• No results found

2013:1 Befolkningsutvecklingen 2012

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "2013:1 Befolkningsutvecklingen 2012"

Copied!
26
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

ISBN

Andra rapporter i samma serie:

Stockholmsregionens återfl yttningsutbyte med

övriga Sverige

...

2010:05

Befolkningsförändringar per kvartal 2009

2010:07

Bostadsbyggande och befolkningstillväxt

i Stockholms län – Regressionsanalys

2010:11

Fruktsamhet och dödlighet i Stockholms län

1986–2008

2010:12

In- och utvandring samt utrikes födda i Stockholms län 2009

2010:14

”Pensionspuckeln”, 55+fl yttningar

2011:02

Barn och unga och deras familjer, år 2009/2010

2011:03

Vart tar invandrarna vägen?

2011:04

Barns och ungdomars fl yttningar i Stockholms län 2010/2011

2012:03

Födda 2011-2020 efter mödrarnas födelseländer

2012:04

Hushåll och familjer i förändring

2012:05

Kommunprognoser : sammanfattning

2012:06

Bostadsbyggnadsplaner: bilaga till huvudrapport

2012:07

Fruktsamhet och mortalitet 2011

2012:08

Stockholms län - Huvudrapport

2012:09

Varför fl yttar svenska barnfamiljer?

2012:10

www.tmr.sll.se

Demografi sk rapport 2013:01

Befolkningsprognos 2013-2022/45

Befolkningsutvecklingen

(2)

Befolkningsutvecklingen 2012

i Stockholms län

(3)

Rapport 2013:1 Befolkningsutvecklingen 2012 i Stockholms län

2

Arbetet med projektet ”Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden” utförs som ett samarbete mellan

Landstingsstyrelsens förvaltning, Tillväxt, miljö och regionplanering(TMR) och SCB samt adjungerade forskare och konsulter”.

Förfrågningar: Tomas Johansson, SCB, 019-17 64 26, tomas.johansson@scb.se Ulla Moberg, TMR, 08-123 14485, ulla.moberg@sll.se

Projektledare: Ulla Moberg Stockholm läns landsting, TMR Box 22550, 104 22 Stockholm Besök: Norra stationsgatan 69 Tfn: 08-123 130 00, Fax: 08-123 144 20

info@tmr.sll.se www.tmr.sll.se

Grafisk form: Jan-Aage Haaland, Ateljén SCB LS 1102-0180

(4)

Rapport 2013:1 Befolkningsutvecklingen 2012 i Stockholms län

3

Innehåll

Sammanfattning ... 4

1. Folkmängd och folkökning i Stockholms län ... 5

Starkast folkökning i landet ... 6

2. Befolkningsförändringar i Stockholms län ... 7

Antalet nyfödda har återigen ökat efter minskningen 2011 ... 7

22 000 fler inflyttare än utflyttare ... 9

Invandringen från Syrien har fördubblats ... 10

Fortsatt ökad inflyttning från övriga landet ... 11

Stockholms län – populärast bland uppsalabor ... 13

Stort flyttningsöverskott för unga vuxna ... 14

3. Säsongsvariationer i Stockholms län ... 15

Under augusti rör vi på oss som mest ... 15

4. Befolkningsstrukturen i Stockholms län ... 18

Fler småbarn i Stockholm ... 18

Europeisk bakgrund är vanligast ... 19

5. Folkmängd och folkökning i kommunerna ... 20

Stockholm, Solna och Huddinge lockar ... 21

Vanligast med kortväga flyttningar ... 21

Invandringen går främst till Södertälje och Botkyrka ... 22

Närheten avgör även för utflyttarna ... 23

(5)

Rapport 2013:1 Befolkningsutvecklingen 2012 i Stockholms län

4

Sammanfattning

Folkmängden i Stockholms län fortsätter att öka

Under 2012 ökade folkmängden i Stockholms län med 35 533 personer. Det är en fortsättning på den folkökning som varat sedan 1970-talet. Folkmängden i länet uppgick till 2 127 006 personer den sista december 2012.

Bland Sveriges kommuner hade Stockholms stad störst folkökning. Där ökade folkmängden med 16 911 personer och uppgick den sista december 2012 till 881 235 personer. Den största relativa befolkningstillväxten i riket hade

Sundbyberg där folkmängden ökade med 3,2 procent under 2012. Vid årsskiftet var folkmängden 40 793 personer.

Flyttningsöverskottet bidrar främst till folkökningen

År 2012 hade Stockholms län ett flyttningsöverskott på 21 892 personer, vilket stod för närmare två tredjedelar av folkökningen. Födelseöverskottet stod för 13 402 personer.

Antalet födda ökade igen efter minskningen under 2011

Antalet födda ökade årligen mellan 1998 och 2010. Trenden bröts 2011 då antalet födda minskade. Efter förra årets minskning ökade återigen antalet födda under 2012. Det föddes 28 932 barn vilket var 282 barn fler än under 2011. Antalet födda var dock lägre än under 2010 då det föddes 29 619 barn. Antalet döda, 15 530 personer, ligger i nivå med tidigare år.

Utvandringen ökade under 2012

Under 2012 ökade både invandringen och utvandringen. Det invandrade 33 044 personer till Stockholms län och 16 234 länsbor utvandrade. Både in- och

utvandringen är större i Stockholms län jämfört med övriga län i landet. Knappt en tredjedel av landets invandring och utvandring går till och från Stockholms län. Jämfört med 2011 ökade dock invandringen mindre i Stockholms län jämfört med riket. Utvandringen från länet ökade med 2 347 personer under 2012 vilket var mer än den totala ökningen för Sverige, 568 personer.

