SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
”
Kontakter är viktigt och dom känner jag
att jag har liksom.”
-En kvalitativ studie om betydelsen av Apl, arbetslivserfarenhet och sociala
nätverk.
” Networks are important and I kinda feel that I have them.”
- A qualitative study about the importance of apprenticeship trainings,
work experience and social networks
Malin Larsson
Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Examinator: Elin Ennerberg Datum för uppsatsseminarium: 2021-06-03 Handledare: Jonas Olofsson
3
Sammanfattning
Under livet ställs människor inför olika val exempelvis inför gymnasiet men även efteråt då många behöver välja om de vill försöka etablera sig på arbetsmarknaden eller fortsätta utbilda sig. Ungdomar som lämnar gymnasiet har vanligtvis mindre arbetslivserfarenhet än äldre personer vilket innebär att de kan ha svårt att konkurrera om arbetstillfällen. Arbetslivserfarenhet och sociala nätverk kan ha stor betydelse för möjligheterna att få ett jobb efter avslutad gymnasieutbildning. Arbetslivserfarenhet kan också vara en del av formellt och informellt lärande. Erfarenheter från arbetslivet kan också bidra till att utveckla kompetenser för att kunna genomföra väl grundade utbildnings- och yrkesval.
I den här undersökningen har 5 informanter från gymnasiets yrkes- och högskoleförberedande program deltagit i en kvalitativ intervjustudie som syftar till att undersöka vilken betydelse arbetsplatsförlagt lärande och arbetslivserfarenheter har haft på informanternas inställning till fortsatt utbildning och arbete men även vilken betydelse sociala nätverk har haft. Undersökningen har utgått från följande frågeställningar: Vilken betydelse har informanternas Apl och arbetslivserfarenheter haft för deras inställning till förvärvsarbete och vidare studier? Vilken betydelse har informanternas sociala nätverk haft för att anskaffa sig arbetslivserfarenhet? Studiens resultat har sedan analyserats utifrån Hodkinson & Sparkes Careershipteori samt begreppen handlingshorisont, pragmatiskt rationella beslut, brytpunkter och fält. Studiens resultat visar att arbetslivserfarenhet och sociala nätverk kan underlätta övergången mellan skola och arbete eller vidare studier.
4
Förord
Jag vill börja med att tacka min handledare Jonas Olofsson för all värdefull feedback du givit mig med under det här arbetets gång. Ett stort tack till alla informanter som gjort det här arbetet möjligt. Jag vill även tacka kollegor, vänner och familj för det stöd jag fått från er och möjligheten att bolla tankar och idéer. Det har varit guld värt under den här resan!
5
Innehållsförteckning
1. Inledning 7
1.1 Syfte och frågeställning 8
1.2 Disposition 8
2. Bakgrund 9
2.1 Betydelsen av arbetslivserfarenhet 9
3. Tidigare forskning 11
3.1 Arbetsplatsförlagt lärande 11
3.2 Betydelsen av sociala nätverk 12
3.3 Career management skills 13
3.4 Sammanfattning 14
4. Teori 16
4.1 Handlingshorisont och pragmatiskt rationella beslut 16
4.2 Brytpunkter 17
4.3 Fält 17
4.4 Sammanfattning 18
5. Metod 19
5.1 Metodval 19
5.2 Urval och etiska ställningstaganden 21
5.3 Analys och bearbetning 22
6. Resultat 23
6.1 Arbetslivserfarenheter och utbildningsval 23
6.2 Arbetslivserfarenheter och sociala nätverk 25
6.3 Resultatsammanfattning 28
7. Analys 29
7.1 Arbetslivserfarenhet och beslutsfattande 29
7.2 Strukturella brytpunkter och sociala nätverk 30
7.3 Slutsatser 31
8. Diskussion 33
8.1 Resultatdiskussion 33
6
8.3 Metoddiskussion 35
8.4 Förslag på vidare forskning 36
9. Referenser 37
10. Bilagor 40
10.1 Intervjuguide 40
7
1. Inledning
Genom hela livet ställs individer inför olika val, i synnerhet ungdomar som ska välja till gymnasiet men också efteråt när de kan hamna i en situation där de behöver välja mellan att fortsätta studera eller att försöka etablera sig på arbetsmarknaden för att undvika hamna i arbetslöshet. Hur individer får kunskaper om arbetslivet kan se olika ut. Det kan både vara formellt- och informellt lärande som båda kan bidra till att utveckla kompetenser som kan vara till nytta framtida yrkes och utbildningsval (Olofsson, 2018). Vikten av utbildning har också vuxit sig starkare med åren och även inom yrken som tidigare setts som mindre kvalificerade krävs idag utbildning för att kunna klara av arbetet (SOU 2006:12, 74). Ungdomar tenderar också att i större utsträckning bli arbetslösa periodvis och en risk för jojo-etablering där individen pendlar mellan temporära arbeten och arbetslöshet förstärks (SOU 2006:12, 36).
Vilka förutsättningar ungdomar har för att få jobb kan skilja sig åt beroende på utbildningsbakgrund. Elever som läst yrkesprogram etablerar sig vanligen på arbetsmarknaden en tid efter studenten, även om skillnader finns mellan olika yrkesprogram beroende på arbetsmarknadens behov av arbetskraft inom olika branscher (SOU 2020:33, 170). Detta skiljer sig förhållningsvis åt från den grupp unga som valt högskoleförberedande program och som ej gått vidare till studier som kan ha en svagare ställning på arbetsmarknaden (SOU 2018:71, 151 - 152). Eftersom ungdomar som lämnar gymnasiet har mindre arbetslivserfarenhet kan de ha svårare att konkurrera om arbetstillfällen med personer som redan har en etablerat sig på arbetsmarknaden. (Holmlund, 2021, 92 - 95). Kontakter inom arbetslivet och arbetslivserfarenhet kan därför vara en viktig del i att kunna etablera sig på arbetsmarknaden och för att minska risken att hamna i arbetslöshet (SOU 2006:12, 41). Det här innebär en svårighet för ungdomar som vill etablera sig på arbetsmarknaden då det krävs arbetslivserfarenhet för att få ett arbete, men för att få arbetslivserfarenhet krävs också att kunna få ett jobb. Arbetslivserfarenhet kan inhämtas från praktikplatser, extrajobb och sociala nätverk. Müller (2020, 18) beskriver att arbetslivserfarenheter från sommar- och extrajobb också kan bidra till att ungdomar får kontakter inom arbetslivet som kan underlätta att få ett arbete.
8
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med den här undersökningen är därför att ta reda på hur informanternas kunskaper och praktiska arbetslivserfarenhet påverkat deras inställning till förvärvsarbete och fortsatta studier. Undersökningen kommer att utgå från följande frågeställningar:
- Vilken betydelse har informanternas Apl och arbetslivserfarenheter haft för deras inställning till förvärvsarbete och vidare studier?
- Vilken betydelse har informanternas sociala nätverk haft för att anskaffa sig arbetslivserfarenhet?
1.2 Disposition
I kapitel två ges en kunskapsbakgrund kring betydelsen av arbetslivserfarenhet vid etablering på arbetsmarknaden. Kapitlet tar också upp formellt och informellt lärande. I kapitel tre presenteras tidigare forskning utifrån tre olika teman, arbetsplatsförlagt lärande, betydelsen av sociala nätverk och career management skills. I kapitel fyra lyfts den valda teorin fram samt de begrepp som jag valt att använda i undersökningen. I kapitel fem presenteras metodval och tillvägagångssätt samt hur den empiriska data behandlats och analyserats. I kapitel sex följer undersökningens resultat. I kapitel sju kommer analysen av resultat kopplat till undersökningens teori, frågeställningar och syfte. Avslutningsvis kommer kapitel åtta där undersökningens resultat, metod och teori lyfts samt förslag på tidigare forskning ges.
9
2. Bakgrund
Arbetslivserfarenhet kan ha betydelse för etablering eftersom den kan ge ungdomar kontakter med arbetslivet, praktiska kunskaper och utveckla kompetenser som kan ha positiv effekt för dem vid inträdet på arbetsmarknaden.
