#nursestoo
Sjuksköterskors upplevelser av sexuella trakasserier på sin arbetsplats.
En litteraturöversikt
HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad
FÖRFATTARE: Miriam Chauca Palma, Maysoon Ghadban & Charlotta Martinsson HANDLEDARE:Frida Liabäck
Sammanfattning
Bakgrund: Sexuella trakasserier definieras som oönskade sexuella beteenden i fysisk och verbal form. Det sker världen över och sjuksköterskor är en grupp med stor utsatthet. Sexuella trakasserier kan ge konsekvenser i form av psykiskt, fysiskt och emotionellt lidande. Sjuksköterskor ska bidra med omvårdnad för att lindra lidande och främja hälsa och har en skyldighet att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. För att utveckla en säker vård för patienter krävs en trygg arbetsmiljö för sjuksköterskor.
Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelse av sexuella trakasserier i samband med
omvårdnad. .
Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga kvalitativa artiklar. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Medline, Pubmed, Psycinfo samt Cinahl och en manuell sökning.
Resultat: Sjuksköterskor upplevde sig utnyttjade, otrygga och objektifierade på grund av händelserna. Trots det fanns en vilja att förbli professionell och utföra god omvårdnad. Sjuksköterskor tvivlade på sin bedömning av vad som var sexuella trakasserier och försökte finna trygghet på olika sätt.
Slutsats: Att utsättas för sexuella trakasserier är en vardag för många sjuksköterskor världen över. Sjuksköterskor har ett ansvar att utföra ett patientsäkert arbete, att bli utsatt för sexuella trakasserier gör det svårt att förbli professionell. Att känna osäkerhet kring arbetet innebär en risk för patientsäkerheten.
Summary
Title: #nursestoo: nurses’ experience of sexual harassment in the workplace. A literature review.
Background: Sexual harassment is defined as unwanted sexual behavior in physical or verbal form. Nurses are a group with high vulnerability. Consequences of sexual harassment are shown in physical, emotional and psychological suffering. The foundation of nursing is to promote health and ease suffering for patients. Nurses are obligated to conduce patient safety and a safe work environment is therefore crucial. Aim: To describe nurses’ experience of sexual harassment in relation to nursing. Method: A literature review based on ten articles with qualitative data. The articles were found in the databases Medline, Pubmed, Psycinfo and Cinahl. A manual search was conducted.
Result: Nurses felt exploited, unsafe and objectified by the sexual harassment. There was a desire to stay professional and to give good care. Nurses doubted their judgement of what was to be phrased as sexual harassment.
Conclusion: Sexual harassment is an everyday experience for nurses. Nurses have an obligation to perform safe care for patients but to be exposed to sexual harassment made it difficult for nurses to maintain professional. To feel insecure in the workplace as a nurse is a safety risk for patients.
Keywords: nurses, patient care, patient safety, patient-nurse relationship, work environment
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Sexuella trakasserier ... 1
Förekomst av sexuella trakasserier... 2
Konsekvenser av sexuella trakasserier ... 2
Omvårdnad... 3
Säker vård... 3
Syfte ... 3
Metod ... 4
Urval & Datainsamling ... 4
Procedur ... 4 Dataanalys ...5 Etiska överväganden ...5 En inre konflikt ... 6 En emotionell börda ... 7 Diskussion ... 9 Metoddiskussion ... 9 Resultatdiskussion ... 11 Slutsats ... 13 Referenser ... 15 Bilagor ... 20 Bilaga 1: Sökmatriser ... 20 Bilaga 2. Kvalitetsgranskningsprotokoll ... 22 Bilaga 3. Artikelmatris ... 24
Inledning
Sexuella trakasserier är vanligt förekommande för många kvinnor och mer än hälften av kvinnorna i de 27 EU-länderna har upplevt minst en form av sexuella trakasserier (Latcheva, 2017). Sexuella trakasserier inom vården sker världen över och sjuksköterskor är en av de mest utsatta yrkesgrupperna (Celik & Celik, 2007). Trots det förblir problemet tabubelagt (Del Carmen-Herrera, Herrera & Expósito, 2017). Studier utförda i länder som USA (Cogin & Fish, 2009), Italien (Romito, Ballard & Maton, 2004) och Israel (Kagan et al., 2015) har visat att det främst är patienter och läkare som utsätter sjuksköterskor för sexuella trakasserier (Cogin & Fish, 2009). Även närstående till patienter och övriga kollegor inom vården utsätter sjuksköterskor (Abo Ali, Saied, Elsabagh, & Zayed, 2015). I Sverige är vårdpersonal den yrkesgrupp som har en högre rapporterad statistik gällande sexuella trakasserier på arbetsplatsen jämfört med andra yrkesgrupper (Hallberg, 2011). Att som sjuksköterska neka en patient vård på grund av olämpligt beteende är ingenting som ges uttryck för i hälso-och sjukvårdslagen (SFS 2017:30). Sjuksköterskor som blir utsatta för sexuella trakasserier riskerar att bli negativt påverkade både fysiskt och psykiskt (Suhaila & Rampal, 2012) vilket medför konsekvenser för omvårdnaden (Valente & Bullough, 2004).
Bakgrund
Sexuella trakasserier
Sexuella trakasserier definieras som ovälkomna sexuella beteenden som kan förekomma i icke verbala handlingar eller verbala handlingar (Lee, Song & Kim, 2011). Det är ett oönskat beteende av sexuell natur mot en person med syfte att sänka dess värdighet (Celik & Celik, 2007). De icke verbala handlingarna kan innefatta blickar, beröring och uppvisande av sexuellt anspelande bilder (Del Carmen-Herrera, Herrera & Expósito, 2017). Verbala handlingar kan innebära olämpliga skämt, oönskade komplimanger eller obehagliga kommentarer som anspelar på sex (Jämställdhetsmyndigheten, u.å.). Det är endast den utsatte som kan avgöra vad som upplevs som kränkande och det är endast den individens upplevelse av trakassering som räknas (Latcheva, 2017). Vad som uppfattas som sexuell trakassering kan upplevas annorlunda beroende på kön, kultur och även hur medveten individen är om juridiska rättigheter (Latcheva, 2017). Få sjuksköterskor anmäler sexuella trakasserier (Celik & Celik, 2007). Det kan bero på att sjuksköterskorna själva inte uppfattar det som trakasserier (Del Carmen-Herrera et al, 2019).
Det finns flera lagar som är aktuella när sexuella trakasserier uppkommer. Två av dessa är diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen. Diskrimineringslagen innefattar sex olika former av diskriminering varav en är sexuella trakasserier. Enligt lagen är sexuella trakasserier ett handlingssätt som kränker personens värdighet. Lagen syftar på att skydda personer mot sexuella trakasserier i områden där lagen gäller, exempelvis i arbetslivet. För anställda innebär denna lag att sexuella trakasserier av kollegor inte får förekomma, men lagen skyddar inte personal som utsätts av patienter (SFS 2008:567). Om detta sker blir det istället en arbetsmiljöfråga som arbetsgivaren
ifråga är skyldig att hantera. Enligt arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) är arbetsgivaren skyldig att se till att arbetsmiljön anpassas till allas olika förutsättningar samt att arbetsmiljön är god. Inkluderat är att förhindra sexuella trakasserier. Det är arbetsgivarens ansvar att skydda sina anställda och det krävs att åtgärder utförs direkt för att arbetsförhållandena inte ska påverkas negativt (Krøjer, Lehn-Christiansen & Nielsen, 2014).
Förekomst av sexuella trakasserier
Sexuella trakasserier är ett problem som förekommer över hela världen i olika sammanhang (Mushtaq, Sultana & Imtiaz, 2015). USA och Kanada har en högre rapporterad statistik av sexuella trakasserier. Statistik visar att problemet är mer förekommande i Asien jämfört med Europa och mellanöstern (Spector, Zhou & Che, 2014). I Sverige har arbetsmiljöverket utfört en undersökning för att uppskatta förekomsten av sexuella trakasserier. Undersökningen fokuserade på de individer som befann sig på arbetsplatsen, exempelvis arbetskamrater och chefer. Rapporten omfattade både kvinnor och män mellan åldrarna 16–64 år. Undersökningen visade att det främst var unga kvinnor mellan åldrarna 16–29 år som utsattes för sexuella trakasserier (Arbetsmiljöverket, 2017). Antalet rapporterade fall av sexuella trakasserier har sedan ökat med två procent jämfört med tidigare utförda rapporter (Arbetsmiljöverket, 2017).