Stockholms län populärast bland uppsalabor

Uppsala län med sin närhet till Stockholm och gemensamma arbetsmarknad har störst flyttningsflöden till och från Stockholms län. Under 2012 flyttade 4 945 uppsalabor till Stockholms län samtidigt som 4 749 personer lämnade länet i motsatt riktning. De flesta inflyttarna under 2012 kom från Västra Götaland, 5 223 personer, men endast 3 780 personer valde att flytta i den andra riktningen. Flyttningsöverskottet var även störst mot Västra Götaland. Endast två län, Södermanland och Gotland, hade positivt flyttningsöverskott mot länet.

(6)

Rapport 2013:1 Befolkningsutvecklingen 2012 i Stockholms län

5

1. Folkmängd och folkökning i Stockholms län

Folkmängden i Stockholms län uppgick till 2 127 006 personer den sista

december 2012. Under 2012 ökade folkmängden med 35 533 personer. Detta är en fortsättning på den folkökning som varat i många år. År 1976 passerade

folkmängden i länet 1,5 miljoner och år 2009 översteg folkmängden 2 miljoner.

Diagram 1. Stockholms län – Folkmängd 1968-2012

Sedan 2007 har länet ökat med 177 000 personer. Länet har haft mycket snabb tillväxt även under tidigare perioder. Under 1940-talets baby-boom ökade Stockholms stad och dåvarande Stockholms län med sammanlagt 143 000 personer under femårsperioden 1943 – 1947. I förhållande till folkmängden var folkökningen dubbelt så stor som under den senaste femårsperioden.

Diagram 2. Stockholms län – Folkökning 1969-2012

Sedan 1970-talets början, då länet senast upplevde en folkminskning, har tillväxttakten varierat men generellt sett ökat. Omkring millennieskiftet låg folkökningen på omkring 1 procent per år, varpå ökningstakten avtog. Sedan

0 500 000 1 000 000 1 500 000 2 000 000 2 500 000 Folkmängd År -5 000 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 Antal År

(7)

Rapport 2013:1 Befolkningsutvecklingen 2012 i Stockholms län

6

mitten av 2000-talet vände trenden och sedan 2007 har länet ökat med närmare 2 procent per år.

Åren 1972 och 1973 upplevde Stockholms län en folkminskning. Ofta hänförs denna minskning till vad som kommit att kallas för gröna vågen. Men någon större flytt ut på landet ägnade sig inte storstadsbon åt. Det var istället

inflyttningen till Stockholm från övriga landet som avtog. I början av 1970-talet minskade invandringen till länet och utvandringen ökade. En stor del av de som utvandrade var hemvändande finländare.

År 2003 ökade folkmängden endast med drygt 10 000 personer. Idag är folkökningen drygt tre gånger så stor. Orsaken till 2003 års relativt låga folkökning beror på att inflyttningen till länet minskade samtidigt som

utflyttningen var jämförelsevis konstant. Sedan dess har både inflyttningen från övriga landet och, framförallt, invandringen ökat. Under 2006 ökade

invandringen kraftigt till följd av den tillfälliga asyllag som gällde mellan den 15 november 2005 och 31 mars 2006. Då fick ett stort antal asylsökande och gömda flyktingar möjlighet till förnyad prövning som ofta ledde till uppehållstillstånd. Sedan dess har invandringen legat kvar på en hög nivå.

Starkast folkökning i landet

Befolkningstillväxten i Stockholms län är betydligt kraftigare än utvecklingen i landet som helhet. Folkökningen under 2012 på 1,7 procent kan jämföras med 0,8 procent för riket. Jämfört med de övriga länen har Stockholms län den kraftigaste tillväxten, följt av Uppsala, Skåne och Hallands län. Något som är naturligt då en stor del av flyttningarna går till storstadslänen och län i närheten. Möjligheten till högre utbildning är också en drivande faktor i omflyttningen.

Tabell 1. Sveriges län – Folkmängd, folkökning och befolkningstillväxt 2012

Län Folkmängd Folkökning/ minskning Befolknings-tillväxt (%) Län Folkmängd Folkökning/ minskning Befolknings-tillväxt (%) Blekinge 152 315 -664 -0,43 Stockholm 2 127 006 35 533 1,70 Dalarna 276 555 -10 0,00 Södermanland 274 723 2 160 0,79 Gotland 57 241 -67 -0,12 Uppsala 341 977 3 347 0,99 Gävleborg 276 637 507 0,18 Värmland 273 080 344 0,13 Halland 304 116 2 392 0,79 Västerbotten 260 217 550 0,21 Jämtland 126 201 -98 -0,08 Västernorrland 241 981 -174 -0,07 Jönköping 339 116 1 220 0,36 Västmanland 256 224 1 967 0,77 Kalmar 233 548 458 0,20 Västra Götaland 1 600 447 9 843 0,62 Kronoberg 185 887 1 233 0,67 Örebro 283 113 1 541 0,55 Norrbotten 248 637 92 0,04 Östergötland 433 784 2 709 0,63 Skåne 1 263 088 10 155 0,81 Riket 9 555 893 73 038 0,77

(8)

Rapport 2013:1 Befolkningsutvecklingen 2012 i Stockholms län

7

2. Befolkningsförändringar i Stockholms län

Befolkningstillväxten är en följd av födelseöverskottet och flyttningsöverskottet. Födelseöverskottet, den naturliga folkökningen, består av antalet födda minus antalet döda medan flyttningsöverskottet består av antalet inflyttade till länet minus antalet utflyttade.

Diagram 3. Stockholms län – Folkökning, födelse- och flyttningsöverskott 1969-2012

Idag är det framförallt inflyttningen till Stockholms län som bidrar till länets folkökning, men även födelseöverskottet tillför en ansenlig ökning. År 2012 stod födelseöverskottet för drygt en tredjedel av folkökningen.

