Sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård inom slutenvård : En litteraturstudie

EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ

VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD

K2020:34

Sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård inom

slutenvård

En litteraturstudie

Caroline Nilsson

Malin Rådberg

Examensarbetets

titel: Sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård inom slutenvård En litteraturstudie Författare: Caroline Nilsson och Malin Rådberg

Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad

Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng Utbildning: Sjuksköterskeutbildning GSJUK17h Handledare: Cecilia Hanson

Examinator: Lena Nordholm

Sammanfattning

I Sverige avlider drygt 90 000 människor varje år. Palliativ vård innebär att lindra lidande och främja livskvaliteten i livets slutskede för patienterna och deras närstående. Enligt Socialstyrelsen (2018) bygger palliativ vård på ett palliativt förhållningssätt som karaktäriseras av en helhetssyn på människan.

Sjuksköterskan har en viktig och central roll i den palliativa vården. Det kan finnas problem att vårda patienter som befinner sig i ett palliativt skede ur ett etiskt perspektiv, eftersom det kan finnas många olika viljor och synsätt på hur vården ska ske. Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelseav att vårda palliativa patienter. Studiens metod genomfördes som en litteraturstudie med litteraturöversikt och baseras på 11 vetenskapliga artiklar. Databaser som användes är Cinahl och Medline. Resultat: Två huvudteman identifierades i resultatet vilka var svårigheter och utmaningar i den palliativa vården samt kommunikation. Vidare identifierades sju subteman, hantera känslor, sjuksköterskans samspel med närstående, när kommunikation blir en utmaning, när kommunikation blir omvårdnad, kollegornas betydelse för sjuksköterskan och sjuksköterskans upplevelse av samtalets betydelse för en god patientrelation. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att de ställdes höga krav på god kommunikation, att sjuksköterskorna blev känslomässigt berörda när de vårdar palliativa patienter, samt att sjuksköterskorna efterfrågade mer utbildning inom palliativ vård och att stöd av kollegor var betydelsefullt. En slutsats var att tidsbrist förekom och det ledde till att sjuksköterskan hade svårt att bemöta och hjälpa de palliativa patienterna med sina existentiella behov. Sjuksköterskan upplevde det även som svårt att inte bli för känslomässigt berörd. Sjuksköterskan efterfrågade ett behov av stöttning av kollegor vilket inte alltid fanns. För att säkerställa god omvårdnad vid palliativ vård behövs mer utbildning för att skapa bättre kunskap.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 4 SYFTE ______________________________________________________________ 5 METOD _____________________________________________________________ 5

Inklusion- och exklusionskriterier ____________________________________________ 5 Datainsamling och urval ____________________________________________________ 5 Dataanalys _______________________________________________________________ 6 Etiska överväganden _______________________________________________________ 6

RESULTAT __________________________________________________________ 7

Svårigheter och utmaningar i den palliativa vården _____________________________ 7

Hantera känslor _________________________________________________________________ 7 Sjuksköterskans hantering av stress __________________________________________________ 8 Sjuksköterskans samspel med närstående _____________________________________________ 8

Kommunikation ___________________________________________________________ 8

När kommunikation blir en utmaning ________________________________________________ 8 När kommunikation blir omvårdnad _________________________________________________ 9 Kollegornas betydelse för sjuksköterskan _____________________________________________ 9 Sjuksköterskans upplevelse av samtalets betydelse för en god patientrelation _________________ 9

DISKUSSION _______________________________________________________ 10

Metoddiskussion __________________________________________________________ 10 Resultatdiskussion ________________________________________________________ 11

Samtal och kommunikation _______________________________________________________ 11 Stödet från kollegor och existentiella känslor _________________________________________ 12 Hållbar utveckling ______________________________________________________________ 13

SLUTSATSER _______________________________________________________ 13 REFERENSER ______________________________________________________ 15 Bilagor _____________________________________________________________ 19

INLEDNING

Att vårda patienter i ett palliativt skede kan innebära känslomässiga påfrestningar för sjuksköterskan. I slutenvården för palliativ vård kommer sjuksköterskan mycket nära patienten och patientens närstående, detta kan vara till sjuksköterskans fördelar men även nackdelar. Det är en tuff tid för patienten och patientens närstående. För sjuksköterskan gäller det att göra denna tid för patienten så bra som möjligt för att minska patientens lidande. Vi har ett intresse av palliativ vård då vi anser att det är viktigt att patientens sista tid ska vara en fin tid och att patienten skall uppnå bästa möjliga välbefinnande. Genom att sammanställa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i ett palliativt skede inom slutenvården kan det bidra till en ökad kunskap kring god vård vid livets slutskede.

BAKGRUND

Palliativ vård

I Sverige avlider drygt 90 000 människor varje år och mer än hälften av dessa är över 80 år. Palliativ vård innebär att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienten och deras närstående. Detta genom att tidigt upptäcka, bedöma och behandla smärta men också andra fysiska, psykosociala samt andliga problem. Att vara en patient i palliativ vård innebär att patienten ska ha någon form av obotlig sjukdom eller skada (Socialstyrelsen, 2006).

Enligt Socialstyrelsen (2018) bygger palliativ vård på ett palliativt förhållningssätt som karaktäriseras av en helhetssyn på människan. Detta kan göras genom att stödja patienten att leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande till livets slut, oavsett kön, ålder, etnicitet eller diagnos. Under sjukdomstiden genomgår patienten en rad övergångar eftersom sjukdomen och behandlingen skiftar karaktär. Brytpunkten till palliativ vård i livets slutskede handlar oftast om en process över en tid. Ibland kan patienten eller närstående uppmärksamma en förändring, men ofta är det vårdpersonalen som träffar patienten dagligen som ser en förändring först och kontaktar därefter läkaren som gör en medicinsk bedömning. Övergången för palliativ vård i livets slutskede sker genom en helhetsbedömning av patientens tillstånd som utförs utav läkaren. Inom den palliativa vården ses döden som en normal process, där vill man hjälpa patienten att uppnå bästa möjliga livskvalitet och döden ska varken påskyndas eller skjutas upp. Den palliativa vården består av två faser. Den första fasen kan vara lång och den syftar till att ge patienten en behandling som är livsförlängande samt bidragande till en ökad livskvalitet. Den andra fasen är palliativ vård i livets slutskede, här beskrivs döden som oundviklig och närliggande (ibid).

De 6 S:n

För god palliativ vård är de 6 S:n är ett förhållningssätt att arbeta utifrån. De utgår från patienten som person och som stärker patientens inflytande i vården. Vilket innebär att

Självbestämmande: Att utifrån patientens självbild främja patientens självbestämmande samt främja patientens självständighet i vardagen.

Självbild: Använda sig av patientens möjligheter att bevara en så positiv självbild som möjligt, för att kunna ta del av vardagslivet på ett optimalt sätt.

Sociala relationer: Uppmuntra patientens behov samt möjligheter att bevara viktiga relationer.

Symtomlindring: Främja patientens möjligheter till en så god symtomlindring som möjligt utifrån patientens behov.

Sammanhang: Möjliggöra patientens känsla av sammanhang utifrån patientens behov och vilja.

Strategier: Ta vara på patientens möjligheter att förhålla sig sitt närmande till döden på sitt eget sätt utifrån patientens behov (Regionala cancercentrum 2016, s.56).

Sjuksköterskans roll

När människan drabbas av ohälsa eller sjukdom som de inte kan hantera själv söker de sig till hälso- och sjukvården. Där förväntas det att sjuksköterskor och andra vårdprofessioner tar de problem och svårigheter som patienten söker för på allvar. Patienten förväntar sig att få vård och behandling som är av god kvalitet. Genom att sjuksköterskan tar del av patientens livsvärld får man veta vad som är betydelsefullt för att patienten ska må bra och känna välbefinnande. Livsvärlden är en erfarenhetsvärld som delas med andra och den är unik för varje individ (Ekebergh 2015a, ss. 66-68). Genom samtal kan sjuksköterskan möta patientens livsvärld. Syftet med samtalet är att lindra lidande, skapa välbefinnande samt att hjälpa patienten att finna meningsfullhet i tillvaron trots sjukdom. I det vårdande samtalet har sjuksköterskan en reflekterande hållning, det kräver engagemang och intresse för patientens livsvärld samt öppenhet för vad som händer i samtalet. Det vårdande samtalet börjar ofta med småprat, för att lära känna varandra. Det svåra för sjuksköterskan är att skapa förutsättningar för att patienten ska känna sig sedd samt att patienten ska känna bekräftelse för sina känslor, farhågor och förhoppningar (Ekebergh & Dahlberg 2015, ss. 129-132).