Vårdpersonal har i jämförelse med andra yrken en högre rapporterad statistik av utsatthet (Hallberg, 2011). De mest utsatta grupperna är sjuksköterskor samt personal som arbetar med patientnära arbete (World Health Organization, 2018). En fjärdedel av världens sjuksköterskor upplever sexuella trakasserier (Burkhe-Draucker, 2019). Objektifieringen av sjuksköterskor har förekommit sedan lång tid tillbaka men problemet ökade på 1960-talet. Sjuksköterskor förminskades i media, tv, filmer och framställdes som mindre kompetenta och underordnade läkaren. Trots att objektifieringen på senare år har minskat kvarstår de gamla stereotyperna av sjuksköterskor i samhället (Price & McGillis-Hall, 2014). Detta trots att yrket blivit självständig och fått en högre status (Celik & Celik, 2007).
Konsekvenser av sexuella trakasserier
Vid sexuella trakasserier reagerar människor på olika sätt. Oavsett svårighetsgraden av händelsen kan individen bli påverkad (Ganapathy, 2018). För sjuksköterskor som blivit utsatta kan kostnaden av händelserna mätas i termer av fysiskt, psykologiskt och ekonomiskt lidande (Suhaila & Rampal, 2012). Det fysiska lidandet kan visa sig som illamående, huvudvärk, viktförändringar och kronisk trötthet (Hamlin & Hoffman, 2002). Möjligheten till att utvecklas inom arbetet minskar och rädslan att förlora sitt arbete ökar. Det uppstår även en vilja att byta arbetsplats. För organisationen där de sexuella trakasserierna pågår kan konsekvenserna uppkomma i form av ekonomisk ersättning för eventuella skador till offer eller osämja på arbetsplatsen. Minskad arbetseffektivitet, minskad arbetsproduktivitet och hög frånvaro är också konsekvenser som påverkar organisationen och personalen (Hamlin & Hoffman, 2002).
Omvårdnad
Omvårdnad är sjuksköterskans huvudområde. Omvårdnaden i sjuksköterskeyrket bygger på en humanistisk grundsyn och ska bidra till hälsa, lindra lidande och verka för att ge ett bra avslut av patientens liv. Oavsett patientens ålder, kultur och kön har sjuksköterskan en skyldighet att utföra god omvårdnad. Omvårdnad bedrivs på en individnivå och kräver ett gott bemötande från den som vårdar (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Kvaliteten på omvårdnaden påverkas av relationen mellan sjuksköterska och patient. Relationen mellan dessa två parter grundar sig i tillit, närhet, empati och vänlighet. Den goda relationen riskerar att äventyras om sjuksköterskan distanserar sig själv från patienten, eller om det uppstår brister i kommunikationen. Relationen kan också påverkas om konflikter uppstår mellan sjuksköterska och patient (Molina-Mula & Gallo-Estrada, 2020). Sjuksköterskeprofessionen har sex grundläggande kärnkompetenser; personcentrerad omvårdnad, teamsamverkan, evidensbaserad vård, kvalitetsutveckling, informatik samt säker vård (Svensk sjuksköterskeförening u.å.). I denna litteraturöversikt används säker vård som teoretisk referensram.
Säker vård
Målet med säker vård är att effektivisera systemet inom vården för att öka säkerheten för både patienter och vårdgivare (Cronenwett et al., 2007). Sjuksköterskor har som skyldighet att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls (SFS 2010:659). Vårdarens hälsa och upplevelse av sitt arbete är väsentlig för säkerheten i omvårdnaden (Strömgren, Dellve & Eriksson, 2017). Sexuella trakasserier påverkar både den mentala och fysiska hälsan hos anställda vilket bidrar till att det skapas en dysfunktionell arbetsgrupp. Resultatet av detta är att de anställdas moral, engagemang och prestanda kan drabbas. Den dysfunktionella kulturen som skapas på grund av sexuella trakasserier påverkar verksamhetens förmåga att göra sitt bästa för patienten och samhället (Sage, 2019). En god arbetsmiljö består bland annat av god teamsamverkan, god kommunikation, rättvisa chefer, positivt arbetsklimat samt inkludering (Areskoug-Josefsson, Avby, Andersson & Kjellström, 2018). I en god arbetsmiljö ska inte sexuella trakasserier förekomma (SFS 1977:1160). För att utveckla en säker vård för patienter krävs en trygg arbetsmiljö för sjuksköterskor (Heath, Johanson & Blake, 2004).
Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av sexuella trakasserier i samband med omvårdnad.
Metod
Design
Arbetet utfördes som en litteraturöversikt och grundades på kvalitativa artiklar. Kvalitativa artiklar ansågs vara lämpliga att använda då dessa ger en större förståelse för personers upplevelser och erfarenheter (Henricson & Billhult, 2017). De vetenskapliga kvalitativa artiklarna söktes, granskades och analyserades (Kristensson, 2014). I litteraturöversikten användes en induktiv ansats vilket innebär att analysen utgår från innehållet i texten (Danielson, 2017).
Urval & Datainsamling
Databaserna Cinahl, PsycInfo, Medline och Pubmed användes på grund av att de är inriktade på vård, omsorg och medicin. Medline är en del av databasen Pubmed, dock innehåller Medline MeSH-termer (Forsberg & Wengström, 2016). En osystematisk sökning utfördes för att undersöka antalet publicerade artiklar relevanta till syftet (Kristensson, 2014). Sökningarna utvecklades genom att syftet bröts ned för att få ut meningsbärande sökord. Sökorden som användes var ”nurse”, ”sexual harassment”,
”experience”, ”sexual harassment in the workplace”, ”qualitative” och ”nurse-patient-relation”. Trunkering av sökorden ”nurse” och ”sexual harassment” tillämpades för
att inte gå miste om artiklar med olika böjningsformer av ord (Forsberg & Wengström, 2016). En första sökning utfördes med begränsning till endast 10 år tillbaka vilket gav ett för litet urval av artiklar för att skapa ett resultat. Därför gjordes en ny sökning med begränsning till 20 år tillbaka (se bilaga 1). Sökningarna begränsades till att vara peer-reviewed och skrivna på engelska. Även en manuell sökning för att hitta fler artiklar utfördes. Den Booleska sökoperatören “AND” användes för att öka känsligheten genom att kombinera två sökord med varandra (Kristensson, 2014). Slutligen gjordes ytterligare en sökning på Pubmed med sökorden ”nurses”, ”violence” och ”sexual
harassment”. Denna sökning resulterade i att ytterligare en artikel hittades.
Procedur
Sökningarna och begränsningar som gjordes resulterade i att totalt 170 artiklar hittades i den första sökningen och 196 artiklar i den andra sökningen. Antalet artiklar upplevdes som hanterbart eftersom det inte ansågs vara ett för stort antal att bearbeta. Alla titlar lästes och var de relevanta lästes även abstrakt. Titlarna ansågs vara relevanta om de innehöll ord som “sexual harassment”, “nurses”, “experience” eller “workplace”. Inklusionskriterierna var att resultatet innefattar sjuksköterskors upplevelse av sexuella trakasserier på sin arbetsplats. Artiklarna skulle även ha ett fokus på omvårdnad. Detta säkerställdes genom att läsa valda artiklar i sin helhet och kunna se kopplingen till omvårdnaden. Efter att artiklarna valts ut genomfördes en kvalitetsgranskning enligt Hälsohögskolan i Jönköpings kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa artiklar (se bilaga 2). Granskningsmallen var uppdelad i två delar där den första delen bestod av fyra kriterier. I del ett krävdes att alla kriterier var uppfyllda.
Den andra delen bestod av åtta kriterier där sex kriterier skulle vara uppfyllda för att artikeln skulle godkännas till resultatet. Resultatet av kvalitetsgranskningen har redovisats i artikelmatrisen (se bilaga 3).
Dataanalys
För att analysera data som tagits fram till resultatet användes Fribergs fem steg (Friberg, 2017). I det första steget lästes materialet flera gånger för att förstå och få ett sammanhang av innehållet, sedan diskuterades detta gemensamt mellan författarna. I det följande steget identifierades och diskuterades relevanta fynd från resultaten. Därefter sammanställdes resultaten från varje studie och likheter och skillnader identifierades. Slutligen redovisades ett resultat som grundade sig på de fynd som hittats i form av kategorier (Friberg, 2017). Samtliga artiklar lästes av alla tre författare. Meningsbärande enheter som ansågs svara på syftet markerades med hjälp av färgade överstrykningspennor, en färg för varje artikel. Detta för att göra det lättare att urskilja vilken data som kom från respektive artikel. De markerade meningsenheterna skrevs ned på lappar med motsvarande olika färger. Därefter hittades likheter och skillnader mellan artiklarna, liknande fynd lades i högar och markerades med hjälp av olika rubriker. Detta resulterade i att nio olika subteman skapades. Av dessa nio subteman skapades två huvudteman.
