamnet är givet efter kyrkbyn. Om namnformerna se Bredareds by. Inga fornminnen äro kända från socknen.

Nr 1

Prästegården

första g. jb 1689, från 1719 krona. 1 mtl. Motsvarar möj-ligen ett i jb 1551 och 1560 upptaget kyrkoh. benämnt

Prestaboll.

Kyrkoherde-boställe.

Nr 1

lerekulla

ä. jbr skatteh. 1 mtl. Hörde tidigast till Sköttnings by. Det i jb hittills förekommande namnet

Myrbacka

användes icke. Har stundom kallats

Lilla B. —

F. led, är ordet myr. S. led. är gammal pl. urspr. av

backe,

seder-mera ersatt av

kulle.

Gården ligger vid en höjd.

20 Vedens

hd: Bredareds sn

' Nuvarcede namn och mantal Namnformer före 1542 Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. rn. 1542

Myrekulla (forts.)

B. el. Myrekulla 1685 B. Myrekulla 1909

1 Ekarebo

1/4 fr Eckeboll 1540 Ekiäbol 1542 [Eeschiboll 1545] Ekeboll

kabo

Skjb 1551 Eckerboll 1560 Eekerbooll 1566 Eker - Ekabo

bo 1580 1611 Eckerreboo 1574 Eckerebo 1602 1629 -boll 1660 Eekereboo 1578 1640 -boll 1635 1650 Ekarrebw 1577 Ekarebo 1593 1877 -bod 1622 1715 Ekarbo 1608 1685 Eckraboll 1631 Eckarebo 1665 1675

Eriksås

112 fr

Erickzåss 1545 1665 Erixåss 1585

e'jcis

Eriksås 1589 1877 Ersås 1566 1605 Erss-

Ersås aås 1577 [Ryksåås 1571 Riickessåss 1574 Rykessoss 1578 Edzåss 1580] Eriszåås 1583 [Erechässo 1591 Eckssås 1620 Ekåss 1622] Erekzåss 1635 Eriehzåhss 1640 Erick-ås 1690

Espås se Äspås

1

Fagerhult

1/2 fr Fagråltt 1566 Fagerhullt 1571 1700

fagralt

Fagerhult 1578 1877 Fagerolltt 1577 Fa-

ragarhiat

gerrolt 1582 Fagerholt 1580 1614 -holldt 1640 [-hiule 1591 Lagerhollt 1631]

Fäger-hult 1665 1680 -hullt 1687

1

Gamsen

1/2 fr Gamsryd 1571 1585 -ry 1577 1582 -ridh

~san

_{1580 [Gannssii 1574] Gamsery 1587 [Gan-}

serydh 1589 1591 Gantzerydh 1593] Gam-sen 1600 1877 [GannGam-sen 1605 1635 Grens-senn 1620 Gomssen 1631] Gamsse 1680 Gambsen 1685 1761

Gravryd

Graffhrydh 1343

Graffueröd 1545 -röff 1545 Grafueridh

grånAt

dipl 1566 1622 -ryd 1589 Graffuaryd 1571 1620 Grafry 1577 1737 -ryd 1578 1805 Graff-red 1583 -rid 1591 Grafry 1602 1665 Graffriyh 1617 Grafryd 1815 1877 Grafsry 1593

Ekarebo

ä.

jbr kyrkoh. (prästeh.) 1 mtl. — F. led, är i dial.uttalet det fsv.

och västgötska eke 'ekskog, ekvirke'; jbs form Ekare-, som här på jordägarnas

önskan bibehållits, tyckes förutsätta ett namn, delvis annorlunda bildat (jfr

Ec-kerna i Tunge sn, Ale hd, samt Ekesbo i Gullereds sn, Redvägs hd). S. led, är

urspr. -bol, senare utbytt mot -bo.

Eriksås ä. jbr frälseh. 1/2 mtl. — F. led. Eriks- är

i

dial.uttalet förkortad till

Ers- (jfr Ersson). Gården ligger på en ås.

