Barns lek i förskolan och den professionella pedagogen

Malmö högskola

Lärarutbildningen

SÄL

med inriktning mot Förskola/Förskoleklass

Examensarbete

10 poäng

Barns lek i förskolan

och den professionella pedagogen

The Children’s play in the Nursery School

and the professional teacher

Anna Carming

Lärarexamen, 140 poäng

Barndoms- och ungdomsvetenskap

Sammanfattning

I detta examensarbete presenterar jag olika pedagogers sätt att se på barnen i deras fria lek. Jag utforskar vad pedagogerna ser i leken och hur de ser på barnens färdigheter och andra kunskaper som barnen förmedlar i den fria leken. Detta för att slutligen kunna analysera

varför och vilka skillnader det finns i deras tolkningar. Skiljer sig pedagogernas uppfattningar

om barnens lek beroende på om de observerade barnen är kända eller okända för dem sedan tidigare?

Det övergripande syftet i detta examensarbete är att kunna genomföra en vetenskaplig forskning kring det valda området. Genom detta vill jag tillägna mig kunskap om hur olika pedagoger beskriver och utvärderar barns fria lek med tanke på de färdigheter och kunskaper som barnen förmedlar i leken. Jag vill också förstå om pedagogernas relation till barnen har betydelse för deras bedömning. Jag har i denna undersökning använt kvalitativa observationer med hjälp av videokamera och kvalitativa intervjuer, som jag senare har bearbetat, för att på bästa sätt få fram den information som undersökningsområdet kräver, och för att detta kan ge mig användbar kunskap i min yrkesroll som förskollärare. Denna undersökning utfördes på två olika förskolor. Där filmades sex sekvenser av barns fria lek, tre sekvenser på varje förskola. Sedan visades sekvenserna för sex olika pedagoger, också tre på varje förskola. Därefter intervjuades pedagogerna där de fick svara vad de ser på filmerna, och vilka färdigheter och kunskaper de ser hos barnet/barnen. Jag har också undersökt en del relevant litteratur där olika forskare, som Piaget, Vygotsky, Lillemyr, Knutsdotter Olofsson och Löfdahl framhåller vikten av barns lek, eftersom en del av barns utveckling och lärande pågår under lek. Lpfö 98 fastslår att barns naturliga sätt att lära är i leken och leken ska prägla verksamheten i förskolan. Utifrån resultatet av intervjuerna har jag kunnat förstå att alla pedagogerna i undersökningen kunde se många färdigheter och kunskaper som bekräftar att den fria leken har flera olika funktioner och att den bidrar till den motoriska, sociala,

språkliga, emotionella och intellektuella utvecklingen. Jag fick bekräftat att dagens pedagoger strävar mot professionalism i sitt läraryrke, och kan se vikten av den fria leken i barnens utveckling. Jag har också kommit fram till att nära relationer till barnen hjälper oss att se barnen i helhet.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD 7

1 INLEDNING 9

1.1FORSKNINGENS OMRÅDE 10

1.2PROBLEMPRECISERING 12

1.3SYFTE OCH FRÅGEFORMULERING 13

1.4AVGRÄNSNINGAR I VAL AV UNDERSÖKNINGSOMRÅDE 13

2 DEN TEORETISKA BAKGRUNDEN 15

2.1GENOMGÅNG AV FORSKNINGEN OM LEK 15

2.2BEGREPPSDEFINITIONER 17

3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 20

3.1VAL AV UNDERSÖKNINGSGRUPP 21

3.2DATAINSAMLINGSMETODER 22

3.3GENOMFÖRANDE OCH BEARBETNING AV OBSERVATIONER 24

3.4GENOMFÖRANDE OCH BEARBETNING AV INTERVJUER 25

4 RESULTAT OCH ANALYS 28

4.1OBSERVATION AV KONSTRUKTIONSLEK MED LEGO OCH KAPLASTAVAR 28

4. 1. 1 Slutsatser 30

4.2OBSERVATION AV BARNENS LEK MED MUSIK, RÖRELSE OCH DANS 31

4. 2. 1 Slutsatser 32

4.3OBSERVATION AV LEK MED ETT FLYGPLAN OCH EN BIL 33

4. 3. 1 Slutsatser 34

4.4OBSERVATION AV LEK MED INPASSNINGSLÅDA/PLOCKELÅDA 35

4. 4. 1 Slutsatser 36

4.5OBSERVATION AV LEK MED KUDDAR 37

4. 5. 1 Slutsatser 38

4.6OBSERVATION AV LEK MED DUPLO 39

4. 6. 1 Slutsatser 40

4.7PEDAGOGERNAS SAMMANFATTADE UPPFATTNINGAR OM BARNENS LEK 41

4.8RELATIONER OCH OBSERVATIONER 44

4.9SAMMANFATTANDE SLUTSATSER 46

5 DISKUSSION 51

5.1GRANSKNING AV UNDERSÖKNINGENS GENOMFÖRANDE OCH TILLFÖRLITLIGHET 52

5.2ETT SLUTORD 54

REFERENSER 55

7

Förord

Jag, Anna Carming, och min dåvarande skrivpartner till detta examensarbete, Anette Eklund, har insett att mycket har förändrats under tiden från det första godkända projektet av vårt examensarbete i maj 2006 till den slutliga versionen i december 2006. Vi har börjat

tillsammans, har haft jobbiga och roliga stunder och försökt stödja varandra in i det sista. Men jag blev sjuk under arbetets gång, det blev då svårt att arbeta gemensamt, och vi kom överens om att vi skulle avsluta arbetet var för sig. Trots att en stor del av undersökningen gjordes tillsammans, är de slutliga versionerna olika.

Jag vill tacka Anette Eklund för varje gemensam stund, och vill också säga tack till alla er andra som har hjälp till med detta arbete.

En dikt till er som stort TACK

Barnen leker. När de leker ekar livets egen låt i deras lekar. Gäll och yster eller dystert dov ljuder den så länge den får lov.

Allt de tror och vet om verkligheten gör de lek av. Det är märkligheten. Vuxna tror att lek är tidsfördriv.

De har fel i detta. Lek är liv.1

Tack från

Anna Carming

9

1 Inledning

I det moderna svenska samhället förutsätts såväl kvinnor som män arbeta för att försörja sig själva. Men det finns överallt människor som förlorar sitt jobb på grund av olika

omständigheter. Det finns också många arbetslösa ungdomar som har hoppat av skolan och har svårt att hitta sin plats i samhället. Hur kan man hjälpa dem?

Det känns oerhört viktigt att ge våra barn de bästa förutsättningarna vi kan för att de ska kunna utvecklas till fullständiga, ansvarstagande och självständiga vuxna. Mina tankar vänder sig till tiden då de första förutsättningarna skapas, till barndomen. Jag tror att genom att fokusera på barndomen kan vi lära oss hur man ska kunna förbereda våra barn för en lyckad framtid, lära dem att fånga glädje och lust att leva. Jag tror att barnen gör det i sin lek. Under umgänge med barnen i mitt arbete och i mitt privata liv har jag sett hur barnen lyfts upp och ansiktet lyser av glädje, när barnet blir tillfrågat om det vill leka. Jag har också sett barnen som inte fick vara med i leken, har märkt hur dystra de blev, ledsna och ensamma eller störande och elaka mot de andra lekande barnen. I en gemensam värdegrund för Malmö stads skolor, fastställd av Malmö stads kommunstyrelse (2006), lyftes det fram omsorg om och hänsyn till andra människor, rättvisa och jämställdhet samt egna rättigheter och skyldigheter. Där kan man läsa att värdegrunden grundläggs i förskolan och att redan i förskolan ska lusten att lära och att känna empati för andra stimuleras, för att sedan bevaras genom hela livet. Jag som har inlett detta examensarbete är en barnskötare med långvarig arbetslivserfarenhet som har bestämt sig för att utbilda sig till förskollärare vid SÄL – utbildningen på Malmö högskolas Lärarutbildning. Under mina möten med förskolebarnen har jag fått många tillfällen att observera barn i deras fria lek, och diskuterat leken samt dess innebörd med åtskilliga arbetskollegor. Ämnet är intressant för många, både för pedagoger, barnpsykologer och vetenskapsmän, och under det sista århundradet har det skrivits mycket om barnens lek. Många av mina nuvarande arbetskollegor betonar vikten av barns lek, och försöker planera dagens verksamhet och förskolans miljö så att det lämnas mycket tid och utrymme till den fria eller vuxenstyrda och lustfyllda leken för barnen.

