Fakulteten för lärande och samhälle
Vidareutbildning av lärare
Examensarbete i fördjupningsämnet idrott och hälsa
15 högskolepoäng, grundnivå
Aktivitetshöjande metoder ur idrott och
hälsa-lärarens perspektiv
Activity raising methods from the P.E. teacher’s perspective
Bobby Sjögren-Engels
Examen, poäng:
- 2 -
Förord
Jag vill tacka först och främst min handledare Marie Larneby för många goda diskussioner kring ämnet som varit ett stort stöd för mig i mitt arbete. Jag vill även tacka de idrott- och hälsa-lärare som svarat på enkäten vilket gett ett digert underlag för mig att arbeta vidare med. Slutligen vill jag också rikta ett stort tack till min fru Caroline och min ettåriga son för deras stöttning och tålamod under tiden jag arbetade med detta arbete.
- 3 -
Abstract
Syftet med detta arbete är att få idrott- och hälsa-lärares uppfattning om några av hälsofrämjande aktiviteter som skolor i Helsingborg arbetar med och se hur lärarna värderar dessa mot varandra. Aktiviteterna som de ger sin syn på är pulsträning, utökad idrottsundervisning, rastverksamhet och utökat samarbete med idrottsföreningar. I arbetet har jag inledningsvis gjort strukturerade intervjuer av kvalitativ sort med fyra idrott- och hälsa-lärare. Detta för att definiera begreppen så att de senare blir tydliga för den kvantitativa delen som i detta fall är en enkät som skickades ut till samtliga av stadens skolor (med mellanstadieundervisning). Resultatet visar att delaktigheten bland lärare i idrott och hälsa är låg när det kommer till aktivitetshöjande metoder. Det visar också att lärarna har större tilltro till idrottsföreningar när det gäller att motivera elever till att röra på sig mer under fritiden. Jag använder mig av läroplansteori när det kommer till att analysera och diskutera resultaten.
Nyckelord: aktivitetshöjande metoder, enkät, idrott och hälsa, läroplansteori, strukturerad intervju
- 4 -
Innehållsförteckning
Förord ... 2 Abstract ... 3 Inledning ... 5 -Syfte ...- 5 - Frågeställningar ...- 5 - Bakgrund ... 6 Tidigare forskning ... 9 Fysisk aktivitet ... 9 Stillasittande ... 10 PULSträning ... 10 Rastaktiviteter ... 10 Utökad idrottsundervisning ... 12 Sammanfattning ... 13 Metod ... 14Den kvantitativa enkäten ... 15
Forskningsetiska principer ... 16
Tematisk analys ... 16
Läroplansteori ... 16
Resultat och analys ... 18
Intervjuer med fyra lärare i idrott och hälsa ... 18
Den kvantitativa enkäten ... 19
Aktivitetshöjande metoder ... 19
De fyra aktivitetshöjande metodernas effektivitet enligt lärarna ... 20
Verkningslösa aktivitetshöjande metoder ... 21
-Analys ...- 22 -
Idrott och hälsa i formuleringsarenan ... 22
Transformeringsarenan ... 22 Realiseringsarenan ... 23 Delaktighet ... 24 Sammanfattning ... 24 Diskussion ... 25 -Vidare forskning ...- 26 - Referenser ... 27
-- 5 --
Inledning
I skolor idag introduceras olika aktivitetshöjande metoder och jag har valt att undersöka hur uppfattningen är om dessa. Under min yrkesverksamma tid har jag kommit i kontakt med flertalet metoder som skolor arbetar med och framförallt under de senaste åren. Jag har undrat hur mycket idrott- och hälsa-lärarna varit involverade i skolornas utformning av dessa. Jag kommer göra ett nedslag i hur metoderna används i Helsingborgs kommun där jag de senaste 9 åren varit yrkesverksam. De metoder jag undersöker i detta arbete är:
• PULS-träning • Rastaktiviteter
• Utökat samarbete med idrottsföreningar • Utökad undervisning i idrott och hälsa
Enligt Skolverket (2011) så ska alla elever i såväl grundskolan, förskoleklassen samt fritidshemmet utveckla ett intresse av att vara fysisk aktiva och också få veta hur de kan påverka sin hälsa genom livet. Enligt Trost, Blair och Khan (2014) så är fysisk inaktivitet den största utmaningen för befolkningen under 2000-talet och en av de vägarna de skriver om för att förebygga problemet handlar om hur skolan arbetar med att stimulera elever till att röra på sig mer. Vidare skriver Trost, Blair och Khan (2014) om hur medverkan i idrottsföreningar också kan vara en framgångsfaktor för att hindra fysisk inaktivitet.
Syfte
Syftet med detta arbete är att undersöka uppfattningen idrott och hälsa-lärare i Helsingborg har om olika aktivitetshöjande metoder och hur de menar att metoderna stimulerar eleverna att röra på sig mer på deras fritid. Syftet är också att undersöka huruvida skolorna arbetar med de metoder som idrott- och hälsa-lärarna anser vara mest effektiva.
Frågeställningar
Hur uppfattar idrott- och hälsa-lärare i Helsingborg PULS-träning, rastaktiviteter, samarbete med idrottsföreningar och utökad idrottsundervisning när det gäller att få eleverna till att röra på sig mer under fritiden?
- 6 -
Bakgrund
Detta kapitel kommer behandla källor som inte är vetenskapligt granskade men som bidrar till att behandla problemområdet. Inledningsvis kommer jag gå igenom en rapport med fokus på ungdomars rörelse för att sedan gå igenom de hälsovinster som fås genom fysisk aktivitet. Därefter kommer jag att bearbeta hur föreningsidrotten förändrats över tid för att avslutningsvis gå igenom ett examensarbete kring pulsträning.
WHO Europé (2004) har tagit fram en utförlig rapport för hur fysiskt aktiva barn är i Europas länder. Även om denna rapport inte är vetenskapligt granskad så är den intressant då den är omfattande och visar hur svenska ungdomars rörelse minskar från 11-årsåldern, ca 39% möter WHO’s rekommendation på 60 minuters daglig fysisk aktivitet, till 13-års ålder då siffran är ca 30% för att till 15-års ålder sjunka ytterligare till ca 29%. WHO Europé (2004) skriver också om hur fysisk aktivitet förebygger en rad sjukdomar som t.ex. ändtarmscancer, fetma och depression och att man genom att få en tidig stimulans till att röra på sig mer får enklare att fullfölja denna hälsohöjande effekt i vuxen ålder.