Vedens hd: Bredareds sn 21

Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsönd ringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. inr.

el. Myrekulla 1795 lh B. el. Myrekulla lfb kb bok Myrekulla 1736 kb 1846 lh gstk gikt ek Mörkulla 1654 1711 ggk -kolla 1656 ggk Ekebol 1646 lh Eka- booll 1577 tl Eckabohl 1736 kb Ekarebol 1795 lh Ekabo 1819 lh Ericksaås 1546 tl Ericsås gstk Ersås 1767 kb 1795 lh [Edzååss 1631 tl] Esås 1600 tl [Eksås 1654 ggk] gerholt 1554 tl 1654 ggk -hålt 1600 tl Fägerhult 1795 lh Gamssen 1577 tl [Gan- sen: lfb] [Grasrydh 1546 fl] Graffryd 1554 fl Grafry 1736 kb -ryd 1795 lh [Grafhult 1656 ggk] Ekerbooll 1546 tl Fagewlt 1546 ta Fa- Gamsaryd 1566 tl nr 1 Hästhagen Sjölid Oh t. Sälsjöhult scefohtilt t. a) nr 1 Båstad lgf nr 1 Grytnabben grictanaban lgf nr 1 Värnalault vc§naki/t lgf b),Hagen (hitgan) t. Myrhult t. Ån dna t. Åsen t. •

Gamsen

första g. jb 1571, frälseh. 112 mtl. Ägorna ingå i kronoparken Veden. —

F. led. i gårdens urspr. namn är det fsv. mansn. Gamse; s. led., som med tiden utelämnats, är fsv. rydh 'röjning'. Varifrån det sålunda till Gamse förkortade nam-net erhållit sin akuta accent och sitt slutande n (möjligen best. artikel), är oklart.

Gravryd.

Sedan 1545 upptagas två gårdar, som i dagligt tal icke ha särskilda

namn. — F. led, år ordet grav i bet. 'långsträckt fördjupning i terrängen'. S. led. är fsv. rydh 'röjning'. Byn ligger i en dalsänkning.

22

Vedens hd: Bredareds sn

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1542 Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. m. 1542

Östergården 1

/2 fr Östreg. 1660 1777 Österg. 1700 1877

—2 Västergården 3/4 fr Wästra 1695 Wästerg. 1700 1825 Wes- terg. 1877 Wästreg. 1737 1815

1 Gåshult 1/8

sk Gåshult 1773 1877

gass/talt Gåsholt

1

_{Habeltorp 1}

/2 sk Habbolat. 1545 Habblat. 1566 Habbel-

hetba4arp let. 1571 Habollet. 1574 Habbollet. 1577

Habbertorp [Hollet. 1578 Holettörp 1580] Habolet. el.

higat8rp Holet. 1582 1583 Habolet. 1585 1591 Ho-

Habbetorp bolet. 1593 Habbelt. 1600 1700 [Heblat. 1602 Hablalet. 1605] Habbest. 1608 Habb-let. 1611 HabHabb-let. 1614 1617 Habelst. 1620 Habett. 1622 Habbet. 1629 Habot. 1631 Habolt. 1635 1665 Habollt. 1650 1660 Ha-beltorp 1670 1877 [Häbbelt. 1685] Ha-bellt. 1689

1 Hjortsberg 3/8 sk (i) Hiortsbärge Hiosbierig 1545 Hiorsberg 1566 1700 j,kbcerj 1483 Stb Hiorssbärgh 1687 -borga 1617 Hyordzbergh 1574 1582 Hiordzberg 1578 -bärgh 1680 Hiortsberg 1577 1737 Hjortsberg 1761 1897 Hiortzbärgh 1650 1670 [Hionskberg 1589 Hors- 1591 Hiörs- 1600 Hiördz- 1608 Hionss- 1620 Hiortzeredh 1631 Hiditzerss-bergh 1640] JorsHiditzerss-bergh 1660 [HortzHiditzerss-bergh 1690]

Hjälmryd

Hielmsridh 1540 [Ihelsmsredh 1542] Hiellmröd 1545 Hjelm-

Skjb

ryd 1566 1629 Hjelmryd 1815 1877 Hjelm- ryd 1580 1805 -ry 1577 1737 Hiellmry 1631 1737 Hielmry 1660 Hielmeröd 1545 -rid 1566 1591 Hyellmeridh 1574 -ryy 1574 Hielmery 1611 1614 -riidtt 1577 -rydh 1591 1620 Hiälmrydh 1551 Hielmsritt 1560 Hyelmssrydh 1578 Hielmsrydh 1589 [Hielzm- Nr 1

Östergården

ä. jbr frälseh.

