för upplevd hälsa bland äldre immigranter
En litteraturöversikt
Catherine Batmanghelich
Arbetsterapeut 2017
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för hälsa och rehabilitering Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp
En litteraturstudie om aktiviteters betydelse för
upplevd hälsa bland äldre immigranter
En litteraturöversikt
A literature study on the meaning of activities for
experienced health among elderly immigrants
A literature review
Catherine Batmanghelich
Kurs: A0038H Arbetsterapi, åtgärder för aktivitet och delaktighet 2 15hp Vårtermin 2017, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap Handledare: Ann-Charlotte Kassberg
Examinator: Maria Larsson Lund Batmanghelich, C.
En litteraturstudie om aktiviteters betydelse för upplevd hälsa bland äldre immigranter.
A literature study on the meaning of activities for experienced health among elderly immigrants
Examensarbete 15 Hp,
Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2017.
Sammanfattning
Syfte: En litteraturstudie om aktiviteters betydelse för upplevd hälsa bland äldre immigranter. Metod: Datainsamlingen genomfördes genom en systematisk litteratursökning i databaserna
Cinahl, PubMed, Psycinfo och Medline. Inklusionskriterierna och granskningen av artiklarna resulterade i att åtta artiklar med kvantitativ ansats slutligen inkluderades.
Resultat: Ur sammanställningen av litteraturstudien framkom fyra kategorier. Dessa fyra
kategorier var: Ålderns betydelse för upplevd aktivitet och hälsa i samband med migration,
det sociala stödets betydelse för utförandet av aktiviteter och upplevelsen av hälsa, ackulturationens betydelse för aktivitetsutförandet och upplevelse av god hälsa samt arbetet och utbildningsgradens betydelse för aktivitet och hälsa.
Sammanfattning: Resultatet indikerar att äldre immigranters hälsa är ett område som
arbetsterapeuter bör uppmärksamma. Det finns behov av forskning som belyser hur arbetsterapeuter i det professionella utövandet av yrket kan erbjuda intervention till denna grupp.
A literature study on the meaning of activities for experienced health among elderly immigrants
En litteraturstudie om aktiviteters betydelse för upplevd hälsa bland äldre immigranter. Examensarbete 15 Hp,
Luleå tekniska universitet, institutionen för hälsovetenskap, 2017.
Abstract
Purpose: A literature study on the meaning of activities for experienced health among elderly
immigrants.
Method: Data collection was carried out through a systematic literature search in the
databases Cinahl, PubMed, Psycinfo and Medline. The inclusion criteria and the review of the articles resulted in eight articles with quantitative assumptions finally being included.
Results: From the compilation of the literature study four categories were identified. These
four categories were: The importance of age for perceived activity and health in connection
with migration, the importance of social support for the conduct of activities and the experience of health, the importance of acculturation for the activity and the experience of good health, and the work and the importance of education for activity and health.
Summary: The outcome indicates that the health of older immigrants is an area that
occupational therapists should pay attention to. There is a need for research that illustrates how occupational therapists can offer intervention to this group.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING 5
2. BAKGRUND 5
2.1 Delaktighet i aktivitet 5-6
2.2 Hälsa och kulturella skillnader 6-7
2.3 Faktorer som inverkar på ackulturationsprocessen 7-8
2.4 Äldres hälsa 9 2.5 Problemformulering 9 2.6 Syftet 10 3. METOD 10 3.1 Design 10 3.2 Datainsamling 10 3.3 Urval 11 3.4 Analys av data 11 3.5 Etiska aspekter 11-12 4. RESULTAT
4.1 Ålderns betydelse för aktivitetsutförandet och upplev hälsa i samband med 12-13
migration
4.2 Det sociala stödets betydelse för utförandet av aktiviteter och upplevelsen av en god 13
hälsa
4.3 Ackulturationens betydelse för aktivitetsutförandet samt upplevelse av en god hälsa 14 4.4 Arbete och utbildningsgradens betydelse för aktivitet och hälsa 14-15
5. RESULTATDISKUSSION 15-17 6. METODDISKUSSION 17-18 6.1 KONKLUSION 18 6.2 Tillkännagivande 18 8. REFERENSLISTA 19-21 BILAGA 1 22 BILAGA 2 23-26 BILAGA 3 26-27
1.Inledning
I dagens moderna samhälle förflyttar sig och bosätter sig människor i länder, utanför födelselandet (Migrationsverket, 2014). Människor flyttar på grund av olika orsaker, en del tvingas fly undan förföljelse medan andra flyttar såsom att bilda familj, arbeta eller studera i ett annat land. Det har visat sig att immigranter är en grupp med högre risk för att drabbas av nedsatt hälsa då de jämförts, med den inrikesfödda i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2009). I rapporten beskrivs hälsotillståndet bland utrikesfödda, bland annat att mötet med det nya landets kultur kan leda till en förändrad livsstil, vilket negativt kan inverka på upplevelsen av hälsa och aktivitetsutförande (Folkhälsomyndigheten, 2009). Möjlighet till utförande av aktiviteter ses inom arbetsterapi som en förutsättning för upplevelse av hälsa, välbefinnande och självständighet. Arbetsterapeuter har en unik kunskap om hur utförandet av aktiviteter kan främja upplevelsen av hälsa och välbefinnande. Vidare kan skillnad göras, då faktorer identifieras som kan inverka på förmågan att utföra aktiviteter. Slutligen, författaren är själv arbetsterapeutstudent, född i ett annat land som har noterat nedsatt hälsa kopplat till
utförandet av aktiviteter, bland äldre släkt och vänner. Därav väcktes intresset av att studera detta område i denna litteraturstudie.
2. Bakgrund
2.1 Delaktighet i aktivitet
Delaktighet i aktiviteter beskrivs inom arbetsterapi som en persons engagemang i sin livssituation, vilket ses som bidragande till upplevelsen av hälsa och välbefinnande (Kielhofner, 2012; Fischer, 2007; Law, 2002). Genom aktivitet förvärvar människor
färdigheter och kompetenser, ansluter sig till andra människor i samhället, finner ändamål och mening i livet (Law 2002; Kielhofner 2012). Varje person har en unik uppsättning av
intressen och aktiviteter som uppfattas tillfredsställande. Vad vi gör varje dag, hur bra vi gör det, och hur mycket vi njuter av aktiviteterna i vardagen beror på faktorer såsom miljö, ålder, familj, samhälle, stöd och funktionsförmåga (Law, 2002). Begränsningar i utförandet av aktiviteter kan ge upphov till känslor av alienation, eller “aktivitetsutanförskap” (engelska: occupational alienation), vilket kan leda till frustration, avsaknad av egenkontroll, maktlöshet och isolering. De som kan vara utsatta för aktivitetsutanförskap är exempelvis personer som är arbetslösa, flyktingar, minoriteter, grupper bosatta i konfliktområden och personer med
funktionsnedsättningar (Law, 2002). Miljön är också avgörande för utförandet av aktiviteter, vilken den kan vara både stödjande och hindrande. Miljön utgör såväl den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivningen i vilken människor lever och verkar inom (Townsend, 2002; Kielhofner, 2012).