Wagnsson (2017) har skrivit en text om hur föreningsidrotten ska verka kring att främja folkhälsan och analyserat hur väl den lyckas med detta syfte. I denna översikt baserar Wagnsson (2017) sitt arbete på en tidigare studie som han genomfört 2009. Wagnsson (2017)skriver om flertalet positiva effekter av träning med särskilt fokus på föreningsidrottens positiva påverkan på den psykosomatiska hälsan där man får känna sig duktig och inkluderad genom att träna tillsammans, vilket egentligen är samma känsla som barn och unga får när de tillsammans spelar en omgång tv-spel. Wagnsson (2017) lyfter också hälsoaspekten av det livslånga tränandet och det faktum att regelbunden fysisk aktivitet leder till att man lever längre än om man inte är fysiskt aktiv. Några andra exempel på hälsoaspekter enligt honom är:
• Sänkt blodtryck • Motverka cancer • Stärka skelettet • Motverka depression • Ökat välmående • Motverka demens
- 7 -
Vidare resonerar Wagnsson (2017) om vikten av att just barn och unga får en bra träningsgrund att stå på då det påverkar hur mycket de kommer träna längre upp i åren. Det innebär att ju mer en tioåring tränar desto större chans är det att denna tioåring kommer träna när han eller hon är 25 år eller 40 år. Detta gör att effekten av träningen under skoltiden korrelerar med hur aktiva de kommer bli senare och hur den fysiska och psykiska hälsan kommer att bli för dessa elever i ett längre perspektiv. Wagnsson (2017) skriver också om den svenska idrottsrörelsens behov av att förnya sig och nå ut till fler. En del som belyses särskilt i förnyelsebehovet av idrottsrörelsen är utslagningen som sker i vissa föreningar (barnen bedöms inte vara dugliga nog och får söka sig från en förening) och hur denna del av föreningsidrotten är skadlig för den psykiska hälsan. Sammanfattningsvis visar Wagnsson (2017) på stora vinster med att få människor att röra på sig, främst genom att vara en del av en idrottsförening och ju tidigare man lägger grunden för träning så är det större chans att barnen fortsätter att idrotta.
Thomas Peterson är en forskare som arbetat under uppdrag av Riksidrottsförbundet genom att utvärdera idrottslyftet och har ägnat tid till att undersöka relationen mellan skolidrott och föreningsidrott. I en sammanfattande text över sitt arbete har Peterson (2018) skrivit om föreningsidrott och problematiserat kring hur föreningar arbetar och skriver bland annat om hur Riksidrottsförbundets medlemmar har sjunkit (främst barn och unga) trots stora insatser under 2000-talet. Peterson (2018) resonerar om hur föreningar och RF inte lyft sitt deltagarantal trots insatser som t.ex. handslaget och idrottslyftet. Föreningar har enligt artikeln i för stor utsträckning specialiserat sig på att tidigt selektera samt ett fokus i att barnen måste börja tidigt för att kunna deltaga på bästa sätt. Detta kan leda till att de som idrottar för att det enbart är roligt (dvs. utan elitsatsningsfokus) slutar vara aktiva i föreningar.
Fält och Jangemo (2017) har gjort ett examensarbete där de genomfört ett projekt på en skola där PULS-träning (eleverna genomför ett högintensivt träningspass på ca 20 minuter de dagar de inte har idrott) genomförs. Eleverna som deltog var 23 elever från årskurs 4 och 5. Detta projekt pågick under en termin och Fält och Jangemo (2017) undersökte främst hur metoden påverkat elevernas välbefinnande. Denna undersökning är intressant i det avseende att eleverna kände att de mådde bättre av sin träning trots att syftet med pulsträning, enligt Zientarski (2016), ofta är riktat mot en ökad inlärning snarare än en ökad fysisk aktivitet. Fält och Jangemo kunde i sina intervjuer också inläsa att elever kände samma typ av positiv gemenskap av träning som
- 8 -
av att spela tv-spel tillsammans. Denna gemenskapskänsla liknar det som Peterson (2018) skriver om när det gäller att delta i idrottsföreningar.
Studierna jag behandlat kan sammanfattningsvis visa på en av styrkorna i idrotten, att om man gör aktiviteter tillsammans så stärker det välmåendet och skapar en bättre hälsa hos utövarna förbehållet att aktiviteten är anpassad för utövarna (Wagnsson 2017; Peterson 2018; Fält och Jangemo 2017).
- 9 -
Tidigare forskning
Under detta avsnitt kommer jag inledningsvis gå igenom forskning som visar hur en individ kan påverkas av fysisk aktivitet följt av vad hög andel stillasittande kan medföra. Jag kommer därefter gå igenom de olika aktivitetshöjande metoderna och se vad forskningen säger om dessa.
Fysisk aktivitet
I en artikel av O’Hara Tompkins m.fl. (2019) har författarna undersökt hur man arbetar mot rörelsemålet på 60 min/dag i USA. I undersökningen har man fokuserat på att låta lärare på mellanstadiet, samt ett extra fokus på lärare i idrott och hälsa, prova olika aktivitetshöjande metoder i klassrummet. O’Hara Tompkins m.fl. (2019) skriver om den dagliga rekommendationen på 60 minuters fysisk aktivitet och hur man i USA arbetar mot att eleverna ska få minst 30 minuters aktivitet i skolan. Artikeln berör också om vikten skolan har för att kunna väcka lusten att röra på sig och hur det i USA enbart är 24,2% av barn mellan 6-17 år som når målet om 60 minuters fysisk aktivitet per dag. Vidare menar O’Hara Tompkins m.fl. (2019) också att fysisk aktivitet både bidrar till den fysiska och den psykiska hälsan.
I en artikel av Nyström m.fl (2018) har författarna sammanställt forskningsresultat från Sverige när det gäller hur aktiva barn och unga är sett ur 10 olika indikatorer1. Sammanställningen utgår från undersökningar som pågått mellan 2013-2018. Siffrorna från rapporten visar att av flickor mellan 6-11 år når 18% målet på 60 minuters fysisk aktivitet varav pojkar i samma åldersgrupp når 43% målet för fysisk aktivitet. Rapporten visar vidare att siffrorna stiger när man tittar på barn mellan 13-15 år (33% av flickorna når målet, 46% av pojkarna når målet). Nyström m.fl. (2018) resonerar också kring sambandet mellan låg fysisk aktivitet (och hög andel stillasittande) och den försämrade fysiska och mentala hälsan vilket även O’Hara Tompkins (2019) berörde. Baumann m.fl (2012) har genomfört en global studie där de undersökt faktorer som avgör hur fysisk aktiv en person blir. De har bland annat undersökt hur olika länder reglerar fysisk aktivitet i skolan och kommit fram till att värdena för detta är ojämna. Vissa länder har en högre fysisk aktivitet kopplat till skolan medan andra länder har en lägre fysisk aktivitet trots att man
1 Overall Psysical Activity, Organized Sport Participation, Active Play, Active Transportation, Sedentary Behaviors, Psysical Fitness, Family and Peers School, Community and Environment, Government
- 10 -
i skolan har ett stort fokus på att öka den fysiska aktiviteten. Baumann m.fl. (2012) har dock ändå med både skolsystemet samt idrottsföreningar som faktorer som påverkar den fysiska aktiviteten men skriver vidare att den tyngsta faktorn för fysisk aktivitet är genetisk.
Stillasittande
I en artikel av Beijer m.fl. (2018) har man analyserat data från andra studier och undersökt korrelationen låg puls-låg andel stillasittande. Avsikten med meta-analysen är att undersöka ifall man genom en ökad fysisk aktivitet kan spendera mer tid stillasittande. Beijer m.fl. (2018) har sett en ökad trend i hur mycket tid människor spenderar framför bildskärmar i västvärlden och ser en tendens i att dessa människor också får en sämre fysisk förmåga samt en högre puls. Denna högre puls riskerar att leda till fler fall av hjärt- och kärlsjukdomar och totalt sett en högre dödlighet jämfört med om man genom träning kan ha en lägre puls. Studien visar också en större effekt hos unga människor dvs. förändrar man sin livsstil till att träna mer som ung påverkar det personens puls mer jämfört om man är äldre.
