Kulturarvet och komforten : inomhusklimatet som problem i kulturhistoriska byggnader under 1900-talet

(1)

v w .1 ^>FAfc. .^' ;1

y 6

n ecKma

_{£a^Tlg\Den h3ndlar om de skf>na konsternas pn>dukter}

_i<*mi

«

_{ch upphovsmän, om språk, om gruppers sedvänjor och}

*. k_n

ö *

> .»

.>. l»

^1^feT^Ti^T:!lctr:^ ä-^?tori&^a ^ämnmsarna av

« ft

ictlgare samhällsliv. Vid Linköpings universitet har kul-

/

aväiim

grsknittg med en annan inriktmng byggts upp och den

ar efterhand koncentrerats till Tema Kultur och samhäl-

BEN

t

.

.fr.

en riK.Erikssori

e, Tema Q^ Den handlar om kulturens ställning och roll

^häH^ecUingen, både i en trängre mening .om en

6

\

iviiamisk samhällssektor, och l en vidare dar kultur och emera

*

» A

öra Fri&ér |;t av kultur samspelar med andra samhaUskrafter.

ujiurve

s.

w tff

^ huvudinriktning ar mot det låi^a ädsperspektiv^t på

.*

aningen och bnAet av historia i fameri^gen ^

Kljem

OS2Ö1

r

san^äUets utveckling. En-annan studerar kulturen som

ri _'^N11

växihde ekonomisk sektor och politilcomräde. En tredje är

_{? Nf^GI;{3il5fi^}

jgnkted mot de Övergripande processer av kultumlisering

y

1

oc&medialisering s&m utmärker den feoderna världen.

aWenaBJslrd

\^

Q

gen vid Tema Qj>resemoras i denna bok.

Förfat-it

terna är eller har varit verksamma vid temat. 1.

* arin^Joliaoss T yrr^Kvem J. a ar "*

^yil^

_1 vante.Lan .Jl -u e

S iifsW

*

.<-^»-<-t er ^GS UAf/^ * v ^ ^ eT Ö .rfiö ^ ^ ^ _{Ljii»^ ^m^}

M

'^. .^ > * s (*\ -4 '-l t »

8^

. . J .X-»* '

»x4(^

^

<1 o *. c-_t"*, .^ fv jpozevjciQté ^ ^ '-^ s _»JW ^ ,<5 it> ^- ^

^

'^,_{Gs U^'}^

Rnfifl Rpifart _-*»fc ff _*_y^t

v^

Linköpings universitet

2® &m?i ^^

_{H# '^Ji^yf/4 »/4^}

w t. + ^ ^

(2)

En underliggande hypotes med projektet är att investeringar l

uppvärm-Mattias Legnér

ningssystem ofta tycks väljas på relativt kort sikt, medan kulturbyggnademas

interiörer och föremålssamlingar förväntas kunna bevaras för all framtid utan

Kulturarvet och komforten

att förstöras eUer tillfogas permanenta skador. (Thompson 1996) Problemet har

hela tiden varit att lyckas balansera fyra helt eUer delvis motstridiga krav

Inomhusklimatet som problem i kulturhistoriska byggnader g som

under i^oo-talet

har ställts på inneklimatet i känsliga kulturmiljöer:

Komfort: normerna för vad människan anser är bekväma nivåer av

luftfuk-tighet och temperatur har gradvis skärpts med tiden.

Vård: normer för hur kulturföremål ska förraras och vårdas har förändrats

ÄG SKALL HÄR presentera ett pågående forskningsprojekt finansierat av Ve-

med avseende på luftfuktighet, temperatur och skaderisker.

tenskapsrådet 2010-13. "Kulturarvet och komforten" (där även fil dr IVIia Gei-

_{Gestaltning: installationen av värmeanläggningar har behövt uppfylla krav}

jer ingår) behandlar hur klimatet l kulturhistoriskt värdefulla byggnader med

på att kulturmiljön inte får förvanskas eUer förfulas - autentlciten ska kunna

känsliga interiörer och samlingar har reglerats under i9oo-talet. Med kultur- bevaras,

byggnad avses här en byggd miljö som anses ha ett stort kulturhistoriskt värde.