1 mtl. —

Ligger nordöst om nr 2.

Nr 2

Västergården ä.

jbr frälseh. 1 mtl. Jfr nr

1.

Gåshult

första g. jb 1773, nyhmn (krono), snart skatteh. mtl. — Ligger i

lövskog ("hult") vid Gåssjön (se naturnamnen).

Habeltorp

ä. jbr skatteh. 1/2 mtl. — F. led, är urspr. fsv. gen. av mansn.

Ha(b)bordh (i dial.uttalet med "tjockt" 1 för rd), äldre Haghbardh. Jbs skrivning med enkelt b, som här på jordägarnas önskan bibehållits, har intet stöd i det nuvarande dial.uttalet.

Vedens hd: Bredareds sn

23 övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsändringar fastst. b) ej fastat. c) verk o. mr.

Öster 1612 tl Öst. 1736 kb Östra 1884 lh Ö. gstk glki ek Westher 1605 tl Väst. 1736 kb Westerg. 1848 lh Västerg. kb V. gstk ek Hyttebaeken balsan 1164 Nygärdet ntAll 114s Framnäs 1/4 Värnahul t vnahilt 11128 nr 2 Mellomhult lgf nr 1 Örkullen lgf Åsen eisan t. nr 3 Mellomhult lgf nr 1 Sandhem lgf nr 1 Slättäng lgf Gravsjö gretvjk t. Almås eetmas t. Habbolat. 1600 tl Habolet. 1554 tl Habot. 1564 tl Habelat. 1577 tl Habbelt. 1764 1879 lh kb glin Habbet. 1736 kb Habbolt. 1646 lh Hiorsberg 1546 tl 1736 kb Jordzbergh 1577 tl Jolzberg 1600 tl Hiordzbergh 1561 Vft [Jodzborg 1656 ggk Jonsbergh 1695 ggk] Hielmryd 1566 tl Hjelmry 1711 ggk Hielmsryd 1546 tl -rya 1560 si [Hielry 1600 tl] Hielmerydh 1646 lh -ryd 1764 lh Hjelmeryd gstk Gielmeryd 1736 kb Korsbacka kibalsa 7/96

Hjortsberg ä. jbr frälseh. 1 mtl. — F. led. är svårligen det fnord. mansn.

Hior

(se

dock Lundgren, Sv. landsm. X, 6, s. 103), utan väl ordet

hjort,

använt liksom

fno. ss. tillnamn. Gården ligger mellan berg.

Hjällnryd. Sedan 1545 upptagas två gårdar. — F. led. är i äldre tid gen. av

än det fsv. mansn.

Hjälm,

än ett även i andra ortnamn anträffat

Hiälme,

vilket

sistnämnda ligger till grund för den nuvarande namnformen. S. led är fsv.

24

Vedens hd: Bredareds sn

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1542 I Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1542

Hjälmryd

(forts.) ryd 1571 Hielnry 1577] Hielmbry 1582 Helmryd 1600 -ry 1605 Helmery 1605 Hielmary 1608 1614 Hiälmereedh 1617 -ridh 1622 [Hiellerigh 1617] Hiällmry 1665 Hiälmry 1680 1725 Ielmry 1685

Wästerg. 1725 1825 Westerg. 1877 Wästreg. 1737 1815

Östra 1695 Östersteg. 1700 Ö ste r g. 1715 1877 Östreg. 1737 1777 Hollmus 1545 Hålmås 1566 1600 Holm-åsa 1571 1877 -ås s a 1611 1725 Hollmåssa 1631 1670 Hollmåsa 1650 1737 Hollmåss 1574 Holmåss 1578 1617 Holmås 1580 1622 Holmeåss 1589 1591 -ås 1593 Hålm-åsse 1602 -åssa 1629 1690 Hållmåhsa 1715 Hollmssåhåssa 1640

Hollt 1545 1571 Holt 1566 1605 Holltt-ott 1574 Holtthett 1577 Hullt 1578 1825 Hult 1580 1877 Hålt 1608 1617 Hållt 1635 1660 [Haltt 1614 Halltt 1631]

Nr I Västergården ä. jbr frälseh. 1 mtl.