PULS-träning
Pulsträning (LRPE – Learning Readiness Psysical Education) är en arbetsmetod som enligt Zientarski (2016) utvecklades på en skola i Naperville där syftet primärt var att öka elevers kunskaper i framförallt läsning och matematik. Zientarski har verkat som lärare under 40 år där han sedan 2004 implementerat denna metod och föreläst i Helsingborg (där skolor i Helsingborg börjat arbeta med Pulsträning). Metoden utgår från att elever under skoldagen ska träna 20-35 minuter med en pulsnivå på 155-200 slag per minut. Zientarski (2016) menar vidare att pulsträningen också ska lyfta upp vikten av rörelse och att utöka dosen rörelse som elever får under en skoldag för att på det sättet också närma sig WHO-rekommendationen på 60 minuters rörelse per dag.
Rastaktiviteter
I en studie av Casolo m.fl (2019) har det undersökts hur den maximala syreupptagningsförmågan påverkats av att strukturerade rastaktiviteter genomförts under ett läsår på två italienska grundskolor. 100 barn deltog i studien från årskurs 2 och 3. Casolo m.fl. (2019) kom fram till att elevernas fysiska hälsa inte påverkades av att ha strukturerade rastaktiviteter utan att eleverna själva aktiverade sig likvärdigt på rasterna i kontrollgruppen (även om författarna menade att kontrollgruppen totalt hade dubbelt så mycket rast jämfört med interventionsgruppen).
- 11 -
Idrottsföreningar och rörelsekulturer
Engström, Redelius och Larsson (2018) har skrivit en sammanfattande artikel om Lars-Magnus Engströms 48 års studier kring fysisk aktivitet och vad som får människor att aktivera sig. Artikeln fokuserar kring hur människor aktiverar sig i idrottsföreningar och andra rörelsekulturer (t.ex. skidåkning och cykling). Engström m.fl. (2018) har angripit denna frågeställning på ett annorlunda vis jämfört med Baumann m.fl. (2012) då de väljer att väva in individens tänkande och det sociokulturella sammanhanget i denna fråga. I artikeln så benämns också den komplexitet som råder då barn och unga antingen får ”smak för” eller inte får smak för en aktivitet och hur processen går till när barn och unga får upp ett intresse för en fysisk aktivitet. Engström m.fl. (2018) betonar också vikten av att undersöka hur det går till när t.ex. en grupp av ungdomar bestämmer sig för att efter skoldagen bestämma sig för att ta fram sina cyklar och bygga en bmx-bana i skogen.
Ett begrepp som författarna skriver om är ”habitus”, ett begrepp hämtat från Bourdieu, dvs. karaktären och inställningen barn och unga har kring olika aktiviteter och vad som intresserar dem i ett sociokulturellt perspektiv. Detta habitus är något som formas under barndomen och det är då det grundläggs till vad man får för intresse och drivkrafter till olika fysiska aktiviteter. Det är även något som oftast bildas i grupper och är kopplat till olika sociokulturella bakgrunder.
Då olika rörelsekulturer har olika syfte och mål så lämpar sig de också för olika individer. Enligt Engström m.fl. (2018) så har t.ex. fotboll en tydlig målbild med att det är tävlingen och resultatet som är det viktiga och därmed en aktivitet som inte lockar lika mycket som rörelseaktiviteter där det är andra värden som styr. Ett exempel på en aktivitet som attraherar fler människor kan vara skidåkning då det dels kan vara för att tävla men även för att ha roligt och röra på sig samt att man kan se det som en spännande utflykt.
Engström m.fl. (2018) skriver vidare hur barn och ungas syn på vad som är intressant ständigt förändras. Därmed behöver undervisningen i idrott och hälsa dels förändras över tid för att attrahera personer till att fatta tycke för aktiviteten men även att den behöver skräddarsys för den omgivning man undervisar i. Över tid så tenderar personer som bor på landet att engagera sig mindre i rörelsekulturer jämfört med de som bor i en storstad. Anledningen till detta är enligt
- 12 -
författarna de sociala strukturerna: antal vänner som deltar, utbildningsnivå och socioekonomiska faktorer. Det är denna komplexitet som baseras på kunskap om det sociokulturella sammanhanget som gör att det blir svårare att precisera vad som stimulerar barn och unga att röra på sig mer.
I den tidigare nämnda artikeln av Nyström m.fl (2018) så undersöktes även hur aktiva barn och unga är i föreningar. Enligt Nyström m.fl. så är 75 % av barn 11-15 år aktiva i en förening där de tränar minst 2 gånger per vecka vilket ansågs vara en hög siffra. Trots att 75% är aktiva i en förening är det flertalet av dessa som ändå inte uppnår WHO-kravet på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.
Utökad idrottsundervisning
I en studie av Ericsson (2014) utökades idrottsundervisningen till att bestå av 225 minuter utspritt över skolveckans fem dagar. Syftet med denna studie var att under en längre period (4 år) undersöka hur motorikfärdigheterna förändras hos eleverna samt hur påverkningen blev på elevernas skolkunskaper i stort. För att analysera hur motorikfärdigheterna förändrades användes ett observationsschema där eleverna kontrollerades varje år i förmågor som balans, öga-handkoordination, hopp m.fl.
Ericsson (2014) kunde se att vid skolår 9 hade 92 % av flickorna och 93 % av pojkarna goda motorikfärdigheter jämfört med kontrollgruppen som inte hade utökad idrottsundervisning där siffrorna var 33 % av flickorna och 43 % av pojkarna. I skolämnet idrott och hälsa hade även gruppen med utökad idrott högre betyg än de som var i kontrollgruppen. I undersökningen kunde man även se en skillnad i övriga ämnen och de som var i kontrollgruppen hade även sämre betyg i andra ämnen.
Ericsson (2014) skriver vidare att det finns två möjliga cykler för elever där en utgår från att man får en ökad motorikinlärning genom idrottsämnet, och därmed erhåller en ökad motivation som leder till en större säkerhet i dessa moment och som sen ger ytterligare högre motivation. Den andra cykeln utgår från att om man inte får tillräcklig motorik och koordinationsträning i tidig ålder, får man en lägre motivation och självförtroende som i sin tur kan leda till att man väljer att inte delta på fysiska aktiviteter. Avslutningsvis skriver Ericsson om vikten av att idrott- och hälsa-lärare bedriver sin undervisning på ett varierat sätt och stimulerar koordination
- 13 -
och motorikträning där färdiga idrotter (framförallt bollsporter) utövas i en mindre utsträckning mot vad som är fallet idag.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis finns det en del likheter mellan de olika studierna jag gått igenom. Både Ericsson (2014) och Engström m.fl. (2018) skriver om t.ex. fotboll som en mindre bra aktivitet på idrott- och hälsa-lektioner då den liknar föreningsidrotten och främst stimulerar de som vill tävla. De poängterar även vikten av att ha variation på aktiviteter. I studien av Casolo m.fl. (2019) visades det att strukturerade aktiviteter på rasterna inte gav någon hälsomässig effekt. Detta kan Zientarskis (2016) metoder om pulsträning (som skulle kunna likställas med 20 minuters strukturerad aktivitet) inte stämma överens om, då Casolo (2019) menar att eleverna ändå utövar och utvecklar sin fysiska förmåga utan styrning.