Antalet nyfödda har återigen ökat efter minskningen 2011

Vid närmare studier av födelseöverskottet är det tydligt att det framförallt är antalet födda som påverkar överskottets variationer. Antalet döda är relativt konstant i länet. Under 2012 avled 15 530 personer, vilket är i nivå med tidigare år. Barnafödandet varierar desto mer då den enskildes utbildning, ställning på arbetsmarknaden och den ekonomiska situationen påverkar. Familjepolitiken och konjunkturen påverkar också, liksom antalet kvinnor som är i barnafödande åldrar. Sedan det låga barnafödandet under den senare delen av 1990-talet har antalet födda ökat varje år förutom 2011. Under 2012 föddes 28 932 barn vilket är 282 barn fler än vad som föddes under 2011, men 687 nyfödda färre än 2010. Jämfört med 2011 ökade barnafödandet med 1 procent i Stockholms län vilket är något lägre ökning än för riket i stort där ökningen var 1,3 procent.

-20 000 -10 000 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 Folkökning Födelseöverskott Flyttningsöverskott

(9)

Rapport 2013:1 Befolkningsutvecklingen 2012 i Stockholms län

8

Diagram 4. Stockholms län – Födda och döda 1968-2012

Av de nyfödda barnen i Stockholms län har knappt 42 procent en mamma född i länet, 28 procent har en mamma född utanför Stockholms län och 31 procent har en utrikes född moder. Under de senaste åren har framförallt antalet födda barn med en utrikes född moder ökat och under 2010 översteg antalet barn med en utrikes född moder antalet barn med en moder från ett län utanför Stockholm. I Stockholms län är det vanligare att mamman är född utomlands;en fjärdedel av Sveriges nyfödda har en utrikes född moder, att jämföra med nästan var tredje nyfödd i Stockholms län.

Diagram 5. Stockholms län – Antal födda 2003-2012 efter moderns födelsegrupp

Bland barnen som föddes under 2012 av en moder från ett annat land var det vanligast att mamman var född i Irak, knappt 12 procent hade en mamma därifrån. Samma förhållande gäller alla Sveriges barn som har en utrikes född moder. 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 Födda Döda 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Stockholmsfödd moder Utomlänsfödd moder Utrikes född moder

(10)

Rapport 2013:1 Befolkningsutvecklingen 2012 i Stockholms län

9

Tabell 2. Stockholms län och riket – Antal födda med en utrikes född mor efter moderns födelseland 2012

Barn födda i Stockholm Barn födda i Sverige

Antal Andel Antal Andel

Irak 1 030 11,6 Irak 3 817 13,4

Polen 517 5,8 Somalia 2 188 7,7

Somalia 439 5,0 Polen 1 259 4,4

Turkiet 399 4,5 Bosnien och Hercegovina 1 080 3,8

Iran 349 3,9 Jugoslavien 984 3,5 Finland 299 3,4 Turkiet 969 3,4 Syrien 260 2,9 Thailand 913 3,2 Thailand 255 2,9 Iran 901 3,2 Eritrea 218 2,5 Libanon 683 2,4 Etiopien 214 2,4 Syrien 663 2,3

Övriga länder 4 884 55,1 Övriga länder 15 047 52,8

22 000 fler inflyttare än utflyttare

Efter folkminskningen i början på 1970-talet dröjde det till år 2007 innan

Stockholms län nådde ett flyttningsöverskott i nivå med 1960-talets slut. Under 2012 flyttade 72 180 personer in till länet samtidigt som 50 288 personer flyttade ut.

Diagram 6. Stockholms län – In- och utflyttning 1968-2012

En uppdelning av flyttningsöverskottet i ett inrikes flyttningsöverskott och ett invandringsöverskott avslöjar invandringens betydelse för länet. Sedan år 2000 har invandringsöverskottet överstigit det inrikes flyttningsöverskottet. Under tidigare år har inrikes- och invandringsöverskottet växlat i betydelse. År 2012 stod invandringen till länet för 46 procent av den totala inflyttningen. Under perioden 1968-2011 har invandringen i genomsnitt stått för 34 procent.

-20 000 -10 000 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 Inflyttade Utflyttade Flyttningsöverskott

(11)

Rapport 2013:1 Befolkningsutvecklingen 2012 i Stockholms län

10

Diagram 7. Stockholms län – Inrikes flyttningsöverskott och invandringsöverskott 1968-2012

Invandringen från Syrien har fördubblats

Under 2012 invandrade 33 044 personer till Stockholms län och 16 234 länsbor utvandrade. Sedan 1974 har fler invandrat än utvandrat och sedan 2006 har invandringen kraftigt överstigit utvandringen. Under 2006 ökade invandringen med 9 251 personer och invandringen av personer födda i Irak stod för drygt en fjärdedel av den ökningen. Bakom den kraftiga ökningen under 2006 ligger, som tidigare nämnts, den tillfälliga asyllagen som gav många asylsökande och gömda flyktingar rätt till en ny prövning och därmed uppehållstillstånd.

Utöver Sverige är Polen, Syrien och Irak de vanligaste födelseländerna bland de som invandrade till Stockholms län under 2012. Invandringen från Syrien har nästan fördubblats jämfört med 2011 till följd av oroligheterna i landet. Sedan Polens inträde i EU, under 2004, har invandringen av polskfödda varit hög. Innan EU-inträdet invandrade i genomsnitt drygt 300 personer om året under 2000-2003. Som mest invandrade 3 325 personer födda i Polen under 2007. Sedan dess har invandringen minskat till omkring 2 000 personer de senaste åren. År 2012 invandrade 2 089 polskfödda till Stockholms län. Antalet irakiska

invandrare har årligen minskat sedan 2007, från 4 005 till 1 170 personer under 2012. -10 000 -5 000 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 Inrikes flyttningsöverskott Invandringsöverskott Antal

(12)

Rapport 2013:1 Befolkningsutvecklingen 2012 i Stockholms län

11

Tabell 3. Stockholms län och riket – Invandring efter födelseland 2012 Födelse-

land Invandring till Stockholms län Födelse- Land

Invandring till Sverige Antal Andel Antal Andel

Sverige 4 338 13,1 Sverige 15 341 14,9 Polen 2 089 6,3 Syrien 5 349 5,2 Syrien 1 437 4,3 Somalia 4 596 4,5 Irak 1 170 3,5 Polen 4 505 4,4 Kina 1 052 3,2 Irak 4 247 4,1 Indien 1 032 3,1 Afghanistan 4 167 4,0 Finland 919 2,8 Iran 2 971 2,9 Iran 831 2,5 Kina 2 675 2,6 Grekland 828 2,5 Thailand 2 478 2,4 Tyskland 728 2,2 Finland 2 320 2,3

