• No results found

Vrist-brist-rist

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vrist-brist-rist"

Copied!
268
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SKRIFTER UTGIVNA GENOM

DIALEKT- OCH FOLKMINNESARKIVET I UPPSALA

Ser. A1:17

GERD EKLUND

Vrist brist rist

Utvecklingen av gammalt uddljudande

wr

i nordiska, särskilt svenska, dialekter

Dialekt- och folkminnesarkivet Uppsala

(2)
(3)

GERD EKLUND

Vrist — brist — rist

(4)

PUBLICATIONS OF

THE INSTITUTE OF DIALECT AND FOLKLORE RESEARCH, UPPSALA

Ser. A:17

GERD EKLUND

Vrist brist rist

Development of old initial wr

in Scandinavian, particularly Swedish,

dialects

Dialekt- och folkminnesarkivet UPPSALA/SWEDEN

(5)

SKRIFTER UTGIVNA GENOM

DIALEKT- OCH FOLKMINNESARKIVET I UPPSALA

Ser. A:17

GERD EKLUND

Vrist brist rist

Utvecklingen av gammalt uddljudande

wr

i nordiska, särskilt svenska, dialekter

Dialekt- och folkminnesarkivet Uppsala

(6)

Doktorsavhandling vid Uppsala universitet 1991

Abstract

Eklund, G., 1991, Vrist — brist — rist. Utvecklingen av gammalt uddljudande wr i nordiska, sär-skilt svenska, dialekter. (Development of old initial wr in Scandinavian, particularly Swedish, dia-lects.) Skrifter utgivna genom Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. A:17. 254 pp. Upp-sala. ISBN 91-85540-52-8.

The Germanic initial sound combination wr (e.g. in *wrrtan 'write') has not been preserved in any standard language. In the Scandinavian languages the development of this sound combina-tion has resulted in five different initial sounds or sound combinacombina-tions, namely rw, r, w, br and yr.

The alm of this study is to describe the occurrence of these sound combinations, and to explain their age and origin. A limited number of words, mainly from Swedish dialects, has been investi-gated. The Swedish material has been assembled in a collection that has largely also been mapped, and so has a collection of Norwegian dialect material.

The result shows that br is frequent in the Swedish dialects and that it also occurs in Trendela-gen and Ostlandet in Norway, and on Jutland. R is widespread in Norway and occurs in Sweden in some words in Norrland, Dalarna, Värmland, Dalsland, Uppland and on the island of Got-land. Rw has been documented in Upper Dalarna, and w in the same area, as well as in the Kalix dialect in northernmost Sweden.

The author demonstrates that the Norwegian loss of w might have started already in the 6th century in western Norway. The loss on Gotland is independent and can be demonstrated in Old Gutnish. The metathesis rw is found in Swedish and Norwegian 13-14th century sources from Uppland, Västmanland, Östergötland and southeastern Norway. The developments wr > r and

wr > rw probably have their roots in a difference between the west Norwegian wr and the east

Norwegian and Swedish war which is documented from PrimScand times. W is a secondary devel-opment of rw. The change wr > br can be dated by place-name material to the early 15th century. The change wr > vr appears to have taken place at approximately the same time. The author demonstrates that the result, wr > br or wr > yr, is apparently governed by certain phonetic fac-tors.

The failure of the Germanic wr to survive depends on the combination being phonetically com-plex. The risk that w would be lost was therefore considerable. However, differentiating forces worked for its retention. All developments emanating from wr, apparently disparate, can be seen as features of a larger process where a general linguistic tendency towards a weakening of sounds is confronted by conservative forces, with the above results as a consequence.

Key words: development of wr-, Old Scandinavian, Old Swedish, Swedish dialects, loss of w, dif-ferentiation, metathesis, sound change, phonetic tendency.

Gerd Eklund, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, Box 513, 5-751 20 Uppsala, Sweden.

© Gerd Eklund 1991 ISBN 91-85540-52-8 ISSN 0348-4475

Sättning: Textgruppen i Uppsala AB Printed in Sweden 1991

(7)

Innehållsförteckning

Förord 7 Inledning 9 1.1. Syfte 9 1.2. Forskningshistorik 11 1.3. Ordurval 11 1.4. Material 13 1.5. Materialredovisning 15 1.6. Normalisering av ljudbeteckning 17 1.7. Kartering 18 Materialsamling 19 2.1. Översikt 19

2.2. Redovisning av materialet landskapsvis 23

Kommentar 69

3.1. Vrå s. 69

3.1.1. Betydelse och förekomst 69 — 3.1.2. Etymologi 69 3.1.3. Ljudförhållanden 70

3.1.3.1. Allmänt 70 — 3.1.3.2. Uddljud 70

3.2. Vrangel s., vrång(a) s., vrånga v., vrånga s. 72 3.2.1. Betydelse och förekomst 72 — 3.2.2. Etymologi 74

3.2.3. Ljudförhållanden 74

3.2.3.1. Allmänt 74 — 3.2.3.2. Uddljud 75

3.3. Vrensk(e) s., vrenska v. 77

3.3.1. Betydelse, förekomst och etymologi 77 — 3.3.2. Ljudförhållanden 78 3.3.2.1. Allmänt 78 — 3.3.2.2. Uddljud 78

3.4. Vret s., vreta v. 82

3.4.1. Betydelse och förekomst 82 — 3.4.2. Etymologi 83 — 3.4.3. Ljudförhållanden 84

3.4.3.1. Allmänt 84 — 3.4.3.2. Uddljud 84

3.5. Vrätt s. 85

3.5.1. Betydelse och förekomst 85 — 3.5.2. Etymologi 86 — 3.5.3. Ljudförhållanden 87

3.5.3.1. Allmänt 87 — 3.5.3.2. Uddljud 88

3.6. Ord vilka utgår från *wriä- 88

3.6.1. Vred s., vreda s., vrede s. 88

3.6.1.1. Betydelse och förekomst 88 — 3.6.1.2. Etymologi 89 —

3.6.1.3. Ljudförhållanden 89 — 3.6.1.3.1. Allmänt 89 — 3.6.1.3.2. Uddljud 90 3.6.2. Vrede! s., vrel s., vrele s., vreling s., vrela v., brill(e) s., vrill(e) s.,

vrilla v., rilla v., vrena v., vrisk(e) s. 91

3.6.2.1. Betydelse och förekomst 91 — 3.6.2.2. Etymologi 93 — 3.6.2.3. Ljudförhållanden 93 — 3.6.2.3.1. Uddljud 93

3.7. Vrid s., vrida s., vril s., vrilug a. 94 3.7.1. Betydelse och förekomst 94 — 3.7.2. Etymologi 94 —

3.7.3. Ljudförhållanden 99 3.7.3.1. Uddljud 99

3.8. Vrida v. 99

3.8.1. Betydelse och förekomst 99 — 3.8.2. Etymologi 99 — 3.8.3. Ljudförhållanden 100

(8)

3.9. Vren(n)a v., vrin(n)a v., vrensk(e) s., vrinsk(e) s., vrenska v., vrinska v. 104 3.9.1. Betydelse, förekomst och etymologi 104 — 3.9.2.

Ljudförhållan-den 104

3.9.2.1. Allmänt 104 — 3.9.2.2. Uddljud 105

3.10. Vrina v., vrinsk(e) s., vrinska v., vringsta v. 105

3.10.1. Betydelse och förekomst 105 — 3.10.2. Etymologi 106 — 3 . 10.3 . Ljud förhållanden 107

3.10.3.1. Allmänt 107 — 3.10.3.2. Uddljud 107

3.11. Vres(-e, -a) s., vräss (vress) s., bres(a) (bris, bräs) s., bräss (bress(e)) s.,

vresig a. 108

3.11.1. Betydelse och förekomst 108 — 3.11.2. Indelning av materialet 109 3.11.3. Etymologi 115

3.12. Vrist s. 117

3.12.1. Betydelse och förekomst 117 — 3.12.2. Etymologi 118 — 3.12.3. Ljudförhållanden 118

3.12.3.1. Allmänt 118 — 3.12.3.2. Uddljud 119

3.13. Vrete s., vreta v. 126

3.14. Räng s., vränga s., vränga v., vrängd s., vränge s., vrängel s., vrängla s. 126 3.14.1. Betydelse och förekomst 126 — 3.14.2. Ljudförhållanden 127

3.14.2.1. Uddljud 127

Medeltida metatetiska skrivningar av wr 128

4.1. Sverige 128

4.2. Norge 130

Övergång wr till br i några svenska ortnamn 139

5.1. Bräng, Braxnäs, Brakviken m fl 139

5.2. De gotländska Brita-namnen 145

Slutsatser och resultat 147

6.1. Förekomst, uttal och ålder 147

6.1.1. Förekomst 147 — 6.1.2. Uttal 150 — 6.1.3. Ålder 153

6.2. Utvecklingen av wr — olika relationer i en process 160 6.2.1. Fonetiska egenskaper hos w och r 160 — 6.2.2. Differentieringens

roll 162 — 6.2.3. En fonetisk tendens i dialektmaterialet? 164 6.2.3.1. Utveckling av wr till r 165 — 6.2.3.2. Utveckling av wr till br 166 6.2.4. Förhållandet mellan urnordiskt war och wr 170 — 6.2.5. Har w

fallit i förbindelsen wr eller rw? 172 — 6.2.6. Ett komplex D.1? 173

6.3. Dialektgeografiska samband? 175

6.3.1. Uddljudande w 175 — 6.3.2. Utveckling av wr till r 177 6.3.2.1. Utomnordisk 177 — 6.3.2.2. Nordisk 178

6.3.3. Utveckling av wr till rw utanför Norge och Sverige 180

Sammanfattning 183

Summary 188

Källor, litteratur och förkortningar 194

Geografiska förkortningar 208

Tabellbilaga (tab. 4-17) 219

Tabellförteckning 219

Kartkommentar och kartförteckning 237

(9)

Förord

När jag nu befinner mig i avhandlingsarbetets slutskede, vill jag tacka Valter Jansson, som en gång föreslog mig fortsatta studier, och min handledare i ett tidigt skede, Lennart Moberg, som genom sin inspirerande undervisning för-stärkte mitt intresse för ämnet nordiska språk.

Ett särskilt varmt tack riktar jag till min handledare under senare år, Len-nart Elmevik. Han har alltid beredvilligt avsatt tid för diskussioner och i dessa givit del av sitt kunnande. Han har med säker känsla för den språkliga formu-leringskonsten förbättrat min avhandling, och han har med en stor arbetsin-sats och ett aldrig svikande tålamod gjort inte minst den sista fasen i avhand-lingsarbetet till en mycket lärorik tid.