Etiska överväganden
Det finns flera etiska principer som behöver övervägas vid forskning. Helsingforsdeklarationen är ett styrdokument som beskriver forskarens ansvar vid metoder som utsätter människor för en risk, exempelvis vid intervjuer och enkäter där människan blir utsatt (World Medical Association, 2018). Detta togs i åtanke under denna litteraturöversikt. Av de tio artiklar som valdes har samtliga ett etiskt övervägande eller ett godkännande från en etisk kommitté.
Några viktiga grundvärden inom vetenskapligt arbete är hederlighet och ärlighet. Det innebär att arbetets innehåll inte får vara vilseledande eller förvrängas för läsaren. Dessutom är det förbjudet att plagiera text, det vill säga att inte uppge den upphovsman som står bakom idén, resonemanget, resultatet eller orden (Kjellström, 2017). Dessa principer avsågs följas för att uppnå en etisk forskning. Uppsatsen syftade till att vara objektiv men det fanns en medvetenhet om att litteraturöversikten till viss del kunde påverkas av författarnas förförståelse. Det innebär att bakgrund, tidigare erfarenheter och värderingar kan ha inflytande över litteraturöversikten och dess resultat (Priebe & Landström, 2017).
Resultat
Artiklarnas data analyserades och skapade två olika teman. Dessa blev En inre konflikt samt En emotionell börda (se figur 1). Resultatet baserades på studier utförda i Australien, Sverige, Irland, Sri Lanka, Nederländerna, Estland, Indien, USA och Iran.
Figur 1. Subteman och teman
En inre konflikt
Det fanns en vilja hos sjuksköterskor att vara professionella och kompetenta trots att sexuella trakasserier var en del av vardagen. Det uppstod en svårighet mellan att vara professionell och att skydda sig själv från förnedring. Detta skapade en inre konflikt hos sjuksköterskorna.
En del av vardagen
Att utsättas för sexuella trakasserier blev normaliserat på grund av att det uppstod dagligen (Adams, Darj, Wijewardena & Infanti, 2019; Lamesoo, 2013; Madison & Minichiello, 2000; Madison & Minichiello, 2001). Det fanns en ovilja hos sjuksköterskor att benämna händelserna som sexuella trakasserier då detta skulle
försvåra arbetet och relationen med patienterna. Att benämna incidenterna som sexuella trakasserier skulle få sjuksköterskorna att inse sin utsatthet och vad de stod ut med dagligen (Madison & Minichiello, 2000).
Att vilja vara professionell
Trots att sjuksköterskor blivit utsatta för sexuella trakasserier fanns en vilja att vara professionella i arbetet. Att vara professionell upplevdes som en skyldighet för att inte riskera patienternas säkerhet i samband med omvårdnaden (Chaudhuri, 2007; Lamesoo, 2013). Sjuksköterskorna valde att hålla sig lugna för att kunna utföra omvårdnaden på ett professionellt sätt trots att sexuella trakasserier pågick (Lamesoo, 2013). Det var viktigt för sjuksköterskor att kunna identifiera sig som professionella, men det upplevdes vara svårt efter att ha utsatts för sexuella trakasserier av patienter. Genom att informera patienten om att relationen mellan båda parterna endast var professionell kunde sjuksköterskan se sig själv som kompetent (Jenner, Djermester & Oertelt-Prigione, 2020).
Även om sjuksköterskor blivit utsatta för sexuella trakasserier ville de inte skuldbelägga patienten. Genom att använda humor undveks den obekväma situation som uppstått när patienten blivit tillsagd. Vetskapen om att ha hanterat situationen på ett sätt där patienten inte blev skuldbelagd ingav känslan av att vara professionell (Adams, et al. 2019; Higgins, Barker & Begley, 2009).
Att ställas inför ett dilemma
Att bli utsatt för sexuella trakasserier skapade ett dilemma hos sjuksköterskor mellan att vilja utföra ett bra arbete, men samtidigt försöka skydda sig själva från förnedring och förödmjukelse. Dilemmat bidrog till dåligt samvete eftersom viljan att göra gott hindrades av att patienten betedde sig olämpligt och försvårade sjuksköterskans goda intentioner (Hellzen, Asplund, Sandman & Norberg, 2004).
En emotionell börda
Sjuksköterskor upplevde känslor av skam, otrygghet, objektifiering och att de blev utnyttjade när de utsattes för sexuella trakasserier. Sjuksköterskor tvivlade på sig själva och på sin upplevelse av sexuella trakasserier. För att finna trygghet i arbetsdagen söktes bekräftelse och stöd hos kollegor.
Att tvivla på sig själv
Sjuksköterskor tvivlade på sig själva och på sitt omdöme vid sexuella trakasserier och att se sig själv som ett offer var svårt. Sjuksköterskor skuldbelade sig själva och menade att det var det egna agerandet som orsakat trakasserierna. Eftersom det fanns en brist på kunskap om ämnet var det vanligt att skuldbelägga sig själv (Madison & Minichiello, 2001). Osäkerheten grundade sig i svårigheten att definiera vilka beteenden som var sexuella trakasserier och vilka som inte var det (Madison & Minichiello, 2001; Najafi, Fallahi‐Khoshknab, Ahmadi, Dalvandi & Rahgozar, 2017). Vad som benämndes som sexuella trakasserier påverkades av vem personen som trakasserade var samt hur deras relation såg ut (Lamesoo, 2013; Madison & Minichiello, 2000). När sjuksköterskor tvivlade på sin upplevelse söktes bekräftelse
hos kollegor (Madison & Minichiello, 2000). Sjuksköterskor fick även bekräftelse på att det var sexuella trakasserier när trakasserierna utfördes upprepade gånger (Madison & Minichiello, 2001; Najafi et al. 2017).
Att finna trygghet i otryggheten
En känsla av otrygghet uppstod i samband med att ha blivit utsatt för sexuella trakasserier (Lamesoo, 2013; Madison & Minichiello, 2001; Najafi et al., 2017). I arbetet med läkare som sexuellt trakasserat fanns en känsla av otrygghet som grundade sig i rädslan av att inte kunna säga emot någon som ansågs ha mer makt (Lamesoo, 2013). Otryggheten som uppkom när en patient betett sig olämpligt grundade sig däremot i känslan av att sjuksköterskor upplevde sin säkerhet som hotad (Hellzen et al, 2004). Otryggheten ledde till att sjuksköterskor påverkades psykiskt och därmed upplevde arbetet kring patienten som mycket påfrestande. Att distansera sig från patienten ingav en känsla av trygghet eftersom sjuksköterskorna inte behövde arbeta nära personen som trakasserat (Hellzen et al., 2004; Higgins et al., 2009). Sjuksköterskor fann stöd i varandra genom att hjälpas åt när en patient betedde sig olämpligt. Att hjälpa till vid omvårdnaden eller att överlåta omvårdnaden av patienten till en kollega ökade känslan av trygghet för den utsatta sjuksköterskan (Higgins et al., 2009).
Det fanns en ständig oro hos de kvinnliga sjuksköterskorna inför att vårda manliga patienter på grund av rädslan att bli utsatt. Samtidigt var manliga sjuksköterskor oroliga inför att vårda kvinnliga patienter. Hos manliga sjuksköterskor fanns en oro för att bli anklagade över att ha utnyttjat kvinnorna i samband med omvårdnad (Higgins et al, 2009).
Känslan av otrygghet fanns kvar även efter att de sexuella trakasserierna hade skett. Rädslan för att bli anklagad för att själv ha provocerat fram händelsen bidrog till att sjuksköterskor valde att avstå från att rapportera händelsen (Chaudhuri, 2007). En lednings passiva agerande kring sexuella trakasserier resulterade i att den som blivit utsatt kände sig ensam och otrygg. Bristen på tydliga riktlinjer kring hur incidenten skulle hanteras på arbetsplatsen bidrog till en känsla av hjälplöshet (Adams et al., 2019; Chaudhuri, 2007; Hellzen et al., 2004). Om en ledning eller chef däremot hade kunskap om hur sexuella trakasserier skulle hanteras på arbetsplatsen ökade känslan av trygghet hos sjuksköterskor. Tydliga riktlinjer för hur incidenterna skulle hanteras skapade förtroende för organisationen och därmed en trygghet hos de anställda (Jenner et al., 2020).
