1
Institutionen för Individ & Samhälle
Examensarbete i fördjupningsämnet samhällsorientering
och lärande
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Nyanlända elever i den svenska skolan
En granskning av vad pedagoger i Malmö anser angående
förberedelseklass respektive ordinarie klass
Newly Arrived Students in Swedish School
A Study About What Teachers in Malmö Think About Introduction Class and
Regular Class
Avin Faizian & Zahra El-Eina
Grundskolelärare F-3, 240 högskolepoäng Examinator: Johan Lundin
2
Förord
Vi är två lärarstudenter som under VFU- perioderna fått möta nyanlända elever som antingen gått i förberedelseklass eller ordinarie klass. Vi har under vår studietid reflekterat kring vilken av mottagningsmodellerna som är mest passande för nyanlända elevers språkutveckling, kunskapsutveckling och sociala skolsituation. Därför har vi valt att undersöka det. Examensarbetet har skrivits i par, där vi båda varit aktiva och deltagit i samtliga moment i studien. I resultat och diskussion, valde vi att Avin tog ansvar för att skriva om ordinarie klass och Zahra skrev om förberedelseklass. Vidare valde vi att Avin skrev om tidigare forskning och Zahra om metod, samt att transkriberingarna delades upp mellan oss. Tillsammans genomfördes inledning, syfte, frågeställning, förord, sammandrag, teori, intervjuer och slutsats.
Vi vill tacka alla pedagoger som deltagit i undersökningen och vi vill även tacka vår handledare Erik Alvstad, som väglett oss under studiens gång.
3
Sammandrag
Syftet med den kvalitativa studien var att undersöka vilket av tillvägagångssätten, förberedelseklass eller ordinarie klass som är mest lämpligt enligt pedagoger, för att främja nyanlända elevers lärande och utveckling. I studien deltog två skolor, som arbetar med olika mottagningsmodeller för nyanlända elever. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger; en lärare, en rektor och en specialpedagog deltog från varje skola. Med stöd av intervjuerna och tidigare forskning kunde vi besvara vår frågeställning: Vilka för- och nackdelar ser pedagoger med de olika mottagningsmodellerna för nyanlända elever? I diskussionen av resultatet utgick vi från Vygotskijs teorier, sociokulturell teori och teorin om stöttning. Diskussionen har även skett med hjälp av tidigare forskning som är relevant för vår studie. Det har framkommit av pedagoger att det som främjar nyanlända elevers utveckling är att eleverna får grunderna i språket, är i en sociokulturell miljö, får stöttning, integrerad/ inkluderas in i skolans verksamheter och få starta i en lugn miljö. Pedagogerna menar att antingen förberedelseklass eller ordinarie klass bidrar med några av dessa aspekter. Slutsatsen vi drog utifrån resultat och diskussionen är att en kombination mellan förberedelseklass och ordinarie klass är bäst för nyanlända elever eftersom det bidrar till språkutveckling, kunskapsutveckling och att eleverna integreras/inkluderas in i skolan.
Nyckelord: exkludering, förberedelseklass, inkludering, integrering, nyanlända, ordinarie klass, sociokulturellt perspektiv, stöttning
4
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
2. Syfte ... 9
2.1 Frågeställning ... 9
3. Forskningsöversikt ... 10
3.2 Tidigare forskning ... 10
4. Teori ... 13
4.1 Sociokulturellt perspektiv ... 13
4.4 Begrepp ... 14
4.4.1 Nyanlända elever ... 14
4.4.2 Förberedelseklass och ordinarie klass ... 14
4.4.3 Stöttning ... 15
4.4.4 Inkludering och exkludering ... 15
5. Metod ... 17
5.1 Intervju ... 17
5.2 Val av skolor ... 18
5.2.1 Skola A ... 18
5.2.2 Skola B ... 18
5.3 Undersökningsgrupp ... 18
5.3.1 Skola A ... 19
5.3.2 Skola B ... 19
5
5.4 Genomförande ... 20
5.4.1 Intervjugenomförande ... 20
5.4.2 Transkribering ... 21
6. Resultat ... 22
6.1 Ordinarie klass ... 22
6.1.1 Språk- och kunskapsutveckling i ordinarie klass ... 22
6.1.2 Hinder i språk- och kunskapsutvecklingen i ordinarie klass 23
6.1.3 Den sociala skolsituationen i ordinarie klass ... 24
6.1.4 Sammanfattning ... 25
6.2 Förberedelseklass ... 25
6.2.1 Språk- och kunskapsutveckling i förberedelseklass ... 25
6.2.2 Hinder i språk- och kunskapsutveckling i förberedelseklass
... 27
6.2.3 Skolsituationen hos eleverna i förberedelseklass ... 27
6.2.4 Sammanfattning ... 28
6.3 En kombination mellan förberedelseklass och ordinarie klass . 29
7. Diskussion och slutsats ... 31
7.1 Sociokulturella perspektiv på nyanlända elever ... 31
7.2 Stöttning av nyanlända elever ... 32
7.2.1 Studiehandledning ... 32
7.3 Baskunskaper i svenska språket ... 33
7.4 Nyanlända elevers skolsituation ... 33
7.5 Metoddiskussion ... 35
6
7.7 Fortsatt forskning ... 36
Referenser ... 38
Muntliga källor ... 38
Litteraturlista ... 38
Bilaga 1 ... 42
7
1. Inledning
Allt fler barn flyr från sina hem på grund av krig, svält och naturkatastrofer. År 2015 anlände 13,412 barn till Malmö jämfört med 2014 då 1,567 barn flydde från sina länder till Malmö (Malmö kommun 2015). Detta innebär att många nyanlända elever blivit registrerade i Malmös skolor under de senaste åren. Vi anser därför att det är viktigt att göra en undersökning gällande nyanländas utbildningsförhållanden på grund av dagens situation.
I barnkonventionen artikel sex står det att "Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling" (UNICEF 1989). Vilket innebär att alla som flyr till Sverige, ska få möjligheten till ett bättre liv. Ett liv där de kan känna sig trygga, integreras in i samhället och inkluderas in i skolan. I artikel 28 i barnkonventionen förklaras det att "Varje barn har rätt till utbildning" (UNICEF 1989). Alla nyanlända barn är nu en del av det svenska skolsystemet, vilket innebär att skolan blir en viktig plats för nyanlända elever. I Sverige finns det inga tydliga riktlinjer kring hur nyanlända elevers skolintroduktion ska organiseras, vilket bidragit till att skolor i Sverige arbetar på olika sätt med nyanlända elever. I skollagen kapitel tre, paragraf 1 förklaras, att alla elever ska få rätt till stöd, för att kunna utvecklas i svenska språket. Vidare förklaras det i § 12:F att elever som inte behärskar det svenska språket ska få tillgång till introduktionsklass (Skollagen 2010: 800). Paragraf tolv har tidigare inte varit en del av skollagen, men 2016-01/01 infördes lagen.
Idag sker placeringen av nyanlända elever enligt två organisationsmodeller vilka är förberedelseklass eller direkt placering i en ordinarie klass. I förberedelseklassen går eleverna i en mindre och separat klass, tanken bakom är att eleverna ska få grundläggande kunskaper i det svenska språket för att senare kunna delta i en ordinarie klass. I ordinarie klass får man däremot direkt delta i klassens undervisning, utan introduktion till svenska språket. Tanken bakom är framför allt att de nyanlända eleverna utvecklar det svenska språket snabbare med hjälp av klasskamraterna som talar svenska (Juvonen 2015: 140). I ”Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem” (2011) tydliggörs det att ”undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper” (Skolverket 2011:8 ). Vi vill därför undersöka vilken av de två mottagningsmodellerna som är mest effektiv för de nyanlända elevernas
8
integrering/inkludering i skolan, språk- och kunskapsutveckling, enligt pedagoger. Förutom de två organisationsmodellerna finns det även en tredje modell, som kommit fram under intervjuerna med pedagogerna. Den tredje modellen kommer vi förklara mer om i resultatet.
9
2. Syfte
Undersökningen syftar till att ta reda på vilken av tillvägagångssätten, förberedelseklass eller ordinarie klass, som är mest främjande för nyanlända elevers lärande och utveckling. Studien utgår från lärares, rektorers och specialpedagogers perspektiv.
2.1 Frågeställning
Vilka för- och nackdelar ser pedagoger med de olika mottagningsmodellerna för nyanlända elever?
10
3. Forskningsöversikt
I denna del kommer vi att redogöra för vad tidigare forskning som är relevant för området kommit fram till.
