• No results found

Så nära, men ändå så långt ifrån : En kvalitativ studie om lärares och socialsekreterares beskrivningar av samverkan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Så nära, men ändå så långt ifrån : En kvalitativ studie om lärares och socialsekreterares beskrivningar av samverkan"

Copied!
48
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

”Så nära, men ändå så

långt ifrån”

HUVUDOMRÅDE: Socialt arbete

FÖRFATTARE: Josefine Nisbel och Oskar Börjesson HANDLEDARE: Emme-Li Vingaré

JÖNKÖPING 2020-05-25

- En kvalitativ studie om socialsekreterares och lärares beskrivningar

av samverkan.

(2)

Abstract

Title: “So close, yet so far away” – A qualitative study about social workers and teachers experiences of collaboration.

Authors: Josefine Nisbel and Oskar Börjesson

The purpose of this study was to investigate and analyse how professionals within school and social services experience collaboration between them when working with children and youth who are abused or are thought to be at risk of being abused. Furthermore, the intention was to illustrate which factors that teachers and social workers consider to be successful for

collaboration, and how they consider that the existing law of confidentiality affects the collaboration. Qualitative interviews with six respondents were conducted, three teachers and three social workers. The six respondents who took part in the study worked in two different municipalities of different sizes. This enabled us to make comparisons between smaller and bigger municipalities. The content of the interviews was coded and analysed using a thematic analysis. The ecological systems theory was applied during the process of the thematic analysis, to create an understanding around how different systems affect the child’s development. The result of the study illustrates which factors teachers and social workers, who work with youths,

experience are critical for success, although it also emerges what they experience to be obstacles to collaboration and how they would like to change the collaboration. All the respondents’ raised that collaboration was facilitated by having personal relationships to the professionals they were collaborating with, since this benefited communication and trust. Moreover, the respondents brought up that collaboration is more easily accomplished in smaller municipalities, since this can make it easier to establish personal relationships between different professionals. Furthermore, the teachers experience the law of confidentiality as very frustrating, they argued that it restricted their work since it stopped them from getting information about the particular student and the support the student was gaining from the social services. Lastly, it emerged that all respondents wish for a closer connection between school and social services, but several respondents express that it is not possible due to insufficient resources.

Keywords: Collaboration, confidentiality, school, social services, social work, the ecological systems theory.

(3)

0

Sammanfattning

Titel: “Så nära, men ändå så långt ifrån” - En kvalitativ studie om socialsekreterares och lärares upplevelser av samverkan.

Författare: Josefine Nisbel och Oskar Börjesson

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera hur yrkesverksamma inom skola och socialtjänst upplever samverkan som rör barn och unga som far illa eller som riskerar att fara illa. Intentionen var att synliggöra vilka faktorer som lärare och socialsekreterare för fram som framgångsrika i arbetet samt hur de beskriver att den rådande sekretessen påverkar samverkan. Med en kvalitativ utgångspunkt genomfördes intervjuer med sex respondenter inom skola och socialtjänst, tre lärare och tre socialsekreterare. Urvalet representerar sex yrkesverksamma från två kommuner av olika storlek i syfte att få en jämförelse kring hur samverkansarbetet upplevs i en mindre respektive större kommun. Innehållet i intervjuerna kodades och analyserades med hjälp av en tematisk analys. Det utvecklingsekologiska perspektivet applicerades under processen av den tematiska analysen för att skapa förståelse kring hur olika system inverkar på barnets utveckling. Studiens resultat synliggör vad lärare och socialsekreterare som arbetar med barn och unga upplever är såväl hinder som framgångsfaktorer för samverkan mellan skola och socialtjänst. Studien presenterar också hur yrkesverksamma inom skola och socialtjänst önskar utforma samverkan utifrån deras erfarenhet och kompetens. Samtliga respondenter lyfter att samverkan underlättas av personliga relationer mellan de samverkande aktörerna. De personliga relationerna underlättar kommunikationen och bidrar till ökat förtroende mellan verksamheterna. Samtliga respondenter för fram att samverkan gynnas av att arbeta i en mindre kommun, då det kan vara lättare att forma personliga relationer där. Vidare menar lärarna att sekretessen skapar frustration och hinder för samverkan. Lärarna säger att det är svårt att samarbeta kring ett barn när dem inte delges information om barnets situation, information som de även uttrycker är nödvändig för att de ska kunna ge de stöd och hjälp som barnet behöver. Slutligen, framkommer det att samtliga respondenter önskar en tätare kontakt mellan skola och socialtjänst, vilket de uttrycker inte är möjligt för tillfället på grund av tidsbrist och otillräckliga resurser.

Nyckelord: Samverkan, sekretess, skola, socialt arbete, socialtjänst. utvecklingsekologiskt

(4)

1

Innehåll

Inledning ... 1

Relevans för socialt arbete ... 2

Syfte ... 2

Frågeställningar ... 2

Studiens disposition ... 2

Bakgrund ... 3

Samverkans betydelse ... 3

Målet med samverkan ... 4

Lagar och riktlinjer kring samverkan ... 5

Begreppsdefinitioner ... 7

Sekretess ... 7

Barnets bästa ... 7

Barn som far illa ... 7

Socialtjänstens ansvar vad gäller barn som far illa eller riskerar att fara illa ... 8

Skolans ansvar vad gäller barn som far illa eller riskerar att fara illa ... 8

Forskningsöversikt ... 9

Samverkan – hinder och framgångsfaktorer ... 9

Sekretess som hinder för samverkan och skydd för integriteten ... 10

Aktörers uppfattningar om varandra ... 11

Organisationens betydelse för samverkan ... 12

Teoretisk utgångspunkt ... 12

Metodbeskrivning ... 14

Datainsamlingsmetod ... 14

Semistrukturerade intervjuer ... 15

Urval och tillvägagångssätt ... 15

Analysprocessen ...16

Studiens kvalitet ...16

Validitet ... 17

Reliabilitet ... 17

Etiska överväganden ... 18

Metoddiskussion ... Error! Bookmark not defined. Urval ... Error! Bookmark not defined. Resultat ... 19

Personliga relationer ...19

Kommunikation mellan de olika aktörerna; familj, skola och socialtjänst ... 22

(5)

2

Sekretess mellan skola och socialtjänst ... 23

Önskningar ... 26

Resurser ... 26

Tätare kontakt ... 28

Diskussion ... 30

Resultatdiskussion ... 31

Resultatets betydelse för socialt arbete ... 34

Metoddiskussion ... 34

Urval ... 34

Referenser ... 37

Bilagor ... 40

Bilaga 1 – Förfrågan till verksamhetsansvarig ... 40

Bilaga 2 – Informationsbrev till respondenter ... 41

Bilaga 3 – Intervjuguide ... 42

(6)

1

Inledning

För att barn och unga ska må bra och gå en god framtid till mötes beskriver Socialstyrelsen (2013) att god hälsa och utbildning är bland de viktigaste skyddsfaktorerna. Det finns ett behov av ansvarstagande och engagemang från socialtjänst, skola samt hälso- och sjukvård för att få till en god samverkan i syfte att uppmärksamma barn och ungas problem tidigt, för att kunna erbjuda insatser så tidigt som möjligt. För att insatser ska kunna ges i samverkan mellan olika verksamheter finns det ett behov av en systematisk och strukturerad samverkan. Socialstyrelsen (2013) beskriver vidare att det finns flera hinder som kan påverka samverkan, men att det aldrig är barnet eller den unges ansvar att samverkan ska ske utan det är upp till ledningen och de professionella att ta ansvar.

År 2018 genomfördes en kartläggning av Socialstyrelsen (2019) för att öka kunskapen kring anmälningar av barn som far illa eller löper risk att fara illa. År 2018 inkom ungefär 311 000 anmälningar som gäller oro över barn som far illa till socialtjänster runt om i Sverige, detta motsvarar nästan 1000 anmälningar varje dag. 21 % av dessa orosanmälningar, vilket motsvarar ungefär 65 000 anmälningar, inkom från skola samt förskola, vilket i sin tur motsvarar i

genomsnitt 178 anmälningar från skola samt förskola varje dag. En utvecklad och fungerande samverkan är således fundamental mellan socialtjänst och skola för att barn och unga i utsatthet ska få bästa möjliga stöd (Skolverket, 2020; Socialstyrelsen, 2013). Socialstyrelsen och skolverket gavs år 2017 i uppdrag från regeringen att under en tre år lång period gemensamt utföra ett utvecklingsarbete i syfte att förbättra samverkan mellan skola och socialtjänst. Som del av uppdraget ska de tillsammans bland annat: ”Kartlägga och identifiera goda exempel på

samverkan, beskriva juridiska och strukturella hinder för att samverka och följa upp, utvärdera och sprida resultatet till kommuner och andra viktiga aktörer” (Skolverket, 2020, ”Förbättrad samordning för barns bästa”, 3 st.).