Jag känner tacksamhet mot Sven Söderström och Maj Reinhammar för att jag fått möjlighet att fullfölja arbetet med min avhandling inom ramen för min tjänstgöring vid ULMA. Maj har också läst avhandlingen i både manu-skript och korrektur och lämnat goda råd och gjort viktiga påpekanden.

Många andra har på olika sätt hjälpt mig, och jag vill tacka:

011e Hammermo som lotsat mig in i datorernas värld och som alltid funnits till hands när något krånglat;

Mats Thelander som givit mig vägledning i ett avhandlingsavsnitt; Henrik Williams som gjort sökningar i och tillhandahållit material ur den databas som byggts upp inom ramen för Uppsalaprojektet De vikingatida runinskrifternas kronologi;

Stefan Brink som givit mig synpunkter på ett parti i avhandlingen; Gerd Grönvik som renritat kartorna;

Sven Söderström och Ingela Jansson som upprättat käll- och litteraturför-teckningen;

Kristina Hagren som läst korrektur;

John Wilkinson, Textgruppen i Uppsala AB, för väl utfört arbete och för att han sett till att det på slutet pressade tidsschemat har kunnat hållas.

Ända sedan min tid som licentiand har personalen vid OAU, OSD och ULMA tjänstvilligt hjälpt mig såväl med praktiska ting som med berikande diskussioner. Personalen vid ULMA är ju numera mina arbetskamrater, och jag tackar dem för att de under den sista bråda tiden avlastat mig mina ordi-narie arbetsuppgifter.

Tack vare ett stipendium från Kulturfonden för Sverige och Finland för vis-telse på Hanaholmen, Kulturcentrum för Sverige och Finland, kunde jag ex-

(10)

cerpera det finlandssvenska materialet ur dialektordsregistret för Ordbok över Finlands svenska folkmål, Helsingfors.

Slutligen går mina tacksamma tankar till min bortgångne far, som alltid uppmuntrade mina studier, och till mina närmaste som på olika sätt gjort det möjligt för mig att fullborda dem: min mor, Torun, Torbjörn, Gunnar och Kjell.

Uppsala i februari 1991

(11)

1. Inledning

Denna studie har sitt ursprung i en intressant iakttagelse jag gjorde då jag i slutet av 60-talet i Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala excerperade An-ders Nygårds omfångsrika samlingar från Övre Dalarna.' Jag observerade att han för verbet vrida i stället oftast skrev brida. Vid en närmare granskning

av materialet från detta område visade det sig att, förutom att äldre uddlju-dande wr i sällsynta fall bevarats, utvecklingen av denna förbindelse hade

re-sulterat i inte mindre än fem olika uddljud eller uddljudsförbindelser,

nämli-gen rw, r, w, br och yr. En kartläggning av ursprungsförbindelsen och de

olika särutvecklingarna inom området gav det resultat som karta 1 utvisar.

1.1. Syfte

Syftet med denna avhandling har i första hand varit att kartlägga förekomsten av de olika särutvecklingarna av gammalt initialt wr i de svenska dialekterna,

i andra hand att söka utröna ålder hos och orsak till dessa utvecklingar. Tids-bestämning har skett främst genom studium av ortnamnsmaterial; när det gäl-ler metatesen wr> rw har också vissa medeltida urkunder (bl.a. handskrifter

av Västmannalagen och norska laghandskrifter) kunnat ge besked.

Wr torde ha utgjort en uttalsmässigt besvärlig förbindelse — härom vittnar

det faktum att den ej finns bevarad i något germanskt riksspråk samt att den i svenska dialekter utvecklats på så olika sätt. En arbetshypotes har varit att särutvecklingarna av wr kan förklaras utifrån den benägenhet till påverkan

som karaktäriserade w i denna ställning, varvid efter wr följande ljud varit av betydelse.

Det hade naturligtvis varit önskvärt att i undersökningen i lika mån ha kun-nat inkludera norskt och danskt språkområde, men detta har omöjliggjorts av utrymmesskäl. Vad gäller dessa områden utgörs beläggen av ordboksmaterial och dessutom, för Norges del, av arkivmaterial rörande verbet vrida, sub-stantiven vreist 'broms på släde' och vrist samt adjektivet vrång, redovisat på

kartor.' Karteringen har motiverats av behovet att när det gäller w-bort fallet få ett jämförelsematerial till det svenska.

I För benämningen Övre Dalarna se OÖD 1, förordet.

2 De norska beläggen har excerperats i Norsk Mälforearkiv, de två första orden från Synopsis over norske mälfore.

(12)

Hälsingland \ v // Transtrand + Härjedalen A* Venjan

MMAID+

Mora Lima

/A*

Rättvik Malung

A

rA• Äppelbo+ Värmland ./å• ärna

+

A*

+

Floda Nås Mockfjärd ...

,A•

Leksand +Bju'rsås / Ål ; Gagnef i/ Dala-Bergslagen

å

wr

I

T

rw

I

w br vr

Ofylld symbol markerar att uddljudsförb. är ovanlig

Ap • Djura

Karta 1. Utvecklingen i Övre Dalarna av wr- i dej undersökningen behandlade orden.

På ett tidigt stadium av arbetet visade det sig nödvändigt att, åtminstone för vissa av orden, något närmare gå in på etymologin. Exempelvis har detta behövts för att kunna avgöra om man i det uppländska rönska 'vrenska' har att räkna med ursprungligt r eller om formen exemplifierar w-bortfall i för-bindelsen wr. Eftersom en av arbetshypoteserna gått ut på att efterföljande vokal varit av betydelse för utvecklingen av wr, har det också framstått som väsentligt att veta om exempelvis kort e i götamålens vrenska v. går tillbaka på ei eller i.

(13)

1.2. Forskningshistorik

Det föreligger, såvitt jag vet, inte någon samlad framställning rörande den germanska förbindelsen wr och dess senare utveckling i nordiska språk, men den berörs i flertalet språkhistoriska arbeten av översiktskaraktär liksom i många dialektavhandlingar. Sålunda omnämns bibehållet wr och r-bortfall av Levander i Dalmålet 2 s. 104, w-bortfallet exv. i Noreen Aisl. Gr. §§ 227:1, 278 och i Aschw. Gr. §§ 252:1, 269 anm. 2, 324:1, Hxgstad Vestnorske maal-fere fyre 1350, 2:1, s. 66, Finnur Jönsson Norsk-islandske kultur- og sprog-forhold i 9. og 10. årh. s. 264 ff., Levander a.a. s. 104, Seip Norsk språkhisto-rie til omkring 1370 ss. 27, 48, 77, 166, metatesen wr> rw av Fritzner i Ordbog over Det gamle norske Sprog 3 s. 58, Noreen Aschw. Gr. § 337:12 och Aisl. Gr. § 278 anm. 2, Hxgstad a.a. 2.2:1, s. 151, Lindroth Bohusläns härads- och sockennamn s. 52 ff., Skulerud Tinnsmaalet s. 352 f., Levander a.a. s. 108, Seip a.a. ss. 166, 279, Olsson Nordberg Fornsvenskan i våra latinska original-diplom före 1300, 2, s. 36, Gretvedt Lydverket i lovhåndskrifter fra Borgar-tingslag 1300-1350s. 110 f., utvecklingen till br av Levander a.a. s. 104 f. och, oftast mera i förbigående, i ett antal andra dialektavhandlingar. Till dessa hänvisas i materialsamlingen. Något utförligare diskuteras utvecklingen av ljudförbindelsen i fråga av Marius Kristensen i Folkemål og sproghistorie s. 58 ff.

1.3. Ordurval

En av utgångspunkterna var sålunda att kartlägga samtliga ord med gammalt initialt wr. På ett tidigt stadium av insamlingsarbetet stod det klart att vissa ord av olika skäl måste utgå ur undersökningen och att det ursprungliga syftet måste modifieras till att utifrån ett rimligt stort material bestående av så säkra belägg som möjligt av ord eller ordgrupper med stor eller medelstor utbred-ning undersöka utvecklingen av wr-. Sålunda fick ordgruppen kring verbparet

vräka (i en mångfald betydelser) och reka 'driva omkring exv. på vattnet'

utgå; de inbördes etymologiska relationerna i denna ordgrupp är ej helt klara och skulle tarva en större, särskild utredning. Relationerna är oklara också mellan orden vråk, råk och våk 'ormvråk' o. dyl., mellan vråk, råk och bråk 'isvråk', mellan vrak och rak 'skeppsvrak; sämre avfall (i skogen) till bränsle; ilandvräkt vass m.m., drivande bråte m.m.', mellan brisken och vrisken 'sur, blåsur (om mjölk)' liksom mellan vråla 'skrika högt' och råla 'storgråta, grina; skrika; råma; gurgla (som småbarn som inte lärt sig att tala) m.m.'. För det sista ordparet ligger det dessutom nära till hands att räkna med inflytande från ord som böla och bröla (om djur). Den komplexa situationen för denna

(14)

ordgrupp belyses av Oddvar Nes i hans uppsats Etymologiske blandingar.3 Det till substantivet vrede 'hävstång, spak' bildade verbet vreda 'bryta och vrida med hävstång', vilket förekommer i Norrland, utelämnas eftersom sub-stantivet här är väl belagt. Subsub-stantivet vrede 'ilska' synes vara ett riksspråk-ligt och litterärt ord, som ej förekommer i dialekterna. Adjektiven vrinsk och

vrensk 'brunstig (om hästar)' förekommer relativt sparsamt, och där de

upp-träder är ordgruppen dessa förutan väl representerad genom motsvarande substantiv.

När det gäller adjektivet vresig har ordet medtagits endast i den primära be-tydelsen 'vresig, snedvriden (om trä)'. Skälet härtill är att ordet dialektalt of-tast förekommer i denna betydelse, och att det i denna sin primärbetydelse torde vara mindre riksspråksinfluerat än i sekundärbetydelsen 'vresig, argsint' etc. Adjektivet vrång 'argsint, vresig' har utelämnats delvis av samma skäl, delvis p.g.a. att beläggen på substantivet vrång 'spant' ändå ger ett tillräckligt stort material. Det kollektiva neutrumet vrånge kunde ha varit av intresse med hänsyn till stamvokalens betydelse för uddljudet, men ordet har en starkt be-gränsad utbredning; det förekommer huvudsakligen i Jämtland.

Likaså starkt begränsad, framförallt till Skåne, är förekomsten av substan-tivet vrida med betydelserna 'vägkrök' och 'vinkel mellan två huslängor på ett hustak'.

Lånord, exv. vricka och vraka 'förkasta', har ej medtagits.