10

Genom de erfarenheter jag har från olika arbetsplatser, privata och kommunala förskolor i Malmö och Vellinge kommun, vet jag att det också finns pedagoger som anser att den fria leken inte behöver prioriteras. Ibland är det några timmars planerat ”arbete” med färdigt och förberett material som är det viktigaste i förskolans verksamhet. I detta fall blir barnens önskan att leka fritt avvisat. Kanske ser dessa pedagoger leken som ett tidsfördriv, och den fria leken får stå tillbaka för vuxenstyrda och förutbestämda aktiviteter. Allt detta trots att leken lyfts fram i Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 1998, s.9):

Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i det skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. Förskolan skall främja lärande, vilket förutsätter en aktiv diskussion i arbetslaget om innebörden i begreppet kunskap och lärande. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också att iaktta, samtala och reflektera.

Jag tycker att det fortfarande finns mycket att undersöka kring leken. Vad är lek? Varför är lek så viktigt? Hur ser lärarna på barnens fria lek? Jag finner det mycket intressant att kunna fördjupa mig i området och fullfölja detta forskningsarbete genom egna observationer, undersökningar och analyser.

1. 1 Forskningens område

När jag tänker på detta att leken skulle ha en central roll i förskolans verksamhet, funderar jag på, som också många andra, om det går att förklara på ett enkelt sätt, varför leken är så viktig? Alla vuxna människor har lekt, lite eller mycket, i sitt liv och mest som barn. Men varför? Det mest spontana svaret som kommer är - därför att det är roligt. Men så enkelt är det inte alls. Att förstå barnens lek och varför barnen leker har blivit utgångspunkt för många

forskningsarbeten. Fagerli, Lillemyr och Sobstad (2001) delar vikten av barnens lek i den pedagogiska verksamheten till fyra olika orsaksområden ( s.80):

11 - Lekens egenvärde

- Barn utforskar, prövar och lär genom leken

- Barn utvecklar social kompetens och socialiseras genom leken

- Vuxna lär genom observation av barn som leker

De menar att lekens eget värde utgår från en viktig sida av barnkultur. Den nederländska kulturfilosofen Johan Huizinga (1938/2004) tycker till och med att all kultur har sitt ursprung i lek och själva kulturformen har från början utvecklats genom leken. Ole Fredrik Lillemyr (1990) sammanfattar olika förklaringar av begreppet lek ur en pedagogisk synvinkel, och poängterar att lek engagerar barn, är ett typiskt sätt för barnen att bete sig på och att leken har ett egenvärde för barnen, den är ett mål i sig själv.

Att barnen utforskar i leken, upplever nya saker, provar gamla erfarenheter, använder fantasin m.m. är allmänt känt i förskolans pedagogik. Leken är ett uttryck för utveckling av identitet och självrespekt, ger möjlighet till utveckling utifrån egna förutsättningar. Flera teoretiker framhåller, bland andra den schweiziske forskaren Jean Piaget (Lillemyr, 1990), att lärande är en kognitiv process som omfattar upplevelser, tankar och känslor, som uppstår i relation orsak – verkan. Mycket av detta syns i barnens lek. Enligt Fagerli (m.fl.) utvecklas barnen också i det sociala sammanhanget genom leken. Språket och andra kommunikationsformer har möjlighet att utvecklas i det sociala spelet.

I Vygotskys forskning och teorier har leken tydligt beskrivits som en social process, viktig för barnens utveckling (Wretman, 2004, 99:4). Vygotsky, enligt Wretman, uppfattade människan som aktiv, handlande och sökande. Han menade att det är genom språket och i samspel med andra barn och vuxna som barnet får ett medvetande om sig själv och sitt beteende. I leken med andra tränar barnet viljestyrka, självrespekt och social kompetens.

I enighet med Fagerlis (m.fl.) uppfattning lär sig pedagoger, föräldrar och andra vuxna som observerar barnens lek ”mycket om barn, och om det unika aktivitetsfält som leken

representerar för barn, och får därmed en solid grund för sitt uppfostringsarbete” (s. 80). Det står i Lpfö 98 att ”i förskolan skall barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen”(s. 9). Detta ställer krav på medvetenhet, engagemang och iakttagande hos pedagogerna. Som

12

varför man ser på barnen på det sätt man gör, och ”vilka argumenten är som vi kan använda när vi förklarar för föräldrar och kollegor i andra verksamheter varför det är så viktigt för barnen att få leka. Det här kan man kalla en professionell inställning till lek” (Wiklund & Jancke, 1998, s. 38).

Det finns alltså mycket forskning kring leken2 _{som har gett många argument för att barn lär i}

leken, och varför det är viktigt för barn att få leka. Jag undrar vad pedagogerna i förskolans verksamhet kan lära sig om barn genom observationen av barnen i deras fria lek? Vilka färdigheter och andra kunskaper ser man hos barnen under lekobservationen? Agerar alla pedagoger enhetligt, har alla en likadan syn på barnen i olika leksituationer? Har pedagogens relationer till den granskade barngruppen betydelse för tolkningen av leken?

Utifrån mina funderingar har jag preciserat problemet och formulerat syftet för mitt examensarbete.

1. 2 Problemprecisering

Genom min undersökning i området barnens fria lek vill jag reda ut vad pedagogerna, som observerar barn under pågående fria lek, ser i deras lek. Detta för att kunna analysera hur barnens färdigheter och andra kunskaper syns för den observerande pedagogen, för att slutligen kunna analysera och förstå varför det finns, eller inte finns, skillnader i deras tolkningar av barnens lek, och om deras förhållningssätt till barn möjligen kan påverka deras svar.

Jag känner ämnet som en utmaning och jag hoppas att genom undersökningen, trots den korta, bestämda tiden, kunna besvara frågorna som jag nedan preciserar ytterligare.

13

1. 3 Syfte och frågeformulering

Genom detta examensarbete vill jag tillägna mig kunskap om vad olika pedagoger ser under observationen av barnens fria lek, för att kunna förstå hur de beskriver och utvärderar barns lek med tanke på de färdigheter och kunskaper som barnen förmedlar i leken.

Syftet med denna undersökning är att på ett vetenskapligt sätt kunna genomföra en fördjupning och vetenskaplig forskning kring två övergripande frågor:

1. Vilka färdigheter och kunskaper är synliga för pedagoger när man betraktar barn i den fria leken?

2. Skiljer sig pedagogernas uppfattningar om barns lek beroende på om de observerade barnen är kända eller okända för dem sedan tidigare.?

1. 4 Avgränsningar i val av undersökningsområde

Jag har valt Barnens lek i förskolan och den professionella pedagogen som titel till mitt examensarbete.

Jag är medveten om att en undersökning, där man gör barnobservationer av lek och intervjuar ett antal pedagoger kan framkalla många frågor och många olika frågeställningar. Vid det första projektet till detta examensarbete har jag handskats med hundratals frågor angående barnens lek, lekens möjligheter, barns utveckling, lärande och meningsskapande. När man pratar om barnens lek är det svårt att definiera lek. Att forskarna inte kan enas om en klar och entydig uppfattning vad ”lek” är beror förmodligen på att lek uppfattas som ett naturfenomen, har obegränsade variationer och kan ses från många olika perspektiv. Enligt Pramling

Samuelsson och Carlsson Asplund (2005) kan man till exempel diskutera lek utifrån tre olika perspektiv: att lek reflekterar utveckling, att lek påverkar utveckling och att lek kan resultera i utveckling. Hon menar också att leken är social, emotionell och kognitiv samtidigt.

14

Jag har valt att skriva ett arbete som handlar om barnens fria lek eftersom jag anser att denna form av lek speciellt gynnar barnens mångsidiga utveckling. Den fria leken är, menar jag och de pedagoger som jag har arbetat med, när barnet själv har börjat leka och själv sätter reglerna i leken, utan pedagogernas styrning och inblandning. Begreppet ”fria leken” utifrån olika forskares synpunkter tar jag upp senare i detta arbete3.

Det har redan skrivits mycket på området ”barnens lek i förskolan”. Därför försöker jag ha kontroll över den granskning som jag gör och strävar efter att hålla mig till den redan formulerade frågeställningen. Att fokusera på ett mindre område kan göra en forskning tydligare och underlättar förståelsen för eventuella läsare. Detta i enlighet med god sed i forskningen: ”Forskningens övergripande mål är att vinna ny kunskap för att vi bättre skall förstå den värld vi lever i, och för att om möjligt förändra den till det bättre” (SOU 1994:4). Jag känner att det mest intressanta för mig är att ta reda på hur olika pedagoger ser på barns lek och hur tydliga de kunskaper och färdigheter som barnen gestaltar i den fria leken är i de vuxnas ögon. Skiljer sig pedagogernas uppfattning om barnens lek beroende på om de

observerade barnen är kända eller okända för dem sedan tidigare? Jag undrar om man behöver känna barnet väl för att kunna förstå vilka förmågor som används i leken? Jag hoppas på att genom detta arbete kunna fördjupa mina gamla kunskaper och kanske få nya erfarenheter som jag kan få nytta av i mitt yrke som förskollärare.