Vi har under vår utbildning samt vår yrkesverksamma tid vid socialtjänst uppmärksammat ett bekymmer i hur samverkan fungerar mellan socialtjänst och skola. Samverkan mellan skola och socialtjänst är en vital del i hur gemensamma insatser kan planeras och genomföras för barn och unga som far illa, och således något som är i behov av att fungera. Flera tidigare studier har främst belyst faktorer som påverkar samverkan negativt, vilket vi också kommer att beröra i vår studie, men vi kommer främst belysa de faktorer som har en positiv inverkan på samverkan samt undersöka hur de berörda verksamheterna önskar utveckla samverkan. Intressant är därför att

(7)

2

undersöka hur samverkan upplevs av skola och socialtjänst samt undersöka om det skiljer sig åt mellan kommuner av olika storlek. Följande studie kommer att synliggöra vilka faktorer som lärare och socialsekreterare upplever som framgångsrika i arbetet samt hur de anser att den rådande sekretessen påverkar samverkan. Studien presenterar också hur yrkesverksamma inom skola och socialtjänst önskar utforma samverkan utifrån deras erfarenhet och kompetens. Relevans för socialt arbete

Samverkan mellan skola och socialtjänst har en tydlig anknytning till socialt arbete, eftersom utbildning är en grundläggande skyddsfaktor för barn och unga (Skolverket, 2020). Socialtjänsten har därför intresse av att samverka för barnens bästa, för att säkerställa att barnen har en god hälsa och kan få en god utbildning. Således, är det viktigt med kunskap kring hur deras samverkan fungerar och även hur yrkesverksamma skulle vilja utforma samverkan för att optimera deras arbete. Studiens fokus ligger därför på de professionellas upplevelser av hur samverkan fungerar. Studiens analys utgår ifrån det utvecklingsekologiska perspektivet.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur yrkesverksamma inom skola och socialtjänst uppfattar samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa utifrån rådande sekretess, samt vilka faktorer som de anser som framgångsrika och utvecklingsbara. Syftet är även att undersöka om kommunens storlek har betydelse för samverkan.

Frågeställningar

Med avsikt att besvara syftet kommer följande frågeställningar att utgöra grunden för studien:

• Hur beskriver lärare och socialsekreterare att kommunens storlek påverkar samverkan?

• Hur beskriver lärare och socialsekreterare att sekretessen påverkar samverkan?

• Hur beskriver lärare och socialsekreterare att samverkan bäst utformas?

Studiens disposition

I avsnittet bakgrund, beskrivs begreppet samverkan närmare tillsammans med andra begrepp som bedömts vara relevanta för studien och för att tydliggöra tillämpningen av denna studie. I

(8)

3

barn som far illa eller riskerar att fara illa, för att läsaren ska kunna förstå vilka ansvarsområden respektive organisation har. Därefter redogörs det för vilken lagstiftning som finns kring samverkan mellan skola och socialtjänst, för att skapa en förståelse kring de skyldigheter som skolan respektive socialtjänsten har kring samverkan i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Efter detta, får läsaren en fördjupad kunskap kring den tidigare forskning som finns kring samverkan. I teoretiska utgångspunkter, ges en redogörelse för det

utvecklingsekologiska perspektivet, som studiens resultat kommer att analyseras utifrån. I nästföljande avsnitt, metod, beskrivs studiens metodologiska ställningstagande och etiska

övervägande samt studiens kvalitet. Avsnittet avslutas med en metoddiskussion, följt av Resultat, där empiri presenteras utifrån de teman som identifierats genom den tematiska analysen,

tillsammans med teori och tidigare forskning. Därefter analyseras studiens resultat utifrån det utvecklingsekologiska perspektivet och de frågeställningar som studien vilar på. Avslutningsvis presenteras studiens slutsatser och förslag på vidare forskning.

Bakgrund

I följande avsnitt redogörs det för samverkan som begrepp och målet med samverkan. I bakgrunden redogörs det även för vad som är socialtjänstens respektive skolans ansvar i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa i syfte att skapa en förståelse kring de

skyldigheter som skolan respektive socialtjänsten har i samverkansarbetet. Vi har även använt oss av riktlinjer från Socialstyrelsen och Skolverket samt lagar för att belysa att samverkan finns både lagstiftat och rekommenderat av svenska myndigheter.

Samverkans betydelse

Det råder olika meningsskiljaktigheter både i Sverige och internationellt hur begreppet samverkan ska förstås (Germundsson, 2011). Enligt Socialstyrelsens termbank definieras samverkan som “övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett visst syfte” (Socialstyrelsen, 2020). Samverkan sker inom och mellan till exempel enheter, myndigheter och samhällsaktörer, där gemensamma aktiviteter planeras samt där det sker ett aktivt utbyte av information

(Socialstyrelsen, 2020). Samverkan innebär enligt Boklund (1995, s 47) att ”någon

eller några tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att genomföra”. Det är vanligt inom forskningen att begreppet integrering

(9)

4

används istället för samverkan (Axelsson & Bihari Axelsson 2007; Bergnehr, 2014). Integrering syftar till det arbete som uppstår mellan olika verksamheter och organisationer (Bergnehr, 2014). Germundsson (2011) beskriver att samverkan är en form av integration som tar sin grund i en samordning i hierarkin i sammankoppling med ett samarbete som bygger på en ömsesidig vilja. Samverkan kan ha flera olika betydelser och är ett samlingsbegrepp för både samordning och samarbete i olika kombinationer (Germundsson, 2011). Samverkan betonar vikten av ett effektivt grupparbete, professionellt samarbete och förbättring av redan existerande samarbeten (Graham & Barter, 1999). Dessa samarbeten kan till exempel vara mellan arbetare och klient, mellan myndighet och samhälle, och även det vårt arbete kommer att rikta in sig på, myndighet och myndighet, närmare sagt socialtjänst och skola. Samverkan skiljer sig åt från de gamla sederna då det var en ständig konkurrens och brist på samarbete mellan, och även inom, myndigheter och arbetsplatser. I dagens samhälle inte finns plats för konkurrens då samverkan krävs i de flesta verksamheter (Graham & Barter, 1999).

Axelsson & Bihari Axelsson (2007) beskriver att det finns tre olika sorters samverkan inom det svenska välfärdssystemet, nämligen interorganisatorisk, interprofessionell och intersektoriell, där vi i vårt arbete främst kommer att fokusera på den interprofessionella samverkan. Den

interprofessionella samverkan handlar om samverkan mellan olika yrkesgrupper och professioner, vilket är den form av samverkan vi kommer att rikta in vårt arbete mot. Miller och Ahmad (2000) uttrycker att interprofessionellt arbete handlar om att uppmuntra samverkan mellan de som arbetar inom olika professioner men med samma klienter. Det handlar även om att se nyttan i vad andra professioner kan erbjuda och att utnyttja detta i en god samverkan för att kunna optimera olika egenskaper och kunskaper som olika professioner kan erbjuda. Då det ofta finns byråkratiska tendenser i organisationer inom socialt arbete, är interprofessionellt arbete ofta en utmaning för dessa organisationer. Det interprofessionella arbetet inom socialt arbete blir ofta begränsat till följd av regler och lagar. Det interprofessionella arbetet riktar sig därför in på att se bortom dessa organisatoriska ramar för att se till klientens bästa.

Målet med samverkan

Germundsson (2011) skriver att specialisering inom socialt arbete har blivit en trend i Sverige. Den ökade specialiseringen och professionaliseringen har bidragit till att verksamheter inom välfärdsområdet är mer splittrade. Myndigheter kritiseras ofta för en bristande helhetssyn, vilket många gånger resulterar i att den enskilde riskerar att hamna mellan olika myndigheters

(10)

5

varandra med kunskap, vilket minskar risken för att människor hamnar mellan stolarna (Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen, 2007).

Enligt Myndigheten et. al. (2007) är inte samverkan ett mål i sig utan ett verktyg för att uppnå ett gemensamt mål med andra verksamheter. Flera forskare menar samtidigt att samverkan är ett sätt för verksamheterna att lösa sina mål, men att det har betydelse för samverkansprocessen om det finns gemensamma och tydliga mål vid samarbetet. Myndigheten för skolutveckling et. al.(2007) beskriver en övergripande målsättning med samverkan vid arbetet som rör barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, och har gemensamt tagit fram dessa mål:

• ” Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa ska få hjälp i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling, på individ- eller gruppnivå.

• Barnet eller den unge ska få stöd och skydd från samhället utifrån en helhetssyn.