Sammansättningens roll för övergången wr till br är a priori ej ointressant. En undersökning av sammansättningar har dock fått utgå, främst av utrym-messkäl. Vid en fullständig excerpering av materialet för vissa substantiv, exv.

vrång 'båtspant' och vrensk 'hingst', fann jag även att de sammansatta

for-merna var i så kraftig minoritet att en eventuellt annan utveckling i dem än i simplex knappast kunnat påverka resultatet.

Efter ovanstående utgallring återstår följande ord och ordgrupper:

(*wrå>) vrå s. ( = rspr.);

(*wrang->) vrangd, vrangel, vrång(a) s. 'båtspant', vrånga s. 'avigsida', vrånga v. 'förse med spant', 'vränga ut och in';

(*wreinsk->) vrensk(e) s. 'hingst', vrenska v. 'gnägga (högt)';

(*wreit- > ) vret s. 'åker', vreta v. 'bränna, svedja';

(*wrUt > ) vrätt s. 'åker, teg' m.fl. bet.;

(*weiö->) vred s. ' dörrvred', 'vrickning' m.fl. bet., vreda s. 'dörrvred', 'något hopvridet' m.fl. bet., vrede s. 'något hopvridet', 'dörrvred', m.fl. bet.,

vrede! s. 'något hopvridet' m.fl. bet., vrel s. 'trynsnara' m.fl. bet., vrele s.

'dörregel', 'trynsnara' m.fl. bet., vreling s. 'knölig träbit, något som vridits' m.fl. bet., vrela v. 'dra åt en trynsnara' m.fl. bet., vrelug a. 'vriden (om ved)',

brill s. 'pojke', vrill(e) s. 'något hopvridet', rilla v. 'vricka (en fot)', vrilla s.

(15)

'snösko', vålla v. 'vrida ihop' m.fl. bet., vrena v. 'vricka (sig)', 'surna',

vrisk(e) s. 'nekband', 'vriden ställning';

(*wriä->) vrids. 'utväxt på träd', 'skål gjord av dylik utväxt' m.fl. bet., vrida 'ds.' m.fl. bet., vril 'ds.' m.fl. bet., vride s. 'dörrhandtag', 'hävstång';

(*wriöa>) vrida v. (=rspr.);

(*wrin->) vrensk(e), vrinsk(e) s. 'hingst', vren(n)a, vrin(n)a, vrenska, vrinska v. 'gnägga';

(*wrin->) vrinsk(e) s. 'hingst', vrina v. 'vina, gnissla, skria' m.fl. bet., vrinska v. 'gnägga', vringsta v. 'gnägga; gnissla' m.fl. bet.;

(*wris->) vres, bres m.fl. former s. 'fibrernas olika riktning i trä',

'körtlar', vresig m.fl. former a. 'vriden, knotig';

(*wrist- > ) vrist(e) s. (= rspr.);

(*writ->) vrete s. 'timmerdrag', vreta v. 'dra med timmerdrag';

(*wrwng->) räng s. 'vrå', vränga s. 'spant', vränga v. 'vränga ut och

in', 'förse med spant', vrängd, vränge, vrängel, vrängla s. 'spant'.

För norskt vidkommande har excerperats följande ord: vreist s. 'broms på släde', vrida s. (= sv. rspr.), vrist s. (= sv. rspr.), vrång a. 'avig; oriktig' m.fl. bet.

Det danska materialet representeras av karta 15 (Utvecklingen i danska dia-lekter av wr-), efter karta nr 46 i Bennike—Kristensen Kort over de danske fol-kemål).

1.4. Material

I kapitel 2 redovisas materialet enligt översikten i kapitlets början. Eftersom materialet är mycket omfattande har någon form av indelning varit av nöden. En preliminär undersökning av materialet gav vid handen dels att stamvo-kalen kunde ha varit av betydelse för utvecklingen av wr, dels att ett nytt udd-ljud eller en ny uddudd-ljudsförbindelse först har uppkommit i ett ord (eller i en ordgrupp) och sedan spritt sig till andra. Insikten härom har motiverat en uppställning av materialet efter stamvokalens utseende i samnordisk tid, vil-ket resulterat i de i avsn. 1.3 ovan redovisade grupperna.

Den långtgående differentieringen av former och betydelser i materialsam-lingen torde kräva en kommentar. Den kan i båda fallen sägas vara avhängig av den förutsättningslösa utgångspunkten. I arbetets inledningsskede var det oklart om det rådde någon skillnad mellan exv. enstaviga former (t.ex. vrang ob. sg.) och tvåstaviga (vränger ob. pl.), mellan ursprungligen långstaviga for-mer (exv. vrida inf.) eller kortstaviga (vridit sup.), mellan e i vrest och ii vrist. Det var också osäkert i vad mån betydelseskillnader som i exv. vrång 'båt-spant' och vrånga 'avigsida' betytt något. Allteftersom arbetet fortskred och det började stå klart att skillnader av detta slag var irrelevanta och att endast

(16)

stamvokalen (och ev. efterföljande konsonant eller konsonantförbindelse) kunde vara av vikt, tilltog i någon mån sammanslagningar av det dialektala materialet. Man kan sålunda i materialredovisningen finna en viss inkonse-kvens, som alltså inte är resultatet av en ogenomtänkt uppläggning utan som har sin speciella förklaring. Att i efterhand ändra allt efter en enhetlig mall skulle ha varit för tidsödande och egentligen inte tjänat något syfte. Det är också tveksamt om det sparat särskilt mycket utrymme. Dessutom är en mate-rialsamling som inte är alltför komprimerad mera lättläst och framför allt all-tid mera användbar för olika syften än en starkt normaliserad. (Här kanske också är på sin plats att påpeka att hänsyn ej kunnat tas till att somliga former har excerperats ur en kontext och därför, genom exv. villkorlig apokope, har en annan form än vad som tillkommit dem i en lexikalisk uppställning.)

Det som sagts om formdifferentieringen kan även appliceras på de många betydelseuppgifterna. Dock har dessa i högre grad än olika formuppgifter va-rit ett medel att exv. skilja ord och ordgrupper åt, t.ex. vrenska (ordgrupp 3 och 9, se nedan) och vrina v. (ordgrupp 9 och 10).

Vid karteringen och i tabellbehandlingen korrigeras denna glidning i pre-sentationen av materialet. Sålunda karteras resp. markeras i tabellerna endast ett belägg från varje socken oavsett varierande uttal av stamvokal eller olika betydelse. Alltså räknas t.ex. med endast ett belägg på ordet vrist från Ärte-mark i Dalsland fastän både formen vrist och vrest från denna socken upptas i materialsamlingen, liksom endast med ett belägg vred från Dalby i Värmland trots att socknen i materialsamlingen förekommer tre gånger (under bet. 3, bet. 5 och bet. 6).

Huvudparten av det i avhandlingen behandlade dialektmaterialet har häm-tats från sedessamlingar, oktavordböcker och typordlistor4 i Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (ULMA), Ortnamnsarkivets i Uppsala dialekt-ordsamling (0AUd), Arkivet för Ordbok över Sveriges dialekter (OSD), Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund (DAL), Dialekt-, ortnamns- och folk-minnesarkivet i Göteborg (DAG) och Dialektordsregistret för Ordbok över Finlands svenska folkmål (FOreg) vid Byrån för svenska språket inom Forsk-ningscentralen för de inhemska språken, Helsingfors. Det norska materialet (för kartorna) har excerperats i Norsk Målforearkiv i Oslo (NMA) och ur Ordbok over trondermåla i Trondheim (OTM).

I avhandlingsarbetets initialskede lade jag ned ett ganska omfattande arbete på att samla material i tryckt litteratur, framförallt i dialektavhandlingar. Denna typ av källa har redovisats i noter, och det är mot den bakgrunden som man måste se och acceptera det stora antalet sådana. Genom att jag sedermera fått möjlighet att gå igenom materialet i OSD med avseende på de aktuella or-

Eftersom typordlistorna är av ojämn kvalitet, har tvivelaktiga former, vars riktighet ej kun-nat verifieras genom andra uppteckningar, uteslutits.

(17)

den har arbetet väsentligt underlättats. Jag har i OSD kunnat kontrollera be-läggen och komplettera min samling med belägg ur tryckt litteratur och fram-förallt fått tillgång till belägg i äldre otryckta källor.

Ett problem som alltid inställer sig vid en undersökning av detta slag är den ojämna beläggtätheten. För vissa områden gäller att de är allmänt dåligt in-venterade, för andra att ett i dialekten förekommande ord ej uppmärksam- mats i tillbörlig ordning, exv. vrätt brätt 'åkerteg' o. likn. Detta förhål-

lande måste dock accepteras, såvida man ej själv ombesörjer materialinsam-landet för vissa ord inom ett visst område — i mitt fall en omöjlighet p.g.a. områdets storlek. För flera av de undersökta orden gäller ej olägenheten att de skulle ha uppmärksammats dåligt. Vissa av dem, exv. verbet vrida, vret

'li-ten åker' och vrå 'hörn', är mycket vanliga i dialekterna, vilket återspeglas i

uppteckningarna. Somliga av orden har efterforskats på annat sätt. I ULMA:s tryckta och maskinskrivna frågelistor upptas exv. vrensk(e) 'hingst'

(M36, Djurbenämningar), vrenska, vrina etc., använt om hingstens läte (M33,

Kroppsliga livsyttringar hos människan och djuren), vrist 'fotled' (M31,

Män-niskokroppen), vrång 'båtspant' (M93, Båtar och båtbygge), bräss, vräss, vres, bris, bräs 'körtelfyllt kött på halsen' (M32, Djurkroppen), vred(e)

'hank; stängselanordning' (15, Hägnader) och vril, vrid 'utväxt på träd; skål'

(22, Träslöjd). DAL:s ordgeografiska frågelista upptar bl.a. orden vres, vräss

'körtel, körtelfyllt kött på halsen' (468a), vrede, vreel 'tåg, rem, som vrides

om svinets tryne, när det skall slaktas' (466) och vreole 'rep, som bindes om

svinets tryne' (271). I typordlistorna förekommer orden vrå, vrida, vrist och

vränga.

Vad gäller äldre material har i princip hänsyn tagits till allt sådant som finns excerperat i OSD, i övrigt endast i den mån uppgifter härom stått att få i gängse ordböcker och liknande källor.

Det svenska ortnamnsmaterialet har excerperats i Ortnamnsarkivet i Upp-sala (OAU) och det norska är hämtat ur Norske Gaardnavne (NG).

1.5. Materialredovisning

Endast de svenska dialektbeläggen ingår i kap. 2 (Materialsamling). Det nors-ka och det dansnors-ka materialet har enbart nors-karterats (nors-kartorna 11-15).