2.2 Hälsa och kulturella skillnader
Hälsa är ett mångtydigt begrepp som förstås och tolkas på olika sätt inom hälso- och sjukvården, nationellt såväl som internationellt (Dahlberg & Segesten, 2010; Hjern, 2012, Idler & Benyamin, 1997; Erlandsson & Persson, 2014). Inom arbetsterapi beskrivs hälsa och välbefinnande vara nära kopplad till deltagande i meningsfulla aktiviteter (Christiansen & Townsend, 2010; Kielhofner 2012,). Enligt WHO (1947) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande. Upplevelse av hälsa är således inte bara genom frånvaro av sjukdom eller svaghet. Vidare beskriver WHO att möjlighet till god hälsa är en av de grundläggande rättigheterna för varje människa, utan skillnad på ras, religion, politisk övertygelse, ekonomiskt eller socialt tillstånd. Hälsa är således ett tillstånd som berör hela människan, en individuell upplevelse av att befinna sig i jämvikt. Det handlar både om subjektiv känsla av inre balans och en känsla av jämvikt i relation till medmänniskor och till livet i övrigt (Idler & Bejamnin, 1997). Det har visat att det finns kulturella skillnader i samhället om vad som uppfattas som god respektive dålig hälsa. En rad olika faktorer i människors livssituation har visat sig inverka på hur människors hälsa uppfattas. Dessa faktorer kan variera mellan människor, grupper i samhället samt mellan människor i olika länder (Idler & Benyamin 1997). I en rapport från socialstyrelsen beskrivs hälsa och dess omgivningsfaktorer som: “De viktigaste bestämningsfaktorerna för hälsa/ohälsa är ålder, kön, civilstånd, social klass, socialt stöd/nätverk, utbildning, yrke, arbetsmiljö samt arbete/arbetslöshet och ekonomisk situation” (Hjälm, 2000). Detta stöds även av Angel och Hjern (2004) som menar att hälsan påverkas av ekonomiska förutsättningar, genetiska faktorer, personlighet samt social och kulturell bakgrund.
Immigranter är en grupp som kan vara särskilt sårbara för ohälsa och asylprocessen kan vara fylld av osäkerhet och stress. Det har framkommit att nyanlända i Sverige skattar olika hälsoproblem i högre grad än den inrikesfödda befolkningen. En orsak till detta kan vara arbetslöshet och att inte uppleva sig delaktiga i aktivitet (Angel & Hjern, 2004; Hjern, 2012). Forskning visar att människor som migrerar till ett annat land kan uppleva högre stressnivåer
än ändra, vid utförandet av dagliga aktiviteter. Att flytta till ett nytt land kan leda till en kulturchock, vilket kan innebära problem med anpassning till en ny kultur. Känslor av sårbarhet, osäkerhet, överraskning och rädsla kan uppkomma eftersom bekanta omgivningar plötsligt försvinner och ersätts av nya miljöer och kulturer (Chiang & Carlson, 2003).
Att inneha kulturell kompetens och att förstå människor från andra kulturer är både en utmaning och en möjlighet i det professionella utövandet av arbetsterapeutyrket (Chiang & Carlson, 2003). Genom att främja och uppmuntra möjligheten till delaktighet i aktivitet kan människor stödjas vid val av aktiviteter som är rätt anpassade efter personliga förmågor. Vidare så kan rätt anpassade aktiviteter innebära att nya roller intas, vilket kan stödja
utvecklandet av en ny identitet som liknar den personen hade i det forna hemlandet (Johnsson & Allwood, 2009). En trygg anknytning är dessutom av betydelse för identiteten och för modet till att utforska en ny kultur. En ny identitet skapas i samspel med människor och formas i en process under integrationen. Språket är också av betydelse i skapandet av identitet, speciellt för personer som flyttat till ett nytt land. Genom att förstå, kommunicera och interagera med det nya landets språk, kan personer utbyta erfarenheter med dess
omgivning. Att höra till och delta i olika grupper och sociala sammanhang, har visat sig vara positivt för skapandet av en ny identitet (Johnsson & Allwood, 2009).
2.3 Faktorer som inverkar på ackulturationsprocessen
Ackulturation används ofta synonymt med anpassning som kan definieras som en process av kulturell förändring och anpassning som sker när människor från olika kulturer kommer i kontakt med varandra (Gibson, 2001). Ackulturationsprocessen inleds genom anpassning av personliga, demografiska och sociala faktorer. Åldern har visat sig vara en avgörande faktor för en framgångsrik ackulturation (Gibson, 2001). När ackulturering inleds i tidig ålder, sker ofta processen stabilt över tid. Detta antas vara beroende av att människor i yngre ålder ännu inte har skapat sig en egen kultur utan är integrerade i föräldrarnas kultur. Därmed är risken lägre för kulturkonflikter, då migration sker i yngre ålder. Även den personliga flexibiliteten och anpassningsförmågan är av betydelse under de tidigaste åren i livet (Berry, 1997; Gibson, 2001). Om ackulturation inleds senare i livet, exempelvis vid pensionering, kan det vara svårare att anpassa sig till en ny kultur och miljö.
En faktor som har visat sig inverka på anpassningsprocessen är människors könstillhörighet. Det finns indikationer på att kvinnor som emigrerat kan ha större svårigheter än män att
erhålla nya roller i det nya hemlandet (Berry, 1997) vilket antas vara beroende av att män i högre utsträckning än kvinnor är i förvärvsarbete. Ytterligare en faktor för en framgångsrik ackulturation har visat sig vara utbildningsgrad. Dessutom är utbildning nära sammankopplat med högre inkomst, yrkesstatus och nätverk, vilka alla och envar utgör främjande faktorer för en positiv ackulturation. Utbildning och arbete kan också bidra till att människor förstår och bättre inkluderas i det nya landets kulturella förutsättningar och därmed tillskansar sig kunskap om hur socialt stöd kan erhållas (Berry, 1997). Dock framträder en intressant bild (Angel & Hjern, 2004), då det bland utlandsfödda bosatta i Sverige har visat sig finnas en högre andel människor som både har högskoleutbildning och gymnasieutbildning, än bland den inrikesfödda befolkningen. Det har också visat sig finnas en skillnad bland immigranter med europeisk bakgrund och de som kommer från icke-europeiska länder. De förstnämnda har ofta sämre materiella livsvillkor än de senare nämnda. Johnsson och Allwood (2009) beskriver att denna kombination av låg social status i det nya landet, trots hög utbildning från hemlandet, skapar en unik social grupp i samhället. Detta är en grupp som ofta hamnar i behov av socialt stöd på grund av utanförskap och stressrelaterade sjukdomar.
