6 Svensk Frötidning 4/21 Magnus Rafsten är en driven växtodlare utanför Landskrona i Skåne med fingertoppskänsla för både höstraps och ängsgröe. En säker växtföljd och fokus på bra etablering är viktiga inslag i driften. Sedan 2020 är han styrelsemedlem i Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare vars ERFA-verk-samhet han som nystartad fröodlare prisar. Text: Erik Moll, SFO
Raps och frö
– sida vid sida
Noggrannhet är A och O. Kalkning,
dränering, bra växtföljd, snabb sådd med få överfarter och god markfukt är vik tigt. Foto: Hans Jonsson
7 Svensk Frötidning 4/21
S
trax öster om Landskrona i den lilla byn Tofta bor och verkar Magnus Rafsten. Han brukar totalt 310 hektar konventionell växtodling inklusive skötsel avtal och har varit företagare sedan 2006. Åkermarken är väl samlad – från gårdscentrum är det inte mer än 2–3 km till de ytterst belägna skiftena. De flesta odlingarna på gården är kontrakt sodlingar. All spannmål samt ärter odlas på kontrakt för utsädes-produktion medan sockerbetorna odlas till Nordic Sugar. Spenatfrö har odlats i drygt 20 år på gården, och de senaste 2 åren även ängsgröe. Höstrapsen har tidi-gare odlats utan kontrakt och sålts under vinter säsongen från lager. I år odlas raps-sorten Vistive på kontrakt.Engagemang lönar sig
Växtodlingen är basen i företaget även om en viss verksamhet förekommer utanför gården. Inte minst gäller detta styrelsen för SFO som Magnus blev invald i 2020, och där han även sitter i organisationens odlingsutskott för oljeväxter. När Magnus beskriver varför han vill engagera sig i SFO är han inte svaret skyldig:
– Genuint, trevligt, kunskapsgivande och spännande, det är helt klart något som intresserar mig. Jag gillar att nischa mig i min verksamhet och känner extra för just vallfrö och oljeväxter som kräver
ett större engagemang.
För engagemang lönar sig menar Magnus:
– Det var helt uppenbart när jag arbe-tade som rådgivare på nuvarande HIR Skåne – de lantbrukare som valde att lägga extra tid på sin grödor tjänade mer pengar och självklart är utväxlingen större i vall-frö och raps kontra våra bulkgrödor.
Fröodlingen – en nisch
Historiskt dikterade sockerbetorna och spenatfröodlingen växtföljden p.g.a. deras värde som cash crops. Betorna är fortsatt intressanta, men en normali-sering har skett gentemot traditionella grödor.
– Spenatfrö är sett över tiden lönsamt, men ganska extrem p.g.a. sitt oberäkneliga täckningsbidrag år från år, så jag ser den odlingen mer som en krydda i tillvaron.
Höstraps fungerar traditionellt väl-digt bra berättar Magnus vidare, men eftersom han redan återkommer med raps vart 5–6 år känner han inte för att utöka rapsodlingen. Det är en avgörande anledning till att fröodling med ängsgröe introducerades för 2 år sedan. Men gröd-valet handlar även om mjuka värden:
– Det är spännande med nytt, jag vill inte stå still!
De senaste årens diskussion kring ökning av mullhalt och bördighet är
också något som motiverat Magnus att starta med vallfrö.
Lyckosam gröestart
Magnus erfarenheter från vallfröodling var relativt begränsade.
– Här vill jag speciellt framhålla ERFA-träffar och andra mötesforum som odlar-föreningen har och som är en mycket viktig kunskapsbank och inspiration för en ny odlare som mig.
Ängsgröeodlingen startade 2019 med insådd i vårkorn med första fröskörd sommaren 2020. Som oftast startas
för-Magnus Raftsten,
Tofta, Landskrona
Areal: 240 hektar + skötselavtal om 70 hektar. Grödfördelning år 2021, hektar Höstraps 49 Höstvete 54 Sockerbetor 40 Vårkorn 35 Vårrågvete 17 Havre 11 Ärter 10 Ängsgröe 10 Spenatfrö 6 Träda 9
»
Prima premiär. Magnus fick
en god förstaårsskörd av ängs gröe som han tror beror på en bra insådd med jämn plant fördelning och ovanpå det regn i rätt tid i maj fröåret.
8 Svensk Frötidning 4/21
vallfröarter. Magnus fick en god första-årsskörd som han tror beror på en bra insådd med jämn plantfördelning och ovanpå det regn i rätt tid i maj fröåret. – Jag är nöjd. Med tanke på hur lite regn jag fick under fröåret är skördenivån lite av ett mirakel, men det kom förmod-ligen i rätt tid, konstaterar Magnus.