- 14 -
Metod
I mitt arbete med att undersöka uppfattningen av de fysiska aktiviteterna i skolan så har jag valt att inledningsvis genomföra strukturerade intervjuer som enligt Bryman (2012) utgår både från en kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Jag valde att ha strukturerade intervjuer innan jag skickade ut enkäten. Avsikten med detta var att jag i mina intervjuer ville undersöka hur några idrottslärare såg på begreppen (pulsträning, rastaktiviteter, utökat samarbete med föreningar och utökad idrottsundervisning) och med hjälp av denna metod reducera felmarginaler som annars kan uppstå. Enligt Bryman (2012) består dessa enkätfel ofta i att formuleringar av frågor kan bli missförstådda av både intervjuare och den som svarar. Även Kvale och Brinkmann (2009) menar att manuset och strukturen av intervjuns förlopp är viktigt och att syftet kan förklaras före man börjar vilket jag valde att göra. Bryman (2012) menar vidare att man behöver ha fler intervjuer än en då man gör denna typ av undersökning och jag valde att göra fyra förintervjuer innan jag konstruerade min kvantitativa enkät. Under intervjuerna ställde jag samma frågor i samma ordning och med en ambition av att ha så tydliga instruktioner som möjligt. Jag ville också begränsa frågorna och ha dem korta och koncisa då Bryman (2012) skriver om hur intervjuobjekt ofta tenderar att tolka in ord på olika sätt och blir mer påverkade när intervjuaren ställer längre frågor. Intervjuerna hade ett exakt syfte i att undersöka hur lärare definierar de fyra aktivitetshöjande metoderna så de blir tydligare inför enkäten. Det exakta syftet skriver Punch (2005) om och intervjufrågorna utgick från detta. Punch (2005) skriver också om styrkan i att både använda kvalitativa och kvantitativa metoder då man kan uppnå styrkorna från båda metoder på detta sätt samt även kompensera för metodernas svagheter. Den kvalitativa delen generar enligt Punch (2005) en djupare kontext då intervjuobjektet responderar på öppna frågor där svaren bearbetas innan de lämnas. Syftet med intervjuerna var att få en inblick i hur idrott och hälsa-lärare ser på begreppen då de i sig själv inte är självförklarande. Jag menar att de med hjälp av intervjuerna blir tydligare och enklare för enkätrespondenterna att besvara med en mindre felmarginal även om den givetvis fortfarande kommer existera. Kvale och Brinkmann (2009) har också skrivit om de blandade metoderna och i avsnittet om detta så har de preciserat det jag hade i åtanke om intervjuerna dvs. stödintervjuer. Kvale och Brinkmann har vidare också skrivit om att det är en mycket vanlig metod att man först gör stödintervjuer för att klarlägga ett ämne och dess aspekter som senare ska mynna ut i en bättre och tydligare kvantitativ enkät. Kvale och Brinkmann skriver
- 15 -
även om intervjumiljön och hur man iscensätter den med ett öppet och tillåtande klimat och jag försökte skapa den genom att vara tydlig och öppen med vad jag ville uppnå.
Jag valde att intervjua fyra idrott- och hälsa-lärare och gjorde därmed ett urval. Syftet med urvalet var att jag ville få en blandning av både nya lärare som verkat i mindre än fem år och med lärare som arbetat längre tid än så för att få en bredare inblick i mina valda begrepp. Den bredare inblicken kan bestå i att de som verkat under kortare tid enbart har arbetat med den senaste läroplanen och eventuellt har andra tankar kring hur denna ska realiseras. Under intervjuerna gav respondenterna ett material som var mer omfattande än att enbart svara till utformningen av enkäten. Detta medförde att intervjuerna tog en större plats i resultatdelen än det som först avsågs.
Holliday (2007) skriver om olika sociala miljöer och hur man genom att begränsa sitt urval ändå kan få ett brett perspektiv. Här ville jag även få in en blandning av skolor som är belägna inne i staden samt skolor som är en bit ut på landet men inom samma kommun vilket gör att man arbetar mot liknande mål på samtliga skolor. Däremot visar Engström m.fl. (2018) skillnader i hur fysisk aktiv en individ tenderar att vara i en rural kontra urban miljö. Jag valde att enbart intervjua idrott- och hälsa-lärare som undervisar på mellanstadiet då det är min målgrupp för enkäten.
Den kvantitativa enkäten
Efter intervjuerna konstruerades den enkät (se bilaga 1) jag därefter skickade ut till samtliga skolor i Helsingborgs kommun med mellanstadium. När enkäten konstruerades valde jag att väga in det jag kom fram till under intervjuerna för att sedan konstruera en så tydlig enkät som möjligt. Enkäten gjordes i verktyget google forms och detta val baserar jag dels på att Google Drive är ett standardverktyg inom kommunen som vi pedagoger använder dagligen samt att Bryman (2012) skriver om vikten av att vara neutral och objektiv i sitt arbete. Eftersom jag själv inte träffar mina respondenter blir min möjlighet att påverka resultatet mindre. När jag konstruerade enkäten behövde jag också sätta in någon form av mätvärden och jag valde siffrorna 0-3 när det gällde att värdera hur lärarna upplevde metodernas effekt (från ingen effekt till mycket hög effekt i metodernas stimulans på fysisk aktivitet på fritiden). Jag valde att även inkludera en fråga om vilka metoder som skolorna använder för att eventuellt kunna relatera huruvida skolorna arbetar med det som idrott- och hälsa-lärarna tycker ger störst effekt.
- 16 -
Bryman skriver också om hur man samlar in data och hur man väljer ut vilka man undersöker och att detta kan leda till felaktigheter ifall man enbart fokuserar på en liten målgrupp. Då jag valde Helsingborg som målgrupp och därför valde att skicka ut enkäten till samtliga skolor i kommunen så bidrar det till att metodvalet blir mer objektivt, även om det inte går att se som någon nationell trend. Risken med denna typ av undersökning är dock att man får många som av någon anledning väljer att inte svara. Med 51 skolor i Helsingborg (2019) som bedriver undervisning i årskurserna 4-6 varav flertalet drivs i samma regi (dvs. samma idrott- och hälsa-lärare har undervisning på flera skolor) är risken att undersökningen blir för tunn för att analysera. Jag valde att enbart försöka ha en respondent per skola för att påverkningsgraden skulle reduceras ytterligare då möjligheten att diskutera frågorna med en kollega minskar.
Forskningsetiska principer
I min undersökning har jag följt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (1990). Principerna gäller främst de fyra kraven; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Konkret innebär detta att jag inte publicerar några namn i detta arbete, varken på person eller på skola, eftersom det kan härledas till fysiska personer då det enbart är lärare i idrott och hälsa som ingått i min undersökning. Jag vill också poängtera att svaren jag fick under intervjuerna enbart var avsedda för detta arbete utan någon övrig värdering kring dessa. Jag har inte heller under arbetet med enkäten samlat in några namn förutom på de som vill ta del av mitt arbete efter dess avslut.
Tematisk analys
För att analysera mitt resultat valde jag att genomföra en tematisk analys. Bryman (2012) och Kvale och Brinkmann (2009) har skrivit om vikten av att i sådana analyser sortera det i teman med tydliga ramar. De teman som jag valt att sortera datan i, är de fyra aktivitetshöjande metoderna samt hur delaktiga idrott- och hälsa-lärarna varit i utformandet av dessa på sin skola.