Betydelsen av tillgång till socialt stöd påtalas som en viktig faktor för upplevelsen av en god hälsa (Angel & Hjern, 2004). Immigranter har rapporterat brist på socialt stöd, begränsade ekonomiska resurser, språkbarriärer och marginaliserad status som hinder för deltagande i aktivitet i samhället (Im & Choe, 2001). Vidare har det framkommit att immigranter upplever begränsade möjligheter i utförandet av fysiska aktiviteter på grund av ekonomi, brist på socialt stöd och språkliga hinder (Im & Choe, 2001). Dessa faktorer likväl som yrkesstatus och bosättning kan vara avgörande faktorer för social isolering och exkludering från
delaktighet i aktivitet. Nedsatt möjlighet till sociala relationer, är ett allvarligt tillstånd, vilket kan ge upphov till inaktivitet, ohälsa och för tidig död (Holt, Smith & Layton, 2010).
Sammanfattningsvis är personliga, demografiska och sociala faktorer viktiga beståndsdelar vad gäller ackulturationsprocessen, vilket inverkar på immigranters hälsa och
2.4 Äldres hälsa
Att definiera äldre, kan vara svårt då ålder ofta indelas i olika kategorier. I en folkhälsorapport från 2009 beskrivs 65 år som den så kallade pensionsåldern i Sverige. Trots detta varierar åldern för pensionering. Människor åldras i olika takt beroende på miljö och genetiska faktorer och dess förutsättningar (Folkhälsorapport, 2009). Kielhofner (2008) beskriver äldre personer utifrån biologiska förändringar och sociala sammanhang. Vidare beskriver
densamme att kroppen upplevs i samband med omgivningen samt att kropp och själ inte skall ses som separata delar. Varje person åldras på olika sätt och det är svårt att identifiera en persons ålder utifrån enbart kronologisk ålder. Under mänsklighetens utveckling har den fysiska aktiviteten varit avgörande för överlevnaden, liksom den idag är nödvändig för att människans självständighet i aktivitet. Sjukdom och fysisk aktivitet är således nära
sammankopplad med upplevelsen av en god hälsa. Då människor hindras från utförandet av aktiviteter, på grund av sjukdom eller ålder, kan detta innebära att bli beroende av andra vid utförandet av dagliga aktiviteter (Dehlin, Hagberg, Rundgren, Samuelsson & Sjöbeck, 2000). Ett gott åldrande är ofta synonymt med frånvaro av såväl sjukdom som fysiska och psykiska begränsningar. En god funktionsnivå med avseende på rörlighet, avsaknad av medicinska komplikationer och en god kommunikationsförmåga är nödvändiga för människors
välbefinnande. Det är också av betydelse att den fysiska förmågan ligger på en nivå som gör att människor orkar utföra de aktiviteter som de vill och behöver, utan att bli alltför uttröttade (Dehlin et al. 2000).
2.5 Problemformulering
Litteraturgenomgången visade att en grupp som framträder som särskilt utsatt för att drabbas av ohälsa är äldre immigranter. Dessutom har tidigare forskning visat på behov av att
sammanställa tillgängliga studier som belyser aktiviteters betydelse för upplevd hälsa bland äldre immigranter (Bennett, Scornaiencki, Brzozowski, Denis & Magalhaes, 2012). Sådan kunskap kan bidra till att arbetsterapeuter och andra professionella bättre kan stödja äldre immigranters möjlighet till aktivitet och delaktighet i samhället, vilket kan bidra till en bättre hälsa hos denna grupp. Med denna litteraturstudie avser författaren att sammanställa den litteratur som finns tillgänglig som studerat aktiviteters betydelse för upplevd hälsa bland äldre immigranter.
2.6 Syfte
Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa och beskriva aktivitetens betydelse för upplevd hälsa bland äldre immigranter.
3. Metod
3.1 Design
Författaren har valt att göra en litteraturstudie för att få en bred bild av aktuellt kunskapsläge kring valt område för denna litteraturstudie. Artiklarna har sammanställts i tabellform (se bilaga 2) och analysen har kategoriserats med inspiration av Friberg (2012), Forsberg och Wengström (2013). Enligt Friberg (2012) är litteraturöversikt en metod som med fördel kan användas för att skapa en översikt över nuvarande kunskap inom ett visst område.
3.2 Datainsamling
Författaren började med att kontakta bibliotekarie vid Luleå tekniska universitetet för stöd med sökteknik inför artikelsökningen. Detta för att säkerställa att relevant litteratur valdes till den kommande litteraturstudien. Sökningarna utfördes i databaserna Cinahl, Pubmed,
PsycInfo och Medline. Sökorden slogs upp i SweMesh för att få rätt Mesh termer. Sökorden kombinerades med de booleska sökoperatorer som AND och OR. I den första sökningen “(Activity of daily living OR ADL OR general functioning OR quality of life) AND immigrants*’’ användes både operatorerna AND och OR. Även trunkering användes för immigrants. I den andra sökningen “Activity of daily living AND social support AND
immigr*”användes bara AND och trunkering. I den tredje sökningen “Activity of daily living AND immigrants AND health” användes enbart AND. Databasen Pubmed gav flest antal träffar totalt, jämfört med de andra databaserna. Ur de olika databaserna gav första
sökordskombinationer (se bilaga 1) flest antal träffar (Activity of daily living OR ADL OR general functioning OR quality of life AND immigrants*). Sökningen gav totalt 726 antal träffar.
3.3 Urval
För att besvara syftet med denna litteraturöversikt, valdes artiklar ut systematiskt.
Inklusionskriterier valdes utifrån syftet samt för att få en tydlig avgränsning för de artiklar som inkluderades i denna litteraturöversikt. Inklusionskriterierna var: I) artiklar med kvantitativ ansats II) publicerade i en vetenskaplig tidskrift mellan år 2000–2017, III) studierna skulle beskriva immigranter 65 år och uppåt. I bedömningen valdes artiklar bort som ej uppfyllde inklusionskriterierna. Även artiklar som handlade om medicinska
konsekvenser valdes bort. Likaså exkluderades kvalitativa artiklar. Totalt gav denna sökning 726 träffar, av dessa lästes 174 artiklars abstrakt och titel. I nästa skede kvarstod åtta artiklar som relevanta. Dessa artiklar lästes och översattes i sin helhet.
3.4 Analys av data
I enlighet med Friberg (2012), Forsberg och Wengström (2013) lästes de slutgiltiga
identifierade artiklarna noggrant för att författaren inte skulle missa någon viktig information. Därefter kvalitetsgranskades artiklarna med en checklista från Forsberg och Wengström (2013). Enligt Friberg (2012) är granskning av de valda texternas kvalitet nödvändigt för att få klarhet av vad analysen grundas på och att de inkluderade artiklarna håller god kvalité. I en översiktstabell har de inkluderade artiklarna i uppsatsen sammanställts efter artiklarnas titel, studietyp, syfte, metod, resultat och studiekvalitet. De kvarstående åtta artiklar blev grunden för uppsatsens resultatredovisning som redovisas i bilaga 2. Fortsättningsvis granskades resultatet noggrant och relevant data plockades ur för tolkning. För att förtydliga resultatet urskildes likheter och skillnader i artiklarnas innehåll, vilka kom att bilda fyra övergripande kategorier (tabell 1).