2.1 Betydelsen av arbetslivserfarenhet
Ungdomar som tidigt skaffar sig arbetslivserfarenhet kan skapa sig goda möjligheter för att etablera sig på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning (Müller, 2020, 3). Det kan göra inträdet på arbetsmarknaden mindre riskfylld. Vilket också är något som styrks av Törnqvist (2008, 79) som beskriver att högskolestudenter som har arbetslivserfarenhet inom branschen för deras utbildning har en ”inträdesbiljett till arbetsmarknaden” som leder till att de snabbare kan få ett arbete än de som saknar har erfarenheter. För dem gäller det i stället att bevisa för arbetsgivare att utbildningen har försett dem med adekvata kunskaper. Müller (2020, 3 - 4) har undersökt vilken betydelse kontakter inom arbetslivet har för ungdomar på gymnasiet. I undersökningens resultat framkommer det att ungdomar från yrkesprogram som får goda kontakter inom arbetslivet under sin studietid på gymnasiet etablerar sig snabbare än den gruppen som inte hade kontakter inom arbetslivet. Müller beskriver precis som Törnqvist ovan att kontakterna inom arbetslivet och framför allt inom den bransch som ungdomen utbildar sig är viktig för att få ett första jobb efter studenten. För elever som inte arbetat under sin tid på gymnasiet kan etableringen på arbetsmarknaden bli en större utmaning. Det kan i sin tur leda till negativa konsekvenser för ungdomar då arbetsgivare kan välja bort ungdomar som tidigare varit arbetslösa när de rekryterar ny personal eftersom de kan vara osäkra kring individens produktivitet (Engdahl, 2021, 108). Arbetslivserfarenheter kan hjälpa ungdomar utveckla kompetenser som kan gynna deras ställning på arbetsmarknaden. Förutom praktiska yrkeskunskaper kan arbetslivserfarenhet från bland annat praktikplatser utveckla individers kommunikativa förmågor, självförtroende och ledarskap. Ungdomarna utvecklade även förmågor att hantera stress och utveckla karriärkunskap. Erfarenheter från praktik eller annan
10
arbetslivserfarenhet kan ha positiva effekter för ungdomars karriär under flera år (Silliman, Edwards & Johnson 2020, 9 - 10).
Arbetslivserfarenhet kan dessutom innebära både ett formellt och informellt lärande beroende på hur lärandet är strukturerat. Kompetensutveckling på en arbetsplats kan ses som ett formellt lärande då syftet med aktiviteten är att få nya kunskaper. Exempelvis om en arbetstagare behöver utbildning för att bli behörig att arbeta med en viss maskin eller utbildning för ett visst system som används inom arbetet. Det kan också vara en del av arbetsplatsens verksamhetsutveckling och bidra till att personalen har kunskap som behövs för att möta framtida utmaningar. Informellt lärande kan också ske på arbetsplatser genom att exempelvis få nya arbetsuppgifter. Ett annat exempel kan vara arbete i team där personalen delar med sig av kunskaper och erfarenhet till varandra (Olofsson, 2018).
11
3. Tidigare forskning
I detta kapitel kommer tidigare forskning inom arbetsplatsförlagt lärande, vidare också kallat Apl att presenteras. Därefter kommer även forskning om sociala nätverk samt career management skills, som vidare också benämns CMS att lyftas fram.
3.1 Arbetsplatsförlagt lärande
Arbetsförlagt lärande är en del av gymnasieskolans yrkesprogram, som innebär att en del av lärandet är förlagt på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Det finns flera syften med Apl, bland annat att utbildningen ska ge eleverna verklighetsförankring och bidra till att göra dem anställningsbara. Utöver det så får också eleverna möjligheter att förstå yrkeskulturer samt att utveckla en yrkesidentitet inom det område där de senare kan arbeta. Apl kan också bidra till ökade kunskaper om entreprenörskap och hur det är att driva företag. Under Apl ska eleven också ha tillgång till en handledare som ska besitta sådana kompetenser som behövs för att lära ut yrket (Skolverket, 2016, 13 - 19).
Inom gymnasieskolan är däremot inte arbetsplatsförlagd utbildning obligatoriskt inom alla gymnasieprogram utan det är främst elever inom yrkesprogrammen som har arbetsplatsförlagt lärande under utbildningen. Apl under utbildningen skapar förutsättningar för att etablera sig på arbetsmarknaden eftersom det kan bidra till kontakter inom arbetslivet men också praktiska erfarenheter. Elever inom gymnasieskolans yrkesprogram kan ha flera Apl-perioder under utbildningen, vilket kan ha en positiv effekt för elevernas möjligheter att komma ut i arbete och på sikt också etablera sig på arbetsmarknaden (SOU 2006:102, 38 – 39).
De elever som läser högskoleförberedande program har i mycket lägre utsträckning praktik under utbildningen och kan därför ha sämre förutsättningar att skapa sig ett nätverk och arbetsgivarkontakter (SOU 2020:33). Liknande mönster finns inom
12
högskoleutbildningar där de som läst utbildningar med inslag av praktik vanligen kommer ut i jobb snabbt efter avslutad utbildning (SOU 2006:102, 38 - 39).
3.2 Betydelsen av sociala nätverk
Betydelsen av sociala nätverk för att etablera sig på arbetsmarknaden är som störst när arbetslivserfarenheten är låg, som det kan vara för ungdomar. Men i och med att individer får mer arbetslivserfarenhet så minskar också betydelsen av formell utbildning. Sociala nätverk kan också vara ett sätt att kontrollera individens förmågor. Det innebär att individer med begränsade sociala nätverk kan missgynnas vid en rekrytering om den ställs mot en person med större socialt nätverk (Hensvik & Skans, 2013, 15). Risken bedöms alltså som lägre att anställa någon med ett stort socialt nätverk i motsats till de som inte har det där risken kan ses som större.
Tholen et al. (2013, 150 - 151) beskriver att nätverk och praktikplatser går hand i hand. Genom praktikplatser så skapar individer sig ett nätverk som underlättar när de ska etablera sig på arbetsplatser, men också att nätverket kan hjälpa till att hitta bra praktikplatser. Genom praktik får också individen prova olika arbetsplatser och yrkesroller vilket kan underlätta den framtida karriärplaneringen. Att ha ett socialt nätverk kan underlätta processen för arbetssökande då individer kan få information om arbeten och att företag kommer att rekrytera ny personal innan den informationen kommit ut till allmänheten (Korpi, 2001, 158) Tholen et al. (2013, 147 - 151) menar att nätverk har stor betydelse för ungdomars etablering på arbetsmarknaden genom att ungdomar ofta blir erbjudna jobb via praktikplatser eller personer i sitt nätverk. Det är något som styrks av Kelly & Kenway (2010, 31 - 32) som undersökt hur yrkesutbildningar där skola och arbetslivet samverkar kan ge eleverna möjligheterna att skapa sociala nätverk som kan underlätta övergången från skola till arbete. Även Håkansson & Tovatt (2017, 81 - 83) påvisar nätverkets betydelse på arbetsmarknaden och genom att ha ett socialt nätverk kan nya möjligheter till anställning komma fram. I modern tid har betydelsen av sociala nätverk blivit allt viktigare när det kommer till rekrytering av personal och att det är något som har växt. I och med den digitala tid vi lever i så har det också blivit lättare att vårda sociala nätverk genom sociala medier. Exempelvis finns numera LinkedIn som är ett socialt media med syfte att öka och bibehålla professionella
13
sociala nätverk (LinkedIn, uå). Kelly & Kenway (2010, 30) beskriver också nätverkandet som något som numera sker rationellt och som behöver underhållas och vårdas för att kunna bibehållas, men att det också kan bero på vilken typ av kontakter personen har i sitt nätverk så krävs olika mycket underhåll. Korpi (2001, 168) beskriver att vanligtvis finns det flesta kontakterna bland familj och vänner och därför krävs inte någon större ansträngning att upprätthålla och vårda det nätverk som individen har. Det kan dock tänkas att personer som den arbetssökande har en lösare koppling till som exempelvis före detta kollegor eller tidigare studiekamrater kan behöva ett visst underhåll och bibehållen kontakt med för att kunna använda som ett socialt nätverk i sammanhang för arbetssökande. Genom att använda sig av sociala medier kan individer bibehålla kontakt med personer de vanligtvis inte träffar så ofta. Vid arbetslöshet finns dock en risk att individer drar sig tillbaka från sociala sammanhang och tenderar i och med det att förlora kontakten med de sociala nätverk som hen skulle kunna haft hjälp av för ett återinträde på arbetsmarknaden (Korpi, 2001, 168).