Läroplansteori
I arbetet med att analysera mina resultat har jag valt att använda läroplansteori. Linde (2012) har formulerat denna teori för skolan där undervisningen delas upp i tre steg. Grunden i undervisningen baseras på de styrdokument som finns, dels i övergripande mål för undervisning men även i kursplaner (Skolverket, 2011). Styrdokumenten är de som, enligt Linde (2012), staten styr verksamheten genom. Detta innehåll bearbetas sedan av lärarna på skolorna och
- 17 -
formuleras slutligen till den faktiska undervisningen som sker. Syftet med läroplansteori är att steg för steg se var möjliga problem uppstår och kunna kartlägga var problemet uppstår samt analysera hur problemet kan lösas. Det är också med hjälp av en sådan kartläggning jag kommer analysera mitt resultat.
Linde (2012) benämner dessa steg utifrån arenor och kallar dessa för
• Formuleringsarenan, där styrdokumenten bestämmer innehållet för de olika skolämnena. • Transformeringsarenan, där innehållet tolkas och bearbetas och anpassas utifrån de
förutsättningar var lärare har.
• Realiseringsarenan, det som realiseras under lektionerna, det som eleverna lär sig och utför ingår också i denna del.
Linde (2012) skriver också om hur styrt ett ämne är och hur det i vissa fall baseras på traditionen i ämnet. Exempelvis hävdas det att svenska är ett mycket traditionellt styrt ämne där lärarna för vidare gamla idéer för hur ämnet ska praktiseras trots en förändring i formuleringsarenan. Detta innebär att olika skolämnen kan ha olika stark klassificering dels baserat på traditionen men även när det gäller tolkningen av styrdokumenten. Linde (2012) menar att de skolämnen med starkare klassificering är matematik, naturorienterande ämnen samt språk. De som anses vara svagare klassificerade är samhällskunskap, svenska, geografi och historia där lärare mer fritt kan tolka styrdokumentens innehåll (eller basera undervisningen på traditionen).
Ekberg (2009) har fördjupat sig i Lindes (2012) arbete om läroplansteori och framhäver idrott och hälsa som ett ostyrt ämne. Det innebär att undervisningen skiljer sig åt avsevärt beroende på undervisande lärare samt på hur förutsättningarna är. När Ekberg (2009) undersökte en jämförelse mellan grekisk och svensk undervisning i idrott och hälsa, som gjordes av Kougioumtzis, så visar analysen att det är stora skillnader mellan ämnet i Sverige och Grekland, där den grekiska inramningen av ämnet är avsevärt starkare. Ekberg (2009) väljer också i sin studie att dela upp idrotten i olika delar där skolidrott, föreningsidrott och tävlingsidrott tydligt skiljs åt. Studien visar också att de olika delarna krockar i skolämnet vilket ytterliggare komplicerar ämnet. Huvudansatsen som Ekberg (2009)me bearbetar handlar om transformeringsarenan. I denna bearbetas stoffet och en tänkbar svaghet i läroplansteorin kan i detta fall handla om att den senaste läroplanen (Skolverket, 2011) innehåller det centrala innehållet för att tydliggöra vad som ska ske på lektionerna.
- 18 -
Resultat och analys
I detta kapitel kommer jag inledningsvis kortfattat sammanfatta de data jag samlade under intervjudelen av min studie. Därefter kommer jag gå igenom vilka aktivitetshöjande metoder skolor i Helsingborg arbetar med för att sedan gå igenom hur effektiva de olika metoderna är enligt lärarna. Avslutningsvis kommer jag att analysera resultaten baserat på Lindes (2012) studie om läroplansteori och svara på frågeställningarna och syftet.
Intervjuer med fyra lärare i idrott och hälsa
Tabell över intervjusvaren
Pulsträning Rastaktiviteter Utökat samarbete med
idrottsföreningar
Utökad undervisning i idrott och hälsa
Delaktighet i utformning av aktivitetshöjande metoder A, byskola med >5 års erfarenhet ”Som en kort intensiv idrottslektion, vi har inte det”
”Något som vi gör för att dels minska konflikter men också för att ge eleverna lite tips på vad man kan aktivera sig med utomhus”
”Vi har tyvärr inget samarbete med föreningar men jag skulle gärna vilja starta detta mer”
”Jag tycker att detta är det bästa verktyget och vi har utökat vår idrott så den är större än var kursplanen säger”
”Jag har inte varit med och fått påverka så mycket förutom att jag har fått ha längre pass i idrott och hälsa” B, byskola med <5 års erfarenhet ”På min skola ett danspass med lite engagemang där några fritidsledare håller i det, obligatoriskt var morgon” ”Eftersom vi har en stor skolgård har vi försökt hitta två aktiviteter var rast som ska stimulera elever till att röra på sig mer”
”Vi har några (2-3) föreningar som vi bjuder in varje år som kommer hit och visar upp sig och låter barnen testa. Vi skulle gärna göra detta oftare”
”Något jag själv gärna vill göra då forskningen visar att det är bra, tyvärr är vår idrottshall upptagen under hela dagarna”
”Jag får välja vilka föreningar som bjuds in till de passen men annars har jag inte varit delaktig” C, skola inne i staden med >5 års erfarenhet ”Ett aktivt rörelsepass med stor variation på en rast”
”Vi har det mest för att minska konflikter, aktiviteter är framtagna mest för att minska konflikter”
”Under elevens val får eleverna under perioder testa på olika idrotter och skolan bjuder in lite olika föreningar. Detta fungerar jättebra och eleverna uppskattar det”
”Vi har inte gjort det men jag skulle gärna vilja”
”Tycker alla lärare på skolan fått vara med och påverka lika mycket vilket jag tycker är bra”
D, skola i staden med <5 års erfarenhet ”Vi försöker ha en stor variation där eleverna får vara delaktiga, tänkt att vara hög fart och mycket glädje” ”Eleverna får under några raster i veckan besöka idrottssalen och testa på en aktivitet som vi tar fram”
”Vi åker ofta och besöker olika föreningar (3-4 gånger per termin), det är ett bra verktyg för att få elever att komma in i föreningsidrotten och röra sig mer”
”På denna skola har vi inte det men har arbetat på en annan skola där eleverna uppskattade det”
”Jag har fått vara med och påverka en del, främst kring pulspassen och till att hålla i aktiviteter i idrottshallen”
- 19 -
Under intervjuerna framkom att samtliga fyra lärare hade liknande bild av de fyra aktivitetshöjande metoderna. Det som däremot skiljde dessa åt var att man arbetade med metoderna på olika sätt. Det som lärarna framhävde särskilt var den utökade undervisningen i idrott och hälsa där samtliga deltagare lyfte upp denna som särskilt positiv. Ser man på skillnader i antal aktiva år som lärare så kunde inga märkbara skillnader göras däremot så tenderade stadsskolorna att samarbeta mer med idrottsföreningar jämfört med de skolor som låg utanför staden. Respondenterna tyckte vidare att de inte var delaktiga i skolans arbete med att öka aktiviteten hos sina elever. Dessa intervjuer låg till grund för att konstruera och
formulera den enkät som lärarna sen skulle besvara.