Utifrån den palliativa vårdens värdegrund präglas ord som närhet, empati, kunskap och helhet. Med dessa ord som grund kan sjuksköterskan ge en vård som har ett professionellt förhållningssätt. Syftet vid palliativ omvårdnad innebär att patientens vårdbehov och närståendes behov av stöd från sjuksköterskan tillgodoses. Målet är att uppnå bästa möjliga välbefinnande och att fysiska, psykiska samt existentiella behov bemöts utifrån ett helhetsperspektiv i vården. I palliativ vård är en central utgångspunkt teamarbete med andra yrkesgrupper, patienter och närstående, samt samarbetet med andra verksamheter. Det är viktigt att sjuksköterskan är väl införstådd att teamets gemensamma insatser görs för patienten och närståendes välmående (Svensk sjuksköterskeförening 2019).

Att möta patientens andliga behov vid livets slutskede ses som en viktig del av sjuksköterskans dagliga arbete. Det handlar om att söka efter meningen med livet och döden tillsammans med patienten och dennes närstående. Att samtala om existentiella frågor och värderingar gör att patientens andliga smärta och ångest kan lindras. För att skapa bättre relation mellan patienten och närstående är det betydelsefullt att sjuksköterskan möter de närståendes personliga behov av stöd och råd (Iranmanesh, Axelsson, Sävenstedt & Häggström 2010).

Sjuksköterskor upplever att patienter inte alltid övergår till palliativ vård i rätt tid. Vikten av att patienten erhåller ett brytpunktsamtal där vården övergår från behandlande vård till palliativ vård är betydelsefull för sjuksköterskan. Detta för att kunna ge god vård vid livet slutskede. Sjuksköterskor samtalar med patienterna på olika sätt. Det kan bero på att vissa sjuksköterskor inte känner sig bekväm med att samtala om viktiga och svåra frågor med patienten och närstående. Det är viktigt med tydlig kommunikation för patienter som vårdas i livets slutskede och deras närstående. Brist på kommunikation leder till att närstående inte upplever en “god död” (Boyd, Merkh, Rutledge & Randvall 2011).

Välbefinnande

Välbefinnande utgår från patientens livsvärld och uttrycker en känsla hos honom eller henne. Det har att göra med patientens inre upplevelser, därför är den unik och personligt för varje individ. Välbefinnande är patientens egna subjektiva upplevelse och det saknar objektiva bedömningsgrunder (Wiklund 2003, s. 80). Upplevelse av hälsa och välbefinnande handlar om vem man är, hur väl man känner sig själv, hur väl man förstår sig själv och sitt samspel med andra människor. Det handlar om att hitta ett sätt att leva med sig själv och med omvärlden. I dagens samhälle utsätts människan konstant för uppmaningar från massmedia, allt från goda råd till hur man bör och kan göra för att se bättre ut samt för att må bättre. Samtidigt förekommer det idéer om hur människan ska gå tillväga för att hitta sitt “riktiga jag”. Det kan vara positivt för vissa människor som mår bra av att använda sig av dessa råd. Troligtvis ger media inte de råd som verkligen ger hälsa och välbefinnande. Då kan risken vara stor att man inte finner sig själv eller hälsan och välbefinnandet utan blir istället mer vilsen och sökande (Dahlberg & Segesten 2010).

Lidande

Att lida innebär att utstå exempelvis smärta eller utstå smärtsamma händelser. Lidande kan ses som den mänskliga helhetsupplevelsen av att möta något ont som inte har något slut, de kan vara synliga eller dolda. Uppenbara lidanden i vården kan vara kroppslig smärta eller sjukdom. Lidandet är en fysisk, emotionell samt existentiell upplevelse med ångest, smärta eller oro. En upplevelse av lidande kan vara då människan drabbats av en allvarlig sjukdom där människans liv är hotat, akut eller kronisk smärta. Att lida är något naturligt och en del av att vara människa (Arman 2017, ss. 213-214). Eriksson (2018, s. 323) menar att lidandet är en kamp mellan det onda och det goda, mellan lidande och lusten. Utan lidande och lust vore livet tomt och utan rörelse.

Att möta och vårda patienter som upplever lidande utgör den grundläggande kompetensen för vårdande vård. Vårdaren kan i mötet med en lidande patient konfronteras med sina egna tankar kring lidande och frågor som vilket förhållningssätt man skall ha till den lidande patienten. Väljer vårdaren att ta distans och ha en undvikande attityd eller väljer hon att möta patienten som lider? Lidande har många olika ansikten och kan ge uttryck på många olika sätt genom sorg, förtvivlan, kamp exempelvis. Människors upplevelse av lidande är en ständig utveckling i olika faser av lidande. Dessa faser är förnekande, insikt samt kamp. Målet med kampen är att lindra lidandet (Arman 2015b, ss. 48-58).

Patientperspektiv och Livsvärld

Att vårda med livsvärlden som grund innebär att ta del av den värld av erfarenheter och upplevelser som en människa varit med om. Livsvärlden är unik för varje individ genom att ta del av patientens livsvärld förstår man patienten ur ett livsvärldsperspektiv. För att kunna förstå en annan persons livsvärld krävs öppenhet och vilja samt ett intresse för att vilja förstå. Livsvärld handlar om en hållning eller inställning till den vanliga världen såsom den erfars. Syftet med att ta del av en annan persons livsvärld är att fördjupa förståelsen för patientperspektivet. Patientperspektivet innebär att patienten är den främsta experten på sig själv och sin hälsa, sin sjukdom och på sitt lidande. Vårdaren bör därför vara intresserad av patientens upplevelser och erfarenheter (Ekebergh 2015b, s. 19). Det är småsaker som gör skillnad för patiener i palliativ vård. De sjuksköterskor som tog sig tid att lyssna och visa empati gjorde att patienterna kände sig sedda och omhändertagna. Genom att förstå patientens perspektiv kan vården individanpassas och sjuksköterskan kan utgå ifrån ett patientperspektiv (Black, McGlinchey, Gambles, Ellershaw och Mayland 2018).

Etiska ställningstaganden

Sjuksköterskan kan vårda enligt pliktetiken vilket innebär att det är hennes plikt att utföra den rätta handlingen. Vad som är den rätta handlingen bedöms av vilka egenskaper samt vilka motiv som handlingen har. Plikterna är en uppsättning regler att följa i olika sammanhang (Sandman, Kjellström 2013, s. 92). I närhetsetiken lyfts mötet fram och moralen ingår i tillvaron. En moralisk situation uppstår varje gång en människa möter en annan människa. Sjuksköterskan ställs då inför valet att göra goda eller onda handlingar (Sandman, Kjellström 2013, s. 153). Vårdande etik handlar om mänskliga relationer i vården. Hur vi ser på varandra samt är emot varandra är det som kallas en vårdrelation. Etiken i vårdandet är en fråga om hållningen och handlandet i det vardagliga och patientnära vårdarbetet (Arman 2015a, ss. 106-107). När sjuksköterskan vårdar patienter i livets slutskede upplevs stress, då det är andra patienter och vårdpersonal som samtidigt väntar på sjuksköterskans tid och uppmärksamhet (Walshe & Luker, 2010).

PROBLEMFORMULERING

Sjuksköterskan vårdar ofta palliativa patienter som är i livets slutskede. Sjuksköterskan har som mål att lindra patientens lidande. Sjuksköterskan möter inte bara patienten utan

också patientens närstående. Sjuksköterskan fungerar som spindeln i nätet genom att hon kommunicerar med patienten, dess närstående samt andra vårdprofessioner. Det kan finnas problem att vårda patienter ur ett etiskt perspektiv eftersom det kan finnas många olika viljor och synsätt på hur vården ska ske. Detta kan göra att sjuksköterskan kan uppleva stress samt en osäkerhet i de etiska ställningstaganden som beslutas eftersom hon jobbar så nära med patienten och dess närstående. Walshe och Luker (2010) påtalade den känslomässiga stressen som sjuksköterskor upplevde när de vårdade patienter i livets slutskede. Genom att ta reda på hur sjuksköterskans upplevelse är av den palliativa vården hoppas vi att få en förståelse för hur sjuksköterskan upplever de utmaningar och hur det dagliga arbetet inom den palliativa vården upplevs. Detta kan leda till fördjupad kunskap för sjuksköterskan som möter patienter i livets slutskede och därigenom kunna vara ett bättre stöd.