• Barnet (i vissa fall det ofödda barnet) eller den unge ska vara i fokus.” (Myndigheten för skolutveckling et. al., 2007, s 16)

Lagar och riktlinjer kring samverkan

Tankar om samverkan mellan olika aktörer som berör barn och unga har funnits länge. Det rekommenderades redan 1959 att särskilda samarbetsorgan skulle samordnas i kommunerna för att få en kontinuitet i samarbetet. Samverkan har sedan dess utvecklats inom olika områden, till exempel bildades Barnahus där hälso-och sjukvård, socialtjänst, rättsväsendet och rättsmedicin samverkar vid barn och unga som misstänkt varit utsatta för barnmisshandel och sexuella övergrepp (myndigheten för skolutveckling et. al., 2007). Samverkan mellan olika professioner, samhällssektorer och organisationer har blivit allt mer centralt inom socialt arbete. Den ökade specialiseringen i samhället medför att verksamheter blir allt mer splittrade (Myndigheten för skolutveckling et. al., 2007; Germundsson, 2011) vilket bidrar till en större efterfrågan av samarbete i syfte att främja en helhetssyn och som då leder till bättre kvalitet för individerna (Germundsson, 2011) För att få till stånd en stabil och effektiv samverkan krävs en god struktur då de olika verksamheterna styrs av olika regelsystem, därför är styrningen inom respektive organisation centralt för en fungerande samverkan. Skolverket och Socialstyrelsen uppger att det är centralt med en utvecklad och fungerande samverkan mellan olika aktörer som elevhälsan, hälso-och sjukvården och socialtjänsten (Skolverket & Socialstyrelsen, 2018). Skolverket (2020) skriver att samordning är nödvändigt för att barn och unga ska få hjälp och stöd i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling, men också för att skapa en helhet kring insatser som barn och unga kan vara i behov av då flera aktörer är inkopplade samtidigt. Barn och unga ska ha samma

(11)

6

möjligheter till trygghet och utveckling och vid behov kunna få hjälp och stöd i tid

(Socialstyrelsen & Skolverket, 2018). Skolverket (2020) uppger att skola och socialtjänst skall samverka för att barn i utsatthet ska få bästa möjliga stöd. Ofta erbjuds flera insatser från olika verksamheter samtidigt, således är det av stor vikt att få till en god samverkan för att rätt insatser ska kunna ges i rätt tid utifrån en helhetssyn (Socialstyrelsen, 2013).

Nyligen stärktes barns skydd i Sverige i samband med att Barnkonventionen trädde i kraft den 1 januari 2020. Detta efter att riksdagen röstat för regeringens förslag om att göra FN:s konvention om barns rättigheter till svensk lag (Regeringen, 2018). En inkorporering av barnkonventionen är ett sätt att främja ett mer barnrättsbaserat synsätt inom verksamheterna och som bidrar till att barnets rättigheter synliggörs. Barnkonventionens grundprinciper består av fyra artiklar:

• Artikel 2: Alla barns lika rättigheter och lika värde samt att inget barn får diskrimineras.

• Artikel 3: I alla åtgärder som rör barn ska man i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa.

• Artikel 6: Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt.

• Artikel 12: Barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem. När åsikterna beaktas ska man ta hänsyn till barnets ålder och mognad. (Regeringen, 2018; Skolverket, 2019).

Skollagen har redan innan barnkonventionen blev svensk lag haft nationella bestämmelser som motsvaras av barnkonventionens artiklar, till exempel artikel 28 om barns rätt till utbildning, vilket återfinns i både regeringsformen 2 kap 18§ 1 st regeringsformen och skollagen 7 kap 2–3§§ Skollagen. Artikel 12 i barnkonventionen motsvaras och återfinns i 4 kap 9 § Skollagen samt inom flera utav läroplanerna (Regeringen, 2018; Skolverket, 2019). Även Socialtjänsten har vidtagit vissa åtgärder i syfte att följa barnkonventionen, dels har bestämmelser som grundar sig på barnkonventionens fyra grundläggande principer förts in i SoL (SFS: 2001:453) och även i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) (SFS: 1990:52). I socialtjänstens arbete skall alltid barnets bästa vara i särskilt beaktande, och barnets bästa skall alltid vara avgörande för socialtjänstens beslut som rör vård- och behandlingsinsatser för barn. Utifrån barnets ålder och mognad, har barn rätt att få säga vad de tycker och har rätt att få information som anses vara relevant för dem.

(12)

7 Begreppsdefinitioner

Sekretess

I följande studie undersöks samarbetet mellan två verksamheter, skola och socialtjänst. Båda aktörer lyder under offentlighets- och sekretesslagen (OSL) (SFS: 2009:400). Enligt 26 kap. 1 § OSL (SFS: 2009:400) gäller socialtjänstens sekretess för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, uppgifterna får ej röjas om det inte är tydligt att det kan utföras utan att den

enskilde eller en närstående till den enskilde lider men. För skolan gäller sekretess enligt 23 kap. 2 § OSL (SFS: 2009:400), där det står att skolan inte får röja uppgifter om en enskilds personliga förhållanden om det inte är tydligt att det kan ske utan den enskilde eller en närstående till den enskilde lider men. Vidare i 23 kap. 2 § OSL står det att skolan ej får röja uppgifter kring en enskilds personuppgifter samt uppgifter kring tillrättaförande av en elev, om det inte kan antas att ett röjande av uppgiften kan leda till att den enskilde eller närstående till den enskilde lider men. Det finns olika nivåer vad gäller sekretessen och där verksamheterna i den berörda studien befinner sig på olika nivåer. Socialtjänsten lyder under “sträng sekretess” och innefattar omvänd skaderekvisit. I lagtexten framgår det att “”Sekretess gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att det uppstår skada eller men”. Huvudregeln är att ingen information lämnas ut, såvida det inte finns ett klart och tydligt syfte med varför uppgifterna röjs. Skolan lyder under “lindrig sekretess” och då till skillnad från socialtjänsten kan lämnas ut om det inte kan antas att den enskilde kommer påverkas negativt (Clevensköld, L, Thunved A, 2009).

Barnets bästa

Barnets bästa omnämns såväl i socialtjänstlagen som i barnkonventionen. Principen om barnets bästa är en grundsten i barnkonventionen och utgörs av två grundläggande tankar: “att barn har fullt och lika människovärde och att barn är sårbara personer som behöver särskilt skydd” (prop. 1997/98:182 s. 13). En av grundprinciperna i barnkonventionen är artikel 3 som framhäver att barnets bästa ska komma i främsta rummet och är i likhet med 1 kap 2§ SoL “Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas.”. Socialtjänstlagen införde 1998 in bestämmelsen om “barnets bästa” och där regeringen menade att alla beslut som rör ett barn måste bedömas utifrån det enskilda fallet, dvs. vad som är bäst för ett specifikt barn (Socialstyrelsen, 2012).

Barn som far illa

Enligt 1 kap 2 § Socialtjänstlagen avser begreppet barn varje människa under 18 år. För att tydliggöra att det inte enbart handlar om de minsta barnen så använder vi oss i Sverige även utav

(13)

8

benämningen “barn och unga”. I likhet med Socialtjänstlagen beskrivs barn enligt

Barnkonventionen som: “I denna konvention avses med barn varje människa under 18 års ålder, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller för barnet” (Barnkonventionen, art 1, s 3). Myndigheten för skolutveckling et al. (2007) beskriver “barn som far illa” som ett brett begrepp. Begreppet innefattar bland annat de barn vars familj inte tillgodoser barnets behov, de barn som utsätts för sexuella övergrepp, kränkningar, fysisk eller psykisk försummelse, fysiskt våld samt andra former av våld. De barn som har självdestruktivt beteende, till exempel missbruk eller kriminalitet, innefattas också i begreppet “barn som far illa”. I propositionen “Stärkt skydd för barn i utsatta situationer” (2002/03:53) beskrivs barn som far illa utifrån benämningen “barn i utsatta situationer”, och där det framgår att dessa barn inte utgör en homogen grupp utan istället nämns olika grupper av barn: “barn som utsatts för fysiskt eller psykiskt våld och sexuella övergrepp, barn till missbrukare, barn till psykiskt sjuka, barn till utvecklingsstörda, barn till misshandlade kvinnor, barn som försummas, barn i ekonomiskt utsatta familjer. Ibland benämns de också barn i riskzon, barn som far illa eller barn med särskilda behov eller barn i behov av särskilt stöd.” (2002/03:53, s 35).