Varje ord och ordgrupp redovisas för sig, dock så att orden inom en ord-grupp hålls ihop, varvid i möjligaste mån bokstavsordning tillämpas. Orden redovisas landskapsvis, från norr till söder och från öster till väster och inom varje landskap sockenvis. Sockennamnen anges (i förkortad form, vanligen med de båda första bokstäverna i namnet) i bokstavsordning med undantag för Övre Dalarna, där ordningen i Ordbok över folkmålen i Övre Dalarna (OÖD) följs.

(18)

sas till beläggsstället i en not, och då en form hämtats från ULMA (eller OSD) men dessutom förekommer i tryckt litteratur anges detta i en not medelst ett "Jfr. . .". En viss inkonsekvens kan härvidlag ha blivit följden beroende på att materialet insamlats under lång tid.

Eftersom Övre Dalarna har varit utgångspunkt för undersökningen och då samtliga förekommande utvecklingar kan påvisas här, har jag vid redovis-ningen av materialet valt att bryta ut detta område från övriga Dalarna och redovisat det för sig, på traditionellt sätt indelat i Ovansiljan, Nedansiljan och Västerdalarna. Eftersom uddljudsförbindelsen inom dessa områden ibland kan variera från en by till en annan inom samma socken, har i förekommande fall också by uppgetts.

För motsvarigheterna till gammalt uddljudande wr tillämpas följande ord-ning för redovisord-ning: wr, rw, r, w, br, yr. Den sporadiskt förekommande förb. fr placeras under yr. Växelformer från en och samma upptecknare redo-visas i görligaste mån under båda uddljudsförbindelserna, t.ex. brist—vrist;

vrist—brist. I de flesta fall då källan uppger att exv. br är en form som är

"äldre", "sällsynt" eller liknande har denna uppgift infogats i materialsam-lingen efter och i direkt anslutning till belägget. Om belägg med yr är förhärs-kande i ett landskap och om antalet överskrider ett 50-tal, anges av utrymmes-skäl endast antalet belägg och för förekomsten hänvisas till karta, på vilken beläggen dokumenterats.

I första hand medtas osammansatta substantiv och infinitivformer av verb. Då belägg härpå saknas från någon socken, anförs ett substantiv i samman-sättning och verb i andra former än i infinitiv i den mån sådana förekommer. Då ena ledet i en sammansättning utelämnats, markeras detta med binde-streck, exv. rå- Jämtland, -rå Hälsingland.

Substantiven i grupp 11 utgör i flera avseenden en heterogen grupp. En av faktorerna vid en analys av denna grupp har varit genus. För grupp 11 medde-las därför också genus, om uppgift om detta funnits i källan. Undantagsvis anges genus även för de västerbottniska beläggen på vrid. Med asterisk ut-märks i denna grupp de former som bedömts som urspårade eller som identis-ka med det riksspråkliga bräss m. 'identis-kalvbräss'. De har ej identis-karterats, och de har uteslutits ur tabell 14.

Översättning medtas i materialsamlingen endast om betydelsen avviker från den väntade eller om belägget ingår i en fras. Eget uppslagsord får de former som är resultatet av avledning, exv. vrång(a) s., vrängel s. etc., däremot ej analogiformer som vräng s. 'ds.'.

I materialredovisningen (kap. 2) har jag valt att avstå från punkt vid för-kortningar, eftersom en myckenhet av punkter i denna typ av framställning skulle verka störande på läsningen.

(19)

1.6. Normalisering av ljudbeteckning

I materialsamlingen har genomförts en långt driven normalisering av källor-nas ljudbeteckning, s.k. grov beteckning, då det för syftet med avhandlingen ej har krävts ett bibehållande av landsmålsalfabetet. Endast i citat och i vissa diskussioner, exv. om kvaliteten hos vissa ljud, har det varit nödvändigt att behålla landsmålstecken. Normaliseringarna har genomförts enligt följande:

Vokaler Konsonanter a, a, a, v = a e, a = e 1 k, k, i = i 0, 0 = Y, b° = Y u, la, u, ii = u a, o, W = å = å n, a = 0, 0 = ö a, 0, 8, o = 8

b, 6 = b utom i initial ställning då

tecknen bibehålles å = d

= d, rd

J = cig, 43

= dj

= n, rn o = ni R , o = ng r,A=r J, § = sch i .:s'• , j, jj, = tf (i regel med t- förslag)

Q för d i vrida i Östnor, Mora, har återgetts med d. När 9, 1,4 och y ingår

som senare komponent i fallande diftong, har diftongbåge slopats. När y och

9 uppträder uddljudande och som andra komponenter i

uddljudsförbindel-ser, återges de med w. Endast i uddljudsförbindelser har tecknen 6, b använts i förekommande fall för att kunna utmärka nyanser. Landsmålsalfabetets tecken för kakuminalt 1 har ersatts med /.

Diftongbåge i fallande diftong återges ej; under förutsättning att uppgift härom finns i källan har diftongbåge däremot utsatts i de fåtaliga fall där sti-gande diftong förekommer. För att utmärka cirkumflexbetoning dubbelteck-nas vokalen. För att undvika sammanblandning med cirkumflex utsätts dif-tongbåge över den svagare komponenten i en diftong bestående av lika vokal-ljud. Stavelsebildande ty och skrivs n, 1 och v i ordslut (Småland) -er. Tecken

för nasalering utelämnas. Överlång stavelse markeras med längdstreck över vokalen, exv. bråst vråst 'vrist' Breared, Halland, vrTst 'vrist' Nyland.

Beva-rad kortstavighet har i görligaste mån markerats med korthetsbåge, exv. brldu 'ärtrisknippe' i östra Nyland.

(20)

Av tydlighetsskäl har även belägg från tryckta källor standardiserats enligt ovanstående utan att detta särskilt angetts; sålunda återges exv. rönng 'båt-spant' Lit, Jämtland, med rång.

1.7. Kartering

För de svenska dialekterna har karterats följande ord och ordgrupper: vrå s. ( = rspr.), vrensk s. etc. 'hingst', vred s. 'dörrlås' m.fl. bet., vrida v. (=

rspr.), vres s. etc. 'vresighet i trä' m.fl. bet., vrist s. (= rspr.). Härtill har på två kartor karterats de socknar där r- resp. br-former har belagts. För norskt vidkommande har karterats orden vreist s. 'broms på släde', vrida v. (= sv. rspr.), vrist s. (= sv. rspr.) och vrång a. 'avig; oriktig' m.fl. bet. För

Dan-marks del belyses den dialektala situationen med en karta hämtad ur Bennike— Kristensen Kort over de danske folkemål (karta nr 46).

(21)

2. Materialsamling

2.1. Översikt

Materialet är grupperat efter stamvokalens kvalitet och kvantitet under sam-nordisk tid. Om förekomsten av ett ord är begränsad till ett eller ett par land-skap finns uppgift härom.

*wrå

Vrå s (=rspr).

*wrang-

Vrangd 'spant' (ÖvDal).

Vrangel s 'båtspant' (Uppl), 'spant i en kärra' (Blek).

Vrång,' (vrånga ÖvDal, Österb) s 1) 'båtspant', 'årtull' (ÖvDal); 2)

'själv-böjt trä (i exv en höhäck)'.

Vrånga v 1) 'förse med spant'; 2) 'vränga ut och in' (Värml); 3) 'vrånga,

vränga till, vricka (sig)' (Norrb, Uppl).

Vrånga s 'avigsida'.

*wreinsk-

Vrensk(e), vrensking s 'hingst'.

Vrenska v 'gnägga (högt)'.

*wreit-Vret s 'åker'.

Vreta v 'bränna, svedja'.

*wrUt

Vrätt s 'åker, teg' m fl betydelser (se materialsaml).

Pluralformen vränger 'båtspant' och den analoga singularformen vräng 'båtspant', vilka rätteligen hör till ordgrupp 14, har av samhörighetsskäl förts till denna grupp.

(22)

6) *wria-, *wriöil-, *wriöl-, *wriön-, *wriösk-

Vred s 1) 'vred'; 2) 'fibrernas riktning, vridning i trävirke' (Gotl), 'knöl på

trädstam' (Dalsl, ÖvDal); 3) 'vridning, vrickning (av exv en tarm el lem)'; 4) 'vriden knut (på exv lin, tåg), hopvriden bunt av garn, lintott, band av halm, säd', 'hank' etc, 'bård på strumpa'; 5) 'vägkrök, åkrök'; 'hörn på en gärdes-gård' (Smål), 'vinkel på tak' (Hall); 6) 'dörregel, -lås, låsanordning', 'handtag på borr'; 7) 'vridbart stycke på kälke, drög el trilla'; 8) 'hävstång, spak att rulla timmer med'; 9) 'trynsnara, ett slags betsel'; 10) 'gängor på navare (ett slags borr)'; 11) 'vattenränna i isen' (Västerb, Finl); 12) 'stenig mark, sten-röse'; 13) 'nyck, infall, ojämnt lynne' (God); 14) 'tidpunkt' (Finl), i uttr med bet 'på samma gång' (Dalsl); 15) 'person med slingrande gång' (Finl), 'hopvri-den bunt av ett fårs hela, nyss avklippta päls' (Esti); 16) 'vridning, ändring (av något man tänkt säga)' (Boh).

Vreda s 1) 'vridning, snodd', 'vriden björktelning' (ÖvDal), 'flätade

granvid-jor' (Dalsl), 'vriden halm (kring vindskaidar)' (God), 'ärtrisknippe' (Finl); 2) 'hopsnott garn, garnhärva', 'ögla på hårt spunnet garn', 'något hoptrasslat' (Finl); 3) 'knöl på trädstam'; 4) 'vägkrök' (ÖvDal); 5) 'ränna i is'; 6) 'stor-vuxen kvinna, person' (Finl).

Vrede s 1) 'något hopvridet (exv en halmtuss, en vidja)' ; 2) 'trynsnara'; 3)

'dörrvred'; 4) 'hävstång, spak (att vrida, bända med)'; 5) 'borr'; 6) 'oländig, stenfylld mark'; 7) 'stor, stark person; lätting' (Finl).

Vrede! s 1) 'något hopvridet (exv garn, halm, hår)'; 2) 'virvel i säd, hö, hår

eller vatten' (Norrb), 'de vita vågor som återfaller från stranden, ström i vatt-nets oroliga stigande före regn' o likn (God); 3) 'dörrvred'; 'vridanordning med spak' (ÖvDal:Våmh, Åland:Ku); 4) 'trynsnara'; 5) 'tångliknande red-skap använt vid sämskning' (ÖvDal:Le); 6) 'vanartad pojke', 'storväxt karl' (Finl); 7) 'en som vrider sig under gåendet' (Finl).

