1
PEDAGOGISK
DOKUMENTATION SOM
VERKTYG FÖR
KVALITETSARBETE I
FÖRSKOLAN
ANGELICA SÖRENSEN HELENA TÖRNQVISTAkademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik
Examensarbete i lärarutbildningen Grundnivå, 15 hp.
Handledare: Eva Ärlemalm- Hagsér Examinator: Anette Sandberg
2 SAMMANFATTNING
Angelica Sörensen och Helena Törnqvist
Pedagogisk dokumentation som verktyg för kvalitetsarbete i förskolan
Årtal: 2015 Antal sidor: 36
Syftet med vår studie var studera hur förskollärare uppfattar pedagogisk
dokumentation som en del i ett kvalitetsarbete i förskolan och hur den används i verksamheten för att främja barns lärande. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har semistrukturerade intervjuer gjorts med åtta verksamma förskollärare. Resultatet i studien visar att den pedagogiska dokumentationen ses som viktig men att den inte nödvändigtvis sammankopplas med det
systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Förskollärarna i studien lyfter att den pedagogiska dokumentationen synliggör barns lärande och verksamhetens innehåll men att dilemman som tidsbrist och bristande kompetens påverkar arbetet.
_______________________________________________
Nyckelord: Förskola, Kunskapssamhälle, Lärande, Pedagogisk dokumentation, Systematiskt kvalitetsarbete
3
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning 3 1 INLEDNING 5 1.1 Syfte 6 1.2 Frågeställningar 6 1.3 Disposition 6 1.4 Begreppsförklaring 6 2. BAKGRUND 7 2.1 Historisk tillbakablick 7 2.2 Teoretiskt perspektiv 8 2.3 Kunskapssamhället 9 2.4 Pedagogisk dokumentation 102.5 Dilemman i pedagogisk dokumentation 11
2.6 Systematiskt kvalitetsarbete 12 2.7 Styrdokument 13 2.8 Litteraturgenomgång/forskningssökning 14 3. METOD 14 3.1 Metodval 14 3.2 Intervjuer 14 3.3 Urval 15 3.4 Genomförande 16
3.5 Analysmetod och process 16
3.6 Tillförlitlighet 16
3.7 Generaliserbarhet 17
3.8 Etiska aspekter 17
4. RESULTAT OCH ANALYS 18
4.1 Förskolan nu och då 18
4.2 Kunskapssamhället 20
4.3 Systematiskt kvalitetsarbete 22
4.4 Pedagogisk dokumentation 24
4.5 Dilemman i pedagogisk dokumentation 26
4
5.1 Vilka konsekvenser får denna studie för vår kommande yrkesroll 30
5.2 Kritisk reflektion kring vårt metodval 31
5.3 Kommande forskning 31 5.4 Avslutande ord 31 6. REFERENSLISTA 33 7. BILAGOR Bilaga 1. Missivbrev 35 Bilaga 2. Intervjuer 36
5
1 Inledning
Vilken betydelse har pedagogisk dokumentation för förskolan och för barn i förskolan egentligen?
Genom att ställa oss den frågan i vår studie har vi valt att granska hur förskollärare arbetar med pedagogisk dokumentation för att utveckla verksamheten och främja barns utveckling och lärande.
Vi vill också granska hur förskollärare använder den pedagogiska dokumentationen för att säkerhetsställa verksamhetens kvalité.
I läroplanen för förskolan (Skolverket 2010) tas barns lärande och utveckling upp som något som förskollärare på förskolan ska dokumentera och analysera för att kunna utvärdera förskolans kvalité. Målen i förskolans läroplan är tydliga men vad kan förskollärare se för möjligheter och svårigheter med att arbeta med pedagogisk dokumentation?
I vår studie har vi valt ett kritiskt teoretiskt perspektiv och utifrån detta perspektiv har vi valt att studera och analysera hur pedagogisk dokumentation används och vilken betydelse den har i förskolans verksamhet. Vi har utgått ifrån Lundgren, Säljö och Libergs (2010) tolkning av det moderna samhället som ett kunskapssamhälle som är uppbyggt kring kunskap. Kunskapssamhället lyfts som ett samhälle som ställer nya krav på det rådande utbildningssystemet. och där makten idag ligger i kunskap och inte som tidigare i människors kapital (Lundgren,2011).
Därför vill vi kritiskt granska hur förskollärare arbetar med pedagogisk
dokumentation för att säkerhetsställa verksamhetens kvalité och för att främja barns lärande.
Vi har tidigare vid våra praktiktillfällen sett tydliga skillnader i förhållningssätt och tillvägagångsätt i förskollärares arbete med pedagogisk dokumentation. Meningsfulla pedagogiska redskap som till exempel pedagogisk dokumentation är något vi tycker är viktigt att använda i förskolan och som kan påverka verksamhetens arbete på lång sikt. Vi vill därför ta reda på förskollärares medvetenhet om pedagogisk
dokumentation som redskap i det systematiskt kvalitetsarbete och dess betydelse för både verksamheten och för barns lärande.
I förskolans läroplan (Skolverket, 2010) betonas vidare vikten av arbetet med att utvärdera och utveckla förskolans verksamhet. Detta för att kunna erbjuda en
verksamhet som bidrar till att varje barn får möjlighet att utvecklas. I detta arbete har förskollärare enligt läroplanen ett särskilt ansvar gällande dokumentation, analys, uppföljning och utvärdering och att detta görs regelbundet i förskolan som del i ett systematiskt kvalitetsarbete. I och med dessa åtaganden som blivande förskollärare så har vår ambition varit att stärka våra kunskaper i ämnet pedagogisk
6
1.1 Syfte
Syftet med studien är att studera hur förskollärare uppfattar pedagogisk
dokumentation som en del i ett kvalitetsarbete i förskolan samt hur den används i förskolan för att främja barns lärande.
1.2 Frågeställningar
På vilket sätt används pedagogisk dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet i förskolans verksamhet?
Vilken betydelse har pedagogisk dokumentation för förskollärare i förskolan?
På vilket sätt anser förskollärare att pedagogisk dokumentation främjar barns lärande?
1.3 Disposition
För att förklara relevanta begrepp börjar studien med en begreppsförklaring. Sedan följer en bakgrund där vårt teoretiska perspektiv tas upp samt en presentation av relevant forskningslitteratur och även vad styrdokument tar upp kring det valda ämnet. Vi lyfter även ett historiskt perspektiv i relation till pedagogisk
dokumentation i detta avsnitt.
Under metodkapitlet beskrivs det vilket metodval som gjorts samt hur studien genomförts. Sedan följer urvalet i studien och en kort presentation av våra intervjupersoner. Därefter följer en beskrivning av vår analysmetod och hur analysprocessen har gått till. Vi beskriver också varför vår studie kan klassas som tillförlitlig, trovärdig samt generaliserbar. Det sista som tas upp under metodkapitlet är hur de forskningsetiska aspekterna tagits i beaktning i studien.
Studiens resultat och dess analysdel är sammankopplade och ligger i ett gemensamt avsnitt i uppsatsen.
Till slut för vi en diskussion om studiens resultat och vårt metodval. Sist i studien finns vår slutsats som vi valt att kalla ”avslutande ord” som lyfter våra tankar kring studiens resultat.
1.4 Begreppsförklaring
Här nedan beskrivs de centrala begrepp som återkommer i studien, dessa begrepp är pedagogisk dokumentation, systematiskt kvalitetsarbete, kunskapssamhället,
kunskapsekonomi samt livslångt lärande. Dessa begrepp tolkar vi som relevanta dels eftersom de har förekommit i den forskning som studien tagit del av och dels för att de kontinuerligt finns med i uppsatsen.
Pedagogisk dokumentation
Lenz Taguchi (2013)beskriver pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att utvärdera förskolans verksamhet.
Pedagogisk dokumentation är upplagt på ett sådant sätt att ett kollegialt och gemensamt reflektionsarbete är nödvändigt för att dokumentationen ska kunna kallas för en pedagogisk dokumentation.
7 Systematiskt kvalitetsarbete
Insulander och Svärdemo Åberg (2014) lyfter att systematiskt kvalitetsarbete är ett begrepp som syftar till att utvärdera verksamheten och följa upp den utvärderingen som gjorts. I förskolan är det ett begrepp som synliggör verksamhetens arbete. Att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete innebär att följa upp för att se om förskolan arbetar för att uppfylla de åtaganden som förskolan enligt läroplanen är skyldiga att arbeta mot (Insulander & Svärdemo Åberg,2014)
Kunskapssamhället
Kunskapssamhället lyfts av Lundgren (2011) som ett samhälle som ställer nya krav på det utbildningssystem som finns och där makten idag ligger i kunskap och inte som tidigare i människors kapital (Lundgren, 2011).
Bjervås (2011) beskriver kunskapssamhället som ett samhälle där individers förmåga till att vilja lära sig både individuellt och tillsammans med andra värderas högt. Livslångt lärande
Bjervås (2011) beskriver att om idén om ett kunskapssamhälle ska fungera så är det av vikt att sträva efter att människor vill leva i ett livslångt lärande.
