• No results found

Vad är grejen med all hets på sociala medier?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vad är grejen med all hets på sociala medier?"

Copied!
51
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Teknik och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Vad är grejen med all hets på

sociala medier?

What’s up with all the pressure on social media?

Emma Jonsson

Examen: Kandidatexamen 180 hp

Examinator: Martin Berg

Huvudområde: Medieteknik

Handledare: Maria Engberg

(2)

Sammanfattning

Användningen av sociala medier ökar ständigt och med detta följer både fördelar och nackdelar. Sociala medier är ett sätt för människor att kommunicera och interagera med andra människor och företag. Denna uppsats, som är ett examensarbete i medieteknik vid fakulteten för Teknik och Samhälle på Malmö högskola, undersöker vilka olika känslor människor känner när de besöker de olika sociala medierna Facebook, Snapchat och Instagram. Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för och kartlägga hur de olika sociala medierna upplevs för personer mellan 20-30 år, vilka känslor de får när de besöker de olika sociala medierna och hur känslorna skiljer sig mellan kvinnor och män. Undersökningen har skett med hjälp av kvalitativ metodik med kvantitativa inslag, så som en loggbok och gruppintervjuer.

Resultatet visar att respondenterna använder sig av sociala medier mer än vad de trodde och att de alltid känner olika känslor. Känslorna som uppstår vid det sociala medieanvändandet är ingenting respondenterna tidigare har reflekterat över. Samtliga respondenter har genom undersökningen blivit medvetna om hur sociala medier faktiskt påverkar dem.

Undersökningen pekar på att de olika känslor som uppstår vid socialt medieanvändande skiljer sig mellan kvinnor och män. Kvinnor tycks reflektera mer än män över hur de känner och hur de påverkas av sociala medier.

Nyckelord

(3)

Abstract

The use of social media is constantly increasing, which brings both advantages and

disadvantages. Social media is a way for people to communicate and interact with other people and companies. This essay, which is a thesis at the Faculty of Technology and Society at Malmö University, explores the different emotions people feel when they visit the various social media platforms Facebook, Snapchat and Instagram. The purpose of this paper is to get an

understanding of how different social networking sites are experienced for people between 20-30 years and what they feel when they visit these websites or apps. The survey was done with a qualitative method with quantitative elements, such as a log book and group interviews.

The results show that the respondents use social media more than they thought and they always feel different emotions while using it. The feelings that comes with social media use is nothing that the respondents have thought about before. All respondents have become aware of how social media actually affect them.

The survey suggests that the various emotions that comes with social media usage are different between men and women. Women seem to reflect more than men about how they feel and how they are influenced by social media.

Keywords

(4)

Innehållsförteckning

1

Inledning ... 1

1.1

Problemformulering ... 1

1.2

Syfte ... 2

1.3

Frågeställning ... 3

1.4

Avgränsningar ... 3

1.5

Målgrupp ... 3

2

Metod ... 4

2.1

Kvantitativ metod ... 4

2.2

Kvalitativ metod ... 4

2.3

Metodval ... 5

2.3.1

Loggbok ... 5

2.3.2

Gruppintervjuer ... 6

2.4

Urval av respondenter ... 7

2.5

Metoddiskussion ... 8

2.6

Forskningsetik ... 10

2.7

Källkritik ... 10

3

Teori ... 12

3.1

Sociala medier ... 12

3.2

Användning av sociala medier ... 13

3.3

Facebook, Instagram och Snapchat ... 14

3.4

Cookies och riktad marknadsföring ... 15

3.5

Sociala mediers påverkan ... 16

3.6

Känslor på sociala medier ... 17

3.6.1

Emoticons och emojis ... 19

4

Resultat ... 20

4.1

Loggbok ... 20

4.1.1

Facebook ... 20

4.1.2

Instagram ... 21

4.1.3

Snapchat ... 21

4.1.4

Anteckningar ... 21

4.2

Gruppintervjuer ... 23

4.2.1

Användningsområden ... 24

4.2.2

Positiva känslor ... 24

4.2.3

Negativa känslor ... 25

4.2.4

Blandade känslor ... 26

4.2.5

Olika känslor på olika sociala medier ... 27

4.2.6

Vilka följer ni på sociala medier? ... 28

4.2.7

Andra sociala medier ... 29

5

Diskussion ... 30

5.1

Kvinnors och mäns känslor på sociala medier ... 30

5.2

Sociala mediers psykiska effekter ... 31

5.3

Företag och personers inverkan på sociala medier ... 31

5.4

Positiva och negativa känslor ... 32

(5)

6

Slutsats ... 34

6.1

Förslag till framtida forskning ... 34

Referensförteckning ... 36

Bilaga 1 - Loggboken ... 41

Bilaga 2 – Instruktionsmanual ... 42

Bilaga 3 – Sammanställning av loggboken ... 43

Bilaga 4 – Intervjufrågor ... 44

(6)

Förord

Denna uppsats är skriven i ämnet medieteknik, inom fakulteten för teknik och samhälle på Malmö högskola.