15

2 Den teoretiska bakgrunden

Under olika tidsepoker har man prioriterat olika synsätt i vetenskap och utveckling. Tills dess att intresset för barnpsykologi utvecklades under 1880-talet, betraktades barnen som små, ofullständiga vuxna. Gamla tavlor visar tydligt att barns och vuxnas värld var densamma i betraktarens ögon.4.

Synen på barnet, dess uppfostran och lärandet har förändrats radikalt under det senaste århundradet och leken har blivet en central pedagogisk metod. Det pratas mycket bland dagens pedagoger och forskare om att leken har stor betydelse i barnets sociala och personliga utveckling. Den moderna utvecklingspsykologin (Jerlang, Egeberg, Halse, Jonsson & Wedel-Brand, 2003) förklarar att barn leker för att de vill fungera i samspel med andra, för att leken ger känslomässig tillfredsställelse och handlingsmöjligheter, därför att de är nyfikna, och därför att leken kan minska spänningar och ångest eller delvis kompensera dessa. Leken har på så sätt betydelse för hela barnets utveckling, inte bara för den sociala förståelsen utan också för intellekt, språk, fantasi och känslor.

2. 1 Genomgång av forskningen om lek

Jag tror att man måste försöka se en sann bild av barnens lek genom att kunna se de kunskaper och färdigheter som barnen speglar i leken. Pramling Samuelsson m.fl. (2005) påpekar att man måste ställa sig kritisk till den syn på barndomen som forskningen har gett oss hittills. Hon menar att det finns olika faktorer som har fått stort inflytande på den pedagogiska utvecklingen och som tills idag påverkar forskarnas syn på barnen. Hon

anmärker att ”man upptäckt att hela den tidiga psykologiforskningen varit grundad på studier av män”(s. 12) då har det inte tagits tillräckligt hänsyn till genus, klass- och etnisk

tillhörighet. Maria Montessori, som kan ses som en av de första kvinnliga banbrytarna i forskningens värld (Egidius, 2003), har själv grundat sin forskning på andra manliga filosofer, läkare och forskare. Vi kan läsa i Stensmo (1994) att J. Rousseau på 1700 – talet (som

Montessoris pedagogik stödjer sig på) har låtit sina egna barn placeras i fosterfamilj, och att

16

hans Èmile, som han använde för att beskriva sina uppfostringsteorier, var en påhittad varelse som förmodligen föreställde honom själv när han var liten. Egidius (2003) berättar om att Maria Montessori själv var tvungen att placera sin egen son i en annan familj, och att hennes forskning grundade sig på observationer av utvecklingsstörda och barn från fattiga miljöer. Att kunna ge en sann bild om barnens utveckling och i fortsättningen kunna fånga, följa och hjälpa till i barnens utveckling och lärande är en tidskrävande process som kräver ett antal observationer av samma barn i flera jämförbara situationer. Många av dagens forskare visar detta i sina studier. Men forskarna har också svårt att enas om en djupare definition av lek (Pramling Samuelsson m.fl, 2005), trots att många påpekar att den sociala aspekten i barnens lek har en stor betydelse för barnens utveckling.

Ole Fredrik Lillemyr (1990) har i många år forskat och undervisat om lek och lekpedagogik. Han menar att leken har många funktioner och han tar upp några exempel på sådana.

Lillemyr anser bland annat att lek kan bli en problemlösningsprocess, där barnet utforskar sig självt och sin omgivning genom sina förmågor och efter olika behov. Genom leken lär sig barnet självkännedom och lär sig vilka krav och utmaningar som barnet klarar av. Han framhäver leken som en viktig del för barns utveckling och socialisation. Leken är enligt honom en central kunskapsskälla för barnen eftersom leken kan stimulera alla sidor i deras utveckling. Trygghet, menar Lillemyr, är en viktig förutsättning för barnets lek eftersom tryggheten gör att barn vågar pröva på saker och genom detta utvecklas.

Brigitta Knutsdotter Olofsson (1999), pedagog och lekforskare, anser att det finns olika kriterier på lek. Hon menar att leken karaktäriseras som lustfylld, frivillig och spontan och ej målinriktad dvs. det är processen och inte produkten som är det väsentliga i barnens lek. Hon påpekar att vid planering av barns fostran fokuserar många på ett slutresultat men att det är de kognitiva funktionerna som håller fram läsning, skrivning, räkning m.m. Dessa kunskaper bygger på andra grundläggande förmågor. Knutsdotter Olofsson menar att alla barn behöver lära sig leka på flera olika sätt för att kunna utvecklas. De måste utveckla sin förmåga till kommunikation och skall kunna träna sig att uttrycka sina känslor, och därigenom får barnen social kompetens och slutligen fantasi och föreställningsförmåga. Knutsdotter Olofsson menar att när barn leker blir de mer språkmedvetna och att skapande och lek ger barnen tid för eftertanke och reflektion. ”Det är ingen måtta på vad barn kan lära sig genom lek” (1999, s. 118), det är lättare att svara på frågan vad barnen inte lär sig i leken.

17

Annica Löfdahl (2002) menar, att tid, rum och material har stor betydelse för innehållet i lekarna och barns möjligheter att skapa mening. Hon tycker att barnen behöver varandra för att utvecklas och att barnen utmanar strukturer och prövar nya handlingar i leken. Barnen kommunicerar kring lekens kulturella tema men alla lekar innehåller inte tematik. I de tematiska lekarna, menar Löfdahl, skapar barnen samband mellan olika situationer genom att agera olika rolltyper som finns givna i temat. Men hon påpekar att det också finns möjligheter till förändring och variation i roller och handling, vilket gör varje leksituation till en ny variant av det ursprungliga temat. I de lekar där barnen inte har lyckas skapa tematik blir leken, enligt Löfdahl, fattigare och leken upplöses i ”strandande förhandlingar om handling och roller”(s. 122). Löfdahl påpekar att leken har ett eget värde. Hon menar att man måste kunna tolka leken från barnens perspektiv för att kunna förstå den. Hon jämför lekens tolkningssätt till tolkning av en dröm, eftersom i vuxens perspektiv leken kan verka vara absurd, sakna logik och tidsbegrepp, så som i drömmen. Att förstå barnens lek från barnens perspektiv kan man uppnå, enligt Löfahl, genom observationer och genom dialog med barnen både i och om leken.

2. 2 Begreppsdefinitioner

Fri lek – begreppet lek kan, enligt synonymens ordbok (Synonymer, 2006), sammanfattas kort i att det är meningsfull sysselsättning, aktivitet för nöjes skull, en fritidssyssla. Hangård Rasmussen (1983) beskriver den fria leken som att de flesta som tänker på barnens fria lek tänker på barnen som leker här och nu och som de har lust till. Han tycker att det stämmer ett kort ögonblick eftersom leken modifieras under lekens gång beroende på flera samverkande faktorer, till exempel barnets sociala förutsättningar, deras utvecklingsstadium och den pedagogiska miljön i förskolan. Öhman (2000) menar att alla barn föds med en lust att leka, med ett frö av lek inom sig, att man vet att det inte går att tvinga barn i leken och därför, menar hon, är all lek på definition fri.

Kunskap och färdighet – det finns många former av kunskap. ”Kunskap är inte ett entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. …Barn söker och erövrar

18

samtala och reflektera”(Lpfö 98, s. 10). Enligt analys och tolkning till Lpfö 98 (Wiklund & Jancke, 1998) kan färdighet ses som kunskap såsom utförande, kunskap om hur man gör något. ”Fakta är kunskap som information,…förståelse är en teoretisk kunskapsform,… färdighet en praktisk,…förtrogenhet har kallats bakgrundskunskap…ofta förenad med sinnliga erfarenheter…(att) vi känner på oss” (s. 36, 37). ”Kunskapens värde ligger i att den bidrar till att skapa ordning och mening i tillvaron” (ur Lärarprofessionalism, 1995, s. 34). Det är viktigt för en pedagog att vara medveten om att i verkligheten är det så att olika kunskapsformer är integrerade med varandra.