Vrel s 1) 'något hopvridet (exv säd som slagits ned av regn och därvid vridits

samman)' (Jämtl); 2) 'trynsnara'; 3) 'hävstång' (Närke); 4) 'utväxt på träd'.

Vrele s 1) 'något långt och hopsnott eller hopvridet (exv av linne)', 'knut på

rep'; 2) 'trynsnara', 'repstump', 'betselanordning', 'svansrem'; 3) 'dörregel'; 4) 'knölig påk, spak'; 5) 'kvistig stock' (Närke); 6) 'utväxt på träd'; 7) 'bula i huvudet' (Smål).

Vreling s 1) 'knölig utväxt'; 2) 'vresig träbit, knölig påk'; 3) 'något som

vri-dits'; 4) 'tvärslå'; 5) 'något stort, grovt'.

Vrela v 1) 'dra åt en trynsnara'; 2) 'vrida på dörrvrelen'; 3) 'vrida eller knyta

ihop' (Smål, Söd); 4) 'böja eller vrida benen onaturligt när man går, gå illa' (Söd); 5) 'vricka sig' (Jämtl).

(23)

Vrelug a 'vriden (om ved)' (Jämt!). Brill(e) s 'pojke' (Närke).

*Brilla s 'snösko' (Västm).

Vrill(e) s 'något hopvridet' (Västerb, Vgl). Rilla v 'vricka (en fot)' (Got!).

Vrilla v 'vrida ihop', 'spinna garn hårt och ojämnt' (ÖvDal). Vrena v 1) 'vricka (sig)', 'vrida, vränga'; 2) 'surna'.

Vrisk(e) s 1) 'nekband' (Närke), 'en handfull linstjälkar' (Västm); 2) 'vriden

ställning' (Ång).

*wrii5-, *wriall-

Vrid s 1) 'utväxt på träd', 'skål gjord av dylik utväxt' (Norr1); 2) 'lintottar'

(Västerb).

Vrida s 1) 'utväxt på träd', 'skål gjord av dylik utväxt' (Dal); 2) 'hårvirvel'

(Norrb); 'markskott (som slås med lie)' (Norrb); 3) 'hopfogade garnhärvor' (Upp!); 4) 'vridet ärtrisknippe' (Finl), 'hösträng' (Finl).

Vride s 1) 'dörrvred' (Finl); 2) 'hävstång' (Finl).

Vril s 1) 'utväxt på träd', 'skål gjord av dylik utväxt' (Norr!, Upp!); 2) 'fnurra

på tråd' (Med).

Vrilug a 'vriden (om ved)' (Upp!, Österb).

*wriåa

Vrida v (=rspr).

*wrin-

Vren(n)a, vrin(n)a v 'gnägga'. Vrensk(e), vrinsk(e) s 'hingst'. Vrenska, vrinska v 'gnägga'.

*wrin-

Vrina v 1) 'skrika (om gris)'; 2) 'skria, gnägga gällt (om hingst)'; 3) 'skrika

(på ett vidrigt sätt)'; 4) 'gnissla, knarra (om osmord dörr, medar)'; 5) 'vina (exv om vinden)'; 6) 'småböla'; 7) 'pipa (exv om fåglar)'; 8) 'gråta, klaga'; 9) 'surra (om bi)'; 10) 'grimasera (p g a sur mat, smärta o dyl)' (Finl); 11) 'gnälla, knorra, vara vresig (om människor)' (Fin!).

(24)

Vrinska v 'gnägga'.

Vringsta v (Finl) 1) 'gnägga gällt (om hingst)'; 2) 'gnissla, knarra (om osmord

dörr, medar)'; 3) 'gnälla, gnata'.

*wris-

Vres(e — a) s 1) 'vresighet i trä'; 2) 'körtlar'. Vräss, vress s 1) 'vresighet i trä';

2) 'körtlar'.

Bres(a), bris, bräs s 1) 'vresighet i trä'; 2) 'körtlar'. Bräss, bress(e)s 1)

'vresig-het i trä'; 2) 'körtlar'.

Vresig m fl former a 'vriden, knotig (om fibrernas riktning i trä)',

'svårklu-ven'.

*wrist-Vrist(e) (= rspr).

*writ-

Vrete s 'timmerdrag'.

Vreta v 'dra en linje med ett timmerdrag'.

*wraeng-Räng s 'vrå' (God).

Vränga s 1) 'båtspant'; 2) 'självböjt trä'.

Vränga v 1) 'förse med spant'; 2) 'vränga ut och in', 'förvränga'; 3) 'vricka

(exv en fotled)' (Uppl, Ny1); 4) 'grimasera; härma' (Skåne, Ny1), 'blänga ilsket' (Est!).

Vrängd s 'båtspant' (ÖvDal, Ny1). Vränge s 'båtspant' (Österb). Vrängel s 'båtspant' (Söd).

(25)

2.2. Redovisning av materialet landskapsvis

SVERIGE

NORRBOTTEN

Vrå s rao NederI2, rau Rå', råo Nederl No Pi Tö Överk, råu Nedere Överk; yra Rå5.

Vrång s (bet 1) wejngg Överk6, wak Nederk, wäjngg?r ob pi Tö; vrak

Ed' Nederl, vrang Pi, vrange, vrång' No. — Vrånga v (bet 1) wejngg

weengg Överk, waak Nederk; vraqk Neder!, (bet 3) vreengg Överk 1°.

Vrensk s vränschk Neder!. — Vrenska v wensk" Nederk Tö, wesk

Överk; renschk Ho Nou räänschk Pi, räänschk vräänschk No; vragnsche Ed Nederl, vräänschk Över115 , vräänschk räänschk No, vrensk, vrenskäs Norrb u 016.

Vred s wejr17 (bet 6) Överk, wer (bet 6) Nederk Tö; vred (vred) (bet 4, 7) No Äl, (bet 6) Neder! No Över!. — Vrede s wg•ra (wera) (bet 4) Nederk

Överk, wära (bet 4) Tö; rödan b sg (bet 4) Pi"; vt-0a (vreda) (bet 4) Nederl Över!. — Vredel s wiril (bet 1, 2) Överk19; vridel (bet 2) Nederl.

Vrid s (bet 1) wäjr Överk2° Tö, w?jr Nederk; vrejd No, vröyd Ed,

vröjd, vryjd Nederl. — Vrida s (bet 2) roojd 'hårvirvel' No, rojd 'ds' Pi; väjr

'markskott, som slås med lie' Nederk. — Vril s (bet 1) wröyl Neder!; wäj/ Överk21; vröyl Ed Överl, vröjl Nederl.

Vrida v wreed vryyid wruud 22 Rå, wräjd Rå23; rojd sä 'vrida sig'

2 Nordlinder Ordlista för Nederluleå-målet 1891 s. 188. 8 Jfr Pihl Överkalixmålet s. 217.

Jfr Rutberg Folkmålet i Nederkalix och Töre socknar ss. 100, 131.

5 Jfr Pihl a.st.

6 Jfr weengg Pihl a.a. ss. 32, 128 f. 7 Svar på fri. 22, ULMA 2261:4 s. 12 f.

8 Muntlig uppgift 1981 av F. Åström, Norrfjärden, förmedlad av docent Sven Söderström, Uppsala.

9 Muntlig uppgift 1981 av E. Lundberg, Norrfjärden, förmedlad av docent Lars-Erik Edlund, Umeå.

I° Pihl Verben i Överkalixmålet s. 38.

H Jfr wäänsk i svar på fri. M33, ULMA 11819 s. 42 och Rutberg a.a. ss. 57, 103.

12 Wallström Studier i övre Norrlands språkgeografi s. 141. '3 Wallström a.st.

14 För beläggen jfr Wallström a.st., Nordlinder i SvLm 2, Sm. Medd. s. LXXXIII.

IS Wallström a.st. 16 Rietz s. 819a. 17 Jfr Pihl Överkalixmålet s. 83. I 8 UUB Ihre 100:3 s. 16. 19 Pihl a.a. s. 89. 20 Pihl a.a. s 231. 21 Jfr vräil Rietz s. 818b.

22 Ett y-haltigt u, jfr Dahlstedt-Ågren Övre Norrlands bygdemål s. 212. 28 Dahlstedt-Ågren a.a. s. 103.

(26)

Pi, roid opp 'vrida upp' Pi24, roojd vreejd No; wääjr wejr 25 Nederk Tö, wäjr Överk26; bröyd27 , brööyd ("sälls.") vrööyd Nederl, bryjd

vryjd Rå; vrööyd Ed, vryyid, vrööyd Nederl, vreejd roojd No, vrööyd

Över!, vriid Pi.

10) Vrinska v (bet 2) vröyschk Nederin.

12) Vrist s brist Rå Pi, brist' vrist Nederl; vrist Nederl, vre'ist Ne. 14) Vränga v (bet 2) wrandj Rå; wääjndj Tö; brääjng vrejng Tö; vrättjng Nederk, vräändj Nederk Tö, vreeng vräängg Nederl, vräängg No

Rå, vrääng Nederk Pi Rå, vraindj Överk.

VÄSTERBOTTEN

Vrå s ro m Bure Burt Byg Bys De32 Holmön Hö Jö Lö Non Ny Sk34 Sä Umn Vä Västerb u on.

Vrång s (bet 1) rengren vrengren b pi Lö; vrang 37 Burtn Byg De' Holms Lö No Ny Um40, vrång Bye', vrånga b sg Bys", vränger ob pl Holmön.

Vrensk s benschk Bys"; vrensk" Byg Sk", vrensk No46 Västerb u o,

vrenschk Burt47 Lö, vränsk De". — Vrenska v r88nschk 49 Bys Jö, röönschk

24 Nyström Kann'DU Peit'måhle s. 63.

25 Jfr Rutberg Nederkalixmålet s. 103 samt veejr LUB Rietz II:12 ss. 1137 och 1146. 26 Jfr Pihl Överkalixmålet ss. 9, 32, 83, 231, dens. Verben i Överkalixmålet s. 3; jfr väj,. LUB

Rietz 11:12 s. 865 f.

27 Nordlinder Ordlista för Nederluleå-målet 1891, ULMA 562 s. 25.

28 Nordlinder a.a. s. 261. 29 Jfr Nordlinder a.a. s. 25.

3° Svar på frl. M31, ULMA 22025 s. 44.

31 Jfr Lindgren Ordbok över Burträskmålet s. 157, Larsson Substantivböjningen i Västerbot-tens folkmål ss. 44, 66, Unander Allmogemålet i södre delen af VesterbotVästerbot-tens län s. 50.

