Svensk Frötidning nr 6 oktober 2006 6
1:35 eller 2:35 för rapsen? Det är skillnaden mellan 1999 och 2006 för den svenske rapsodla-ren. Snabba kast utan dämpande skyddsnät kännetecknar raps-prisets upp- och nedgångar. Här förklaras varför det råder baisse eller hausse på rapsens oljerika frön.
Text & foto: Johan Biärsjö, Svensk Raps AB Med ett rapspris som pendlar mel-lan 2:20 och 2:50 fritt Karlshamn blir man lätt fartblind. För ett år sedan ansåg vi att 2 kronor per kilo var ett konkurrenskraftigt pris. Det är det också. Likväl frågar sig nu många inte om, utan när, priset ska ta ytter-ligare ett kliv uppåt. Jag ska försök att belysa några av de huvudsakliga faktorerna som styr vårt svenska rapspris.
Inga skyddsnät
Först ska man komma ihåg att både EU och det svenska Jordbruksverket håller fi ngrarna borta från oljeväxt-priset. Till skillnad från spannmål fi nns inga regleringar som träder i kraft när priset är lågt. På spann-målsspråk heter sådant interven-tion. Å andra sidan får också pri-set stiga hur mycket som helst utan att EU släpper ut några eventuella interventionslager för att dämpa prisökningen. Det här känns ju bra just nu, men den minnesgode drar sig till minnes 1999 då rapspriset dök till 1:35 p.g.a. alltför stort ut-bud av både raps och sojaböna. USA som ju allmänt kännetecknas som ett frihandelsland går raskt ifrån det
Rapspriset åker berg- och dalbana
då pressen från sojaodlarna blir för stor. I tider av lågt sojapris träder deras s.k. marketing loan in vilket ger lantbrukarna möjlighet att låna pengar på sin sojaskörd till en för-delaktig ränta och kan på så sätt invänta högre priser. Det i sin tur ger odlaren möjlighet att fortsätta odla sojaböna även vid ett lågt pris och marknadskrafterna rubbas
där-med. Något sådant är dock inte fal-let för närvarande, utan efterfrågan är större än någonsin, framförallt på raps.
Lagren töms på raps
Efterfrågan på oljeväxter, framförallt raps har aldrig varit större. Förbruk-ningen av de sju huvudsakliga olje-växterna (sojaböna, raps,
bomulls-Kina är världens näst största producent av raps. Men det är inte som producent
utan som importör av raps som Kina påverkar rapspriset. Importen varierar kraftigt mellan åren och det får världsmarknaden att kränga till emellanåt. Nu börjar dessutom också Kina att ersätta fossil olja med förnybara drivmedel.
7 Svensk Frötidning nr 6 oktober 2006
Rapspriset åker berg- och dalbana
frö, solros, jordnötter, palmkärna och kokosnötter) uppgår till mer än 385 miljoner ton. Förbrukningen ökar med mellan tre och fem pro-cent årligen.
Då det gäller raps har underskot-tet detta marknadsår (2006/2007) blivit extra stort. Förbrukningen uppgår till 49,36 och produktio-nen till 46,75 miljoner ton, hela 2,61
miljoner ton för lite. Som framgår av fi gur 1 har produktionen de se-naste åren hållit jämna steg med förbrukningen eller t.o.m. varit lite större. Men nu har detta förhållande svängt. Därmed måste lagret minska i motsvarande grad. Världslagret av rapsfrö sjunker från 7,21 miljoner ton till 4,60 miljoner ton. Det är det läg-sta lagret på tre år.
Sojaböna viktigast
När man talar om priset på raps måste man alltid ta hänsyn till soja-böna. Av den samlade produktionen av oljefröer på 377 miljoner ton står sojabönan för närmare 60 procent. Det ska jämföras med rapsens andel på 12 procent. Även om raps delvis har sitt speciella användningsom-råde både som råvara för EUs
bio-Stort underskott av raps 2006-2007
Figur 1. Världens förbrukning och produktion av raps, miljoner ton. Världslagret av raps är det lägsta på tre år.
Källa: Oil World
Figur 2. Priset för raps och sojaböna juni-04 till aug-06. Sommaren 2005 var sojaböna bättre betald, men nu
är läget tvärtom. Källa: Oil World
1,89 1,98 2,42 2,03 1,50 1,60 1,70 1,80 1,90 2,00 2,10 2,20 2,30 2,40 2,50 månad Sojaböna raps 04-06 04-07 04-08 04-09 04-10 04-11 04-12 05-01 05-02 05-03 05-04 05-05 05-06 05-07 05-08 05-09 05-10 05-11 05-12 06-01 06-02 06-03 06-04 06-05 06-06 06-07 06-08 SEK/kg
Svensk Frötidning nr 6 oktober 2006 8
diesel och som livsmedel så är pris-sättningen beroende av vad som händer på sojabönmarknaden. Syd-amerika med Brasilien och Argen-tina i spetsen har gått om USA som världens största producent av soja-böna. Under februari-mars skördas här drygt 100 miljoner ton att jämfö-ra med USAs 84 miljoner ton.