Den kvantitativa enkäten
Av stadens 51 skolor fick jag 34 svar, tre stycken skolor svarade dubbelt vilket kan förklaras i att de skolorna är större skolor i staden och följaktligen har fler lärare än en i idrott och hälsa. Av de som inte svarat är det ungefär 50% privatskolor (utgör 35% av skolorna totalt) och 50% kommunala skolor (utgör 65% av skolorna totalt), några av de privata skolorna drivs i samma regi och har möjligen enbart en lärare i idrott och hälsa på flera skolor.
Aktivitetshöjande metoder
Aktivitetshöjande metoder, användning. Figuren visar en procentuell fördelning över vilka metoder som skolor använder i Helsingborg.
I Helsingborg så använder samtliga skolor någon aktivitetshöjande metod och rastaktiviteter är den mest använda med 94,1% följt av pulsträning som 67,6% av skolorna använder. De
- 20 -
minst populära metoderna är samarbete med idrottsföreningar samt utökad
idrottsundervisning (41,2% respektive 38,2%). I undersökningen så var det 29 av skolorna som arbetade med flera av de aktivitetshöjande metoderna. Enligt lärarna i idrott och hälsa bör rimligen säkerheten i svaren också baseras utifrån antalet aktiviteter som praktiseras eller bevittnar när de praktiseras. Det innebär att eftersom 94,1% av skolorna arbetar med rastaktiviteter så bör de vara enklare att bedöma effektiviteten på jämfört med t.ex. utökad idrottsundervisning eftersom det praktiseras på betydligt färre skolor. Vidare så är det också intressant att undersöka vidare ifall man arbetar med de metoder som idrott- och hälsa-lärarna anser vara mest effektiva, är rastaktiviteter mest effektivt eller praktiseras det utifrån andra syften.
De fyra aktivitetshöjande metodernas effektivitet enligt lärarna
Genomsnittvärden över de fyra aktivitetshöjande metoderna. 0- ingen effekt, 3- mycket stor effekt
När det gäller genomsnittvärden för de olika metoderna så har respondenterna störst
förtroende för rastaktiviteter samt samarbete med idrottsföreningar (1,88). Pulsträningen får ett genomsnittsvärde på 1,71 och metoden utökad undervisning i idrott och hälsa är den som respondenterna har lägst tilltro till (1,59). I en jämförelse med intervjuerna så är det en avsevärd differens på hur man ser på utökad undervisning i idrott och hälsa där flertalet av intervjurespondenterna såg ett stort värde i denna metod och ville göra mer av den. Detta är också en metod som Ericssons (2014) studie visar ger goda resultat.
1,4 1,451,5 1,551,6 1,651,7 1,751,8 1,851,9 1,95
Pulsträning Rastaktiviteter Samarbete med
- 21 -
Verkningslösa aktivitetshöjande metoder
Andel (%) som uppfattar metoderna som verkningslösa dvs. de metoder som respondenten gett 0 i effektivitet.
Även här så är utökad undervisning i idrott och hälsa den som respondenterna upplever som sämst med 17,6%. Respondenterna upplevde att rastaktiviteter är den metod som färst anser vara verkningslös med 2,9% medan de övriga hamnade på 11,8%. Till siffrorna bör också nämnas att samarbete med idrottsföreningar var den metod som flest respondenter gav de högre omdömena (dvs. de som flest tyckte hade stor/mycket stor effekt) men att deras snitt dras ner eftersom fler i den kategorin fick fler ”ingen effekt” omdömen (se Bilaga 1 för samtliga undersökningssvar). I jämförelse med intervjuerna så framgick det att de lärarna inte hade någon större tilltro till rastaktiviteter som aktivitetshöjande metod så även här skiljer sig enkätsvaren från intervjustudien om än mer marginellt jämfört med utökad undervisning i idrott och hälsa. Enligt intervjuerna poängterade också två av idrott- och hälsa-lärarna att syftet med rastaktiviteter är att minska konflikterna under rasterna. Detta stämmer också in på Casolo m.fl. (2019) analys av organiserade raster som inte ger någon märkbar effekt av den fysiska hälsan även om denna studie enbart berörde elever på lågstadiet. Det som däremot inte mäts i min studie är känslan av att göra saker tillsammans i grupp vilket Engström m.fl. (2018) är något som kan förändra habitus på sikt och få elever att fatta tycke för olika aktiviteter. 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
Pulsträning Rastaktiviteter Samarbete med
- 22 -
Analys
Idrott och hälsa i formuleringsarenan
Linde (2012) definierar denna första del som den del där styrdokumenten fastlägger vad skolan ska innehålla. Enligt Skolverket (2011) finns det under skolans uppdrag omnämnt en del moment som innefattar ämnet idrott och hälsa. Skolan ska bland annat sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Leken ska vara en central del, särskilt för de yngre åldrarna skriver Skolverket (2011) vidare. Under kursplanen för idrott och hälsa framhävs följande viktiga punkter som korrelerar till mitt arbete:
• Positiva upplevelser till rörelse har stor betydelse för hur aktiva vi blir senare i livet • Undervisningen ska utveckla ett intresse för att vara fysisk aktiva
• Eleverna ska ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor
• Undervisningen ska skapa förutsättningar för att under hela skoltiden delta i skolans fysiska aktiviteter (Skolverket, 2011)
Baserat på dessa styrdokument borde lärarna i min undersökning definitivt sett utökad undervisning i ämnet som en stor tillgång och en framgångsfaktor för att höja aktivitetsgraden hos sina elever på fritiden. Ericssons (2014) resultat förstärker även detta i sin mångåriga studie och i denna formuleringsarena så är det uttryckt tydligt vad uppgiften med ämnet är. Dock är det precis som Ekberg (2009) kommer fram till – något mer otydligt med ramarna för hur undervisningen i idrott och hälsa ska ske och det är troligen här som en del av mina respondenter från enkäten tappat tråden för sitt undervisningsämne. Dock visar resultaten från intervjuerna att de, till skillnad från enkätsvaren, anammat styrdokumenten på ett sätt som stämmer bättre överens med Ericssons (2014) resultat.
Transformeringsarenan
I denna arena, som Linde (2012) beskriver det, bearbetas stoffet från styrdokumenten och mynnar ut i en idé för hur undervisningen ska bedrivas. Här menar jag att flera respondenter (både från intervjuerna och enkäten) misstolkat det som undervisningen ska bygga på. Då enkätundersökningen visar att lärarna i idrott och hälsa har störst förtroende för idrottsföreningar, när det kommer till att skapa stimulans för ökad aktivitet, så menar forskningen något annat. Peterson (2018) menar att idrottsföreningar ofta är ute efter kommersiella vinster i större grad än tidigare. Peterson (2018) för också fram att denna del av idrotten ofta är selekterande och i vissa fall skadlig för hälsan ur ett psykiskt perspektiv.
- 23 -
Nyström m.fl. (2018) visar på en hög andel ungdomar mellan 11-15 år som är delaktiga i föreningar medan flertalet av dessa ändå inte bedöms vara tillräckligt aktiva var dag enligt WHO’s rekommendation. Det innebär att de som är med i idrottsföreningar i många fall går på sina träningar men att de övriga dagar är mer inaktiva, dvs. föreningsidrotten skapar inte mer spontan aktivitet generellt.