SYFTE

Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård i livets slutskede inom slutenvård.

METOD

Denna studie är en litteraturöversikt där artiklar från tidigare forskning granskas samt sammanställs. Enligt Friberg (2017, ss. 141-142) innebär en litteraturöversikt att man skapar en översikt över kunskapsläget inom ett visst omvårdnadsrelaterat område. Det innebär att ta reda på nuvarande forskning för att skapa en uppfattning om vad som tidigare har studerats. I denna studie har vi fokuserat på artiklarnas resultat inom ramen av sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård. Kunskapen har sedan fogats samman i ett resultat för att kunna utveckla nya kunskaper inom intresseområdet.

Inklusion- och exklusionskriterier

När sökningarna utfördes var författarna enade om att samtliga artiklar skulle vara vårdvetenskapliga och att fokus var på sjuksköterskornas upplevelse av palliativ vård samt att vården skulle ske inom slutenvård. Sökningarna avgränsades till titelsökning, peer-reviewed, att de skulle vara skrivna på engelska samt att artiklarna inte skulle vara äldre än tio år. Enligt Östlundh (2017, s.79) kan peer review sortera ut de artiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter och den största vetenskapliga publiceringen sker på engelska och därför valdes detta som ett inklusionskriterium. Inga exklusionskriterier användes vid sökningarna, däremot valdes artiklar bort som handlade om sjuksköterskans upplevelse till palliativ vård inom intensivvård, hemsjukvård, barn och andra vårdformer.

Datainsamling och urval

I denna litteraturöversikt har databaserna Cinahl och Medline använts för att söka fram relevanta artiklar. Databaserna har ofta olika ämnesområden som är indelade efter och innefattar ett litteratururval som är noga anpassat för ett visst område. Cinahl har information och litteratur om omvårdnadsvetenskap (Östlundh 2017, ss.67-73).

Databasen Medline innehåller bland annat artiklar med allmän och klinisk medicin, omvårdnad och hälso- och sjukvård (Arvidsson 2020).

För att göra en strategisk sökning och för att få fram ett bra litteratururval har boolesk sökteknik använts samt trunkering. Enligt Östlundh (2017, ss. 71-72) innebär en boolesk sökteknik att flera sökord används i kombination med booleska termer mellan orden. Booleska termer som använts är “AND” och “OR”. Författarna har också använt sig av trunkering för att möjliggöra träffar som innehåller ordets alla böjelser. Trunkering innebär att tecknet* läggs in efter sökordet och på så sätt inkluderas alla ord med samma rot, som i det här fallet med nurs*, då söker databasen efter alla böjelser i det ordet (Östlundh 2017, s. 73). Sökorden som användes vid sökningarna var palliative care, end of life care, dying, experience, emotions, perceptions, nurs*, nurses experience, “existential care” och communication skills.

Vid urvalet lästes först artikelns titel för att skapa en uppfattning om artikeln speglar syftet och i de artiklar som speglade syftet lästes därefter artikelns abstract. Efter granskning av artikelns abstract och om den uppfyllde syftet öppnades artikeln upp i fulltext för att granska artikeln noggrant. Från början valdes 15 artiklar ut men efter en analysering valdes fyra bort då dessa inte svarade mot syftet. Se bilaga 1 för en översikt av artikelsökningen.

Dataanalys

Efter datainsamlingen har artiklarnas innehåll analyserats och tolkats. Friberg (2017, ss.148-149) föreslår att artiklarna ska läsas flertalet gånger för att förstå sammanhanget och innehållet. Det kan också vara bra att göra en översiktstabell över de artiklar som ska vara med i studien. Tabellen ska bidra till en överskådlig grund till att kunna fortsätta med analysen, det ger en bra struktur på de material som ska analyseras. Den helhet som bildas när tabellen är klar ska därefter brytas ned till mindre delar. Författarna har läst artiklarna upprepade gånger var och en för sig för att få en helhetsförståelse av materialet. Likheter och skillnader i artiklarna har sedan analyserats och de centrala fynden har sammanställts, jämförts och diskuterats med varandra. För att få en överblick över de insamlade materialet gjorde författarna en tabell över syfte, metod, urval och resultat (bilaga 2). En skriftlig sammanställning gjordes där författarna fann meningsbärande begrepp och teman kunde urskiljas. Olikheter och likheter kunde också urskiljas mellan artiklarna och det presenterades i litteraturstudiens resultat. Författarna identifierade slutligen två huvudteman och sju subteman som kan ses i tabell 1.

Etiska överväganden

Under arbetets gång har etiska överväganden och ställningstaganden funnits i beaktning vid val av artiklar. De har förhållit sig kritiskt till sin egen förförståelse och strävat efter att inte välja artiklar som enbart svarar på författarnas egen ståndpunkt till ämnet. Informationen har inte medvetet förvrängts eller förvridits från forskningsresultaten. Artiklarna i resultatet har uppfyllt vetenskapsrådets etiska grundkrav. De fyra etiska grundkraven är grundläggande för att skydda individen som deltar i forskningen. Dessa

frågor handlar om frivillighet, integritet, konfidentialitet samt anonymitet (Vetenskapsrådet 2002).

RESULTAT

I resultatet i denna litteraturstudie ingår 11 vårdvetenskapliga artiklar, tre kvantitativa och åtta kvalitativa. Två huvudteman framkom ur resultatet och sju subteman (Tabell 1).

Tabell 1

Huvudtema Subtema

Svårigheter och utmaningar i den

palliativa vården •• Hantera känslor Sjuksköterskans hantering av stress

• Sjuksköterskans samspel med närstående

Kommunikation • När kommunikation blir en

utmaning • När kommunikation blir omvårdnad • Kollegornas betydelse för sjuksköterskan • Sjuksköterskans upplevelse av samtalets betydelse för en god kommunikation

Svårigheter och utmaningar i den palliativa vården

Hantera känslor

Enligt Zheng, Guo, Dong & Owens (2015) kritiserade sjuksköterskorna med mindre erfarenhet sig själva att de inte gjort tillräckligt för den döende patienten och för patientens närstående. De upplevde en maktlöshet och en vilja av att hjälpa patienten, samt vid dessa situationer upplevde de även negativa känslor som de hade svårt att hantera. Sjuksköterskorna som hade flera års erfarenhet uppgav att de inte kände skuldkänslor och att de påverkades mindre känslomässigt genom åren. Sjuksköterskorna, speciellt de med mindre erfarenhet, uttryckte ett behov av att lära sig mer om patienternas psykosociala förändringar som inträffar när döden närmar sig. Ghaljeh, Iranmanesh, Nayeri, Tirgari och Kalantarri (2016) belyste att sjuksköterskorna upplevde att det var svårare att ta hand om palliativa patienter än andra patienter. De menade att palliativa patienter krävde förutom fysisk vård mer psykosocialt stöd för att lindra rädsla och ångest de kunde ha inför döden. Å andra sidan belyser Parola, Coelho, Sandgren, Fernandes och Apóstolo (2018) att sjuksköterskorna som vårdade palliativa patienter upplevde en känsla av meningsfullhet. Sjuksköterskorna menade att patienterna som blev vårdade mådde bra av den vård som sjuksköterskorna utförde och

Sjuksköterskans hantering av stress

Hyunju och Kisook (2020) belyste att sjuksköterskorna kände sig stressade till följd av den höga arbetsbelastningen som rådde. Ett sätt för sjuksköterskan att hantera sin stress på kunde vara att ägna sig åt fritidsaktiviteter som att lyssna på musik, läsa böcker eller resa. Men även sömn och stöd ifrån familj samt kollegor kunde underlätta för sjuksköterskan att hantera stressen. Likaså Chan et al. (2019) belyste att stressen hos sjuksköterskor berodde på att det hade för mycket att göra samt att det berodde på att sjuksköterskorna hade för lite kunskap kring palliativ vård. Det framkom även att de sjuksköterskor som hade mindre erfarenhet i yrket och var yngre samt saknade utbildning i palliativ vård upplevde en högre stress och uttryckte att det var jobbigare att hantera situationer med palliativa patienter. De sjuksköterskor som hade utbildning i palliativ vård upplevde en signifikant lägre stress (ibid).