Socialtjänstens ansvar vad gäller barn som far illa eller riskerar att fara illa

Socialtjänstens uppdrag kring barn och unga finns reglerat i 5 kap. 1 § SoL, som reglerar flera punkter som socialnämnden skall agera efter vid arbetet med barn och unga. Socialtjänsten skall enligt 5 kap. 1 § SoL bland annat “verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden” och “i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom”. Idag finns det en lagstadgad skyldighet gällande samverkan mellan verksamheterna inom välfärdssektorn, Socialtjänstlagen (SoL) (SFS: 2001:453) belyser i flera kapitel och paragrafer vikten av att socialtjänsten samverkar med andra samhällsorgan. I 3 kap 1 § SoL (2001:453) står det att socialtjänsten, när det finns behov av det, skall samverka med andra samhällsorgan för att utforma och genomföra insatser till enskilda i behov av hjälp. Vidare framgår det i 3 kap. 4 § SoL att socialnämnden skall i samverkan med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda medverka i

samhällsplaneringen samt arbeta för goda miljöer i kommunen. Enligt 5 kap. 1 § SoL (2001:453) framgår det att socialnämnden aktivt skall arbeta för att samverka med samhällsorgan,

organisationer och andra berörda kring barn och unga som riskerar att fara illa eller far illa.

Skolans ansvar vad gäller barn som far illa eller riskerar att fara illa

Forskning visar att en lyckad skolgång är den största skyddsfaktorn för barn och unga

(14)

9

ökar risken att utveckla fysisk eller psykisk ohälsa. Skolan har ett ansvar för barn och unga att alltid anmäla vid oro om ett barn far illa eller riskerar att fara illa, vilket regleras med hjälp av anmälningsskyldigheten 29 kap. 13 § Skollagen. Skolverket (2020) skriver att social utsatthet och skolrelaterade problem är nära sammankopplade, vilket gör att det är viktigt att skolan är en trygg arena för barnen för att öka deras chanser att lyckas. Utöver detta står det i 29 kap. 13 § Skollagen samt i 14 kap. 1 § SoL att yrkesverksamma inom skolan är skyldiga att anmäla om de misstänker att ett barn far illa, samt att yrkesverksamma inom skolan skall samverka med socialtjänst vid behov i frågor om barn som far illa. Utöver dessa lagrum står det i 8 § Förvaltningslagen att “en myndighet ska inom sitt verksamhetsområde samverkan med andra myndigheter.”

Forskningsöversikt

För att inhämta underlag till studien genomfördes även en litteraturgenomgång bestående av rapporter, avhandlingar och vetenskapliga artiklar med relevans för ämnet. För att hitta artiklar har två olika databaser använts; Sociological Abstracts samt Swepub. Genom de databaserna har vi funnit ett stort antal sökträffar genom att använda oss av sökord som till exempel; samverkan i socialt arbete, socialtjänst och skola m.m., och har även översatt dessa till engelska för att få ännu fler träffar. Det finns en stor mängd svenska studier kring ämnet, då det har utförts flera studier kring yrkesmässig samverkan i Sverige de senaste 20 åren. Flertalet studier har även utförts internationellt och vi har i följande studie valt att använda oss utav såväl nationella som

internationella studier för att få en övergripande bild, men där vårt huvudsakliga fokus riktar sig på svensk forskning. Vi har även funnit studier som baserats på kvalitativ data likväl som studier baserade på kvantitativ data.

Samverkan – hinder och framgångsfaktorer

I en forskningsöversikt från Bergnehr (2014) sammanfattas tidigare forskning gällande samverkan kring skola och socialtjänst. Bergnehr (2014) uppmärksammar såväl hinder för samverkan som vilka faktorer som bidrar till ett framgångsrikt samarbete mellan tvärprofessionella team. Resultatet visar att oklarheter kring ansvarsfördelning och bristande kunskap om andra

verksamheters uppdrag ofta skapar hinder för samverkan. Begränsade resurser samt att skolan många gånger åläggs ett för stort ansvar för barn och unga vad gäller utredningar och

(15)

10

Bergnehr (2014) skriver även att karaktäristiska drag för en framgångsrik samverkan är faktorer som respekt och tillit för varandra, kontinuitet i kontakterna samt att det också finns tydligt uppsatta mål. Det finns ett stort antal studier som beskriver olika faktorer som kan möjliggöra en god samverkan. Hesjedal, Hetland och Iversen (2015) utförde en kvalitativ studie där de

intervjuade socialarbetare och lärare i syfte att undersöka vad de ansåg vara framgångsrika faktorer för interprofessionell samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. I

studien identifieras tre huvudteman i respondenternas svar; personligt engagemang, jämlikhet och gemensamma mål. Flera av respondenterna i studien menar att det är viktigt att gå in i samverkan med en positiv inställning till sitt arbete och till de barn som de jobbar med, för att engagemang och intresse smittar och engagerar fler aktörer. Även om samverkan kan uppfattas olika av olika aktörer upplever respondenterna även att det är viktigt att fokusera på de positiva sakerna, till exempel den unges positiva faktorer samt dess möjlighet till utveckling. Jämlikhet framställs också av respondenterna som en framgångsfaktor för god interprofessionell samverkan. Flera

respondenter beskriver endast positiva erfarenheter kring samverkan där de medverkande har varit jämlika, och att de medverkande i dessa fall har varit mer engagerade och tagit mer ansvar. Det är viktigt att det gemensamma fokuset i den interprofessionella samverkan ligger på barnet och inte de medverkandes professioner. Vid en mer jämlik samverkan, uttrycker respondenterna att det är lättare att bygga upp personliga relationer dem emellan. Dessa personliga relationer medför en öppenhet och ett förtroende som gör att det blir lättare att diskutera oangenäma problem (Hesjedal et. al., 2015).

Sekretess som hinder för samverkan och skydd för integriteten

Blomqvist (2012) skriver att samverkan inte enbart är något som är lagstiftat utan det finns även ett intresse för att samverka hos samtliga aktörer, samtidigt är det svårt att skapa ett samarbete som alla inblandade är nöjda med. Enligt Blomqvist (2012) är skillnader i sekretess något som kan försvåra samarbetet då professionella ofta hänvisar till sekretessen när brist på information påtalas. Vårdnadshavare kan lämna samtycke till ett samarbete, vilket kan lösa vissa

sekretessproblem som uppstår. Collingridge, Miller och Bowles (2001) beskriver att sekretess kan ha flera olika betydelser, och att det ofta blandas ihop med integritet. De beskriver vidare att det grundläggande argumentet för att ha sekretess i socialt arbete handlar om integritet. Integritet är en grundläggande, moralisk rättighet och sekretessen i det sociala arbetet härstammar från vikten av integritet. Till följd av att sekretess ofta blandas ihop med integritet, uttrycker Collingridge et. al. (2001) att sekretessen numera har en mer etisk grund istället för en mer rättssäker grund. Sekretessen är viktig även utifrån ett perspektiv kring förtroende. Collingridge et. al. (2001)

(16)

11

uttrycker att förtroende är viktigt för ett effektivt arbete, och sekretess är nödvändigt för att upprätthålla förtroende. Därför är sekretessen en viktig och nödvändig moralisk lag i det sociala arbetet.

Aktörers uppfattningar om varandra

Forskning visar att det finns skillnader i svenska och franska lärares uppfattningar om

socialtjänsten. I en kvantitativ studie utförd av Danermark, Englund, Germundsson och Ratinaud (2013), undersöktes franska lärares jämfört med svenska lärares syn på sin samverkan med

socialtjänsten. Studien visade att franska lärare i hög grad har positiva associationer gentemot socialarbetare, medan svenska lärare i högre utsträckning har negativa associationer gentemot socialarbetare. Svenska lärare anser att de negativa aspekterna i samverkan med socialarbetare främst är bristen på kommunikation samt socialarbetarnas sekretess. Socialarbetarnas sekretess framhävs som mycket negativ bland de svenska lärarna, då den utgör ett hinder för att lärarna ska få veta vilka åtgärder socialarbetare gör (Danermark et al., 2013). Betydelse för samverkan utgörs även av de professionellas tillgänglighet och förmåga till samordning och dialog, vilket påverkar föräldrars uppfattning om samverkan. I en kvalitativ studie genomförd av Widmark, Sandahl, Piuva och Bergman (2013) har föräldrars uppfattningar om hur samverkan fungerar mellan yrkesverksamma inom mentalvård, skola och sociala tjänster undersökts. Resultatet har sammanfattats i två kategorier; kvaliteten på kontakten och styrkan i samarbetet. Kvaliteten på kontakten grundar sig i de professionellas tillgänglighet för föräldrarna. Föräldrarna upplevde exempelvis att otillräcklig information från de professionella i frågor som berörde

behandlingsalternativ försvårade föräldrarnas förmåga att fatta egna bedömningar vid behov, likaså hade det betydelse för hur väl de professionella visade engagemang och empati i

samarbetet. Föräldrarna upplevde dock att när de väl sökte hjälp var de flesta tvungna att hålla kontakten med flera verksamheter samtidigt, vilket var både förvirrande och utmattande för familjerna. “Styrkan i samarbetet” berör föräldrarnas uppfattningar om interaktionen mellan de yrkesverksamma inom de olika verksamheterna. Föräldrarna kände sig lättade och uppskattade då det fanns samordning och dialog mellan de yrkesverksamma, samt att de möten som ägde rum var planerade och förberedda. Tillit till de professionella lyfts fram som centralt och skapas genom att föräldrarna får relevant information samt att de professionella visar empati och engagemang (Widmark et al., 2013). I en kvalitativ studie av Backlund (2008) har intervjuer genomförts med familjer för att undersöka deras upplevelser av de insatser som erbjudits från skol-och familjeteamet. Fokus riktades mer mot insatserna snarare än själva samverkan. Resultatet visade att majoriteten av föräldrarna upplevde att de blev hjälpta i sin roll som förälder, men

(17)

12

också både i relation till skolan och till barnet. Stödet som föräldrarna fick av skol-och familjeteamet journalfördes inte, vilket beskrevs som positivt, till skillnad från socialtjänstens myndighetsutövande verksamhet.