Att bli objektifierad
Sjuksköterskor upplevde att deras kroppar objektifierades i samband med sexuella trakasserier. Känslan av att bli objektifierad uppkom vid oönskad beröring samt ovälkomna kommentarer riktade mot sjuksköterskans kropp (Adams et al., 2019; Chaudhuri, 2007; Lamesoo, 2013; Madison & Minichiello, 2000; Madison & Minichiello 2001; Najafi et al., 2017). Sjuksköterskor kände sig därmed inte respekterade i sin yrkesroll vid trakassering (Adams et al., 2019; Chaudhuri, 2007; Madison & Minichiello, 2001). När sjuksköterskor kände sig objektifierade uppstod ett behov att förhindra det. Genom att sätta upp tydliga gränser mellan sig själv och patienten minskade känslan av att vara objektifierad, sjuksköterskan kunde därmed fortsätta vårda patienten på ett professionellt sätt (Jenner et al., 2020).
Att känna sig utnyttjad
Sjuksköterskor upplevde att deras arbete och goda intentioner utnyttjades när de blev utsatta för sexuella trakasserier (Adams et al., 2019; Chaudhuri, 2007; Hellzen et al., 2004; Higgins et al., 2009; Lamesoo, 2013; Madison & Minichiello 2001). Även det patientnära arbetet upplevdes bli utnyttjat av patienterna som sexuellt trakasserade sjuksköterskorna i samband med omvårdnaden. Omvårdnaden blev därmed ett sätt för patienten att tillfredsställa sig själv och sina behov. (Chaudhuri, 2007; Higgins et al., 2009; Lamesoo, 2013).
Att känna skam
De sexuella trakasserierna gav upphov till känslor av skam och skuld hos sjuksköterskor. Att bli utsatt för dessa händelser var skamfyllt då det indikerade att sjuksköterskorna inte hade kontroll över situationen samt att de utförde ett dåligt arbete (Hellzen et al., 2004). Sjuksköterskorna valde att undanhålla händelserna på grund av oro för vad personer i deras omgivning skulle tänka (Adams, et al. 2019; Madison & Minichiello, 2001). Genom att på olika sätt ursäkta patientens beteende kunde sjuksköterskorna minska känslan av skam och istället lägga skulden på patienten (Adams et al., 2019; Dougherty et al., 2011; Madison & Minichiello, 2001).
Diskussion
Metoddiskussion
Metoden som använts i arbetet diskuteras för att kvaliteten på examensarbetet ska kunna bekräftas. Detta innebär att belysa de styrkor och svagheter som finns i litteraturöversikten. Arbetet diskuteras utefter de kvalitativa termerna trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet (Henricson, 2017). För att öka trovärdigheten i en litteraturöversikt fordras liknande information från flera olika källor (Olsson & Sörensen, 2011). Ett flertal artiklar i litteraturöversikten gav liknande information vilket stärkte innehållet och därmed ökade trovärdigheten. Att kvalitativa artiklar användes var betydelsefullt eftersom de gav en större förståelse för personers erfarenheter och upplevelser vilket passade till syftet (Henricson & Billhult, 2017).
Att utföra ett arbete där läsaren kan följa författarens arbetsgång ökar trovärdigheten (Henricson, 2017). Sökningarna till litteraturöversikten utfördes i olika databaser. Användning av flera databaser är en fördel och ökar trovärdigheten eftersom det ger fler möjligheter att finna relevanta artiklar (Henricson, 2017). En av begränsningarna på sökningarna var att forskningen skulle vara peer-reviewed vilket är en styrka (Henricson, 2017). Sexuella trakasserier är ett relativt outforskat ämne och krävde därför användning av äldre artiklar. Forskningen bör inte vara äldre än 3–5 år då det inte längre anses vara aktuellt och minskar därmed trovärdigheten (Forsberg & Wengström, 2016). Användningen av äldre artiklar kan därmed ha påverkat arbetets trovärdighet då verkligheten kan ha förändrats.
Initialt användes sökorden ”health personnel” och ‘’sexual abuse’’. ”Sexual abuse” resulterade i artiklar med fokus på barn som blivit sexuellt utnyttjade samt hur
sjuksköterskor bör bemöta och stödja dem. Sökningarna framställde ”sexual
harassment” som det allmänt rådande ordet i databaserna. Sökordet ”health personnel” resulterade i artiklar som inkluderade all form av vårdpersonal. Artiklar
där det var möjligt att urskilja sjuksköterskor från annan personal, var artiklar som hittades genom att endast använda sökordet ”nurse”. I arbetet togs beslut om att inte använda ämnesord eftersom de gav ett mindre resultat. Det kan ses som en styrka eftersom samsökningssystem kan minska chanserna att anpassa sökningarna till databaserna (Karlsson, 2017).
Till en början togs beslutet att bara undersöka kvinnliga sjuksköterskors upplevelser av sexuella trakasserier. Detta ändrades på grund av att urvalet blev för litet och därför inkluderades även studier där manliga sjuksköterskors upplevelser beskrevs. En artikel med psykiatrisjuksköterskor valdes att inkluderas även om tanken från början var att bara använda artiklar om allmän-utbildade sjuksköterskor. Artikeln ansågs vara relevant då resultatet inte skiljde sig nämnvärt med de övriga artiklarna.
För att fastställa de utvalda artiklarnas kvalitet användes ett kvalitetsgranskningsprotokoll utfärdat av Hälsohögskolan i Jönköping. Detta protokoll valdes då det rekommenderades av högskolan. På grund av tidsbrist och att författarna vid kvalitetsgranskningens utförande befann sig på olika platser delades kvalitetsgranskningen upp. Det sänker trovärdigheten och är därmed en svaghet. Om samtliga författare hade granskat alla artiklar hade trovärdigheten ökat (Henricson, 2017). Eftersom det inte krävdes att alla kriterier uppfylldes i den andra delen av kvalitetsgranskningsprotokollet innebär det att det kan finnas brister i dessa tre artiklar.
Litteraturöversikten bygger på forskning gjord i sex olika länder. Arbetet syftade till att beskriva upplevelser av sexuella trakasserier. Upplevelser är subjektiva och resultatet visar att sjuksköterskor erfarenhet av fenomenet inte påverkats av etnicitet, kultur eller religion. Därmed kan den uteblivna geografiska begränsningen öka litteraturöversiktens överförbarhet gällande upplevelser.
Valda vetenskapliga artiklar analyserades av samtliga tre författare. Det är gynnsamt att tillsammans granska och analysera vetenskapliga artiklar då samtliga kan bistå och belysa olika perspektiv av det valda problemet (Olsson & Sörensen, 2011). Diskussioner och reflektioner utfördes mellan författarna och med utomstående för att bearbeta förförståelsen författarna hade. Detta bidrar till en ökad pålitlighet (Henricson, 2017). Arbetet granskades av handledare samt studiekamrater vilket ökar försäkring om att arbetet är grundat i data och därmed ökar såväl pålitligheten som trovärdigheten (Henricson, 2017). Endast delar som besvarat syftet inkluderades för att avstå vinkling av resultatet. Artiklarna lästes i sin helhet och därefter skapades subkategorier och kategorier. Det ansågs som en fördel att författarna var överens om vilka subkategorier som skulle bildas under analysprocessen. För att få ett strukturerat och omfattande resultat förändrades och lades nya subkategorier till under analysens gång.
Alla studier som inkluderades var skrivna på engelska. Det ställer krav på författarnas kunskaper i det engelska språket och utgör även en risk att innehållet förvanskas vid översättning till svenska (Kjellström, 2017). För att undvika detta har författarna läst studierna flera gånger, använt sig av ordböcker och diskuterat översättningen sinsemellan. Etiska principer om att inte förvränga eller plagiera material har
efterföljts under arbetets gång vilket är en styrka. Endast användning av artiklar med etiskt resonemang användes vilket ökar sannolikheten att ingen kommit till skada under forskningsprocessen.