Livslångt lärande beskrivs utav Berglund (2007) som något som är karakteristiskt för dagens samhälle. Begreppet figurerar idag inom utbildning, politik och inom
arbetsmarknaden och innebär att människan ska ses som en individ som styr över sitt eget lärande och som vill lära hela livet. Dessa egenskaper värderas i samhället som värdefulla och är därför önskvärda (Bjervås, 2011).
2. Bakgrund
I denna bakgrund tas relevant forskning upp kring vårt valda ämne. Avsnittet är uppdelat i innehåll och dessa är teoretiskt perspektiv, kunskapssamhället, pedagogisk dokumentation, historisk tillbakablick, dilemman i pedagogiskt dokumentation, systematiskt kvalitetsarbete samt styrdokument.
2.1 Historisk tillbakablick
Enligt Åsén och Vallberg-Roth (2012) så användes barnobservationer tidigare inom förskolan och syftet med dessa var att observera barns utveckling i relation till förutbestämda mallar som var i enlighet med det utvecklingspsykologiska
perspektivet. Dessa mallar liknande checklistor som pedagogerna antingen gjort själva eller fått tilldelat sig för att kunna bedöma barns prestationer. Checklistorna användes sedan för att jämföra barn i verksamheten med det som man ansåg vara det ”normala”.
Enligt Lenz Taguchi (2013) är det först under 2000-talet som man i förskolan går från att utvärdera barnet till att utvärdera verksamheten. Lenz Taguchi (2013) menar att det är pedagogers förhållningssätt och arbetssätt på förskolan som avgör om barn utvecklas i verksamheten. Svenska förskolor menar Åsén och Vallberg-Roth (2012) har visat på att pedagogisk dokumentation görs för att utveckla och förnya förskolans verksamhet.
Pedagogisk dokumentation har utvecklats till ett viktigt redskap för att granska och värdera verksamhetens arbete i relation till de mål som är uppsatta för förskolan. Införandet av förskolans läroplan menar Åsén och Vallberg- Roth (2012) har inneburit att det blivit ett starkare fokus på det pedagogiska uppdraget i förskolan.
8
2.2 Teoretiskt perspektiv
Studien utgår ifrån ett kritiskt teoretiskt perspektiv där vi studerar hur pedagogisk dokumentation används i förskolans verksamhet för att bidra till verksamhetens utveckling och barns möjlighet till utveckling och lärande. Att ha ett kritiskt teoretiskt perspektiv innebär att man främst riktar in sig på att se sociala strukturer som är dolda i verksamheten (Alvesson & Sköldberg 2008; Ärlemalm- Hagsér, 2013). En utgångspunkt i ett kritiskt perspektiv är enligt Ärlemalm-Hagsér (2013) att synliggöra hur världen är socialt konstruerad och hur ideologiska maktordningar påverkar det sociala livet. Genom att granska strukturer i samhället som tas för givna och hur dessa verkställs i praktiken, kan dessa strukturer förstås och analyseras. Vi har valt att utgå från samhället som ett kunskapssamhälle och enligt Bjervås (2011) är förskolan det första steget i dagens utbildningssystem. Lundgren, Säljö och Liberg (2010) beskriver kunskapssamhället som ett samhälle som bygger på kunskap och som ställer höga krav på dagens utbildningssystem. Begreppet kunskapssamhälle kommer därför vara central i vår kritiskt teoretiska utgångspunkt.
Begreppen kunskapssamhället och kunskapsekonomi fick en ny och vidare innebörd på 1990-talet som inte bara omfattade teoretiska kunskaper utan också empirisk, teknisk - och organisatorisk kunskap. I och med denna etablering av dessa nya
begrepp och synsätt så kom begreppet ”ett livslångt lärande” att bli ett viktigt begrepp och som på 1990- talet blev ett av det viktigaste begreppet inom politik och
utbildningsfrågor (Lundgren, Säljö & Liberg, 2010).
I och med denna förändring så får kvalité som begrepp en betydande roll. Redan på 1980- talet används begreppet kvalité i förskolan och i och med det så startar en diskussionen om förskolans kvalité som innebar utvecklandet av riktlinjer för kvalitetsutveckling och metoder för bedömning av verksamheten.
Dahlberg, Moss och Pence (2012) riktar kritik mot att begreppet kvalité används i relation till förskolan som institution. De argumenterar för att det finns det två olika synsätt att synliggöra vad ett gott arbete inom förskolan är. Dessa synsätt benämns som ”diskursen om kvalitet” och ”diskursen om meningsskapande”, där båda söker svar på vad ett gott arbete är inom förskolan och hur det kan utföras. Men där tillvägagångssätten till att utföra ett gott arbete inom förskolan skiljer sig åt mellan diskurserna. Vidare har det inom de olika diskurserna utformats skilda metoder för att utveckla förskolans verksamhet. Diskursen om kvalité handlar om att utforma kriterier för att utvärdera och utveckla förskolans prestationer och standard.
Diskursen om meningsskapande handlar däremot om att fördjupa sin förståelse för den pedagogiska verksamheten i förskolan och att i verksamheten ha ett samlärande mellan barn och pedagoger samt att lärande och interaktion bidrar till ett
meningsskapande för alla individer. Efter att pedagogerna på förskolan har fördjupat sina förståelser för deras egen pedagogiska verksamhet menar Dahlberg, Moss och Pence (2012) att man kan bedöma arbetet i verksamheten.
Pedagogisk dokumentation blir därför enligt Dahlberg, Moss och Pence (2012) ett viktigt redskap i diskursen om meningsskapande, då det kan möjliggör för barn och pedagoger att själva arbeta fram metoder för verksamhetens utveckling. Till skillnad från diskursen om kvalité som enligt Dahlberg, Moss och Pence (2012) förespråkar mer standardiserade kvalitetsmetoder i sitt utvecklingsarbete.
9
2.3 Kunskapssamhället
Lundgren, Säljö och Liberg (2010) beskriver kunskapssamhället som ett samhälle som är uppbyggt kring kunskap och som omfattar kunskapsproduktion,
kunskapsreproduktion samt spridning och användning av kunskap. De förväntningar som kunskapssamhället har ställer nya krav på utbildningssystemet och vad det är och vad det kan vara. Dessa förväntningar ställer också krav på hur kunskapen i samhället fungerar och hur den förändras. Som utgångspunkt kan man se ett kunskapssamhälle som något som knyter an till den ökande globaliseringen. Lundgren, Säljö och Liberg (2010) menar att kunskap, materiella resurser och arbetskraft sprider sig över världen och blir viktigt i den ekonomiska utvecklingen. Bjervås (2011) benämner idag förskolan som ett första steg i Sveriges
utbildningssystem och förskolan har som uppgift att lägga grunden till ett livslångt lärande. Livslångt lärande kan enligt Bjervås (2011) ses på olika sätt, antingen att individen lär hela livet eller att individen styr över sitt eget lärande. Livslångt lärande handlar till stor del om personlig utveckling. Det ”livslånga lärandet förstärker
vikten att varje barn tidigt i livet är väl rustat för att skaffa sig en bred och generell kunskapsbas” (s.28). I och med läroplanens riktlinjer för förskolan menar Bjervås
(2011) att verksamheten mer får ett innehåll som liknar skolans och därmed har lärandet fått en central roll i förskolans verksamhet. I läroplanen idag menar Bjervås (2011) att ordet lärande nämns ofta, samtidigt som ordet omsorg inte längre nämns i samma omfattning.
Enligt Bjervås (2011) så är faktorer såsom mänskligt kapital i form av bildning och begåvning viktigt. Detta är för att ett ekonomiskt välfärdssamhälle ska fungera. För att kunna nyttja dessa egenskaper till fullo så finns vårt utbildningsystem. Dock finns en hake: om utbildningssystemet inte lever upp till att höja ett mänskligt kapital kan det leda till både ekonomiska och sociala problem i samhället.
Några viktiga egenskaper som lyfts i ett kunskapssamhälle är initiativförmåga samt kreativitet. Dessa egenskaper ses som framåtsträvande och bidrar till att samhället inte går långsamt i utvecklingen (Bjervås, 2011).
Enligt Bjervås (2011) finns det idag förväntningar från både förskollärare och
vårdnadshavare på barn att de ska kunna agera självständigt inom det kollektiv de är en del av. Samtidigt skriver Richardson (2010) att målen i den reviderade läroplanen intresserat sig mer för barns lärande-prestationer och mindre på lek. Richardson (2010) lyfter även att intresset för kunskapsutveckling har ökat.