Ekberg (2009) väljer också att skilja på olika typer av idrott där föreningsidrotten är en särskild del (tydligt åtskild från skolidrotten) som utvecklats mot att vara mer professionell från att ha varit en folkrörelse vars syfte varit att förbättra folkhälsan. Detta mynnar också ut i att föreningsidrotten i större utsträckning syftar till att tävla och prestera istället för att uppleva. Engström m.fl. (2018) menar också att tävlingsdelen av idrotten enbart passar vissa och att aktiviteter som även har en rekreationsdel och en upplevelsedel är något som bör eftersträvas i idrottsämnet för att nå fler elevers habitus.
Realiseringsarenan
När jag ser på det som skolorna praktiserar när det gäller de aktivitetshöjande metoderna använder sig de flesta av rastaktiviteter (94,1%) som i intervjuerna framhävs som ett konfliktminskande verktyg. Det skulle varit intressant att undersöka om det är en allmän åsikt eller enbart något som intervjudeltagarna tyckte. Även när det gäller pulsträning så ansåg delar av intervjurespondenterna att syftet för denna var en ökad inlärning vilket också skulle vara intressant att undersöka mer brett.
Samarbete med föreningar används av 41,6% av skolorna i enkätundersökningen och även här skulle det vara intressant att vidare undersöka hur skolorna arbetar med detta. Ericssons (2014) studie visade på att det i skolor används för mycket bollspel och färdiga idrotter i undervisningen och är det denna typ av föreningar som i vissa fall tar över undervisningen så innebär det problem ur många aspekter. Dock bör det också resoneras kring hur föreningarna inkluderas och vilka typer av föreningar det är. Jag menar att om man noga väljer ut idrottsföreningar inom t.ex. dans, orientering och friluftsliv (även sunt drivna fotbollsföreningar) där syftet i mindre utsträckning är kommersiellt och syftar mer på upplevelse och rekreation så skulle det kunna berika undervisningen. Det skulle också kunna ha varit ur denna ansats många enkätrespondenter svarade att de tyckte att samarbete med föreningar var en aktivitetshöjande metod.
- 24 -
Delaktighet
Under undersökningen så framgick det att lärarna i idrott och hälsa dels under intervjudelen inte kände att de var delaktiga i utformningen av de aktivitetshöjande metoderna på skolorna. Detta framgick även i enkätsvaren då de mest effektiva metoderna, enligt lärarna, inte korrelerade med det som skolorna arbetar med. Denna delaktighet i skapandet av det professionella lärandet är enligt Timperley (2013) essentiellt. Timperley (2013) resonerar också kring hur viktigt det är att identifiera de ledande lärarna och här menar jag att lärarna i idrott och hälsa har en stor kunskap i hur skolor kan arbeta med aktivitetshöjande metoder. Jag hävdar också att aktivitetshöjande metoder bör vara en viktig del för skolor att utveckla baserat på hälsoutvecklingen hos barn och unga idag med en högre grad av stillasittande och en minskad fysisk aktivitet.
Sammanfattning
Idrott- och hälsalärarna i Helsingborg uppfattar att samarbete med idrottsföreningar var den mest effektiva metoden för att få elever att röra på sig mer på fritiden. Det som var lite
oroväckande var att hela 17,6% av lärarna tyckte att idrottsundervisningen var verkningslöst i detta sammanhang (eller att den ordinarie undervisningen var tillräcklig). Detta står tydligt i kontrast mot Ericssons (2014) mångåriga studie om utökad undervisning i idrott och hälsa och under intervjuerna betonade respondenterna också sin önskan om att få genomföra denna metod mer. Skolorna arbetar mest med rastaktiviteter (94,1%) och minst med utökad idrottsundervisning (38,2%) vilket även det är kontrasterande mot Ericssons (2014) resultat samt de jag resultaten från intervjuerna.
- 25 -
Diskussion
I min studie erhöll jag ett divergerande svar där intervjuerna gav ett annat resultat än enkäten. Det kan förklaras genom att det är i det djupdykande kvalitativa arbetet som de mer
reflekterande och förklarande resultaten erhålls. Jag ser inte detta som något stort problem eller något sensationellt utan komplexiteten i att undervisa som Linde (2012) ,resonerar kring, är något som ställer krav på ständig förnyelse och reflektion. I Ekbergs (2009) studie
utkristalliserar sig dessutom idrott och hälsa som ett särskilt oklassificerat och ostyrt ämne vilket gör min profession än mer komplext och svårdefinierat. Jag tycker också att Engströms m.fl.(2018) arbete kring habitus är något som är mycket intressant och något jag kommer fortsätta att reflektera om för att skapa ett intresse för fysiska aktiviteter. Studiens resultat visar också att samarbete med föreningar är något som lärarna i Helsingborg önskar och de resultaten ser jag dels som bekymrande men även som något jag tar med mig i min framtida gärning. Det kan också tänkas kring huruvida lärarna i Helsingborg är kompetenta till att selektera rätt sorts föreningar eller om det finns andra faktorer som gör att föreningssamarbete är attraktivt för undervisningen. Även om Peterson (2018) generellt sett är kritisk till
utvecklingen hos idrotten så tycker jag ändå att föreningsidrotten för in ett värde i
skolidrotten, främst när det gäller nya idrotter som kommer fortsätta att anlända men även kring gemenskap och delaktighet vilket även Baumann (2012) poängterar. Jag tycker att idrottsföreningar berikar skolidrotten när de används på rätt sätt och får bli inbjudna i verksamheten och tillföra en kompetens (exempelvis kring nya idrotter eller idrotter som en lärare inte är så beläst i). Föreningarna kan också, i den ideella värld de ofta lever i, visa på en större passion för den specifika idrotten som kan stimulera elever till att utveckla ett habitus. Däremot tycker jag det kan utvecklas i fel riktning om föreningar som ingår i samarbete med skolor tar med sig en för hög dos av tävlingsmoment och har ett syfte i att skapa ekonomiska fördelar för sin förening. Det är också viktigt att se eventuella föreningsinslag i skolidrotten som en del av skolidrotten då jag inte tror på att låta föreningar ha t.ex. elevens val i egen regi. En del jag kommer bära med mig i min framtida profession är också Ericssons (2014) tankar kring färdiga bollspel där jag kommer vara än mer återhållsam med dessa på mina lektioner jämfört med tidigare.
- 26 -
Vidare forskning
Baserat på mitt arbete så skulle det varit intressant att följa upp det med att besöka olika verksamheter och kartlägga vad idrott- och hälsa-lärarna utövar sin undervisning. Då syftet inte var att göra detta med min undersökning skulle det vara intressant ur det som Ekberg (2009) beskrev som otydlighet kring vad som skulle göras på lektionerna. Min förhoppning är dock att innehållet ändå blivit tydligare med den senaste läroplanen där det specificeras mer under centralt innehåll vad lektionerna ska innehålla.Det skulle också kunnat berika mitt arbete att undersöka mer hur delaktiga lärarna är i utvecklingsarbetet på skolorna kring aktivitetshöjande metoder och huruvida skolledare ser detta som ett prioriterat område. Avslutningsvis skulle det även vara intressant att se ifall denna typ av resultat också skulle erhållas om man undersöker andra kommuner och deras arbete kring aktivitetshöjande metoder.