Övriga länder 18 620 56,3 Övriga länder 54 410 52,8

Utvandringen från länet har sedan mitten av 1990-talet omfattat drygt 10 000 personer per år. Svenskfödda står för 34 procent av utvandringen från länet och har sedan 2011 minskat något från 5 624 personer till 5 557. Totalt har

utvandringen från länet ökat från 13 877 personer till 16 234 vilket innebär att ökningen mellan åren består av utrikes födda personer. Både in- och

utvandringen är som mest omfattande i Stockholms län jämfört med övriga landet. Närmare en tredjedel av landets in- och utvandring berör Stockholms län. Länets andel av den totala invandringen har minskat något jämfört med 2011 medan utvandringen ökade mer i Stockholms län än för riket i stort.

Utvandringen från Stockholms län ökade med 17 procent jämfört med 2011 medan utvandringen i riket endast ökade med 1 procent.

Fortsatt ökad inflyttning från övriga landet

Även befolkningens omflyttning inom landet har stor betydelse för den regionala befolkningsutvecklingen. Inflyttningen till Stockholms län från övriga landet överstiger i själva verket invandringen till länet. Under 2012 flyttade 39 136 personer in från övriga landet, vilket kan jämföras med 33 044 invandringar. Att invandringsöverskottet överstiger det inrikes flyttnettot (se diagram 7) beror på att utflyttningen från länet är betydligt större än utvandringen. Under 2012 lämnade 34 054 personer länet för övriga landet medan 16 234 personer utvandrade.

Den inrikes inflyttningen till Stockholms län har överstigit utflyttningen till övriga landet sedan 2005. Jämfört med 2011 minskade dock inflyttningen något från övriga landet, med 255 personer, medan utflyttningen ökade med 756 personer. Majoriteten av inflyttarna till Stockholms län, 55 procent, är födda i övriga Sverige. Av resterande 45 procent stod återvändande stockholmare och utrikes födda för hälften var.

(13)

Rapport 2013:1 Befolkningsutvecklingen 2012 i Stockholms län

12

Diagram 8. Stockholms län – In- och utflyttning 1968-2012

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 Inflyttade

Därav inrikes inflyttade Därav invandrade Utflyttade

Därav inrikes utflyttade Därav utvandrade

(14)

Rapport 2013:1 Befolkningsutvecklingen 2012 i Stockholms län

13

Stockholms län – populärast bland uppsalabor

Flyttningarna till och från Stockholms län har alltså ökat under de senaste åren. Oftast görs fler flyttningar under högkonjunktur än under lågkonjunktur och storstadsregioner med ett större utbud på arbetsmarknaden är ofta attraktiva flyttdestinationer. Uppsala län med sin närhet till Stockholms län och

gemensamma arbetsmarknad har störst flyttningsflöden till och från Stockholms län. Under 2012 flyttade 4 945 uppsalabor till Stockholms län samtidigt som 4 749 personer lämnade länet i motsatt riktning. De flesta inflyttarna under 2012 kom från Västra Götaland, 5 223 personer, men endast 3 780 personer valde att flytta i den andra riktningen. Flyttningsöverskottet var störst mot Västra Götaland.

Tabell 4. In- och utflyttning till och från Stockholms län efter ut- och inflyttningslän 2012 Län Inflyttning till Stockholms län Utflyttning från Stockholms län Flyttnings-överskott Blekinge 640 424 216 Dalarna 1 784 1 628 156 Gotland 747 751 -4 Gävleborg 1 921 1 624 297 Halland 797 591 206 Jämtland 884 742 142 Jönköping 1 265 1 036 229 Kalmar 1 113 1 073 40 Kronoberg 650 484 166 Norrbotten 1 246 1 030 216 Skåne 4 385 3 878 507 Södermanland 3 036 3 610 -574 Uppsala 4 945 4 749 196 Värmland 1 106 881 225 Västerbotten 1 579 1 255 324 Västernorrland 1 393 1 082 311 Västmanland 1 740 1 709 31 Västra Götaland 5 233 3 780 1 453 Örebro 1 667 1 341 326 Östergötland 3 005 2 386 619 Totalt 39 136 34 054 5 082

Flyttningarna mellan storstadslänen utgör också en stor del av omflyttningen. Men om vi sätter Stockholmsinflyttningen i relation till utflyttningslänets totala utflyttning till övriga landet är det Södermanlands- och Gotlands län som, efter Uppsala län, har störst andel flyttare till Stockholm. Av Uppsala läns inrikes utflyttare valde 42 procent Stockholms län och 38 procent av Gotlands respektive Södermanlands flyttare valde Stockholms län.

(15)

Rapport 2013:1 Befolkningsutvecklingen 2012 i Stockholms län

14

Stort flyttningsöverskott för unga vuxna

Omkring hälften av de inrikes in- och utflyttningarna över länsgränser sker i åldrarna mellan 20 och 29 år, vilket är naturligt. Vidareutbildning samt etablering på arbets- och bostadsmarknaden kräver många gånger stor rörlighet. I dessa unga åldrar är det vanligare att flytta till än från Stockholms län.

Många gånger sker dock flytt i samband med att familjen nyligen fått barn och för dessa familjer är det vanligare att flytta från länet än till. Runt pensionsåldern är det också vanligare att lämna länet för övriga landet. Flyttningsöverskottet under 2012 för personer mellan 20 och 29 år var 7 385 personer vilket kan jämföras med det totala inrikes flyttningsöverskottet som endast var 5 082 personer. In- och utvandrarna följer till viss del samma mönster som de inrikes omflyttarna men är i regel något äldre.