Förskolan som institution har alltid enligt Dahlberg, Moss och Pence (2012)
sammankopplats med frågor som rör vad vi önskar för våra barn både idag och i ett framtida perspektiv. Detta är en fråga som pedagoger behöver ställa sig otaliga
gånger. Den pedagogiska verksamheten säger mycket om hur förskolan arbetar för att synliggöra barns åsikter samt deras potential och rättigheter i samhället. Detta kan kopplas till diskursen om meningsskapande där meningsskapandet handlar om att i en kontextbunden verksamhet som förskolan vara mer inriktad på filosofiska val samt värdebedömningar. Diskursen om meningsskapande i förskolan blir därför ett förhållningssätt som utgår ifrån att fördjupa sin förståelse för den pedagogiska
verksamheten. Detta tillvägagångssätt kan ses som ett sätt att svara på frågor som rör barns lärande och utveckling (Dahlberg, Moss & Pence 2012).
10
2.4 Pedagogisk dokumentation
Den pedagogiska dokumentation beskrivs av Lenz Taguchi (2013)som ett arbetsverktyg, ursprungligen ifrån staden Reggio Emilia i Italien.
Verktyget används bland annat i dagens förskolor för att utveckla samt utvärdera verksamheten. Pedagogisk dokumentation bygger inte bara på att dokumentera det som sker i verksamheten utan också att ha ett reflekterande arbetssätt kring det (Lenz Taguchi, 2013). Några utav hjälpmedlen som pedagoger idag använder sig av för att arbeta med pedagogisk dokumentation är enligt Svenning (2009)
videokameror, läsplattor, bildskärmar, digitalkameror och datorer.
Pedagogisk dokumentation beskrivs av Elfström (2013) som både ett arbetssätt och ett förhållningssätt för pedagoger i förskolan som innefattar teoretiska och filosofiska synsätt på bland annat kunskap, lärande, demokrati och medborgarskap.
I Bjervås studie ” Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som
bedömningspraktik i förskolan - En diskursanalys ” (2011) så framkommer det att
pedagogisk dokumentation är ett värdefullt och viktigt redskap som bidrar till att barn kan framstå som individer med förmågor.
I studien lyfts även pedagogisk dokumentation som ett verktyg där barn ges möjlighet att visa och dela med sig av sina kompetenser. Detta är både för att kunna använda de kompetenser de redan har men också för att erövra nya kunskaper. Pedagogisk
dokumentation kan enligt Bjervås (2011) också bidra till att barn kan få möjlighet att påverka innehållet i förskolans verksamhet. Barn i förskolan kan uppfattas som mänskligt kapital och barns kapacitet bör tas tillvara på så att man tidigt kan se de som lärande individer. Bjervås (2011) lyfter begreppen ”being” och ”becomning” där begreppet ”being” syftar på synen på barn som självbehärskade, fullständiga och stabila individer medans ”becoming” syftar till att se på barn som passiva och beroende av vuxnas handledning.
Bjervås (2011) lyfter även två aspekter kring pedagogisk dokumentation. Dessa två är att se förskolan som innehåll och som process, där innehållet baseras på det material som framkommer i arbetet på förskolan som till exempel vilket förhållningssätt pedagoger har och vad barn säger och gör.
Processarbetet är många gånger sammanflätat med innehållet men handlar främst om att ha ett reflekterande arbetssätt, att man enskilt, tillsammans i arbetslaget samt med barn och vårdnadshavare kan reflektera över det pedagogiska arbetet. Dock får inte pedagogisk dokumentation automatiskt sammanflätas med hög verksamhets kvalité utan dokumentationsprocesserna och arbetet kring dokumentationerna kan vara av låg kvalité fastän pedagoger valt att kalla det för en pedagogisk
dokumentation. (Bjervås, 2011).
Att använda sig av pedagogisk dokumentation är enligt Dahlberg, Moss och Pence (2012) ingen resursfråga utan ett arbetssätt som arbetslag i förskolan behöver prioritera för att kunna utveckla och utvärdera verksamheten. Dahlberg, Moss och Pence (2012) tar upp att pedagogisk dokumentation behöver utrymme då den har en betydande och dominerande betydelse i förskolans arbete.
Den pedagogiska dokumentationen kan enligt Dahlberg, Moss och Pence, (2012) hjälpa pedagoger på förskolan att kritiskt granska sitt arbete i verksamheten. Genom att kritiskt granska verksamheten kan pedagoger fördjupa sina förståelser för de arbetsmetoder som används och kunna utveckla dessa metoder. Detta ställer höga
11
krav på pedagogers professionalitet men dock kan utvecklandet av självreflektionen fungera som en inspiration för arbetet. En annan synvinkel på pedagogisk
dokumentation är att genom dokumentation får barn enligt Dahlberg och Åsén (2011) möjlighet att reflektera kring sitt eget lärande och sina lärprocesser.
Pedagogisk dokumentation som görs i förskolan har enligt Svenning (2009) en betydelse för barns vårdnadshavare, främst för att de ska känna till verksamhetens innehåll och det ger även en möjlighet för vårdnadshavarna att försäkra sig om att deras barn har det bra i förskolans verksamhet. Vårdnadshavarna får då en möjlighet att känna att de deltar i sina barns liv även fast de inte är fysiskt närvarande i
förskolan. Genom dokumentation kan vårdnadshavare få möjlighet att delta i det pedagogiska arbetet och ge respons på innehållet (Svenning, 2009).
2.5 Dilemman i pedagogisk dokumentation
Under detta avsnitt kommer vi att ta upp fem perspektiv som tar upp olika typer av dilemman med pedagogisk dokumentation i förskolan. Dessa perspektiv är:
dokumentation som bedömningspraktik, barns inflytande, anonymitet och offentlighet, kunskap om att dokumentera pedagogisk samt organisation kring pedagogisk dokumentation.
Pedagogisk dokumentation i förskolan kan enligt Lindgren och Sparman (2003) ses som en bedömningspraktik. Vidare menar de att det finns en skillnad på att vara barn respektive vuxen i en pedagogisk dokumentation och menar att ”barn är både
betraktade och betraktare i relation till andra barn, men de är alltid betraktade i relation till vuxna” (s.62), vilket leder till att barn har en underordnad position i
dokumentationen i förskolan. Lindgren och Sparman (2003) menar att det inte finns några etiska diskussioner om barn som dokumenteras och om vad deras medverkan i dokumentationen faktiskt innebär. Att dessa etiska diskussioner inte finns kan
kopplas till dilemman om maktpositioner i förskolan där frågan om bli betraktad eller betrakta blir central.
Lindgren och Sparman (2008) anser vidare att ”barn som dokumenteras bör ges
samma etiska skydd som exempelvis forskare erbjuder de barn de studerar” (s.67).
Dessa maktpositioner menar de leder till ett dilemma för förskolans pedagoger som förväntas analysera och dokumentera barns utveckling eftersom uppdraget finns i förskolans läroplan.
Ett ytterligare dilemma är hur man ser på barns inflytande i den pedagogiska
dokumentationen. Svenning (2009) lyfter vikten av att låta barn sköta kameran och att barn ofta finner andra motiv att fotografera än oss vuxna. Barn har ofta goda förklararingar till varför de valt att fotografera sina intressen, vilket ger oss förskollärare en chans att närma oss ett barnperspektiv.
Ett annat dilemma som tas upp av Lindgren och Sparman (2008) är perspektivet kring vad som är privat och vad som är offentligt i förskolan och menar att det i dagens förskolor är lätt att identifiera de barn som dokumenteras, speciellt när det handlar om fotografier och videoinspelningar. Enligt Lindgren och Sparman (2008) erbjuds ingen anonymitet och barn har små möjligheter att tacka nej till att delta i förskolors dokumentation.
En ytterligare aspekt som tas upp av Svenning (2009) är att dagens förskolor har tillgång till lättillgänglig utrustning för bild – och ljudupptagning. Detta kan enligt
12
Svenning (2009) medföra att gränserna för vad som anses vara privat flyttas eftersom att det idag är så lätt att till exempel fotografera barn i alla sammanhang. Detta ställer krav på pedagogers förhållningssätt till pedagogisk dokumentation i förskolan och hur den används.
Den osäkerheten som förskollärare känner kring användandet av pedagogisk
dokumentation är också ett dilemma. Osäkerheten hos förskollärare handlar om hur den pedagogiska dokumentationen ska utvärderas samt hur den kan bidra till
verksamhetens utveckling. Många förskollärare eftersöker kompetenshöjning
gällande den pedagogiska dokumentationen samt kring uppföljning och utvärdering för att bli mer säkra i sitt arbete (Insulander & Svärdemo Åberg, 2014).
Ett annat dilemma för förskollärare är att vara aktiv i barngruppen samtidigt som man förväntas dokumentera i verksamheten (Emilsson & Pramling Samuelsson, 2014). En ytterligare svårighet lyfter Mac Donald (2007) är bristen på tid och tar upp att det finns svårigheter att få ut sin planeringstid i förskolans verksamhet, både enskilt och för reflektion tillsammans i arbetslaget (Alnervik, 2013).