3.2 Tidigare forskning
Inom området nyanländas utbildning i ordinarie klass samt förberedelseklass, finns det ett begränsat antal studier. Den mesta forskningen som genomförts är från tidigt 2000-tal, men ett antal studier har genomförts de senaste åren. Forskningen som kommer att presenteras är relevant, eftersom den behandlar vilka fördelar och nackdelar som finns gällande förberedelseklass samt integrering direkt in i ordinarie klass. Forskningen belyser även hur man ska arbeta med nyanlända elever, för att skapa möjligheter för språk- och kunskapsutveckling. Med stöd av forskningen och vår egen undersökning kan vi komma fram till vilken av mottagningsmodellerna som är lämpligast för nyanlända elever.
Jenny Nilsson och Monica Axelsson (2013) har skrivit artikeln ”Welcome to Sweden: Newly Arrived Students’ Experiences of Pedagogical and Social Provision in Introductory and Regular Classes”. Skribenterna har till studien intervjuat nyanlända elever som går i årskurs åtta och nio, observerat klasser samt intervjuat lärare. Undersökningen har utförts för att få kunskap om vad nyanlända elever och lärare anser kring förberedelseklass och ordinarie klass. I studien visade det sig att elever och lärare hade skilda åsikter. Författarna har bland annat kommit fram till att andraspråkselever känner att man i ordinarie klass inte utformat lektionerna utifrån elevernas behov, detta görs i förberedelseklass. Vidare framhölls det att nyanlända elever i ordinarieklassrum upplevde, att de med hjälp av klasskamraterna och det varierade ämnena utveckla språket (Nilsson & Axelsson 2013).
Nihad Bunar (2010) skriver i Nyanlända och lärande: en forskningsöversikt om nyanlända
elever i den svenska skolan om riskerna med förberedelseklass såväl som ordinarie klass. Syftet
med arbetet är att diskutera vad svensk forskning anför gällande nyanlända elevers utbildningsförhållanden. Bunar förklarar att de nyanlända eleverna riskerar att bli isolerade och stigmatiseras i förberedelseklassen. När det gäller integrering i ordinarie klassrum belyser
11
Bunar risken för att många lärare inte har möjligheten att ge eleverna uppmärksamhet. De nyanlända eleverna som inte kan språket och som behöver stöttning kan få det svårare att utveckla kunskaper i svenska språket. Bunar menar att det finns nackdelar och fördelar med förberedelseklass och ordinarie klass, allt handlar om hur skolorna arbetar för att utveckla elevernas kunskaper (Bunar, 2010: 53 & 107).
Nihad Bunar (2015) gav även ut antologin: Nyanlända och lärande- mottagande och
inkludering. Antologin innehåller sju kapitel som inriktar sig på nyanlända elevers skolgång.
Bland annat i kapitlet ”Lärarröster om direktplacering av nyanlända elever” skriver forskaren Päivi Juvonen om lärarnas synpunkter på att elever direkt placeras i en ordinarie klass. Juvonen använde sig av en enkätstudie som skickades till 500 lärare i två kommuner i Sverige. Lärarna kunde på två frågor skriva fritt om för- samt nackdelar med att elever direkt placeras in i ordinarie klass (Juvonen 2015: 38). Det visade sig att majoriteten av lärarna som besvarat enkäterna känner att de saknar kunskaper för att undervisa nyanlända elever (Juvonen 2015). Lärarna i studien hade skilda åsikter kring direkt placering i ordinarie klass. Fördelarna var bland annat att eleverna inkluderas in i klassen och skapar relationer till kamraterna, och att eleverna utvecklar svenska språket. Nackdelarna var att lärarna känner att de inte har tid och kunskap att hjälpa de nyanlända eleverna eftersom de behöver extra stöttning. Det är en utmaning för lärare att hitta lämpliga uppgifter till eleverna, eftersom eleverna saknar de grundläggande kunskaperna i svenska språket. Det blir en svårighet för både lärare och elever att kommunicera och förstå varandra, vilket innebär att de nyanlända eleverna får det svårt att nå målen i skolan (Juvonen 2015).
I Lena Fridlunds (2011) doktorsavhandling Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma förklarar Fridlund vilka skillnader samt likheter det finns mellan förberedelseklass
och ordinarie klass. Hon påpekar likt Bunar att alla elever lär sig på olika sätt och att man i ordinarie klass inte kan tillmötesgå vissa elevers behov. I ordinarie klass blir det svårt att anpassa undervisningen till de nyanlända eleverna medan man i förberedelseklass kan genomföra det. Fridlund förklarar även att förberedelseklass kan vara exkluderande för nyanlända elever eftersom eleverna känner att de inte lär sig den ”riktiga” svenskan som resten av skolan lär sig. Men Fridlund menar också att förberedelseklass behövs eftersom eleverna behöver en lugn start i skolan (Fridlund 2011).
12
I rapporten ”Vid sidan av eller mitt i” av Myndigheten för skolutveckling (2005), behandlas nyanlända elevers skolsituation i grundskolan och på gymnasiet. Rapporten tar upp hur olika kommuner arbetar med nyanlända elever för att de ska utvecklas i svenska språket. I rapporten framförs vikten av att nyanlända elever får vara i mindre klasser, det bidrar till att läraren har möjligheten att ge eleverna extra stöttning. Det finns nyanlända elever som inte gått i skolan och som kan vara analfabeter, därför är kartläggning av nyanlända elevers kunskaper viktigt. Detta bidrar till att lärarna kan genomföra lektioner utifrån elevernas tidigare kunskaper och eleverna utvecklar språket snabbare när de kan koppla sina kunskaper till utbildningen (Myndigheten för skolutveckling 2005).
Sandra Taylor (2008) skriver i Schooling and the settlement of refugee young people in
Queensland: the challenges are massive om nyanlända elevers behov i skolan, med hjälp av
ett antal intervjuer med lärare. En viktig faktor i elevernas utveckling, enligt lärarna, är att de ska känna sig inkluderade och välkomna till skolan. Detta bidrar till engagerade elever som vill vara en del av skolan och som vill utvecklas. Lärarna ansåg att denna faktor spelar en stor roll i elevernas kunskapsutveckling. I intervjuerna framförs det även att på grund av det ökade antalet nyanlända elever, känner lärarna sig utslitna. Lärarna menar att eleverna behöver extra stöd för att kunna utvecklas i språket, men det behövs fler lärare och modersmålslärare i klassrummet för att eleverna ska få möjligheten att utvecklas. Det uppmärksammades även att lärarna ville få utbildning i engelska som andraspråk, för att kunna stödja eleverna bättre (Taylor, 2008).
13
4. Teori
I följande del kommer vi att presentera vilka teorier och teoretiska perspektiv vi bygger vår studie på, samt tydliggöra vilka begrepp som kommer att användas i studien.
4.1 Sociokulturellt perspektiv
Nilsson & Axelsson (2013) beskriver Vygotskijs teorier gällande individers ständiga utveckling i samspel med den sociala och kulturella miljön. Vygotskijs teorier kopplas till ett sociokulturellt perspektiv, som enligt Nilsson & Axelsson förmedlar att kunskaper utvecklas i sociala sammanhang. Social interaktion bidrar till en lättillgänglig språkinlärning (Nilsson & Axelsson 2013: 139). Roger Säljö (2011) förklarar att ur ett sociokulturellt perspektiv krävs det att möjligheter måste erbjudas från den omgivande världen för att kunskaper ska utvecklas (Säljö 2011: 71). Skolverket (2012) förklarar att det sociokulturella perspektivet betonar kulturens, det sociala sammanhangets och samspelets betydelse för kunskapsutveckling, tänkande och språkutveckling. Vilket innebär att lärande och språkutveckling sker tillsammans och processen aktiveras när man deltar i språkliga aktiviteter i olika sociala situationer, till exempel i klassrummet, på raster eller under fritiden. Genom att vara aktiv i undervisningen, ges det möjlighet för utveckling av kunskap, tankar och språk (Skolverket 2012: 28).
Figur 1
14
Ur ett sociokulturellt perspektiv sker lärandet i sociala sammanhang mellan individer och sedan genom individuell bearbetning. Ju fler olika sammanhang man ingår i, där man är språkligt aktiv, desto större chans till språklig utveckling (Skolverket 2012: 22).
Sociokulturell teori är relevant för vår studie eftersom teorin belyser hur språkutveckling samt kunskapsutveckling sker genom samspel med andra. Med stöd av teorin skapar vi en förståelse för elevers inlärningsprocess och utifrån teorin kan vi analysera och reflektera kring nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Men även ta reda på vilken av mottagnings-modellerna som bidrar till en miljö där inlärning sker i sociala sammanhang.