Diagram 9. Inflyttning och utflyttning till Stockholms län efter ålder 2012

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Invandring Inrikes inflyttade Utvandring Inrikes utflyttade Ålder

(16)

Rapport 2013:1 Befolkningsutvecklingen 2012 i Stockholms län

15

3. Säsongsvariationer i Stockholms län

Hur befolkningen förändras varierar över året. Under kvartal tre ökar folkmängden i Stockholms län generellt sett som mest. I länet ökade

folkmängden med 10 558 personer under tredje kvartalet 2012. Det är knappt 1 000 personer fler än under andra kvartalet och 2 400 respektive 3 300 personer mer än under kvartal ett och fyra. Jämfört med 2011 har dock folkökningen under de tre första kvartalen varit svagare medan kvartal fyra har haft en liten ökning.

Diagram 10. Stockholm län – Folkökning efter kvartal 2005-2011

Under augusti rör vi på oss som mest

Månadsstatistik avslöjar att augusti ligger bakom det tredje kvartalets alltjämt höga folkökning. Under augusti ökade folkmängden med 4 159 personer där mer än hälften av ökningen beror på ett högt invandringsöverskott. Att invandringen är så hög under just augusti kan hänga samman med höstens skol- och

studiestart då många barn och deras föräldrar samt unga vuxna i 20-årsåldern invandrar. 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000

Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Antal

(17)

Rapport 2013:1 Befolkningsutvecklingen 2012 i Stockholms län

16

Diagram 11-16. Stockholms län – Befolkningsförändringar per månad 2011 och 2012

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 2012 2011 Diagram 11. Stockholms län - Antal födda per månad 2011 och 2012

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 2012 2011 Antal Diagram 12. Stockholms län - Antal döda per månad 2012 och 2011

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 Inrikes inflyttning 2012 Inrikes inflyttning 2011 Inrikes utflyttning 2012 Inrikes utflyttning 2011

Antal Diagram 13. Stockholms län - Inrikes in- och utflyttning per månad 2011 och 2012

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500 Invandring 2012 Invandring 2011 Utvandring 2012 Utvandring 2011

Antal Diagram 14. Stockholms län - In- och utvandring per månad 2011 och 2012

0 200 400 600 800 1 000 1 200 2012 2011

Antal Diagram 15. Stockholms län - Inrikes flyttningsöverskott per månad 2011 och 2012

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 2012 2011

(18)

Rapport 2013:1 Befolkningsutvecklingen 2012 i Stockholms län

17

Under 2012 låg invandringen oförändrad eller lägre än under 2011 varje månad fram till maj. Från juni och framåt var däremot invandringen högre än under föregående år. Ökningen var särskilt påtaglig under oktober.

Under 2011 minskade invandringen av medborgare från tredjeland.

Minskningen var särskilt tydlig under augusti och september. Att invandringen då minskade berodde förmodligen främst på införandet av studieavgifter för så kallade tredjelandsstudenter (medborgare utanför EU/EES samt Schweiz). Före höstterminen 2011 var den högre utbildningen för dessa studenter avgiftsfri.1

Jämfört med 2011 minskade invandringen av medborgare från tredjeland varje månad fram till och med maj för att sedan öka. I åldersgruppen 20 – 29 år har invandringen inte förändrats särskilt mycket jämfört med 2011. Under

september, oktober och november kan dock ses en ökning jämfört med 2011. Även inflyttningen till Stockholms län från övriga landet är som störst under augusti, och domineras antalsmässigt av unga vuxna i 20-årsåldern. Något som till stor del hänger samman med studiestarten under hösten. Under juni är inflyttningen också stor medan den avtar under juli. Även bland de som lämnar länet är det vanligast att flytta under augusti oavsett om man flyttar till ett annat län eller ett annat land.

I likhet med 2011 föddes flest barn under juli. Skillnaderna mellan månaderna är dock små. Även statistiken över antalet avlidna uppvisar små skillnader mellan både åren och månaderna. Flest avled i mars, men tar man hänsyn till

månadernas dagar avled något fler per dag under februari.

1 Konkurrera med kvalitet - studieavgifter för utländska studenter (prop. 2009/10:65):

http://www.sweden.gov.se/sb/d/12489/a/140001

Pressmeddelande från Regeringskansliet, Konkurrera med kvalitet - studieavgifter för utländska studenter: http://www.regeringen.se/sb/d/12675/a/138224

(19)

Rapport 2013:1 Befolkningsutvecklingen 2012 i Stockholms län

18

4. Befolkningsstrukturen i Stockholms län

I Sverige finns det framförallt tre generationer som är större än andra, 40-, 60- och 90-talisterna. I Stockholms län gör även 70- och 80-talisterna ett avtryck i

befolkningens sammansättning, något som inte är förvånande då

storstadsregioner ofta lockar yngre generationer som håller på att etablera sig på arbetsmarknaden.

Diagram 17. Stockholms län och riket – Andel män och kvinnor efter ålder 2012

Stockholms läns andel män och kvinnor redovisas i röda staplar i befolkningspyramiden ovan medan Sveriges andelar redovisas i vita staplar. Där pyramiden är rosa

sammanfaller länets och Sveriges befolkningsstruktur.

Fler småbarn i Stockholms län

Sveriges höga barnafödande i början av 1990-talet har inte satt sina spår lika starkt i länets befolkningsstruktur som i landets. Även i länet låg barnafödandet på relativt höga nivåer (1,98 barn per kvinna under år 1990) men det fanns inte tillräckligt många kvinnor i barnafödande åldrar för att antalet barn som föddes då skulle komma att utgöra en omfattande generation. Dagens åter höga

barnafödande ger däremot avtryck i länet och andelen småbarn är till och med större än i Sverige totalt. Detta beror till exempel på att det under de senaste åren varit en stor inrikes inflyttning och invandring av kvinnor i barnafödande åldrar samtidigt som benägenheten att föda barn nått samma nivåer som landet i stort. Under vissa år har till och med fruktsamheten överstigit landets.