Organisationens betydelse för samverkan

Ödegård och Strype (2009) uttrycker likt Blomqvist att ledningens attityder kring samverkan påverkar de professionellas inställning till samverkan. Ödegård och Strype (2009) beskriver att organisationen har en stor betydelse för hur samverkan fungerar. Detta framgår genom en kvantitativ studie där de undersökt uppfattningar om samarbete med andra professioner genom enkäter till professionella inom barn-och ungdomspsykiatrins. I de fall då organisationen hade en negativ inställning så prioriterades inte samarbete i samma utsträckning som en organisation med en positiv inställning. Det som framkom var dels att resursfrågor ofta är något som försvårar samarbetet, vilket påverkas av både ekonomiska och personella tillgångar inom organisationen. Farmakopoulou (2002) uttrycker även i sin studie att en socialchef uppgett i studien att de vanligaste meningsskiljaktigheterna som uppstår i samverkan med skola och socialtjänsten handlar om resursfrågor, och att allting handlar om pengar i slutändan, samtidigt som de flesta inte vill medge att det är på grund av ekonomiska resurser som de inte vill acceptera en insats. De otillräckliga ekonomiska resurserna tar sig uttryck i att de inte har tillräckligt med personal. Farmakopoulou (2002) uttrycker vidare att flera av de svarande beskrev att om de hade haft tillräckligt med resurser och personal, så hade de inte känt behovet av att samarbeta längre.

Teoretisk utgångspunkt

Nedan redogörs för ett av många teoretiska perspektiv som har betydelse för hur barns

utveckling kan studeras och förstås. Det utvecklingsekologiska perspektivet genomsyrar synen på barns utveckling inom den svenska skolan.

Det utvecklingsekologiska perspektivet har utarbetats av den amerikanske forskaren Urie Bronfenbrenner och tillkom som en motreaktion på synen om individen som oberoende av sitt sammanhang som de tidigare ansågs genom utvecklingspsykologin. Perspektivet hade störst gensvar inom pedagogikområdet i Sverige från slutet på 1970-talet (Andersson, 2015), därefter har utvecklingsekologin varit vanligt förekommande inom socialt arbete och som bidragit till förståelse av sociala problem. Enligt det utvecklingsekologiska synsättet utvecklas barn och unga i samspel med den omgivande miljön (Myndigheten för skolutveckling, Polismyndigheten & Socialstyrelsen, 2007). Perspektivet menar att ett samspel sker mellan olika system på olika nivåer,

(18)

13

mikro, makro, exo och meso där barnet befinner sig i centrum för modellen (Hwang, P. & Nilsson, B., 2011; Andersson, 2015). Mikrosystem utgörs av barnets närmiljö och de närliggande relationer som exempelvis familj och skola. Mesonivån kan förklaras som interaktioner som pågår mellan olika närmiljöer och som är betydelsefullt för barnet till exempel samverkan mellan skola och socialtjänst. Utanför dessa interaktioner återfinns till exempel föräldrarnas arbetsplats, lokalpolitik och skolans organisation vilket ligger utanför barnets direkta vardagsliv och som i sin tur samspelar med normer, värderingar och samhällsförhållanden på makronivå, nationell nivå (se figur 1) (Myndigheten för skolutveckling, Polismyndigheten & Socialstyrelsen, 2007; Andersson, 2015).

Figur 1. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Tolkad av Gunvor Andersson (2002).

Andersson (2015) skriver att det är meningsfullt att ha ett utvecklingsekologiskt perspektiv om man vill minimera de sociala problemens konsekvenser för familjer och deras barn. Perspektivet kan bidra med kunskap om risk-och skyddsfaktorer kring barnet med utgångspunkt i både individuella och miljömässiga faktorer. Individuella faktorer kan till exempel vara social

kompetens, och ett gott självförtroende. Skyddande faktorer i omgivningen kan till exempel vara en god relation till någon vuxen, antingen en förälder eller annan vuxen samtidigt som det finns alternativa vuxna förebilder i till exempel skola och som kan ge socialt stöd. Andersson (2015) skriver att för att nå utvecklingsframgång bör barnets miljö utforskas i syfte att finna vilka faktorer som försvårar eller förstärker dess utveckling. Perspektivet beskriver hur olika system på olika nivåer påverkar individer antingen direkt eller indirekt (Hwang, P. & Nilsson, B., 2011). Teorin kan enligt Andersson (2015) användas för att förstå sociala problem som till exempel

(19)

14

barns beteendeproblem i skolan. Skola och socialtjänst har ett stort ansvar för barns utveckling och ska enligt lag samverka i frågor som rör barn som far illa, eller riskerar att fara illa. De båda aktörerna utgör olika system kring barnet tillsammans med dennes familj, vilka tillsammans inverkar på barnets utveckling. Därför är det intressant att utifrån det utvecklingsekologiska perspektivet analysera empirin då den grundar sig i de yrkesverksammas egna upplevelser. Det enskilda barnet och dennes utveckling står i fokus vid samverkan, men även lärarna och

socialsekreterarna är individer med känslor och tankar och som utvecklas genom de omgivande systemen samt återfinns inom barnets system. De påverkas både direkt och indirekt av dels de barn och familjer som de möter, dels av rådande lagstiftning och organisatoriska beslut.

Metodbeskrivning

Studien har en kvalitativ forskningsansats där sammanlagt sex semistrukturerade intervjuer genomförts, varav tre utav dessa med socialsekreterare inom socialtjänstens barn-och ungdomsverksamheter och tre med lärare inom grundskolan. Urvalet representerar två kommuner av olika storlek i södra delen av Sverige. För att kunna göra en jämförelse mellan samverkan i stora och små kommuner genomfördes intervjuerna med socialsekreterare samt lärare i både stora och små kommuner.

Datainsamlingsmetod

Studien tar sin utgångspunkt i lärare och socialsekreterares upplevelser av samverkan och vi ser därför att kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod lämpar sig inom ramen för studiens syfte. Vår önskan var att genomföra enskilda intervjuer för att minska risken att varje deltagare påverkas av de andra respondenterna vilket kan tänkas vid en fokusgruppsintervju. På grund av tidsbrist hos lärarna i den större kommunen föreslog de att intervjun kunde genomföras med de båda samtidigt. Därför genomfördes en av intervjuerna med dubbla respondenter. Vid det

intervjutillfället påtalade vi vikten av att båda fick komma till tals för att få bredast möjliga empiri. Det finns både för-och nackdelar med en intervju med dubbla respondenter. Vi upplevde det som positivt att respondenterna vid det aktuella tillfället kunde reflektera tillsammans och på så vis bidra med mer fördjupade och nyanserade svar, men där dem samtidigt kan ha påverkat varandras åsikter i vissa avseenden.

(20)

15

Semistrukturerade intervjuer

Intervjuerna som genomfördes benämns som semistrukturerade intervjuer, vilket är en intervjuform som innebär att det finns en förutbestämd intervjuguide som används vid

intervjutillfällena. Samtidigt som det finns en i förväg utformad intervjuguide är intervjuprocessen flexibel då det finns möjlighet att omformulera frågorna samt ställa följdfrågor (Bryman, 2011). Intervjuguiden berör olika områden som har koppling med samverkan och frågorna är utformade för att fånga intervjupersonernas upplevelser. Bryman (2011) skriver att semistrukturerade

intervjuer är att föredra om en studie rymmer flera verksamheter och för att det ska vara möjligt att göra en jämförelse är det nödvändigt med en viss struktur. I den aktuella undersökningen har en jämförelse gjorts dels mellan olika verksamheters upplevelser av samverkan, dels mellan olika kommuner av olika storlek.