Jag skulle vilja rikta ett stort tack till min handledare Maria Engberg, för ditt engagemang och din tillgänglighet genom hela arbetet. Jag vill även tacka Gabriella Cogias och Emilia Ergeer, för att vi har kämpat tillsammans. Tack för att ni har funnits där hela tiden. Sist, men inte minst, vill jag tacka de tio respondenter som deltagit i min studie.

Emma Jonsson

(7)

1

1

Inledning

Användningen av sociala medier har ökat markant under de senaste åren. Användarna ser många fördelar med sociala medier, så som att dela personlig information och upprätthålla sociala relationer. Sociala medier gör det även möjligt för användarna att delta i olika grupper och nätverk, där de kan finna likasinnade personer med samma intressen. (Misra & Such, 2016) Sociala medier har även blivit en vanlig marknadsföringskanal för olika företag. Forsman (2011) berättar att företag kan använda sig av cookies för att rikta sin marknadsföring. En cookie kan beskrivas som en textfil som lagras på en användares dator och registrerar vad denne gör på internet. En del människor är inte medvetna om att cookies lagras på deras datorer, men de som vet vad cookies innebär kan anse att det inkräktar på deras integritet. (Harding et al., 2001)

Användningen av sociala medier har mer än fördubblats mellan år 2010 och 2016. År 2010 använde sig 28% av sociala medier, vilket år 2016 hade ökat till 58%. (Internetstiftelsen i Sverige, 2016b) Enligt Nordicom (2016a) använder sig halva befolkningen av sociala medier, men mest populärt är det bland ungdomar och unga vuxna. 89% av personer mellan 15-24 år använder sig av sociala medier varje dag.

Under det senaste årtiondet har internetberoende eller överdriven användning av internet, bloggar och sociala medier blivit en del av våra liv. Termer som ”överdriven användning” och ”beroende” har enligt Zaremohzzabieh et al. (2014) och Can och Kaya (2016) använts för att påvisa de negativa effekterna av social medieanvändning. Beroende av sociala medier innebär att människor spenderar allt för mycket tid på dessa kanaler. Ett beroendeframkallande beteende definieras som ett repetitivt mönster som ökar risken för sjukdom och/eller personliga och sociala problem, eller att beteendet kvarstår trots en vilja att avstå. (Can & Kaya, 2016)

1.1

Problemformulering

Med dagens teknologi är vi ständigt uppkopplade. Ungefär 80% av alla personer mellan 15-25 år använder sig av sociala medier i mobilen dagligen. Av de olika sociala medierna är Facebook störst, därefter hamnar Instagram och Snapchat. (Internetstiftelsen i Sverige, 2016a) Tidigare forskning visar att sociala medier kan framkalla ett beroende genom överdriven användning. Enligt både Internetstiftelsen i Sverige (2016b) och Nordicom (2016b) har kvinnor ett högre socialt medieanvändande än män.

(8)

2

Qualman (2009) berättar att den höga frekvensen av socialt medieanvändande gör det möjligt för människor att titta tillbaka på sina gamla inlägg för att utvärdera vad de gör med sina liv. Istället för att inte komma ihåg vad de gjorde för tre veckor sedan, kan de gå tillbaka till sin profil för att ta reda på vad de har gjort. Att göra detta, kan enligt Qualman (2009) både vara tillfredsställande och nedstämmande. Människor vill kunna skryta om intressanta saker som händer i deras liv och enligt Qualman (2009) är sociala medier det perfekta verktyget för detta. I en tidigare studie över studenters Facebookvanor, fann Sheldon (refererad i Zaremohzzabieh et al., 2014) att det vanligaste syftet med studenternas Facebookanvändning är underhållning, att underhålla befintliga relationer och att fördriva tid. Trots Facebooks popularitet, upplevde många studenter negativa effekter av Facebook genom överdriven användning. Enligt Zaremohzzabieh et al. (2014) kan överdriven Facebookanvändning jämföras med invanda beteendemönster som spel- och shoppingberoende.

Att den sociala medieanvändningen har ökat kraftigt under de senaste åren och att

internetberoende har blivit ett fenomen, måste på något sätt påverka oss människor och hur vi känner för sociala medier. Ortony och Turner (1990) har gjort en studie där de analyserar och sammanfattar vilka känslor som anses vara grundläggande av olika psykologer och

psykologiprofessorer. Ortony och Turner (1990) delar däremot inte deras uppfattning och argumenterar emot existensen av dessa. De menar att en viss känsla inte kan anses vara mer grundläggande än någon annan. Känslorna i deras studie har däremot blivit framforskade som grundläggande av olika psykologer och psykologiprofessorer och har därför använts som ett underlag i denna uppsats.Behöver överdriven användning och beroende av sociala medier betyda att känslorna för olika sociala medier är negativa? Och hur skiljer sig personers känslor på de tre populäraste sociala mediekanalerna Facebook, Instagram och Snapchat?

1.2

Syfte

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för och kartlägga hur Facebook, Instagram och Snapchat upplevs för personer mellan 20-30 år, vilka känslor de får när de besöker de olika sociala medierna och hur känslorna skiljer sig mellan kvinnor och män. Detta kommer ske genom att tillämpa en metod där personerna dokumenterar sina känslor under tiden de använder olika sociala medier.