2.6 Systematiskt kvalitetsarbete
Att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete med hjälp av den pedagogiska
dokumentationen har enligt Insulander och Svärdemo Åberg (2014) först och främst som syfte att granska verksamheten. Detta arbete bedrivs främst enligt Insulander och Svärdemo Åberg (2014) för att utvärdera om verksamheten lever upp till förskolans mål. På så sätt menar de att man kan förbättra verksamhetens organisation och innehåll.
Inom det svenska utbildningssystemet finns idag ett stort intresse för systematiska utvärderingar och olika former av kunskapsmätningar. Dessa metoder är intressanta för att det lättare ska gå att säkra kvalitén på utbildningar och lyfta fram lärandet (Insulander & Svärdemo Åberg 2014). Enligt utvärderingen ”Tio år efter
förskolereformen” fattas det i många kommuner centrala beslut om att samma bedömningsmaterial ska användas i kommunala förskolor (Skolverket 2008).
Detta kan kopplas till diskursen om kvalité i förskolan som enligt Dahlberg, Moss och Pence (2012) handlar om olika kriterier för att kunna utvärdera förskolans
verksamhet där tre delar granskas: strukturella kriterier, processkriterier samt resultatkriterier. De strukturella kriterierna handlar om förskolans struktur och resurser såsom barngruppens storlek och pedagogers fortbildning. Processkriterierna är inriktade på de aktiviteter som händer på förskolan samt innehållet i det
pedagogiska arbetet. Resultatkriterierna är främst inriktade på hur barnen utvecklas under deras tid på förskolan, hur de lyckas senare i livet samt att etablera ett gott samarbete med barns vårdnadshavare.
Har pedagoger en förståelse för att dessa kriterier finns och påverkar varandra så blir det enklare att skapa sig en helhetsbild av förskolan samt en gemensam förståelse hos pedagogerna (Dahlberg, Moss & Pence 2012).
Ellmin och Ellmin Cederholm (2012) lyfter att i och med förskolans läroplan finns det idag en ambitionshöjning gällande det pedagogiska arbetet inom förskolan. Denna ambitionshöjning menar de är ett steg mot att höja det pedagogiska uppdraget som förskolan har gällande både mål och riktlinjer. I skollagen har även kvalitetsarbetet lyfts fram ytterligare och i läroplan för förskolan finns det idag ett eget avsnitt kring kvalitetssäkringen under kapitlet ”Uppföljning, utvärdering och utveckling”. I och
13
med detta så blir dokumentationsarbetet i förskolan betydelsefullt (Ellmin & Ellmin Cederholm, 2012).
Att arbeta systematiskt med att kvalitetssäkra förskolans verksamhet menar
Insulander och Svärdemo Åberg (2014) sker i flera steg. Dessa steg ska ha en bestämd följd såsom: planering, genomförande, observation, dokumentation, utvärdering och analys. Anledningen till att detta görs är för att säkerhetsställa kvalitén på barns möjligheter till utveckling och lärande (Insulander & Svärdemo Åberg, 2014).
2.7 Styrdokument
Dagens svenska samhälle ställer krav på individers förmåga att förstå och leva med de värden som skapats i vårt land och barn ska förberedas för ett mer
”internationaliserat samhälle” (Skolverket, 2010). Att kunna kommunicera,
samarbeta och söka ny kunskap är nödvändiga egenskaper i dagens samhälle, detta är på grund av att samhället idag kännetecknas av ett starkt informationsflöde och ligger i en snabb förändringstakt. Förskolan ska därför lägga grunden till att barn utvecklar de förmågor som samhället idag behöver (Skolverket, 2010).
I läroplan för förskolan har ”uppföljning, utvärdering och utveckling” fått ett eget avsnitt. Under detta avsnitt beskrivs det att kvalitén i förskolan kontinuerligt och systematisk ska dokumenteras. Även barns utveckling och lärande behöver
dokumenteras och analyseras för att skapa goda villkor för barn i verksamheten. Det är förskollärares uppgift att enligt läroplan för förskolan kontinuerligt arbeta mot dessa mål. Detta är för att kunna utvärdera hur förskolan möjliggör för barns
utveckling och lärande enligt läroplansmålen. Anledningen till att detta görs är för att synliggöra verksamhetens kvalité på olika plan såsom i organisation och innehåll, vilket leder till bättre arbetsprocesser där man kan bedöma om verksamheten uppnår de nationella målen samt vilka eventuella insatser som kan behövas för att förbättra verksamheten (Skolverket, 2010).
Utvärderingen i förskolan ska även ske från ett tydligt barnperspektiv och för att stödja barn i deras utveckling behövs kunskap om deras erfarenheter, inflytande samt delaktighet i de olika områdena (Skolverket, 2010). Skolverket (2010) beskriver förskolan som en plats där barns utveckling och lärande ska främjas och där grunden till livslångt lärande ska börja. Förskolan ska stödja barnen i utvecklingen av att skapa ”en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer” (Skolverket, 2010, s.7).
Även förskolans organisation, innehåll, struktur, pedagogiska processer och
aktiviteter ska dokumenteras samt utvärderas. De metoder som man väljer att utgå ifrån för att utveckla förskolan ska kritiskt granskas och resultatet ska används för att vidareutveckla verksamheten (Skolverket, 2010).
14
2.8 Litteratur och forskningssökning
Vi har använt oss utav flera sökmotorer på internet för att ta del av relevant forskning kring pedagogisk dokumentation i förskolan.
På SwePub (www.swepub.kb.se) har vi hittat 2 avhandlingar och en vetenskaplig artikel på sökordet ”pedagogisk dokumentation”. Vi fick 42 träffar och valde den forskning som var relevant för vår studie.
På portalen DiVa (www.diva-portal.org) har vi använt sökordet systematiskt kvalitetsarbete för att hitta relevant forskning till vår studie.
För att hitta en engelsk vetenskaplig artikel användes sökorden
”Documentation*Preschool” och vi fick vi 112 träffar och valde ut den artikel som stämde överens med vårt syfte.
3. Metod
Under denna del kommer vi ta upp hur vi gick tillväga för att besvara studien syfte. I metoden presenteras metodval, intervjuer, urval, genomförande, analysmetod och process, generaliserbarhet samt de etiska aspekterna.
3.1 Metodval
Vi vill studera hur pedagogisk dokumentation kan vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan och hur den används i förskolans verksamhet för att främja barns lärande. Vi har valt att använda en kvalitativ metod för denna studie. Den kvalitativa metoden beskrivs av Bryman (2010) som en metod som är mer inriktat ”på ord än på kvantifiering vid insamling och analys av data” (s.340). Bryman (2010) lyfter att kvalitativa forskare ofta presenterar sina resultat utifrån vad undersökningspersonerna har för tankar och åsikter kring ämnet.
Vi är intresserade av en mer detaljerad bild av förskollärares arbete med pedagogisk dokumentation och därför valde vi semistrukturerade intervjuer.
3.2 Intervjuer
I och med vår kvalitativa metod har vi valt att genomföra åtta semistrukturerade intervjuer. En semistrukturerad intervju beskrivs av Bryman (2010) som en intervju där ordningsföljden på frågorna kan variera och det finns chans till att ställa
följdfrågor. Detta tyckte vi var en viktig del i våra intervjuer och vi valde därför
semistrukturerade intervjuer till skillnad från ett strukturerat intervjuschema, där det inte finns utrymme för följdfrågor, utan alla respondenter får svara på exakt samma frågor i samma ordningsföljd. Att ha möjlighet till uppföljningsfrågor kändes viktigt för oss, detta för att vi skulle kunna be respondenten att utveckla sitt svar på en fråga under intervjutillfället.
Innan intervjuerna genomfördes gick vi tillsammans igenom intervjufrågorna (Bilaga 1) noggrant samt övriga praktiska detaljer, detta eftersom intervjuerna gjordes av oss på varsitt håll och att innehållet i intervjuerna skulle utgå ifrån samma frågor.
Anledningen till att vi intervjuade var och en för sig var för att effektivisera, då tidsramen var knapp.
Vi var överens om att hålla oss neutrala genom att inte ställa ledande frågor till respondenterna. Vi bestämde oss också för att inte vara för snabba med nästa fråga, detta för att ge respondenterna betänketid mellan frågorna.
15
Bryman (2010) menar att intervjuer bör genomföras i lugna och ostörda miljöer, för att respondenterna inte ska behöva oroa sig för att någon annan hör deras svar och så att kvalitén på inspelningen inte påverkas.
3.3 Urval
I vårt arbete har vi valt att göra ett bekvämlighetsurval, då vi valt att intervjua förskollärare som arbetar på fyra förskolor som vi haft kännedom om sedan tidigare och som arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi valde att kontakta förskolor som arbetar med pedagogisk dokumentation och fråga om de var intresserade av att vara med i vår studie. Samtliga åtta förskollärare som tillfrågades att vara med i studien tackade ja.