3.3 Career management skills
I internationella sammanhang används begreppet career management skills. Sultana (2012, 228) beskriver att det kan finnas olika definitioner av uttrycket till exempel självguidning, karriärutbildning och karriärplanering. Hur uttrycket definieras beror på kontexten och kulturen där begreppet används. För att underlätta har ELGPN, ett nätverk som verkar inom vägledning för medlemsländer inom EU och som tagit fram riktlinjer för career management skills:
(1) the lifelong acquisition of career management skills (CMS); (2) the facilitation of access by all citizens to guidance services; (3) the ensuring of quality in guidance provision; and
(4) the encouragement of coordination and cooperation among the various national, regional and local stakeholders.
Sultana (2012) beskriver att det finns en utmaning att hitta en definiering av CMS som passar i länderna men att CMS även kan beskrivas som kompetenser eller kunskaper för att kunna styra sina egna livsprojekt.
14
Det hänger ihop med EU:s direktiv om livslångt lärande som syftar till att utveckla och bibehålla nyckelkompetenser som ska stärka deras konkurrenskraft på arbetsmarknaden och öka deras anställningsbarhet (Europaparlamentet, 2006, 10 - 13). Ett annat sätt att tolka CMS är att samla information om sig själv, utbildningar och yrken samt förmågan att kunna genomföra beslut och karriärövergångar (Sultana, 2012, 229). Skolverket (u.å., 26) beskriver begreppet som valkompetens där syftet är att stötta ungdomar och vuxna och utveckla de kompetenser som behövs för att göra väl grundade val. Vägledning delas ofta upp i två olika delar, en generell vägledning som innebär att ge individer information, arbetsgivarkontakter, göra studiebesök och liknande (Skolverket, u.å., 26 – 27). Den snäva vägledningen syftar till individens självkännedom och se sig själv i förhållande till olika alternativ samt att få stöttning i sin valprocess (Skolverket, 2013, 36).
Valkompetens bör ses som en process och ett lärande där individer både får ny kunskap och möjlighet att utveckla förmågor som rör val och väljande (Skolverket, u.å., 37). Att utveckla sin valkompetens genom undervisning där kopplingen mellan skola och arbetsliv synliggörs, samt de kunskaper som prao eller Apl gett om arbetslivet kan individer väva in erfarenheterna i beslutsbilden och på så sätt kan de stå bättre förberedda inför en arbetsmarknad i ständig förändring (Skolverket, u.å., 95).
3.4 Sammanfattning
Arbetsplatsförlagt lärande är en obligatorisk del i gymnasieskolans yrkesprogram. Genom Apl får elever möjlighet att skapa sig en yrkesidentitet samt att få fördjupade kunskaper om vad det innebär att arbeta på arbetsplatsen.
Sociala nätverk har betydelse för etableringen på arbetsmarknaden eftersom många får jobb via kontakter. Arbetslivserfarenheter från Apl eller extrajobb kan också hjälpa individer att utöka sina sociala nätverk.
Career management skills, CMS är riktlinjer framtagen av ett nätverk inom EU som satt upp riktlinjer kring vägledning. CMS kan definieras som kunskap om sig själv och olika alternativ samt att genomföra karriärbeslut.
15
Genom Apl och extrajobb kan unga få kontakter inom arbetslivet som hjälper dem vid etablering på arbetsmarknaden. Via sina arbetslivserfarenheter kan ungdomarna utveckla kompetenser som underlättar framtida utbildnings- och yrkesval.
16
4. Teori
I det här kapitlet kommer Hodkinson & Sparkes (1997) Careership Theory att presenteras samt centrala begrepp så som habitus, handlingshorisont och fält som kan förklara en individs väljande och syn på sina möjligheter och begränsningar.
4.1 Handlingshorisont och pragmatiskt rationella beslut
Pragmatiska rationella beslut är något som Hodkinson & Sparkes (1997, 33 - 36) beskriver som något som är kontextbundet samt att besluten tas inom handlingshorisontens arena där vårt habitus, arbetsmarknad, värderingar, självbilden finns som i sin tur påverkar vilka beslut en individ tar. Habitus beskrivs av Bourdieu & Passeron (2008, 19) som en samling av livserfarenheter som individen samlat på sig. Habitus påverkar individens värderingar och föreställningar vilket innebär att det är något som är personligt. Individens habitus ligger till grund för dennes handlande och kan aldrig frikopplas från människan utan är något som individen ständigt bär med sig och skapar principer som påverkar dennes handlingar framåt. De pragmatiska rationella besluten påverkas enligt Hodkinson & Sparkes (1997, 33) också utifrån individens arbetslivserfarenheter samt att tips och råd från vänner och bekanta vävs in i beslutsbilden. Individens val är endast delvis rationella eftersom känslor och sinnesstämning är också påverkansfaktor som påverkar utfallet på de val som individen gör. Utöver detta så förklaras det i teorin att individen sällan väljer mellan flera olika valalternativ utan att det snarare kan handla om att acceptera en möjlig väg.
Handlingshorisont beskrivs av Hodkinson & Sparkes (1997, 34 - 35) som en arena där beslut tas. Hur handlingshorisonten ser ut beror på individens habitus och strukturella förutsättningar som till exempel arbetsmarknaden samt den kunskap som finns kring alternativen. En individs handlingshorisont kan både möjliggöra och begränsa en dennes valmöjligheter Handlingshorisonten inte är något som är statiskt utan något som kan förändras över tid. Individen kan enbart göra val utifrån det som är känt och ligger inom
17
dennes handlingshorisont och karriärvalen kommer därefter genom pragmatiska rationella beslut.
4.2 Brytpunkter
Genom livet infaller olika brytpunkter. Hodkinson & Sparkes (1997, 39 - 40) Har delat in brytpunkterna i tre olika kategorier, strukturella brytpunkter, frivilliga brytpunkter och påtvingade. Brytpunkter kan uppstå under hela livet. Den strukturella brytpunkten kan exempelvis vara att ta studenten, det vill säga att utbildningen tar slut och ett aktivt val måste ske om personen i fråga vill fortsätta utbilda sig eller söka arbete. En annan strukturell brytpunkt är pensionen. Det strukturella brytpunkterna är något som sker utifrån hur samhället är strukturerat. Frivilliga brytpunkter kan beskrivas som sker genom ett aktivt val, exempelvis att säga upp sig på arbetet för att börja studera eller att byta jobb. Den sista brytpunkten är den påtvingade brytpunkten som innebär att yttre faktorer tvingar till förändring. Det kan exempelvis vara ett företag som går i konkurs eller att en individ blir uppsagd på grund av arbetsbrist. Vissa av brytpunkterna kan förutses eller till och med vara planerade medan andra kan komma plötsligt, vilket också kan innebära att individens reaktion kring brytpunkten kan se olika ut beroende på dennes habitus. För vissa kan brytpunkter vara traumatiska medan det för andra knappt påverkat dem. Likheten mellan de olika brytpunkterna är att alla påverkar individens habitus i olika stor utsträckning exempelvis när en gymnasieelev börjar läsa på högskola och blir student eller att hen börjar jobba och på så vis blir en förvärvsarbetande.
4.3 Fält
Hodkinson & Sparkes (1997, 36 - 37) beskriver fältet på ett sätt som inom den här kontexten kan ses som utbildnings- och arbetsmarknaden. Inom fältet spelar olika spelare där alla har olika positioner och makt. Förenklat kan det beskrivas som en fotbollsplan och beroende på individens habitus så påverkas positionen på fältet. Individens resurser kan påverka vilken position på fältet individen har. Fältet kan också ses inom kontexter som lokala, nationella
18
och globala. Under ett arbetsliv kan positionen på fältet förändrats genom att individen förflyttar sin position genom utbildning eller makt. På fältet gör alla individer pragmatiskt rationella beslut utifrån sitt habitus och sina personliga handlingshorisonter. Karriärbeslut kan därför ses som en interaktion mellan flera olika faktorer inom fältet och de möjligheter som kommer och går.