4.4 Begrepp
Vi har valt att definiera begreppen nyanlända elever, förberedelseklass, ordinarie klass, stöttning, inkludering och exkludering. Begreppen är genomgående i hela arbetet, vilket gör att vi anser att de behöver förtydligas.
4.4.1 Nyanlända elever
Skolinspektionen (2009) definierar begreppet nyanlända elever. Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar det svenska språket och som anländer nära skolstarten eller under terminen (Skolinspektionen 2009: 12). Bunar (2010) instämmer med skolinspektionen och pekar på tre faktorer: eleven har invandrat till Sverige, eleven har anlänt nära eller under skolstarten, eleven har ett annat modersmål och eleven behärskar inte det svenska språket, dessa tre faktorer måste uppfyllas för att en elev ska betraktas som nyanländ (Bunar 2010: 14). Skollagen (2010) förtydligar i paragraf tolv att en nyanländ elev betraktas som nyanländ endast under de fyra första åren i Sverige (Skollagen 2010: 800).
4.4.2 Förberedelseklass och ordinarie klass
Nilsson & Axelsson (2013) inringar begreppet förberedelseklass som en introduktionsklass för nyanlända elever. Eleverna får intensiv undervisning i svenska språket, studievägledning med hjälp av modersmålslärare och introduktion inom andra ämnen i skolan (Nilsson & Axelsson
15
2013: 138). Skolinspektionen (2009) delar samma åsikt som Nilsson och Axelsson: begreppet förklaras som undervisning i särskild grupp under en begränsad tid, undervisningen anordnas för att förbereda eleven för ordinarie undervisning (Skolinspektionen 2009: 20). Enligt Nilsson och Axelsson (2013) får elever som direkt integreras in i ordinarie klass omedelbart delta i klassens undervisning, de får utveckla språket och sina kunskaper med hjälp av att vara i och höra språket användas i olika sammanhang (Nilsson & Axelsson 2013: 139).
4.4.3 Stöttning
”Stöttning” kopplas till Vygotskijs syn på lärandet. Begrepp används av Skolverket (2012) och Nilsson & Axelsson (2013) när det gäller kunskapsutveckling. Där innebär stöttning att en elev som behöver hjälp ska få stöd av antingen en lärare eller någon som har större kunskap inom området. Anledningen är att eleverna kan utnyttja sin lärandepotential (Nilsson & Axelsson 2013: 140, Skolverket 2012: 29). Även Janneke van de Pol, Monique Volma & Jos Beishuizen (2010) skriver i "Scaffolding in Teacher—Student Interaction: A Decade of Research" om stöttning. I artikeln förklaras tre olika stadium när det gäller stöttning. Det första är att lärarens stöd måste anpassas till elevens nuvarande nivå och läraren bör ha större kunskap inom området. Det andra stadiet drar läraren sig efter en tid tillbaka och låter eleverna själva genomföra uppgifterna. Detta har med det tredje och slutliga stadiet att göra, nämligen att ansvaret överförs till eleven. Vilket innebär att eleven har utvecklat kunskaper inom området och kan genomföra uppgifter på egen hand, utan stöd av läraren (Van de Pol,Volma & Beishuizen 2010: 274-275). Stöttning är ett hjälpmedel för elever, den hjälper dem att gå framåt i sin språk- och kunskapsutveckling. Vilket vi anser är viktigt för elever att få tillgång till, och med hjälp av studien vill vi få kunskap om vilken mottagningsmodell som bidrar med stöttning.
4.4.4 Inkludering och exkludering
Claes Nilholm (2006) påpekar att det finns olika uppfattningar när det gäller innebörden av begreppet ”inkludering” (Nilholm 2006: 15). Begreppet kan innefatta olika former av arenor som till exempel yrkesliv, boende, politik och skolan, och det är därför viktigt att använda begreppet rätt i olika sammanhang (Nilholm 2006: 21). Ingmar Emanuselsson (2007) beskriver också att begreppet ”inkludering” har en bred innebörd som kan användas i alla praktiska verksamheter (Emanuselsson 2007: 11).
16
Jan Inge Jönhill (2012) definierar att inkludering handlar om personers tillhörighet i olika sociala kontexter, till exempel elevens tillhörighet i skolan (Jönhill 2012: 39). Nilholm (2006) beskriver däremot att inkludering är mer än bara elevernas tillhörighet utan även elevernas rätt till närvaro i klassrummet, både gällande det sociala sammanhanget och utbildningen (Nilholm 2006: 19). Emanuelsson (2007) har en liknande förståelse kring begreppet, hon beskriver att ”inkludering” innebär att eleverna har full rätt till deltagande i den gemensamma utbildningen (Emanuelsson 2007: 11). ”Inkludering” kan även betyda hur situationen är för den enskilda eleven. Trivs eleverna i skolan? Har de goda sociala relationer och når de målen? Detta är faktorer som påverkar om eleverna är inkluderade i skolmiljön (Nilholm & Göransson 2013: 29).
Emanuelsson (2007) skriver att begreppet ”inkludering” kan kopplas till ”en skola för alla” som är ett av målen i läroplanen, och vilket lärare ska sträva efter. Därför anser hon att begreppet inkludering är en fortgående process som skolorna ska arbeta med (Emanuelsson 2007: 10). Begreppet ”exkludering” är motsatsen till ”inkludering”. Jönhill (2012) förklarar att begreppet innebär att man utesluter någon, utanförskap sker. Elever känner sig i detta stadium att de inte tillhör klassen (Jönhill 2012: 39). Nilholm & Göranssons (2013) faktorer för att en elev ska känna sig inkluderad, bör uppfyllas för att hen ska känna sig inkluderad. Om faktorerna inte uppfylls kan det leda till exkludering (Nilholm & Göransson 2013: 29).
17
5. Metod
Studien kommer genomföras med hjälp av en kvalitativ undersökning, baserad på kvalitativa intervjuer. Intervjuerna kommer att genomföras för att få ta del av pedagogers tankar kring nyanlända elever som direkt placeras i ordinarie klass respektive förberedelseklass. Monica Dalen (2008) skriver att den kvalitativa intervjun är lämpad för att få en inblick i informantens egna tankar, känslor och erfarenheter (Dalen, 2008: 9). Därför är intervjuer mest användbara för vår studie.
5.1 Intervju
Begreppet intervju betyder ”utväxling av synpunkter” mellan personer (Dalen 2011: 9). Jan- Axel Kylen (2004) skriver att intervjun är ett möte mellan personer. Man ställer frågor och får svar, som används som underlag i studiens analys (Kylen, 2004: 17). Intervjuer används för att samla kunskap, och de kan även användas för att komplettera insamlat forskningsmaterial (Dalen, 2011: 10). Det är viktigt att ha i åtanke när man utför en intervju att den som intervjuar inte får ta in sina egna uppfattningar och synpunkter, eftersom det är intervjupersonens tankar, erfarenheter och känslor som är viktiga. Det är viktigt att intervjuaren har förmågan att lyssna och visa intresse (Dalen 2011: 39).
Vi har valt att använda oss av semistrukturerad intervju. Det innebär att man med hjälp av studiens problemställning formuleras underliggande frågor och följdfrågor. Intervjufrågorna ska vara relevanta till studiens frågeställning. Det informanten berättar kommer att bli material till forskningen/arbetet, därför är det viktigt att svaren blir tillräckligt besvarade (Dalen 2011: 31-32). I en semistrukturerad intervju kan man ha några öppna frågor och intervjuaren måste aktivt lyssna för att kunna ställa följdfrågor. Detta för att få den informationen man vill ha av informanten (Alvehus, 2015: 83). I åtanke måste man ha att intervjuerna är endast de intervjuade pedagogernas perspektiv och inte alla Malmös pedagogers uppfattning. Pedagogernas perspektiv kan påverkas och förändras. Elizabeth DePoy och Laura N Gitlin (1999) förklarar att kunskap är dynamisk och föränderlig. Det är pedagogen som äger kunskapen, och pedagogen avgör kunskapens dynamiska och kvalitativa natur (DePoy & N
18
Gitlin 1999: 173). Detta innebär att vi måste förhålla oss kritiska till pedagogernas tankar kring nyanlända elevers utbildningsförhållanden.