Lärande – ”lärande handlar om att skaffa sig kunskap för att göra den egna verkligheten begriplig”(Lärarförbundet, 1995, s.34). Lpfö 98 säger att barnen lär hela tiden. Man pratar om det livslånga lärande och att lära sig är att ”bilda sig utifrån olika aspekter såsom

intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska”(Lpfö 98, s. 10). I analysen till Lpfö 98 (Wiklund m.fl., 1998) framförs det att det livslånga lärandet handlar om

förmågan att se på när, var och hur man lär, liksom om att få kunna behålla lusten till

lärandet. Och för ”att barnen ska få behålla sin lust till lärandet krävs att de omges av vuxna

som också har stor lust till eget lärande”(s.34).

Utveckling – Hwang och Nilsson (2003) delar upp människans utveckling i tre aspekter:

fysisk utveckling(ex nervsystem, kroppsutveckling, grov- och finmotorik), kognitiv och perceptuell utveckling (ex språk, tankar, fantasi, medvetande, tolkningar, problemlösning,

inlärning) och socioemotionell utveckling (ex relationer, personlighet, identitet). I det verkliga livet griper de in och påverkar varandra på olika sätt. Det är viktigt, när man pratar om barnets

utveckling”, att skaffa sig en samlad bild av barnet och inte grunda sin uppfattning på någon

eller några speciella egenskaper”(s. 63). Studier visar att barn utvecklas i samma ordning, men i olika fart. Men i varje barns utveckling märker man den motoriska, intellektuella, känslomässiga, språkliga och sociala utvecklingsfasen (Ellenby, 1992).

Professionalism – enligt skriften Lärarprofession (Lärarförbundet, 1995) kan ordet

professionell användas på många olika sätt. Professionell syftar i vardagsspråket på

yrkesmässighet och i skolverksamheten betyder det ofta lärarna i arbetslaget. Ordet

professionalism syftar på kvaliteten i yrkesutövningen. Ett väsentligt kriterium på att en

yrkesgrupp har hög professionalism är användning av ett gemensamt yrkesspråk som är förankrat i den egna erfarenheten. Men detta yrkesspråk kan inte utvecklas enbart av egna

19

erfarenheter. ”När man tillsammans med andra diskuterar såväl egna erfarenheter som teoretiska beskrivningar är detta ett sätt att lära sig lära”(s. 38). Den professionella läraren utmärker sig, i kort sammandrag av forskarnas åsyn i skiftelsen Lärarprofession (1995), av att besitta didaktiska kompetenser, att vara flexibel, reflekterande, medveten i sitt yrkes

20

3 Metod och genomförande

Denna undersökning består av två huvudsakliga datainsamlingsdelar. Den första är att

observera lekande barn och spela in observationer med en videokamera. Den andra är att visa filminspelningar för pedagoger och intervjua dem angående filmsekvenserna.

Jag har tagit ställning till att observationer av barnen under deras lek, där man använder kameran, och intervjuer med pedagoger angående deras synpunkter efter visning av inspelade observationer är det bästa sättet att få fram information för att kunna besvara frågeställningar i detta examensarbete5. All detta i enlighet med Johanssons och Svenders (2004) hänvisningar, som i Examensarbete i lärarutbildningen framhäver att: ”Kvalitativ intervjuer…tillsammans med kvalitativa observationer är den primära metoden för att få fram den information man vanligen söker vid examensarbeten inom lärarutbildningen” (s. 24).

Jag har informerat alla deltagande i undersökningen, enligt de etiska kraven för utförande av examensarbete (Johansson m.fl., 2004), om undersökningens syfte och metod. Jag har upplyst samtliga om att deltagandet är frivilligt och att uppgifterna om personerna som deltar i

undersökningen behandlas konfidentiellt. De vuxna deltagarna har gett sitt samtycke och de omyndiga var informerade om pågående filminspelningar och deras föräldrar informerades och tillfrågades om barnen fick medverka. Jag har antecknat på en enskild lista namnen på alla dem som blev tillfrågade och som kunde ställa upp. I det slutliga arbetet fingerade jag, i den skriftliga redovisningen, benämningarna på samtliga som ingick i undersökningen. Det var viktigt för undersökningens skull att de intervjuade kunde känna sig trygga i sina yttranden.

21

3. 1 Val av undersökningsgrupp

Sedan många år tillbaka arbetar jag med barn i förskoleåldern. Jag och Anette Eklund6 har i förväg bestämt att barnen och personalen på våra arbetsplatser är utmärkta

undersökningsgrupper för detta examensarbete. Det känns tryggt att kunna utföra undersökningar i en miljö där man har en nära relation till barnen och känner sig säker i arbetslaget.

Jag har videofilmat mina observationer i huset där jag jobbar. Huset består av fyra

småbarnsavdelningar med barn mellan ett och tre år. Jag har filmat observationer på barn i två- och treårsåldern. Gruppen består av 16 barn, 9 pojkar och 7 flickor. De flesta barn i enheten har ett annat modersmål än svenska.

Av olika leksekvenser som jag har filmat, har jag valt tre inspelade barnobservationer som jag ansåg var de mest lämpliga. De avgörande faktorerna för mitt val av undersökningsgrupp var: - lekens form (den fria leken, där barnen började leka själva och utan vuxnas inbladning) - lekens tydliga början och slut

- inspelningens tid (skulle inte vara för lång, ca 2 – 5 minuter)

- barngruppsstorlek (inte för många barn, för observationens tydlighet) - barnens olika ålder och kön (för att kunna få en varierande bild) - olika miljöer (dvs. olika platser i förskolans lokaler)

Förskolan där Anette arbetar och har filmat sina observationer består av tre avdelningar. En avdelning är för barn mellan ett och två år, men i år är det så att alla barnen på denna

avdelning är två år gamla. Den andra avdelningen är med barn i tre och fyra års ålder och den tredje avdelningen är med endast femåringar. De flesta barn i förskolan är svensktalande. Anette har valt att filma observationerna på några barn på avdelningen med tvååringar och några barn på en femårsavdelning.

Alla pedagoger som ställde upp på intervjun är förskollärare, kvinnor i medelåldern med långvarig arbetslivserfarenhet. Den grupp av anställda dominerar i enheten där jag arbetar.

22

3. 2 Datainsamlingsmetoder

Det finns olika sätt att samla information för att kunna besvara frågeställningar. I denna undersökning har jag använt observation och intervju som huvudmetoder och har också fått hjälp av kurslitteratur, artiklar, Internet och annan litteratur.

Patel och Davidsson (2003) påpekar att det är viktigt att förbereda sig noggrant inför observationerna och ställa sig följande frågor (s. 90):

- Vad ska man observera?

- Hur ska man registrera observationerna?

- Hur ska man som observatör förhålla sig?

För att kunna samla ett underlag till intervjuerna har jag valt att observera mindre grupper av småbarn i den fria leken.

Jag fick registrera mina observationer med videokamera. Videoinspelning är en form av forskningsmetod som börjar bli mer och mer populär vid barnobservationer i den vardagliga verksamheten på förskolor. Christina Wehner – Godée (2001) menar att fördelen med videoinspelning är att man kan återkomma till materialet flera gånger och att man varje gång kan upptäcka nya saker. Man kan fokusera på saker som man kanske inte alls var medveten om vid själva observationen. Men det finns också nackdelar vid filminspelningar.

Videokameran kan vara besvärande för de observerade, och det kan störa deras naturliga beteende. Det krävs tillräckligt bra ljus vid videoinspelningar och en viss skicklighet av observatören att behärska tekniken. Annicka Löfdahl (2002) beskriver i sin doktorsavhandling att hon fick handskas med vissa problem, när barnen, under videoinspelningen, släckte ljuset i rummet och lekte att ”det är natt”.

Efter observationerna har jag i min undersökning använt mig av kvalitativa intervjuer. Johansson och Svender (2004) menar att syftet med den kvalitativa intervjun är att få den intervjuade att ge så fullständiga svar som möjligt om det intervjuade området . Det är också viktigt att den intervjuade ger sin personliga syn och presenterar sina personliga

23

sökte information om respektive lärares syn på de lekande barnens färdigheter och kunskaper i den fria leken.

Frågeområdena till intervjuerna var i förväg bestämda, och alla intervjuade har sett samma filmsekvenser. Eftersom det var viktigt att kunna jämföra informationen från olika personer på två olika enheter där intervjuerna pågick, förberedde jag en mall med två fasta frågor. Detta underlättade för att kunna få svaren i en löpande följd, och har gett mig möjlighet att anteckna andra synpunkter som dök upp efteråt. (se Bilaga 1 - Introduktionsbrev inför

intervjuerna).

Jag har försökt bygga frågorna så relevanta som möjligt för att kunna övergripa hela undersökningsområdet och har försökt formulera dem så pass klart, så att det inte skulle uppstå missförstånd hos de intervjuade pedagogerna.