3.5 Etiska Aspekter
Författaren valde att göra en litteraturöversikt för att ta reda på kunskapsläget inom valt området. Förhoppning är att sådan kunskap kan bidra till ökad förståelse över hur
arbetsterapeuter kan stödja äldre immigranter att bibehålla en god hälsa och engagemang i meningsfulla aktiviteter. Då arbetsterapeuten ska följa lagen om forskningsetisk prövning samt följa de etiska regler och riktlinjer som gäller för forskning (Förbundet Sveriges arbetsterapeuter [Etisk kod för arbetsterapeuter], 2013) har författaren valt artiklar som är
etiskt granskade och godkända för publicering, såsom Forsberg och Wengström (2013)
rekommenderar. En feltolkning av artiklarnas innehåll kan förekomma då artiklarna är skrivna på engelska. Trots detta anser författaren att vinsten med den här uppsatsen är större än de etiska riskerna. Vinsten med denna studie är att arbetsterapeuter kan få en ökad förståelse för hur de kan stötta immigranter genom att ta hänsyn till deras kultur och syn på hälsan.
Kunskapen är viktig då denna grupp är en aktuell grupp i framtidens hälsofrämjande arbete för arbetsterapeuter. Det kan dock vara en utmaning för arbetsterapeuter att analysera och möjliggöra betydelsefulla aktiviteter som bidrar till upplevelse av hälsa, då tider och traditioner inom hälso- och sjukvården, bidragit till att arbetsterapeutyrket utvecklas och förändras.
4. Resultat
Från analysen av valda artiklar framkom fyra kategorier vilka alla speglar hur olika faktorer som påverkar aktiviteter har betydelse för upplevd hälsa bland äldre immigranter.
Kategorierna som framkom visas i tabell 1.
Tabell 1 1)Ålderns betydelse
för upplevd aktivitet och hälsa i samband med migration
2)Det sociala stödets betydelse för utförandet aktiviteter och upplevelsen av hälsan 3)Ackulturationens betydelse för aktivitetsutförandet samt upplevelse av god hälsa
4)Arbetets och utbildningens betydelse för upplevd aktivitet och hälsa
6*, 7*, 8* 3* 1*, 2*, 7*, 8* 1*, 2*, 3*, 4*, 5*
*De angivna siffrorna syftar till de granskade artiklarna, se bilaga 2
4.1 Ålderns betydelse för aktivitetsutförandet och upplevd hälsa i samband med migration
Från analysen av artiklarna framkom det att ålder vid migrations tillfället vara en avgörande faktor för upplevda begränsningar i utförandet av aktiviteter, i det dagliga livet. Likaså
framkom det att åldern inverkade på omfattningen av hur mycket immigranter använde sig av samhällets stödsystem i form av hälso- och sjukvård. Företrädesvis framkom det i denna kategori att aktiviteter inbegrep förmågor såsom att resa sig, sätta sig, gå och bibehålla balans i stående (Garci & Reyes 2016). Det vill säga att klara av vardagliga aktiviteter kopplade till fysiska aktiviteter (Lum & Vanderaa 2010). Vidare framkom det att hög åldern vid migration
var en faktor som inverkade på möjlighet till utförande av aktiviteter självständigt i det dagliga livet, då fysiska förmågor var nära sammankopplade med ålder (Garci & Reyes 2016; Coustasse et al. 2009). Från resultatet framkom det att äldre immigranter använde sig av hälso-och sjukvårdsinsatser i högre grad än immigranter som varit bosatta sedan tidig ålder i det nya hemlandet, på grund av fysiska och kognitiva begränsningar (Coustasse et al. 2009; Garcia & Reyes 2016; Spalter et al. 2014). Användandet av vårdtjänster, bruk av läkemedel och möjlighet till samhällets sociala stödsystem var också beroende på vilket land man immigrerat till (Spalter et al. 2014), beroende av det nya hemlandets sjukförsäkringssystem. Sammanfattningsvis, analysen visade att ålder vid migration var av betydelse för äldre immigranters upplevelse av hälsa och aktivitetsutförande.
4.2 Det sociala stödets betydelse för utförandet av aktiviteter och upplevelsen av hälsa
Analysen visade att immigranter som gavs stöd till utförandet av aktiviteter från samhälle och närstående, beskrev upplevelse av god hälsa i större utsträckning, än de som saknade socialt stöd. Det sociala stödet kunde dock även ha en kontraproduktiv effekt, då dessa människor samtidigt kunde uppleva nedsatt autonomi och möjlighet att själva utföra vardagliga aktiviteter i hem och samhälle (Spalter et al. 2014). Då stöd inte var anpassat efter individuella behov kunde detta bidra till nedsatt möjlighet till delaktighet i aktivitet. Det framkom från analysen att nedsatta autonomin främst orsakades av att närstående tog över utförandet av vardagliga aktiviteter. Detta indikerar ett behov av att professionella, ges kunskap om hur det kan instruera vårdgivare och närstående om hur äldre immigranters aktivitetsförmåga kan stödjas för dessa ska bibehålla och förbättra aktivitetsförmågan, även vid hög ålder. Genom bibehållandet av förmågor kan också upplevelsen av hälsa och livskvaliteten stärkas bland äldre immigranter, till nytta för individ och samhälle (Spalter et al. 2014). Således är det av betydelse att arbetsterapeuter och andra professionella aktörer inom hälso- och sjukvård medverkar till att äldre immigranter ges möjlighet till rätt stöd som är anpassat efter individuella behov och önskemål för att individuella förmågor ska bibehållas och utvecklas.
4.3 Ackulturationens betydelse för aktivitetsutförandet samt upplevelse av en god hälsa
Denna kategori visar att immigranter som hade lägre nivå av ackulturation även hade högre risk för att drabbas av depression och efterföljande begränsningar med avseende på sociala relationer. Brist på sociala nätverk visade sig vara nära associerade med sämre hälsoutfall och begränsningar i aktiviteter i det dagliga livet (Pudaric et al 2003; Lum & Vanderaa 2010). Analysen visade att immigranter som bibehållit ett fungerande socialt nätverk samt de som levde med en partner, hade bättre tillgång till stöd, vilket var en skyddande faktor för förmåga att utföra aktiviteter och upplevelsen av hälsa (Spalter et al. 2014). Det framkom att mental och fysisk förmåga var lägre bland immigranter jämfört med den inhemska befolkningen. Traumatiska livshändelser innan migration kopplades till begränsningar i utförandet av aktiviteter i det dagliga livet. Då hälsan var nedsatt redan vid migration blev den ofta sämre efter migration, vilket i sin tur berodde på de stressfaktorerna i samband med flytt till det nya hemlandet (Osman & Walsemann 2013). Vidare framkom det (Coustasee, 2009) att
anpassning till förutsättningarna i det nya landet var nära associerad med hur
aktivitetsutförandet skattades. De som inte hade anpassat sig hade ofta svårigheter att finna meningsfulla aktiviteter i det nya hemlandet. Det framkom att personer som skattade
ackulturation framgångsrik ofta var personer som var gifta, välutbildade och som hade en god fysisk hälsa. Analysen visade att grad av ackulturation kan nära förbunden med deltagande i social aktivitet. Vidare framkom det att en negativ ackulturation kan vara en bidragande orsak till depression bland äldre immigranter (Lum & Vanderaa, 2010). Följaktligen är en
framgångsrik ackulturation av betydelse för att immigranter ska uppnå en god hälsa och för utförandet av meningsfulla aktiviteter.