Intervjuerna begränsades av de rådande omständigheterna med Covid-19, i den mån att vi ej kunde genomföra alla intervjuer som önskat på deras arbetsplatser. I den mindre kommunen fick vi därför genomföra två av intervjuerna på en särskild avsatt, offentlig plats, och en av

intervjuerna genomfördes över telefon. Intervjun som genomfördes över telefon tog mindre tid och svaren upplevdes inte lika utförliga och beskrivande. Bryman (2011) beskriver att det finns både för-och nackdelar med telefonintervjuer. Fördelar kan vara att det är lättare för

respondenten att besvara frågor som inte är ansikte mot ansikte. Respondenten påverkas inte heller av intervjuaren i samma utsträckning, så som exempelvis kön, etnicitet och ålder. De nackdelar som följer med en telefonintervju enligt Bryman (2011) är i likhet med de som tidigare beskrivits att de blir mindre omfattande. Det kan också vara till nackdel att intervjun inte sker ansikte mot ansikte då det försvårar reaktionen på respondenternas ansiktsuttryck vid exempelvis osäkerhet kring frågor, vilket gör att intervjuaren inte kan följa upp för att klargöra innebörden av svaret.

Urval och tillvägagångssätt

Studiens syfte är att undersöka hur lärare och socialsekreterare upplever att samverkan mellan skola och socialtjänst fungerar. Därför har vi använt oss utav ett målinriktat urval vilket innebär att intervjupersoner väljs ut strategiskt utifrån studiens syfte och frågeställning. Inledningsvis kontaktades chefer för respektive verksamhet med en kort presentation av studien och dess syfte samt de etiska forskningsprinciperna. Vi förklarade vilka målgrupper vi hade för avsikt att intervjua och med tanke på rådande omständigheter med Covid-19 nämndes andra alternativ för genomförande av intervju än fysiska träffar så som att intervjuerna kunde hållas över webb.

(21)

16

Cheferna har i sin tur återkopplat med namn och kontaktuppgifter och i vissa fall har vi blivit kontaktade av de som haft möjlighet att ställa upp. Vi har sedan mailat ett informationsbrev med mer beskrivande information om utformningen av intervjun och dess syfte. Intervjupersonerna består av tre socialsekreterare inom socialtjänstens barn-och unga verksamhet och tre lärare inom grundskolan F-6. Två av socialsekreterarna representerar socialtjänsten i en mindre kommun medan en socialsekreterare representerar en större kommun. Två av lärarna arbetar i en större kommun medan en lärare arbetar i en mindre kommun. Vi har valt att intervjua lärare istället för en annan yrkeskategori inom skolan då lärarna oftast är de som i första hand träffar eleverna, även om vi är medvetna om att det många gånger finns ett elevhälsoteam som ansvarar för en stor del av den samverkan som sker mellan skola och socialtjänst.

Analysprocessen

Vi har i följande studie valt att analysera det empiriska materialet med hjälp av en tematisk analys. En tematisk analys är det vanligaste angreppssättet vid granskning av kvalitativa data (Bryman, 2011) och beskrivs som ett aktivt sätt att urskilja och identifiera tematiska mönster i materialet (Braun och Clarke, 2006). De intervjuerna som genomfördes spelades in för att det sedan skulle kunna vara möjligt att transkribera dessa. Efter transkriberingen av intervjuerna kodades

materialet, som kan beskrivas som en metod för att kategorisera det insamlade materialet (Kvale och Brinkmann, 2014). Vid kodningen markerades citat och begrepp som ansågs vara av vikt och relevans för studien, som gjorde det möjligt att fördela in insamlat material under olika teman. Denna kategorisering av citat och begrepp gjorde att materialet blev mer överskådligt, vilket skapade möjligheten att jämföra och analysera respondenternas svar i en bredare kontext samt synliggjorde det centrala i det insamlade materialet (Jacobsen, 2012). Flera citat påminde

dessutom om varandra, vilket skapade olika teman som koderna kategoriserades in under. Utifrån respondenternas upplevelser har flera likheter och skillnader identifierats och en analys av

materialet har sedan kunnat ske där jämförelser mellan respondenternas upplevelser är kärnan. Teorierna har sedan hjälpt oss att teoretiskt kunna förklara vår empiri genom att skapa förståelse för samverkan mellan skola och socialtjänst och barnet och dennes familj samt hur de olika systemen på olika nivåer interagerar och vilken betydelse de kan få.

Studiens kvalitet

Viktiga aspekter för att avgöra studiens kvalitet är validitet och reliabilitet. Inom kvalitativ forskning är inte syftet att återge en avspegling av verkligheten eller fastslå en objektiv sanning,

(22)

17

istället handlar det om att skapa en förståelse för hur människor skapar mening och organiserar sina liv. Det som utmärker kvalitativ forskning är att det blir svårare att generalisera resultatet från ett urval av människor till en större grupp. Kvalitativ forskning granskas kritiskt utifrån tre olika begrepp, intern validitet, extern validitet och reliabilitet (Jacobsen, 2012).

Validitet

Validitet syftar till i vilken utsträckning det forskaren observerat stämmer överens med de teoretiska idéerna som utvecklas under forskningsgången samt möjligheten att generalisera resultatet till andra sociala miljöer. För att kunna generalisera resultatet till en större population behövs det tas hänsyn till en rad olika faktorer, för att säkerställa att det finns en hög extern validitet. Studiens urval behövs tas hänsyn till, då urvalet ofta medvetet är vinklat för studiens skull och urvalet blir därför inte representativt för populationen. Det betyder inte att det är omöjligt att generalisera resultatet, men det finns ett behov av en välformulerad argumentation. I kvalitativa studier fungerar det att generalisera från empiri- till teori-planet, men svårare att generalisera kring omfattning och frekvens. Den interna validiteten bedömer om resultaten kan uppfattas som riktiga, denna bedöms utifrån svar från andra människor. Det innebär att ju fler som är överens om en beskrivning, desto större chans är det för att den är riktig. Det mest naturliga sättet att validera sitt resultat, som även denna studie valideras genom, är att validera sitt resultat mot andra undersökningar, genom att jämföra sitt resultat med andra studiers resultat och slutsatser. Om då studiens resultat stämmer överens med andra studiers resultat, är det större chans att det är riktigt. I följande studie har respondenternas haft liknande uppfattningar om samverkan vilket också många gånger bekräftat de som framgår av tidigare forskning.

Reliabilitet

Reliabilitet handlar om i vilken utsträckning den genomförda studien kan upprepas, vilket i en kvalitativ studie kan vara problematisk då det inte går att frysa en social miljö. För att möjliggöra för liknande studier redogörs tillvägagångssättet för den aktuella studien på ett detaljerat sätt. Vi har presenterat intervjupersonernas arbetsroller som ett sätt att stärka studiens kvalitet och reliabilitet. Vidare handlar reliabiliteten även om de forskarlag som genomför undersökningen tillsammans är överens om hur empirin ska tolkas (Bryman, 2011). I följande studie har två intervjuare medverkat vid samtliga intervjuer och tillsammans analyserat materialet vilket stärker reliabiliteten. För att mäta studiens reliabilitet, bör frågan lyftas om det finns faktorer i

(23)

18

undersöker genom att den som blir intervjuad blir påverkad av till exempel intervjuarens kläder, kroppsspråk eller sätt att tala. I en undersökning där det förekommer flera olika intervjuare, likt i denna studie, ger detta extra effekt och kan påverka resultatet än mer. Reliabiliteten kan även påverkas av vart intervjun äger rum, om den äger rum på en för respondenten onaturlig plats kan detta påverka respondenten, och det är därför att föredra att genomföra intervjuer på platser som respondenten känner sig bekväm på (Jacobsen, 2012). Därför var vårt mål att genomföra alla intervjuer på respondenternas arbetsplats, men på grund av Covid-19 var inte det möjligt i den mindre kommunen då de hade tuffa restriktioner kring besök. Därför fick vi genomföra två intervjuer på ett café samt en intervju över telefon, intervjuerna i den stora kommunen kunde vi genomföra på respondenternas arbetsplats.

Etiska överväganden

I undersökningar som berör människor bör forskningsetiska övervägande göras. I följande studie har vi beaktat de fyra forskningsetiska principerna som är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman, 2011). De etiska principerna har beaktats genom att vi dels informerat vid varje initial kontakt om studiens syfte samt att medverkandet bygger på frivillighet. Respondenterna har haft möjlighet att lämna samtycke till sitt deltagande både muntligt och skriftligt genom en samtyckesblankett innan intervjun inleddes. I

samtyckesblanketten skrev de under på att de fått information om studien såväl muntligt som skriftligt, att de var införstådda med innebörden av deras deltagande samt att de lämnade sitt samtycke till att delta i studien.