Ligger västerut i byn.

Nr 2 östergården tt. jbr (1542) kyrkoh.

användes sällan i dagligt tal. Jfr nr 1.

Holmåsa ä. jbr skatteh. 1 mtl. F. 1

över sank mark'. S. led, är gammal pl.

sank mark.

Holtaas 1542 Holltåss 1545 1640 Holtt-aås 1577 Holltås 1578 Holtåss 1582 1614 Holtås 1583 1611 Hulttaas 1551 Hultås 1560 1877 -åss 1602 1670 -åass 1617

Hullt-åhs 1650 1700 Håltås 1566 1688 -åss 1591 1635 Hålltåhs 1660 1685 -åss 1675 Hulltheråås 1571 [blåsa 1580 Halleåås 1589] Håltssås 1629

Hulu 1542 1690 1909 Holla 1545 bulle 1551 Hullo 1551 1650 Hoolee 1566 Hulo 1571 1688 Hollann 1574 1577 Holan 1578 1580 Hul an 1582 1593 Hullann 1591 Hula 1600 1686 Hule 1614 1689 Rulla 1629 Hullu 1631 1665 Hulu d 1695 1877

Engellst. 1545 Ingwarst. 1571 Yngstt. 1574 Ingzt. 1577 Ingstörp 1580 Ingest. 1582 1725 Ingist. 1583 1585 Jngewarst.

Namnet användes icke i dagligt tal. —

1 mtl. Komministersboställe. Namnet

ed. är ordet holm(e) i bet. 'upphöjning

av ås. Gården ligger på en ås invid

(i) Holmaasa 1491 dipl Håltåss 1540 Skjb

Västergården 1/2 fr

—2

östergården

1/2 kr

(ifstargg_in)

1 Holmåsa 1 sk

hidrmasa

1 Hult

1

sk

hat

Holt

1 Hultås

1

/4 sk

hållas

Holtås

1 Hulu

1/4 fr hu'

?'a

Hule

1 Ingelstorp

1 sk ivastarp Ingestorp

Frälzeg. 1646 lh Wästerg. 1862 111 Wästre 1736 kb Öst. 1736 kb Holmåss 1546 tl -åsa 1554 fl -åsen 1654 1711 ggk Holt 1554 tl Hålt 1646 lh Holtaåss 1546 tl Holtt-åas 1560 si Holtås 1654 ggk Håltåsz 1646 lh [Hältås 1600 fl]

Hulu gikI FIwlo 1546 tl Hula 1577 tl Eluled 1700t. lh. Ingelst. 1564 tl In-gest. 1767 kb ['geist. 1654 ggk] Ingelt. lfb nr 1 Källedal lgf Melltorp mcbltarp lgf nr 3 Värnahult vonakilt lgf Korsåsen t. Åsen ((ism) t. H. nr 3 Fredenslund Holmsberg I. Lidabacken t. Mjöhult midhuit 1. nr 1 Björkäng nr 1 Sjögared lgf Aberåsen lgf Blomhacka bldmbalga Fomebergen finabceria(Runneberga)1. Nordhult ne4s/t lgf H. nr 3 Hultaström lgf H. nr 2 Skogstorp (sk6kstarp) lgf Mjöhult lgf Myrhult mihrhalt 1. Veksjö våfo t. nr 1 Fornebergshult lgf nr 1 Fredenslund lgf Abborråsen izbarasan lgf

Övriga namnformer 1 orten bruklige binamn Avsön d ringa r a) fastat. b) ej fastat. c) verk o. mr.

Korsslätt bac«. 1/8

Storängen stårcea

1112, 1124

Liderna lida 1/96

Vedens hd: Bredareds sn 25

Hult

ä. jbr skatteh. 1 mtl. — Ligger i lövskog ("hult").

}lilltås ä. jbr kyrkoh. 1/2 mtl. — Gården ligger i lövskog ("hult") på en ås. Hulu ä. jbr kyrkoh. 1 mtl. — Namnet är böjningsform av fsv. och vgt. hula 'håla'. Gården ligger nedanför en höjd.