_{Kostnad: uppvärmningen av en lokal har naturligtvis också varit en}

kost-En sådan byggnads interiörer och inventarier är ofta känsliga för påverkan från

_{nadsfråga som påverkat valet av värmekäUa och hur denna har utnyttjats.}

variationer i temperatur och luftfuktighet. Under större delen av igoo-talet

_{Projektet syftar tiU att öka kunskapen om dels på vilka gmnd}

_{er som åtgärder} värmdes byggnaderna ännu upp i mycket begränsad utsträckning. Från och med

_{h^d^fo»n^^ino^^.,offen^^b^,d«,dels}

slutet av iSoo-talet skedde genombrott i uppvärmningstekniken som gjorde det

_{vilka konsekvenserna blev för människor, miljö och föremal. Hur h;r}

_ingenjörer, möjligt att värma upp allt fler och större byggnader.

_{arkitekter och antikvarier förhållit sig till inomhusklimatet i olika perioder och}

Uppvärmning ansågs lösa både ett tiUgänglighetsproblem, dvs att man viUe

_{vUken betydelse har det tmskrivits? Hur har kraven på komfort, vård, gestalt}

åstadkomma ett klimat som var lämpligare för besökare i byggnaderna, och även

_{ning och kostnad viktats mot varandra? Hur har lösningar sett ut i olika miljö}

_oer att kulturhistoriska värden bättre kunde skyddas mot fukt och kyla. Med bör-

_{v^dpun^oc^dWdet^fWe^^npU^e^}

jan under 1920-talet värmdes allt fler offentliga Innemiljöer upp, och för en del

_{Vi kan med utgångspunkt från uppfattningen att kraven har värderats olika}

känsliga interiörer och samlingar fick detta negativa konsekvenser. Mot slutet

_{i relation till varandra formulera en hypotes för hur skiftande synsätt på}

proble-av i9oo-talet började forskningen uppmärksamma att den då nästan aUmänt ut-

_{met med balansen mellan de fyra kraven bäst skuUe lösas kan ha avlöst varandra.}

bredda uppvärmningen av kulturhistoriska byggnader kunde vara problematisk.

_{Före andra världskriget höUs i regel en låg temperatur, omkring iz-r, grader, i}

Pendeln hade fulländat sin rörelse och den uppvärmning som några decennier

_{europeiska museer och kyrkor. (Legnér 2010; Legnér 2ona) Mänmskan fick}

tidigare setts som lösningen på flera problem började att omvärderas.

_{anpassa sig tiU samlingarnas krav och inte tvärtom. Efter andra världskriget}

I många kyrkor användes en kamin under iSoo-talet. Kaminen användes

_{uppvärderades komfortbchovet pätaligt i samhäUet, efter iaflyt^dea fiia}

a-me-bara i samband med ceremonierna, och i övrigt fick kyrkorna stå kallt. Dessa r.

ikansk kultur där luftkylnmgsteknik redan var väl etablerad.

I stora delar av

kaminer ersattes senare av ang- eller vattenbaserade system eUer direktverka.nde

_{Europa, inklusive Sverige, åstadkoms högre komfort istället genom mer central}

elektrisk värme som gjorde klimatet betydligt varmare i kyrkorna. tUJ. besökarnas uppvärmning under den kalla delen av året.

och prästens glädje, men tUl priset av omfa-ttande skador på byggnaden, Inred-

_{De flesta äldre byggnader som fortfarande finns idag har byggts för}

_att var-ning och andra föremål. Normen för inneklimatet anpassades efter en framväx-

_{mas och ventilen pä andra sätt. Att upp,ätthåUa 20 grader Celsius vintertid i}

ande internationell standard för inneklimatet, medan bevarandet av byggnaden

_{Nôô^^v^^WHê^:}

kom i andra hand.

nåden och dess inventarier. (Staniforth 2006) I Sverige blir detta problem

mest

(3)

synligt i museala byggnader och kyrkor. (Broström 2008) Inneklimatet i kultur- REFERENSER

historiska miljöer blir därför alltid i viss mån en kompromiss där man försöker

_{Broström,T (20o8),"Energieffektmsermg i kyrkor", i Dan Molander (red), Handbok i}

ta hänsyn till komfort, materialens långsiktiga bevarande och energikostnader.

hållbar energianvändning för kyrkan. Stockholm.