Brasilien och Argentina har kraft-fullt ökat sin sojabönproduktion de senaste åren, inte minst tack vare nya GMO-sorter. Men i år har det skett ett trendbrott. Priset är lågt p.g.a. en högt värderad brasiliansk valuta. Dessutom har den kraftiga arealökningen de senaste åren ska-pat bekymmer med svampsjukdo-mar, den s.k. Asian Rust. Även om den delvis går att bekämpa så höjer det odlingsomkostnaderna och so-jabönarealen i Sydamerika ser ut att sjunka.
Men rapsen stiger ändå mest Trots att vi alltså konstaterat att so-jabönan är den dominerande av våra oljefröer så har rapspriset det senaste halvåret dragit ifrån (figur 2). I februari var rapsen endast 5 öre per kilo bättre betald. I slutet av augusti hade prisgapet stigit till 53 öre per kilo. Så, vad får rapspriset att stiga?
Det huvudsakliga skälet till detta är att det är vegetabilisk olja som är den prisdrivande delen av oljeväx-ten. Det hänger givetvis samman med efterfrågan på biodrivmedel. Rapsolja i Europa, men sojaolja i USA. Sojabönan är ju med sina en-dast 20-25 procent olja i första hand
en proteinväxt. Rapsen med sina 45–50 procent olja är i första hand en oljeväxt och gynnas därmed mer än sojabönan av ett högt olje-pris. Därtill är världsmarknadspri-set på rapsolja nästan 6 kronor per kilo medan sojaolja betalas runt 4:50 kronor per kilo. Förvisso beta-las sojamjölet för närvarande bätt-re än rapsmjöl. Sojamjölpriset är drygt 1:50 per kilo medan rapsmjöl knappt kommer upp i 1 krona, men det räcker ändå inte för att kompen-sera sojabönan.
Räkna alltid med Kina
En av de viktigaste aktörerna på ol-jeväxtmarknaden, kanske den vik-tigaste, är Kina som näst EU-25 är världens största producent av raps. EU-25 producerar drygt 15 miljoner ton raps medan Kina skördar strax över 12 miljoner ton. Därefter
kom-mer Kanada på cirka 9 miljoner ton och Indien på mellan 6 och 7 miljo-ner ton. Men det viktiga med Kina är inte vad man producerar. Det mesta
av produktionen stannar inom lan-det. I stället är det Kina som impor-tör som påverkar våra priser. Kinas import kan nämligen variera mycket. Ena året över 2 miljoner ton för att ett annat år falla tillbaka till bara några hundra tusen ton. Detta sätter givetvis marknaden i gungning. Just nu bidrar även Kina till prisökning-arna på vegetabilisk olja, eftersom man även i detta stora land börjar ersätta den fossila oljan med bio-drivmedel.
Valutan avgör
Den här undervisningen av vad som påverkar rapspriset vore inte full-ständig om man utelämnade valu-tan. Det svenska rapspriset påver-kas starkt av valutasvängningar.
Priserna bestäms i dollar eller möjligen i euro. Det innebär att den svenska kronan värde är avgörande för det svenska rapspriset. En stark krona ger ett lägre pris medan en kronförsvagning leder till prisök-ning. Svenska rapsodlare som åker utomlands hamnar alltså snart i en intressekonflikt!
Europeisk raps är gynnad Rapspriset är som vi sett högre än sojapriset. Till detta kommer att den europeiska rapsen har en sär-skilt positiv ställning. Den politiska viljan att ersätta en ökande del av den fossila oljan med biobränsle är kristallklar. Vi ska enligt EU-kom-missionen nå 5,75 procent inbland-ning av förnybara drivmedel år 2010. Flera medlemsländer, däribland Frankrike och Sverige vill gå ännu snabbare fram. EUs fordonspark drivs till mycket stor del på diesel. I EUs standard för biodiesel före-skrivs rapsolja. Detta gör givetvis att efterfrågan på rapsolja blir särskilt tydlig i EU och det europeiska raps-priset är till och med högre än i t.ex. Kanada. Det är denna ”positiva sär-behandling” av rapsen inom EU som tillsammans med alla övriga nämn-da gör att rapsens pris för närvaran-de är högt. v
En av de viktigaste aktörerna på
oljeväxtmarknaden, kanske den
vikigaste, är Kina som näst
EU-25 är världens största
producent av raps.
Toppen med raps. EU vill ersätta fossil olja
med biobränsle, t ex rapsolja.
Fo to : H an s J on ss on .