4.4 Arbete och utbildningsgradens betydelse för aktivitet och hälsa
Det visade sig att utbildningsgraden hade ett starkt samband med antalet svårigheter i utförandet av aktiviteter i det dagliga livet. Från analysen framkom det att immigranter med lägre utbildningsgrad, skattade att de var engagerade i ett färre antal aktivitet samt att de upplevde sig ha ett generellt lägre hälsotillstånd (Osman & Walsemann 2013; Pudaric et al 2003; Spalter et al. 2014; Jang & Chiriboga 2011). Vidare framkom det att inkomst var nära korrelerat med utbildningsnivån och att de med lägre utbildningsgrad hade också lägre inkomst i det nya hemlandet (Osman och Walsemann 2013; Jang & Chiriboga 2011; Angel, Angel, Vengegas & Bonazzo 2010). I studien (Pudaric et al. 2003) framkom det att
immigranter skattade hälsotillståndet lika som den inhemska befolkningen. Detta antogs bero på att dessa hade emigrerat som högutbildad arbetskraft. De med högre utbildning var också de som utnyttjade samhällstjänster såsom hälso- och sjukvård i störst utsträckning, vilket i många länder är korrelerat med sjukvårdsförsäkringar och ekonomiska förutsättningar. På så sätt hade dessa möjligheter att i rätt tidpunkt få stödinsatser som inverkade på hälsan, vilket medförde lägre risk för att utveckla exempelvis fysiska funktionsbegränsningar. Motsatsen, det vill säga när människor upplever brist på makt och social status, då uppstod försämringar med avseende förmågan att finna rätt stöd för individuella behov (Spalter et al. 2014).
Sammanfattningsvis visar denna kategori att utbildning, inkomst och arbete är viktiga faktorer som inverkar på immigranters möjlighet till att upplevelsen av hälsa samt utförandet av aktiviteter.
5. Resultatdiskussion
Efter litteraturgenomgången och resultatredovisningen av samtliga åtta artiklar, framkom ett samband mellan hälsa och möjlighet till utförandet av meningsfulla aktiviteter bland äldre immigranter. I flera studier framkom det att åldern vid immigration var en avgörande faktor för hur väl immigranter anpassade sig i det nya hemlandet. Det framkom att ålder vid migration var avgörande för ackulturationsprocessen. Desto tidigare i livet människor immigrerat till ett annat land, desto större möjlighet fanns det för en gynnsam personlig ackulturation (Garci & Reyes 2016; Lum och Vanderaa 2010; Coustasee, Bae, Sing & Trevinó, 2009). Detta stämmer överens med Gibsons (2001) som menar att åldern är en avgörande faktor för ackulturation och att, när ackulturering inleds i tidigt ålder sker ofta processen stabilt över tid.
Förutom ålder så tycks även biologiska, psykologiska och sociala förmågor inverka på den generella anpassningsförmågan. Det framkom andra faktorer som inverkade på
immigranters ackulturation och deltagande i sociala aktiviteter. Personer som var gifta och välutbildade, samt hade en god fysisk hälsa, visade sig kunna anpassa sig bättre och deltog mer obehindrat i sociala sammanhang. Miljö, ålder, familj, samhälle, stöd och
funktionsförmåga inverkade på hur delaktiga människor upplevde sig vara engagerad i livets aktivitet (Lum & Vanderaa 2010; Law, 2000). Enligt Kielhofner (2012) och Townsend (2002) är dessutom miljön där aktiviteter sker, en viktig komponent, vilken kan vara både stödjande och hindrande. För mycket stöd kan bidra till nedsatt autonomi och nedsatt förmåga att utföra
aktiviteter i hem och samhälle (Dehlin et al. 2000; Spalter et al. 2014). Emellertid, att enbart fokusera på ålder med avseende på upplevelse av hälsa, kan innebära att annan information går förlorad. Genom att anamma en holistisk och inkluderande approach i mötet med klienter födda i andra länder kan viktig information framkomma. Detta kan bidra till att väl anpassade interventioner kan erbjudas till klienter födda i andra länder.
Resultatet visar att traumatiska livshändelser innan immigration, också hade kopplingar till begränsningar i utförandet av aktiviteter i det dagliga livet. Enligt Johnsson och Allwood (2009) är en trygg anknytning av betydelse för identiteten, men även för att individuellt mod till att utforska en ny kultur, ska kunna utvecklas. Detta indikerar att människans personliga “livs-bagage” tycks vara avgörande för en lyckad integration och assimilation, vilket i nästa steg är en grundläggande faktor för en god hälsa med aktivitet. Motsatsen, det vill säga ohälsa och social isolering, uppstår lätt om människan har svårt att anpassa sig (Pudaric et al. 2003).
I analysen framkom det att utbildningsgraden var nära förknippad med inkomst, upplevelsen av god respektive dålig hälsa och begränsningar i utförandet av aktiviteter. Samtidigt framkommer en bild av högutbildade immigranter, som inte acklimatiserat sig till ett välfungerande socialt liv. Författaren finner detta högst intressant och önskar se framtida studier inom detta fält. Immigranter som hade lägre grad än gymnasieutbildning, jämfört med övriga, hade lägst inkomst, sämre förmåga i aktiviteter i det dagliga livet, samt sämre hälsa överlag (Osman & Walsemann 2013; Pudaric et al 2003; Spalter et al 2014; R. Angel et al 2010). De som utmärkte sig och påpekade avvikande resultat i Sverige, där även välutbildade immigranter hade sämre hälsa och lön, var Angel och Hjern (2004) samt Johnsson och Allwood (2009). En förklaring till detta kan vara olika länders sociala strukturer och olika länders välfärdssystem.
Människors mentala och fysiska hälsa är starkt sammankopplade till varandra. Om människor ständigt oroar sig för levnadsvillkor och har nedvärderande tankar/upplevelser kan detta bidra till nedstämdhet. Detta kan också inverka på det fysiska hälsotillståndet. Angel och Hjern (2004) menar att människors hälsa påverkas av bland annat ekonomiska förutsättningar. Även stress för ekonomin kan utgöra fara för människors hälsa. Vidare beskriver Kielhofner (2012) att människors mentala och fysiska kapacitet ligger till grund för aktivitetsutförandet. Densamme beskriver att ekonomiska förutsättningar i omgivningen är viktiga för individen för hur väl denne utför sina aktiviteter i det dagliga livet. Detta kan vara en av anledningarna till att deltagarna i studierna upplevde begränsningar i aktivitetsutförandet. Detta indikerar att språket kan vara ett hinder för hur människor tar reda på vilka resurser som finns att nyttja i
samhället. Johnsson och Allwood (2009) lyfter språket som en viktig funktion i skapandet av en identitet och kontaktsökande. Författaren antar att detta skulle kunna knytas till
diskussionen om ålderns betydelse till förmågan att lära sig ett nytt språk. Det framkom att förmåga till språkinlärning tycks vara av avgörande betydelse för skapandet av nya kontakter och upplevelsen av att befinna sig i ett socialt sammanhang.