Resultatdiskussion
En vilja att vara professionella uppstod när sjuksköterskor utsattes för sexuella trakasserier. Detta för att inte riskera patienternas säkerhet i samband med omvårdnaden. Att kunna identifiera sig själva som professionella var viktigt för att fortsätta se sig själva som kompetenta. Det framkom i resultatet att det uppstod ett inre dilemma hos sjuksköterskor mellan att utföra ett bra arbete och att skydda sig själva.
Sjuksköterskans intention är att göra patienten gott genom att upprätta en relation med patienten och genom detta utföra omvårdnadsåtgärder anpassade efter patientens behov (Scheel, 1996). Omvårdnadens grund bygger på ett gott bemötande från den som vårdar (Svensk sjuksköterskeförening, 2016) vilket kan tänkas bidra till viljan att vara professionell. Dilemmat som uppstår mellan att vara professionell och att skydda sig själv kan bero på att sjuksköterskor förväntas vara professionella trots rådande omständigheter (Nielsen et al., 2017). Strävan efter att vara professionell kan även bero på viljan att motbevisa den stereotypa bild som samhället har av sjuksköterskor som sexig snarare än kompetent (Price & McGillis-Hall, 2014).
Mcguire, Dougherty & Atkinson (2006) framställer i sin studie att sjuksköterskor sätts i ett dilemma mellan att vara vårdare och att vara ett offer. Vidare beskrivs svårigheten att hantera sexuella trakasserier när det samtidigt finns en vilja att upprätthålla sin roll som sjuksköterska. Dilemmat visar att sjuksköterskor vill vara professionella trots svåra arbetsförhållanden. Nielsen et al. (2017) beskriver sjuksköterskornas svårigheter att agera professionellt i samband med sexuella trakasserier. Känslor av skam och skuld uppstår när sjuksköterskor tillåter blir negativt påverkade och därmed inte kan agera professionellt.
Sjuksköterskor är enligt lag skyldiga att upprätthålla en hög patientsäkerhet (SFS 2010:659). Viljan att vara professionell gynnar patienten då det innebär att ett patientsäkert förhållningssätt är målet för sjuksköterskan. Samtidigt framkommer svårigheten att vara professionell vid sexuella trakasserier, vilket skulle kunna leda till att sjuksköterskor upplever svårigheter att utföra omvårdnad på ett säkert sätt. Att uppleva svårigheter med att vara professionell i sin roll som sjuksköterska kan således innebära att den humanistiska grundsynen som omvårdnaden bygger på åsidosätts. Austgard (2008) menar att om denna grundsyn går förlorad är det omöjligt att bedriva en god omvårdnad. Detta skulle kunna innebära en försämrad omvårdnad och att patientens säkerhet hotas. Genom att tydliggöra i utbildning eller på arbetsplatsen vilka skyldigheter men också vilka rättigheter sjuksköterskor har kan hanterandet av sexuella trakasserier underlättas. Kunskap och information om vart gränsen går mellan att behöva vara professionell och att vara människa kan därmed behövas. En känsla av otrygghet uppstod när sjuksköterskorna blev sexuellt trakasserade av patienter eller läkare. Det fanns en osäkerhet i att rapportera händelsen då ledningen inte upplevdes bidra med stöd vilket ökade känslan av otrygghet.
Otryggheten sjuksköterskor känner kan bero på känslor som sexuella trakasserier ger upphov till, exempelvis att känna sig hotad, rädd och utsatt. Det kan även grunda sig i känslan av maktlöshet och osäkerheten i hur sexuella trakasserier ska hanteras (Nielsen et al., 2017). Oro som upplevs när läkare utsätter sjuksköterskor kan också förklaras av det faktum att sjuksköterskor inte vågar säga emot läkare för att läkare upplevs ha större inflytande på arbetsplatsen (Boafo, Hancock & Gringart, 2016). Att inte våga säga emot leder till fortsatt olämpligt beteende (Forsberg, 2016) vilket kan tänkas bidra till att känslan av otrygghet kvarstår. Enligt Fallahi et al., (2015) kan avsaknaden av stöd från ledningen och att inte våga rapportera incidenten vara faktorer som bidrar till känslan av otrygghet.
Nielsen et al. (2017) och Sage (2019) bekräftar i sina studier att känslor av otrygghet och osäkerhet är en konsekvens av sexuella trakasserier. Dessutom menar Sage (2019) att otrygghet har en direkt påverkan på patientsäkerheten. Celik & Celik (2007) styrker att otryggheten på arbetsplatsen leder till att sjuksköterskor inte rapporterar sexuella trakasserier på grund av de inte känner att det finns stöttning från ledningen.
Känslan av otrygghet påverkar samarbetet mellan professionerna på en arbetsplats (Velez, Trujillo, Moros & Forero, 2016). Ett dysfunktionellt arbetsteam leder till minskat engagemang och moral i gruppen och försvårar organisationens möjlighet att göra gott för patienten (Sage, 2019). Relationen och samarbetet mellan läkare och sjuksköterska är en avgörande faktor för kvaliteten av omvårdnaden och patientsäkerheten (Krogstad, Hofoss & Hjortdahl, 2004) och det är därför viktigt att sjuksköterskor känner sig trygga i samarbetet med läkaren och andra professioner. När sjuksköterskorna upplever negativa känslor kring patienten försvåras möjligheten att upprätthålla en god vårdrelation (Heyhoe, Birks, Harrison, O’Hara, Cracknell & Lawton, 2016). Vårdarens upplevelse av sitt arbete är väsentlig för kvaliteten av vården (Strömgren, Dellve & Eriksson, 2017), en trygg arbetsmiljö bidrar således till säker vård för patienten (Heath, Johanson & Blake, 2004; Areskoug-Josefsson et al., 2018). Det är arbetsgivarens ansvar att skydda sina anställda och det krävs att åtgärder utförs direkt för att arbetsförhållandena inte ska påverkas negativt.
Sjuksköterskorna upplevde ett behov av att finna trygghet och valde därför att distansera sig själva från patienten. Sjuksköterskor som blivit utsatta sökte också stöd hos kollegor för att öka känslan av trygghet i omgivningen. Tydliga riktlinjer och förstående chefer bidrog till en trygghet på arbetsplatsen.
I lagen om hälso-och sjukvård finns inte stöd för att neka en patient vård vid olämpligt beteende (SFS 2017:30) vilket gör att sjuksköterskor är skyldiga att stanna kvar i den otrygga situationen som uppstått. Detta skulle kunna förklara varför sjuksköterskor istället söker trygghet genom kollegor eller genom att distansera sig själva från patienten. Enligt Cogin & Fish (2009) skapar tydliga riktlinjer och förstående chefer trygghet vilket kan förklara att sjuksköterskor upplever stöd och hjälp. Burkhe-Drauker (2019) framställer i sin studie att sjuksköterskor söker stöd hos kollegor i samband med sexuella trakasserier för att underlätta det dagliga arbetet och att detta skapar trygghet. Vidare beskrivs att distansering från patienten är ett vanligt sätt att hantera sexuella trakasserier för att skydda sig själv och skapa en tryggare omgivning. Distansering från patienten kan leda till att patienten inte får den omvårdnad den behöver (Sjögren, Lindkvist, Sandman, Zingmark & Edvardsson, 2014). Patienten kan
även behöva vänta längre tid än nödvändigt på att få hjälp (Jackson, Hutchinson, Luck & Wilkes, 2013) vilket kan skapa ett vårdlidande. Distansering försvårar den personcentrerade vården och gör patienten mindre delaktig i sin vård vilket i sin tur skulle kunna påverka patientsäkerheten.
Att be om stöd och hjälp från kollegor kan ses som en god säkerhetskultur då detta görs för att patientsäkerheten ska upprätthållas (Sammer, Lykens, Singh, Mains & Lackan, 2010). Att överlåta en patient till en kollega kan vara nödvändigt men det kan också innebära en säkerhetsrisk. I längden är det inte hållbart för sjuksköterskor eller för organisationen att regelbundet behöva ta över någons arbete på grund av patientens olämpliga beteende. Detta bryter arbetsplatsens befintliga rutiner vilket kan medföra svårigheter att säkerställa säker omvårdnad. För att inte vårdlidande ska uppstå eller säkerheten riskeras är det viktigt att sjuksköterskor och arbetsplatsen kan hantera sexuella trakasserierna på ett bra sätt. Således kan patienten fortsätta erhålla god omvårdnad och sjuksköterskor uppleva sin arbetsmiljö som god.