4.4 Sammanfattning
Careershipteorin är skapad av Hodkinson & Sparkes (1997) och syftar till att förklara vad som påverkar individers karriärbeslutande. Bland annat menar de att alla människor gör pragmatiskt rationella val utifrån de kunskaper de har om sig själv, arbetsmarknaden och olika alternativ. Karriärval görs inom en individs handlingshorisont, vilket både kan begränsa och möjliggöra olika valalternativ. Det vill säga vilka arbeten och utbildningar individen ser som möjliga eller inte. Det finns också olika fält där val sker, i den här uppsatsen kommer arbetsmarknaden att vara ett sådant fält där alla på fältet har olika positioner men också olika mycket makt. Under livets gång sker också olika brytpunkter, de kan vara frivilliga, strukturella och påtvingade. I informanternas fall står de inför en strukturell brytpunkt där de kan välja mellan att fortsätta studera eller att försöka etablera sig på arbetsmarknaden.
19
5. Metod
I det här avsnittet kommer metodvalet för undersökningen att presenteras. Därefter kommer tillvägagångssättet för urvalet av informanter att redogöras, hur det empiriska materialet har analyserats och kodas samt vilka etiska ställningstaganden som gjorts.
5.1 Metodval
Eftersom det i den här undersökningens syfte är att belysa avgångselever från gymnasiet berättelser anses en kvalitativ metod i form av intervjuer vara att föredra framför en kvantitativ metod. En fördel med en kvalitativ metod i form av intervjuer är att deltagarna kommer ha möjlighet att prata fritt kring ämnet för studien samt att fördjupande frågor kan ställas och på så vis svaren utvecklas (Larsen, 2018, 36 - 37). Som stöd för intervjuerna användes en semistrukturerad intervjuguide med frågor formulerade utifrån de aktuella frågeställningarna. Intervjuguiden är som tidigare nämnts semistrukturerad vilket innebär att alla informanter får samma frågor ställda till sig men att det finns utrymme för följdfrågor samt förtydliganden om det behövs (Larsen, 2018, 139). Informanterna i den här undersökningen är avgångselever på gymnasiets nationella program. Det genomfördes totalt 5 intervjuer varav 4 elever var från yrkesprogram och 1 elev var från högskoleförberedande program. Alla informanter i den här undersökningen går på samma skola i en svensk småstad. Informant 1 läser industriprogrammet och arbetar extra på en industri som svetsare. Informant 2 läser vård och omsorgsprogrammet och arbetar extra på ett äldreboende. Informant 3 läser vid industriprogrammet och arbetar extra inom ett industriföretag. Informant 4 läser vård och omsorg och arbetar extra inom hemtjänsten.
Informant 5 läser ekonomiprogrammet och arbetar extra på en livsmedelsbutik.
Inför det första intervjutillfället gjordes en testintervju där jag fick möjlighet att ställa mina intervjufrågor till en person inom målgruppen för att se hur mina frågor fungerade. Larsen (2018, 142) menar att fackspråk eller främmande uttryck kan göra informanter osäkra och medföra att de kan ha svårt att besvara frågor i en intervju. Efter testintervjun gjordes därför
20
några mindre justeringar i frågornas formuleringar för att de lättare skulle förstås av mottagaren.
På grund av den rådande coronapandemin ansågs digitala videomöte som det bästa alternativet ur smittspridnings hänseende, eftersom de rådande rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten är att träffa så få nya kontakter som möjligt (Folkhälsomyndigheten, 2021). Att genomför intervjuerna via digitala intervjuer kan även ha underlättat ungdomarnas möjligheter att delta i studien då gymnasieskolan delvis undervisning i skolan och på distans, då ungdomarna kan medverka så länge de har tillgång till internetuppkoppling. Det hade varit möjligt att genomföra telefonintervjuer också men här ansågs fördelarna med digitala intervjuer övervägande. I den digitala intervjun i form av ett videomöte kan icke verbal kommunikation såsom kroppsspråk och gester fångas upp och att båda deltagande parter i intervjun kan se varandra kan ha positiv inverkan på samtalsklimatet, till skillnad från en telefonintervju. Dock uppstod problem med internetuppkopplingen under några av intervjuerna och kamerorna stängdes av, för att ljudet skulle bli bättre. Problemet med internetuppkopplingen anses inte i detta fall påverkat samtalsklimatet nämnvärt då relationen redan var etablerad. Intervjuerna i denna studie genomfördes med mjukvaruprogrammen Google Meet och Microsoft Teams utifrån informanternas önskemål.
Genom att beskriva tillvägagångsättet för hur denna studie är genomförd kan detta bidra till undersökningens validitet och reliabilitet. Reliabiliteten har jag försökt uppnå genom att noggrant beskriva mitt tillvägagångssätt samt att göra intervjufrågorna begripliga för informanterna. Eftersom validiteten kan vara svår att bedöma har jag under arbetets gång ställt mig frågan om vilka slutsatser som går att dra utifrån tolkningarna av den empiriska data, samtidigt som det funnits en medvetenhet om att slutsatser bör vara väl övervägda och med försiktighet (Larsen, 2018, 129 - 131).
21
5.2 Urval och etiska ställningstaganden
Urvalet av informanter skedde genom godtyckligt urval som innebär att personer som kan tänkas vara relevanta utifrån undersökningens frågeställning fått förfrågan om att delta i undersökningen (Larsen, 2018 125 -126). Anledningen till att valet föll just på den här gruppen är att de kan tänkas ha mycket att säga om synen på den egna framtiden och att det inte finns någon annan som har full insyn i deras situation och vilka tankar de kan ha kring utbildning och arbete.
Kontakten har skett genom att jag mailat rektorerna på en gymnasieskola och presenterat syftet med den aktuella undersökningen och frågat om hjälp att komma i kontakt med elever som kan tänka sig att ställa upp på en intervju. Därefter har jag fått kontaktuppgifter till elever som sagt ja till att medverka. Vid ett första telefonsamtal presenterades syftet med undersökningen, de forskningsetiska principerna utifrån informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002,7 - 14). Informationskravet innebär att de som deltar i en undersökning i förväg har rätt att få veta undersökningens syfte samt att de deltar frivilligt i undersökningen. Samtyckeskravet innebär att informanten deltar av fri vilja och närsomhelst har rätt att avbryta sin medverkan. Konfidentialitetskravet innebär att information kring deltagare ska hanteras på ett korrekt sätt och inte spridas till obehöriga även att inspelat material lagras på ett sätt så det olovligen kan spridas. Nyttjandekravet innebär att den insamlade data endast får användas i den aktuella undersökningen och inte i annan forskning.
Efter att informanterna fått information om innebörden av att delta i undersökningen fick eleven muntligen godkänna att hen ville medverka i en intervju och då bokades tid för intervjun in. När möteslänken till det digitala mötet skickades stod även här de forskningsetiska principerna nedskrivet i mailet för att eleven skulle få informationen skriftligt och i lugn och ro kunna ta del av vad det innebär att medverka i studien. I början av varje intervju gjordes återigen en genomgång av de etiska förhållningssätten för att klargöra att informanten fortfarande ville delta och ifall det uppstått några frågor kring undersökningen och individens medverkan.
22
5.3 Analys och bearbetning
Efter varje intervju transkriberades det inspelade materialet direkt och därefter kodades materialet och de centrala delarna markerades med olika färger. När alla intervjuer var transkriberade och kodade genomfördes en innehållsanalys där alla kodade delar plockades ut och sattes i en tabell för att lättare kunna se mönster. Därefter sorterades de i olika teman som fick utgöra grunden för undersökningens resultat. Bearbetningen av materialet har sedan skett genom en induktiv ansats där de mönster som framkommit under intervjuerna får utgöra resultatet för undersökningen. Kvale & Brinkmann (2014, 238 - 239) beskriver den induktiva ansatsen som ett sätt att närma sig forskningsområdet utan för många idéer om resultatet i förväg.
23
6. Resultat
I det här kapitlet kommer undersökningens resultat att presenteras med stöd av citat från informanterna. Informanterna kommer att benämnas utifrån en siffra exempelvis Informant 1.
6.1 Arbetslivserfarenheter och utbildningsval
I detta avsnitt framkommer det att alla informanter har arbetslivserfarenheter från sommar- och extrajobb sedan tidigare samt att de har haft en påverkan på ungdomarnas karriär- och utbildningsval på olika sätt.