Resultat visar att kulturen är avgörande för människors sociala relationer. Även synen på vad som är en god eller dålig hälsa kan vara kulturellt relaterat, vilket kan inverka på människors upplevelse av hälsotillstånd. Detsamma gäller individens val av olika aktiviteter. Att vissa deltagare upplevde sämre hälsa kan bero på de ovanstående faktorerna samt
socioekonomiska omständigheter och övriga demografiska faktorer. Resultatet indikerar på ett behov av vidare studera om och hur arbetsterapeuter kan stödja äldre immigranter att uppnå en upplevd god hälsa.
6. Metoddiskussion
För att kunna besvara studiens syfte utifrån problemformuleringen valdes en litteraturstudie som metod. Författaren önskade få ett brett och relativt globalt perspektiv gällande äldre immigranters upplevelse av aktiviteters betydelse för hälsan. I efterhand anser författaren att en litteraturstudie var ett bra val för att besvara studiens syfte. Valet av att inkludera ett brett perspektiv av artiklar visade sig givande då intressanta skillnader framkom.
De databaser författaren valde upplevdes relevanta för artikelsökningen då dessa innehöll vetenskapliga publikationer inom området arbetsterapi, rehabilitering, medicin och omvårdnad. Sökorden som valdes var “activity of daily living”, “general functioning”, “quality of life”, “immigrants”, “social support” och “health”. Dessa har varit värdefulla och vägledande för att finna relevanta artiklar till uppsatsen.
Den inledande sökordskombinationen gav inte önskad utdelning och därför lade
författaren till engelskans “or” samt “and” i syfte att få fler träffar, exempelvis “quality of life AND/OR ADL”. Likväl användes trunkering på ändelsen för “immigr” eller “immigrants”. I den slutgiltiga sökningen användes däremot ingen trunkering, detta i syfte att se om det fanns någon skillnad i resultat med och utan trunkering. Artiklarna som sedan valdes ut hade alla en kvantitativ ansats. Vid en uppföljande litteraturstudie kommer fler kombinationer av sökord att väljas för att fånga andra perspektiv, såsom språkets betydelse för en god hälsa. Valet av kvantitativa artiklar var ett medvetet val för att generaliserbara resultat eftersöktes.
Författaren har använt sig av en checklista (se bilaga 3) från Forsberg och Wengström (2013) i syfte att kvalitetsgranska artiklarna. Dessa uttrycker att studier med låg kvalitet inte bör inkluderas i en systematisk litteraturstudie, vilket författaren fann logiskt. Efter att sedan ha tagit ställning till varje enskild fråga i denna lista fick författaren ett bra underlag för att kunna värdera studiernas kvalitet. Sammanställningen av vald metod gav författaren större förståelse för aktiviteters betydelse för upplevd hälsa bland äldre immigranter genom de fyra kategorierna som framkom ur analysen.
6.1 Konklusion
Sammanfattningsvis har författaren fått svar på syftet med denna uppsats som visade att åldern, det sociala stödet, ackulturation och utbildningsgraden hade betydelse för upplevd aktivitet och hälsa i samband med migration. Resultatet visar att äldre immigranters mångfaldiga problematik är någonting som arbetsterapeuter kan och bör uppmärksamma. Orsaken till inskränkning i vardagliga aktiviteter behöver inte nödvändigtvis härledas till enbart sjukdom utan kan knytas till flera olika bidragande faktorer, såsom exempelvis kultur, tradition, språk och sociala strukturer. Litteraturstudien gav upphov till nya frågor om hur arbetsterapeuter kan stödja denna målgrupps aktivitet och en fortsatt god hälsa.
6.2 Tillkännagivande
Författaren vill passa på att tacka handledare Ann-Charlotte Kassberg, Adjungerad
universitetslektor vid institutionen Hälsovetenskap Luleå Tekniska Universitet för sitt stöd och uppmuntran under arbetets gång. Tack för dina uppmuntrande ord och för dina värdefulla kommentarer. Tack!
7. Referenslista
Angel, B. & Hjern, A. (2004). Att möta flyktingar. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur
*Angel, R. J., Angel, J. L., Díaz Venegas, C., & Bonazzo, C. (2010). Shorter stay, longer life: age at migration and mortality among the older Mexican-origin population. Journal of aging
and health, 22(7), 914-931.
Berry, John W. "Immigration, acculturation, and adaptation." Applied psychology46.1 (1997): 5-34.
Bennett, K. M., Scornaiencki, J. M., Brzozowski, J., Denis, S., & Magalhaes, L. (2012). Immigration and its impact on daily occupations: A scoping review. Occupational therapy
international, 19(4), 185-203.
Chiang, Michael, and Glenys Carlson. "Occupational therapy in multicultural contexts: Issues and strategies." British Journal of Occupational Therapy 66.12 (2003): 559-567.
Christiansen, C. H., & Townsend, E. A. (2010). Introduction to Occupation: The Art and
Science of Living (2nd ed.). Upper Saddle River, NJ: Pearson Education Inc.
*Coustasse, A., Bae, S., Arvidson, C., Singh, K. P., & Treviño, F. (2009). Disparities in ADL and IADL disabilities among elders of Hispanic subgroups in the United States: Results from the National Health Interview Survey 2001-2003. Hospital topics, 87(1), 15-23.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: I teori och praxis (1.utg. ed.). Stockholm: Natur & kultur.
Dehlin, O. (red.) (2000). Gerontologi: åldrandet i ett biologiskt, psykologiskt och socialt
perspektiv. Stockholm: Natur och kultur.
Erlandsson, L.K., & Persson, D. (2014). ValMO-modellen - Ett redskap för aktivitetsbaserad
arbetsterapi. Lund: Studentlitteratur AB.
Fisher, A.G., & Nyman, A. (2007). OTIPM: En modell för ett professionellt resonemang som främjar bästa praxis i arbetsterapi. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter
Friberg, Febe (red) 2012. Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2.,[rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Förbundet Sveriges arbetsterapeuter (2013). Etisk kod för arbetsterapeuter. Stockholm: Förbundet Sveriges arbetsterapeuter.
*Garcia, M. A., & Reyes, A. M. (2016). Physical functioning and disability trajectories by age of migration among Mexican elders in the United States. The Journals of Gerontology: Series
Gibson, M.A. (2001). Immigrant adaptation and patterns of acculturation. Human
Development, 44, 19– 23.
Hjern, A. 2012. Migration and public health- Health in Sweden: The national public health report 2012, chapter 13. Scandinavian journal of public health 40(255–267).
Hjälm, F. (2000). Olika villkor-olika hälsa: En studie bland invandrare från Chile, Iran,
Polen och Turkiet (2000:3). Stockholm: Socialstyrelsen.