Jag har ställt följande frågor till de intervjuade pedagogerna: - Beskriv, vad ser du på filminspelningen?

- Vilka färdigheter eller andra kunskaper är synliga för dig i barnets/barnens lek?

I mån av tid har jag också bett dem att eventuellt motivera eller på annat sätt kommentera sitt svar.

Efter insamling av material gjorde jag en kvalitativ bearbetning av inspelade videosekvenser och alla intervjuer. När man gör en kvalitativ bearbetning arbetar man oftast med ett

textmaterial och ska sedan bearbeta den utskrivna texten. Man kan också kvalitativt bearbeta videoinspelningar och i en text skriva ut vad som händer på filmen. Enligt Patel och Davidson (2003) finns det inte någon universal metod hur man redovisar en kvalitativ bearbetning. ”Det är upp till varje forskare att finna ett arbetssätt som passar för att nå fram till en läsbar

text…Det finns många olika varianter på hur arbetet kan bedrivas och det finns utrymme för egna angreppssätt och lösningar” (s. 121). I analysen av resultaten har jag använt mig av

internala relationer (s. 120), som innebär att de olika delarna i resultaten fungerar så att de

förutsätter varandra för att bilda en helhet. Jag har också bearbetat resultatet med hjälp av siffror, för tydlighetens skull, och för att kunna besvara de frågor som jag har valt i mitt examensarbete.

24

Vid bearbetningen av insamlat material har jag tagit hjälp av Patel och Davidsson (2003) som kallar de bearbetningsmetoder jag använt mig av för:

- Kvalitativa bearbetningsmetoder (s. 118 f.f.) vilka används för att bearbeta textmaterial. - Kvantitativa bearbetninsmetoder (s.109 f.f.) vilka används för att bearbeta material för

analys i numerisk form i sammanställning av material.

3. 3 Genomförande och bearbetning av observationer

Alla observationer är inspelade under olika tidpunkter under oktober månad 2006, under olika tillfällen på dagen. Avgörande för de tidpunkterna var personalstyrkan på avdelningen och planeringen av arbetsdagen.

Under filminspelningarna har jag bestämt mig för att observera barn i deras fria lek i olika miljöer, dvs. olika platser i förskolans lokaler. Jag skulle fånga lekens helhetsbild dvs. början och slutet på leken. För att kunna ha fokus på det valda undersökningsområdet, dvs. barnens kunskaper och färdigheter synliga i den fria leken, har jag försökt spela in tydliga

leksekvenser där antalet barn inte var för stort och lekens sammanhang kunde fångas under 2 till 8 minuter. För att få en varierande bild spelade jag in blandade barngrupper, där både pojkar och flickor i olika åldrar deltog i leken.

Under inspelningen av de olika videosekvenserna försökte jag videofilma leken där barnen har börjat leka enskilt eller med varandra utan inblandning av vuxna. Jag ville hålla mig neutral och på ett visst avstånd för att inte störa barnen i den fria leken. Under inspelningen försökte jag fånga alla detaljer, såsom nära bilder av deras ansiktsutryck eller nära bilder på händerna när de handskades med något föremål.

Ur den filminspelning som jag har gjort (ungefär 30 min) har jag valt tre observationer, sammanlagt på ca 11 minuter, som kändes mest lämpliga att undersöka. Anette valde också tre observationer av dem som hon har spelat in på sin förskola. Jag kallar de filminspelade lekobservationerna på Anettes förskola (förskolan A) som OA1, OA2, OA3, och de som jag har spelat in på min förskola (förskolan B) för OB1, OB2, OB3.

25

Efter att jag upprepade gånger har tittat på videoinspelningarna av barnobservationer har jag skriftligt bearbetat observationerna och har gjort en skildring av händelseförlopp där jag noggrant och så objektivt som möjligt beskriver innehållet i de observationer som filmades. De skriftliga formerna av videoinspelningar bifogar jag i slutet av detta arbete i Bilaga 2, fördelat på Bilaga 2. 1 – 2.6där respektive filminspelningarna är beskrivna.

3. 4 Genomförande och bearbetning av intervjuer

Pedagogerna på förskolan A kallar jag i denna undersökning för A1, A2, A3 och på förskolan B kallar jag dem för B1, B2 och B3. Alla intervjuade pedagoger är kvinnor i medelåldern och med långvarig yrkeserfarenhet.

inför intervjuerna lämnade jag till varje pedagog ett introduktionsbrev där jag beskrev intervjuernas syfte och frågor (Bilaga 1). Varje enskild pedagog kunde titta på visningen av samtliga inspelade sekvenser flera gånger, beroende på deras tid och intresse. Inspelningar från förskolan A kunde de se på TV, med hjälp av videokamera, och från förskola B - på PC med hjälp av CD skiva. Jag har bett de enskilda pedagogerna att svara på de förberedda frågorna efter varje filmsekvens och beskriva vad de ser på filmerna och vilka färdigheter eller andra kunskaper de ser hos de lekande barnen.

Jag bifogar alla versioner av intervjuerna i slutet av detta arbete i Bilaga 3. Jag placerar varje pedagogs uttalande angående en och samma observation fördelade under respektive Bilagor 3. 1 – 3. 6. Sammanlagt har jag vid intervjuerna tagit emot 36 olika uttalanden som är fördelade på 6 olika lekobservationer.

För att kunna jämföra olika pedagogers uppfattningar om hur de ser på barnens lek, med tanke på barnens färdigheter och andra kunskaper, har jag samlat pedagogernas uttalanden i olika grupper. Denna gruppindelning har jag byggt upp utifrån utvecklingspsykologiska teorier. Hwang och Nilsson (2003) delar upp människans utveckling i tre olika aspekter: fysisk

utveckling (ex. nervsystem, kroppsutveckling, grov- och finmotorik), kognitiv och perceptuell utveckling (ex. språk, tankar, fantasi, medvetande, tolkningar, problemlösning, inlärning) och socioemotionell utveckling (ex. relationer, personlighet, identitet). Enligt Ellenby (1992)

26

karakteriseras varje barns utveckling av olika utvecklingsfaser dvs. den motoriska,

intellektuella, känslomässiga, språkliga och sociala utvecklingsfasen. Med stöd av de nämnda utvecklingspsykologiska teorierna har jag kunnat analysera lärarnas uttalanden och jämföra med utvecklingsteorierna. Detta hjälpte mig att dela pedagogernas åsikter om barnens kunskaper och färdigheter i fem huvudområden: motoriska, sociala, språkliga, emotionella och intellektuella.

Vid slutbearbetning av intervjuerna har jag flera gånger läst igenom hela textmaterialet och har bestämt mig, för att göra mitt arbete tydligare, att bygga upp sex tabeller, en för varje lekobservation. I tabellerna 1 - 6 sammanställer jag korta, komprimerade sammandrag ur intervjuerna, där pedagogerna har uttalat sig om de olika färdigheter och kunskaper som de har observerat under respektive observation. Till ex. pedagogens A1 förklaring i

lekobservationen OA1: ”Finmotoriken tränas när barnen testar att hålla kaplastavarna i balans så att de inte ramlar” har jag komprimerad i tabellen 1, i områden Motoriska, till versionen: ”Håller kaplastavar, tränar finmotorik och balans”. Jag har också försökt fastställa vad pedagogerna utrycker direkt eller indirekt, genom att försöka klargöra vad de ville utrycka genom valet av orden (till ex. uttalande ”barnen räknar” har jag tolkat direkt – som

intellektuell färdighet och indirekt - som språklig färdighet, eftersom barnen använder räkneord).

För att kunna se i vilken grad kunskaperna och färdigheterna är synliga för intervjuade pedagoger i olika lekobservationer, har jag vidare analyserat pedagogernas uttalanden. Med hjälp av siffror visar jag i tabellen 7 hur stort antal pedagoger som har uttalat sig om färdigheternas och kunskapernas synlighet i de motoriska, sociala, språkliga, emotionella och intellektuella utvecklingsområden. Dessa data har jag fått fram med hjälp av jämförelser i tabell 1 – 6.

Alla sex pedagogerna har haft tillfälle att uttala sina åsikter om barnens färdigheter och kunskaper i sex olika lekobservationer. Det betyder att jag har fått möjlighet att samla, i varje område, 36 uttalanden med varierande innehåll, som skall stå för antalet ”alla pedagogers uttalande”. Varje uttalande, som kan innehålla flera sammanfogade åsikter från den enskilde pedagogens sida har jag kunnat placera i olika områden: motoriska, sociala, språkliga, emotionella och intellektuella.

27

Senare har jag analyserat hur pedagogernas förhållande till barnen avspeglar sig i deras svar och hur pedagogernas synpunkter skiljer sig från varandra. Allt detta gör jag synligt med hjälp av tabellen 8.