26 Vedens hd: Bredareds sn

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1542 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1542

Ingelstorp

(forts.) 1589 1591 Jnngorsorp 1600 Ingelstorp

1605

1877

Ingielst. 1620 1629 Jngällst. 1622 Jngellst. 1631 1635 [Inesst. 1650]

1 Kattryd 1/4 s

k Katteriidh 1566 Rya 1574 1578 Ryd

khtahm 1580 1635 Rya el. Rydh 1582 Riia el. Ryd

Katteryd 1583 [Kutry 1602] Rydt 1605 1640 Ridh 1617 Rydett 1620

Ryclitt

1622 Ryedt 1629 Ryet 1650 1687 Ryedh Katthry 1660 Ryet el. Kartry 1685 1715 R. el. Kartry 1688 1690 R. el. Kattery 1695 1700 R. el.

Kart-rya

1725 R. el. Kattryd 1737 1777 R. el. Kattryd 1761 Ryst el. Kattryd 1805 Ryet el. Kattryd 1815 1877 Kattryd

1909

1 Klinten

1

14 sk Klinten 1566

1877

Klinnten 1602 1665

kfintan Klinthe 1571 Klinnttinn 1580 Klintann

1608 [Klinittenn 1622]

1 Lövås 1/2

sk Tiyråss 1540 Skjb Tyvraas 1542 Tyråss 1545 Tiuraas 1551

-ås 1560 1737 Tjurås 1761 1877 Thiwr-aås 1577 Tiuross 1580 Tiuråss 1587 1675 -ahss 1631 Wemunehult el. Titiråås 1583 [Thiumås 1605 Tinnås 1608]

Lövås

1908

1 Illjöshult

1 fr Myosholt 1545 Mösholt 1566 -hult 1593

mjish8/t [Miölshullt 1571 Miödzholltt 1574 1577

Mjösholt -holt 1580 -hultt 1578] Miöshullt 1582 1700 Miöshult 1587 1761 Mjöshult 1777

1877

Mioshult 1583 [Mödzhultt 1585] Miöshulta 1591 Miörsholt 1600 Miörszhult 1635 1665 Miösshult 1602 1688 -hullt 1650 1689 -hollt 1631 1640 Mörsholtt 1605 [Mörhult 1608 Monnsshult 1611 Mönsshult 1617 Mjöshull 1815]

Risabo

Risebo 1545 1593 -bodh 1620 Rysbo

ihisabo 1566 1580 Rysabo 1571 1761 Rysseboo

1574 1578 -boda 1605 Riissebo 1577 Risse-boda 1617 Rysebo 1582 Risabo 1589

1877

-bod 1640 [Rusbo 1602] Rysseboda 1605

är det fsv. man.sn.

Ingevald

eller

Ingiäld (Ingäld, Ingild),

senare

Inget,

vars

1

slutligen i talet förstummats före

s.

Kattryd första g. jb 1566, krononyb. (torp), senare överfört till hmn (1/4 mtl).

Jfr

Lillarydet

(s. 34). — F. led. är urspr. och ännu i dial.uttalet

katte- av katta(r),

fsv. gen.

sg.

av det som tillnamn använda

katt

(se Lundgren, Om fsv. personn.

på s. 10). Om s. led.

-ryd

'röjning' se inl.

Klinten första

g.

jb 1566, skattetorp, därefter 1/2 mtl, 1/4 mtl (1/4 oförm.). —

Övriga namnformer I orten bruklige binarun Avsöndringar a) rasist. b) ej fastat c) verk o. mr.