(9)

3

1.3

Frågeställning

Hur upplever personer mellan 20-30 år Facebook, Instagram och Snapchat? Vilka känslor framkallas när personerna använder dessa olika sociala medier? Hur skiljer sig känslorna mellan kvinnor och män?

1.4

Avgränsningar

För att få förståelse för vilka känslor som anses vara grundläggande har en psykologisk studie som sammanfattar olika grundläggande känslor valts ut. Det kommer inte att ske någon fördjupning i de psykologiska aspekterna. Tidigare studier beskriver sociala medier som beroendeframkallande, vilket inte är en prioritering i denna undersökning, utan undersökningen syftar till att kartlägga vilka olika känslor sociala medier framkallar. De tidigare studierna inom psykologi och beroende har enbart använts för att förstå kopplingen mellan psykologi och medieanvändande. Uppsatsen kommer inte heller att behandla vilka känslor som personer utanför åldersspannet 20-30 år upplever för känslor när de använder sig av sociala medier.

1.5

Målgrupp

Det krävs en viss förförståelse för hur Facebook, Instagram och Snapchat fungerar, då alla funktioner bakom dessa sociala mediekanaler inte beskrivs på djupet. Uppsatsen riktar sig främst till sociala medieanvändare, för att öka medvetenheten om hur användarna av olika sociala medier kan påverkas känslomässigt. Uppsatsen riktar sig i andra hand till de olika sociala medieföretagen, för att de ska få en inblick i vilka olika känslor deras sociala medieplattform framkallar. Uppsatsen riktar sig även till de studenter och lärare som verkar inom medieteknik på Malmö högskola samt forskare som studerar sociala medier eller medieteknik.

(10)

4

2

Metod

Detta kapitel redovisar hur den kvalitativa respektive kvantitativa metoden har använts i undersökningen, samt hur tillvägagångsättet för uppsatsen har sett ut.

2.1

Kvantitativ metod

Enligt Ekström och Larsson (2010) kan en kvantitativ metod beskrivas som att forskaren undersöker grupper av individer för att ta reda på hur vanligt förekommande någonting är. Forskaren samlar då in data för att hitta samband och regelbundheter. Kvantitativa metoder används för att testa objektiva teorier genom att granska sambandet mellan variablerna (Creswell, 2014).I en kvantitativ undersökning använder sig forskaren av siffror och statistik för att formge resultatet. Kvantitativa metoder kan med fördel användas för att studera attityder eller beteenden hos en grupp människor, där det inte går att göra direkta observationer. Metoden används ofta i studier som undersöker medieanvändning och medieeffekter. (Ekström &

Larsson, 2010) Vanliga kvantitativa metoder är enkäter, experiment och statistiska databehandlingar (Creswell, 2014).

Nackdelen med en kvantitativ metod är att den inte kan fånga in betydelsen som kontexten genererar, som exempelvis samtal, texter, bilderoch ljud (Ekström & Larsson, 2010).

2.2

Kvalitativ metod

En kvalitativ metod lämpar sig bäst då undersökningens syfte är att förstå människors åsikter och upplevelser kring ett visst ämne (Larsen, 2009). Alvehus (2013) förklarar att den kvalitativa metoden intresserar sig för innebörder och meningar istället för att finna samband med hjälp av statistik.

Vanliga kvalitativa metoder är intervjuer och observationer (Creswell, 2014). En kvalitativ intervju kan genomföras på olika sätt. Intervjun kan antingen utgöra en huvudsaklig metod, eller användas som en kompletterande metod till observationer. Intervjuerna kan genomföras som gruppintervjuer, eller som personliga enskilda intervjuer. (Ekström & Larsson, 2010)

(11)

5

2.3

Metodval

Larsen (2009) berättar att det är viktigt att tänka igenom vad som ska uppnås med

undersökningen innan metoden väljs. Metoden för denna uppsats är av kvalitativ karaktär, med kvantitativa inslag. Då den kvantitativa metoden innebär att undersöka hur vanligt

förekommande någonting är och uppsatsens syfte är att ta reda på vilka olika känslor människor associerar till olika sociala medier, lämpar sig den kvantitativa metoden väl som ett första steg i undersökningen (Ekström & Larsson, 2010).

Den kvantitativa undersökningen består av en loggbok. De kvalitativa forskarna anser att den kvantitativa metoden har brister i att tolka på djupet och förstå innehållets betydelse (Ekström & Larsson, 2010). För att komplettera resultatet från den kvantitativa metoden, har även en

kvalitativ forskningsmetodik tillämpats i form av gruppintervjuer, för att få en djupare förståelse för hur människor känner när de använder sig av sociala medier. Larsen (2009) berättar att den kvalitativa metoden lämpar sig väl för att undersöka och förstå människors åsikter och

upplevelser kring ett visst ämne.

2.3.1

Loggbok

Det första steget i undersökningen grundar sig i en kvantitativ metod i form av en loggbok. Loggboken består av tre formulär, vilka har använts som ett underlag för att logga beteenden och tankar kring social medieanvändning. Formulären skickades ut via e-post där

respondenterna ombads att skriva ut dem, vilket samtliga respondenter tyckt var okej.