I studier där det är etiskt känsligt, som i detta fall då vi gör en jämförelse mellan två kommuner av olika storlek, så är det av särskild vikt att beakta konfidentialitetskravet i den mindre

kommunen. I mindre kommuner är det vanligare förekommande att yrkesverksamma bygger upp lojaliteter för varandra och verksamheten. För att undvika att dessa lojaliteter påverkar

respondenternas svar, var vi därför ännu tydligare med att informera om att samtliga

respondenter kommer att avidentifieras. Vi förklarade att respondenternas arbetsroller kommer att presenteras men att intervjupersonernas namn och personuppgifter hålls anonyma. Vidare, påtalade vi även att informationen kommer att förvaras på ett säkert sätt och att den enbart kommer att användas till den aktuella studien. Respondenterna informerades även om att inget material sparas efter avslutad studie. Ingen av deltagarna har heller befunnit sig i en

beroendeställning gentemot forskarna samt att medverkan heller inte har inneburit en risk för att respondenterna har skadats fysiskt eller psykiskt (Bryman, 2011).

(24)

19

Resultat

Utifrån vår insamlade empiri kodade vi respondenternas svar och kunde identifiera tre

övergripande teman, som var genomgående och relevanta för studien. Dessa teman är: personliga

relationer, kommunikation mellan de olika aktörerna; familj, skola och socialtjänst och önskningar. De teman

som identifierats har flera liknelser, men vi har försökt dela upp det i största möjliga mån för att undvika upprepningar. Resultatet stärks ytterligare av vissa citat från respondenterna och som ett sätt för att göra det intressant för läsaren. Efter varje tema diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning och teori.

Personliga relationer

I intervjuerna framkommer det att det inte finns någon uttalad modell för hur verksamheterna ska samverka, utan det som samtliga respondenter nämner och lyfter fram som centralt för en framgångsrik samverkan är istället de personliga relationer som finns mellan socialsekreterare och lärare. Det framgår av lärarna att det är lättare att ta kontakt och exempelvis rådfråga gällande en oro för ett barn med en socialsekreterare som de känner till. En lärare förklarade att det upplevs inte lika dramatiskt att ringa socialtjänsten om man vet vem som svarar, vilket även bekräftas av socialsekreterarna i både den mindre och större kommunen. En av socialsekreterarna uttrycker vid flera tillfällen under intervjutillfället hur viktigt det är att bygga personliga relationer mellan professionella vid socialtjänst resp. skola, för att underlätta samverkan. Betydelsefullt är även tidigare erfarenheter kring samverkan mellan skola och socialtjänst, då det får betydelse för det fortsatta arbetet. Samtliga respondenter menar att positiva resultat av samverkan föder intresse för mer samverkan.

Det framkom under samtliga intervjuer att storleken på kommunen har betydelse, då de ansåg att det påverkar möjligheten till relationer mellan skola och socialtjänst. I den mindre kommunen berättade lärare och socialsekreterare att det är till fördel att samverka i en mindre kommun då det är lättare att etablera relationer mellan verksamheterna. Socialsekreterarna i fråga har dock ingen erfarenhet av att arbeta med barn och unga i en större kommun, men menar ändå utifrån sina erfarenheter att samverkan får en positiv effekt av en mindre kommun, vilket de tror är svårare i en större kommun. I likhet med den mindre kommunen beskriver lärare och

(25)

20

kommun, men där det istället är av stor vikt att skapa förtroende för varandra då de gynnar en fortsatt samverkan. Samtidigt som respondenterna beskriver hur viktiga relationerna är

sinsemellan, så upplever de även att verksamheterna är väldigt långt ifrån varandra. De upplever att det finns en viss distans, vilket anses försvåra samarbetet men som också påverkar i vilken utsträckning orosanmälningar görs. Lärarna tycker det känns stort och dramatiskt att ta kontakt med en socialsekreterare som det sedan tidigare inte känner till. Respondenterna menar också att kvaliteten på samverkan är personbundet och att den kan variera mycket från person till person. Hur väl samverkan fungerar beskriver en av socialsekreterarna beror på hur personligt engagerade lärarna är, där hen uppfattar att vissa lärare är undvikande medan andra är väldigt engagerade, vilket även bekräftas av lärarna. Lärarna i den större kommunen berättar att de sällan har någon kontakt med socialtjänsten då de mesta orosanmälningar sker via elevhälsoteamet på skolan. Lärarna beskriver att det både är till för-och nackdel att kontakten hanteras via teamet. En nackdel enligt läraren är till exempel att då hen är “experten” på sina elever är det är synd att hen inte får vara mer delaktig vid kontakt med socialtjänsten. Samtidigt som det framgår att det är en trygghet för lärarna att det inte står ensamma på en orosanmälan då det ibland skapar ilska och frustration hos föräldrarna. Lärarna i den mindre kommunen berättar att de alltid står med vid en orosanmälan samt är delaktig i kontakten med socialtjänsten, något som de tycker är positivt. För att möjliggöra för fler personliga relationer hade flera av respondenterna som eget förslag att dela in sina verksamheter efter olika stadsdelar alternativt olika skolor, för att möjliggöra ett tätare samarbete. En respondent uttryckte även att en sådan indelning skulle möjliggöra för

socialsekreterare och lärare att diskutera aktuella problem oftare.

“Jag skulle också vilja att man delade in skolor efter socialsekreterare, så att lärare vet vem de ska vända sig till och att lärare och socialsekreterare kan bygga upp en god relation för att underlätta samverkan.”

(Socialsekreterare 1, liten kommun)

Respondenterna i den mindre kommunen är överens om att samverkan främjas av en mindre kommun, vilket är en åsikt som även stärks av respondenterna i den större kommunen.

“I mindre kommuner är det lättare att veta vilka man samarbetar med. Om man fått förtroende för varandra även i större kommuner så är det mycket lättare vid nästa ärende. Men det finns fler fördelar med en mindre kommun. Det går inte att ha lika många bra relationer i en större kommun. Man måste dela in kommunen i

arbetsgrupper för att det ska bli effektivt.” (Socialsekreterare, större kommun)

(26)

21

Enligt tidigare forskning framgår det att karaktäristiska drag för en framgångsrik samverkan är faktorer som respekt och tillit för varandra och kontinuitet i kontakterna (Bergnehr, 2014). Respondenternas åsikter om att de personliga relationerna är ytterst viktiga för en framgångsrik samverkan styrks också av Hesjedal et. al. (2015), som beskriver att personliga relationer vid samverkan för med sig en öppenhet och ett förtroende som underlättar diskussionen av

oangenäma problem. En respondent uttrycker dessutom att förtroendet för varandra underlättar samverkan mellan de båda parterna.

Utifrån det utvecklingsekologiska perspektivet kan samverkan för barnets bästa studeras utifrån olika nivåer, men där alla nivåers inverkan har betydelse. Idag finns det en lagstadgad skyldighet kring samverkan, vilket påverkar verksamheternas utformning på det som benämns som

makronivå. Trots den lagstadgade skyldigheten att samverkan framgår det utifrån den insamlade empirin att samverkan i högre grad styrs av relationer snarare än den faktiska funktionen. Utifrån det utvecklingsekologiska perspektivet har interaktioner mellan olika system stor betydelse för barnets utveckling. Både skola och socialtjänst är två system som interagerar inom det som benämns för mesonivå och där lärarna och socialsekreterarnas möten med barnet och dennes familj äger rum på mikronivå. Relationen mellan skola och socialtjänst är därför av stor betydelse för vilket stöd barnet kan få för att möjliggöra en gynnsam utveckling. Lärarna och

socialsekreterarna som är en del av barnets omgivande system behöver förhålla sig till både lagar och regler, den verksamhet som de arbetar för och de familjer de möter. Utifrån intervjuerna framgår det att samverkan påverkas i större utsträckning av de yrkesverksammas relationer sinsemellan snarare än den faktiska funktionen. Det kan därför utifrån perspektivet anses ha betydelse för vilken lärare eller socialsekreterare som barnet och dennes familj kommer i kontakt med, då det får betydelse för hur den professionelles relationer runt omkring ser ut. Enligt det utvecklingsekologiska perspektivet är samverkan beroende av organisatoriska frågor, och skall därför inte påverkas endast av de berörda individerna, då det i slutändan påverkar det enskilda barnets utveckling. (Myndigheten för skolutveckling et. al., 2007; Andersson, 2015). Relationerna har därför en indirekt påverkan på barnets utveckling då denne riskerar att inte få den hjälp och stöd som denne behöver.

(27)

22

Kommunikation mellan de olika aktörerna; familj, skola och socialtjänst

I följande avsnitt kommer vikten av en god kommunikation mellan de olika aktörerna att belysas. Avsnittet kommer även belysa hur lärare och socialsekreterare upplever att sekretessen påverkar samverkan.