Sjuksköterskans samspel med närstående

Kongsuwan et al. (2016) belyste sjuksköterskans upplevelse av palliativa patienter inom akutsjukvård. De har tittat på två grupper av palliativa patienter, traumatiska och icke traumatiska. Där traumatiska beskrivs som olycksfall som till störst del var unga eller unga vuxna samt icke traumatiska där de mestadels var äldre och patienter med kroniska sjukdomar. Sjuksköterskorna upplevde att det var svårt för närstående att acceptera information om att patienten var döende i den traumatiska gruppen, eftersom de flesta var unga. Det var också svårt för sjuksköterskorna att ta hand om dessa närstående eftersom de uttryckte extrema känslor, speciellt sorg och ilska. I den andra gruppen där merparten av patienterna var äldre samt de som levt med kroniska sjukdomar under en längre tid, upplevde sjuksköterskorna att närstående lättare kunde acceptera patienternas situation än i den traumatiska gruppen. Sjuksköterskorna upplevde även att det var lättare att uppnå en fridfull död hos de patienter som tillhörde den icke traumatiska gruppen. Där kunde närstående under tidigare samtal ha tagit del av patientens vilja inför döden (ibid).

Kommunikation

När kommunikation blir en utmaning

Enligt Malloy, Virani, Kelly och Munévar (2010) stod sjuksköterskan ofta kvar med patienterna och närstående när de fått tuffa besked av läkaren och ska hjälpa dem att tolka samt lyssna på deras känslomässiga svar när de fått sådan information. Sjuksköterskorna som har mindre erfarenhet upplevde det som svårare att prata med närstående till palliativa patienter. De belyste att kommunikation i omvårdnadpraxis inte är enkel och naturlig, utan snarare komplex. För att tillgodose olika behov hos patienten och närstående måste sjuksköterskan som tillhandahåller palliativ vård utbildas i kommunikation likaväl som hen får utbildning i omvårdnad. Detta påvisade även Coyle et al. (2015) som belyste att sjuksköterskans kommunikationsförmåga är betydelsefull eftersom det är den som tillhandahåller stor del av vården och stödet till patienten.

När kommunikation blir omvårdnad

Malloy, Virani, Kelly och Munévar (2010) betonade att kommunikation är grundläggande hörnsten i palliativ vård. Fysiska symtom, psykosociala problem, lyssnande till förlust och sorg samt etiska och andliga problem är alla beroende av god kommunikation. Sjuksköterskan möter patienter och närstående i den palliativa vården i olika svåra situationer. Sjuksköterskans möjlighet att påverka vården positivt genom god kommunikation speglar faserna i allvarlig sjukdom. Sjuksköterskorna beskrev hur handlingar talade mycket mer än ord i vissa fall, när sjuksköterskorna var närvarande och stod kvar i de svåra stunderna för att lyssna visade sig vara betydelsefullt för patienten (ibid). Coyle et al. (2015) menade att sjuksköterskorna kan förbättra sitt sätt att kommunicera med patienter i palliativt skede om sjuksköterskan får utbildning i hur man kommunicerar med frågor som patienten kan ha i palliativ vård. Kommunikationen har visat sig vara av betydelse för att förbättra vård- och livskvaliteten för patienterna.

Kollegornas betydelse för sjuksköterskan

Ingebretsen och Sagbakken (2016) belyste hur sjuksköterskorna upplevde ett behov av närvaron till sina kollegor. De upplevde ett behov av att tillsammans med kollegor diskutera och reflektera kring händelser som upplevdes som emotionellt svårt. Dialogen mellan sjuksköterskorna hjälpte dem att hantera de svåra situationerna som kan uppkomma i vården av döende patienter. Deltagarna beskrev att sina känslomässiga utmaningar kunde leda till att berika upplevelser som ledde till personlig och professionell utveckling. Sjuksköterskorna beskrev svårigheter i att relatera till patientens känslor och utmaningar i bemötandet med patienter. De upplevde även mötet med patientens sorg och existentiella frågor som svåra att hantera. Andra svårigheter som sjuksköterskorna upplevde var det förhållningssätt de skulle ha till patienten, hur öppna de skulle vara och hur den professionella distansen skulle balanseras (ibid).

Sjuksköterskans upplevelse av samtalets betydelse för en god patientrelation

I Mishelmovich, Arber och Odelius (2016) studie framkom det att vikten av att skapa en god patientrelation för att lättare kunna informera och samtala om “dåliga nyheter”. Sjuksköterskorna menade att det är betydelsefullt att skapa goda patientrelationer. De goda relationerna var av betydelse och sjuksköterskorna upplevde att möjligheten till svåra samtal underlättade. Sjuksköterskorna belyste att det var sorgligt men på samma gång betydelsefullt att de fick meningsfulla relationer med patienten. Sjuksköterskorna såg det som en förmån att kunna ha djupa diskussioner samt djupa ordlösa samtal med någon som de lärt känna på så kort tid. Det framkom även att sjuksköterskorna upplevde skillnad i att samtala med äldre och yngre patienter. De kommenterade att det var en större utmaning att samtala med yngre patienter eftersom de yngre lever mer aktivt samt upplever en större förlust av att dö. I jämförelse med äldre patienter som kanske kan se att de har haft ett längre liv och att de var mer nöjda med vad de uppnått i livet (ibid). Tornöe, Danbolt, Kvigne och Sörlie (2015) menade att sjuksköterskorna kunde relatera till patienternas andliga och existentiella lidande kopplat till deras smärta, kamp och ångest när det gällde att försonas med sitt förflutna. Sjuksköterskorna upplevde även att döende patienter och deras familjer kunde bli främmande för varandra. Detta uppstod

såg att patienter ofta var djupt oroliga för hur deras barn och makar skulle klara sig utan dem. Förmågan att förstå när patienterna önskade eller hade behov av att prata upplevdes som en väsentlig färdighet hos sjuksköterskan. Det upplevdes även viktigt att ha förmågan att förmedla till patienten att det finns tid till att lyssna. Sjuksköterskorna beskrev sig själva som “känslomässiga behållare”, då de uppmanade patienter och familjemedlemmar att lufta sina tankar och känslor. Att hjälpa patienter och närstående att uppnå frid och lugn samt att acceptera döden, lösa sina praktiska saker samt uppnå försoning med deras förflutna kunde göra att sjuksköterskan kände att de hade kunnat ge tröst och stöd. Det hjälpte patienter att uppleva en god, fridfull och harmonisk död. Sjuksköterskorna betonade att förmedla tröst och bekräfta andra människors känslor krävde personligt mod, mognad och en vilja att beröras av patientens tårar och känslor (ibid).

DISKUSSION

Metoddiskussion

Den genomförda litteraturöversiktens underlag utgörs av 11 vetenskapliga artiklar med kvantitativ samt kvalitativ ansats. Enligt Axelsson (2012, s. 204) är det speciellt inom vetenskapen och hälsoinriktad forskning bra att använda både kvantitativa och kvalitativa artiklar för att kunna belysa ett område från flera olika vinklar och samtidigt få tillgång till en större mängd data. Sökningarna av artiklarna gjordes framförallt i databasen Cinahl men även i Medline. Dessa databaser användes eftersom de är inriktade på omvårdnad, medicin och angränsande områden. Både kvantitativ och kvalitativa artiklar inkluderades för att få en bredare bild av sjuksköterskans upplevelse att vårda palliativa patienter.

Författarna gjorde en litteraturöversikt eftersom det är viktigt att kunna granska och analysera forskning i sjuksköterskans yrke. Vid denna typ av arbete tränas förmågan att analysera och granska artiklar. Om författarna hade haft mer tid hade de i åtanke att det vore intressant att göra en empirisk studie. Detta hade kunnat lett till att resultatet fått en annan innebörd.