Alternativet hade varit att skicka ut formulären via post, eftersom fyra av respondenterna bor i andra delar av landet.

Undersökningen har genomförts av fem kvinnor och fem män i åldrarna 20-30 år som använder sig av olika sociala medier flera gånger dagligen. Respondenterna har under tre valfria dagar dokumenterat vilka olika känslor de upplevt när de besökt de olika sociala medierna Facebook, Instagram och Snapchat. Respondenterna har fyllt i ett formulär om dagen i totalt tre dagar. De fick en vecka på sig att genomföra undersökningen.

Formuläret innehåller de tre sociala medierna Facebook, Instagram och Snapchat samt de olika känslor som finns med i Ortony och Turners (1990) studie (se bilaga 1). Vissa känslor är negativa och vissa känslor är positiva. Respondenterna ombads sätta ett streck under de sociala mediekanaler de använt och bredvid de känslor de associerat till sitt användande.

(12)

6

användningstillfälle. Om respondenterna kände flera känslor av samma karaktär under samma användningstillfälle, det vill säga flera endast positiva eller flera endast negativa känslor, skulle de markera sitt streck med en horisontell linje. Om respondenterna kände både positiva och negativa känslor vid samma användningstillfälle, skulle de markera sina streck med en cirkel samt dokumentera på baksidan av pappret varför och i vilket sammanhang dessa olika känslorna uppstod. Det skickades ut en instruktionsmanual tillsammans med formuläret, som förklarade hur formuläret skulle fyllas i (se bilaga 2).

Svaren från de tio respondenter som medverkade i undersökningen resulterade i 30 ifyllda formulär, vilka sedan har sammanställts för att få en övergripande bild över vilka känslor som respondenterna associerar till Facebook, Instagram och Snapchat, samt hur de olika känslorna skiljer sig åt på de olika sociala medierna (se bilaga 3).

2.3.2

Gruppintervjuer

Resultatet som framkommit i loggboken har sedan analyseras ytterligare i en kvalitativ metod genom gruppintervjuer för att få bättre förståelse kring personernas känslor för de olika sociala medierna. Enligt Holme och Solvang (1997) är gruppintervjuer ett bra sätt att få en diskussion mellan deltagarna, där de utvecklar sina uppfattningar och åsikter med varandra. De påpekar att fokus för gruppintervjuer är gruppens sätt att samspela och interagera med varandra. Även Ekström och Larsson (2010) berättar att gruppintervjuer kan användas som en metod för att studera interaktionen mellan deltagarna i gruppen, hur deras meningar och idéer skapas och utvecklas, samt hur olika argument förs fram och hur enigheter och oenigheter uppstår. Gruppintervjuer anses även vara en lämplig metod för att studera attityder och undersöka hur människor handlar när olikheter ska förstås. (Ekström & Larsson, 2010)

Enligt Ekström och Larsson (2010) kan gruppintervjuer användas som en komplettering till exempelvis enkäter eller observationer. I gruppintervjuerna har frågor ställts gemensamt till gruppen. Respondenterna jämförde sina likheter och olikheter med varandra och förklarade varför de kände som de gjorde. Respondenterna har även tillsammans fått diskutera hur de har tänkt när de fyllde i loggboken, vilka olika känslor de kände på de olika sociala medierna, i vilka sammanhang, vad de har kommit fram till och vad de har fått ut av undersökningen. Samtliga gruppintervjuer spelades in för att sedan transkriberas.

I denna undersökning har det hållits tre olika gruppintervjuer där totalt nio av de tio respondenter som förde loggbok har medverkat. Den första gruppintervjun genomfördes i

(13)

7

Malmö högskolas lokaler med två kvinnor. Den andra gruppintervjun genomfördes via Skype med två män. Den tredje gruppintervjun genomfördes via Skype med tre kvinnor och två män. Samtliga gruppintervjuer har varit semistrukturerade, vilket innebär att intervjuaren har följt ett formulär som innehåller ett antal öppna frågor, vilket gör att respondenterna har möjlighet att påverka intervjuns innehåll. Intervjuaren måste då vara uppmärksam på samtalet för att kunna ställa relevanta följdfrågor. (Alvehus, 2013) Intervjufrågorna finns bifogade som bilaga 4.

2.4

Urval av respondenter

Urval av respondenter beror på studiens syfte och på vad urvalet ska representera. En typ av urvalsmetod är variationsurval, där respondenterna representerar en bredd inom fenomenet. Det är här vanligt att välja ut respondenter som har varierande bakgrundsfaktorer, så som kön, ålder och utbildning för att få ett bredare resultat. (Ekström & Larsson, 2010) Respondenterna har valts ut utifrån deras kunskap och användning av sociala medier. Alla respondenter använder sig av sociala medier flera gånger dagligen. Några av respondenterna studerar medieteknik på Malmö högskola och har därför djupare kunskap i olika sociala medier och hur de fungerar. Några av respondenterna studerar andra inriktningar på andra universitet eller högskolor i landet och några av respondenterna arbetar.