Holt-Lunstad, J., & Smith, T. B. i Layton, JB (2010). Social relationships and mortality risk: a meta-analytic review. PLoS medicine, 7(7), e1000316.
Im E, Choe M (2001). Physical activity of Korean immigrant women in the U.S. needs and
attitudes. International Journal of Nursing Studies 38: 567–577.
Idler, E. L., & Benyamin, Y. (1997). Self-rated health and mortality: a review of twenty-seven community studies. Journal of health and social behavior, 21-37.
*Jang, Y., & Chiriboga, D. A. (2011). Social activity and depressive symptoms in Korean American older adults: The conditioning role of acculturation. Journal of Aging and Health,
23(5), 767-781.
Johnsson, P. & Allwood, C.M. (red.) (2009). Mänskliga möten över gränser: vård och social
omsorg i det mångkulturella samhället. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Kielhofner, G. (2008). A Model of Human Occupation (4th ed). Lippincott: Wiliams &
Wilkins.
Kielhofner, G. (2012). Model of Human Occupation: Teori och tillämpning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.
Law M. Participation in the occupations of everyday life. American Journal of Occupational Therapy. 2002; 56(6):640-649.
Lennartsson, C., & Heimersson, I. (2009). Äldres hälsa. I M. Danielsson, M. Berlin, I. Heimersson & M. Talbäck (red.), Folkhälsorapport 2009 (s. 145-180). Stockholm: Socialstyrelsen.
*Lum, T. Y., & Vanderaa, J. P. (2010). Health disparities among immigrant and non-immigrant elders: the association of acculturation and education. Journal of Immigrant and
Minority Health, 12(5), 743-753.
Migrationsverket, 2014. Hämtad från
https://www.migrationsverket.se/download/18.39a9cd9514a346077212ead/1485556228297/Å rsredovisning+2014.pdf
*Osman A., Walsemann K. M. (2013). Ethnic disparities in disability among middle-aged and older Israeli adults. The role of socioeconomic disadvantage and traumatic life events. Journal of Aging and Health, 25, 510-531.
*Pudaric S., Sundqvist J., Johansson S. (2003). Country of birth, instrumental activities of daily living, self-rated health and mortality: A Swedish population-based survey of people aged 55–74. Social Science and Medicine, 56, 2439–2503
*Spalter T, Brodsky J, Shnoor Y (2014) Improvements and decline in the physical functioning of Israeli older adults. Gerontologist 54:919–929
Townsend, E (ed). (2002). Enabling Occupation: An Occupational Therapy Perspective. (2nd edition) Ottawa: Canadian Association of Occupational Therapists.
World Health Organization. Development and Constitution of the World Health Organization. Chronicle of the World Health Organization. 1947; 1(1-2): 1-196.
Bilaga 1: Översikt av litteratursökningen
Databas Sökord Kombination Antal Träffar Antal lästa abstract till artiklar Antal valda/lästa Artiklar CINAHL -2000-2017 -Engelska -65+
1.(Activity of daily living OR ADL OR general functioning OR quality of life) AND
immigrants*
2. Activity of daily living AND social support AND immigr*
3. Activity of daily living AND immigrants AND health 1. 133 2. 6 3. 43 1. 40 2. 0 3. 9 1. 1 2. 0 3. 0 PUBMED -2000-2017 -Engelska -65+
1.(Activity of daily living OR ADL OR general functioning OR quality of life) AND
immigrants*
2. Activity of daily living AND social support AND immigr*
3. Activity of daily living AND immigrants AND health 1. 165 2. 33 3. 44 1. 29 2. 4 3. 10 1. 6 2. 0 3. 0 PSYCINFO -2000-2017 -Engelska -65+
1.(Activity of daily living OR ADL OR general functioning OR quality of life) AND
immigrants*
2. Activity of daily living AND social support AND immigr*
3. Activity of daily living AND immigrants AND health 1. 131 2. 0 3. 46 1. 49 2. 0 3. 8 1. 1 2. 0 3. 0 MEDLINE -2000-2017 -Engelska -65+
1.(Activity of daily living OR ADL OR general functioning OR quality of life) AND
immigrants*
2. Activity of daily living AND social support AND immigr*
3. Activity of daily living AND immigrants AND health 1. 124 2. 0 3. 1 1. 25 2. 0 3. 0 1. 0 2. 0 3. 0
Bilaga 2: Översiktstabell av inkluderade artiklar
N r Författar e År/ Land Titel/Tidskr iftSyfte Metod Resultat Studie
Kvalit et Hög, Medel Låg 1 Amira Osman & Katarina M. Walsema nn (2013) Israel. Ethnic Disparities in Disability Among Middle-Aged and Older Israeli Adults: The Role of Socioecono mic Disadvantag e and Traumatic Life Events/ Journal of Aging and Health.
Syftet med denna studie var att undersöka om det förekom socioekonomiska nackdelar och traumatiska livshändelser och etniska skillnader i funktionshinder bland israeliska vuxna. Kvantitativ Deskriptiv ansats där totalt 1546 deltagare intervjuades mellan 2005-2006. Respondenter intervjuades via datorassisterad personlig intervju. Dessutom lämnades ett självstyrt frågeformulär. Begränsningar i ADL var lika för araber och veteran judar men också högre för FSU immigranter jämfört med veteran judar. Inklusion av utbildning, inkomst och traumatiska livshändelser dämpades men eliminerar inte etniska skillnader i funktionshinder. Hög 2 Sonja Pudaric, Jan Sundquist , Sven-Erik Johansson (2003) Sverige. Country of birth, instrumental activities of daily living, self-rated health and mortality: a Swedish population-based survey of people aged 55–74/ Social Science and Medicine. Social S
Syftet med studien var att analysera data från personer som invandrat från Sydeuropa, Östeuropa och Finland till Sverige, för att ta reda på deras upplevelse i IADL. Kvantitativ Logistisk regressionsmodell Total deltagare: 8959 Självrapporterade data analyserades med hjälp av en proportionell riskmodell.