Arbetets resultat kan ha påverkats av att sökord har förbigåtts på grund av att sökord inte tagits med. Svårigheter som stöttes på var tolkning och analys av vissa artiklar eftersom de var skrivna på engelska. Risk missförstånd kan ha uppkommit men styrkan i att detta undvikits kan ha varit att artiklarna lästes av var och en av författarna. De artiklar som har använts har inte varit äldre än tio år. Denna avgränsning gjordes för att få relevant forskning samt för att begränsa antalet träffar. Vid två av sökningarna valde författarna att avgränsa årtalen till 2015-2020 eftersom sökningen hade ett omfattande resultat i träffar.

Artiklar från hela världen valdes att inkluderas i denna itteraturöversikt. Detta skulle kunna ses som en svaghet då innehållet skulle kunna bli för stort. Dock uppmärksammades det inga signifikanta skillnader i artiklarnas resultat utan snarare många likheter i sjuksköterskornas upplevelse av palliativ vård. Författarna valde att inte ta med de artiklar som handlade om sjuksköterskans upplevelse till palliativ vård

inom intensivvård, hemsjukvård, barn och andra vårdformer. Detta för att resultatet troligtvis hade blivit för omfattande.

Resultatdiskussion

Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård. Det identifierades två huvudteman i resultatet, svårigheter och utmaningar i den palliativa vården samt kommunikation. Av resultatet framkom det att sjuksköterskorna upplevde att det ställdes höga krav på en god kommunikation och att de kände sig pressade och känslomässigt berörda samt att de eftersträvade mer utbildning och stöd inom palliativ vård.

Samtal och kommunikation

Resultatet visade betydelsen av att vara närvarande som sjuksköterska och lyssna till patientens behov. Bemötandet och relationen mellan sjuksköterskan, patienten samt närstående ansågs betydelsefullt för att god vård och välbefinnande skulle kunna upplevas av patienten. När sjuksköterskan gav tid för samtal och tröst, genuin närvaro samt stöd främjades sjuksköterskans upplevelse av att känna sig betydelsefull. Att förstå vikten av att bara lyssna och vara närvarande hos patienten kunde lindra ångesten och oron hos patienten. Ingebretsen och Sagbakken (2016) beskrev att sjuksköterskans kommunikationsförmåga avspeglade sig i hur relationen mellan patienter, närstående och sjuksköterskan blev. I sjuksköterskans förmåga att vara närvarande och möta patienten i det existentiella lidandet spelade erfarenheten roll. Något sjuksköterskorna upplevde som viktigt i mötet med den döende patienten var att lyssna och inte säga för mycket. Dock belyste Bergenholtz, Ussing Timm och Missel (2019) att det råder tidsbrist inom palliativ vård. Sjuksköterskorna i studien önskade att finnas där för patienterna i större utsträckning. Tidsbrist medförde att samtal med patienterna prioterades bort och att tid för frågor och funderingar inte kunde tillgodoses för patienter och dess närstående. Samtalen hamnade mest på försämringen av patientens tillstånd och behandlingsnivå, samt vad som inte ska göras istället för att fokusera på den långsiktiga planeringen av vården (ibid).

Resultatet visade på samtalets och kommunikationens betydelse. Detta för att sjuksköterskan skulle kunna våga möta den palliativa patienten och ha de djupa samtalen kring existentiella frågor och döden. För att sjuksköterskan skall klara av att vårda en patient i livets slut krävs mognad, livserfarenhet samt mod av sjuksköterskan. Hussin, Wong, Chong och Subramanian (2018) styrker i sin studie att sjuksköterskors kunskap och kvalitet på den palliativa vården kommer med erfarenhet i yrket (ibid). Det kan vara påfrestande för sjuksköterskan att möta patientens lidande, oro samt ångest inför döden. Om kommunikationen och vårdrelationen är god tror författarna att det möjliggör för sjuksköterskan att lättare kunna vårda patienten och ge den vård som patienten önskar. Detta kan göra att sjuksköterskan lättare kan samtala kring existentiella tankar och känslor som patienten kan ha. Patienten kan på så vis mer delaktig i sin vård och det kan minska risken för missförstånd eller att patienten inte känner sig sedd eller lyssnad på. Ferrell, Buller, Paice, Anderson och Donesky (2019) påvisade vikten av utbildning i kommunikation som möjliggjorde en förbättrad och mer effektiv förmåga hos sjuksköterskan att kommunicera. Även Mc Court, Power, John

sågs som ett hinder för att kommunikationen skulle upplevas som god (ibid). Ferrell, Buller, Paice, Anderson och Donesky (2019) belyste att god kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten har betydelse för att patienten skall kunna bli delaktig i sin vård (ibid). Sjuksköterskans bör alltid utgå från ett patientperspektiv i mötet med sin patient. Detta för att patienten skall känna att hens autonomi och självbestämmande respekteras. Vilket möjliggör för patienten att lättare kunna uppleva välbefinnande som samtidigt skulle kunna lindra patientens lidande.

Stödet från kollegor och existentiella känslor

Resultatet belyste behovet av mentorskap som skulle kunna leda till att sjuksköterskan kändes sig mer trygg och mindre stressad i sin sjuksköterskeroll. Andersson, Salickiene och Rosengren (2016) styrkte detta då de menade att sjuksköterskor med begränsad erfarenhet betonade betydelsen av att få stöd av erfarna kollegor. Möjligheten för sjuksköterskan att ha erfarna kollegor att fråga tror författarna skulle kunna leda till att sjuksköterskan känner sig tryggare i sin roll när de vårdar palliativa patienter. Om sjuksköterskorna erbjödsstöd av en mentor eller kollegor ges det en bättre förutsättning för att sjuksköterskorna att orka med sitt arbete och få tid för återhämtning. Detta skulle kunna leda till att sjuksköterskor stannar kvar längre i yrket. Terakado och Matsushima (2014) menade den stress sjuksköterskor upplevde som vårdade patienter i ett palliativt skede på allmänna avdelningar berodde till stor del av utmattning och på hur mycket sjuksköterskan känslomässigt blev engagerad. Verktyg för att hantera stress behövs och är viktig för att sjuksköterskan skall må bra. Sjuksköterskorna i resultatet upplevde att de blev känslomässigt engagerade i patienterna. Sjuksköterskorna uttryckte upplevelser av en otillräcklighet i vårdandet. För att kunna ge god vård vid livets slut var det viktigt att sjuksköterskan har strategier för att hantera stress och egna känslor som uppkommer i mötet med den palliativa patienten. Törnquist, Andersson och Edberg (2013) påtalade att sjuksköterskorna beskrev att de hade olika strategier för att orka och inte bli för personligt involverad i patientens lidande. Således kunde sjuksköterskorna i viss utsträckning besluta om vilken nivå de involverade sin personliga dimension och hur mycket de lät sig känslomässigt beröras (ibid). Det som kan påverka hur mycket sjuksköterskorna känslomässigt blir berörda tror författarna kan grunda sig i olika faktorer. Exempelvis om sjuksköterskan var i samma ålder som patienten så kanske sjuksköterskan lättare identifierade sig med patienten. Om sjuksköterskan själv eller hens familj var drabbad av obotlig sjukdom kan detta ha påverkat hur sjuksköterskans känslor uttrycktes. Om sjuksköterskan hade stor erfarenhet i att vårda palliativa patienter skulle det kunna medföra att sjuksköterskan inte påverkats på samma vis som en sjuksköterska som aldrig eller mer sällan vårdat en palliativ patient.