Rya

1675 tl Ruet el Katt(e)ryd 1795 lh Ru-et el. Kått(e)ryd 1795 lh Katteryd 1646 lh 1656 ggk -ro 1654 1711

ggk

-

ry

1695 ggk 1736 kb -rud 1764 lh -ryd gstk Kattryd 1845 lh giki glku ek b) Forneberg fbriabcerj t. Hålsten ligs,sten t. Källäng 1. V ärnahult vonahilt 1. Haråsen lgf K. nr 2 Värnahult vgnahilt lgf Klintin 1580 1600 tl Tiwråss 1546 tl Tyur-aass 1560 si Kiurås 1600 tl Kiurrås 1656 ggk [Kiäråås 1654 ggk] Klintabacka khntabåka

1156 Brattorp _{Haråsen haretson} brdtsrp _{(Strömmaås) t.} t. Klintabacka khntabedsa h. b) Strömsberg stromsbceri lgf Miösholt 1554 tl 1711 ggk [Miölshult 1546 1600 tl Miöldzhult 1577 tl Miölzålt 1580 tu ] Möss-hult 1736 kb [Miöst-holm 1675 fl] Risebo 1564 tl -boda 1554 tl Ryssebodha 1546 tl Ljungö

08,0

lgf Kroneslätt t. Vassbacka 1.

Vedens hd: Bredare& sn 27

Lövås ä. jbr kyrkoh. 1/2 mtl, urspr. i Vemmenhults by. — Gårdens namn har hittills

varit

Tjurås,

som emellertid på jordägarnas begäran ersatts av

Lövås.

Ligger på en ås.

IYIjösbult ä. jbr frälseh. 1 mtl. — Härledningen av f. led. är oviss. Gården

lig-ger i lövskog ("hult").

Risabo.

1545

upptages en gård, vartill senare kommit en annan (nr 2). — Om

f. led. hör till

ris

'buskskog' eller till ett fsv. mansn.

Rise

(som förutsättes av

danska ortnamn, se 0. Nielsen, Oldda. pil. s. 76), är ovisst. S. led, är urspr. pl.

av

bod

(se vidare ml.).

28

Vedens hd: Bredare& sn

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1542 Namn! ormer enl. Jordebokshandl. fr. o. m. 1542

Rögle 1502 Stu

Ryssaboda 1608 -boa 1611 Ryssabo 1614 1690 Rissbodh 1631 Rissaboo 1635 Risbo 1815 Storeg. 1715 1877 Stora 1909 Lilla 1685 1695 1909 Lilleg. 1700 1877 Röhl 1685 1725 Röehl 1695 Röll 1715 1877 Rölle 1737 Röl 1909

Risabo

(forts.)

—1 Stora (Risabo) 1

/2 fr störa Msabo

—

2

Lilla (Risabo) 1

/8 sk tåla 153 sabo

Ryet el. Kattryd se Kattryd

1 Röl

1 fr

(sitt.)

1 Segerstorp 1 fr

Seuerstörp 1545 Segörst. 1566 Segelst. skagsrp

1571 1689 Sä,gerst. 1574 1700 [Siegierst. 1577] Segerstorp 1578 1877 Segirstörp 1580 Sighuldzt. el. Segerst. 1582 Segzhult el. Segerst. 1583 Seghultzt. 1587 Segulst. 1589 1593 Segiulzt. 1591 Segersorp 1600 Segierst. 1620 Segellst. 1631 1660 Seggest. 1687

1 Silleberg 1/4 fr

Syllebergh 1613 1622 Sillebärgh 1617

sgabary 1650 Silleberg 1629 1877 Sillaberg

Sillaberg 1620 1715 -bärg 1665 1687 [Skielleredh 1635] Siellebergh 1640

1

Sinionebo

en

beteshage

Simmenebo 1604 1611 Semenebo 1605

~lobo kr Simonneboda 1608 -bo 1725 Simmoneboda

Simlebo 1614 Simmonebo 1650 1761 Simaneboda 1617 Simenaboda 1620 Symennaboda 1622 Simonebodh 1629 S imonebo 1680 1877 Simen(n)ebodh 1631 1635 Simmonnebo 1640 Nr 1

Stora Risabo ä. jbr frälseh. 1/2 mtl. Jbs hittillsvarande namn

Storegården

användes icke.

Nr 2

Lilla Risabo första g.

rjb 1685,

jb 1691, oskattl. torp, från 1699 kronoh.

mtl. Jbs hittillsvarande namn

Lillegården

användes icke.