Förskollärarna som valde att delta i intervjuerna var de förskollärare som kunde gå ifrån verksamheten. Bekvämlighetsurvalet lyfts av Bryman (2010) som menar att ett bekvämlighetsurval görs med personer som är tillfälligt tillgängliga för den som forskar. Vi har valt ut förskollärare med kort respektive långt erfarenhet av att arbeta i förskolan för att få ett bredare perspektiv till vår studie. Enligt Bryman (2010) så är det av vikt att man väljer ut relevanta personer som är insatta i det ämnet man valt. I och med detta har vi valt förskollärare eftersom de har ett större pedagogisk ansvar för verksamheten på förskolan till skillnad från exempelvis barnskötare (se Tabell 1). Tabell 1: Deltagarna i vår studie
Fiktiva
namn Kön Ålder Antal år i yrket Ålder på barnen i verksamheten
Simon Man 25 2 4-6 år Pernilla Kvinna 41 7 1-4 år Lotta Kvinna 52 20 3-6 år Sandra Kvinna 25 2 1-3 år Malin Kvinna 63 40 3-5 år Bea Kvinna 41 11 3-6 år Ella Kvinna 24 2 1-3 år Hanna Kvinna 42 24 3-6 år
Här presenteras deltagarnas fiktiva namn, kön, ålder, antal år i yrket och vilken åldersgrupp förskollärarna arbetar med på förskolan. Det finns en manlig deltagare och sju kvinnliga deltagare. De deltagare som har minst erfarenhet av arbete i
förskolan har arbetat i två år och den deltagare som arbetat längst inom förskolan har arbetat i 40 år. Tre deltagare arbetar med de yngre åldrarna och fem deltagare
arbetar med barn i de äldre åldrarna på förskolan.
Förskolorna som vi haft kontakt med är förskolor belägna i Mellansverige. En
förskola ligger i storstadsmiljö, två förskolor i förorter och en ligger i skärgårdsmiljö. Det finns både enskilt drivna förskolor som kommunala förskolor med i studien.
16
3.4 Genomförande
Vi skrev ett missivbrev (Bilaga 2) som skickades ut till de åtta förskollärarna som valt att delta i studien och i missivbrevet fick de information om vad det innebar att delta i studien. Efter detta var fortfarande samtliga tillfrågade förskollärare intresserade av att delta. När vi hade åtta deltagare till studien började vi utforma frågor som
motsvarade studiens inriktning och syfte.
Vi åkte sedan ut till samtliga förskolor och intervjuade deltagarna. Vi var flexibla med tider så att det passade respondenterna och deras verksamheter. Alla intervjuer gjordes med en deltagare åt gången och varade i cirka 30 minuter.
Respondenterna fick själva välja var på förskolan intervjuerna skulle ske, de platser som förskollärarna valde har vi uppfattat som lugna och trygga platser.
Intervjufrågorna skickades inte ut i förväg utan samtliga deltagare fick höra frågorna vid själva intervjutillfället. Detta gjorde vi för att vi inte ville att deltagarna skulle studera ämnet innan intervjutillfället eller påverkas av sina kollegor.
Varje intervju spelades in med hjälp av mobiltelefoner för att senare transkriberas.
3.5 Analysmetod och process
Efter att vi gjort våra åtta intervjuer transkriberades det inspelade materialet. Vi transkriberade fyra intervjuer var och skrev ut materialet. Sedan analyserade vi transkriberingarna tillsammans genom att använda oss av analysmetoden innehållsanalys.
Enligt Bryman (2010) kan en innehållsanalys gå till på olika sätt beroende på vilka frågeställningar som ligger som utgångspunkt för studien. Man kan till exempel leta efter återkommande ord eller söka efter teman/ämnen i texten.
Vi valde att kategorisera innehållet i olika teman och markerade de olika delarna i olika färger, detta för att få en överblick över innehållets olika delar. Detta
tillvägagångssätt kallar Bryman (2010) för kodning. Genom denna process blev det lättare för oss att strukturera upp innehållet och hitta både likheter och skillnader samtidigt som vi synliggjorde för varandra vilka svar vi fått från respondenterna på våra intervjufrågor.
För att urskilja vem som svarat vad döptes respondenterna till sina fiktiva namn under denna process. Efter detta började vi arbetet att sammanställa deltagarnas svar och analyserade dessa utifrån studiens syfte och frågeställningar samt utifrån tidigare läst forskning och litteratur.
3.6 Tillförlitlighet
Bryman (2010) tar upp fyra kriterier för att uppskatta tillförlitlighet i en kvalitativ undersökning, Dessa fyra är: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt ”möjlighet till att styrka och konfirmera”. Vi har valt att fokusera på de tre första i vår studie. I studien har vi inte valt att fokusera på att få någon absolut sanning utan snarare förskollärares syn och erfarenheter kring pedagogisk dokumentation i förskolan. Något som stärker vår trovärdighet är respondentvalideringen. Bryman (2010) menar att för att skapa en trovärdighet i resultatet är det av vikt att säkerhetsställa att
forskningen gjorts utifrån de regler som finns. Vidare att respondenterna fått
bekräfta att deras svar har uppfattats på rätt sätt. I denna studie frågade vi vid varje intervju om respondenterna hade något att tillägga.
17
Enligt Bryman (2010) är överförbarhet något som handlar om att gruppen man valt att intervjua har gemensamma egenskaper och kan ger svar på det som studeras. Vi valde förskolor i studien som vi vet sedan innan arbetar med pedagogisk
dokumentation. En kvalitativ metod ger enligt Bryman (2010) detaljrika beskrivningar, vilket gör att andra personer kan bedöma hur pass överförbara resultaten är till andra förskolor i Sverige. Vi tror att om samma studie skulle göras med andra förskollärare skulle svaren likna de svar vi fått fram.
Pålitlighet beskrivs av Bryman (2010) som en svårighet inom en kvalitativ metod och för att denna del skall kunna bedömas bör vi inta ett granskande synsätt. Detta innebär att vi har intagit ett kritiskt perspektiv i alla steg i studien såsom i
frågeställningar, val av intervjupersoner, hur vi analyserat insamlat material osv.
3.7 Generaliserbarhet
I vår studie har deltagarna varit få och från samma område, dvs. alla förskollärare arbetar i Mellansverige. Dock skiljer det sig i de olika områdenas karaktär då några förskolor har varit belägna i storstad, några i förorten och även några i
skärgårdsmiljö. Eftersom deltagarna är få så är det enligt Bryman (2010) svårt att generalisera resultatet till andra områden och miljöer, men det är inte heller vårt syfte. I och med detta menar Bryman (2010) att det kan vara svårt att några få deltagare i slutändan kan representera gruppen i stort, som i det här fallet då blir förskollärares syn och erfarenheter kring pedagogisk dokumentation. Dock är det inte vår avsikt att generalisera resultatet i studien.
3.8 Etiska aspekter
De förskollärare som deltagit i studie har blivit tillfrågade att delta i samt blivit informerade om de forskningsetiska principer som innefattar sekretess, anonymitet, tystnadsplikt och konfidentalitet (Vetenskapsrådet, 2011 s.66). Dessa aspekter har behandlats och i denna studie har sekretessen inneburit att inga uppgifter om
deltagarna, deltagarnas svar eller förskolor har behandlats av några andra än oss som arbetat med studien. Deltagarna har varit anonyma i studien och det går inte att koppla deras svar studien till en specifik person eller en förskola. Deltagarna figurerar i studien med fiktiva namn. Deltagarna har inte heller röjt någon känslig information till oss under intervjuerna och båda parter har varit införstådda med tystnadspliktens innebörd. Inga uppgifter som kan påverka studiens konfidentalitet har sparats.
Vi valde att maila ut vårt missivbrev innan intervjuerna och i detta brev upplyste vi deltagarna om de etiska principer som Bryman (2010) lyfter:
Informationskravet, här deltagarna kunde läsa sig till att intervjun beräknades ta ca 30 minuter, att frågor och svar skulle komma att spelas in samt
transkriberas av oss studenter. De fick även information om att de själva när som helst kunde avbryta sin medverkan och att studien kommer offentliggöras på portalen DiVa.
Under Samtyckeskravet informerades förskollärarna att de själva hade rätt att bestämma över sin medverkan i studien.
Konfidentialitetskravet förklarar att förskollärarnas personuppgifter kommer att behandlas så inga obehöriga kommer åt dem samt att de kommer vara
18
anonyma. Vi informerade även om att när uppsatsen är färdigställd, godkänd och utlagt på Diva-portalen kommer allt insamlat material att förstöras.
I Nyttjandekravet står det att förskollärarnas svar endast kommer att användas i denna studie.
Innan intervjuerna genomfördes försäkrade vi oss om att förskollärarna hade läst vårt missivbrev och tagit till sig innehållet. Detta gjorde vi genom att fråga om de hade några frågor kring studien.
4. Resultat och analys
Vi har valt att sammanställa resultat och analys och därför utformat övergripande kategorier som speglar innehållet. Analyserna presenteras direkt efter varje resultatdel. De övergripande kategorierna är: förskolan nu och då,
kunskapssamhället, systematiskt kvalitetsarbete, pedagogisk dokumentation samt dilemman i pedagogisk dokumentation.