Jag kallar pedagogerna som känner barnen och som jobbar på samma förskola där barnen blev filmade, för ”kända” (K). Pedagogerna från den andra förskolan, som tittade på inspelningar av leksituationer på barnen som de inte känner, kallar jag för ”inte kända” (IK). Av alla 36 uttalanden som jag har fått under intervjuerna, har sex pedagoger uttalat sig om tre

leksituationer från en förskola som de känner (18 uttalanden) och tre leksituationer från en förskola som de inte känner (18 uttalanden). För att kunna få en tydlig bild av jämförelsen i min analys mellan variabeln känd och okänd relation, använder jag antalet 18 som lika med 100%, och utifrån detta beräknar jag resultaten i procent. Det procentuella resultatet av jämförelsen presenterar jag senare i ett diagram.

De noggranna och genomtänkta bearbetningsmetoderna jag har använt mig av skulle hjälpa mig senare att kunna bedöma tillförlitligheten i undersökningen. Mätning av tillförlitlighet (reabilitet) är enligt Johansson m fl. (2004) i praktiken aldrig perfekt, men jag har försökt använda exakta och detaljerade procedurbeskrivningar och beräkningar i detta arbete för att få resultatet av undersökningen så tillförlitligt som möjligt.

28

4 Resultat och analys

I tabellerna nedan har jag sammanställt korta, komprimerade utdrag ur intervjuerna där pedagogerna har iakttagit de olika färdigheter och kunskaper som de tyckte är synliga i barnens lek. Pedagogerna har i intervjuerna efter filmvisningarna, beskrivit vad de ser i observationerna av barnens fria lek.

Pedagogernas åsikter angående färdigheter och kunskaper i respektive lekobservation samlar jag som enskilda uttalanden, uppdelade i fem huvudområden, som avspeglar motoriska, sociala, språkliga, emotionella och intellektuella utveckling.

4. 1 Observation av konstruktionslek med lego och kaplastavar

Observationen OA1 – konstruktionslek med lego och kaplastavar är på ca fem minuter. På filminspelningen ser man fem pojkar, alla ca fem år gamla, som tillsammans leker

29

Tabell 1 Färdigheter och kunskaper som är synliga för pedagoger i observation OA1

Motoriska Sociala Språkliga Emotionella Intellektuella

A1 Håller kaplastavar, tränar finmotorik och balansen Bygger ”snurror” Samspelar, leker tillsammans, delar på utrymmet, pratar med varandra, lär av varandra Pratar mycket, språket utvecklas Allt görs med glädje, positivt upplevelse i leken

Konstruerar, former tränas, fantasi stimuleras mycket, testar funktioner och konstellationer, en mall på ”snurror” har de sätt på TV, lär av varandra. A2 Bygger ”Bay – Blade” och motorik tränas Samspelar, kompromissar med varandra, mäter krafter genom att tävla

Språket och kommunikatio n utvecklas Kompromissar mäter krafter, problemlösnin g stärker självkänslan Tränas i problemlösning, kreativiteten och fantasi, Intresse av TV program visar sig i leken – bygger egna ”Bay-Blade”, tänker, skapar bilder, konstruerar A3 Bygger ”Bay – Blade” och konstruerar Samarbete utvecklas, de löser saker Pratar och diskuterar med varandra, språk utvecklas

Bygger och konstruerar, kreativiteten utvecklas, löser problem, bygger med fantasi,

B1 God finmotorik Bygger och testar ”snurror”

Har god förmåga att samspela, en av dem bjuder in en annan, iakttar, lyssnar på andra Väl utvecklat språk, lyssnar på andra Lär om materialens egenskaper, koncentration, tränar konstruktion och teknik

B2 Bygger bil och

carport, siktar Samarbetar med varandra, iakttar varandra Koncentration i bygglek, iakttar varandra B3 Bra finmotorik. Snurrar på flugplanen Leker inte så mycket tillsammans

Tittar på varandra och börjar också snurra planet

30

4. 1. 1 Slutsatser

I lekobservationen OA1, ser man att i konstruktionsleken med lego och kaplastavar är de sex pedagogerna överens vad det gäller de motoriska, sociala och intellektuella färdighetrns synlighet i barnens lek med lego och kaplastavar.

Alla pedagogerna anser att motoriken tränas genom att barnen bygger, siktar, konstruerar, balansen tränas, barnen visar på bra utvecklad finmotorik.

Sociala färdigheter syns genom att barnen ser och iakttar varandra, pratar (kommunicerar) med varandra, kompromissar, samarbetar, visar god förmåga att samspela. Alla

pedagogerna är överens om detta.

Intellektuella färdigheter syns genom barnens förmåga att konstruera, tänka och skapa bilder (som de har sätt i TV-program), deras kreativitet och fantasi tas till vara, de tränar olika former, visar koncentration i byggleken, iakttar varandra, testar och löser problem. Alla pedagogerna ser detta.

De största skillnaderna i lärarnas uppfattning ser man i synen på den språkliga och emotionella utvecklingen.

Fyra av lärarna påpekar att barnen har ett välutvecklat språk, att barnen pratar och diskuterar mycket med varandra.

Endast två av pedagogerna har iakttagit att barnen visar på emotionella färdigheter så som att visa glädje i allt de gör, att de får positiv upplevelse i leken, att de mäter krafter och kan kompromissa, att de stärker sin självkänsla genom problemlösning.

31

4. 2 Observation av barnens lek med musik, rörelse och dans

Observation OA2 – barnen leker med musik, rörelse och dans är på ca fyra minuter och visar fem barn som dansar och rör sig till musik. Barnen befinner sig i ett rum där det finns en rutschkana som står i ena hörnet av rummet. En bandspelare är placerad på golvet. Alla barn är ca 2 år gamla.

Tabell 2 . Färdigheter och kunskaper som är synliga för pedagoger i observation OA2

Motoriska Sociala Språkliga Emotionella Intellektuella A1 Dansar och rör sig till musik, hoppar

studsar, ramlar, har en bra utvecklad balansförmåga Har roligt tillsammans, tittar och härmar varandra. Sjunger och tränar språk, härmar varandra, tränar begreppsuppfatt ning Har roligt, av musiken blev man glad

Lär sig början och slutet, lär sig genom att prova om och om igen, lär sig att man kan dansa till musiken, tränar begreppsuppfattning

A2 Dansar, rör sig till musiken, provar sina kroppsmöjligheter, tränar grovmotoriken Har en gemenskap med varandra, traditioner tas tillvara, flickorna identifierar sig med Pippi Sång är en del av språkutveckling en Sången - en positiv uttrycksform för känslor, traditioner tas tillvara Barnen lär sig lyssnandens nöje. Identifierar sig med sångfigurer, sjunger och härmar musiken, traditioner tas till vara

A3 Dansar och hoppar och rör sig till musiken, hoppa på ett ben Är gläda av gemenskap, härmar varandra. Sång, musiken, dans och rytmik lär barnen att kommunicera med olika uttrycksformer

Visar glädje genom

gemenskap Kommunicerar med hjälp av olika uttrycksformer

B1 Barnen rör sig till musiken. De dansar

Känner igen musiken, imiterar sångfigurer, visar att man kan röra sig till musiken, undersöker var ljudet kommer ifrån

B2 Hoppar – jämfota, på ett ben. Håller takten och rytm till musiken.

Tar hänsyn till varandra när de hoppar runt, ser till att många får plats

Ropar ”mera,

mera” Det spritter i kroppen av musiken, barnen tar hänsyn till varandra

Upptäcker var musiken kommer ifrån

B3 Hoppar, dansar och skuttar. Några barn har bra rytm, ett barn åker på rutschbanan

Glada barn, har roligt

att dansa och sjunga De lär sig hur CD:n fungerar, de lär sig att det är roligt att dansa och sjunga

32

4. 2. 1 Slutsatser

I lekobservationen OA2, där barnen dansar till musiken, är alla sex pedagogerna överens om att det mest synliga pågår i den motoriska och intellektuella delen av utvecklingen.

Alla pedagogerna är överens om att grov motorik utvecklas i leken, barnen har väl utvecklad balansförmåga, de rör sig till musiken, dansar, hoppar, studsar och ramlar.

Alla är också överens om att barnen lär sig genom att prova om och om igen, deras begreppsuppfattning tränas, de lär sig kommunicera genom olika former.

De sociala, språkliga och emotionella färdigheterna är pedagogerna inte överens om. Endast fyra pedagoger har uttalat sig om den sociala kompetensen i barnens lek, att barnen visar att de har roligt tillsammans, de tittar och härmar varandra, tar hänsyn till varandra, traditioner tas till vara.

