Beskrivning av en pågående studie: Kan ett systematiskt arbete med psykosociala riskbedömningar påverka psykosocialt
säkerhetsklimat? Rachael Berglund Mälardalens Högskola. Ulrika Hultgren Mälardalens Högskola. Tomas Backström Mälardalens Högskola. Abstract
Stressrelaterad ohälsa i arbetslivet kostar Europa €617 miljard om året och påverkar 40 miljoner enligt International Labour Organisation (ILO). Det psykosociala säkerhetsklimatet (PSK) ligger till grund för hur en organisation eller arbetsgrupp verkligen mår. Enligt lagstiftningen idag i Europa ska alla arbetsplatser arbeta förebyggande för att eliminera eller minska identifierade riskfaktorer, vilket inkluderar psykosociala risker. Denna studie har som syfte att undersöka om ett systematiskt arbete med riskbedömningar av den psykosociala arbetsmiljön kan påverka det psykosociala säkerhetsklimatet, välbefinnande och arbetets effektivitet i arbetsgrupper. Två globala industriföretag i Sverige ingår i studien. Interventionen riktar sig mot ledare och förväntas påverka cirka 200 medarbetare per företag. Undersökningen har en kvasiexperimentell design med kontrollgrupp. Enkäter som mäter PSK, stressorer, välbefinnande och effektivetet används vid tre tidpunkter: en mätning före interventionen, en efter och en mätning efter ytterligare sex månader. Interventionen innefattar tre faser. Under fas 1 utbildas ledarna i psykosocial säkerhet, PSK, riskbedömningar och team-coaching. Vid fas 2 arbetar ledaren tillsammans med sin arbetsgrupp för att upprätta och följa en handlingsplan med syfte att eliminera eller minska arbetsgruppens prioriterade risker. Fas 3 överlappar delvis med fas 2 och innehåller fyra möten med fokus på psykosocial säkerhet där chefen träffar sina peers för chefsstöd och för att stärka coachningsbeteenden. Studien är unik eftersom PSK tidigare inte har använts tillsammans med Health and Safety Executives’s management standards och dessutom för att team coachning används i ett systematiskt arbete med psykosociala riskbedömningar.
Key words
Psykosocial riskbedömning, Psykosocial säkerhetsklimat, kvasiexperimentell design, longitudinell
Acknowledgements