Resultatet visade att sjuksköterskan upplevde ett behov av att känna stöd från kollegor. Detta upplevdes viktigt vid palliativ vård då det kan väcka existentiella känslor hos sjuksköterskan som vårdar palliativa patienter. Sjuksköterskan kan då tvingas reflektera över sina egna existentiella tankar. Om sjuksköterskan ges tid till att reflektera med kollegor kan detta vara av betydelse för att hen skall kunna hantera sina känslor, vilket kan leda till minskad upplevelse av stress. Varje sjuksköterskas upplevelse av stress är individuellt och behovet av stöd varierar. Författarna menar att personlighet, livserfarenhet samt erfarenhet i yrket kan vara av betydelse vid mötet med patienten och närstående. I dagens sjukvård inom slutenvården finns det inte så mycket erfarna sjuksköterskor som skulle önskas. Detta kan påverka den palliativa vården eftersom det

är just erfarenhet från kollegor som ofta efterfrågas av andra sjuksköterskor som har mindre erfarenhet. Sjuksköterskornas utbildning är en grund dock kan de behöva arbeta tillsammans med mer erfarna sjuksköterskor för att förbättra och utveckla sina egna förmågor i vårdandet. Samarbete framställs som en viktig del för att kunna bättra på färdigheterna och öka kunskapen. Ingebretsen och Sagbakken (2016) styrkte att sjuksköterskan upplevde det som skönt att ha en kollega att prata av sig med. Detta var av betydelse för sjuksköterskan att känna att det fanns någon som lyssnade. Empati, respekt samt ett professionellt bemötande är en god förutsättning för att patienten skall uppleva välbefinnande och god vård. Författarna anser om sjuksköterskan håller den professionella distansen till närstående och patienten skyddar hon även sig själv från känslomässig stress och från risken att själv bli utarbetad. Grønkjær (2013) menadeatt det är viktig att sjuksköterskorna är medvetna om tidiga tecken på stress och det är viktigt att sjuksköterskorna tar dessa symtom på stress på allvar. Detta för att minimera risken för ohälsa samt för att stärka sjuksköterskans självkänsla (ibid).

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling innebär att lägga samma vikt vid framtida generationers hälsa, välbefinnande och välfärd som vid de människor som lever nu. Hållbar utveckling består av olika dimensioner där de ekonomiska, ekologiska och sociala är grundläggande. Dimensionerna handlar om att resurserna inte är oändliga, att människor och länder skall ge en jämlik ekonomisk utveckling. Samt att de grundläggande behoven skall tillgodoses hos människor (Sandman & Kjellström 2013, ss. 338-339). Enligt FN:s agenda 2030 är hälsa en förutsättning för människor att bidra till att samhället utvecklas (Regeringskansliet 2016). Författarna menar att uppnår sjuksköterskan själv välbefinnande samt har en god hälsa i livet kan förutsättningen öka att hon själv utvecklas i sin roll. Om sjuksköterskan är välmående kan detta bidra till att hen bättre orkar med den påfrestande situationen i mötet med den palliativa patienten. Om stressnivån minskar hos sjuksköterskan kan det minska riskerna för att sjuksköterskan drabbas av sjukdom relaterat till stress. Denna studie belyser bland annat vad sjuksköterskan upplever som stressigt i mötet med en palliativ patient. Om åtgärder sätts in för att förebygga stress hos sjuksköterskan skulle detta enligt författarna kunna leda till att man besparar samhället kostnader för sjukskrivningar. På sikt skulle kunna leda till att sjuksköterskan orkar med sitt jobb i större utsträckning. Harrington (2019) belyser att känslomässigt engagemang och motståndskraft hos vårdgivare är korrelerade med förbättrade kvalitetsresultat och omvänt att utbrändhet och stress negativt påverkar patientsäkerheten. Att ta itu med de känslomässiga behoven hos vårdgivare är avgörande för att förbättra kvaliteten i hela sjukvården. I författarnas resultat framkom att sjuksköterskor önskade mer utbildning och kunskap inom palliativ vård. Upplevelsen av att vårda patienter i livets slutskede kräver god omvårdnad, närvaro men även en fördjupad kunskap inom palliativ vård. Harrington (2019) styrker att sjuksköterskornas kunskap kring palliativ vård ständigt bör förbättras.

SLUTSATSER

Att bemöta de palliativa patienters existentiella behov var en utmaning för sjuksköterskorna och de upplevde att de inte räckte till. Sjuksköterskorna bör få mer

självkänsla. Det bör även ingå mer utbildning inom palliativ vård i grundutbildningen. Författarna till denna litteraturöversikt har dragit följande slutsatser:

- För att säkerställa god omvårdnad vid palliativ vård behövs det mer utbildning för sjuksköterskor inom palliativ vård.

- Det är av betydelse att sjuksköterskan kan ta sig tid för samtal om patienters existentiella och andliga behov.

- Sjuksköterskor upplever svårigheter när det kom till kommunikation och samtal med patienten och närstående. Det är av stor vikt att stöttning av kollegor finns i teamet vid palliativ vård.

Förslag på vidare forskning är att göra en empirisk studie kring hur utbildning, förbättrade förutsättningar ifråga om tid för samtal och kollegial stöttning kan hjälpa sjuksköterskor i sitt arbete. Sådan forskning skulle kunna vara av betydelse för framtidens sjuksköterskor. Forskningen kan bidra till en bibehållen hälsa hos sjuksköterskan och ge förutsättningar för en god vård i livets slut.

REFERENSER

Arman, M. (2015a). En etik för medmänskligt vårdande. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber.

Arman, M. (2015b). Lidande och lindrat lidande. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber. Arman, M. (2017c) Lidande. I Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (Red). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, E., Salickiene, Z. & Rosengren, K. (2016). To be involved — A qualitative study of nurses' experiences of caring for dying patients. Nurse Education Today. Vol: 38, pp. 144-149. DOI: 10.1016/j.nedt.2015.11.026

Arvidsson, K. (2020). Databaser efter ämne.

https://bib.hb.se/eresurser/databaser_id.php?id=68 [2020-03-27]

Axelsson, Å. (2012). Litteraturstudie. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.).(2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss.203–219

Bergenholtz, H., Ussing Timm, H. & Missel, M. (2019). Talking About End of Life in General Palliative Care – What’s Going on? A Qualitative Study on End-of-Life Conversations in an Acute Care Hospital in Denmark. MC Palliative Care. Vol: 18(1), pp. 1-14. DOI:10.1186/s12904-019-0448-z.

Black, A., McGlinchey, T., Gambles, M., Ellershaw, J. & Mayland, C R. (2018) The ‘lived experience’ of palliative care patients in one acute hospital setting - a qualitative study. BMC Palliative Care. Vol:17(1). DOI: 10.1186/s12904-018-0345-x

Boyd, D., Merkh, K., Rutledge, D., N., & Randall, V. (2011). Nurses’ Perceptions and Experiences With End-of-life Communication and Care. Oncology Nursing Forum. Vol:38(3), pp.229-239. DOI:10.1188/11.ONF.E229-E239.

Chan, C WH., Chow, M CM., Chan, S., Sanson-Fisher, R., Waller, Amy., Lai, T TK. & Kwan C WM. (2019). Nurses' perceptions of and barriers to the optimal end-of-life care in hospitals: A cross-sectional study. Journal of Clinical Nursing.

DOI:10.1111./jocn.15160.

Coyle,N., Manna, R., Shen, M J., Banerjee, S C., Penn, S., Pehrson, C., Krueger, C A., Maloney, E K., Zaider, T. & Bylund, C L. (2015) Discussing Death, Dying, and End-of-Life Goals of Care: A Communication Skills Training Module for Oncology Nurses. Clinical Journal of Oncology Nursing, Vol:19(6), pp. 697-702.

DOI:10.1188/15.CJON.697-702

Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & Vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur.

Ekebergh, M. (2015a). Att förstå patienten ur ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (Red.). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber.

Ekebergh, M. (2015b). Vårdvetenskap som kunskap och perspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (Red.). (2015). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber.

Ekebergh, M. & Dahlberg, K. (2015) Vårdande och lärande samtal. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (Red.). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber.

Eriksson, K. (2018). Vårdvetenskap - Vetenskapen om vårdandet om det tidlösa i tiden. Stockholm: Liber.

Ferrell, B., Buller, H., Paice, J., Anderson, W. & Donesky, D. (2019). End-of-life Nursing and Education Consortium Communication Curriculum for Interdisciplinary Palliative Care Teams. Journal of Palliative Medicine. Vol. 22(9), pp.182-1091. DOI: 10.1089/jpm.2018.0645.

Friberg, F. (2017) Att göra en litteraturstudie. I Friberg, F. (Red). Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.

Ghaljeh, M., Iranmanesh, S., Nayeri, N D., Tirgari, B. & Kalantarri, B. (2016).

Compassion and care at the end of life: oncology nurses' experiences in South-East Iran. International Journal of Palliative Nursing, Vol: 22(12), pp. 588-597. DOI:

10.12968/ijpn.2016.22.12.588.