Ekström och Larsson (2010) berättar om bekvämlighetstekniken, vilken innebär att forskaren måste ta hänsyn till det praktiska i sitt urval av respondenter och att val av respondenter styrs av tids- och resursskäl. Detta innebär att det ofta inte går att resa runt för att finna respondenter, utan dessa måste väljas inom rimliga avstånd. När formulär är allt för omfattande, kan det vara svårt att få personer att besvara formuläret och vara med i undersökningen då det tar upp mycket tid. (Ekström & Larsson, 2010) Loggboken har därför inte fyllts i under längre tid än tre dagar.

Det är en fördel att välja respondenter som är positivt inställda till undersökningen för att utvinna tillräcklig med information (Ekström & Larsson, 2010). Valet av respondenterna, som är mellan 20-30 år, grundar sig dels i att det enligt Nordicom (2016a) är tydligt att sociala medier är mest populärt bland ungdomar och unga vuxna och dels är det ett bekvämlighetsurval. Då denna undersökning är omfattande och tar personers fritid i anspråk, har författaren valt att utföra undersökningen på personer som finns i dennes närhet och som denne har haft kontakt med tidigare.

(14)

8

2.5

Metoddiskussion

Den här undersökningen inleddes med en kvantitativ metod där respondenterna skulle föra loggbok. Den kvantitativa metoden innebär att data samlas in för att hitta samband och

regelbundheter (Ekström & Larsson, 2010). Enligt Ekström och Larsson (2010) är en kvantitativ metod vanligtvis den bästa metoden att använda för att studera beteenden eller attityder hos människor när det inte går att göra direkta observationer. Då uppsatsens syfte är att undersöka vilka olika känslor som människor associerar till olika sociala medier, lämpar sig den

kvantitativa metoden väl. En loggbok har använts för att få en övergripande bild över vilka känslor som människor upplever när de använder sig av sociala medier. Loggboken har även använts för att respondenterna ska få en uppfattning av hur sociala medier påverkar dem, för att sedan vidare kunna diskutera detta i gruppintervjuer.

Det är i en kvantitativ studie rimligt att välja ut de medier som är störst och mest använda och som har störst potential att påverka flest människor (Ekström & Larsson, 2010). De sociala medier som valts ut för undersökningen är Facebook, Instagram och Snapchat eftersom de är tre av de mest populära sociala medierna just nu. Av internetanvändarna i Sverige mellan 16-25 år är det ungefär 94% som använder sig av Facebook och 78% som gör det dagligen. Ungefär 75% av dessa använder sig av Snapchat och 58% gör det dagligen. Ungefär 71% av dessa använder sig av Instagram och 54% gör det dagligen. (Internetstiftelsen i Sverige, 2016b).

Formulären i loggboken innehåller ett antal känslor som anses vara grundläggande av olika psykologer och psykologiprofessorer, vilka är hämtade från en tidigare studie gjord av Ortony och Turner (1990). Det ska dock poängteras att Ortony och Turner (1990) argumenterar emot existensen av grundläggande känslor. De menar att känslorna istället kan ses som känslor med olika status och att en känsla inte kan antas vara mer grundläggande än någon annan. Detta redovisas tydligare i teorikapitlet.

Känslorna som har använts i undersökningen för denna uppsats är: acceptans, avsky, förtvivlan, förakt, förvåning, förväntan, glädje, hat, hopp, ilska, intresse, kärlek, lust, lycka, mod, motvilja, nedstämdhet, nöje, panik, rädsla, skam, skräck, smärta, skuld, sorg, underkastelse, undran, upprymdhet, vrede, ångest, önskan och överraskning. Bilaga 5 presenterar en detaljerad lista över de grundläggande känslor som använts för denna uppsats. Ortony och Turners (1990) studie är gjord inom psykologin och har i denna uppsats använts för att få förståelse för kopplingen mellan psykologi och medieanvändning.

(15)

9

Den kvantitativa metoden har kompletterats med en kvalitativ metod i form av gruppintervjuer. Detta för att få ett djupare resultat och för att få större förståelse för loggbokens resultat samt varför respondenterna känner som de gör. Ekström och Larsson (2010) anser att gruppintervjuer kan användas som en kompletterande metod för exempelvis enkäter och observationer. Fördelen med att kombinera de båda metoderna, är enligt Creswell (2014) att det ger en bättre och mer komplett förståelse för problemet som undersöks. Nio av de tio personer som förde loggbok har även deltagit i gruppintervjuerna.