Under intervjuerna framkommer det att tidig arbetslivserfarenhet har påverkat informanternas karriärplaneringsprocess på ett eller annat sätt. Informant 2 beskriver att betydelsen av sitt sommarjobb påverkat valet av utbildning till gymnasiet då hen insåg att arbetet med barn på förskola inte var något som passade och att det i stället var inom vården hen trivs som allra bäst.
Det första två somrarna jobbade jag på dagis och förskolan. Men jag märkte att jag inte riktigt hade tålamod med barn, i alla fall inte med små barn. 2017 sommarjobbade jag för första gången inom vården, äldreomsorgen. Redan efter första dagen märkte jag att det är det här jag vill göra. För då får man pyssla om människor och det har alltid varit med mig att jag vill hjälpa människor på det ena eller andra sättet. Så då gjorde jag ett omval och valde Vård och omsorg först. (Informant 2)
Sommarjobbet inom både förskola och äldreomsorgen hade på så sätt stor betydelse för Informant 2 då hen insåg att arbete med små barn inte var något som passade hen, men att arbeta med äldre i stället var något informanten trivdes mycket bra med, även om båda jobben handlar om att hjälpa människor.
24
Informant 4 beskriver på liknande sätt att sommarjobb för hen har varit ett sätt att få prova på olika yrken för att kunna få mer kunskap om sig själv och var hen kan passa att arbeta som.
Ja det har jag gjort. Jag började när jag var 16 år då hade jag första sommarjobbet inom pizzeria. Det var mitt första sommarjobb, jag jobbade där. För jag ville testa. Jag är en sån som vill testa allt för att veta vart jag passar. (Informant 4)
Under intervjun med informant 4 framkommer det att hen inte bara sommarjobbat på en pizzeria utan även haft sommarjobb på ett industriföretag innan valet av gymnasieprogram till slut föll på Vård och omsorgsprogrammet eftersom hen sedan länge haft en dröm om att arbeta på sjukhus.
Informant 3 som sedan sin tid på högstadiet haft ett extrajobb på en industri beskriver sitt val av gymnasieutbildning på följande sätt.
Jag hade lite halvdåliga betyg från [grundskolan] och så satt jag med en arbetskamrat och skulle sortera några bitar och då började vi prata om skolan. Då sa han - Du kanske skulle kunna börja på industriprogrammet? -Vad gör man där då? Så berättade han att han gick där och jag tyckte det verkade intressant så jag sökte. Så kom jag in. (Informant 3)
På så vis har extrajobbet haft betydelsen för det utbildningsval som Informant 3 har gjort. Genom samtal med kollegan på sitt extrajobb fick personen mer information om industriprogrammet och innehållet i utbildningen vilket också resulterade i att hen sökte sig dit.
Informant 5 har likt de andra informanterna under sin uppväx haft flera sommar- och extrajobb och började redan i 11års åldern att plocka jordgubbar på sommaren, senare har hen även arbetat med gräsklippning för samhällsföreningen där hen bor och sedan även på den lokala livsmedelsbutiken. Genom att börja tjäna egna pengar redan i ung ålder har Informant 5 skapat sig ett intresse för ekonomi som i sin tur har bidragit till att hen sökt till ekonomiprogrammet på gymnasiet. Hen beskriver sina arbetslivserfarenheter så här:
Jag har liksom alltid tyckt det vart kul och är liksom långt ifrån bortskämd. Och när jag jobbar så har jag sett att det lönat sig. Ser värdet i pengar. (Informant 5)
25
För Informant 5 var det med andra ord inte arbetet i sig som bidragit till utbildningsvalet utan i stället konsekvenserna av arbetet, att tjäna egna pengar som haft en avgörande betydelse. Genom att tjäna egna pengar också förstå värdet i dessa samt ett delat intresse med en närstående påverkade valet av gymnasieutbildning.
Informant 1 beskriver i intervjun att hen som tidigare arbetat inom industri i ett annat land innan hen kom till Sverige valt att söka till Industriprogrammet då hen kände till det sedan tidigare.
I början visste jag inte vilket program jag skulle välja och jag undersökte och kollade lite överallt och jag har hittat programmet inom det jag jobbat med innan. Industri, inom tillverkning, svarvning och svetsning. Och det har jag jobbat med innan och det vill jag göra igen. Det är bra ämne jag tar då jag redan har kunskapen om det ämnet. (Informant 1)
I intervjun beskriver Informant 1 sitt val av gymnasieprogram som något osäkert till en början men att valet till slut föll på Industriprogrammet då det var något som hen kände till sedan tidigare och såg att sina kunskaper om ämnet sedan tidigare kunde vara en fördel om hen påbörjade utbildningen inom programmet.
6.2 Arbetslivserfarenheter och sociala nätverk
Under intervjuerna tillfrågades informanterna om hur de såg på sina möjligheter att få jobb efter gymnasiet. Det som framkom då var att några av dem redan har jobb som väntar på dem efter studenten och att de sociala nätverken har varit avgörande för att detta skulle ha varit möjligt.
Informant 1 som tidigare nämnt arbetat inom industri i ett annat land har under sin tid på gymnasiet arbetat extra på en industri och har där också blivit erbjuden ett jobb efter studenten. Så här beskriver hen sin situation:
26
Förbereder ett jobb för mig själv genom svetsning. Jag har gått tre kurser inom svetsning och jag har gjort lite praktik och dom tyckte om det. Och de tycker det är bra om jag jobbar hos dom. (Informant 1)
I intervjun framkommer det också att en fast anställning skulle ha stor betydelse för Informant 1 då detta skulle kunna innebär större chanser att få permanent uppehållstillstånd i Sverige.
Informant 4 som läser Vård och omsorgsprogrammet beskriver i intervjun ett liknande scenario där hen genom praktik inom hemtjänsten under utbildningen blivit erbjuden både sommar- och extrajobb under studietiden. Hen har under sista året haft praktik på sjukhuset på en kirurgisk akutvårdsavdelning där hen också trivdes väldigt bra och blev tillfrågad av chefen på avdelningen om hen var intresserad av att sommarjobba där med möjlighet till förlängning.
Så frågade hon vad jag tänkte göra efter skolan. Då sa jag att jag vill plugga vidare och hon sa du kan jobba här medan du pluggar om du vill. (Informant 4)
Informant 4 har som mål att i framtiden utbilda sig till operationssjuksköterska men måste läsa upp några ämnen på vuxenutbildningen innan dess. Samtidigt som hen såg möjligheterna till att kunna arbeta extra vid sidan av sina studier.
Informant 2 som precis som Informant 4 gått på Vård och omsorgsprogrammet beskriver att det finns ett intresse även hos hen, att arbeta på sjukhus men att hen i större utsträckning värdesätter en trygg anställning.
Asså sen jag haft praktik på sjukhuset så kan jag tänka mig att jobba på sjukhuset, men inte just nu för nu har jag chans att få fast anställning på ett äldreboende som jag är på just nu. Så jag tar ju det före, såklart. Men jag kan föreställa mig att arbeta på sjukhuset också. (Informant 2)
Informant 2 har blivit erbjuden en tillsvidareanställning på det äldreboende där hen arbetat extra under studietiden. Hen beskriver också att arbetskamraterna på boendet är ett sammansvetsat team och att det är viktigt att trivas på sin arbetsplats för att få balans mellan arbete och fritid.
27
Informant 3 som arbetat på en industri sedan gymnasiet beskriver också att det är viktigt att trivas på jobbet och att man kan skämta kollegor emellan. När jag frågar Informant 3 hur hen fick jobbet svarar hen så här:
Det är farsan som var produktionsledare då, så började jag. Det var då jag bara satt hemma hela tiden och då tyckte farsan att jag kunde komma ner och jobba lite så jag hade något att göra. Sen kom jag då och gjorde det jag skulle göra och sen har det bara rullat på. (Informant 3)
Nu har Informant 3 snart arbetat extra på företaget i sex år. Under åren har hen fått nya och mer kvalificerade arbetsuppgifter vilket också har varit uppskattat och gjort att hen fortsatt ser positivt på en karriär inom företaget efter avslutat gymnasium. Under intervjun så framkommer det att Informant 3 har haft praktik på två olika ställen, det som hen jobbat extra på och ett annat ställe som hen inte fick så bra bild av. Så här beskriver Informant 3 de företag hen arbetat extra på under flera år:
Det är på [Företagsnamn], jag har varit där så länge och alla känner varandra där och jag känner dom flesta. Så det hade varit en dröm, ett tag i alla fall. Sen om man hade kunnat hoppa upp och få en ny roll så hade väl det varit ett plus i kanten. Ett mål, att få jobba där efter studenten då. (Informant 3)
Det kan även tilläggas att Informant 3 har fått höra att hen har goda chanser till att få en tillsvidareanställning på företaget efter gymnasiet.