Sjuksköterskor tvivlade på sitt omdöme och skuldbelade sig själva vid sexuella trakasserier. Det fanns svårigheter att benämna beteenden som sexuella trakasserier. Relationen mellan den som trakasserar och sjuksköterskan hade en påverkan på huruvida beteendet benämndes som trakasseri eller inte.
Att sjuksköterskor tvivlar på sig själva kring sexuella trakasserier skulle kunna bero på att det finns delade uppfattningar om vilka beteenden som utgör sexuella trakasserier. En individs uppfattning om sexuella trakasserier kommer därför avgöra om den ser sig själv som utsatt eller inte (Latcheva, 2017).
Nielsen et al. (2017) beskriver att det är svårt för sjuksköterskor att lita på sig själva och sin egen upplevelse i samband med sexuella trakasserier. Svårigheten grundar sig i att avgöra vart gränsen går för patienternas olämpliga beteende då det pågår under en längre tid. Shupe (2019) framställer i sin studie att individens definition av sexuella trakasserier är en faktor som påverkar huruvida handlingar benämns som sexuella trakasserier. Handlingen kan även uppfattas annorlunda beroende på vem personen är som utför det.
Att tvivla på sig själv och att eventuellt skuldbelägga sig själv i samband med att ha blivit utsatt för sexuella trakasserier kan sluta i en sämre självbild hos sjuksköterskor. Den försämrade självbilden kan bidra till en osäkerhet i vårdandet av patienten (Jackson et al., 2013). Osäkerheten skulle således kunna leda till att patientsäkerheten hotas när sjuksköterskor utför arbetsuppgifter utan att känna sig säkra i sitt utförande. För att kunna urskilja och benämna sexuella trakasserier behövs kunskap om vad det innebär och information om att det är en subjektiv upplevelse. Denna kunskap kan komma från organisationen eller sjuksköterskeutbildningen och bidra till minskat tvivel hos den som blivit utsatt.
Slutsats
Att utsättas för sexuella trakasserier är en vardag för många sjuksköterskor världen över. Litteraturöversikten visar att det är en upplevelse som påverkar sjuksköterskors välbefinnande och som bidrar till känslor av skam, skuld, otrygghet och tvivel. Upplevelsen av sexuella trakasserier är subjektiv, vilket innebär att varje individ kan
tycka och tänka olika om händelsen och att en del blir mer påverkade än andra. Sjuksköterskor har ett ansvar att utföra ett patientsäkert arbete men att bli utsatt för sexuella trakasserier har visat sig utgöra en svårighet över att vara professionell. Att som sjuksköterska, med ett ansvar över patienten, känna osäkerhet kring arbetet innebär en risk för patientsäkerheten. Osäkerheten i arbetet grundar sig i den otrygghet som uppkommit i samband med sexuella trakasserier. Trots svårigheten att förbli professionell hade sjuksköterskor ändå en vilja att vara det och prioriterade patientens omvårdnadsbehov över sig själva. Det fanns även en osäkerhet i att definiera och benämna händelserna som sexuella trakasserier. Osäkerheten visade sig bero på bristande kunskap i vad som klassas som sexuella trakasserier och att sjuksköterskor inte var säkra på sitt omdöme. Att inte kunna benämna händelserna som har skett kan leda till en tystnad kring problemet och att problemet kvarstår. Det framkom att verksamheter inte gav stöd och att sjuksköterskor förväntades klara av situationen på egen hand. Detta medför att sjuksköterskor fortsätter känna sig otrygga på sin arbetsplats och således i sitt omvårdnadsarbete.
Kliniska Implikationer
Resultatet framställer sjuksköterskors hängivenheten till arbetet trots omständigheterna samt viljan att göra gott. Genom att uppmärksamma problemet kan en reflektion kring sjuksköterskors roll samt det egna beteendet gentemot sjuksköterskor skapas. Det krävs att samhället ser att detta är en del av sjuksköterskornas vardag för att sexuella trakasserier ska motarbetas. Resultatet framställer även vikten av undervisning kring sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Det behövs även i utbildningen för att lära framtida sjuksköterskor hur de ska ställa sig inför en sådan händelse. Litteraturöversikten lyfter fram ett problem som är tabubelagt och ökar medvetenheten om vilka obehagliga situationer som kan uppstå i arbetslivet. Genom att tillföra uppmärksamhet till problemet minskar tystnadskulturen bland sjuksköterskor kring ämnet. Det visar även på betydelsen av att se till att det finns stöd från ledning och chefer i form av riktlinjer och rutiner. Ytterligare forskning kring hur omvårdnaden och patientsäkerheten påverkas i samband med sexuella trakasserier behövs. Vad gör känslor som sexuella trakasserier skapar med sjuksköterskor i det långa loppet? Denna litteraturöversikt har fokuserat på sjuksköterskors upplevelse av sexuella trakasserier. Vidare behövs forskning kring vilka riktlinjer och rutiner som finns för sexuella trakasserier på arbetsplatsen inom hälso-och sjukvård.
Referenser
*= Resultatartiklar
Abo Ali, E., Saied, S., Elsabagh, H., & Zayed, H. (2015). Sexual harassment against nursing staff in Tanta University Hospitals, Egypt. The Journal of the Egyptian
Public Health Association., 90(3), 94–100.
doi.org/10.1097/01.EPX.0000470563.41655.71
*Adams, E., Darj, E., Wijewardene, K., & Infanti, J. (2019). Perceptions on the sexual harassment of female nurses in a state hospital in Sri Lanka: a qualitative study.
Global Health Action, 12(1), 1560587.
doi.org/10.1080/16549716.2018.1560587
Arbetsmiljöverket. (2017). Arbetsmiljön 2017. (Rapport 2018:2) Hämtad från
https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljon- 2017/arbetsmiljostatistik-arbetsmiljon-2017-rapport-2018-2.pdf?hl=arbetsmilj%C3%B6n
Areskoug-Josefsson, K., Avby, G., Andersson Bäck, M., & Kjellström, S. (2018). Workers’ experiences of healthy work environment indicators at well-functioning primary care units in Sweden: a qualitative study. Scandinavian
Journal of Primary Health Care, 36(4), 406–414.
doi.org/10.1080/02813432.2018.1523987
Austgard, K. (2008). What characterises nursing care? A hermeneutical
philosophical inaquiry. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(2), 314–319. doi.org/10.1111/j.1471-6712.2007.00526.x
Boafo, I., Hancock, P., & Gringart, E. (2016). Sources, incidence and effects of non‐ physical workplace violence against nurses in Ghana. Nursing Open, 3(2), 99– 109. doi.org/10.1002/nop2.43
Burkhe-Draucker, C. (2019). Responses of nurses and other healthcare workers to sexual harassment in the workplace. Online Journal of Issues in Nursing, 24(1). DOI: 10.3912/OJIN.Vol24No01Man03
*Chaudhuri, P. (2007). Experiences of Sexual Harassment of Women Health Workers in Four Hospitals in Kolkata, India. Reproductive Health Matters:
Maternal Mortality and Morbidity, 15(30), 221–229.
doi.org/10.1016/S0968-8080(07)30319-4
Celik, Y., & Celik, S. S. (2007). Sexual harassment against nurses in turkey. Journal
of Nursing Scholarship, 39(2), 200-6.
doi.org/10.1111/j.1547-5069.2007.00168.x
Cogin, J., & Fish, A. (2009) Sexual Harassment—A Touchy Subject for Nurses. Journal of Health Organization and Management, 23, 442-462. doi.org/10.1108/14777260910979326
Cronenwett, L., Sherwood, G., Barnsteiner, J., Disch, J., Johnson, J., Mitchell, P., & Warren, J. (2007). Quality and safety education for nurses. Nursing Outlook,
55(3), 122–131. doi.org/10.1016/j.outlook.2007.02.006
Danielson, E. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod (s. 285-299). Lund: Studentlitteratur AB.
Del Carmen-Herrera, M., Herrera, A., & Expósito, F. (2017). To Confront Versus not to Confront: Women’s Perception of Sexual Harassment. The European
Journal of Psychology Applied to Legal Context, 10(1), 1–7.
doi.org/10.1016/j.ejpal.2017.04.002
*Dougherty, D., Baiocchi-Wagner, E., & Mcguire, T. (2011). Managing Sexual Harassment Through Enacted Stereotypes: An Intergroup Perspective.