5.2 Val av skolor
Skolorna valdes eftersom vi har haft våra verksamhetsförslag utbildning perioder på skolorna. Urvalet är ett strategiskt val, med anledning av att skolorna som studeras är redan känd för oss sedan innan och vi vet därför vilka pedagoger som har inblick i den problematik som står i centrum för vår undersökning. Skolorna valdes även på grund av att de ligger i Malmöområdet och för att de arbetar på olika sätt med nyanlända elever.
5.2.1 Skola A
Skolan arbetar med direkt integrering in i ordinarie klass. Den ligger i Malmös innerstad och
är en F- 6 skola, där majoriteten av eleverna har svenska som förstaspråk. Sedan april-maj 2015 har skolan tagit emot 15 nyanlända elever.
5.2.2 Skola B
Skolan arbetar med förberedelseklass för nyanlända elever, den har sedan en tid tillbaka börjat kombinera förberedelseklass med ordinarie klass. Den ligger i östra Malmö och är en F-9 skola, där majoriteten av eleverna talar svenska som andraspråk. Skolan har sedan våren 2015 tagit emot 40-50 nyanlända elever.
5.3 Undersökningsgrupp
Undersökningsgruppen består av två lärare, två rektorer och två specialpedagoger, som alla arbetar på ett eller annat sätt med nyanlända elever. Valet att intervjua rektorer utfördes eftersom rektorerna har en helhetssyn på skolan, de är ”spindlarna i näten”. Lärarna valdes på grund av att de tillbringar mest tid med de nyanlända eleverna, det är de som integrerar och inkluderar eleverna i klasserna. Vi valde även att intervjua specialpedagoger, anledningen är att de arbetar enskilt med elever som behöver särskilt stöd. Många av de nyanlända eleverna
19
träffar specialpedagogen individuellt. Specialpedagogen får vid träffarna en syn på vad eleverna behöver stöd i och vad eleverna kan utveckla.
5.3.1 Skola A
Intervjuer med en lärare, rektor och specialpedagog gjordes, på skolan som integrerar direkt in nyanlända elever i ordinarie klass.
Biträdande rektorn A är en kvinnlig pedagog, hon har tidigare arbetat på skolan i femton år, i
samverkan med en förberedelseklass. I augusti 2015 blev hon biträdande rektor på skolan.
Läraren A är en kvinnlig pedagog, som tidigare arbetat med nyanlända elever, i nuläget arbetar
hon i en årskurs tre med tjugofem elever. En av eleverna är nyanländ, och har integrerats in i ordinarie klass.
Specialpedagogen A är en kvinnlig pedagog, hon arbetar med elever som behöver extra stöd.
Hon arbetar inte endast med nyanlända elever utan allmänt med elever som behöver extra stöd på grund av dyslexi, språksvårigheter och lässvårigheter.
5.3.2 Skola B
Intervjuer med en lärare, rektor och specialpedagog gjordes, på en skola som arbetar med förberedelseklass för nyanlända elever.
Rektor B är en manlig pedagog som sedan 2011 varit rektor på skolan.
Lärare B är en kvinnlig pedagog, hon arbetar i förberedelseklassen och har jobbat med
förberedelseklassen i ett och ett halvt år.
Specialpedagog B är en kvinnlig pedagog som arbetat på skolan sedan augusti 2015. Hon
arbetar med elever som behöver extra stöd. Hon är där för de nyanlända eleverna som efter förberedelseklass, slussats vidare till ordinarie klass.
20
5.4 Genomförande
När vi valde ut vad vi ville undersöka i vårt examensarbete tog vi kontakt med våra VFU-skolor och vi frågade rektorerna på skolorna via mail om vi kunde få möjligheten att intervjua några pedagoger på skolan. De pedagoger som valde att delta i undersökningen bokade vi in tider med, som passade deras scheman. Intervjuerna genomfördes under två och en halv vecka. Intervjuerna med de sex pedagogerna genomfördes enskilt, och varade i ungefär 20-30 minuter. Intervjuerna skedde inne i klassrum eller grupprum i skolorna. Att genomföra intervjuerna på skolan, gjordes på grund av att det var enklare för pedagogerna att anpassa sina tider.
I mailet som vi skickade ut, beskrev vi syftet med studien och varför vi kontaktade just dem. Dalen (2011) skriver att det är viktigt att mailet man skickar ut till deltagran är skrivet på ett sätt som ger information om undersökningen. Man ska beskriva syftet med studien, vilka metoder som ska användas och hur resultaten kommer att presenteras. Detta gör man eftersom det är ett slags samtycke och ger informanten information om vad som kommer att röra henne eller honom (Dalen 2011: 21-22). I mailet skickades även intervjufrågorna ut i förväg. De skickades ut i förväg eftersom pedagogerna bad oss att skicka dem, på grund av att de ska känna till vilka typer av frågor som kommer upp samt vara förberedda. Vi förberedde frågor och följdfrågor som inte var ledande, utan vi ville att pedagogerna skulle kunna göra sina egna röster hörda.
Johan Alvehus (2013) förklarar att om man ska kunna vara en god lyssnare och inte missa något viktigt, kan man spela in intervjun. Att samtidigt anteckna intervjun, vore bra då det kan bli fel med inspelningen (Alvehus 2013: 87). Vi frågade pedagogerna om vi kunde få tillåtelse att spela in intervjun, eftersom vi ville ha deras samtycke. Fem av sex intervjuer spelades in och antecknades, en av dem antecknades bara. Inspelning skedde på mobiltelefonerna och före intervjuerna testades diktafonen för att säkra dess kvalitet.
5.4.1 Intervjugenomförande
När intervjuerna genomfördes förklarade vi att intervjuerna kommer att vara anonyma. Dalen (2011) menar att i kvalitativa intervjuer som är anonyma, måste informanten känna sig trygg när han eller hon lämnar över information. Man måste även som forskare vara noga med att
21
inte identifiera personen på något sätt som utomstående kan känna till (Dalen 2011: 23). Även Steinar Kvale och Svend Brinkmann (2009) förklarar att informationen som deltagaren bidrar med ska hållas anonym (Kvale & Brinkmann 2009: 89). Vetenskapsrådet (2002) förklarar att det finns fyra krav som en undersökning ska förhålla sig till. Det första är informationskravet, vilket innebär att intervjuaren informerar om syftet med arbetet. Det andra är samtyckeskravet, där informanten själv har rätt att bestämma över sin medverkan i undersökningen. Det tredje är att undersökningen ska vara i överensstämmelse med konfidentialitetskravet, det vill säga uppgifter om deltagarna ska hållas hemliga och det fjärde kravet är nyttjandekravet, vilket innebär att informationen som samlats in endast får användas till studien (Vetenskapsrådet 2002: 7-14). Vi har i undersökningen försökt hålla oss till kraven, för att deltagarna ska känna sig trygga. Detta för att pedagogerna ska känna att de kan tala fritt om sina erfarenheter och tankar.
Till att börja med valde vi att ännu en gång informera om syftet med intervjun/undersökningen för att påminna pedagogerna om studien. Under intervjuerna antecknade den ena av oss och den andra intervjuade. Intervjuaren hade ansvaret att ställa frågorna och följdfrågor, för att få frågorna tillräckligt besvarade. När intervjuerna genomförts förklarade vi att studien kommer att finnas tillgänglig för dem efter att arbetet genomförts.
5.4.2 Transkribering
Transkriptionerna gjordes så snart som möjligt efter intervjuerna. Eftersom intervjuerna skulle transkriberas valde vi att dela upp intervjuerna mellan oss för att snabbare kunna transkribera dem. Vi använde oss av ”konversationsanalys”, vilket enligt Alvehus (2013) innebär att man transkriberar allt mycket noggrant, från intention till replikväxling och pauser (Alvehus 2013: 85). Detta gjordes för att vi ville ha allt transkriberat så att vi inte skulle behöva missförstå informantens information.
22
6. Resultat
I detta avsnitt kommer vi att redovisa de resultat som framkommit under intervjuerna. Vi kommer presentera pedagogernas svar på de olika frågor vi ställde under intervjuerna. Detta för att få fram pedagogernas åsikter angående förberedelseklass respektive ordinarie klass. Vi har även valt att dela upp resultatet i olika underrubriker, för att tydliggöra pedagogernas åsikter, tankar och reflektioner.