Informant 5 har likt de andra informanterna arbetat extra under gymnasietiden, dock har hen planer på att söka sig vidare till högskola efter examen. När jag frågar hur hen ser på sina möjligheter att få jobb direkt efter gymnasiet beskriver hen sina chanser så här:
Jag har fått höra… blev erbjuden att ta över en revisionsfirma en gång för han skulle gå i pension samtidigt som jag blev klar med skolan. Då tyckte dom att det var perfekt att jag kunde ta över den då. Jag har även blivit erbjuden att jobba i bilverkstad utan att jag kan någonting om bilar. Hade jag velat det så hade jag fått jobb där. Kontakter är viktigt och dom känner jag att jag har liksom. (Informant 5)
Informant 5 beskriver att hen utan problem skulle kunna få jobb direkt efter gymnasiet trots att hen gått ett högskoleförberedande program genom sitt sociala nätverk och att
28
jobberbjuden kommit från bekanta från lite olika håll. Hen ser även möjligheten att kunna få fortsatt arbete på den livsmedelsbutik där hen jobbat under gymnasietiden men också att hen har kontakter inom flera olika branscher som skulle kunna hjälpa till att hitta en anställning. Valet att studera vidare föll sig dock naturligt då hen inte hade kontakter inom det yrkesområde där hen helst av allt vill arbeta samt att utbildning krävs för att nå drömmen om att arbeta som civilekonom på ett stort internationellt företag.
6.3 Resultatsammanfattning
Inom det första temat framkommer det att alla informanter har arbetat i olika stor utsträckning och på så vis skapat sig arbetslivserfarenhet som de senare haft nytta av inför sitt val av gymnasieprogram, även om det finns skillnader i hur de har haft nytta av sina kunskaper från sommar- och extrajobb. Det är en informant som skiljer sig något från de andra då hens val av gymnasieutbildning haft en mer indirekt påverkan av arbetet eftersom hen valt ett högskoleförberedande program utifrån sitt intresse för ekonomi som vuxit fram av att tjäna egna pengar.
I det andra temat framkommer det att de informanter som har haft Apl under sin utbildning hade alla arbete som väntade på dem efter avlutad utbildning. Under Apl och extrajobb har informanterna kunnat utöka sina sociala nätverk som kan vara en viktig del i att få ett första jobb efter avslutad utbildning. Något som också framkommer då flera av de informanterna redan hade anställningar som väntar på dem efter avslutad utbildning och de hade fått dem via praktikplatser under utbildningen.
29
7. Analys
I det här kapitlet kommer undersökningens analys att presenteras och med stöd från den valda teorin att förklaras.
7.1 Arbetslivserfarenhet och beslutsfattande
I resultatet framkommer det att alla tillfrågade informanter har arbetslivserfarenhet från sommar- och extrajobb sedan tidigare. De flesta utav dem har under flera års tid arbetat under sommaren samt extra vid sidan av sina studier. Några av informanterna har varit på samma ställe under flera år. I intervjuerna uttrycker även flera av dem vilken betydelse arbetslivserfarenheten har haft för de valen de gjort. Genom sin arbetslivserfarenhet har informanterna fått ökade kunskaper om sig själva samt hur arbete ser ut inom olika branscher vilket har påverkat deras yrkes- och utbildningsval.
Det skulle kunna tolkas som att alla har gjort pragmatiskt rationella beslut när de gjort sina yrkes- och utbildningsval. Framför allt görs besluten utifrån individernas egna arbetslivserfarenheter och de tankar och känslor som finns kring alternativen (Hodkinson & Sparkes, 1997, 33 - 35). Det stämmer överens med exempelvis Informant 2s beskrivning av sommarjobbet inom förskolan som bidrog till att hen i stället valde att söka vård- och omsorgsprogrammet. Hodkinson & Sparkes (1997, 33 - 35) begrepp pragmatiskt rationella beslut kan också förklara hur karriärval kan påverkas av personer i individens närhet som kan influera valet. Exempelvis Informant 3 som under intervjun lyfte betydelsen av ett samtal med en kollega på extrajobbet som gjorde att hen fick mer information kring ett valalternativ och att de således påverkade valet av utbildning.
Det behöver nödvändigtvis inte bara vara valet av utbildning som påverkas av pragmatiskt rationella beslut, även valet av arbetsplats kan vara ett sådant beslut. Hodkinson & Sparkes (1997, 33 - 34) menar att valen oftast handlar om att acceptera ett alternativ snarare än att välja mellan flera olika. Det är också något som stämmer in på några av informanternas berättelser. De som hade haft praktik eller arbetat extra på en arbetsplats hade blivit erbjuden
30
en tjänst inom den organisationen. Endast Informant 5 som gått ett högskoleförberedande program på gymnasiet har aktiv valt mellan flera olika utbildningar, men uttrycker ändå att valet påverkats av tidigare arbetslivserfarenheter och personer i sin närhet vilket kan ses som att hen trots allt gjort ett pragmatiskt rationellt beslutsfattande.
Informanterna har genom sin arbetslivserfarenhet utvecklat sina kunskaper om olika arbetsplatser och yrken. Som tidigare nämnts har vissa arbetslivserfarenheter påverkat beslutsfattandet i olika stor utsträckning. Ett exempel på det i återfinns i Informant 4s berättelse då det framkommer att hen drömt om att arbeta på ett sjukhus sedan hen var barn. Den här drömmen ledde till att hen valde att söka till Vård- och omsorgsprogrammet, där hen under Apl fick möjligheten att prova att arbeta inom hemtjänsten och på sjukhus. De erfarenheterna bidrog till att hen insåg att det var på sjukhus och som operationssjuksköterska hen ville arbeta. Detta kan ses som att Informant 4 under sin utbildning fått möjlighet att utveckla sin handlingshorisont och se nya möjliga alternativ samt att välja bort andra (Hodkinson & Sparkes, 1997, 35 - 38). I och med de erfarenheter som informanterna fått har nya möjliga karriärvägar öppnats för dem medan andra således har sållats bort. Det bekräftar också att handlingshorisonten inte är något som är statiskt utan kan genom nya erfarenheter förändras (Hodkinson & Sparkes, 1997, 34 - 35).
7.2 Strukturella brytpunkter och sociala nätverk
Hodkinson & Sparkes (1997, 38 - 40) beskriver att känslor kring brytpunkter kan vara många. Inom den frivilliga brytpunkten där individen själv beslutat om förändringen kan övergången ses som odramatisk då den ofta är planerad och själv initierad. Till skillnad mot den frivilliga brytpunkten kan i stället de strukturella- och de påtvingade brytpunkterna skapa oro hos individer eftersom de oftast inte själva kan påverka brytpunkten. För informanterna i denna studie har de främst stött på strukturella brytpunkter både inför sitt gymnasieval där de behöver göra ett val till ett gymnasieprogram och i slutet av gymnasieutbildning där de behöver ta beslut kring vad de ska göra härnäst.
Något som dock framkommer i samtalet med informanterna är att ingen av dem är speciellt orolig eller nervös över övergången från skola till arbete. En anledning till detta
31
skulle kunna vara att informanterna redan har arbetslivserfarenhet. Genom deras erfarenheter inom arbetslivet har de kunnat stärka sina positioner på fältet för arbetsmarknaden och på så vis kan de ha underlättat sitt inträde på arbetsmarknaden. Det är också mycket möjligt att det skulle kunna sett annorlunda ut ifall de inte hade haft den arbetslivserfarenheten med sig.