Ny gröda – nya utmaningar
En betydelsefull erfarenhet som Magnus fått sedan han börjat med vallfrö är vikten av att hålla fälten rena från gräs-ogräs. Det pratas mycket i branschen om problem ogräsen, och det är bra.
– För mig började problemen efter att jag hyrde in en halmpress för att pressa halmen från skyddsgrödan. Pressen förde med sig otrevliga gräsogräsfrön i form av rödsvingelfrön till fältet.
Efter två vändor med pressen mins-kade problemen, men vallfröodlingen på gården kräver största påpasslighet.
– Numera frågar jag alltid var pressen har varit tidigare och beställer en ren-göring, slår Magnus fast.
Det är
spännande
med nytt,
jag vill inte stå still”
”
Bra raps men inte för mycketMagnus optimerar höstrapsen som utan tvekan har en given plats i växtföljden vilket är inte helt ovanligt i trakten. Historiskt har det odlats mycket höstraps i området, kanske lite för mycket efter-som tendenser till klumprot finns.
– Jag är därför väldigt noga med växt-följden berättar Magnus, 5 år minimum och helst 6 år med inslag av resistenta sorter där jag misstänker risk. Dessutom prioriteras kalkning och dränering!
En bra utförd sådd av höstraps är som bekant viktig och eftersom den nästan alltid krockar mest spannmålsskörden med arbetstopp och underbemanning som följd lejer Magnus rapssådden. Oftast är det ett ekipage med kultivator och monterad biodrill som inhyres. Eta-bleringen är något han har satt mer fokus på de senaste åren, inte minst med tanke på de torrare höstar som verkar bli mer regel än undantag, Här gäller det att få rapsen sådd snabbt med få överfarter och framförallt undvika att torka ut jorden.
– Framöver utesluter jag inte att beredelserna inför en gröda hos Magnus
med plöjning.
– Jag plöjer till det mesta, dock inte inför raps. Plöjningsfritt gäller ofta också inför höstvete. Det fungerar bra eftersom jag oftast har spenat, ärtor eller raps som förfrukt.
Med enbart 80 kilo utsäde per hektar och 25 cm radavstånd hålls konkurren-sen från skyddsgrödan tillbaka. Etable-ringen kan ses som en tvåstegsraket med sådd av skyddsgröda (korn) med en SåJet som första steg, direkt följt av gröeinsådd med en traditionell Nordstensåmaskin cirka 30o snett i riktning från kornet.
Allt genomfört samlat på kort tid för att gynna insådden där ängsgröe är den art som etableras långsammast av alla våra
Ger du rapsen rätt start?
YaraMila Raps är utvecklad för att tillgodose
oljeväxternas speciella näringsbehov och har genom
åren visat ge mycket bra resultat i höstraps. Det är ett
starkt NPK-gödselmedel som innehåller extra svavel, bor
och magnesium. Lättillgängligt fosfor och bor hjälper
plantorna till en bra etablering. Tillgång på magnesium ger
en säker tillväxt både ovan och under markytan. Därför är
det viktigt att en välkomponerad näringsblandning finns i
närheten av rötterna när plantan etablerar sig.
9 Svensk Frötidning 4/21
använda mig av Väderstads Tempo-såmaskin. Rätt placering i fuktig jord är avgörande, menar Magnus.
Positivt för raps
Just nu är det väldig mycket som talar för rapsen.
– Vi har ett bra prisläge och minskade arealer i Europa. En fin portfölj av svamp- och ogräsmedel – något som har bättrat sig de senaste åren, konstaterar Magnus
Det som däremot tyvärr inte saknas är de insektsproblem som satte odlingen på prov för några år sedan. Förlusterna orsakade av blygrå rapsvivel och skidgallmygga var kännbara i hela området. Men rent gene-rellt är Magnus mycket negativ till insekts-bekämpningar då grödor står i full blom. Vad gäller intensiteten i odlingen har den ökat mycket de senaste åren, framförallt på hösten med fler ogräsbekämpningar i form av örtogräs och spillsäd tidigt och gräso-gräs senare i form av Kerb.
– Lyckligtvis har jag inte renkavle på mina skiften, men bevakar ogräset nog-grant, avslutar Magnus.
•
Ovälkommen gäst. En inhyrd halmpress tog med
sig rejält mycket rödsvingelfrön som efter press ning av insåningsgrödans halm, grodde och eta blerade sig i ängsgröen. Numera frågar Magnus alltid var pressen har varit tidigare och beställer en rengöring. Foto Erik Moll.