6.1 Ordinarie klass
6.1.1 Språk- och kunskapsutveckling i ordinarie klass
I ordinarie klass sker språklig stimulans hela tiden. Rektor A och specialpedagog A förklarar att eftersom majoriteten av eleverna på skolan har svenska som förstaspråk, får de nyanlända eleverna höra och vara i språket hela tiden. Detta ger de nyanlända eleverna möjligheten att utvecklas i svenska språket (Rektor A, 160204, Specialpedagog A, 160209). Pedagogerna är eniga om att elever som direkt integreras in i ordinarie klass får höra och använda språket i olika sammanhang. Specialpedagog A menar att det är viktigt att lära sig språket i olika sammanhang, det är då de nyanlända eleverna kan koppla ord och begrepp till föremål, känslor och handlingar. Pedagogen framför vikten av sociala sammanhang, hon menar att med hjälp av lärare och klasskamrater kan nyanlända elever utveckla sitt språk och sina kunskaper. När de nyanlända eleverna deltar i sociala sammanhang som rastaktiviteter, grupparbeten och i undervisningenbidrar detta till att de nyanlända eleverna får ”bada” i språket (Specialpedagog A, 160209).Även lärare A förklarar att med hjälp av lek på raster kan eleverna tillgodogöra sig det svenska språket (Lärare A, 160204).
Lärare A förklarar att när eleverna tar till sig det svenska språket, bygger det upp deras ordförråd. När orden upprepas flera gånger i olika sammanhang lär sig eleverna orden. Detta leder till att de så småningom med hjälp av orden kan bilda meningar (Lärare A, 160204). Lärare A förklarar vidare att för att de nyanlända eleverna snabbare ska utveckla sitt ordförråd i svenska språket brukar hon när hon läser böcker för eleverna använda sig av kroppsspråk. Detta för att eleverna med hjälp av hennes kroppsspråk skall få en förståelse för vilket ord hom
23
förklarar och för att eleverna ska få ett grepp om vad boken handlar om. Lärare A nämner även att kunskapsutveckling sker mest under engelskundervisningen, där de går igenom grunderna i engelska språket och kopplar det till svenska språket. Hon förklarar att:
Vi räknar på engelska, vi jobbar med färger på engelska. Allt det där som är basic, byxor, tröja och kroppsdelar det jobbar vi med på engelska. Då märker jag att där tar eleven till sig och bygger på sitt ordförråd. (Lärare A, 160204).
6.1.2 Hinder i språk- och kunskapsutvecklingen i ordinarie klass
Lärare A påpekar att nyanlända elever behöver grunderna i svenska språket, vilket eleverna inte får i hennes klass. Eleverna arbetar med lite mer avancerade saker än att lära sig grunderna i svenska språket. För tillfället arbetar hon i sin klass med fotosyntes och förklarar att det är väldigt abstrakt. De nyanlända eleverna får inte se, höra eller känna på det. Eleverna får på grund av ovannämnda faktorer inte förståelse för alla begrepp som kan kopplas till fotosyntes. Därför är det viktig att få grunderna i svenska språket, eleverna får då chansen att förstå sig på undervisningen. Även de andra pedagogerna förklarar att grunderna i språket är viktiga för de nyanlända elevernas språk- och kunskapsutveckling. Men lärare A förklarar att endast under engelsklektionerna talar man om grunderna i språket. Under dessa tillfällen när läraren kopplar engelska till svenska får nyanlända elever en form av grund i svenska språket. Lärare A säger att:
Om du får en elev i år två eller år tre eller högre, så är det inte helt enkelt. Då pratar, läser man rätt så avancerade läromedelstexter t.ex. so, teknik. Det kan vara svåra ord och begrepp, och en elev som ska lyssna här och lyssna där och lyssna framme på läraren och läsa bok och när det är så många ord och begrepp man inte förstår då är det tufft (Lärare A, 160204).
Specialpedagog A förtydligar att eftersom man integrerar in eleverna i ordinarie klass så behöver man tolk, modersmålslärare, studievägledare eller studiehandledare. Skolan behöver alltså mycket personal för att stödja elevernas behov (Specialpedagog A, 160209). Språkstöd är enormt viktigt för de nyanlända eleverna. Att få tillgång till en modersmålslärare som kan förklara och förtydliga ord och begrepp bidrar till att de nyanlända eleverna utvecklar språket och kunskaperna. Därför är det viktigt att eleverna får tillgång till fler pedagoger som talar svenska som andraspråk, vid tillfället har skolan en pedagog förutom modersmålslärarna som har arabiska som förstaspråk. Hon arbetar mycket med de nyanlända eleverna och stöttar dem i deras språk- och kunskapsutveckling (Rektor A, 160204). Även rektor B och lärare B
24
förklarar att om man arbetar med direkt integrering i ordinarie klass är det viktigt med stöd av pedagoger, eleverna är i stort behov av begrepps förtydliganden (Lärare B, 160211, Rektor B 160303).
Vidare förklarar lärare B att man gör eleverna en otjänst när man låter en elev sitta dag ut och dag in i ett klassrum och lyssna och vara med på lektioner som hen inte förstår, där någon pratar ett språk hen aldrig har hört. Det är lika gärna att knäcka en elevs självförtroende, för eleven får ingen chans att utveckla sitt språk (Lärare B, 160211). Lärare A har liknande åsikter kring nyanlända elever som integreras in i ordinarie klass. ”Jag önskar att jag hade haft möjligheten och sätta mig med eleven för att förklara och stötta, men med 24 elever i klassen blir det svårt” (Lärare A, 160204).
Vissa nyanlända elever har aldrig tidigare gått i skolan, detta gör det svårt för eleven att anpassa sig till undervisningen. Dessa elever behöver extra stöd och baskunskaper i svenska språket. Andra elever har varit på flykt under en längre tid och befunnit sig i ett annat land där de har lärt sig landets språk. När de väl är i Sverige ska de lära sig svenskan och förväntas utveckla den så snabbt som möjligt. Det är därför viktigt för pedagogerna att känna till elevernas skolbakgrund, så att de kan hjälpa eleven på alla möjliga sätt (Rektor A, 160204, Rektor B, 160303).
6.1.3 Den sociala skolsituationen i ordinarie klass
Pedagogerna som arbetar med direkt integrering i ordinarie klass förklarar att nyanlända elever i början kan känna sig lite ensamma, eftersom de inte kan kommunicera med klasskamraterna. Eleverna brukar istället söka sig till dem som talar samma språk i skolan. Rektor B förklarar att det är naturligt att söka sig till någon som talar samma språk, nyanlända elever kommer tala det språk dem förstår för att göra sig förstod(Rektor B, 160303). Rektor A förtydligade att eftersom majoriteten av eleverna i skola A talar svenska som förstaspråk, bidrar det till att de nyanlända eleverna tar kontakt med dem. Hon påpeka även att det är pedagogernas skyldighet att ge de nyanlända eleverna möjligheten delta i rastaktiviteter och i undervisningen. För att eleverna ska känna sig delaktiga i skolan har skolan ett trygghetsteam med personal som befinner sig på skolgården, så att eleverna kan känna sig trygga (Rektor A,160204).
25
Teamet fångar upp och kan se om vissa elever är ofta ensamma. Vilket vi sedan diskuterar och arbetar med. Hur kan vi stötta dessa elever och vilka åtgärder kan göras? Ibland kontaktas klassläraren, så att hen kan jobba med det. En åtgärd har varit att vi infört en lekpatrull för att engagera elever, om någon verkar ensam ska eleverna försöka fånga upp dem och få med dem på sina lekar. Detta är ett mottagningssystem som vi har för att eleverna ska känna sig välkomna och trygga på skolan (Rektor A, 160204).
6.1.4 Sammanfattning
Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att pedagogerna ser både fördelar och nackdelar med nyanlända elever som direkt integreras in i ordinarie klass. Det visade sig att ordinarie klass bidrar med en sociokulturell miljö där nyanlända elever få höra språket i olika sammanhang, vilket bidrar till att de får ”bada” i språket. Pedagogerna menar att elever som får vara i språket jämt och ständigt, utvecklar sitt språk. Pedagogerna önskar dock att eleverna ska få möjligheten att få grunderna i svenska språket, eftersom det är avgörande för elevernas kunskapsinhämtning. Nyanlända elever behöver stöttning, vilket man i ordinarie klass inte kan bidra med hela tiden. Därför har modersmålslärare i klassrummen stor betydelse, pedagogerna menar att modersmålsläraren förklarar begrepp för eleverna och stöttar dem där läraren inte kan. Det framkom även att nyanlända elever i ordinarie klass får större möjlighet till att inkluderas och integreras in i klassen och skolan. Pedagogerna menar att nyanlända elever har ett stort utbud av kamrater som de kan umgås med. Men eftersom eleverna inte kan språket bidrar det till att de känner sig ensamma eller att de endast tar kontakt med någon som talar samma språk som dem.