Gruppintervjuer valdes framför enskilda intervjuer för att skapa en diskussion kring vilka olika känslor som associeras till olika sociala medier. Enligt Ekström och Larsson (2010) är

gruppintervjuer en bra metod för att studera en grupp människors olika uppfattningar. Ekström och Larsson (2010) berättar att homogena grupper är att föredra, då det anses ge bättre närhet mellan deltagarna och att deltagarna anses vara mer benägna att dela med sig av sina personliga tankar och åsikter. Det kan enligt Harboe (2013) vara svårt att komma in på djupet med en enskild respondent i gruppintervjuer och det finns även en risk för grupptryck. I denna undersökning har gruppintervjuer hållits med både homogena och heterogena grupper. I samtalen har det inte märkts någon skillnad i hur personerna deltagit och diskuterat i de homogena respektive heterogena grupperna. Samtliga respondenter har berättat om sina synpunkter och intervjuaren ställde frågor som ”hur känner du/ni andra?” och ”håller du/ni med?”. På så sätt kunde samtliga respondenter lämna sina åsikter om ämnet. Om en respondent inte förstod hur en annan respondent menade, ombads denne att förtydliga sig. Respondenterna blev på så sätt medvetna om hur känslorna på de olika sociala medierna kan skilja sig åt mellan olika individer. Gruppintervjuer har varit en bra metod för att djupare kunna analysera hur respondenterna tänker och ifall de upplever samma eller olika känslor vid specifika tillfällen. Samtliga gruppintervjuer har spelats in. Alvehus (2013) berättar att det både finns fördelar och nackdelar med att spela in en intervju. Inspelningen kan både störa deltagarna och kännas som en begränsning i hur de väljer att svara på olika frågor, men den kan även kännas som en trygghet, då den intervjuade personen är medveten om att det som sägs uppfattas mer korrekt i efterhand. Inspelningar är även mer tillförlitliga än anteckningar, då anteckningar kan förändras på vägen. Inspelning valdes även eftersom det kan vara svårt att skriva ner allt som sägs. (Alvehus, 2013)

Enligt Ekström och Larsson (2010) underbyggs slutsatser och påståenden med argument som måste vara giltiga och tillförlitliga. De anser även att tillförlitligheten beror på om de uppgifter som anges är riktiga. Tillförlitligheten kan även beskrivas som generaliserbarhet. För att en

(16)

10

undersökning ska ha hög generaliserbarhet, ska den kunna appliceras på en större population. (Ekström & Larsson, 2010; Fejes & Thornberg, 2012) Den kvantitativa metoden används enligt Ekström och Larsson (2010) ofta för att få fram siffror och statistik. Eftersom

loggboksundersökningen endast har utförts av tio personer, har statistiken inte analyserats på djupet, då det inte kan anses vara generaliserbart. Det är medvetet att om andra eller fler personer hade deltagit i undersökningen, hade generaliserbarheten kunnat bli högre samtidigt som resultatet och slutsatserna hade kunnat bli annorlunda.

2.6

Forskningsetik

Det finns fyra grundkrav som ska uppfyllas för att forskningsetiken ska anses vara god. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Informationskravet innebär att forskaren ska informera de berörda personerna om syftet med forskningsuppgiften. Samtyckeskravet innebär att deltagarna själva får bestämma över sin medverkan. Konfidentialitetskravet innebär att personliga uppgifter ska förvaras på ett sätt att obehöriga inte kan ta del av dem, samt behandlas med konfidentialitet. Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som samlats in om enskilda personer endast får användas i forskningen.

(Vetenskapsrådet, u.å.)

Enligt Gray (2014) ska respondenterna i en undersökning inte kunna skadas på något sätt på grund av deras deltagande i en intervju. Fejes och Thornberg (2009) anser att forskaren ska efterleva en god forskningsetik och informera respondenterna om hur materialet kommer att användas. Materialet ska heller inte användas på något annat sätt än det som forskare och respondenter kommit överens om. Alvehus (2013) berättar att det är vanligt att använda sig av anonyma alias för att dölja respondenternas identiteter. Samtliga respondenter har blivit informerade om studiens syfte innan deltagandet. Respondenterna i studien är anonyma och benämns enbart med en bokstav och en siffra. Bokstaven berättar ifall respondenten är en kvinna (K) eller en man (M). Siffrorna har använts för att skilja respondenterna åt. Samtliga gruppintervjuer har spelats in, vilket alla respondenter har godkänt. Respondenterna är

medvetna om att ljudupptagningen inte kommer att spridas eller användas i andra syften än för denna uppsats.

2.7

Källkritik

Majoriteten av uppsatsens referenser är vetenskapliga artiklar som har granskats av forskare. Ekström och Larsson (2010) berättar att vetenskapen ställer krav på att kunskapen ska vara väl

(17)

11

underbyggd, diskuterad och kritiskt reflekterad. De källor som inte är vetenskapliga har granskats kritiskt för att garantera tillförlitligheten. Exempel på dessa källor som använts är Internetstiftelsen i Sverige och Nordicom.

(18)

12

3

Teori

Detta kapitel ger en introduktion till vad sociala medier är, hur dessa kan användas och hur de kan påverka människor. Här presenteras även övergripande hur Facebook, Instagram och Snapchat fungerar.