32 Jfr Åström Degerforsmålets ljudlära s. 51. 33 Jfr LUB Rietz 11:12 s. 1235.

34 Jfr LUB Rietz 11:12 s. 1235.

35 Jfr Stenberg Ordbok över Umemålet s. 149. 36 Rietz s. 538a.

37 Jfr Larsson Substantivböjningen i Västerbottens folkmål s. 85. 38 Jfr Lindgren Ordbok s. 157.

39 Jfr Åström a.a. s. 85.

40 Stenberg a.a. s. 150.

41 Jfr Lindgren Ordbok s. 157.

42 I utskrift formen vroga; en granskning av originalet, vid vilken docent Lars-Erik Edlund,

Umeå, varit mig behjälplig, ger dock vid handen att vokalen torde vara co alltså vrånga.

43 Jfr brenschk ULMA 2105:2 s. 21 och Larsson a.a. s. 41.

" Jfr vrensk hos Unander Allmogemålet i södre delen af Vesterbottens län s. 45.

45 Jfr vrensk LUB Rietz 11:12 s. 1273. 46 LUB Rietz 11:12 s. 1273.

47 Larsson a.a. s. 41; jfr Lindgren Burträskmålets grammatik s. 186, dens. Ordbok över

Bur-träskmålet s. 157.

48 Norrlands landsmålsförening (1878), ULMA 88:61 s. 77.

(27)

No5° Se; vreensk 52 No Sk nVästerb, vrenschk Bud" Le Ny55 Sk, vreensk

Byg, vräänschk Byg Lö, vrensk Västerb u 056, vrenskäs" dep No Sk.

Vred s bred (bet 11) Um"; vre (bet 6) De Jö Västerb u o, vred (bet 6)

De No59 Sk Sä Um nVästerb, (bet 11) Holmön60, lanvrede b sg (bet 11) Sel . — Vrede 62 s vrea (bet 4) Burt De Hö No Ny, vreda (bet 4) No Sä, vrea

vreda Västerb u o. — Vrena v (bet 1) vrena se brena se Lö; vrena Burt'

Byg Ny Sk. — Vrill s vrill Lö.

Vrid s ri (bet 1) Bys64, ride — vride b sg 'dörrvred' Bys, ri n 'vred'

Bys", ry ("äv.") (bet 1) Sk66; linbri n (bet 2) Bys"; vri" (bet 1) Burt Byg Hö Lö No Ny Sk Um69 Vä Västerb u o, linvri (bet 2) Nym, vri n 'dörrvred' Sk'', vride — ride b sg 'dörrvred' Bys, vri — vril (bet 1) Non Sk n sVästere

nVästerb75. — Vril s vril (bet 1) No, vril- De, vril — vri76 No Sk sVästerb

nVästerb.

Vrida v wri Lö"; bri ihop ("gammaldags") De", brii79 vrii

Holmön Lö Ny Sk; vrii m Burtm Byg Deu Holmön Lö No Ny Sk Um, vreejj

Jö.

50 Wallström a.st.

51 Jfr Marklund Skelleftemålet s. 98, Wahlström a.st.

52 Jfr Unander a.a. s. 45; beläggen från No Sk och norra Västerbotten är hämtade från LUB

Rietz II:12 ss. 827, 1273.

53 Lindgren Burträskmålets grammatik s. 115, jfr Wallström a.st. 54 Wallström a.st.

55 Jfr Wallström a.st. 56 Rietz s. 819a.

57 LUB Rietz 11:12 s. 1273.

58 Stenberg Ordbok över Umemålet s. 11. 59 LUB Rietz 11:12 s. 1273.

60 Västerbotten. Västerbottens Läns Hembygdsförenings Årsbok 1926 s. 136, 1930 s. 80 (exc.

i OSD).

61 Larsson Substantivböjningen i Västerbottens folkmål s. 89. 62 Jfr Larsson a.a. s. 56, Lindgren Grammatik s. 81, Rietz s. 818b. 63 Jfr Lindgren Grammatik ss. 148, 207.

64 Naömi Nilsson, ULMA 2105:2 ss. 21, 73, dens., ULMA 1495 s. 13; jfr Larsson a.a. s. 29. 65 Naömi Nilsson, ULMA 1495 s. 13.

66 Lindgren Ordbok s. 157; jfr Rietz s. 545a Ry 4. 67 Naömi Nilsson, ULMA 2105:2 s. 55.

68 Jfr Larsson a.a. ss. 29, 60, 149. 69 Stenberg Ordbok över Umemålet s. 149. 7'3 Jfr Larsson a.a. s. 88.

71 Marklund Skelleftemålet s. 112. 72 LUB Rietz 11:12 s. 1273. 73 LUB Rietz 11:12 s. 1273.

74 Unander Allmogemålet i södre delen af Vesterbottens län s. 45. 75 LUB Rietz 11:12 ss. 691, 1339.

76 För beläggen se de fyra föregående noterna. 77 LUB Rietz 11:12 s. 1128.

78 Norrlands landsmålsförening (1878), ULMA 88:61 s. 11. 79 "Ib!." i Holmön och "stundom" i Nysätra.

80 Jfr vri Um Byg Lö och vrii Sk LUB Rietz 11:12 s. 1137, Wri (ii) Lö LUB Rietz 11:12 s. 1128.

81 Jfr Lindgren Grammatik s. 212, dens. Ordbok s. 157. 82 Åström Degerforsmålets ljudlära s. 85.

(28)

Vrina v (bet 2) vriin" De No Sk Sä Um Vä nVästerb", vre'iin Bu. —

Vrinsk s vrinsk Um" — vrinska v vriinsk Um".

Vresug a vresug nVästerK.

Vrist s fotrujst Burt", fotröyst" brist 9° Byg; brist Bys" Holmön

Lö" No Ny" Sk94 Sä" Västerb u o96, fotbrist Hö, brist ("stundom") — vrist

Ny; vrist 97 De Lö.

14) Vränga v (bet 1) vränge De Holmön, vräng Hö, (bet 2) vrqqjnj Burt, vreginj Byg Lö Ny, vräänj Hö, vraajnj Sk, vraajng Jö, vrääng Bys, vrääng

Ny.

LAPPLAND

Vrå s ro Fr Ly Ma" So St Tä Vi Ås Ör; vrå Arj, vrån — ron b sg Fr.

Vrång s (bet 1) vrang Arv Do Ma99 So Vi Ås, vranga b sg Fr, vrång Arj

Arv Ly So St Tä Ör. — Vrånga v (bet 1) vrang Do.

Vrensk s vrensk Fr Vi m, vrensk Do Ly So, vrenschk Ma m Ör, vrensch- ken b sg Arv. — Vrenska v röönschk Arv i02; brenschk vrenschk Ås; vrenschk Ås Ör, vräänschk öJol°3 , vrensk Do Ly So Vi m, vrensk Arj165, vrenskäs dep Fr.

6) Vred s vre (bet 4) So, (bet 6) Do Fr So Vi, vred (bet 7) Arv. — Vrede

s (bet 4) röda (eller rödar ' "vredare", hävstång') Arv; breda vreda Ma; vreda Ma So.

83 Jfr Rietz s. 819a, Wallström Övre Norrlands språkgeografi s. 141. Belägget från Sk är hämtat från LUB Rietz 11:12 s. 1303; för belägget från No jfr LUB Rietz 11:12 s. 1303.

84 LUB Rietz 11:12 s. 827.

85 Jfr vrinskhest Stenberg Ordbok över Umemålet s. 149. 86 Jfr wrinsk hos Stenberg a.st.

LUB Rietz 11:12 s. 1424. 88 Lindgren Ordbok s. 44. 89 Lindgren Ordbok s. 44.

9° Lindgren Ordbok s. 19.

Nami Nilsson, ULMA 1495 s. 63. Jfr Larsson Substantivböjningen i Västerbottens folk- mål s. 33. 92 Lindgren Ordbok s. 19. " Larsson a.a. s. 33. 94 Lindgren Ordbok s. 19. 95 Larsson a.a. s. 33. " Rietz s. 536b.

97 Åström Degerforsmålets ljudlära s. 85, Larsson Substantivböjningen i Västerbottens folk-mål ss. 33, 62.

98 Jfr Larsson a.a. s. 66. " Larsson a.a. s. 85.

100 Jfr Pettersson Ordbok över Vilhelminamålet s. 827, K.-H. Dahlstedt Det svenska Vilhel-minamålet 1 A, s. 121.

101 Larsson a.a. s. 41.

102 Jfr Wallström Studier i övre Norrlands språkgeografi s. 141. 103 Wallström a.a. s. 141.

104 Wallström a.st. Wallström a.st.

(29)

Vrid s (bet 1) vri Do Fr Ly Ma" So Tä Vil°7, vri- Ås, vrid Arv.

Vrida v ridd part Arv; wri Ly'"; vri Do Fr Ly So Vi Ör, vrid An.

Vrina v (bet 2) wrin Ly So; vrin Ly So.

Vres s (bet 1) vrestall Fr. — Vresig a vresi Fr.

Vrist s rest Do Vi", fotr8st St; brist Ma m; vrist Fr i ".

14) Vränga v brqgjng (bet 2) Ma; vränga (bet 1) Lappl u o, vräng (bet 2)

Arj Fr Ly So.

ÅNGERMANLAND

Vrå s ro"' An Ar Bju Bjö Eds Fj Gru Nordi Nordm12 Ra Re Si Tr

Vib, ro ("ark.") vrå Ul, -ro Skor, -ron b sg Mo; vrå Bju Bjä Ed Gu Hö

Mu l " Nora Nordm Sons Vik, vrå — ro ("ark.") Ul, vrån b sg Gra Re, vråer ob pi Yt.

Vrång s (bet 1) vrang An Ar Bju Bjä Bot Fj Gu Mul " Nora Nordi

Nordm Ra Re Si Som Tr Ul Åd-Li vÅng, vrang- Gru, vrang — vräng Eds,

vranga b sg Nä Tå, vränger ob pl Bod Gra Hö Ju. — Vrånga v vrang (bet 1)

Ar.

Vrensk s brenschken vrenschken b sg Nordi' IS; vrenschk, vrenschk, vrensk, vrensk" 9 An Ar Bju Bjö m Gra Gru Gu Hö Ju l21 Lå Mu l22 Nordm

Nä Ra Re SjI23 50124 To Tå Vib Ång u o'25, vreschk, vreschk o likn Fj Mo Nora Re Si. — Vrenska v (w)renschke (b)renschke Nordi126; vrenschke,

106 Larsson a.a. s. 29. 107 Pettersson a.a. s. 827.

I" Svar på fri. M48, ULMA 19074 s. 25 (uppt. av M. Neuman). 109 Pettersson a.a. s. 827.

11° Larsson a.a. s. 33.