Det är också bara fyra pedagoger som beskriver att barnen utvecklar språket, att de sjunger, härmar varandra, tränar sina begrepp och ropar. Sång, musiken, dans och rytmiken lär barnen att kommunicera.

Fem av pedagogerna uttalar sig om barnens emotionella utveckling, att barnen har roligt genom att leka tillsammans, att barnen tar hänsyn till varandra, att en pojke i leken med kuddarna har blivit ledsen och att man är glad att få leka med andra

33

4. 3 Observation av lek med ett flygplan och en bil

Observation OA3 - lek med ett flygplan och en bil är på ca tre minuter. Filmsekvensen visar två barn, en flicka och en pojke, båda ca två år, som leker med ett flygplan och en bil.

Tabell 3 Färdigheter och kunskaper som är synliga för pedagoger i observation OA3

Motoriska Sociala Språkliga Emotionella Intellektuella A1 Kryper runt på

golvet. Tränar prepositionerna Undersöker olika funktioner. Får rumsuppfattning Iakttagelse förmåga

A2 Kryper och hasar sig på golvet, hoppar fram och går på knä Pojken härmar och kör efter flickan. Tittar på varandra Följer efter varandra

Testar och undersöker flygplanet och bilen, tränar rumsuppfattning, lär genom härmning och när de tittar på varandra

A3 Kryper, går och hasar Samarbetar och tar kontakt med varandra

Härmar ljudet,

leker med ljud Tränar turtagning, olika upplevelser

Tränar rumsuppfattning, testar olika underlag

B1 Flickan sätter ord på det hon gör.

Testar och undersöker hur fordonen fungerar, upptäcker att fordon kan köra på olika underlag och i olika miljöer

B2 Trycker på knappen Leker tillsammans. Flickan leder leken.

Testar och får

bekräftelse Flygplan flyger, bilen kör, testar och får bekräftat, undersöker bilen, trycker på knappen, lär sig olika tekniker att leka med bilar

B3 Rullar bil till varandra. Samarbetar, roligt att leka två

Det är roligt

att leka två Det är roligt att leka två, så man kan köra bilarna fram och tillbaka till varandra

34

4. 3. 1 Slutsatser

I leksekvensen OA3, där barnen leker med bil och flygplan är alla de sex pedagogerna ense om att det pågår en intellektuell utveckling i barnens lek genom att barnen undersöker och testar olika funktioner och underlag, att de tränar rumsuppfattning och lär sig olika tekniker att leka med bilar.

När det gäller de motoriska, sociala, språkliga och emotionella färdigheterna har inte alla samma uppfattning.

Fem pedagoger menar att barnen utvecklar motoriken genom att krypa, hoppa fram, gå på knä och trycka på knappar.

Fyra pedagoger ser att barnen visar känslor och social kompetens genom att de samspelar, tränar ”turtagning”, att de har roligt när de leker tillsammans.

Bara tre pedagoger anser att barnen övar språket genom att de leker med ljudet och härmar olika ljud, att de tränar prepositionerna, att de sätter ord på det de gör.

Fyra pedagoger ser framgång i den emotionella utvecklingen där barnen tycker att det är roligt att leka två, de tittar på varandra och följer efter, tränar turtagning och får bekräftelse .

35

4. 4 Observation av lek med inpassningslåda/plockelåda

Observation OB1 – lek med inpassningslåda/plockelåda är ca tre minuter lång. Filminspelningen visar en pojke på 2,5 år som leker med inpassningslåda/plockelåda.

Tabell 4 Färdigheter och kunskaper som är synliga för pedagoger i observation OB1

Motoriska Sociala Språkliga Emotionella Intellektuella

A1 Sätter klossarna i locket.Plockar ur klossarna, fin motorik tränas Ser nöjd ut. har blivit bekräftad ”jag kan”

Undersöker en plockelåda, koncentration, sätter klossorna i rad, testar och undersöker, matematik tränas genom former

A2 Känner på klossarna, lägger klossarna i lång rad

Utforskar plockelådan och klossarna, håller koncentrationen, testar funktioner, tränar fantasi, tränar former, tänker logisk-tänkande, lägger klossarna i lång rad

A3 Stoppar klossar i en plockelåda, tar ur klossarna, trär locket över klossarna

Stor koncentration, undersöker, testar, utvecklar fantasi, den logiska tänkande provas, prövar olika funktioner

B1 Tränar öga/hand koordination Koncentrationsförmåga, uthållighet, testar olika sätt att stoppa klossarna i lådan och i locket, vet att klossarna hör ihop med lådan, lär sig se former

B2 Få upp en figur från golvet med locket, få ner alla figurer .

Envis, nöjd med att har lyckats

Prövar sig fram, upptäcker att han kan använda locket på golvet, hittar på olika sätt att ta klossarna genom hålen, använder uteslutningsmetoden

B3 Tar av locket, prövar stoppa klossarna i hål

Roligt att prova sätta klossorna i hål

Prövar sig fram och på olika sätt, lär sig uppfatta former.

Har svårt att se vad klossen ska vara. Kan inte se utan att prova

36

4. 4. 1 Slutsatser

I lekobservationen OB1, där barnet leker med inpassningslådan är alla pedagogerna eniga om att barnen visar tydliga färdigheter i finmotoriken, genom att barnet känner på klossarna och sätter dem i locket, att barnet tränar öga/hand koordination.

De sociala eller språkliga färdigheterna har inte iakttagits av någon av pedagogerna (barnet leker ensam).

Alla pedagogerna är överens om att barnets intellektuella kompetens tränas. Barnet utforskar, testar och undersöker en plockelåda, matematik och logisk tänkande tränas, barnet provar sig fram på olika sätt, utvecklar fantasi, tränar koncentration.

Om de gäller de emotionella färdigheterna, har tre av pedagogerna iakttagit att barnet är envist och prövar sig fram, att barnet ser nöjt ut för att ha lyckats med uppgiften och fått bekräftat att ”jag kan”.

37

4. 5 Observation av lek med kuddar

Observation OB2 – lek med kuddar är ca 5 min lång. Filmen visar två pojkar, en på 2,5 år och den andre på snart 2 år, som leker med två stora, mjuka kuddar.

Tabell 5 Färdigheter och kunskaper som är synliga för pedagoger i observation OB2

Motoriska Sociala Språkliga Emotionella Intellektuella

A1 Lyfter kuddarna, ramlar i kuddarna; balansen tränas

Iakttar varandra; försöker ha kontakt med varandra

Speglar glädje Kroppsuppfattning tränas; lär sig genom härmning, iakttar varandra

A2 Hoppar, bankar rullar, klättrar; tränar balans Härmar varandra; väntar på sin tur; de ger och tar

Väntar på sin tur;

de ger och tar Kroppsuppfattning tränas

A3 Kastar, slår, trycker med kuddarna Väntar på sin tur; samspelar med varandra

Visar nyfikenhet inför vad som händer Testar kuddarna Märker att formen ändras

B1 Bankar, lyfter, klämmer, bär och puttar; lägger sig på kuddarna; tränar balans

Tittar efter varandra De tittar efter varandra med leenden

Provar och upptäcker att kuddar är mjuka och de är lätta att bära; stora kuddar tar plats; behandlar kuddar på olika sätt.

B2 Rullar med kuddarna; balanserar med stora kuddar; sätter kuddarna som ett torn.

Samspelar med

varandra. Lockar den andre; iakttar och låter honom ta hans kudde, visar känslor - är ledsen att bli ensam.

Pojken finner att man kan sätta kuddarna som ett torn; kan räkna ut händelsen; logiskt tänkande

B3 Barnen ligger, bär, trummar på kuddarna; bygger med kuddarna

Lär sig samarbeta, lär sig om mitt och ditt; det är roligt att leka tillsammans

Det är roligt att

leka tillsammans Utforskar kuddarna; upptäcker att de kan bygga med kuddarna. Rutschbanan är något som fascinerar.

38

4. 5. 1 Slutsatser

Leken med kuddarna, observation OB2, verkar vara mest tydlig för alla pedagoger. Alla sex pedagogerna ser barnens kunskaper och färdigheter både i det motoriska, sociala och

intellektuella områdena.

Alla pedagogerna var överens om att barnen visar på bra färdigheter i grov motorik, de lyfter kuddarna, hoppar, bankar, rullar, bygger med kuddarna.

De sociala färdigheterna syns genom att barnen iakttar varandra och försöker ha kontakt med varandra.

Kroppsuppfattning tränas i leken, de visar nyfikenhet inför vad som händer, testar, provar och upptäcker, lär sig om mitt och ditt.