Röl första g. rjb

1685, jb 1689,

från 1699 frälseh. 1 mtl. Nämnes under

medel-tiden. — Namnet är ett mot no.

rodel, ryel

m. m. (se Aasen s. 622, Ross s. 620)

'ås, bula, vårta, skorv' o. d. svarande fsv.

rydhil,

varav sedan

rödel

och i dial.

röt

(och

rölle

ss.

satte av sadel

o. d.); jfr

Rölle

i Fristads sn. Gården ligger på

en betydande höjd.

Segerstorp ä. jbr skatteh. 1 mtl. — F. led, är gen. av namnet

Sigurd, Sigvard

(fsv. även

Siivard), i

dial.

Segul, Segel,

vars "tjocka"

1

sammansmält med

s

till

det med

rs

betecknade ljudet.

Vedens hd: Bredareds sn 29

1 orten brukliga binamn Avsöndringar a) fastat. b) ej fastat. c) verk o. mr. Övriga narnnformer b) Fornebergen fånalnEria t. Värnahult lgf Stora 1736 kb 1848 1862 lh St. glki ek Lilla 1736 kb 1848 lh L. glki ek Rödil 1566 tl Röhl 1903 taxi bek ek gstk Sw Röl lfb gikI glin Ryll 1695 ggk Röle 1767 kb Röhle glex Lg Sygwest. 1546 tl Si-gist. 1554 tl SigSi-gist. 1564 tl Sigerst. 1580 tl Seggerst. 1600 tl Se-golst. 1646 lh Segast. 1700t. lh Segarst. 1700t. lh Syllaberg 1612 tl Sillaberg 1736 kb kb 1848 lh gLki Simenebo 1656 ggk Simmunnebo 1646 lh Simundeboo 1665 tl [Simonstorp 1903 taxi] Valla våla R. nr 2 Adamsbro lgf R. nr 3 Hästhagen hdsthggan lgf Backen &Ikon t. Brotorp bro"t8u t. Dalen dn t. Högelid t. Pottekullen pitaksbn t. Sjöbo fao t. a) Värnahult lgf a) nr 1 Sjölid 9/2 lgf

Silleberg

första g. jb 1613, frälseh. 1/4 mil. — F. led. är troligen ett fsv. silde,

dalm. sälda, ä. nsv. sälde (jfr i fråga om vokalen no., da. silje jämte selja) 'sälg'.

Gården ligger vid ett berg.

Simonebo

en beteshage första g. jb 1604, kyrkoh. 1/2 mtl, från 1719 oskattlagd.

Bör under Bredared Prästeg. Läget är icke säkert känt. — F. led. är urspr. `fsv. gen. Simona(r) av namnet Simon. 1 dial.uttalet har Simona- blivit Simene-, Simne- och slutligen Simle- på samma sätt som av Ramunda(r) blivit Ramne-(i Ranineklev) och sedan Ramle- i Ranzleklint (se Väne hd s. 164; jfr ock Ram-melsberget, Redvägs hd s. 270). På jordägarnas önskan har emellertid jbs form

—1 Lilla (Sköttning)

lgajotnig 1/4 fr Lillasköttning —2

Stora (Skottning)

1 sk

1 Stockhult I

ls fr staskhsit Stockholt Tjurås se Lövås 1

Tranebo

tranabo 1

/2 sk

30 -

Vedens hd: Bredareds sn

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1542 Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. m. 1542

1737 Simmebo 1670 Simunde- 1675 Si-mune- 1685 Simmons- 1687 Simunne- 1689 1690 Simmune- 1695 1700 Sköttneng 1545 Sköttnengge 1545 Sk öt t-ning 1551 1877 Skiöttt-ning 1560 1825 Sk(i)öttingh 1566 1635 Sk(i)öttninge 1571 1577 Skötninge 1571 1585 Skyötthninghn 1574 Sköttengh 1578 1580 [Sköttängh 1578] Skottningh 1580 1611 S k(i) ö tning 1583 1737 Skotningh 1602 [Skötimg 1605] Skett-ningh 1611 Siöttingie 1620 Skiötingh 1622 [Skortningh 1631 Skiöttnigh 1665]

Lie 1603 Lil le g. 1700 1877 Lilla 1909

Stora 1695 1909 Storeg. 1700 1877

Ståehältt 1566 Ståckahult 1685 1761 -hullt 1700 Stoekhult 1695 Stockahult 1777 1877 Stockhult 1909

Sim onebo (forts.)