Grønkjaer, LL. (2013) Nurses’ experience of stress and burnout: a literature review. Klinisk Sygepleje. Vol: 27 (1), pp. 15–26.

Harrington, KJ., Affronti, ML., Schneider, SM., Razzak, AR. & Smith TJ. (2019). Improving Attidudes and Perceptions About End-of-Life Nursing on a Hospital-Based Palliative Care Unit. Journal of hospice and palliative Nurses Association. Vol: 21(4), pp. 272-279. DOI: 10.1097/NJH.0000000000000523.

Hussin, E. O. D., Wong, L. P., Chong, M. C. & Subramanian, P. (2018). Factors associated with nurses`perceptions about quality of end-of-life care. International Nursing Review. Vol. 65. pp. 200-208. doi: 10.1111/inr.12428.

Hyunju, K.& Kisook, K. (2020). Palliative Cancer Care Stress and Coping Among Clinical Nurses Who Experience End-of-Life Care. Journal of hospice and palliative nursing, Vol:22(2), pp. 115-122. DOI: 10.1097/NJH0000000000000624.

Ingebretsen, L., & Sagbakken, M. (2016). Hospice nurses’ emotional challenges in their encounters with the dying. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being, 11(1). DOI: 10.3402/qhw.v11.31170.

Iranmanesh, S., Axelsson, K., Sävenstedt, S., & Häggström, K. (2010). Caring for Dying and Meeting Death: Experiences of Iranian and Swedish Nurses. Indian Journal of Palliative Care, Vol:16(2), 90-96. doi:10.4103/0973-1075.68405.

Kongsuwan, W., Matchim, Y., Nilmanat, K., Locsin, R. C.,Tanioka, T. & Yasuhara, Y. (2016). Lived experience of caring for dying patients in emergency room. International nursing review, Vol:63(1), pp. 132-138. DOI: 10.1111/inr.12234.

Malloy, P., Virani, R., Kelly, K. & Munévar, C. (2010). Beyond bad news: communication skills of nurses in palliative care. Journal of Hospice & Palliative Nursing, Vol:12(3), pp.166-176. DOI: 10.1097/NJH.0b013e3181e24a97.

Mc Court, R, Power, J., John, J. & Glackin, M. (2013) General nurses´experiences of end-of-life care in the acute hospital setting: a literature review. Interantional Journal of Palliative Nursing. Vol: 19(10), pp.510-516. DOI: 10.12968/ijpn.2013.19.10.510. Mishelmovich, N., Arber, A. & Odelius, A. (2016) Breaking significant news: The experience of clinical nurse specialists in cancer and palliative care. European Journal of Oncology Nursing. Vol: 21, pp.153-159. DOI:10.1016/j.ejon.2015.09.006

Parola, V., Coelho, A., Sandgren, A., Fernandes, O. & Apóstolo, J. (2018) Caring in palliative Care: A Phenomenological Study of Nurses´Lived Experience. Journal of hospice and palliative nursing. Vol: 20(2), pp. 180-186. DOI:

10.1097/NJH.0000000000000428

Regeringskansliet (2016). Agenda 2030 - För hållbar utveckling. Stockholm: Regeringskansliet.

Regionala cancercentrum (2016). Nationellt vårdprogram – Palliativ vård i livets slutskede. Stockholm Gotland: Regionala cancercentrum.

Sandman, L & Kjellström, S. (2013). Etikboken - Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.

Socialstyrelsen (2006). Vård i livets slutskede - Socialstyrelsens bedömning av utvecklingen i landsting och kommuner. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2018). Palliativ vård - Förtydligande och konkretiserande av begrepp. Stockholm: Socialstyrelsen.

Svensk sjuksköterskeförening (2019). Sjuksköterskor för palliativ omvårdnad

KOMPETENSBESKRIVNING AVANCERAD NIVÅ – Specialistsjuksköterska med inriktning palliativ vård. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Terakado, A. & Matsushima, E. (2014). Work stress among nurses engaged in palliative care on general wards. Psykho Oncology. Vol: 24(1), pp. 63-69. DOI:

Tornöe, K, A., Danbolt, L, J., Kvigne, K., & Sörlie, V. (2015). The challenge of consolation: nurses’ experiences with spiritual and existential care for the dying-a phenomenological hermeneutical study. BMC Nursing. Vol:14(62), pp. 1-12. DOI:10.1186/s12912-015-0114-6.

Törnquist, A., Andersson, M., & Edberg, A. (2013). In search of legitimacy – registered nurses’ experience of providing palliative care in a municipal context. Scandinavian Journal of Caring Sciences. Vol: 27(3), pp. 651–658.

DOI:/10.1111/j.14716712.2012.01074.x.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer - inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. [2020-04-07].

Walshe, C., & Luker, K. A. (2010). District nurses’ role in palliative care provision: A realist review. Journal of Nursing Studies, 47), 1167-1183.

doi:10.1016/j.ijnurstu.2010.04.006.

Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur. Zheng, RS., Guo, QH., Dong, FQ. & Owens, RG. (2015) Chinese oncology

nurses´experience on caring for dying patients who are on their final days: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies. Vol: 52(1), pp. 288-296. DOI:

10.1016/j.ijnurstu.2014.09.009.

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I Friberg, F. (Red). Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.

Bilagor

Bilaga 1.

Databas

Sökdatum Sökord Avgränsningar Antal träffar Titlar som motsvarar syftet

Lästa

abstract Artiklar till resultatet

Medline

200317 palliative care or end of life care AND experiences or perceptions AND nurs* 2015-2020, English language, Peer review, Titelsökning 104 20 10 3 Cinahl 200317 nurs*(ej titelsök) AND e xperience or emotion* AND palliative care or end of life care or dying 2015-2020, English language, Peer review, Titelsökning 32 9 7 5 Cinahl 200319 Nurses experience AND "existential care" AND palliative care 2010-2020 English language Peer review 2 1 1 1 Cinahl

200319 Palliative care or end of life care AND communication skills AND nurs* 2010-2020 Peer review Titelsökning 4 2 2 2

Bilaga 2. Artikelöversikt

Författare, årtal,

titel, tidskrift Syfte Metod och urval Resultat

Författare: Chan, C WH., Chow, M CM., Chan, S., Sanson-Fisher, R., Waller, Amy., Lai, T TK. & Kwan C WM. Årtal: 2019. Titel: Nurses' perceptions of and barriers to the optimal end-of-life care in hospitals: A cross-sectional study. Tidskrift: Journal of Clinical Nursing. Att bedöma sjuksköterskans uppfattning av optimal vård av livslängd i livets slut inom slutenvård och utvärdera

sjuksköterskans upplevda hinder i livets slut.

Kvantitativ tvärsnittsstudie. STROBE-checklista har använts. 175 sjuksköterskor deltog. Av dessa var 139 kvinnor och 36 män. Deltagarna arbetade på någon typ av avdelning på sjukhuset och de rekryterades genom att utföra ett bekvämlighets-test. Exklusionskriterier var deltidsanställda samt nyutexaminerade sjuksköterskor. Sjuksköterskor utan erfarenhet av att ta hand om döende patienter rapporterade ett signifikant högre antal upplevda hinder och problem. Sjuksköterskas ålder, utbildningsnivå, palliativ utbildning eller inte, ha erfarenhet av att bry sig om döende patienter eller inte var signifikant förknippade med deras upplevda hinder, medan sjuksköterskas kön, arbetsår, arbetstid per vecka inte var någon signifikant skillnad på. Författare: Coyle,N., Manna, R., Shen, M J., Banerjee, S C., Penn, S., Pehrson, C., Krueger, C A., Maloney, E K., Zaider, T. & Bylund, C L. Årtal: 2015. Titel: Discussing