Western Journal of Communication, 75(3), 259–281.
doi.org/10.1080/10570314.2011.571654
Fallahi Khoshknab, M., Oskouie, F., Ghazanfari, N., Najafi, F., Tamizi, Z., Afshani, S., & Azadi, G. (2015). The Frequency, Contributing and Preventive Factors of Harassment towards Health Professionals in Iran. International Journal of
Community Based Nursing and Midwifery, 3(3), 156–164.
Forsberg, A. (2016). Omvårdnad på akademisk grund: att utvecklas och ta ansvar. Stockholm, Sverige: Natur & Kultur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier:
Värderingar, analys och presentation av omvårdnadsforskning (4. uppl.).
Stockholm, Sverige: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – Vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 129–139). Studentlitteratur
AB.
Ganapathy, M. (2018). Sexual Harassment: Are We Safe at Our Professional Space?
Nursing Journal of India, 109(3), 140–144.
Hallberg, U. (2011). Hot och våld inom vård och omsorg. (Rapport 2011:16). Hämtad
från Arbetsmiljöverkets webbplats:
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallnin gar/hot-och-vald-inom-vard-och-omsorg-kunskapssammanstallningar-rap-2011-16.pdf
Hamlin, L., & Hoffman, A. (2002). Perioperative Nurses and Sexual Harassment.
AORN Journal, 76(5), 855–860. doi.org/10.1016/S0001-2092(06)61039-9
*Hellzen, O., Asplund, K., Sandman, P., & Norberg, A. (2004). The meaning of caring as described by nurses caring for a person who acts provokingly: an interview study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 18(1), 3–11. doi.org/10.1111/j.1471-6712.2004.00256.x
Heath, J., Johanson, W., & Blake, N. (2004). Healthy Work Environments: A Validation of the Literature. JONA: The Journal of Nursing Administration,
34(11), 524–530. doi.org/10.1097/00005110-200411000-00009
Heyhoe, J., Birks, Y., Harrison, R., O’Hara, J. K., Cracknell, A., & Lawton, R. (2016). The role of emotion in patient safety: Are we brave enough to scratch beneath the surface? Journal of the Royal Society of Medicine, 109(2),52–58. doi-org.proxy.library.ju.se/10.1177/0141076815620614
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod- Från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 411-420).
Lund: Studentlitteratur AB.
Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad (2.
uppl., s. 111–119). Lund: Studentlitteratur AB.
*Higgins, A., Barker, P., & Begley, C. (2009). Clients with mental health problems who sexualize the nurse‐client encounter: the nursing discourse. Journal of
Advanced Nursing, 65(3), 616–624.
Jackson, D., Hutchinson, M., Luck, L., & Wilkes, L. (2013). Mosaic of verbal abuse experienced by nurses in their everyday work. Journal of Advanced Nursing, 69(9), 2066–2075. doi.org/10.1111/jan.12074
*Jenner, S., Djermester, P., & Oertelt-Prigione, S. (2020). Prevention Strategies for Sexual Harassment in Academic Medicine: A Qualitative Study. Journal of
Interpersonal Violence. doi.org/10.1177/0886260520903130
Jämställdhetsmyndigheten. (u.å.). Sexuella trakasserier. Hämtad 8 oktober 2019 från https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/mans-vald-mot-k vinnor/sexuellatrakasserier
Karlsson, E-K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s.
81-97). Lund: Studentlitteratur AB.
Kagan, I., Gaash, T., Grigorash, S., Sela, M., Maximov, Y., Cohen, S., & Tabak, N. (2015). Sexual harassment by patients: The difference experience of female doctors, nurses and nurse aides. Medicine and Law: World
association for medical law, 34(1), 5-20.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod – Från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 57-80).
Lund: Studentlitteratur AB.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm, Sverige: Natur & Kultur.
Krogstad, U., Hofoss, D., & Hjortdahl, P. (2004). Doctor and nurse perception of inter-professional co-operation in hospitals. International Journal for
Quality in Health Care, 16(6), 491–497. doi.org/10.1093/intqhc/mzh082
Krøjer, Lehn-Christiansen, S., & Nielsen, L. M. (2014). Sexual Harassment of Newcomers in Elder Care. An Institutional Practice? Nordic Journal of Working Life Studies, 4(1), 81–96. doi.org/10.19154/njwls.v4i1.3553
*Lamesoo, K. (2013). “Some Things Are Just More Permissible for Men”: Estonian Nurses’ Interpretations of Sexual Harassment. NORA - Nordic Journal of
Feminist and Gender Research, 21(2), 123–139.
doi.org/10.1080/08038740.2013.795190
Latcheva, R. (2017). Sexual Harassment in the European Union: A Pervasive but Still Hidden Form of Gender-Based Violence. Journal of Interpersonal Violence, 32(12), 1821–1852. doi.org/10.1177/0886260517698948
Lee, S. K., Song, J. E., & Kim, S. (2011) Experience and Perception of Sexual Harassment During the Clinical Practice of Korean Nursing Students. Asian
Nursing Research, 5(3), 170-176. doi.org/10.1016/j.anr.2011.09.003
*Madison, J., & Minichiello, V. (2001). Sexual Harassment in Healthcare: Classification of Harassers and Rationalizations of Sex-based Harassment Behavior. JONA: The Journal of Nursing Administration, 31(11), 534–543. doi.org/10.1097/00005110-200111000-00010
*Madison, J., & Minichiello, V. (2000). Recognizing and Labeling Sex‐based and Sexual Harassment in the Health Care Workplace. Journal of Nursing
Scholarship, 32(4), 405–410. doi.org/10.1111/j.1547-5069.2000.00405.x
Mcguire, T., Dougherty, D. S., & Atkinson, J. (2006). Paradoxing the Dialectic: The Impact of Patients’ Sexual Harassment in the Discursive Construction of Nurses’ Caregiving Roles. Management Communication Quarterly, 19(3), 416–450. doi.org/10.1177/0893318905280879
Molina-Mula, J., & Gallo-Estrada, J. (2020). Impact of Nurse-Patient Relationship on Quality of Care and Patient Autonomy in Decision-Making. International
Journal of Environmental Research and Public Health, 17(3).
doi.org/10.3390/ijerph17030835
Mushtaq, M., Sultana, S., & Imtiaz, I. (2015). The Trauma of Sexual Harassment and its Mental Health Consequences Among Nurses. Journal of Coll Physicians
Surg Park, 25, 675-679. doi: 09.2015/JCPSP.675679
*Najafi, F., Fallahi‐Khoshknab, M., Ahmadi, F., Dalvandi, A., & Rahgozar, M. (2017). Human dignity and professional reputation under threat: Iranian Nurses’ experiences of workplace violence. Nursing & Health Sciences, 19(1), 44–50. doi.org/10.1111/nhs.12297
Nielsen, M. B. D., Kjær, S., Aldrich, P. T., Madsen, I. E. H., Friborg, M. K., Rugulies, R., & Folker, A. P. (2017). Sexual harassment in care work – Dilemmas and consequences: A qualitative investigation. International Journal of Nursing
Studies, 70, 122–130. doi.10.1016/j.ijnursto.2017.02.018
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen : Kvalitativa och kvantitativa perspektiv.Stockholm: Liber.
Price, S., & McGillis-Hall, L. (2014). The history of nurse imagery and the implications for recruitment: a discussion paper. Journal of Advanced Nursing, 70(7), 1502–1509. doi.org/10.1111/jan.12289
Priebe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar- grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod (s. 25-42). Lund: Studentlitteratur AB.
Romito, P., Ballard, T., & Maton, N. (2004). Sexual Harassment among Female Personnel in an Italian Hospital: Frequency and Correlates. Violence Against
Women, 10(4), 386–417. doi.org/10.1177/1077801204263505
Sage, S. (2019). Making the workplace safe. British Journal of Nursing, 28(13), 822. doi.org/10.12968/bjon.2019.28.13.822
Sammer, C. E., Lykens, K., Singh, K. P., Mains, D. A., & Lackan, N. A. (2010). What is Patient Safety Culture? A Review of the Literature. Journal of Nursing
Scholarship,42(2), 156- 165. doi: 10.1111/j.1547-5069.2009.01330.x SFS 1977:1160. Arbetsmiljölagen. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattning samling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160 SFS 2008:567. Diskrimineringslagen. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattning samling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567 SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattning samling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattning samling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Scheel, M. (1996). Internationell omvårdnad. Stockholm: Liber AB.