2,00 1,75 1,50 1,25 1,00 0,75 0,50 0,25 0,00 0,25 0,50 0,75 1,00 1,25 1,50 1,75 2,00 2012 2002 1992 1982 1972 1962 1952 1942 1932 1922 - 1912 Riket Stockholms län Födelseår Kvinnor

(20)

Rapport 2013:1 Befolkningsutvecklingen 2012 i Stockholms län

19

Vad gäller de äldre generationerna är de större i landet som helhet jämfört med Stockholms län. Detta återspeglas även i befolkningens medelålder. Männen och kvinnorna i länet är i genomsnitt 38 respektive 40 år medan männen och

kvinnorna i hela Sverige är 40 respektive 42 år i genomsnitt. Att männen är yngre än kvinnorna i både Stockholms län och i Sverige beror på att kvinnorna lever betydligt längre.

Europeisk bakgrund är vanligast

Det är vanligare bland Stockholms läns befolkning att vara född utomlands jämfört med Sverige i stort. Drygt en femtedel av länets befolkning är födda i ett annat land medan knappt en sjättedel i Sverige är födda utomlands. Sedan 2000 har den utrikes födda befolkningen ökat med drygt 45 procent. Ökningstakten har i stort sett varit densamma som i Sverige.

Vanligast, bland den utrikes födda befolkningen i Stockholms län, är att vara född i ett europeiskt land. Nästan hälften av den utrikes födda befolkningen kommer från ett annat land i Europa medan nära en tredjedel kommer från ett land i Asien och drygt en tiondel kommer från ett afrikanskt land.

Tabell 5. Stockholms län – Utrikes född folkmängd per kön för de 15 vanligaste födelseländerna 2012

Födelseland Antal kvinnor Antal män Totalt Andel kvinnor Andel män

Summa Utrikes födda 242 066 229 860 471 926 51 49

Finland 34 408 20 225 54 633 63 37 Irak 18 542 21 305 39 847 47 53 Polen 15 442 12 860 28 302 55 45 Iran 12 177 12 828 25 005 49 51 Turkiet 10 201 11 827 22 028 46 54 Chile 7 109 7 414 14 523 49 51 Tyskland 6 618 5 493 12 111 55 45 Syrien 5 475 5 910 11 385 48 52 Kina 6 079 4 539 10 618 57 43 Somalia 4 981 4 925 9 906 50 50 Jugoslavien 4 915 4 931 9 846 50 50 Thailand 7 093 2 094 9 187 77 23 Storbritannien och Nordirland 2 781 5 489 8 270 34 66 Etiopien 4 069 3 978 8 047 51 49 Norge 4 190 3 188 7 378 57 43

Bland de utrikes födda är något fler än hälften kvinnor. Könsfördelningen skiljer sig dock en hel del mellan olika länder. Bland de 15 vanligaste födelseländerna är könsskillnaden störst bland den thailändska befolkningen där 77 procent av Stockholms läns thailändare är kvinnor. Från Finland, som är det enskilt

vanligaste födelselandet bland de utrikes födda, kommer också många kvinnor, 63 procent av finländarna i länet är kvinnor. Bland befolkningen född i

(21)

Rapport 2013:1 Befolkningsutvecklingen 2012 i Stockholms län

20

5. Folkmängd och folkökning i kommunerna

Stockholms stad hade med 16 911 personer den största folkökningen bland kommunerna i Sverige. Vid slutet av 2012 var huvudstadens folkmängd 881 235 personer. Göteborg och Malmö, Sveriges två andra storstäder, hade den andra och tredje största folkökningen med 5 715 respektive 4 923 personer. Av de 10 kommuner med störst procentuell folkökning ligger sju i Stockholms län. Störst procentuell folkökning hade Sundbyberg som ökade med 3,2 procent under 2012. Sex av de 10 kommuner i länet med störst folkökning i relation till folkmängden ligger norr om Stockholms stad. De tre kommuner med störst procentuell befolkningstillväxt söder om huvudstaden, Södertälje, Huddinge och Botkyrka, har dock större folkmängd. Dessa tre kommuner har därför den största

folkökningen efter Stockholms stad.

Tabell 6. Stockholms län och kommuner – Folkmängd och befolkningsförändringar 2012

*Antalet justeringar är händelser som inträffat före den 1 januari 2012 men som rapporterats under året.

(22)

Rapport 2013:1 Befolkningsutvecklingen 2012 i Stockholms län

21

Stockholm, Solna och Huddinge lockar

Alla kommuner i Stockholms län, utom Vaxholm, ökade sin folkmängd under 2012. I Vaxholm minskade folkmängden med 15 personer mellan 2011 och 2012. Vad som främst bidrar till folkökningen i kommunerna varierar. Samtliga kommuner förutom Vaxholm har positivt flyttningsöverskott och endast

Danderyd och Norrtälje har negativt födelseöverskott. Den enda kommunen där födelseöverskottet utgör den större delen av folkökningen är Upplands-Bro. Högst inflyttning har Stockholms stad, Solna och Huddinge. Det centrala läget och ett stort bestånd av flerbostadshus gör Stockholm och Solna till populära platser att bo på för de unga vuxna som flyttar in. I Huddinge är

bostadsbeståndet mer blandat mellan flerbostadshus och småhus vilket tillsammans med närheten till Stockholm lockar en större andel barnfamiljer.

Vanligast med kortväga flyttningar

Inflyttarna till stockholmskommunerna kommer främst från andra kommuner inom det egna länet. Oftast kommer omkring två tredjedelar eller mer av inflyttarna från en annan kommun inom Stockholms län. Flyttningar mellan kommuner inom länet brukar kallas bostadsbyten då man efter flyttningen i regel behåller sitt arbete.