Skottning

Pling

Skötning 1540 Skjb

Trannebo 1545 1700 -bod 1600 1631 -boda 1605 1629 Tranebooll 1566 Trane b o 1578 1877 -boda 1622 Tranabo 1571 1761 [Tramboll 1602 -boo 1614] Trånboda 1608 Tranboda 1611 1620 [Trameboodh 1635] 1/4 f _{Toskeredh 1542 -riidtt 1577 Tuskerröd}

1545 -ritt 1551 1560 -ryd 1571 -ro 1611 1680 Tuskered 1614 1877 [Tiuskeriidh 1566 Diiskeredh 1574] Döskerydh 1578 Doskery 1580 Doskoredh 1582 1589 Doska-red 1583 ToskaDoska-redh 1591 1593 Tuskaryd 1600 1617 [Tyskarp 1602 Thyskarp 1605 Tynkarp 1608 Teskarydh 1620] Tyskerydh 1622 -redh 1690 Tyskered 1805

Sköttning. Sedan

1545

upptagas två gårdar. Till byn ha i äldre tid räknats

även gårdarna Myrekulla och Ingelstorp. — Namnet avser urspr. jord, som

över-låtits genom

skötning

(i vgl med bet. 'gåva', enligt Hof

"schöttning

fastbrev"). ,

Nr 1

Lilla Sköttning ä. jbr kyrkoh. 1 mtl, snart 112 mtl (1/2 oförm.). Jbs

hit-tillsvarande namn

Lillegården

användes icke.

Nr 2

Stora Sköttning ä. jbr skatteh. 1 mtl. Kallas i dagligt tal vanligen endast

Sköttning.

1 Tuskered

tuskru Tuskryd y. askra Tuskred

Tyskaridh

1540 Skjb

Övriga namnformer 1 orten bruklige binamn Avsöndringar a) fastat. b) ej fastat. e) verk o. mr. Skotning 1546 1600 fl Sk(i)ötning 1544 tl 1767 kb Skiöttninge 1695 ggk Sköttninge gstk Skötning° 1711 ggk Skyttning 1736 kb 1700t. 1800t. lh Lilla 1577 1600 tl 1646 lh 1736 kb L. 1767 kb gstk ek Stora 1605 tl 1736 kb kb 1828 lh St. gstk ek Storeg. 1646 lh Stockhult 1695 ggk 1736 kb kb 1795 1848 lh gstk glia ek bok Ståckhult 1795 111 Traneboll 1546 tl 1646 lh -bol 1566 tl gstk 1656 ggk Tomterna ambra 1124 Tomten tlimta Dammbacken deonbalsan lgf Källebacken „see/abc/kan

t.

Slättbacka lgf nr 1 Sköttningsholm lgf nr 1 Vedensberg Källäng 1. nr 1 Mellomhult lgf nr 1 Värnahult lgf Blombacka birdmbalsa 1.

Gräsåsen gr?esasan (Öregärdet) t. Kattestad kåtastg (Myrås) 1. a) nr 1 Bäckaryd lgf Tuskerid 1554 tl -ryd 1646 lh -re 1711 ggk Twskoridh 1546 tl To-skare 1577 tl Tuska-ritt 1560 si -red 1600 tl gstk [Tusere 1654 1656 ggk]

Vedens hd: Bredareds sn 31

Stockhult jb 1566 frälsenyb., införes åter rjb 1685, jb 1695, oskattl. torp, från

1699 frälseh. mtl.

Tranebo ä. jbr skatteh. 1-/2 mtl. — F. led. är ordet

trana,

säkerligen använt ss.

tillnamn. S. led. är väl urspr.

bol

(se vidare ml.).

Tuskered ä. jbr kyrkonyb. (torp), senare överfört till hmn (1/4 mtl). — F. led.

är troligen det västgötska dial.ordet

tuska

'buske' (stället anges lh 1646 ss.

be-läget vid buskskog). Skrivningarna med

D-

bero väl på sammanblandning med

det ungefär liktydiga ordet

duska.

Om

-red

för

-ryd

'röjning' se inl.