111 Svar på fri. M31, ULMA 27021 s. 17.

112 Jfr UUB Ihre 98:5 s. 26, Sidenbladh Allmogemålet i norra Ångermanland s. 67, Unander Allmogemålet i södre delen af Vesterbottens län s. 50, Rietz s. 538a.

113 Jfr Larsson Substantivböjningen i Västerbottens folkmål s. 44. 114 Nordlander Ordbok över Multråmålet s. 152.

"5 Jessen Notitser om Dialecter i Herjedal og Jemtland s. 51. 116 Nordlander a.a. s. 152.

112 Jessen a.a. s. 51. 118 Jfr nedan not 126.

119 Vrensk hos Sidenbladh a.a. s. 86.

120 Svar på fri. M36, ULMA 29397 s. 3.

121 Enl. brev i Bengt Hesselmans efterlämnade samlingar i ULMA, acc. 35752. 122 Nordlander a.a. s. 152.

123 Jfr vrensk LUB Rietz 11:12 s. 505.

124 Jessen a.a. s. 51.

125 Norrlands landsmålsförening, ULMA 88:28 s. 84, jfr LUB Rietz 11:12 s. 1006 f. 126 D. 0. Zetterholm har i sin primäranteckningsbok (ULMA 1797:1 s. 27) antecknat formen

?(w)renschke. I Ångermanlandsordboken (ULMA) finns följande uppgifter (under vrensk m. resp. vrenska sv .v .): vrenschken (b)renschke, med hänvisning till acc. 1797:1:27.

(30)

vrenschke, vrenschkg, vrenske o likn'27 An Ar Ed Gu Hö Mu m Nordi Sj To

Vib Vik Ång u 0'29, vrenschk o likn Bju Gru m Nordm nÅngl", vreschke 132

o likn Mo Nora Re Si, vreeschk Fj.

4) Vret s vret Nora Ång u o'".

Vred s vre (bet 3) Gu Hö Mu, (bet 6) Ar Bju Bot Ed Fj Gra Gu Hö

Mu134 Nora Nordi Nordm Si Sj. — Vrede s vrea (bet 3) Nordm Tr, (bet 4)

An nÅngl" Ång u om, vreda (bet 4) Bju Nordm. — Vredet s vreäl (bet 1) Fj.

— Vrisk(e) s vresken b sg Mul".

Vrid s (bet 1) vri An Ar Bj Bo Ed Fj Mo Mu l" Nordi Nordm'" Ra Si

Sj vÅng, vri- Gru Skor, vrier ob pi Så, vri — vril Eds Re Si nÅng140. - Vril

s vril An Bjä Ed Hö Nordi Sä Vib Vik Ång u om , vril vri Eds Re Si

nÅng142 Ång u o m, vril- Gra, -vril Nora, vriln b sg Yt, vril Mu.

Vrida v vri An Ar Bju Eds Fj Gu Hö Nora Nordm Ra Si Skor Tr Tå

nÅng'", vri vrie Nora Nordi Ul, vrie Bjä Mu145 Re Sol" Vib, vrie Ul Vik, vre(d) pret Ed He, vridde pret Gra, vrien part Bot, vreen part Gru Mo.

Vresig a bresse Ar; vresse Tr, vrese Ed, vresset n Ar, vresanbjörk Vib

Vik.

Vrist s rest Ra Re Ul Vik, rest Nora, risten vrestn b sg Gu m; brist Höl48 Nordm I49, fotbrist Bju Nordm; vrest Bot Gu Mu m Tr, vrest Bjä, vrest

22 Vrenskä och vrenskäs hos Sidenbladh Allmogemålet i norra Ångermanland s. 86; för fler-

talet belägg jfr Wallström övre Norrlands språkgeografi s. 141.

128 Nordlander Multråmålet s. 152.

29 Vrenska LUB Rietz II:12 s. 1006, vrenskä UUB Ihre 98:5 s. 56, anonym ordlista i KB N

45 a (ca 1840) bl. 39 (exc. i OSD) och Norrlands landsmålsförening, ULMA 88:28 s. 84.

'39 Wallström a.a. s. 141.

131 Norrlands landsmålsförening, ULMA 88:30 s. 5.

22 Jfr Wallström a.a. s. 141.

133 Hiilphers Samlingar til en Beskrifning öfwer Norrland. Fierde Samlingen om Ångerman-land s. 40 (exc. i OSD).

134 Nordlander a.a. s. 152. '35 Sidenbladh a.a. s. 85.

138 Lundell i SvLm 1.2 s. 139 (exc. i OSD).

137 I uttrycket stå i vresken 'stå i vriden, sned ställning (t.ex. en av vinden rubbad hässja)', Nordlander a.a. s. 152.

IM Nordlander a.a. s. 152.

'39 Jfr Larsson Substantivböjningen i Västerbottens folkmål s. 60. '4° Sidenbladh Allmogemålet i norra Ångermanland s. 86. '41 UUB Ihre 98:5 ss. 54, 56.

142 Sidenbladh a.a. s. 86.

143 Rietz s. 818b.

'44 Sidenbladh a.a. s. 22; jfr vri LUB Rietz 11:12 ss. 1114, 1137.

45 Nordlander Multråmålet s. 152.

146 Jessen Notitser om Dialecter i Herjedal og Jemtland s. 51.

147 Parallellformerna härrör från en uppteckning av Hj. Vallin. Under uppslagsordet vrist

föl-jer frasen ja h8gg mä ti vrestn, med översättningen 'jag högg mig i risten'. Vallins uppteckningar är gjorda delvis efter hans eget minne med stöd av Nordlanders Ordbok över Multråmålet, delvis efter uppgifter från sagesmän.

148 ULMA 1549:37 a s. 75 (uppt. av H. Geijer).

"9 Larsson a.a. s. 33. Nordlander a.a. s. 152.

(31)

-- vrist ("nu") Eds, vrist Bjä Hö Nordi Nordm, vristn b sg Gr.

14) Vränga v (bet 1) vrängjes pass Nordi, (bet 2) vräng? An Si Tr UL vränge

Bjä Nordi Re Si — vränje Re, vränjä Hö Ra Vik, vräng Nordm, vr?ng Bju.

MEDELPAD

Vrå s rå Ha151 Li ("stundom"); vrå At' 52 Bo153 Holm Häl" Li156 Nj157 Se

To.

Vrång s (bet 1) vrång At m Bo Häls NjI6° Se To Ty.

Vrensk s vrensk Ty161 , vrensk To162 Med u o163, vränsk Li NjI64 Med u 0165. —

Vrenska v vränskes dep NjI66 Skön, vrenskes dep vränsker pres

Med u ol68

Vred s vre (bet 1) Bo Tol69, (bet 3) Njm, (bet 6) Li Lj Nr Se Tyln.

Vrede s vräa (bet 4) At To, (bet 5) Li. — Vrel s vrel (bet 4) Med u &74. Vrena v (bet 1) vrine Tom.

Vril s (bet 1) vril Bo Hä Li Lj NjI76 To Med u o u', (bet 2) Tom.

Vrida v vri Bo Li Lj NjI79 Se Skön St To Ty, vrie Ha.

Vrinsk s vrinsk Ha.

Vres s (bet 1) vresbj8rk Nj 18°. — Vresig a vresit n To Tu.

151 Vestlund Medelpads folkmål s. 51.

152 Hellbom Ordbok över Medelpads bygdemål s. 1758. I" Jfr Vestlund a.a. s. 51.

154 Vestlund Anteckningar till en ljudlära över folkmålet i Holms socken i Medelpad, ULMA

354:2 s. 68.

155 ULMA 25752 s. 81 (uppt. av H. Geijer); jfr Vestlund Medelpads folkmål s. 19.

156 Hellbom Medelpads bygdemål s. 1758.

Is7 Stenbom Njurundamålets formlära s. 53. 158 Säve UUB R 631 s. 156.

159 ULMA 25752 s. 123 (uppt. av H. Geijer). 160 Hellbom Ordbok över Njurundamålet s. 380. 161 ULMA 25754 s. 70 (uppt. av H. Geijer).

162 vrensk Bogren Torpmålets ljud- och formlära s. 97; för vokalen se dens. a.a. s. 2 och

Manne Eriksson Svensk ljudskrift 1878-1960 s. 112.

163 LUB Rietz 11:12 s. 1007.

164 Hellbom Medelpads bygdemål s. 1757.

165 Norrlands landsmålsförening (1875), ULMA 88:25 s. 39. 166 Hellbom Njurundamålet s. 380.

167 vrehnsk Bogren a.a. s. 97; för vokalen jfr ovan not 162.

166 Norrlands landsmålsförening (1875), ULMA 88:25 s. 40. 169 Bogren a.a. s. 94.

17° Hellbom Njurundamålet s. 379. 171 Hellbom a.st.

172 ULMA 25754 s. 70 (uppt. av H. Geijer). 174 LUB Rietz 11:12 s. 1006.

175 Bogren Torpmålet s. 54. 176 Hellbom Njurundamålet s. 379.

177 Norrlands landsmålsförening (1875), ULMA 88:25 s. 8. 178 Bogren a.a. s. 54 not 7.

179 Hellbom Njurundamålet s. 379. 80 Hellbom Medelpads bygdemål s. 1757.

(32)

12) Vrist s rest rist Njim med u 0182, fotrestn b sg Hä l83; fotbrest Ho'", brest brist' 85 NY" Se, brist At187, fotbristn b sg Ty188; vrest l" Li Nj, vrist

Bo Ha Nj19° Se To.

14) Vränga v (bet 1) vränjes pass Nj191 , (bet 2) vränje Bo Ha, vränj? To, vränjä Se.

JÄMTLAND

Vrå s rå Bod Bor Brä Fro Fröl92 Föl" Hal Ham Hå Häg Ka Li Lo Mari

Mat Mö No Of Ra Re194 Rö Ström Stu Sund Sunn År Jämtl u ol", rå- Ka

Näsk Un, råo Fro Hac196 råu, rau Ov, , rau l97 Be Fro; vrå Bod Rö.

Vrång s (bet 1) raung Bel", rång Bod Brä Frol99 Frö20° Fö Ham Li

mari201 0v202 Re Ström203 År Jämtl u o, båträn ger ob pi Ny; vrång Ala. —

Vrånga v (bet 1) råång Bod.

Vrensk s brensk Fö204; vrensk, vrensk Be Bod205 Brä Fro206 Frö207

Ham208 Ka Ky Li Mari 0v209 Ra Re Ström Jämtl u o, vränsk o likn Frö Hac

Häg Mat Mö Näsk Ov Jämtl u 0210. — Vrenska v vreensk Fro, vwnsk

Ström, vrenskes, vrenskas o likn dep Re Ham2" Mari Näsk Ström212 År,

181 Hellbom Medelpads bygdemål s. 1758; jfr dens. Njurundamålet s. 380. 182 Norrlands landsmålsförening (1875), ULMA 88:25 s. 13.