Författarna fann att immigranter födda i Finland, Sydeuropa och Östeuropa som kommit till Sverige hade en signifikant ökad risk för dåligt hälsotillstånd och därigenom minskad självständighet i vardagsliv i jämförelse med inhemska svenskar. Dessa författare fann också att en immigrants ursprungsland var en viktig
förutsägelse för förmågan att delta i funktionella aktiviteter i det dagliga livet. Hög 3 Tal Spalter, Jenny Brodsky & Improvement s and Decline in the Physical Functioning
Syftet var att undersöka funktionstillstånd hos populationen av äldre i Israel. Fyra
Kvantitativ Longitudinella data Total deltagare 982 De datorstödda personliga Resultaten avslöjar att fysisk funktion bland äldre vuxna kan minska såväl som förbättra över
Yitschak Shnoor (2014) Israel. of Israeli Older Adults/ The Gerontologis t. funktionsområden studerades som förändringar i slutet av livet skede, förflyttningar, aktivitet i det dagliga livet (ADL) och andra faktorer studerades som hälsa och sociala variabler.
intervjuerna
genomfördes ansikte mot ansikte.
tid. Äldre ålder, ökat antal sjukdomar och komorbiditet, att leva med andra (inte maka) jämfört med att bo ensamma, få informell hjälp och formell hjälp i hemmet var avgörande för en försämring av fysisk funktion. Resultatet visar även att arabiska äldre vuxna har högre risk för försämring över tid jämfört med judiska äldre vuxna. 4 Yuri Jang & David A. Chiriboga (2011) Korea. Social Activity and Depressive Symptoms in Korean American Older Adults: The Conditioning Role Of Acculturatio n/ Journal of Aging and Health. Denna studie undersökte de oberoende och interaktiva effekterna av ackulturation och social aktivitet på depressiva symtom. Kvantitativ Regressionsanalys med totalt 675 deltagare Undersökningsinstru ment med ett
standardi-serat frågeformulär som skulle vara självstyrt. Efter att ha kontrollerat effekterna av demografiska och hälsorelaterade variabler identifierades både ackulturering och social aktivitet som signifikanta prediktorer. Ytterligare analys visade att den positiva effekten av social aktivitet på mental hälsa var särskilt stark bland dem med lägre nivåer av ackulturation. Medel 5 Roland J. Angel, Jacquelin e L. Angel, Carlos Díaz Venegas, and Claude Bonazzo (2010) USA. Shorter stay, Longer life; age at migration and Mortality Among the Older Mexican Orgin Population/ Journal of Aging and Health.
Syftet var att undersöka sambandet mellan åldern vid migration och dödlighet under en 13-årig period i ett urval av mexikanska amerikanska invandrare 65 år och äldre vid baslinjen.
Kvantitativ
Regressionsanalys Total deltagare: 2965 Instrument användes såsom Katz Index och CES-D.
Resultatet visar att immigrant produktionen inte representerar en homogen risk för dödlighet. Personer som migrerade till Förenta staterna i mogen vuxen ålder har en betydligt lägre risk för dödsfall än individer som migrerade i barndomen eller i medelåldern. Medel
6 Marc A. Garcia & Adriana M. Reyes (2016) USA. Physical Functioning and Disability Trajectories by Age of Migration Among Mexican Elders in the United States.
Studiens syfte var att undersöka nativitet och ålder av migration för hälsan hos den mexikanska äldre befolkningen/ The Journal of Gerontology. Kvantitativ Latenta tillväxtkurvmo-deller Total deltagare: 3050 Instrument POMA användes för att utvärdera funktionella begränsningar. Självskattningsvärd en i ADL poäng visar ingen ålder för migrations
skillnader. Emellertid skiljer sig fysisk kapacitet POMAs signifikant för män och kvinnor efter ålder av migration. Immigranter som anlände i medelåldern har färre funktionsbegränsnin gar vid 65 års ålder, men har en ökad ökning av POMAs med ålder. Hög 7 Terry Y. Lum & Julianne P. Vanderaa (2010) USA. Health Disparities Among Immigrant and Non-immigrant Elders: The Association of Acculturatio n and Education/ Journal of Immigrant and Minority Health.
Syftet med denna studie var att undersöka invandrar statusen bland äldre människor med deras fysiska och psykiska hälsa, användningsgrad av olika hälsotjänster och sjukförsäkringar. I synnerhet undersöktes effekterna av variablerna invandrarstatus, utbildning, ackumulering, ras och etnicitet. Kvantitativ Logistisk regression Total deltagare 7 345 Frågeformulär vid självskattat hälsotillstånd.
Resultatet visar att immigrantstatusen var negativt associerad med depressionsnivå, antal IADL-svårigheter. Det fanns betydande interaktiva effekter av ras och etnicitet och status på dessa beroende variabler. Fynden stödjer förekomsten av dubbel fara bland de som samtidigt är immigrant och en medlem av en ras och etnisk minoritetsgrupp i USA. Acculturation har starka förknippningar med utnyttjandet av sjukförsäkring och med många svårigheter i IADL. Medel 8 Alberto Coustasse , Sejong Bae, Cody Arvidson, Disparities in ADL and IADL Disabilities among Elders of
Syftet var att jämföra
funktionshinder och funktionsbegränsnin gar bland äldre latinamerikanska Kvantitativ Chi-kvadrat analys Total deltagare: 31875 Hälsoinriktat frågeformulär om ADL/IADL. Resultat visade på funktionsnedsättnin g av någon typ hos hispanic grupper. Puerto Ricaner rapporterade de
Karan P. Singh & Fernando Trevinó (2009) USA. Hispanic Subgroups in the United States: Results from the National Health Interview Survey 2001-2003/ Hospital topics. undergrupper, genom att använda data från 2001-2003 National Health Interview Survey (National Center for Health Statistics 2008a). högsta aktivitetsnivåerna för dagliga aktiviteter (ADL) och instrumentella aktiviteter i dagliga levande (IADL) funktionsnedsättnin gar jämfört med andra latinamerikanska undergrupper (mexikaner, kubaner, centrala och sydamerikaner).
Bilaga 3: Checklista för kvantitativa artiklar – kvasi-experimentella
studier
Syftet med
studien?... ... ➤Är frågeställningarna tydligt beskrivna? Ja ᧇ Nej ᧇ
➤Är designen lämplig utifrån syftet? Ja ᧇ Nej ᧇ ➤Vilka är
inklusionskriterierna?... ... ➤Vilka är exklusionskriterierna?
... .... ➤Vilken urvalsmetod användes?
... ᧇ Randomiserat urval
ᧇ Obundet slumpmässigt urval ∙ ᧇ Kvoturval
ᧇ Klusterurval ᧇ Konsekutivt urval ᧇ Urvalet är ej beskrivet
➤Är undersökningsgruppen representativ? Ja ᧇ Nej ᧇ
➤Var genomfördes undersökningen?... ➤Vilket antal deltagare inkluderades i undersökningen?
➤ Vilka mätmetoder användes?
... ➤ Var reliabiliteten beräknad? Ja ᧇ Nej ᧇ
➤ Var validiteten diskuterad? Ja ᧇ Nej ᧇ
➤ Var demografiska data liknande i jämförelsegrupperna? Ja ᧇ Nej ᧇ -Om nej vilka skillnader
fanns?... ...
-Hur stort var bortfallet?... ➤ Fanns en bortfallsanalys? Ja ᧇ Nej ᧇ
➤Var den statistiska analysen lämplig? Ja ᧇ Nej ᧇ -Om nej varför
inte?... ... ➤Vilka var huvud resultaten?
... ➤Erhölls signifikanta skillnader? Ja ᧇ Nej ᧇ
-Om ja vilka
variabler... ➤Vilka slutsatser drar författaren?
... ➤Instämmer du? Ja ᧇ Nej ᧇ
➤Kan resultaten generaliseras till annan population? Ja ᧇ Nej ᧇ ➤Kan resultaten ha klinisk betydelse? Ja ᧇ Nej