Förskolan nu och då har även en underrubrik som är ”ambitionshöjning” och dessa delar har en gemensam analys.
Pedagogisk dokumentation har två tillhörande underrubriker och dessa två är ”reflektionsarbete i arbetslaget” samt ”mallar för pedagogisk dokumentation”. Även denna del har en gemensam analys.
4.1 Förskolan nu och då
Utifrån intervjuerna som gjorts i studien så har några förskollärare som arbetat länge inom förskolan uppmärksammat att de upplever en skillnad på innehållet i
förskolans verksamhet. Några förskollärare nämner att förskolans fokus har flyttat från barnpassning till att arbeta mer med barns utveckling och lärande. De
förskollärare som nyligen börjat arbeta i förskolan lyfter att pedagoger som varit verksamma länge inom förskolan behöver utveckla sitt arbetssätt eftersom de anser att det är tidskrävande att bedriva utvecklingsarbetet själva på förskolan utan stöd från de andra pedagogerna.
Förskollärarna nämner också att det är skillnad på hur man idag ser på verksamheten och att man idag har mer planeringstid gentemot förr. Förskollärarna lyfter även att barngrupperna har blivit större och att det idag är färre personal som ska ta hand om barnen.
Ella som har arbetat i förskola i två år menar att en svårighet för henne som ung nyexaminerad förskollärare är att få med sig pedagoger som har arbetat länge inom förskolans verksamhet och hennes uppleves är att hon ibland kan ha en annan syn på vad verksamheten ska innehålla. Hon menar att många som arbetat länge inom förskolan måste se skillnad på förskolans uppdrag nu och då. Ella nämner också att hon märkt att det tar tid att få med sig alla pedagoger på att se förskolan som en utmanande och stimulerande plats för barn att vistas på.
Lotta har arbetat i förskolan till och från sedan 1985 och arbetar idag som
enhetsledare på sin förskola. Lotta var borta från sitt arbete på förskolan under tio år och när hon kommer tillbaka för att arbeta 2012 så såg hon en stor skillnad på hur planeringstiden var upplagd för verksamheten. Tidigare hade förskollärarna enligt Lotta max 1 timmes planeringstid per vecka till skillnad från idag då de sitter ett flertal timmar varje vecka.
19
mycket mer personal och mindre barngrupper vilket hon tycker var utmärkt. I dagens förskolor tycker hon att barngrupperna är för stora och att det finns alldeles för lite personal.
Sammanfattningsvis märks det att förskolans innehåll har förändrats under tiden utifrån förskollärarnas svar i studien. Förskollärarna nämner skillnader på både antal pedagoger på förskolan samt barngruppernas storlek. Verksamheten har enligt
förskollärarna förändrats men de som arbetat längre inom förskolan behöver enligt de nyexaminerade förskollärarna se en skillnad på förskolans uppdrag idag jämfört med hur det var förr.
Ambitionshöjning
Samtliga förskollärare som arbetat länge inom förskolan upplever en
ambitionshöjning i förskolläraryrket sedan förskolans läroplan reviderades. De betonar att fokus alltmer har gått ifrån omsorg till lärande. De nämner också att det idag ställs högre krav på förskollärarna och att de har ett större ansvar i deras arbetslag. Förskollärarna tar även upp att de idag är mer medvetna om barns
utveckling och lärande än tidigare. De nyexaminerade förskollärarna lyfter att de inte själva upplever samma ambitionshöjning i förskolan, men att de som arbetat längre inte riktigt har samma syn på förskolans uppdrag som de själva. De nämner att man idag ska se processer i barns utveckling och lärande och inte bara fokusera på det som barn producerar i förskolan.
Hanna som är en av de förskollärarna som arbetat länge inom förskolan märkte av en ambitionshöjning när hon bytte arbetsplats. På hennes tidigare arbetsplats låg fokus på omsorg medan hennes nuvarande förskola är mer inriktade på lärande. Hon nämner att hon till och med tycker att de tagit lärandet lite för långt och att de idag måste påminna sig om hur viktigt omsorgsbiten är. Hon lyfter även att hon känner att det finns höga krav på hennes prestationer som förskollärare idag.
Bea anser att det blivit en stor förändring gällande ambitionshöjningen sedan den senaste läroplan utkom, hon nämner att på hennes arbetsplats har förskollärarna tagit på sig hela ansvaret kring målen om utveckling och lärande. Hon upplever att det är mycket mer ansvar för alla idag även om förskollärarna har det yttersta ansvaret.
Lotta som återupptog förskolläraryrket år 2012 ser en stor skillnad mot tidigare. Idag finns det enligt henne en högre ambition som ställer högre krav, vilket hon upplever som ett roligare arbetssätt.
Malin som arbetat 40 år inom förskolan upplever att de idag arbetar väldigt mycket med lärande och att hon blivit mer medveten om hur man ska lära ut till barnen. De nyexaminerade förskollärarna som inte har arbetat i förskolan innan den förskolans nya läroplan utkom upplever att de inte har samma erfarenheter av ambitionshöjningen inom förskolan.
Ella säger dock att hon får höra mycket av sina kollegor om hur verksamheten fungerade förut. Ella menar att skillnaden idag är att man inte bara ska producera fram saker utan att det är viktigt att kunna se själva lärandet på vägen.
Sandra menar att hon har en annan syn på lärande trots att hon är nyligen nyutexaminerad och tar upp att barn lär sig hela tiden och menar att man inte behöver fokusera särskilt på lärande i verksamheten. Hon menar att trygghet och omsorg ska prioriteras och att om barnen är trygga så kommer lärandet automatiskt. Simon kan känna av ambitionshöjningen genom förstagångsföräldrar och menar att de ställer högre krav på verksamheten än föräldrar som har barn sedan tidigare. Han
20
nämner att förstagångsföräldrar ställer krav på att deras barn ska kunna väldigt mycket jämfört med andra föräldrar som fokuserar mer på om barnen haft det bra under dagen på förskolan.
Sammanfattningsvis är det skillnad på hur man ser på ambitionshöjningen i förskolan beroende på när man utbildade sig och hur länge man har arbetat i förskolan. Idag har förskolan ett större fokus på lärande och utveckling och förskollärarna upplever att det är deras ansvar att bedriva detta arbete. Många av förskollärarna uttrycker att det ställs höga krav på dem i deras yrkesroll och de som arbetat längre säger att denna punkt är en stor förändring från förr. Dock är denna ambitionshöjning ingenting som förskollärarna upplever som negativt utan det är kraven som har ökat på dem själva och de upplever det nya arbetssättet som roligt. Analys: Om man ska analysera det historiska perspektivet tar Bjervås (2011) upp att lärandet idag har fått en mer central del i förskolans verksamhet och innehåll. I läroplan för förskolan så finner man idag ordet lärande fler gånger än vad man hittar ordet omsorg. Detta stärker det som förskollärarna tar upp kring skillnader på förskolan då och nu.
Angående ambitionshöjningen tar Bjervås (2011) upp att förskolans verksamhet fått ett innehåll som mer liknar skolans. Detta grundar sig i det senaste läroplans innehåll som tydligt fokuserar på barns lärande och utveckling.
Det finns idag förväntningar på att barn i förskolan ska bli självständiga individer, dessa förväntningar har mestadels föräldrar och förskollärare uttryckt enligt Bjervås (2011). Enligt Dahlberg, Moss och Pence (2012) kopplas förskolan som institution till de önskningar vi har för våra barns utveckling och lärande i förskolan idag och i framtiden. Den pedagogiska verksamhet vi bedriver säger mycket om hur förskolan arbetar för att synliggöra barns potential.
Ur ett kritiskt teoretiskt perspektiv så kan man lyfta den förskollärare som menar att barn lär sig hela tiden och att man inte behöver fokusera på något speciellt i den pedagogiska verksamheten så länge barnen är trygga. Detta kan jämföras med vad Bjervås (2011) lyfter kring att det är viktigt att ha krav på utbildningssystemet och att om inte utbildningssystemet lever upp till att höja lärandet så kan det i slutändan leda till ekonomiska och sociala problem i samhället. Dock lyfter en annan
förskollärare samma område men betonar att hon ibland kan uppfatta sin förskola som en förskola som tagit lärandet lite för långt och att omsorgen inte får glömmas bort.
4.2 Kunskapssamhället
Att förskolan är en viktig del i barns utveckling och lärande tar flera förskollärare upp och menar att förskolan lägger grunden för ett livslångt lärande. Detta betonas av fler förskollärare som menar att förskolans arbete har en betydelse för barns framtid. Egenskaper som förskollärarna lyfter fram är att barnen ska få möjlighet att bli öppna, empatiska och demokratiska människor. För att arbeta mot ett
kunskapssamhälle nämns det i intervjuerna att det är viktigt med en fungerade pedagogisk verksamhet och att man stöttar de barn som är i behov av extra stöd. En del som tas upp i intervjuerna är att det är viktigt att tidigt se om barn är sena i sin utveckling och att det i så fall tidigt sätts in resurser. Andra viktiga aspekter som tas upp är att det som sker i förskolan kan komma att påverka barnen hur de upplever sin framtid och hur de ser på sitt eget lärande.