En annan anledning som skulle kunna ha betydelse för informanternas känsla inför övergången är att flera utav dem också har blivit lovade anställningar efter avslutad utbildning, vilket skulle kunna ha en lugnande inverkan på informanterna. Det skulle kunna innebära att de sociala nätverk som individerna har runt omkring sig har bidragit till att anskaffa sig arbetslivserfarenhet som hjälpt dem att positionera sig på fältet för arbetsmarknaden men också minskat oron inför den kommande brytpunkten (Hodkinson & Sparkes, 1997). Författarna menar vidare att olika aktörer inom fältet så som ungdomar, arbetstagare och arbetsgivare har olika mycket makt inom det fältet och genom utbildning och erfarenhet kan positionerna inom fältet förändras. Inom fältet värderas också egenskaper och erfarenheter men även sociala nätverk och kontakter inom arbetslivet som påverkar de olika positionerna (Hodkinson & Sparkes, 1997, 36 - 38).
7.3 Slutsatser
Sammanfattningsvis så framkommer det att informanternas Apl och arbetslivserfarenhet har haft betydelse för vilka val de har gjort till gymnasiet men senare också till vilka arbetsplatser och vidareutbildning de sökt sig till. De har i sin tur varit en del av ett pragmatiskt rationellt beslutsfattande som påverkats av de egna arbetslivserfarenheterna, känslorna kring de olika alternativen samt att åsikter från personer runtomkring kan ha betydelse inför ett val. Genom sina erfarenheter har de även haft möjlighet att utöka sina handlingshorisonter vilket har lett till att nya alternativ har blivit synliga för informanterna. Informanterna har tidigare stått inför en strukturell brytpunkt gör det även nu i och med att deras gymnasieutbildning snart är slut. Brytpunkter som inte är initierade av individen själv kan skapa oro och upplevas besvärande. Det är något som inte stämde överens med informanterna i den här studien. Det kan bero på att informanterna genom sina erfarenheter stärkt sina positioner på
32
arbetsmarknaden och skapat sig sociala nätverk som han underlätta övergången mellan skola och arbete eller vidare studier. Flera av informanterna i den här undersökningen har genom Apl eller annan arbetslivserfarenhet blivit erbjuden anställning efter avslutad utbildning. För några av dem har de sociala nätverken runtomkring dem varit en bidragande orsak till att de fått sina första arbetslivserfarenheter. Det framkommer också i den här undersökningen att eleverna som gått yrkesprogram inom ramen för sin utbildning fått möjligheter att utöka sina sociala nätverk under sina Apl-perioder.
Slutsatsen av den här undersökningen blir således att Apl och sociala nätverk har haft positiv effekt på informanternas arbetslivserfarenhet. Framför allt har yrkesprogrammens Apl stärkt informanternas möjligheter till etablering på arbetsmarknaden efter avslutat gymnasium.
33
8. Diskussion
Som tidigare nämnts är syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur informanternas kunskaper och praktiska arbetslivserfarenhet påverkat deras inställning till förvärvsarbete och fortsatta studier. Undersökningens frågeställningar var följande:
Vilken betydelse har informanternas Apl och arbetslivserfarenheter haft för deras inställning till förvärvsarbete och vidare studier?
Vilken betydelse har informanternas sociala nätverk haft för att anskaffa sig arbetslivserfarenhet?
Det framkommer i undersökningen att informanternas Apl och arbetslivserfarenhet har påverkat hur de ser på möjliga yrken, arbetsplatser och utbildningar. Detta påverkade vissa av informanterna direkt, andra mer indirekt. Informanternas personliga nätverk har haft betydelse för att skaffa sig arbetslivserfarenhet. Genom Apl har också informanterna på yrkesprogram fått möjlighet att utöka sina sociala nätverk vilket kan stärka deras möjligheter till att få jobb.
8.1 Resultatdiskussion
I den här undersökningen så framkommer det att informanternas tidigare arbetslivserfarenheter har haft betydelse för deras utbildnings och yrkesval. Genom den förvärvade kunskapen har informanterna fått en utökad förståelse för vad det innebär att vara en del av arbetslivet. Både formellt lärande från Apl och informellt lärande från sommar- och extrajobb tycks har haft betydelse för informanternas utbildningsval inför gymnasiet men även senare. Detta kan ses som att informanterna genom sina erfarenheter från arbetslivet utvecklat de förmågor som definieras inom CMS. Det vill säga kompetenser och färdigheter kring sig själv och arbetsmarknaden men också förmågan att ta beslut (Sultana, 2012, 228–
34
229). Utifrån att arbetsmarknaden ständigt förändras och blir alltmer komplex kan de här färdigheterna och kunskapen om utbildnings- och arbetsmarknaden komma behöva utvecklas även framöver. Det överensstämmer med det Silliman, Edwards & Johnson ( 2020, 9 - 10) skriver om att arbetslivserfarenheter bidrar till att utveckla förmågor hos individer både förmågor som krävs inom yrket exempelvis god samarbetsförmåga och andra mer informella kompetenser såsom förbättrat självförtroende. Det får mig att fundera kring prao och om den obligatoriska prao som, exempelvis under högstadiet kan ha betydelse för individers utbildnings- och yrkesval. Genom prao kan ungdomarna få se olika arbetsplatser samt vilka olika yrkesgrupper som arbetar där.
Något som förvånade mig under det här arbetets gång är hur mycket de tillfrågade informanterna har arbetat. Flera av dem har sommarjobbat under flera år och sedan de börjat gymnasiet också arbetat extra vid sidan av deras studier på gymnasiet. Ingen av informanterna uttrycker heller någon större oro kring övergången mellan skola och arbete eller vidare studier. Det bekräftar också det som Törnqvist (2008, 79) beskriver om studenter som arbetar vid sidan av den utbildning de läser kan ha en lättare väg in på arbetsmarknaden än de som inte gjort det. På så vis blir heller inte den strukturella brytpunkten för informanterna så dramatisk eftersom informanterna har något att gå till efter avslutad utbildning (Hodkinson & Sparkes, 1997, 38 - 40).
Jag funderar även om kontexten kan ha spelat roll för informanternas möjligheter till arbete. Som tidigare nämnt går alla informanter i samma skola i en mindre svensk småstad. Staden har en tradition av företagande och även många industrier. Kanske kan det ha påverkar informanternas möjligheter till jobb på ett positivt sätt om det finns en ”alla känner alla”- mentalitet och att behovet av arbetskraft från näringslivet är stort från början.
8.2 Teoridiskussion
Under arbetets har jag insett att den valda teorin, careership av Hodkinson & Sparkes kanske skulle behövt kompletteras med en annan teori för att ge en djupare förklaring kring informanternas arbetslivsrelaterade kunskaper och vilken betydelse Apl och nätverk kan ha för etableringen på arbetsmarknaden. Den valda teorin för detta arbete kan ge förståelse för informanterna gjort sina val utifrån sina individuella handlingshorisonter och att besluten tas
35
på ett pragmatiskt rationellt sätt. Valet av en annan teori hade kunnat bidra till en djupare analys av resultatet. En teori kopplad till exempelvis arbetsplatsförlagt lärande hade kunnat bidra med fler verktyg till analysen för den här studien. Därför är jag kritiskt mot mitt val av att enbart använda Hodkinson & Sparkes (1997) och deras Careership teori i det här arbetet.
8.3 Metoddiskussion
Informanterna till denna undersökning skedde genom godtyckligt urval. Tanken med urvalet var att intervjua personer som kan tänkas ha mycket att säga kring det utvalda ämnet (Larsen, 2018, 125). På grund av rådande pandemi togs kontakten med ungdomarna genom att rektor godkände att jag tog kontakt lärare som i sin tur tillfrågade ungdomar om de kunde tänka sig att ställa upp på en intervju för min undersökning. Därefter tog jag kontakt med eleverna och gav information om undersökningsområdet och etiska ställningstaganden. Det som varit problematiskt i det här fallet var att intresset för att delta i undersökningen var lågt. Det har i sin tur innebar att jag hade svårt att få tag på informanter att intervjua. Allra svårast var det att få elever som läser högskoleförberedande program. Nu blev fördelningen mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program fyra och en. Någon jämförelse mellan de olika programmen kunde således inte göra som till en början var tanken.
Anledningen till det svaga intresset för att delta i undersökningen är oklart. Dock går det att spekulera huruvida intresset för att delta hade varit större ifall jag kunnat informera om undersökningen personligen i klassrum och på så vis själv kunna berätta om mitt undersökningsområde. Det hade också gett eleverna hade gett en bild av vem jag är och de hade också haft möjlighet att ställa frågor innan de tog ställningen till att medverka. Då tror jag att intresset att delta skulle kunnat vara större.