Kommunikation mellan lärare och familjer

Skolan lyfts fram som en viktig och central arena för barn och deras familjer under intervjuerna från såväl skola som socialtjänst. De menar att skolan är den plats där barnen tillbringar en stor del av sin tid, vilket förutsätter att det finns en god kontakt mellan lärare och barnet och dennes familj. Det skiljer sig åt mellan skolorna i den mindre och större kommunen i hur de

kommunicerar med familjerna innan en orosanmälan görs. Lärarna i den mindre kommunen för oftast en dialog med familjen innan en orosanmälan görs, till skillnad från skolorna i den större kommunen som fått till sig att en oro alltid ska förmedlas via elevhälsoteamet på skolan. Socialsekreteraren i den större kommunen framhäver vikten av att lärare förmedlar sin oro till familjen i första hand för att skapa förtroende, dock gäller det inte oro för barn som varit eller är utsatta för våld. Det framgår av lärarna i den större kommunen att orosanmälningar inte görs i den utsträckning som de borde då lärarna är oroliga för att relationen till familjen ska förstöras om de förmedlar sin oro kring barnet till föräldrarna. De förklarar att det funnits tidigare situationer där oro förmedlats till föräldrar och där till exempel föräldrar blivit väldigt arga, eller som en familj som valde att flytta, vilket inte blir bra för barnet. Socialsekreteraren i den större kommunen uppger att lärarna inte alltid kan stå för vad dem tycker, och där det har funnits situationer med lärare som blivit arga för att socialsekreterarna berättat för familjerna om den oro som finns kring barnet. Socialsekreteraren menar att de inte arbetar med en “dold agenda” utan att allt ska kommuniceras med familjen.

“Föräldrar kan känna att skolan ibland går bakom ryggen när dem inte pratat med familjerna innan en anmälan. Är det allmän oro så ska skolan prata först med familjen för förtroendet. De ska våga påpeka om att

barnen till exempel har för lite kläder. Men om det är våld så ska de aldrig prata med familjen först.” (Socialsekreterare, större kommun)

(28)

23

Det finns få studier om hur föräldrar och barn upplever samverkan mellan skola och socialtjänst. De studier vi tagit del av visar enligt Backlund (2008) att föräldrar upplever det som mindre laddat när stöd och insatser ges från skol-och familjeteamet, eftersom det då inte journalförs till skillnad från socialtjänsten. I likhet med empirin i den aktuella studien visar tidigare forskning att tillit till de professionella är en central del för hur föräldrar upplever samverkan mellan skola och socialtjänst (Widmark et al., 2013).

Enligt det utvecklingsekologiska perspektivet befinner sig barnets familj i det som benämns som mikronivå, dvs barnets närmiljö. Inom mikronivån återfinns även lärare och både familjen och skolan utgör två betydelsefulla faktorer kring barnets utveckling. En viktig skyddsfaktor inom mikronivån är till exempel om det finns trygga relationer till barnet. Föräldrarnas förtroende för lärare framgår av forskning (Widmark et. al., 2013) har stor betydelse för hur föräldrarna upplever samverkan. Utifrån perspektivet är interaktionen där emellan av betydelse för vilket stöd barnet kan få. Lärarna uttrycker att orosanmälningar inte görs i den utsträckning som de borde eftersom de är oroliga över hur det ska påverka relationen med familjerna. Utifrån perspektivet utgör lärarna en central del av systemet och deras förhållningssätt gentemot barn och familjer påverkas av omgivande faktorer, till exempel i den större kommunen framkommer det att i de fall de uppstår en oro för ett barn så skall den informationen hanteras via elevhälsoteamet. Det utvecklingsekologiska perspektivet menar som tidigare nämnt att en trygg relation till någon vuxen inom skolan är viktigt för barnets utveckling. Det är troligt att klassansvarig lärare är den som har närmast kontakt med barnet och dennes familj och på så vis också skulle kunna vara den som barnet och familjen utvecklar en trygg relation till. Möjligheten till att skapa relationer

sinsemellan kan tänkas försvåras genom att närmast ansvarig lärare inte är den som förmedlar den oro som finns, samtidigt som lärarna beskriver att det är ett sätt att undvika att relationer förstörs. Oavsett kan det tänkas att det skapas ett motstånd inom mikronivån som får en negativ inverkan på barnets utveckling. Det motståndet kan även återspeglas hos lärarna som i sin tur inte får den nära kontakten och förtroendet gentemot barnen och familjerna som annars är

framgångsrikt vid samverkan.

Sekretess mellan skola och socialtjänst

“Det sista [som] barnen behöver är en utskällning från läraren, istället ge en extra kram. Vi behöver den förståelsen, skolan är jätteviktig. För många barn är skolan den stora tryggheten.” (Lärare 2, större kommun)

(29)

24

Citatet ovan kommer från en lärare som beskrev varför det är viktigt för lärarna att de får

information från socialtjänsten om barn som far illa eller riskerar att fara illa, då det kan skapa en ökad förståelse för barnens beteende i skolan.

Socialtjänsten har som tidigare nämnts en sträng sekretess enligt 26 kap. 1 § OSL (SFS: 2009:400), vilket innebär att de inte får lämna ut någon information om den enskilde utan ett samtycke eller att det inte finns någon risk för att den enskilde lider men. Sekretessen är ett återkommande tema i intervjuerna som skapar en frustration hos samtliga lärare. Samtidigt som socialsekreterarna uttrycker en förståelse för den frustration som lärarna många gånger känner när de inte får veta något kring barnet, menar de att lärarna borde ha en bättre förståelse för att sekretessen är som den är. Lärarna uttrycker även en frustration kring att de också har sekretess, men att

socialsekreterarnas sekretess anses vara överordnad lärarnas sekretess i den mån att lärarna är skyldiga att lämna ut information till socialtjänsten men inte tvärtom. Lärarnas frustration kring sekretessen, uppger en av socialsekreterarna att frustrationen kan bero på okunskap om

socialtjänstens arbete och ansvar. I vilken utsträckning socialtjänsten kan kommunicera med skolan påverkas till stor del utav familjens inställning till samverkan. Vissa familjer är mer öppna för att socialtjänsten lämnar ut information till skolan och andra inte. Samtliga respondenter är dock överens om att det är till fördel att föra en dialog med familjerna om varför det är bra att återkoppla till skolan om hur det går i ärendet. Däremot menar socialsekreterarna samtidigt att det är viktigt att sortera vilken information skolan behöver för att kunna ge ett bra stöd. Både lärare och socialsekreterare nämner att personal på skolan oftast gärna hjälper till vid utredningar och insatser, för att socialtjänsten ska kunna få den info de behöver och kunna göra det som är bäst för barnet. Medan lärarna upplever sekretessen många gånger som ett hinder som skapar frustration, anser socialsekreterarna att sekretessen inte är något bekymmer.

Läraren i den mindre kommunen framhäver att det är svårt att samverka kring ett barn när man inte får någon information tillbaka. Samtliga lärare uttrycker dessutom att om de skulle få mer info om barnets situation så skulle de kunna ha en annan förståelse för barnet och dess familj. I de ärenden där lärarna varit delaktiga och informerats om barnets situation upplever de som positivt då de inte behövt gå och fundera över hur barnet har det. Lärarna ger också exempel på ärenden som de varit delaktiga i och där det gett ett positivt resultat för barnet, vilket har bidragit till ett ökat förtroende för socialtjänsten. Lärarna i den större kommunen beskriver att fler lärare skulle behöva mer förståelse för ett enskilt barns situation, för att kunna bry sig om barnen och ge barnen den omsorg och uppmärksamhet som de kan vara i behov av. Lärarna i den större

Figure

Figur 1. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Tolkad av Gunvor Andersson (2002)

References

Related documents

(2007) behandlas arbetsmiljörelaterad psykisk ohälsa.. utfördes i Storbritannien och materialet samlades in genom intervjuer med femtio stycken socialsekreterare som anmält

I subtemat Att få stöd för att främja kommunikationen beskrivs sjuksköterskors upplevelser av tolkar då dessa anses vara en viktig resurs för att överkomma språkliga hinder

helt ärligt, är det blir problematiskt att fem organisationer som ska ha en tre minuters film om Sverige så alla, Visitsweden ville såklart ha jättemycket skidåkning

Nedanstående blankett fylls i, signeras av samtliga författare och lämnas till examinator vid slutseminarium. Tänk på att texta tydligt om blanketten inte fylls

I vår studie ansåg socialsekreterarna att deras makt kunde vara en orsak till att hot och våld uppstod, detta ledde till att socialsekreterarna kände ett stort ansvar för det hot

Anledningen till att man söker sig till en grupp inom IOGT-NTO rörelsen är att vi tror att det finns en rädsla att gå till kommunala grupper, att dit kan jag inte gå för då

Studien belyser även vilka förväntningar medarbetarna har om ett nära ledarskap och om det finns ett behov av att utveckla ledarskapet så att de enligt medarbetarna handlar om

Inget resultat visade att användarna till exempel skickat SMS istället för att ringa när de såg att den andra hade satt profilen på ” Ljudlös”. Det som resultaten istället