6.2 Förberedelseklass
6.2.1 Språk- och kunskapsutveckling i förberedelseklass
Alla som intervjuades var positiva till förberedelseklass, de framförde vikten av att lära sig grunderna i språket. Grunderna i språket är viktig för eleverna eftersom de senare med hjälp av språket ska kunna inhämta kunskaper. Specialpedagog B menar att eleverna som går i förberedelseklass får mycket träning i det svenska språket. Om eleverna samtidigt som de lär sig språket ska inhämta kunskaper, blir det för mycket för eleverna (Specialpedagog B, 160211). I förberedelseklass ligger fokus på språket och ofta är det en lärare som har svenska A som lär ut, vilket är en stor fördel eftersom dessa lärare har stora kunskaper i svenska språket
26
(Specialpedagog A, 160209). Även de andra pedagogerna har liknande tankar som specialpedagogen. Elever som går i förberedelseklassen får så pass mycket ordförråd, att de senare kan dra nytta av det för att kunna skriva texter, läsa och inhämta kunskaper (Lärare A, 160209). Lärare B som arbetar i förberedelseklassen tycker att det mest positiva med förberedelseklass är att eleverna får det grundläggande språket i svenskan för att senare gå vidare med sin utbildning (Lärare B, 160211). Hon berättar:
Jag har en grupp som är lite starkare på svenska som varit här lite längre då kanske jag har läsgrupp med dem, och läser en svårare bok, medan en annan grupp läser enkla meningar. Vi som arbetar i förberedelseklass delar in grupperna så att det finns stöttning av en lärare eller pedagog vid de här tillfällena (Lärare B, 160211).
I förberedelseklassen är undervisningens nivåanpassad för varje elev, för att eleverna ska utvecklas så mycket som möjligt. Under grupparbeten delar läraren upp eleverna utifrån nivåerna. Läraren påpekar att hon och extraresursen som finns i klassrummet är med under grupparbetena för att vara där som ett stöd. Anledningen bakom extraresursen är att eleverna är i behov av stöttning och så mycket hjälp som möjligt från lärarna, vilket de ofta får i förberedelseklass. Förutom extraresursen får eleverna även studiehandledning och modersmålslärare kommer till klassrummet tre timmar varje vecka för att hjälpa eleverna. Det anser läraren är en fantastisk tillgång för elevernas språk och kunskapsutveckling (Lärare B, 160211). Även specialpedagog B och Rektor B är mycket positiv till att det finns extraresurser i klassrummet och att det finns studiehandledning för eleverna, vilket kan göra att de utvecklas i det svenska språket (Specialpedagog B, 160211, Rektor B 160303). Förutom stöttning av pedagoger, får eleverna ständigt bildstöttning. Lärare B förklarar att allt de arbetar med finns det bilder och ord till. Hon brukar ofta visa en bild i helklass och bildtext, sedan ge eleverna en förklaring (Lärare B, 160211). I förberedelseklassen använder man sig även mycket av Ipads, vilket är en stor tillgång för eleverna. Med hjälp av Ipad kan eleven ta fram en bild för att visa läraren vad hon menar eller så kan man googla upp ord och begrepp tillsammans (Lärare B, 160211, Rektor B 160303).
Förutom språket arbetar man även med andra ämnen, men på en lägre nivå än i ordinarie klass, då fokus i förberedelseklassen framför allt ligger på språkutvecklingen. Lärare B går vid tillfället igenom islam då nästan alla eleverna i klassrummet är muslimer och jämför det med judendomen. Läraren utgår från något som eleverna redan kan och hon menar att när elever som har svårt med språket, ska inhämta kunskaper är det bra att ha linjer mellan två saker.
27
Genom att undervisa om något som eleverna förstår och något eleverna inte förstår men det finns en relation mellan dem, blir det tydligare för eleverna. Lärare B beskriver den allmänna språk- och kunskapsutvecklingen i en förberedelseklass såhär:
Jag tycker att eleverna får god grund och kommer in i klassen, kommer in i det svenska samhället, det svenska språket framförallt. Jag är verkligen för förberedelseklass, detta är liksom deras lilla hemma nu i början så att jag ser fördelar med att dom får en chans, dom får en chans att bli godkända i ämnena, dom får en chans att lära sig och faktiskt bli en del av samhället och skolkulturen. Så jag tycker att det är jättebra (Lärare B, 160211).
6.2.2 Hinder i språk- och kunskapsutveckling i förberedelseklass
Pedagogerna som deltagit i intervjun har varit positiva till förberedelseklass. Det som kan vara negativt är att de nyanlända eleverna inte får höra språket i ett sammanhang, till exempel i klassrummet och på raster. Detta är viktigt att få tillgång till, för att man skall kunna utveckla språket (Specialpedagog A 160209, Lärare A 160204, Rektor A, 160204).
6.2.3 Skolsituationen hos eleverna i förberedelseklass
Fem av pedagogerna är positiva till att nyanlända eleverna får börja i förberedelseklass, eftersom de då får en lugn och trygg start. Lärare B säger: ”Jag är verkligen för förberedelseklass, jag tycker att det bra för eleverna, dom får träffa på en trygg miljö där dom är mycket i, i början” (Lärare B, 160211). Specialpedagog A och Rektor B förklarar liknande och påpekar att det är viktigt med klass som förhoppningsvis inte är för stor? I en mindre grupp kan man bemöta elevernas behov (Specialpedagog A, 160209, Rektor B 160303). Anledningen är att eleverna är i behov av att starta i en lugn miljö, eftersom många av dem kan vara traumatiserade. När eleverna kommer till Sverige har de med sig mycket trauman, och förberedelseklassen blir en trygghet för eleverna, vilket är viktigt för dem i början (Lärare B, 160211, Rektor B 160303). Rektor A berättar att skola A tidigare haft en förberedelseklass och att hon inte var så insatt i förberedelseklassen när den fanns på skolan. Men att hon förstod att många elever i förberedelseklassen var glada för sin klass och för pedagogerna i förberedelseklassen (Rektor A, 160204).
Men det kan hända att förberedelseklassen kan vara/ bli isolerad från resten av skolan, vilket gör att eleverna i förberedelseklassen blir som främmande fåglar (Rektor A 160204, Lärare A
28
160204, Rektor B 160303). Specialpedagog A förklarar att hon anser att man i förberedelseklass isoleras från resten av skolan och menar att det är negativt för eleverna. Hon förklarar även att eleverna inte får träffa många jämnåriga eftersom förberedelseklassen är till för alla elever oavsett ålder. (Specialpedagog A, 160209). Liknande åsikter har pedagogerna som deltog, och menar att det är bra att de nyanlända eleverna inte går i förberedelseklassen för länge, så att de får möjlighet att integreras in i skolan.
I början när lärare B började jobba i förberedelseklassen kände hon samma sak: att man var en liten ö i skolan, isolerad från resten. Men nu ser det inte ut så, utan förberedelseklassen arbetar i arbetslag med tre andra klasser. Arbetslagen gör saker tillsammans som utflykter och en gång i veckan har man elevensval och då blandas fem klasser. De nyanlända eleverna får träffa elever från resten av skolan, det sker en inkludering. Barnen har även rast med resten av skolan, där de kan skapa kontakter med andra elever.
6.2.4 Sammanfattning
Utifrån vår kvalitativa undersökning fick vi fram både positiva och negativa synpunkter på förberedelseklass. Det har visat sig, enligt pedagogerna att förberedelseklass är viktigt eftersom fokus ligger på det svenska språket. Vidare förklarar informanterna att eleverna i en förberedelseklass får lära sig grunderna i språket för att senare kunna inhämta kunskaper från sina ordinarie klasser. Men eleverna får i förberedelseklass kunskaper i andra ämnen, men på en lättare nivå än ordinarie klass. Resultaten visar att eleverna i förberedelseklassen får mycket stöd från klasslärare, extraresurser och modersmålslärare. Detta är givande då eleverna är i behov av extra stöd. De är även i behov av att få starta i en lugn och trygg miljö eftersom många elever kan vara traumatiserade och behöver en stöttande och lugn miljö. Men nackdelarna framkommer också tydligt i resultaten. Dessa är framförallt att en förberedelseklass kan vara isolerad från resten av skolan och därför försvåras integrationen mellan elever som går i en förberedelseklass och ordinarie klass. Vidare kan det vara negativt att nyanlända eleverna inte får höra språket hela tiden i olika sammanhang.