383 ULMA 25752 (uppt. av H. Geijer) s. 41.

84 Hellbom Medelpads bygdemål s. 286.

385 Hellbom Medelpads bygdemål s. 1758. 186 Jfr Hellbom Njurundamålet s. 380.

387 Vestlund Grammatiska Anteckningar till Attmarsmålets ljudlära, ULMA 423:1 s. 103. 38 ULMA 25753 s. 13 (uppt. av H. Geijer).

189 Hellbom Medelpads bygdemål s. 1758. 190 Hellbom a.st.

39° Hellbom Njurundamålet s. 380. 19

2 Jessen Notitser om Dialecter i Herjedal og Jemtland s. 33. 1°3 Jfr Jessen a.a. s. 36.

194 Jfr Persson Refsunds socken i Jämtlands län s. 124 (exc. i OSD). 1°5 Rietz s. 538a.

196 Jfr Vestlund Medelpads folkmål 1 s. 51. 197 Jessen a.a. s. 46 f.

198 Jessen a.a. s. 46. 199 Jfr Jessen rang a.a. s. 47.

209 Jessen a.a. s. 33.

201 Svar på frl. 22, ULMA 2466 s. 4.

202 Jfr Österberg Ovikens bygdemål i Jämtland s. 100. 203 Jfr Jessen a.a. s. 39. 2" Jessen a.a. s. 34. 206 Svar på frl. M36, ULMA 10932 s. 27. 206 Jfr Jessen a.a. s. 47. 20 7 Jessen a.a. s. 33. 2" Svar på frl. M36, ULMA 28084 s. 4.

209 Österberg En kort ordbok över Ovikens bygdemål s. 34. 210 Norrlands landsmålsförening (1873-83), ULMA 88:22 s. 54. 211 Westin Ordbok över Hammerdalsmålet i Jämtland s. 453. 232 Jessen a.a. s. 39.

(33)

vränskäs dep Jämt! u 0213.

Vred s vre (bet 3) Bor Li Hac Häg No Ra Rö Sunn, (bet 6) Bor Fro Ham La Li Mari Of Ström Jämtl u o, vred "något som vrides eller hvarmed man vrider" vJämt1214, vrä (bet 3, 6) År, vrej (bet 6) Fro. — Vrede (vredare) s

vräda, vra(d)a o likn (bet 4) Als Be Bor Fro Ham Häl Li Mari Mö Ny Näsk

Of Ov Re Ström Sunn År Jämtl u o, vrädar 'hävstång' vJämt1215. — Vredet

s vreddel (bet 3) Fro. — Vrel s vrel (bet 1) Ham Ström'''. — Vrela v (bet 5)

vrejla-mg 'vrickat mig' Fro. — Vrelug a vrelu Rö Ström.

Vrid s (bet 1) vri Bod. vri1216a s (bet 1) vril Frö217 Mari Strörn218, vril Bor Marb219 Ra Re2" vJämt1221 Jämt! u 0222 .

Vrida v wräj pret Un?223; vrii (— vri) Als Bod Fo Fro224 Frö225 Fis226 Hac Hal Ham Häg La Li Mari Mat Mö No Of Ov Ra Re227 Rö Ström2" År Jämtl u o, vri s? 'vrida sig' Ka, vrej pret Sunn.

Vrinsk s vrinsk Bor, vrinsker 229 ob pi Ra Stu.

Vresug, vresen a vresu Frö"°, vresen fresen Ström"' .

Vrist s rest Mari, rest Ham Re232 Ström, räst Hac 0v233 , rejst Bod, rist Hal Ka Mat234 Mö Rö År Jämtl u o235, fotrist Fro2" Frö237; vrest Ham238,

vrist Li Ov Ra Rö, fotvrist Re.

14) Vränga v (bet 1) rognj Fro, rynk sup År; (bet 2) vragng Fro Hal, vrääng Hac Ham Rö, vre?ng Bod, vreeng Mari, vräng? Ra, vrenge Ov.

213 Norrlands landsmålsförening (1873-83), ULMA 88:22 s. 54. 214 Ur Fale Burmans Concept-dagböcker.

215 Ur Fale Burmans Concept-dagböcker. 216 Jfr vrei Jessen a.a. s. 39.

2166 Betr. den v-lösa formen nI se avsn. 3.7.2. 2" Jessen a.a. s. 33.

218 Jessen a.a. s. 39. 219 Säve UUB R 634:5 s. 3.

220 Jfr Persson Refsunds socken i Jämtlands län s. 133 (exc. i OSD). 221 Ur Fale Burmans Concept-dagböcker; jfr Jessen a.a. s. 39.

222 Hiilphers Samlingar til en Beskrifning öfwer Norrland. Andra Samlingen om Jämtland

s. 245, (exc. i OSD), Unander Allmogemålet i södre delen af Vesterbottens län s. 45, Rietz s. 818b.

223 Jessen a.a. s. 44. 224 Jfr Jessen a.a. s. 47. 225 Jessen a.a. s. 33. 226 Jessen a.a. s. 35.

227 Persson a.a. s. 133 (exc. i OSD). 228 Jfr Jessen a.a. s. 39.

229 Jessen a.a. s. 47. 2" Jessen a.a. s. 39. 231 Jessen a.st.

232 Jfr Persson a.a. s. 123 (exc. i OSD). 233 Österberg Ordbok ss. 28, 100.

234 "Formen räst ej känd ss. tillhörande gmlt Mm-mål" (H. Geijer, ULMA 119). 235 Norrlands landsmålsförening (1873-83), ULMA 88:22 s. 44.

236 Jessen a.a. s. 47.

237 Jessen a.a. s. 33.

238 vrest m. "förekommer ngn gång jämte det vanligare rest" (Westin Ordbok över

(34)

HÄRJEDALEN

Vrå s rå He Li1239 Linm Tä ve24. Ä1242.

Vrång s (bet 1) rångg Lin243, rång He Li1244 St Sv Tä Ä1245.

Vrensk s vrensk He Li1246 Lin247 SV248 Tä Härj u o, vrensk — vrinsk Lin249. — Vrenska v vrenskas dep Lin250, vrenskes dep Tä.

Vret s ret Li St, -ret He.

Vred s vre (bet 3, 6) Lin251, (bet 3, 6, 7) Ä1252, (bet 10) St. — Vrede s (bet 4) vrtida Lin253 Sv, vrada He Lil Tä Ve.

Vrid s (bet 1) vri Äl.

Vrida v vri He St, vrie254 He Lin255 Sv, vrie Tä Äl, vride Li1256 , vrej pret Öv.

10) Vrinsk s vrinsk — vrensk Lin257.

12) Vrist s rest Lil Lin"' St Ve259 16i1266, rest He, fotrest Li1261 , rest, rist Tä,

rist Härj u 0262; vristn b sg

14) Vränga v (bet 2) vrändje Lil, vranje He Tä Äl.

239 Jfr Jessen a.a. s. 11, Vestlund Medelpads folkmål 1 s. 51.

240 Jfr Nordlander Samlingar till en ordbok över Älvrosmålet jämte jämförelser med målet i

Linsäll (1876), ULMA 27 s. 282. Nordlander verkar ha flyttat sitt huvudintresse från Älvros till Linsell mot slutet av sitt arbete. Maj Reinhammar säger följande i sin avhandling Om dativ i svenska och norska dialekter s. 13, not 1: "Kolsätt i Älvros har varit utgångspunkten för större delen av uppteckningarna. I materialet härifrån har senare införts belägg från Glöte i Linsäll med beteckningen G. eller Gl. Mitt på s. 314 tycks utgångspunkten ha ändrats till Glöte; i fortsättning-en markeras i stället belägg från Älvros med ett K. (= Kolsätt)."

24! Reitan Vemdalsmålet med oplysninger om andre herjedalske mål s. 29. 242 Jfr Nordlander a.a., ULMA 27 s. 282.

243 Nordlander a.a., ULMA 27 s. 283. 244 Jessen a.a. s. 11.

245 Nordlander a.a., ULMA 27 s. 283. 246 Jfr Jessen a.a. s. 11.

247 Nordlander a.a., ULMA 139 s. 93.

245 Lindskog Gamla härjedalska ord och uttryck s. 190 (exc. i OSD).

249 Geijer, ULMA 8743 s. 48 (vrensk) ss. 3, 6 (vrinsk). På s. 3 förekommer också formen

vrinskfåle.

255 Nordlander a.a., ULMA 139 s. 93. 25' Nordlander a.a., ULMA 139 s. 93. 252 Nordlander a.a., ULMA 27 s. 30. 253 Jfr Nordlander a.a., ULMA 139 s. 94. 254 Jessen a.a. ss. 27, 30.

255 Nordlander a.a., ULMA 139 s. 93. 256 Jfr Jessen a.a. s. 11.

257 Se not 248.

255 Nordlander a.a., ULMA 27 s. 273. 259 Reitan Vemdalsmålet s. 52. 260 Nordlander a.a., ULMA 27 s. 273. 261 Jessen a.a. s. 11; jfr rest (NMA; Reitan). 262 Lundell i SvLm 1.2 s. 24 (exc. i OSD).

Figure

Tabell 2. Formerna  vril, ni, ryl och  nu/  i Jämtland.

References

Related documents

FÖR BESKRIVNING, SE BILAGA TILL PLANKARTA SIFFRA ANGER OMRÅDESNUMMER FÖR OMRÅDE INNEHÅLLANDE EN ELLER FLERA NY JÄRNVÄGSMARK MED SERVITUTSRÄTT SAMT TILLFÄLLIG NYTTJANDERÄTT. RÖD

ida_itemname plottime ida_username.. ida_itemname

annat ett sätt att stärka Frente Sandinista som regeringsparti, och ett av sätten är att visa icke- sandinister att FR gör bra saker för folk bland annat vad gäller programmen

Socialnämnden beslutar att godkänna förvaltningens förslag till ändringar i socialnämndens delegationsordning. Reservation

Ett medborgarförslag har inkommit till kommunen med förslag att bygga vidare på cykelvägen längs väg 1341 från Höörs kommungräns till Ludvigsborg. Förslagsställaren

-Arvodesgruppen redovisar reviderat förslag av reglemente för ersättning till förtroendevalda vid kommunstyrelsens sammanträde i maj 2018. Sammanfattning

igångsättningstillstånd för Relining Hörby kommun 2020 Beslutet skickas

delegationsordning beslutad av tekniska nämnden 2019-01-24, § 12 samt förteckning över beslut fattade enligt vidaredelegation till befattningshavare inom tekniska