Death, Dying, and End-of-Life Goals of Care: A

Communication Skills Training

Syftet med denna studie är att anpassa en kommunikationstränings-modul för onkologiska sjuksköterskor. Kvalitativ studie där deltagarna fått se en 45 minuter didaktisk film därefter har de delats in i mindre grupper där de utspelar ett rollspel med en simulerad patient. Efter detta har de använt sig av 5-punkt, likertskala hur de upplevde att samtala med palliativa Resultatet visade att efter workshopen upplevde sjuksköterskorna att det var mer accepterat och enklare att kommunicera med döende samt palliativa

patienter och samtala om döden med dessa

Module for Oncology Nurses. Tidskrift: Clinical Journal of Oncology Nursing. patienter. Totalt 247 sjuksköterskor som arbetade inom onkologi deltog. Författare: Ghaljeh, M., Iranmanesh, S., Nayeri, N D., Tirgari, B. & Kalantarri, B. Årtal: 2016. Titel: Compassion and care at the end of life: oncology nurses' experiences in South-East Iran. Tidskrift: International Journal of Palliative Nursing. Utforska sjuksköterskornas upplevelse av att ta hand om döende patienter. Kvalitativ fenomenologisk hermeneutisk analys. De utförde fördjupade semistrukturerade intervjuer på 10 sjuksköterskor som arbetade på en onkologisk avdelning i Iran. Alla deltagare hade erfarenhet av omhändertagande av döende patienter. Att ta hand om döende individer kräver att sjuksköterskor utvecklar en nära relation med patienten. Resultatet visar att för att kunna skapa en nära relation med patienter och deras anhöriga måste sjuksköterskor vara närvarande, aktivt lyssna, dela sina berättelser och övertygelser samt respektera patientens tro. Författare: Hyunju, K.& Kisook, K. Årtal: 2020. Titel: Palliative Cancer Care Stress and Coping Among Clinical Nurses Who Experience End-of-Life Care. Tidskrift: ournal of hospice and palliative nursing.

Identifiera den stress som uppstår genom att ta hand om cancerpatienter och metoderna för att hantera stressen bland onkologi-sjuksköterskor Kvantitativ tvärsnittsstudie. 185 sjuksköterskor svarade på en enkät Sjuksköterskorna hade >6 månaders erfarenhet av palliativ vård och cancervård. Resultatet visade att erfarenhet och ålder spelade en avgörande roll i hur sjuksköterskorna kunde hantera stress. De sjuksköterskor som hade bäst förutsättningar var de som arbetat i tre till fyra år. Författare: Ingebretsen, L., & Sagbakken, M. Årtal: 2016. Titel: Hospice nurses’ emotional

Syftet var att utforska sjuksköterskornas känslomässiga utmaningar när de vårdade döende patienter på sjukhus. En kvalitativ fenomenologisk hermeneutisk studiedesign. 10 individuella djupintervjuer Resultatet visade fyra slutsatser -Sjuksköterskorna kände sig känslomässigt berörda.

-encounters with the dying. Tidskrift: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being kvinnliga sjuksköterskor som arbetade heltid och de var mellan 20-60 år gamla. Sex av dessa sjuksköterskor arbetade på hospice och de fyra andra arbetade på sjukhus. identifierade sig med patientens situation och måste därför distansera sig. -Den känslomässiga utmaningen i samband med omvårdnaden kring en döende patient som sjuksköterskorna ställs inför. -Sjuksköterskornas egna tankar om sin egna död och hur de levde sitt liv blev påtaglig.

Författare: Kongsuwan, W., Matchim, Y., Nilmanat, K., Locsin, R. C., Tanioka, T. & Yasuhara, Y. Årtal: 2016. Titel: Lived experience of caring for dying patients in emergency room. Tidsskrift: International nursing review. Belysa betydelsen av sjuksköterskornas upplevelse av att ta hand om döende patienter på en akutavdelning. En kvalitativ fenomenologisk hermeneutisk studiedesign. Med individuella djupintervjuer på 12 sjuksköterskor som arbetat minst 2 år och som har tagit hand om döende patienter på en akutavdelning. Resultatet beskriver två grupper av patienter. En icke traumatisk grupp och en traumatisk grupp. Dessa grupper jämfördes med varandra. I Traumagruppen var patienterna och deras familjer inte förberedda för döden. Sjuksköterskorna upplevde att det var mycket svårt för dessa familjer att acceptera att patienterna var kritiskt sjuka och döende. Det gjorde det svårt för sjuksköterskan att bemöta dessa familjer. I den icke

traumagruppen var familjen mer förberedd på patientens död och accepterade den bättre vilket gjorde att sjuksköterskan upplevde det lättare att bemöta familjen. Författare: Malloy, P., Virani, R., Kelly, K. & Munévar, C. Årtal: 2010. Titel: Beyond bad

news: communication skills of nurses in palliative care. Tidskrift: Journal of Hospice & Palliative Nursing. Att utvärdera sjuksköterskans perspektiv på kommunikation i palliativ vård. Kvantitativ studie. 333 sjuksköterskor gick en utbildning. Därefter svarade de 333 sjuksköterskorna på ett frågeformulär där de fick gradera sina upplevelser från 1-10. Därefter fick de svara på två öppna frågor. Resultatet påvisade många aspekter av kommunikation är utmanande för sjuksköterskorna. Att prata med patienter om andliga problem och om smärta eller symtom betraktades som mycket svårt. Det upplevdes också svårt att kommunicera med patienter och närstående från olika kulturer, samt att prata med patienter som fått “dåliga nyheter”. Författare: Mishelmovich, N., Arber, A. & Odelius, A. Årtal: 2016. Titel: Breaking significant news: The experience of clinical nurse specialists in cancer and palliative care. Tidskrift:

Syftet var att utforska sjuksköterskors erfarenhet av att ge information som är av betydelse till patienter med avancerad och/eller terminal cancer. En kvalitativ fenomenologisk studie. Tio semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor. Resultatet visade att erfarna sjuksköterskorna kände sig trygga i att informera om ”dåliga nyheter” med hjälp av personcentrerad kommunikation. Sjuksköterskorna upplevde att genom att bygga

of Oncology

Nursing. tillsammans med patienten

möjliggjorde det att det blev lättare att prata med patienten.

Sjuksköterskorna upplevde att det var särskilt utmanande att informera yngre patienter. Författare: Tornöe, K, A., Danbolt, L, J., Kvigne, K., & Sörlie, V. Årtal: 2015. Titel: The challenge of consolation: nurses’ experiences with spiritual and existential care for the dying-a phenomenological hermeneutical study. Tidskrift: BMC Nursing Beskriva sjuksköterskors upplevelse av andlig och existentiell vård för döende patienter på ett sjukhus En kvalitativ fenomenologisk hermeneutisk studiedesign. Individuella intervjuer utfördes på sex sjuksköterskor som arbetade på en allmän/onkologisk avdelning på sjukhus. Sjuksköterskorna upplevde att patienternas andliga och existentiella lidande uttryckte sig i form av fysisk, emotionell, relationell, andlig och existentiell smärta. Sjuksköterskorna relaterade patienternas andliga och existentiella lidande till deras smärta, kamp och ångest när det gällde försoning med deras förflutna, deras nära och kära och det faktum att deras tid var slut.

Författare: Parola, V., Coelho, A., Sandgren, A., Fernandes, O. & Apóstolo, J. Årtal: 2018. Titel: Caring in palliative Care: A Phenomenological

Syftet var att beskriva de upplevda erfarenheterna hos sjuksköterskor som arbetade med palliativ vård. En kvalitativ fenomenologisk studie. Data samlades med hjälp av ostrukturerade intervjuer av nio sjuksköterskor som arbetat med palliativ vård i Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde en känsla av meningsfullhet för den vård de gav. Samtidigt upplevde sjuksköterskorna

Study of Nurses´Lived Experience. Tidskrift: Journal of hospice and palliative nursing.

minst ett år. sig frustrerade över att de inte lyckats distansera sig. Resultatet visade också att sjuksköterskorna själva gavs möjlighet att reflektera med sig själv när de vårdade palliativa patienter och detta öppnade upp till en personlig utveckling hos sjuksköterskan. Författare: Zheng, RS., Guo, QH., Dong, FQ. & Owens, RG. Årtal: 2015. Titel: Chinese oncology nurses´experience on caring for dying patients who are on their final days: A qualitative study. Tidskrift: International Journal of Nursing Studies Belysa kinesiska sjuksköterskors

upplevelse av att ta hand om döende cancerpatienter. Kvalitativ beskrivande studie, Semistrukturerade intervjuer utfördes på 28 sjuksköterskor. Alla hade vårdat palliativa patienter. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde att de hade bristande kunskap inom palliativ vård och de kände att de inte hade erfarenhet av att vårda eller kommunicera med palliativa patienter.