11 Svensk Frötidning 4/07
iksom andra grödor gran-skas höstrapsodlingens mil-jöpåverkan under lupp och då uppkommer ofta diskussion kring användningen av vissa be-kämpningsmedel. Flera herbicider i rapsodlingen framförs ofta som lättrörliga i marken vilket utgör en potentiell risk för utlakning till yt- och grundvatten. Medvetenheten om detta är stor likaså att kostna-den för bekämpning är betydande, vilket redan idag medför återhåll-sam användning.
Djuplodande miljöanalys
Som bekant finns det flera olika odlingsstrategier i höstraps där be-kämpningsmedel och gödselmedel används i varierande omfattning. Således måste ju miljöpåverkan i motsvarande grad variera. Men hur? Christel Cederberg, forskare i miljösystemanalys av livsmed-elsproduktion har engagerat sig i ämnet.
– De traditionella analyserna sä-ger inte hela sanningen utan man bör gå vidare och göra en bredare och betydligt djupare analys av oli-ka odlingsmetoders totala påver-kan på miljö, klimat och lantbruk, berättar Christel.
God odlingsekonomi
Hennes studier är en del i ett större projekt kring bekämpningsme-delsanvändning i vattenskydds-områden i Trelleborg, Örebro och Halmstad. Totalt jämfördes sex od-lingsstrategier under mellansven-ska och skånmellansven-ska förhållanden. Här redovisas tre av dem som
represen-tanter för traditionell-, plöjnings-fri- och radodling. Som referens använde man sig av etablerings-metoden bredsådd med Rapid och ogräsbekämpning med Butisan.
En viktig faktor är odlingseko-nomin och här stod ekonomiexper-ten Håkan Rosenqvist för analy-serna. Som underlag använde han sig av Svensk Raps odlingstekniska försök samt diskussioner med råd-givare och lantbrukare.
Jämfört med referensledet ger radsådd bättre netto i Mellansveri-ge men lite lägre netto i Skåne. Det andra alternativet med Vemmer-lövsmetoden gav bättre netto i så-väl Skåne som Mellansverige dock är erfarenheterna i det sistnämnda fallet mycket begränsade.
– Butisan är ett väldigt dyrt pre-parat och så det krävs rejäla mer-skördar för att det ska betala sig, betonar Håkan Rosenqvist.
Radsådd minskar
spruttrycket
Trots kantzoner kan lättrörliga bekämpningsmedel läcka till vattendragen. Mekanisk ogräsbekämpning i
höstraps eliminerar problemet utan att energiförbrukning eller klimatpåverkan ökar.
Text & foto: Hans Jonsson, Svensk Frötidning
Detta studerades
Sex odlingsstrategier i höstraps under skånska och mellansvenska förhållan-den djupanalyserades med avseende på odlingsekonomi, energianvändning, markanvändning, klimatförändring samt bekämpningsmedlens påverkan på vattendrag.
Slutsatsen blev att…
Utan att i någon större grad påverka odlingsekonomin går det att betydligt minska riskerna för miljöpåverkan från svensk höstrapsodling. Förändringen medför ingen ökning av energiåtgång eller utsläpp av växthusgaser, snarare tvärtom. Odling med radsådd och me-kanisk ogräsbekämpning är ett mycket intressant alternativ.
Vem studerade?
CHRISTEL CEDERBERG, agronom som har doktorerat i livscykelanalys av animalieproduktion. Forskar nu inom miljösystemanalys av livsmedelsproduk-tion. HÅKAN ROSENQVIST, agronom och lantmästare. Har doktorerat i Salixod-ling, kalkylmetoder och ekonomi och förekommer som ekonomisk expert i många olika sammanhang såväl inom Sverige som internationellt.
Mer info
Hela studien om bekämpningsmedel i vattenskyddsområden kommer att pu-bliceras under senhösten 2007. Projek-tet finansieras av Stiftelsen Lantbruks-forskning och Mat 21 (Mistra), ansvarig projektutförare är SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik i Göteborg.
Studien
L
13 Svensk Frötidning 4/07
Sparar energi
Användningen av energi för att producera ett kilo raps har beräk-nats för de insatsmedel som skiljer sig åt mellan de tre alternativen, dvs. dieselförbrukning, kväve-gödsling och bekämpningsmedel. Skillnaderna mellan alternativen var små.
– Att radhackningsalternativet inte innebär en ökad energian-vändning ser jag som en av stu-diens viktigaste slutsatser, säger Christel engagerat.
Mindre klimatpåverkan
Radhackningsalternativet har lägre klimatpåverkande utsläpp än refe-rensledet (bredsådd med Butisan) vilket förklaras av att kvävegivan kan sänkas något vid radhackning (kvävegödsling innebär utsläpp av växthusgasen lustgas).
– Man kan säga att radhack-ningen utnyttjar kvävet i marken på ett finurligt sätt, menar Christel Cederberg.
Butisan är lättrörligt
I relation till andra bekämpnings-medel som används idag har me-tazaklor (verksam substans i Buti-san) medelhög till hög risk för att spridas från jordbruket till omgi-vande ytvatten.
– Genom att gå över till radod-ling och radhackning av ogräs fri-gör sig oljeväxtodlingen från den-na belastning, betoden-nar Christel
Eller som Håkan Rosenqvist av-slutningsvis pragmatiskt konsta-terar:
– Åtgärder som förenar bra eko-nomi och miljö behöver man inte fundera speciellt mycket över om man ska ta till sig! «
Tre odlingsstrategier i
höstraps analyserades
Ekonomi och miljö går i många situationer hand i hand
A) Bredsådd, Rapid, Butisanbe-kämpning
B) Radsådd, Rapid,
ej ogräsbekämpning C) ”Vemmerlöv”-metoden Skåne Mellansverige Skåne Mellansverige Skåne Mellansverige
Ekonomi, netto/ha* 100 100 92 116 107 Inga data
Energianvändning 100 100 98 89 92 Inga data
Utsläpp av växthusgaser 100 100 95 84 97 Inga data Risk för förorening av yt- (grundvatten) Medel - hög Ingen Låg - medel(?) Risk för biodiversitet i ytvatten Hög Ingen ? - Riktvärde för aktiv substans saknas
Sammanfattning av projektet att analysera olika strategier för ogräsbekämpning i höstraps. Led A, referens rel. = 100. Högre värde innebär bättre ekonomi, högre energianvändning och utsläpp av växthusgaser. *) Med beaktande av antagna skördenivåer.
A. Bredsådd (Rapid) med kemisk
ogräsbekämpning genom Butisan (referens).
B. Radsådd (Rapid) med 2
radhack-ningar höst och en vår (ingen kemisk bekämpning). I Skåne 10 % lägre skörd jämfört med A, i Mellansverige samma skörd (enligt försök OS 180 och OS 181/182).
C. ”Vemmerlövsmetoden”
(plöjningsfri metod): utsäde sprids enkelt direkt i stubb, därefter en stubbearbetning och vältning. Focus Ultra på höst, halv dos Matrigon vår. Endast i Skåne.