Endast för tre kommuner, Södertälje, Stockholm och Sigtuna, är mindre än hälften av inflyttarna från kommuner i Stockholms län. Bland de som kom från ett annat län var det i genomsnitt nästan en tredjedel som var återvändande stockholmare. Närheten till kommunerna som flyttningarna går till spelar roll. Inflyttningen från Uppsala län gick framförallt till angränsande

stockholmskommuner eller kommuner norr om centrala Stockholm, medan inflyttningen från Södermanland främst går till de angränsande kommunerna samt kommuner söder om centrala Stockholm. Dessa flyttningar kan ofta ske utan att flyttaren byter arbete och kan därför anses vara bostadsbyten.

Även om kortväga flyttningar är vanligast är de långväga flyttningarna från framförallt de andra storstadslänen Skåne och Västra Götaland inte obetydliga. Av de som under 2012 flyttade till Lidingö och Österåker var det vanligast att ha lämnat Skåne. Bland inflyttarna till Stockholm, Huddinge, Nacka, Tyresö,

Nynäshamn, Värmdö och Ekerö var det vanligast att ha lämnat Västra Götaland. För fem kommuner var den vanligaste långväga inflyttningen från ett land i utlandet. Polen var vanligast för Botkyrka och Haninge. Till Danderyd kom flest från USA medan det till Södertälje och Vaxholm var Syrien respektive Mongoliet som var vanligast.

(23)

Rapport 2013:1 Befolkningsutvecklingen 2012 i Stockholms län

22

Invandringen går främst till Södertälje och Botkyrka

Södertälje och Botkyrka hade störst andel invandrare av kommunernas inflyttare under 2012, 31 procent respektive 28 procent. Dessa kommuner är också de kommuner med högst andel utrikes född befolkning; i Södertälje var drygt en tredjedel och i Botkyrka närmare fyra av tio född utomlands. Knappt hälften av den totala invandringen under 2012 gick dock till Stockholms stad.

Tabell 7. Stockholms län och kommuner – Folkmängd efter födelsegrupp 2012

Kommun Född i Sverige Utrikes född Kommun Född i Sverige Utrikes född

därav Stock-holms län därav övriga Sverige Andel (%) därav Stock-holms län därav övriga Sverige Andel (%) Botkyrka 41 448 11 301 33 525 38,9 Solna 33 956 18 691 18 646 26,2 Danderyd 19 061 8 319 4 580 14,3 Stockholm 462 267 217 141 201 827 22,9 Ekerö 17 622 5 846 2 692 10,3 Sundbyberg 20 957 8 875 10 961 26,9 Haninge 47 884 13 377 18 169 22,9 Södertälje 42 229 16 944 30 300 33,9 Huddinge 56 598 17 523 26 889 26,6 Tyresö 29 016 8 339 6 409 14,6 Järfälla 37 047 14 438 16 725 24,5 Täby 39 210 16 336 9 818 15,0 Lidingö 26 511 11 141 6 782 15,3 Upplands Väsby 22 193 8 444 10 086 24,8 Nacka 55 013 21 230 16 630 17,9 Upplands-Bro 12 940 6 073 5 340 21,9 Norrtälje 40 799 10 113 5 722 10,1 Vallentuna 21 058 6 353 3 804 12,2 Nykvarn 6 125 2 296 1 021 10,8 Vaxholm 7 341 2 652 1 133 10,2 Nynäshamn 16 959 5 852 3 761 14,2 Värmdö 27 378 7 575 4 434 11,3 Salem 10 045 3 352 2 484 15,6 Österåker 26 446 8 551 5 272 13,1 Sigtuna 20 606 10 640 11 026 26,1 Sollentuna 37 415 15 554 13 890 20,8 Stockholms län 1 178 124 476 956 471 926 22,2

(24)

Rapport 2013:1 Befolkningsutvecklingen 2012 i Stockholms län

23

Under 2012 hade länet en ökning av utrikes födda med 3,8 procent och samtliga kommuner hade en ökning av utrikes födda. Högst relativ ökning hade Sigtuna och lägst ökning hade Danderyd. Även antalet Stockholmsfödda ökade i alla kommuner förutom i Vaxholm. Störst ökning hade Sundbyberg som även hade störst total folkökning i riket under 2012.

Under 2012 hade länet en folkökning på 0,5 procent av personer födda i övriga Sverige. I 11 av 26 kommuner minskade dock gruppen. Störst minskning hade Södertälje följt av Botkyrka medan Värmdö hade den största relativa ökningen av födda i övriga Sverige.

Tabell 8. Stockholms län och kommuner – Folkökning efter födelsegrupp 2012, procent

Kommun Född i Sverige Utrikes Totalt Kommun Född i Sverige Utrikes Totalt

därav Stock-holms län därav övriga Sverige född därav Stock-holms län därav övriga Sverige född Botkyrka 1,14 -0,93 3,82 1,89 Solna 1,62 0,46 4,02 1,93 Danderyd 1,01 -0,83 0,88 0,51 Stockholm 1,71 1,09 3,48 1,96 Ekerö 1,35 0,26 5,61 1,53 Sundbyberg 3,13 0,51 5,51 3,17 Haninge 1,00 -0,48 3,96 1,41 Södertälje 1,21 -1,76 5,52 2,04 Huddinge 1,41 0,94 3,91 1,98 Tyresö 0,85 0,54 2,33 1,01 Järfälla 0,95 -0,63 3,93 1,32 Täby 1,19 0,41 2,91 1,25 Lidingö 0,77 0,05 2,17 0,80 Upplands Väsby 1,01 -0,15 3,29 1,32 Nacka 1,30 0,37 2,93 1,37 Upplands-Bro 1,52 0,12 3,25 1,54 Norrtälje 0,54 0,05 2,93 0,69 Vallentuna 1,14 0,94 5,67 1,63 Nykvarn 1,64 0,00 1,19 1,19 Vaxholm -0,23 -0,86 2,26 -0,13 Nynäshamn 0,95 -0,54 5,53 1,23 Värmdö 1,08 1,39 2,24 1,27 Salem 1,20 -0,53 3,59 1,19 Österåker 0,90 -0,29 5,33 1,20 Sigtuna 0,95 -0,10 7,40 2,28 Sollentuna 1,03 0,07 4,33 1,47 Stockholms län 1,37 0,48 3,81 1,70