21
Enligt förskolläraren Hanna så kommer förskolan att påverka barnen i framtiden och hon hoppas att barnen får med sig verktyg från förskolan som främjar deras
samarbetsförmåga i framtiden. Hon hoppas också på att barnen i framtiden kommer bli bra på att synliggöra sitt eget lärande och kunna sätta ord på det.
Pernilla som arbetat i förskolan i sju år anser att förskolan är en viktig del för barn att ha som grund i deras utbildning eftersom hon anser att det är viktigt att kunna
samarbeta och fungera socialt med andra barn och vuxna utanför familjen. Hon anser att det är av stor vikt för att barn lär sig att fungera i grupp.
Lotta och Malin är båda inriktade på att den pedagogiska verksamheten måste fungera bra med tanke på de barn som är i behov av extra stöd. Lotta menar att alla barn lär sig på olika sätt och det är viktigt att man tillgodoser dessa olikheter så att barn utvecklas som de ska. Hon menar att detta är viktigt för att man som barn ska ha en möjlighet att senare fungera socialt i ett samhälle. Malin lyfter att det är viktigt att man ser tidigt om barn är sena i utvecklingen och hon menar att detta kan man göra med hjälp dokumentationen på förskolan.
Simon anser att det som sker i förskolan påverkar barnen i framtiden och hur de kommer att uppleva den. Han betonar att de har arbetat mycket med empatifrågor och att det hela tiden är en process som förnyas efter barnens erfarenheter och upplevelser. Han menar att om barn får se sitt eget lärande och ser att de redan idag kan påverka verksamheten de befinner sig i så kommer de i framtiden kunna se processer i sitt eget lärande. En annan aspekt som han tar upp gällande barns framtid är att barn idag får mycket information från övriga samhället och han menar att förskolan ska försöka anstränga sig för att barn ska bli egna individer utan för mycket inflytande från samhället.
Bea berättar om sin förskolas verktyg för pedagogisk dokumentation som kallas för ”Unikum”, detta är ett digitalt arbetsverktyg på webben som hjälper förskollärarna att synliggöra barns lärande och förskolans verksamhet. Detta underlag ligger till grund för utvecklingssamtal på hennes förskola. Förskolans vision är att barnen ska kunna gå tillbaka till ”Unikum” om 20 år för att ta del av sin egen utveckling på förskolan. Bea tycker att detta verktyg blir mer tillgängligt jämfört med tidigare då de dokumenterade endast i pappersform.
Sammanfattningsvis märks det att förskollärare arbetar mot att vara en del i kunskapssamhällets utveckling och där man ser förskolan som en start för barns utveckling och lärande. Förskollärarna lyfter att det är viktigt att tidigt se barn som är i behov av extra stöd och ge dem möjligheter till att utveckla egenskaper som
samhället eftersträvar. Förskollärarna betonar vikten av ett livslångt lärande och att barn får med sig viktiga egenskaper från förskolan samt att de lär sig synliggöra sin egen lärprocess. Dessa kvaliteter som att kunna se sin egen lärprocess lyfts av förskollärarna som en bra egenskap att ha med sig i framtiden.
Analys: Kunskapssamhället beskrivs av Lundberg, Säljö och Liberg (2010) som ett samhälle uppbyggt kring kunskap och därför ställs det krav på utbildningssystemet som finns idag. Bjervås (2011) lyfter att egenskaper som initiativförmåga och kreativitet är något som i ett kunskapssamhälle värderas högt. Egenskaperna anses vara av vikt för att samhället ska utvecklas.
Ur ett kritiskt perspektiv tas inte dessa egenskaper upp av de intervjuade
förskollärarna utan de nämner empatiska och demokratiska egenskaper som viktiga. Bjervås (2011) betonar även att begåvning och bildning är något att sträva mot i dagens utbildningssystem och att det är ett steg mot att skapa ett ekonomiskt välfärdssamhälle.
22
Förskollärarna tar upp aspekten om att förskolan är en viktig grund i barns
utveckling för att kunna fungera i sociala sammanhang och få kännedom om sin egen utveckling och lärprocess.
Förskolan är idag det första steget i Sveriges utbildningssystem och har som uppgift att lägga grunden för ett livslångt lärande. Bjervås (2011) menar att om
utbildningssystemet inte lever upp till att höja det mänskliga kapital som utgår ifrån kunskap kan det i framtiden både leda till sociala och ekonomiska problem i
samhället. Förskollärarna lyfter att det är av vikt för barn i framtiden att kunna synliggöra sina egen lärprocesser och få med sig denna kunskap i sin kommande utveckling.
4.3 Systematiskt kvalitetsarbete
Det systematiska kvalitetsarbetet används på olika sätt på förskollärarnas
arbetsplatser. Det systematiska kvalitetsarbetet finns bland annat i förskolornas arbetsplaner för att säkerhetsställa kvalitén. Förskollärarna nämner också att det finns specifika utvecklingsmallar som fylls i av alla pedagoger. Diskussionsgrupper lyfts även som ett arbetssätt för att kvalitetssäkra verksamheten.
Det systematiska kvalitetsarbetet utvärderas även genom enkäter på en del förskolor men på en förskola har det också förekommit att verksamheten granskas av
pedagoger från andra förskolor.
Några förskollärare lyfter att det systematiska kvalitetsarbete på deras förskolor är ett fördjupat processarbete i flera steg.
På Pernillas förskolas finns det idag ett systematiskt kvalitetsarbetet med i arbetsplanen för förskolan och hon berättade att förskollärarna är skyldiga att kontinuerligt följa upp detta arbete.
Ella, Sandra och Simon arbetar på ett liknande sätt kring systematiskt kvalitetsarbete, de berättar att de en gång i månaden fyller i en
kvalitetsuppföljningsmall som kommer från förskolans ledningsgrupp och där alla områden i verksamheten ingår. De lyfter också att några frågor är lika för alla pedagoger på förskolan men att det finns egna fokusmål på varje avdelning som utvärderas. Sandra beskriver målen som tagna ur förskolans läroplan och menar att tanken är att de ska utvärdera och jämföra hur de fyllde i svaren månaden innan. Simon beskriver mallen som en lista med ca 65 punkter och frågorna ska rankas mellan 1-5 beroende på hur de stämmer överens med verksamhetens arbetssätt just då. De skriver också till egna kommentarer under punkterna för att kunna utveckla deras svar.
Bea lyfter att deras systematiska kvalitetsarbete görs av alla pedagoger på förskolan men att de avdelningsansvariga har ett större ansvar. Hon nämner att chefen lyfter det systematiska kvalitetsarbetet som viktigt på förskolan och att de diskuterar deras utvecklingsområden på förskolan under personalmöten och på planeringsdagar. På Lottas förskola skickas det ut två enkäter till barnens vårdnadshavare, där en kommer från kommunen och en är från förskolan. Dessa skickas ut för att
vårdnadshavarna ska få möjlighet till åsikter kring verksamheten. Lotta berättar att alla pedagoger på förskolan fyller i en enkät från Skolverket om deras arbete på förskolan. Utifrån alla enkätsvar bestämmer arbetslagen vilka utvecklingsfrågor som de väljer att arbeta med under året. På så sätt menar Lotta att man ser vilka brister som finns i verksamheten och de har möjlighet att kunna följa upp det tills nästa år. På Malins förskola har det förekommit att de fått besök av pedagoger från andra förskolor som dokumenterat och observerat deras arbete i verksamheten och på så sätt menar Malin att verksamheten kan granskas utifrån.
23
Hanna berättar att på hennes förskola har de valt att fördjupa sig inom det
systematiska kvalitetsarbetet. Hon berättade även att de valt att använda sig utav en årsklocka som ledningsgruppen för förskolan tagit fram. I årsklockan skrivs det ned vad som ska göras under varje månad för ett helt år. Alla på förskolan deltar i arbetet med årsklockan och tillsammans utvärderar de sitt arbete två gånger per år.
Resultatet som de får fram skickas till ledningsgruppen som analyserar och
sammanställer materialet. Sedan skickas detta återigen ut till personalen för att de ska få tillägga och ha åsikter kring innehållet. Efter detta skickas det slutligen till ledningsgruppen där de sammanställer den gemensamma utvärderingen.
Utvärderingen ligger sedan som grund för förskolans årsklocka. Hanna betonar även att det handlar om att synliggöra pedagogers arbetsprocesser i förskolan utifrån läroplansmålen. Hanna tillägger också att eftersom en pedagogisk dokumentation synliggör en process så är det en form av systematiskt kvalitetsarbete.