Alla pedagogerna var överens om att barnen inte kommunicerar språkligt med varandra. Om det gäller den emotionella delen var fem av pedagogerna ense om att barnen visar

känslor, att de har roligt tillsammans, att det speglas glädje i deras lek, eller att barnen kan bli ledsen och känna sig ensam.

39

4. 6 Observation av lek med duplo

Observation OB3 – lek med duplo, är filmsekvensen på ca tre minuter och visar tre barn, en pojke på 2 år och en flicka och en pojke båda snart 3 år, som leker med stora, mjuka ”Duplo”.

Tabell 6 Kunskaper och färdigheter som är synliga för pedagoger i observation OB3

Motoriska Sociala Språkliga Emotionella Intellektuella

A1 Står på klossarna; bygger torn av duplot; tränar balans

Samspel med kompisar

Härmar varandra

Observerar och undersöker materialets egenskap och funktion

A2 Bygger, hoppar och studsar Härmar varandra i leken; samspelar

Härmar varandras ljud

Bygger, konstruerar, tänker; får kunskap om materialens egenskaper och funktion

A3 Balanserar; står på klossarna; bygger Samspelar med varandra

Härmar varandras ljud

Bygger; tränar koncentration; logiskt tänkande B1 Står på klossar; sätter klossorna på varandra. Har roligt tillsammans. De ropar boj boj. Man kan ha vansinnigt roligt

Upptäcker att man når högre när man står på klossar; klossar kan ställas på varandra och används på olika sätt; koncentrerar sig

B2 Bygger med klossar De hoppar och tjoar sidan om Ett barn är ledsen, går ifrån när ett annat tar över.

Koncentration i sitt byggande; kan bygga med klossar

B3 Bygger med klossar Barnen hjälper varandra

Räknar Försöker sätta ihop duplona i högen, räknar duplona.

40

4. 6. 1 Slutsatser

I observation OB3, där barnen leker med duplon, är det den motoriska utvecklingen, den sociala och den intellektuella som är tydlig för alla.

Motoriska färdigheterna syns genom att barnen hoppar och studsar, står på klossarna, tränar balansen, bygger.

Sociala färdigheterna syns genom att barnen samspelar med varandra, hjälper varandra, har roligt tillsammans.

Intellektuella syns genom att barnen undersöker materialets egenskaper och funktioner, konstruerar, tänker, tränar koncentration, räknar duplona.

Tre av pedagogerna framhäver att ”ljudlek” bidrar till utvecklingen av språket, och en märker att barnen använder räkneord i sin lek med duplo

Emotionell utveckling i leken är minst synlig. Bara två pedagoger inser att barnen har mycket roligt och visar sin glädje. En av pedagogerna märker också att ett barn är ledsen och går ifrån, när ett annat barn tar över hans lek.

41

4. 7 Pedagogernas sammanfattade uppfattningar om barnens lek

I tabellerna 1 – 6 har jag sammanställt, med korta sammandrag från pedagogernas intervjuer, vad de har sett i inspelade lekobservationer. Med utgångspunkt i detta visar jag i tabellen 7 nedan hur sex pedagoger har upplevt barns förmågor och färdigheter i sex olika

lekobservationer i de olika områdena: motoriska, sociala, språkliga, emotionella och

intellektuella utvecklingsområden. Jag antecknar varje pedagogs uttalande, där varje uttalande

innehåller pedagogens sammanfogade åsikter.

Tabell 7 Pedagogernas uttalande om barnens kunskaper och färdigheter under alla sex observationerna

Motoriska Sociala Språkliga Emotionella Intellektuella Observation OA1 6 6 4 2 6 OA2 6 4 4 5 6 OA3 5 4 3 4 6 OB1 6 0 0 3 6 OB2 6 6 0 5 6 OB3 _{6 6 5 2 6}

Resultat

35

26

16

21

36

Med tanke på att 36 uttalanden står för antalet ”alla pedagogers uttalande”, då kan jag sammanfatta resultatet på följande sätt:

Färdigheter och kunskaper Antal uttalande

Intellektuella 36 av 36

Motoriska 35 av 36

Sociala 26 av 36

Emotionella 21 av 36

42

Med hjälp av tabellerna 1 - 7 närmar jag mig nu att besvara första frågan i undersökningen -

vilka färdigheter och kunskaper är synliga för pedagoger när de betraktar barn i den fria leken?

Resultat i min undersökning visar att den fria leken har många funktioner och det syns tydligt att den fria leken stimulerar barns utveckling på många olika utvecklingsområden, men det syns också att pedagogerna upplever att färdigheterna och kunskaperna synliggörs i leken i olika grad:

- I den intellektuella utvecklingsområden är färdigheterna och kunskaperna mest synliga för alla pedagoger i alla slags leksituationer. I alla 36 uttalanden uppmärksammades det att barnen i olika lekar visar tecken på kreativitet, fantasi och problemlösning, att de kan koncentrera sig, kan imitera, använder olika uttrycksformer, visar nyfikenhet och

iakttagelseförmåga, räknar, härmar, utforskar, testar, upptäcker nya saker och tänker logiskt.

- Att barnen använder de motoriska färdigheterna var också synliga vid alla leksituationer, och jag kunde registrera 35 av 36 uttalanden om detta. Det var tydliga uttalanden om att de observerade barnen visar en bra motorisk utveckling, god finmotorik och balans, samt att koordination öga och hand är bra utvecklade, att de kan utföra olika rörelser och provar olika kroppsmöjligheter.

- Social kompetens uppmärksammades inte i varje leksituationen. Det finns bara 26 uttalanden om detta att pedagogerna ser sociala färdigheter i barnens fria lek, att barnen samspelar, kompromissar, samarbetar, iakttar varandra, väntar på sin tur, har roligt att leka tillsammans, tar kontakt med varandra och söker sig till varandra. I leken med inpassningslåda, vid observationen OB1, där barnet leker ensamt, är den sociala kompetensen inte alls synlig. I musik och dans leken (OA2) och i leken med bil och flygplan (OA3) har 2 pedagoger inte uttalat sig alls om social kompetens i barnens lek. - I den emotionella utvecklingsområden genomsyrar färdigheterna och kunskaperna alla

leksituationer men uppmärksammades inte av alla pedagoger, eftersom jag bara kunde notera 21 uttalanden av 36. I konstruktionsleken med lego och kaplastavar (OA1) och i leken med duplo (OB3), har bara 2 pedagoger påpekat att barnen visar emotionella

43

färdigheter, att de helt enkelt har haft roligt. De emotionella färdigheterna

uppmärksammades inte av alla i observationen OB1, där ett barn med envishet stoppar klossar i inpassningslådan och ser mycket nöjd ut efter att ha lyckats, det är bara tre pedagoger som synligtgjort detta. I leken med musiken (OA2), i leken med bil och flygplan (OA3) och i leken med kuddarna (OB5) ser inte heller alla pedagoger att barnen visar känslor, att de har roligt tillsammans, att barnen tar hänsyn till varandra, att en pojke i leken med kuddarna har blivit ledsen och att man är glad att få leka med andra.

- Språkliga kunskaper och färdigheter är minst synliga för pedagogerna i alla lekar. Det finns inga anteckningar alls om språkliga färdigheter och kunskaper i leken med

inpassningslådan (OB1), där barnet leker ensamt och inte pratar med någon, och i leken med kuddarna (OB2). I denna lek, trots att barnen inte pratar med varandra, uttalar de enstaka ord (se Biloga 3, Observationen OB2). I observationen OA2, där barnen leker till musiken har tre av pedagogerna uppmärksammat att barnen sjunger och härmar varandras ljud. Det påpekas också att barnen kommunicerar genom sång, musik, dans och rytmik. En pedagog märker att barnen ropar ”mera, mera” och kommunicerar icke verbalt, genom ögonkontakt. I leksituationen OA3, där barnen leker med bil och flygplan ser tre av pedagogerna de språkliga färdigheterna och kunskaperna i detta att barnen tränar prepositioner i leken, att de härmar olika ljud, att de sätter ord på det de gör. De språkliga färdigheterna är mest synliga för fyra av pedagogerna i

konstruktionsleken med lego och kaplarstavar i observationen OA1, där de femåriga pojkarna harett väl utvecklat språk och pratar och diskuterar mycket med varandra. I leken med duplo (OB3), uppmärksammade fyra av pedagogerna att barnen, trots att de är små och inte pratar tydligt, kommunicerar icke verbalt genom kroppsspråk, och att barnen härmar varandras tjoande ”lekspråk”, som genomsyrar hela leken. Det synliggörs också att barnen är bekanta med räkneord, när de försöker räkna klossarna.