29
6.3 En kombination mellan förberedelseklass och ordinarie
klass
Alla pedagoger som deltog i undersökningen förklarade att det finns ett tredje sätt att arbeta, som skola 2 dessutom genomfört. En kombination mellan förberedelseklass och ordinarie klass:
Jag tycker att man ska ha förberedelseklass, sen kan man ha en hemklass som man ingår i när det är musik, bild, idrott och när man åker på utflykt och så. Jag tycker att man ska kunna slussas ut och vara med i praktiska ämnen från början känner jag, för att ha klasstillhörighet, för att det är också viktigt (Lärare A, 160204)
Pedagogerna förklarar att nyanlända elever ska till och börja med tillbringa sina första två månader i en förberedelseklass. Där eleverna kan få grunderna i språket och en lugn start i skolan. Eleverna ska efter två månader bli tilldelad en ordinarie klass, som hen går till under praktiska ämnen, till exempel bild, slöjd, musik och idrott. Men Lärare B förklarar att om en elev är kunnig i till exempel engelska ska hen få delta i ordinarie klassens engelskundervisning. När pedagogerna i förberedelseklassen inser att en elev hänger med på lektionerna, kan inhämta kunskaper, kan läsa och skriva slussas eleven ut till sin ordinarie klass. När eleven slussats ut, sker ingen undervisning i förberedelseklassen utan endast i ordinarie klassen (Lärare A 160204, Lärare B 160211, Rektor A 160204, Specialpedagog B 160211). Rektor B förtydligar att en elev inte kan vara i förberedelseklassen för länge, max 2 år men helst mindre(Rektor B, 160303). Rektor A förklarar att en kombination mellan förberedelseklass och ordinarie klass är det absolut bästa. Att man kan ge extra stöd i vissa sammanhang, men att man måste ha en egen klass som man faktiskt måste försöka integrera sig in i. Detta bidrar även till att eleverna får ett större socialt utbud. Samtidigt som eleverna utvecklar grunderna i det svenska språket, får de möjligheten att utveckla kunskaper inom andra ämnen (Rektor A, 160204). Lärare B har liknande argument, att i förberedelseklassen får eleverna möta en trygg miljö, där de får stöd av läraren och baskunskaper i språket. De är i början mycket i förberedelseklass, men sen får de successivt gå till en ordinarie klass (Lärare B, 160211). Specialpedagog B förklarar att eleverna till en början är med sin ordinarie klass när klassen har praktiska ämnen, så som slöjd, bild, idrott och musik. Detta för att ge eleverna en klasstillhörighet och för att de ska integreras in i skolan. Anledningen är att eleverna inte behöver använda sig mycket av att läsa och skriva, eftersom de praktiska ämnena inte kräver mycket av dem (Specialpedagog B, 160211).
30
Men lärare B förklarar att det även finns nackdelar med att kombinera förberedelseklass med ordinarie klass. Hon berättar:
Nackdelen är att när de kommer ut till sin klass så blir de lite som en ett bihang. De nyanlända eleverna är inte alltid där utan dom dyker upp ibland och det kan bli lite problematiskt. Eftersom de andra eleverna som går i klassen inte alltid ser dem som klasskamrater och det är en dialog jag har fört med de andra lärarna, att vi på något sätt måste jobba tillsammans (Lärare B, 160211).
Lärare B förklarar att eleverna känner att de inte är en del av den ordinarie klassen eftersom de är där bara ibland. Hon påpekar att hon tar kontakt med den ordinarie klassens lärare och tillsammans arbetar de för att den nyanlända eleven ska känna sig välkommen och som en del av klassen. Lärare B går ofta igenom med eleverna det de arbetade med i ordinarie klassen, så att eleverna kan ha förståelse för vad man går igenom i ordinarie klass. Hon går igenom lektionerna med eleverna eftersom de känner att de inte hinner med, vilket bidrar till att eleverna missförstår eller inte alls tolkar vad som sker under ordinarie klassens undervisning (Lärare B, 160211).
31
7. Diskussion och slutsats
Vi kommer i detta kapitel att presentera och diskutera resultatet med stöd av forskning och teorier. Vidare kommer vi att dra slutsatser utifrån resultat och diskussion, för att besvara vår frågeställning. Vi har även i denna del valt att ha olika underrubriker, för att få en struktur i texten.
7.1 Sociokulturella perspektiv på nyanlända elever
Det framkommer i resultatet att pedagogerna anser att det är viktigt för de nyanlända eleverna att få lära sig språket i ett sammanhang. De menar att språket stimuleras och utvecklas med hjälp av klasskamrater och lärare. Nilsson och Axelsson (2013) och Fridlund (2011) har liknande åsikter, de förklarar att Vygotskijs sociokulturella teori har stor roll i lärandet. Genom att befinna sig i språket hela tiden och delta i sociokulturella miljöer sker inlärningen av svenska språket snabbare. Individer lär och utvecklas i sociala och kulturella sammanhang, alla elever gynnas av en lärandemiljö där samarbete mellan elever sker. Detta är betydelsefullt för de nyanlända elevernas lärande (Nilsson & Axelsson 2013: 139 och Fridlund 2011: 43). Monica Eklund (2003) skriver i ”Interkulturellt lärande: intentioner och realiteter i svensk grundskola sedan 1960-talets början” att ”ordkunskap är viktigt och ordkunskapen odlas bäst i ett motiverat sammanhang”. Därför är det viktigt att nyanlända elever får möta på sociala miljöer, att eleverna får möjligheten att delta i olika sammanhang där språket används hela tiden av lärare och klasskamrater (Eklund 2003: 265). Constantino Rebecca & Lavadenz Magaly (1993) instämmer med Eklund (2003) och förklarar i "Newcomer Schools: First Impressions" att när eleverna tar till sig språket kan de skapa och producera språk (Constantino & Lavadenz 1993: 84). Åsa Wedin (2011) förtydligar i "Klassrumsinteraktion i de tidiga skolåren - Flerspråkiga elever i skolans språkliga vardag" att muntlig kommunikation mellan elev och lärare, elev och elev har stor betydelse som kunskapskälla för elevers språk- och kunskapsutveckling (Wedin 2011: 2, 139). Pedagogerna delar forskarnas åsikter och framför att ju fler olika sammanhang nyanlända eleverna ingår i desto större chans till språk- och kunskapsutveckling. Forskarna som nämnts ovan och pedagogerna som intervjuats är eniga om att nyanlända elever möter på sociokulturella miljöer i en ordinarie klass. Eftersom nyanlända
32
elever får i en ordinarie klass höra språket i olika sammanhang, vilket bidrar till deras språk- och kunskapsutveckling.
7.2 Stöttning av nyanlända elever
Förutom att elever ska lära i sociokulturella miljöer, framhäver pedagogerna vikten av stöttning. De anser att nyanlända elever behöver stöttning från en lärare eller klasskamrat som är kunnig inom området. Med stöd av andra kan eleverna utvecklas i sitt språk och sin kunskapsinhämtning. Stöttning är också ett av Vygotskijs begrepp som rör lärandet: genom att ge eleverna stöd när de behöver det, kan det leda till att eleverna utvecklar sitt språk och sina kunskaper (Skolverket 2012: 28). Med hjälp av stöttning får eleverna en förståelse för att de själv ska genomföra uppgifterna. Men om eleven fastnar, inte förstår eller vill ge upp finns det klasskamrater och lärare som kan stötta dem. Eleven får då tillfälligt stöd för att kunna förstå och slutföra uppgiften (Van de Pol, Volma & Beishuizen 2010: 276, Eklund 2003: 188). Pedagogerna anser även att stöttning är betydelsefull för nyanlända elever, eftersom de inte kan språket och måste lära sig språket från början. Stödet de får från pedagogerna bidrar till att eleverna får en förståelse för begrepp, ord, fraser och meningar. Men pedagogerna påpekar att stöttning i ordinarie klass inte sker lika ofta som i en förberedelseklass. Vilket forskningen också pekar på, nyanlända elever som går i en förberedelseklass får möjligheten till extra stöd hela tiden av modersmålslärare samt flera pedagoger i klassrummet. Medan man i en ordinarie klass får vid vissa tillfällen i veckan en modersmålslärare som stöttar eleverna.