Sammanfattningsvis nämner förskollärare att de arbetar med systematiskt
kvalitetsarbetet och under intervjuerna framkommer det att detta görs på olika sätt som till exempel genom arbetsplaner som förskolan arbetat fram, genom
kvalitetsutvecklingsmallar, i diskussionsgrupper samt genom enkäter. Förskollärarna lyfter olika arbetsverktyg för att säkerställa kvalitén i sina verksamheter. Dock är det bara en intervjuad förskollärare som nämner att ett systematiskt kvalitetsarbete är ett processinriktat arbetssätt som inkluderar den pedagogiska dokumentationen.
Analys: Dahlberg, Moss och Pence (2012) lyfter att diskursen om kvalité i förskolan handlar om olika kriterier för att kunna utveckla förskolans verksamhet. Dessa kriterier består av tre delar, strukturella kriterier, processkriterier och
resultatkriterier. Kriterierna handlar om att se förskolans struktur och resurser, se det pedagogiska arbetet samt att se hur barn utvecklas under deras år på förskolan och även hur de lyckas senare i livet. Dahlberg, Moss och Pence (2012) lyfter en kritik mot diskursen om kvalité där de utgår från ett kritiskt teoretiskt perspektiv som menar att diskursen om meningsskapande är av betydelse i förskolans verksamhet eftersom förhållningssättet innebär att man fördjupar sin förståelse för
verksamheten. När pedagogerna sedan skapat sig en förståelse för detta så menar Dahlberg, Moss och Pence (2012)att de kan se till vilka behov förskolan har för att sedan kunna arbeta fram metoder som främjar barns utveckling och lärande. Utifrån Dahlberg, Moss och Pence (2012) kritik mot diskursen om kvalité så är
Hanna den enda förskolläraren som lyfter det systematiska kvalitetsarbetet som olika områden att ta hänsyn till. Hanna är även den förskolläraren som nämner att de har ett fördjupat arbetssätt gällande det systematiska kvalitetsarbetet och att arbetet sker i flera steg med pedagoger och ledning på deras förskola för att de sedan ska ta beslut tillsammans om förskolans innehåll och utvecklingsområden.
24
4.4 Pedagogisk dokumentation
Pedagogisk dokumentation lyfts fram av förskollärarna i studien som något som synliggör både barns lärande och verksamhetens innehåll.
Malin lyfter att det är viktigt man dokumenterar barn och arbetar tillsammans med dem i den pedagogiska dokumentationen. På hennes avdelning har barnen egna portfoliopärmar där pedagogerna tillsammans med barnen bestämmer över dess innehåll. Malin beskriver att den pedagogiska dokumentationen kan vara ett verktyg för att upptäcka de barn som är i behov av särskilt stöd.
Ella nämner att den pedagogiska dokumentationen är ett verktyg för att synliggöra processer mellan barn och barn, barn och vuxna samt mellan barn och miljön. Hon berättar att barn genom den pedagogiska verksamheten kan reflektera över sin egen utveckling.
Simon betonar skillnad på en dokumentation och en pedagogisk dokumentation och menar att en pedagogisk dokumentation är djupare. Han lyfter att den pedagogiska dokumentationen är som en process och menar att det är processen som ska
dokumenteras och inte bara det färdiga materialet.
Bea menar att den pedagogiska dokumentationen handlar om att påminna oss förskollärare om vad vi gör och vad vi ska göra i verksamheten. Hon lyfter även att förskollärare idag inte kan ha allt i huvudet utan att det måste dokumenteras. Pernilla menar att pedagogisk dokumentation finns som ett reflektionsverktyg
för henne och barnen tillsammans samt med deras vårdnadshavare. Hon betonar att hon vill att barnen ska äga dokumentationen på förskolan.
Sammanfattningsvis används pedagogisk dokumentation i förskolan för att
synliggöra verksamhetens innehåll och lärandeprocesser både för pedagogerna själva, men också för barn och deras vårdnadshavare. Skillnaden på pedagogisk
dokumentation och endast dokumentation lyfter en förskollärare är att den pedagogiska dokumentationen är djupare och som dokumenterar processer i
verksamheten och i barns utveckling. Dokumentationen är också till för att förenkla arbetet på förskolan och där förskollärarna kan anteckna ner deras arbete och synliggöra sin arbetsprocess.
Reflektionsarbete i arbetslaget
Förskollärarna arbetar olika med reflektionsarbetet på förskolorna. En del
förskollärare reflekterar under sin planeringstid eller under personalmöten med sina kollegor. Andra förskollärare tar upp att reflektionsarbetet sker när det finns tid i verksamheten och att de inte har en specifik tid för det utsatt i schemat. Andra förskollärare nämner att de inte har någon reflektionstid alls.
Bea berättar att hon och hennes förskollärarkollegor har planeringstid tillsammans två dagar varje vecka, då de diskuterar vad de gjort under veckan samt planerar för nästkommande veckas aktiviteter. Efter planeringstillfällena nämner hon att de tar med sig informationen till resten av kollegorna på förskolan. De samlas även alla en gång i månaden under personalmöten där de utvärderar och reflekterar kring
förskolans verksamhet. Bea tar även upp att reflektion sker tillsammans med barnen efter aktiviteter som de gör på förskolan och där barnen får ta upp sina åsikter och tankar kring vad de vill förbättra och utveckla i verksamheten.
På Simons avdelning arbetar han och hans kollegor med reflektion när verksamheten tillåter. Han berättar att de just nu har en väldigt lugn barngrupp vilket gör att
25
pedagogerna kan gå undan för planering och reflektion vid behov.
Sandra kan inte påstå att de reflekterar speciellt mycket på hennes avdelning. Hon menar att deras fokus ligger på att planera nästkommande veckas aktiviteter. Ella tycker att reflektionen brister på hennes avdelning och hon anser därmed att dokumentationerna oftast inte blir pedagogiska. Detta tror hon är på grund av att hon är den enda på sin avdelning med förskollärarutbildning. Ella känner sig ensam i reflektionsarbetet och kan ibland kan bli besviken på sig själv för att
dokumentationer inte blir pedagogiska.
Sammanfattningsvis skiljer sig upplägget kring reflektion på förskolorna. Några förskollärare har planeringstid tillsammans med de andra anställda förskollärarna i verksamheten på en bestämd tid. Detta tillskillnad från andra förskollärare som nämner att reflektionen sker när verksamheten tillåter pedagogerna att gå från barngruppen. På Ellas avdelning finns det enligt henne brister i reflektionsarbetet eftersom hon är den enda med förskollärarutbildning, vilket leder till att
dokumentationen ofta inte blir pedagogiska. Detta bidrar till att hon ibland känner sig ensam och otillräcklig i sitt arbete och att den pedagogiska dokumentationen enligt henne inte blir av tillräckligt hög kvalité.
Mallar i pedagogisk dokumentation
Hur man lägger upp den pedagogiska dokumentationen skiljer sig på förskollärarnas förskolor. En del har tydliga riktlinjer från förskolans ledning kring hur pedagogisk dokumentation ska göras. Andra förskollärare får helt fritt utforma sin mall för hur den pedagogiska dokumentationen ska göras.
Hanna arbetar på en förskola som har en förutbestämd mall för pedagogisk
dokumentation, de arbetar med ett digitalt verktyg som heter ”Dokufant”. ”Dokufant” beskriver hon som ett verktyg där hon får hjälp i att utforma den pedagogiska
dokumentationens design. Det finns även rubriker som hjälper Hanna att få med som hon tycker behövs i en pedagogisk dokumentation.
På Simons avdelning använder de sig utav en trespaltsmall. Trespaltsmallen beskrivs av Simon som en mall där pedagoger får hjälp att dokumentera förskolans
verksamhet. Simon berättar också att de delar upp dokumentationen i tre olika delar beroende på vem mottagaren är. Dessa delar är dokumentation som sitter i barnens pärmar, dokumentation på väggarna som är riktat till barnen samt dokumentation som är för vuxna och barnens vårdnadshavare.
Bea och Lotta nämner att de arbetar med ett reflektionsverktyg som de kallar för ”Skalbagge”. Förskollärarna berättar att ”Skalbaggen” innehåller mål och intention för aktiviteten, hur man ska gå tillväga och vilka resurser som krävs för en planerad aktivitet. Aktiviteterna följs sedan upp av en reflektionsdel berättar förskollärarna, denna del ska hjälpa förskollärarna att utvärdera hur aktiviteten gick.
Sandra, Malin och Ella tar upp att på deras förskola finns ingen förutbestämt idé om hur pedagogisk dokumentation ska gå till utan det ser olika ut på varje avdelning. Att det inte finns några riktlinjer upplever Ella som en brist, vilket leder till att hon känner sig osäker i hur hon ska dokumentera och hon skulle gärna vilja ha någon form av kompetensutbildning som ger henne stöd i hennes arbete på förskolan. Sammanfattningsvis skiljer det sig kring hur förskollärarna arbetar med pedagogisk dokumentation. De förskollärare som har bestämda mallar berättar att dessa finns som ett stöd i deras arbete med pedagogisk dokumentation. Några utav de