3.1

Sociala medier

Sociala nätverkssajter kan enligt Wang et al. (2015) beskrivas som en virtuell plats för

gemenskap, som tillåter användare att kommunicera med varandra, engagera sig i olika sociala aktiviteter eller få tillgång till information. Dagens teknologi handlar allt mindre om anslutning mellan datorer och allt mer om anslutning mellan människor. En stor anledning till detta är att sociala medier har ökat markant under de senaste åren, vilket gör det enklare för både individer och företag att kontakta andra och samtidigt få ut sitt budskap till en stor publik. (Cross, 2014) Wang et al. (2015) berättar att den primära utvecklingsuppgiften för ungdomar är att etablera nära relationer med jämnåriga, samt utveckla romantiska relationer tillsammans med en partner. Sociala medier kan även ses som en utveckling av de traditionella medierna, som tidningar och TV. De sociala medierna är annorlunda jämfört med exempelvis nyhetsartiklar, där

informationen har blivit professionellt skapad och bearbetad medan informationen på sociala medier genereras av en användare eller ett företag. (Cross, 2014) Cross (2014) berättar att det ofta är kostsamt att använda sig av traditionella medier för att sända ut ett budskap, men med sociala medier kan samma information nå ut till ett mer förmånligt pris, eller helt gratis. Enligt Cross (2014) är en av de huvudsakliga funktionerna med sociala medier dess sociala aspekt. Traditionella medier berättar vad budskapet är och interagerar inte med konsumenterna. Funktionerna i sociala medier gör det möjligt för konsumenterna att dela med sig av sina

synpunkter och åsikter. Genom att publicera någonting på sociala medier, får läsarna chansen att kommentera inlägget, vilket i sin tur ger författaren möjlighet att svara på kommentaren. I traditionella medier ges inte samma möjlighet till interaktion mellan författare och läsare. (Cross, 2014)

Sociala medier kan även beskrivas som en väg till att engagera människor till samarbeten och utbyta information. Eftersom internet alltid utvecklas ändras samtidigt teknologin och

funktionerna för användarna, vilket gör sociala medier mer till en generell term än en specifik referens till ett särskilt användningsområde. (Cross, 2014) Ur politisk synvinkel har det visat sig

(19)

13

att information som delas via sociala medier kan främja engagemang. Sociala medier spelar även en stor roll i att sprida nyheter. (Aillerie och McNicol, 2016) Aillerie och McNicol (2016) berättar om Brandtzaeg och Heim som år 2009 gjorde en kvalitativ undersökning om social medieanvändning i Norge där de fann att 10% av respondenterna i åldrarna 16-29 år ansåg att informationsbehovet var en av anledningarna till varför de använde sociala medier. De yngre deltagarna ansåg att skolarbeten var en anledning till varför de valde att söka information på sociala medier.

3.2

Användning av sociala medier

Personliga samtal, telefonsamtal och brevkommunikation konkurrerar med bland annat e-post, sms, olika chatt-tjänster, fotodelning, videodelning och sociala medier (Baym, 2015). Baym (2015) berättar att dessa relativt nya typer av medier kan skapa oro över vilka effekter de har på människors relationer. Vissa människor anser att kommunikationen har blivit alltmer ytlig, men för vissa innebär de nya medierna större möjligheter och starkare relationer.

Av internetanvändarna i Sverige år 2016, var det 77% som använde sig av sociala medier och 58% som gjorde det dagligen. De svenska sociala medieanvändarna ägnar i snitt en timme om dagen eller 7 timmar i veckan åt sociala medier. (Internetstiftelsen i Sverige, 2016b) Enligt Nordicom (2016b) tycks kvinnor ha ett högre socialt medieanvändande än män. 77% av de manliga och 90% av de kvinnliga internetanvändarna mellan 9-79 år använder sig av sociala medier en genomsnittlig dag, vilket även Internetstiftelsen i Sverige (2016b) uppmärksammat. De berättar att kvinnor använder sig av sociala medier i genomsnitt 7,8 timmar per vecka jämfört med män som använder sig av sociala medier 6,3 timmar per vecka. Internetstiftelsen i Sverige (2016b) berättar även att unga kvinnor mellan 16-25 år använder sociala medier flitigast, med 12,1 timmar i veckan jämfört med de yngre männen som använder sig av sociala medier 9,7 timmar i veckan. Internetstiftelsen i Sverige (2016b) jämför de 12,1 timmarna med 10% av den vakna tiden.

Det största sociala nätverket som 71% av internetanvändarna i Sverige använde år 2016, är Facebook. Det näst största sociala nätverket är Instagram, vilket 44% av internetanvändarna använde. År 2016 var det 25% av internetanvändarna som använde sig av Snapchat. Ungefär 92% av gymnasietjejer använder sig av Snapchat dagligen, men det är fortfarande sällsynt med dagliga Snapchatanvändare över 45 år.(Internetstiftelsen i Sverige, 2016b)

(20)

14

Ungefär 70% av de sociala medieanvändarna postar eget innehåll på sociala medier och 4% anger att de gör det dagligen. Ungefär 72% av de sociala medieanvändarna delar andra

personers innehåll på sociala medier och 7% anger att de gör det dagligen. Ungdomar i åldrarna 16-25 år anser att Facebook är en viktigare källa för information och nyheter än traditionella medier som TV, radio och tidningar. (Internetstiftelsen i Sverige, 2016b)

3.3

Facebook, Instagram och Snapchat

Alhabash och Mengyan (2017) har undersökt hur Facebook, Instagram och Snapchat skiljer sig åt när det gäller användningsintensitet och daglig användningstid. Det visade sig i deras undersökning att respondenterna spenderar mest tid på Instagram, följt av Snapchat och Facebook. Däremot använder sig respondenterna oftast av Snapchat, följt av Instagram och Facebook.