7.2.1 Studiehandledning
Det tydliggjordes i resultatet att studiehandledning av en modersmålslärare har stor inverkan på nyanlända elevers språk och kunskapsutveckling. Pedagogerna förklarar att modersmålslärare är till stor hjälp när det kommer till att stötta nyanlända elever. Modersmålsläraren förtydligar för eleverna vad begrepp och ord innebär, samtidigt kan hen förklara vad klassläraren går igenom och vad eleven ska göra. Deborah Short (2002) och Bunar (2010) förmedlar att modersmålslärare i klassrummet är ett stöd för nyanlända elever, eleverna kan ställa sina frågor och funderingar till dem. Modersmålsläraren ger eleverna möjligheten att skapa en förståelse för undervisningen (Short 2002: 188, Bunar 2010: 67). Jenny Nilsson & Nihad Bunar (2015) och Skolinspektionen (2014) håller med Short (2002) och förklarar att den
33
preliminära anledningen bakom att ha modersmålsstöd i klassrummet eller enskilt med eleven är för att ge eleven möjligheten att förstå sig på undervisningen (Nilsson & Bunar 2015: 11, Skolinspektionen 2014: 21-22). Nyanlända elever kan då koppla sina kunskaper i förstaspråket till andraspråket, vilket bidrar till en snabbare utveckling i svenska språket (Eklund 2003: 116, Williams & Butler 2003: 10, Fridlund 2011: 50). I förberedelseklass och i ordinarie klass ser man stor vikt i att elever får möjligheten till studiehandledning, därför ser båda skolorna till att nyanlända elever får tillgång till studiehandledning. Även forskning nämner att oavsett mottagningsmodell är det viktigt att nyanlända elever får någon gång i veckan studiehandledning.Skolinspektionen (2014) förklarar:
Studiehandledning på modersmålet är viktigt för att nyanlända elever ska få förutsättningar att kunna följa undervisningen. Genom att få begrepp och sammanhang förklarade på ett språk de behärskar, blir det möjligt för dem att utveckla kunskaper i alla ämnen (Skolinspektionen 2014:21).
7.3 Baskunskaper i svenska språket
De flesta pedagogerna tog upp att förberedelseklass är bra för nyanlända elever eftersom eleverna får möjligheten att utveckla grunderna i svenska språket. Skolverket (2016) anser likt pedagogerna att elever i en förberedelseklass får kunskaper i språket, för att senare kunna delta i ordinarieundervisning (Skolverket 2016: 21). Mathias Blob (2004) och Myndigheten för skolutveckling (2005) förklarar att elever som inte har färdigheter i det svenska språket, får det omöjligt att ta till sig kunskaper som förmedlas i skolan, eftersom utbildningen i nästan alla ämnen förutom engelska är på svenska (Blob, 2004:6 & Myndigheten för skolutveckling, 2005:6). Att eleverna även får basen i språket gynnar deras kunskapsutveckling. När man har ämnesundervisning i förberdelsklassen, då ligger fokusen på ämnesspecifika genrer samt begrepp, som eleverna tar nytta av (Skolinspektionen, 2014:21). Nilsson och Axelsson (2013) beskriver att förberedelseklasserna har mindre klasser, det bidrar till att man kan förbereda och hjälpa de nyanlända eleverna bättre för att senare kunna slussas ut till ordinarie klass (Nilsson och Axelsson 2013: 144).Även Fridlund (2011) beskriver vikten med att eleverna ska gå i en mindre grupp för att utvecklas i språket. Hon menar att eleverna som går i mindre grupper, bidrar det till att lärarna enklare kan möta varje elevs behov (Fridlund, 2011: 51).
34
Pedagogerna som deltog i undersökningen nämnde att det är viktigt att eleverna får starta i en lugn och trygg miljö. Fridlund (2011) skriver om att nyanlända elever är i behov av att starta i en lugn och trygg miljö när de anländer till svensk skola (Fridlund 2011: 63). Första tiden för eleverna är en tid av osäkerhet. De nyanlända eleverna hamnar i nya situationer och omständigheter som de inte vet hur dom ska hantera och därför ger den lugna miljön en bra start för eleverna (Blob 2004: 6). Nyanlända elever i en ordinarie klass försvinner och tystnar (Bunar 2010:53). Enligt forskaren Eva Skowronski (2013) känner många elever sig trygga i förberedelseklass eftersom eleverna som befinner sig i klassrummet har liknande svårigheter i det svenska språket och känner därför en samhörighet (Skowronski, 2013: 238). I ordinarie klass däremot finns det elever som redan kan språket. Dessa elever kategoriseras som det ”normala” medan nyanlända elever, som inte har kunskaper i det svenska språket, kategoriseras som ”avvikande”. Det kan därför ske att lärare och klasskamrater ser de nyanlända eleverna som problematiska, vilket får eleverna att känna mer trygghet i förberedelseklass (Bunar, 2010: 25). Något som pedagogerna även nämnt är att många elever kan vara traumatiserade och därför är det viktigt, enligt Blob (2004), att ha rätt kompetens bland lärarna som arbetar med nyanlända elever. Elever som är traumatiserade har ett stort behov av att vara i en lugn miljö med små grupper när de börjar skolan. Utifrån den lugna miljön, de små grupperna och rätt personal kan det göra att de nyanlända eleverna förbereder sig inför framtida studierna (Blob 2004: 14–15). Elever i förberedelseklass är i behov av att återhämta sig genom att bearbeta trauman och lära sig svenska på ett meningsfullt sätt (Fridlund, 2013: 51).
Pedagogerna berättade att förberedelseklassen kan vara isolerande och exkluderande från resten av skolan. Nilsson och Bunar (2015) nämner att förberedelseklass kan vara åtskild från resten av skolan, att de nyanlända eleverna inte får träffa, lära känna och umgås med andra barn (Nilsson & Bunar, 2015: 7). Myndigheten för skolutveckling (2005) förklarar att förberedelseklass kan försvåra integrationen, eftersom den bedrivs som en egen del från skolans verksamheter (Myndigheten för skolutveckling 2005: 46–47). Fridlund (2013) och Eklund (2003) förklarar att exkludering av elever kan ske när man placerar eleverna i en separat klass, som inte har kontakt med resten av skolan. Eleverna känner sig trygga i sin separata klass men de blir inte inkluderade i resten av skolan. Men exkludering kan även ske när elever går i ordinarie klass, eftersom de inte umgås med andra barn, de kan inte tala språket och kommunicera med andra, vilket leder till utanförskap och exkludering (Fridlund 2011: 43, Eklund 2003: 251). Det är därför viktig, enligt pedagogerna som deltog i undersökningen, att
35
samarbeta med andra klasser på skolan, ha utflykter, raster och några lektioner tillsammans. Detta bidrar till att eleverna inte exkluderas, utan istället inkluderas de in i skolans verksamheter.
7.5 Metoddiskussion
Vi har tidigare förklarat valet av metod till studien, i följande del kommer vi att föra en kritisk diskussion kring valet av en kvalitativ metod samt antalet pedagoger som deltog i undersökningen.
Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer istället för enkätundersökningar, observationer och gruppintervjuer. Anledningen är att vi anser att kvalitativa intervjuer bidrar med tillräckligt med underlag för att besvara studiens frågeställning. Men vi känner att pedagogerna som deltog kunde ibland besvara frågorna, utan att förklara vad de menar. Orsaken till att frågorna inte blev tillräckligt besvarade kan vara att vi inte kände till hur man ska intervjua och att vi inte hade fler följdfrågor. Vi känner att om vi ställt fler följdfrågorna skulle det bidragit till att pedagogerna utvecklade sina tankar och funderingar mer. Därför funderar vi kring hur det skulle varit om vi hade använt oss av gruppintervjuer, skulle de kanske ge chansen för pedagogerna att bygga vidare på varandras tankar? Detta skulle bidra till att svaren som skulle ges blir mer förklarade.
Vi intervjuade sex pedagoger, en lärare, en rektor och en specialpedagog från båda skolorna. Intervjuerna skedde med pedagoger som arbetar inom olika områden i skolan, detta anser vi är bra. Anledningen är för att vi fick då reda på olika pedagogers perspektiv på förberedelseklass och ordinarie klass. Detta innebär att studien är inte endast ur lärares perspektiv utan även rektorers och specialpedagogers perspektiv. Men vi känner att antalet pedagoger som intervjuades var få. Vi ville intervjua flera pedagoger från skolorna, men pedagogerna som tillfrågades hade antingen föräldramöten eller inte tid under den period vi genomförde arbetet. Antalet intervjuer påverkar studien, eftersom studiens resultat ska utgå från pedagogers tankar och reflektioner kring förberedelseklass och ordinarie klass. Om vi hade haft fler intervjuer med fler pedagoger, skulle vi fått möjligheten att få en större inblick i vad pedagoger anser angående mottagningsmodellerna.