- 27 -
Referenser
Bauman, Adrian., S Reis, Rodrigo., Sallis, James F., Wells, Jonathan C., Loos, Ruth J F & Martin, Brian W (2012) Correlates of physical activity: why are some people physically active and others not? Lancet Physical Activity Series Working Group.380:9838, 258-271
https://www-sciencedirect-com.proxy.mau.se/science/article/pii/S0140673612607351?via%3Dihub (hämtad
2019-12-02).
Beijer, Kristina., Lampa, Erik., Sundström, Johan., Nilsson, Peter M., Elmståhl, Sölve., Pedersen, Nancy L. & Lind, Lars (2018) Physical activity may compensate for prolonged TV time regarding pulse rate—a cross-sectional study, Upsala Journal of Medical Sciences, 123:4, 247-254, DOI: 10.1080/03009734.2018.1540505
https://www-tandfonline-com.proxy.mau.se/doi/pdf/10.1080/03009734.2018.1540505?needAccess=true (hämtad
2019-12-06).
Bryman, Alan (2012). Social research methods, 4th edition. New York: Oxford University Press
Casolo, Andrea,. Sagel, Edvard H., Bianco, Massimiliano., Casolo, Fransesco & Galvani, Christel (2019) Effects of a structured recess intervention on physical activity levels, cardiorespiratory fitness, and anthropometric characteristics in primary school children. Journal of Physical Education and Sport. 2019 Supplement, Vol. 19, p1796 10p https://eds-b-
ebscohost-com.proxy.mau.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=3&sid=9a5e7ee2-39a9-463e-bd2b-2c7c14a4bea6%40pdc-v-sessmgr05 (hämtad 2019-12-15).
Currie, Candace., Roberts, Chris., Morgan, Antony., Smith, Rebecca., Settertobulte,
Wolfgang., Samdal, Oddrun., & Barnekow Rasmussen, Vivian (2004) Young People's Health
in Context: international report from the HBSC 2001/02 survey. Köpenhamn: WHO Regional
Office for Europe.
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0008/110231/e82923.pdf?ua=1 (hämtad 2019-11-04).
Ekberg, Jan-Erik (2009) Mellan fysisk bildning och aktivering- En studie av ämnet idrott och
hälsa i skolår 9. Malmö Högskola
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/8166/Mellan%20fysisk%20bildning%20och%20ak
tivering.pdf;jsessionid=9B3B76C3F1A51BC453AF21473D91C558?sequence=1 (hämtad
2019-12-21).
Engström, Lars-Magnus., Redelius, Karin & Larsson, Håkan (2018) Logics of practice in
movement culture: Lars-Magnus Engström’s contribution to understanding participation in movement cultures, Sport, Education and Society, 23:9, 892-904 DOI:
10.1080/13573322.2017.1290597
Ericsson, Ingegerd R (2014) Effects of motor skills training and daily physical education:
Research results in the Swedish Bunkeflo project. International Journal of Physical
https://eds-b-ebscohost-- 28 https://eds-b-ebscohost--
com.proxy.mau.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=9&sid=7fb10854-2f28-4714-a769-2c7d914e90e0%40pdc-v-sessmgr04 (hämtad 2019-12-06).
Fält, Isabel & Jangemo, Marcus (2017). "När jag har haft PULS-pass så springer jag till
klassrummet och känner att jag är jätteglad": En kvalitativ studie om skolbarns beskrivningar av självupplevt välbefinnande och fysisk aktivitet i skolmiljö. Kristianstad
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1117758/FULLTEXT01.pdf (hämtad 2019-09-30)
Helsingborg Stad (2019). https://helsingborg.se/kommun-och-politik/resultat-och-jamforelser/hitta-och-jamfor-service/26354-2/#/comparison/2/list (hämtad 2019-10-10). Holliday, Adrian (2007). Doing and Writing Qualitative Research, Second Edition. London: MPG Books Group
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB
Linde, Göran (2012). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Tredje upplagan Lund: Studentlitteratur AB
Nyström, Christine Delisle., Larsson, Christel., Alexandrou, Christina., Ehrenblad, Bettina., Eriksson, Ulf., Friberg, Marita., Hagströmer, Maria., Lindroos, Anna Karin., Nyberg, Gisela & and Löf, Marie (2018). Results from Sweden’s 2018 Report Card on Physical Activity for Children and Youth. Journal of Physical Activity & Health; 2016 Supplement, Vol. 13, pS284-S290, 7p,
https://eds-a-ebscohost-com.proxy.mau.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=16&sid=b522bb6d-15e5-49cc-9ea7-368e9e592f6f%40sdc-v-sessmgr03 (hämtad 2019-11-30)
O'Hara Tompkins, Nancy., Foltz Weikle, Mary., Keath, Adam., Northrup, Karen., Childers, Susan., Grant, Josh., Sirk, Hannah., & Wittberg, Richard (2019). Professional Development for Increased Classroom-based Physical Activity: Elements and Strategies to Reduce Barriers and
Facilitate Implementation, Journal of Physical Education, Recreation & Dance, 90:9, 38-52.
https://www-tandfonline-com.proxy.mau.se/doi/full/10.1080/07303084.2019.1657529#aHR0cHM6Ly93d3ctdGFuZG ZvbmxpbmUtY29tLnByb3h5Lm1hdS5zZS9kb2kvcGRmLzEwLjEwODAvMDczMDMwOD
QuMjAxOS4xNjU3NTI5P25lZWRBY2Nlc3M9dHJ1ZUBAQDA= (hämtad 2019-11-29)
Peterson, Tomas (2018). Är du rädd för dina egna barn, lilla mamma? Om socialt
entreprenörskap inom idrotten. Institutionen för idrottsvetenskap, Malmö Universitet.
https://idrottsforum.org/wp-content/uploads/2018/04/peterson180427.pdf (Hämtad 2019-11-28).
Punch, Keith F (2005). Introduction to social research, second edition. London: MPG Books Group
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Edita.
- 29 -
Timperley, Helen (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur AB
Trost, Stewart G & Blair, Steven N & Khan, Karim M (2014). Physical inactivity remains the
greatest public health problem of the 21st century: evidence, improved methods and solutions using the ‘7 investments that work’ as a framework. Br J Sports Med. https://bjsm-bmj-com.proxy.mau.se/content/bjsports/48/3/169.full.pdf (hämtad 2019-11-01).
Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (hämtad 2019-10-15).
Wagnsson, Stefan (2017). Föreningsidrott och ungas psykosociala hälsoutveckling. Stockholm: Riksidrottsförbundet.
Zientarski, Paul (2016). The School Study Sparking Major Change. Physical & Health Education Journal.
https://eds-b-ebscohost-
- 30 - Bilaga 1
- 32 - Bilaga 2, strukturerade intervjuer
1. Vad är pulsträning för dig och hur arbetar ni med det på din skola? 2. Vad är rastaktiviteter för dig och hur arbetar ni med det på din skola?
3. Vad innebär ett utökat samarbete med idrottsföreningar för dig och hur arbetar ni med det på din skola?
4. Vad innebär en utökad undervisning i idrott och hälsa och hur arbetar ni med det på din skola?
5. Hur delaktig är du för att utforma och välja vilka aktivitetshöjande metoder ni ska arbeta med?