(Holmberg 2001)

HolmbergJ G (2001), Environmental Control in Historical Buildings, KTH,

Stock-holm

För olika kulturarysförralta.nde organ vore det önskvärt att kunna

åstact-Legnér, Mattias (2010). "För människans väl, eUer föremålens? 1920- och 30-talens

de-komma klimat för kulturhistoriska miljöer som både säkrar deras långsiktiga

_{bart om museiklimat". I: DeRidder, A., Sandström, Å. (red.), Gotländska akademiker}

bevarande, och att kunna sänka byggnadernas energikostnader. En del av pro-

_{tycker.,. 2010. Visby: Godand University Press.}

blemet ligger i bristande kunskaper i sektorn - ett underskott av vetenskaplig,

_{Legnér, Mattias (zona). "On the early history of museum environment control:}

Na-problematiserande forskning - och en annan del ligger l hur den praktiska för- tionalmuseum and Gripsholm Casde, Sweden, 1866-1932", Studies in Comervation,

valtningen bedrivs. (Legnér zonb) Vol. 56,125-137.

De gestaltningsmässiga konsekvenserna av värme- och ventilationsanlagg-

Leg?S^?a?as (20IIb)-"Tracmgthe hlstorical indoor dimate of a Swedish church",

ÅPT'Bulletin. Journal of Preservation Technohgy (in print).

ningaj i kulturhistoriskt värdefulla byggnader, slutligen, har inte heller upp-

_{Stamforth,S. (20o6),"Relative humidity as an agent ofdeterioration", i: The National}

märksammats inom forskningen i någon större omfattning, medan de rent

_{Tru,tManualofHous.ke,ping:The Gare of-CoUections in Historic Hous.sOpen}

klimatologiska och konserveringstekmska följderna främst uppmärksammats i

l to the Public, Oxford.

kyrkliga miljöer. Redan från mitten av i9oo-talet har problem kring uppvärm-

Thomson, G. (i996),1he Museum Environment, 2nd ed., London.

ning och klimat i restaureringssammanhang uppmärks ammats. (Legnér 20116)

Frågan var ett resultat av ett ökat medvetande om att det inte var problemfritt

att tillämpa ny teknik i samband med historiska byggnadskonstruktioner.

1

Projektet kan alltså bidra med en djupare förståelse för varför

uppvärm-ningssystem har valts i känsliga kulturmiljöer, och vilka konsekvenser dessa

åt-gärder har fått. En humanistisk förklaringsfaktor tillförs på så sätt till ett

forsk-ningsområde som idag domineras av ingenjörer och arkitekten Vi kan också nyansera uppfattningen om äldre lösningaj- och se hur de varit mer eller mindre

ändamålsenliga, liksom att problemen med fukt i känsliga inomhusmiljöer

ib-land kan ha uppfattats som ett permanent problem snarare än som ett nytt och

lätt åtgärdat fel.

Den nya kunskap som eftersträvas i projektet är i första hand en djupare

förståelse för "innekllmatproblemets" större sammanhang och hur dessa

påver-kat förvaltningen av kulturhistoriska byggnader i ett långt tidsperspektiv.

Up-penbart är att det inte alltid har varit miljöernas eller föremålens bästa som haft

högsta prioritet, utan de lösningar som valts har också påverkats av faktorer som

illgängliga värmekällor, kunskapen om värmens verkningar på miljön och

kort-t

siktiga finansieringsfrågor. Denna kunskap kan visa sig vara minst lika

använd-bar när framtida beslut skall fattas om hur kulturbyggnader bör värmas upp.

a

208

309 ^^sJtlki^