Närheten avgör även för utflyttarna

När det gäller utflyttningen från en Stockholmskommun väljer, liksom

inflyttarna, de flesta en kommun inom länet och när utflyttningen går utanför länet är det tydligt att närheten även här avgör. Utflyttningen från de norra kommunerna går till Uppsala län och utflyttningen från de södra kommunerna går till Södermanland. För sex kommuner gick inte den vanligaste utflyttningen till Uppsala eller Södermanlands län. Från Stockholm, Nacka, Lidingö och Värmdö flyttade många till Skåne. Från Tyresö flyttade många till Östergötland och från Danderyd flyttade många till USA.

(25)

Rapport 2013:1 Befolkningsutvecklingen 2012 i Stockholms län

24

Befolkningsregister och folkbokföring

Statistiken i denna rapport är skapad med hjälp av Registret över

totalbefolkningen (RTB), som är en kopia av folkbokföringen som Skatteverket tillhandahåller. Målpopulationen för RTB är personer som enligt gällande lagar, förordningar och regler ska vara folkbokförda i Sverige. SCB tar varje natt efter vardag emot aviseringar om födslar, dödsfall och flyttningar från Skatteverket. Händelser som inte rapporteras till folkbokföringen skapar diskrepanser mellan ram- och målpopulation i form av över- och undertäckning. I övertäckningen ingår personer som inte ska vara folkbokförda i Sverige men som ändå är det. I undertäckningen ingår personer som borde vara folkbokförda men inte är det. Övertäckning i RTB uppstår då personer avlider eller utvandrar utan att Skatteverket får kännedom om det. Undertäckning uppstår då födslar och invandring inte rapporteras. På regional nivå inkluderas även personer skrivna i fel region inom Sverige i över- och undertäckningen.2

Utvandring till ”obefintlig” försvårar jämförelser med 2010

För att folkbokföringen skall överensstämma med den befolkning som faktiskt skall vara folkbokförd i Sverige utreder Skatteverket de personer som under en längre period haft okänd hemvist. Rekommendationen är att ingen skall stå utan känd hemvist i cirka två år. Om Skatteverket kommer fram till att en person inte längre finns i Sverige kan det antingen bero på att personen avlidit eller att personen utvandrat. Skatteverket har valt att klassificera personens frånvaro som en utvandring. Självfallet förblir det land till vilket personen utvandrat okänt – eller obefintligt (OB) som Skatteverket väljer att kalla det.

Sedan år 1998 har antalet avregistrerade som utvandrade från Stockholms län till OB legat mellan ett 30-tal och några hundra per år. År 2010 genomfördes dock en större insats av Skatteverket, vilken fick till följd att 2 376 personer avfördes från folkbokföringen som OB-utvandrare från länet. Under 2011 och 2012 är antalet personer som avfördes åter på en normal nivå, 216 respektive 125 personer.

2

Mer information om befolkningsregistret och dess kvalitet finns i Beskrivning av statistiken som återfinns på SCB:s webbplats:

(26)

ISBN

Andra rapporter i samma serie:

Stockholmsregionens återfl yttningsutbyte med

övriga Sverige

...

2010:05

Befolkningsförändringar per kvartal 2009

2010:07

Bostadsbyggande och befolkningstillväxt

i Stockholms län – Regressionsanalys

2010:11

Fruktsamhet och dödlighet i Stockholms län

1986–2008

2010:12

In- och utvandring samt utrikes födda i Stockholms län 2009

2010:14

”Pensionspuckeln”, 55+fl yttningar

2011:02

Barn och unga och deras familjer, år 2009/2010

2011:03

Vart tar invandrarna vägen?

2011:04

Barns och ungdomars fl yttningar i Stockholms län 2010/2011

2012:03

Födda 2011-2020 efter mödrarnas födelseländer

2012:04

Hushåll och familjer i förändring

2012:05

Kommunprognoser : sammanfattning

2012:06

Bostadsbyggnadsplaner: bilaga till huvudrapport

2012:07

Fruktsamhet och mortalitet 2011

2012:08

Stockholms län - Huvudrapport

2012:09

Varför fl yttar svenska barnfamiljer?

2012:10

www.tmr.sll.se

Demografi sk rapport 2013:01

Befolkningsprognos 2013-2022/45

Befolkningsutvecklingen

References

Related documents

* Index för nöjdhet baseras på de fem påståendena jag har själv varit med och planerat det stöd (hjälp) jag får, personalen lyssnar på mig, jag har de hjälpmedel jag behöver

* Index för nöjdhet baseras på de fem påståendena jag har själv varit med och planerat det stöd (hjälp) jag får, personalen lyssnar på mig, jag har de hjälpmedel jag behöver

• Jag får det stöd (hjälp) jag behöver i mitt korttidshem.. • Personalen frågar hur jag vill ha mitt

Samtliga brukare instämmer i att de får den hjälp de behöver hemma och att de får den hjälp de behöver för att klara skolan samt att de känner sig trygga hemma?. Andelen som

• Varje brukare har fått en egen kod, detta för att säkerställa svarsfrekvensen men också för att säkerställa att varje svar matchas till rätt

Får du bestämma om saker som är viktiga för dig hemma?. Får du den hjälp du vill

Jämfört med Stockholms stad sammantagna resultat upplever sig brukarna i Bromma i genomsnitt lika nöjda, med undantag för diskriminering?. Brukarna i Bromma upplever sig

Jämfört med Stockholms stad sammantagna resultat upplever sig brukarna i Enskede-Årsta-Vantör mindre nöjda i ett flertal frågor..?. Resultat – andel nöjda