Shupe, E. I. (2019). Beneath the surface of the Sexual Harassment Label: A mixe methods study of young working women. Sex Roles: A Journal of Research doi.org/10.1007/s11199-019-01106-z
Sjögren, K., Lindkvist, M., Sandman, P. O., Zingmark, K., & Edvardsson, D. (2014). To what extent is the work environment of staff related to person-centred care? A cross-sectional study of residential aged care. Journal of Clinical Nursing, 24, 1310-1319. doi.org/10.1111/jocn.12734
Spector, P., Zhou, Z., & Che, X. (2014). Nurse exposure to physical and nonphysical violence, bullying, and sexual harassment: A quantitative review. International
Journal of Nursing Studies, 51(1), 72–84. doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2013.01.010
Strömgren, M., Dellve, L. & Eriksson, A. (2017). Hälsofrämjande arbetsmiljö – en framgångsfaktor för god vård. Socialmedicinsk tidskrift, (94). Hämtad 19
oktober 2019 från
http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1626/1475 Suhaila, O., Rampal K. (2012). Prevalence of Sexual Harassment and its Associated
Factors among Registered Nurses Working in Government Hospitals in Melaka State, Malaysia. Med J Malaysia, 67. 506–517. Hämtad från http://www.e-mjm.org/2012/v67n5/sexual-harassment.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Hämtad 18 oktober 2019 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (u.a). Kärnkompetenser. Hämtad 30 april 2020 från https://www.swenurse.se/karnkompetenser/
Valente, S., & Bullough, V. (2004). Sexual harassment of nurses in the workplace.
Journal of Nursing Care Quality, 19(3), 234-241. Hämtad 18 oktober 2019 från
https://insights.ovid.com/pubmed?pmid=15326993
Velez, M., Trujillo, C., Moros, L., & Forero, C. (2016). Prosocial Behavior and Subjective Insecurity in Violent Contexts: Field Experiments. (Report). PLoS
ONE, 11(7), e0158878. doi.org/10.1371/journal.pone.0158878
World Health Organization. (2018). Violence against health workers. Hämtad 23
januari 2020 från
https://www.who.int/violence_injury_prevention/violence/workplace/en/ World Medical Association. (2018). WMA Declaration of Helsinki - Ethical principles
for medical research involving human subjects. Hämtad 9 november 2019 från
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Bilagor
Bilaga 1: Sökmatriser
Begränsningar: peer-reviewed, engelspråkig, år 2010–2020
Databas Sökord Antal
träffar Läst titel Dublett er Läst abstrakt Artiklar till kvalitets-granskning Artiklar till resultat Cinahl Sexual harassment Nurs* Experience 52 52 o 3 1 1
PubMed Sexual harass* Nurse-patient-relation 10 10 0 10 0 0 Pubmed Nurses Violence Sexual harassment 65 65 1 5 1 1
PsycInfo Sexual harassment Nurs* Experience 34 34 1 3 1 1 Medline Sexual harassment in the workplace Nurs* Qualitative 9 9 2 9 2 1
Begränsningar: peer-reviewed, engelskspråkig, år 2000–2020
Databas Sökord Antal
träffar Läst titel Dubbletter Läst abstrakt Artiklar till kvalitets-granskning Artiklar till resultat Cinahl Sexual harassment Nurs* Experience 82 82 1 11 1 2
PubMed Sexual harass* Nurse-patient-relation 42 42 2 15 2 2 PsycInfo Sexual harassment Nurs* Experience 57 57 3 14 0 0 Medline Sexual harassment in the workplace Nurs* Qualitative 15 15 4 10 1 1
Bilaga 2. Kvalitetsgranskningsprotokoll
Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod Titel: Författare: Årtal: Tidskrift: Del I. Beskrivning av studien
Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?
Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej Är urvalet beskrivet? Ja Nej
Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.
Del II
Kvalitetsfrågor
Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej
Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej
(Kvalitativt syfte – kvalitativ metod)
Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej
Beskrivs dataanalysen? Ja Nej
Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej
ställningstagande?
Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i
diskussionen? Ja Nej
Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?
Ja Nej
Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i
diskussionen? Ja Nej
Om ja, beskriv:
……… ……… ………
Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:
……… ……… ………
Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory) ………. ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign: ……….
Bilaga 3. Artikelmatris
Författare, år,
land Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalitets-gransknin
g Adams, E-A., Darj, E., Wijewardene, K & Infanti, J-J. (2019), Sri Lanka.
Perceptions on the sexual harassment of female nurses in a state hospital in Sri Lanka: a qualitative study To explore female nurses’ perceptions of workplace sexual harassment in a large state hospital in Sri Lanka. Kvalitativ studie med intervjumetodi k. Sjuksköterskor.
N=33 Sexuella trakasserier var vanligt förekommande . Sjuksköterskor na upplevde otrygghet i samband med sexuella trakasserier. De kände sig utnyttjade av patienterna i samband med omvårdnaden. För att kunna fortsätta identifiera sig själv som professionella använde sjuksköterskor olika strategier. 4/4 kriterier uppfyllda i första delen. 8/8 kriterier uppfyllda i andra delen. Chaudhuri, P. (2007), Indien. Experiences of Sexual Harassment of Women To obtain an understandi ng of Kvalitativ studie med 135 kvinnliga deltagare, 50 var sjuksköterskor. Sjuksköterskor na upplevde otrygghet då de 4/4 kriterier uppfyllda
Health Workers in Four Hospitals in Kolkata, India women’s experiences of sexual harassment in the health sector. intervjumetodi
k N=50 var rädda at bli anklagade för att ha provocerat fram händelsen. Det saknades även stöd från ledningen i organisationen. De kände sig inte respekterade i sin yrkesroll som sjuksköterskor. i första delen. 8/8 kriterier uppfyllda i andra delen. Dougherty, D., Baiocchi-Wagner, E. A., & McGuire, T. (2011), USA. Managing sexual harassment through enacted stereotypes: An intergroup perspective Examine the lived experiences of nurses who were sexually harassed by their patients. Kvalitativ
intervjustudie Sjuksköterskor. N=28 Sjuksköterskorna upplevde skam när de utsattes för sexuella trakasserier. De upplevde att en förvrängd bild av sjuksköterskan s profession bidrog till sexuella trakasserier. Sjuksköterskor na ursäktade 4/4 kriterier uppfyllda i första delen. 8/8 kriterier uppfyllda i andra delen.
ofta patientens beteende. Hellzen, O., Asplund K., Sandman, P & Norberg, A. (2004), Sverige.
The meaning of caring as described by nurses caring for a person who acts provokingly: an interview study To explore the meaning of caring as described by nurses caring for a person who acts provokingly. Kvalitativ studie med intervjumetodi k. Sjuksköterskor. N=8 Sjuksköterskor upplevde sig utnyttjade och skamfulla vid sexuella trakasserier, samtidigt som de ville göra ett bra arbete. Sjuksköterskor na upplevde en otrygghet i arbetet. Känslan av hjälplöshet uppkom när sjuksköterskor na inte fick stöd av sin chef. 4/4 kriterier uppfyllda i första delen. 8/8 kriterier uppfyllda i andra delen. Higgins, A., Barker, P & Bagley, C-M. (2009), Irland.
Clients with mental health problems who sexualize the nurse‐client
encounter: the nursing discourse The aim of the part of the study reported in this paper was to explore the responses of psychiatric Kvalitativ studie med intervjumetodi k. Psykiatrisjukskötersk or. N=27 Sjuksköterskor na antingen ignorerade det olämpliga beteendet eller använde humor för att hantera situationen, 4/4 kriterier uppfyllda i första delen. 8/8 kriterier uppfyllda
nurses’ responses to clients who were sexualizing the nurse– client encounter.
ibland tog man hjälp av sina kollegor. Hos kvinnliga sjuksköterskor upplevdes en otrygghet för att vårda manliga patienter. Hos manliga sjuksköterskor fanns en rädsla för att bli anklagade för att vara sexuellt oanständiga. i andra delen. Jenner, S-C., Djermester, P & Oertelt-Prigione, S. (2020), Nederländern a.
Prevention strategies for sexual harassment in Academic medicine: A qualitative study To explore the breadth of preventive options for sexual harassment in the academic medical context from the employees’ perspective Kvalitativ studie med intervjumetodi k Sjuksköterskor.
N=15 Sjuksköterskorna tyckte det var viktigt att klargöra att de var professionella. De upplevde att rutiner för hur sexuella trakasserier skulle hanteras på arbetsplatsen var positivt. 4/4 kriterier uppfyllda i första delen. 7/8 kriterier uppfyllda i andra delen.