En annan anledning till det svala intresset för att delta i undersökningen skulle också kunna vara att valet av informanter står inför en strukturell brytpunkt då de snart tar studenten och att de växelvis också läser på distans på grund av pandemin samt att deras fokus just nu är på att klara sin egen utbildning med bästa möjliga utfall och att de därför prioriterat skolan framför annat.
36
Ett komplement till den kvalitativa intervjustudie som gjordes i detta fall hade kunnat vara att intervjua fokusgrupper och då låtit en grupp av ungdomar samtala kring de för undersökningen aktuella ämnet. På så vis hade kollektiva uppfattningar hos gruppen kunnat framkomma och svaren hade kunnat bli med fylliga samt att eventuella åsiktsskillnader hade kunnat komma fram (Larsen, 2018, 141).
8.4 Förslag på vidare forskning
Majoriteten av informanterna i den här studien har haft arbetsplatsförlagt lärande eller arbetat extra under sin gymnasietid. Ungdomar från högskoleförberedande program som inte vill studera vidare kan ha en större utmaning att etablera sig på arbetsmarknaden då de inte har samma förutsättningar när det kommer till sociala nätverk och arbetsgivarkontakter som personer som går yrkesprogram och har Apl under sin utbildning. Därför kan det vara intressant att undersöka hur elever från högskoleförberedande program tänker kring karriärplanering och etablering på arbetsmarknaden efter gymnasiet.
37
9. Referenser
Bourdieu, Pierre & Passeron, Jean-Claude (2008). Reproduktionen: bidrag till en teori om utbildningssystemet. Lund: Arkiv
Engdahl, Mattias (2021) Coronakrisen och ungdomars arbetsmarknadsinträde. Kap 6. sid. 106-119. Sjögren, Anna (red.) (2021) Barn och unga under coronapandemin. Lärdomar från forskning om uppväxtmiljö, skolgång, utbildning och arbetsmarknadsinträde. IFAU- Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. *Barn och unga under coronapandemin. IFAU-rapport 2021:2 (Hämtad 2021-04-14)
Europaparlamentet (2006) om nyckelkompetenser för livslångt lärande, Europeiska unionens
officiella tidning
https://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2006:394:0010:0018:SV:PDF
Folkhälsomyndigheten (2021) Allmänna råd.Nationella allmänna råd och rekommendationer för att minska spridningen av covid-19 — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)
(Hämtad 2021-04-21)
Hensvik, Lena & Skans Nordstöm, Oskar (2013) Hur arbetslivserfarenhet och nätverk kan förändra avkastningen på förmågor och utbildning. IFAU- Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. *Hur arbetslivserfarenhet och nätverk kan förändra avkastningen på förmågor och utbildning, IFAU-rapport 2013:14 (Hämtad 21-05-20)
Hodkinson, Phil & Sparkes, Andrew C. (1997) Careership: A Socological Theory of Career Decision Making. British Journal of Sociology of Education, Vol 18, No.1 (1997). pp. 29 – 44. Holmlund, Helena (2021) Efterfrågan på utbildning i ekonomiska kriser. Kap.5 sid. 92 - 104. Sjögren, Anna (red.) (2021) Barn och unga under coronapandemin. Lärdomar från forskning om uppväxtmiljö, skolgång, utbildning och arbetsmarknadsinträde. IFAU- Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. *Barn och unga under coronapandemin. IFAU-rapport 2021:2 (Hämtad 2021-04-14)
Håkansson, Peter & Tovatt, Caroline (2017) Networks and labor market entry – a historical perspective, Labor History, 58:1, 67-90, DOI: 10.1080/0023656X.2017.1250204
Kelly, Peter & Kenway, Jane (2001) Managing Youth Transitions in the Network Society, British Journal of Sociology of Education, 22:1, 19-33, DOI: 10.1080/01425690020030765
Korpi, T. (2001) Good Friends in Bad Times? Social Networks and Job Search among the Unemployed in Sweden, Acta Sociologica, vol. 44, no. 2, pp. 157-170
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Tredje [reviderade] upplagan Lund: Studentlitteratur
38
Larsen, Ann Kristin (2018). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Andra upplagan Malmö: Gleerups
LinkedIn (uå) LinkedIn: Logga in eller registrera dig (hämtad 21-06-10)
Müller, Dagmar (2020) Betydelsen av arbetsgivarkontakter för ungdomars arbetsmarknadsinträde. IFAU- Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Betydelsen av arbetsgivarkontakter för ungdomars arbetsmarknadsinträde. IFAU-rapport 2020:18 (Hämtad 2021-04-14)
Olofsson, Jonas (2018) Utvecklingsorienterat lärande i tre arbetsorganisationer – om betydelsen av ledningsstöd och medarbetarinflytande. Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 24. Nr 3-4. Vinter 18. Visar Utvecklingsorienterat lärande i tre arbetsorganisationer – om betydelsen av ledningsstöd och medarbetarinflytande (lu.se) (Hämtad 21-05-26)
Silliman, Benjamin; Edwards, Harriett C och Johnson, James C (2020) Long-term effects of youth work internship: The Project Youth Extension Service approach. Children and youth Services Review 119 (2020) 105436
Skolverket (2016) Det arbetsplatsförlagda lärandet på gymnasieskolans yrkesprogram. Nationell kartläggning och analys av apl-verksamheten utifrån yrkeslärarnas perspektiv. *Det arbetsplatsförlagda lärandet på gymnasieskolans yrkesprogram (skolverket.se) ( Hämtad 2021-05-20)
Skolverket (u.å.) Att välja för framtiden. Skolans stöd genom vägledning och lärande. getFile - Skolverket (2021-05-26)
SOU 2006:102. Samverkan för ungas etablering på arbetsmarknaden. Slutbetänkande.
Samverkan för ungasetablering på arbetsmarknaden (regeringen.se) (Hämtad 21-04-22)
SOU 2018:71. En andra och en annan chans – ett komvux i tiden. Slutbetänkande av komvuxutredningen. *En andra och en annan chans - ett komvux i tiden SOU 2018 71 (regeringen.se) (Hämtad 2021-05-24)
SOU 2020:33 Gemensamt ansvar - en modell för planering och dimensionering av gymnasieskolan. Del 1. Betänkande av Utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola. *Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensioneringav gymnasial utbildning, Del 1, SOU 2020:33 (regeringen.se) (Hämtad 2021-04-28)
Sultana, Ronald G (2012) Learning career management skills in Europe: a critical review, Journal of Education and Work, 25:2, 225-248, DOI: 10.1080/13639080.2010.547846
Tholen, Gerbrand; Brown, Phillip; Power, Sally och Allouch, Annabelle (2013) The role of networks and connections in educational elite’s labour market entrance. Science Direct – Research in Social Stratification and Mobility 34 (2013) 142-154
39
Törnqvist, Tommy (2008) FRÅN HÖGSKOLA TILL ARBETE -En intervjustudie om högskoleutbildades etableringsprocess på arbetsmarknaden, Västerås: Arkitektkopia. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:121307/FULLTEXT01.pdf (hämtad 2021- 05-20) Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet,
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf (Hämtad 2020-05-20)
40
10. Bilagor
I detta avsnitt presenteras bilagor i detta fall undersökningens intervjuguide.
10.1 Intervjuguide
Tema: bakgrund
Kan du berätta lite om dig själv? Har du någon familj?
Vad har du för intressen?
Hur gick tankarna när du valde till gymnasiet?
Hur har du upplevt det att gå i skolan?
Finns det något du drömmer om?
Vad ser du som viktigast i ditt liv idag?
Tema: arbete
Har du arbetat innan? Tex. sommarjobb eller extrajobb
Vad skulle du vilja arbeta med?
Hur ser du på dina möjligheter att få ett jobb efter gymnasiet?
Har du funderat kring vad du skulle kunna göra för att få ett jobb?
Tema: studier
Skulle du kunna tänka dig att fortsätta studera nu efter gymnasiet?
Hur känner du för att studera på komvux eller folkhögskola?
Hur känner du för på studier vid Yrkeshögskola /universitet / Högskola?
Har det senaste året coronapandemin ändrat något kring hur du tänker kring arbete eller utbildning?