Phua, Jin och Kim (2017) berättar att Facebook, Instagram och Snapchat fungerar på olika sätt. De har genom en undersökning kommit fram till att Instagram är den sociala mediekanal som personer främst använder sig av när de vill interagera med personer de inte känner i

verkligheten. Enligt Toscano (2017) betraktas Instagram som en av de mest utbredda

applikationerna, som tillåter människor att dela med sig av bilder och videoklipp. På Instagram kan användaren välja att följa specifika personer och företag. Deras bilder presenteras sedan ett flöde. (Hochman & Manovich, 2013) Pilar, Balcarova och Rojik (2016) hävdar att människor använder sig av Instagram för att kunna kontrollera hur de framstår för andra människor och Hochman och Manovich (2013) berättar att användarna använder sig av filter för att förändra utseendet av bilden.

Enligt Phua, Jin och Kim (2017) är Facebookanvändarna mer benägna att ansluta sig till sina verkliga vänner och familjemedlemmar. Alhabash och Mengyan (2017) berättar att Facebook ger människor möjlighet att dela med sig av innehåll som bilder och statusuppdateringar och enligt Fu, Wu och Cho (2016) delade Facebookanvändarna i augusti 2016 totalt ungefär 4,75 miljarder inlägg på Facebook varje dag. I en undersökning bad de sina deltagare att fundera över varför de delade inlägg på Facebook och vilka fördelar det förde med sig. Deltagarna ansåg att Facebook är en effektiv plattform för att interagera med vänner, få uppmärksamhet och uttrycka sina personliga åsikter. Piwek (2015) berättar att det även går att skicka

direktmeddelanden på Facebook, via Facebook Messenger. Det går dessutom att kommunicera med en grupp människor samtidigt (Seufert et al., 2016). Förutom att Facebook Messenger gör det möjligt för användarna att skicka och ta emot text- och röstmeddelanden, går det att skicka

(21)

15

filer som exempelvis bilder (Yang et al., 2016). Facebook Messenger har även en funktion där användaren kan se när ett meddelande har levererats till och setts av mottagaren (Mai et al., 2015).

Snapchat är en social medieapplikation där människor kan skicka direktmeddelanden till varandra. Ett Snapchatmeddelande, vilket ofta brukar kallas för ”snap”, består oftast av en bild eller ett videoklipp där användaren kan lägga till en text. (Piwek, 2015). Anderson (2015) berättar att i samband med att ett Snapchatmeddelande skapas, kan användaren välja att använda ett slags ansiktsfilter för att manipulera bilden. Filtret aktiveras genom att användaren håller inne ett finger på ansiktet på skärmen. Anderson (2015) berättar vidare att användaren kan välja att lägga på ett färgat filter, likt på Instagram, när Snapchatmeddelandet har skapats. Det finns även filter som kan visa var användaren befinner sig någonstans, vilken tid det är, hur

temperaturen utomhus är, eller i vilken hastighet personen färdas. Innan ett

Snapchatmeddelande skickas iväg, måste användaren bestämma under hur lång tid det ska visas för mottagaren. En snap kan visas i minst en sekund och i max tio sekunder. Därefter försvinner meddelandet.Förutom att skicka bilder och videoklipp, går det även att chatta via Snapchat. (Anderson, 2015)

Snapchat är enligt Phua, Jin och Kim (2017) den sociala mediekanal som är mest begränsad, då varje Snapchatmeddelande skickas till utvalda personer som användaren har en privat relation med. Phua, Jin och Kim (2017) har upptäckt att Snapchatanvändare oftare interagerar med personer för att få emotionellt stöd eller råd för att fatta viktiga beslut. De tror att detta kan förklaras av Snapchats privata natur, då användaren kan skicka Snapchatmeddelanden till utvalda mottagare, som sedan raderas efter en viss tid. Det enda som finns kvar av meddelandet, är en tidstämpel över när det skickades respektive togs emot. Piwek (2015) berättar däremot att mottagaren av Snapchatmeddelandet har möjlighet att ta en skärmdump av bilden för att på så sätt få det sparat, men då får avsändaren en notis om detta. Det finns även möjlighet att lägga till ett Snapchatmeddelande till sin ”story”, där inlägget finns tillgängligt för andra att se under 24 timmar (Wargo, 2015). Avsändaren kan sedan se vilka som har sett och/eller tagit en

skärmdump av storyn (Anderson, 2015).

3.4

Cookies och riktad marknadsföring

Riktad marknadsföring innebär att en användare blir utsatt för en annons som innehåller produkter eller tjänster som denne har besökt tidigare. Zarouali et al. (2016) ger ett exempel på att om en internetanvändare har kollat på ett par skor på en webbplats, så kan dessa visas genom

(22)

16

riktade annonser på andra webbplatser. Riktad marknadsföring är någonting som är väldigt vanligt förekommande på sociala medier som exempelvis Facebook. Den riktade

marknadsföringen skapas med hjälp av cookies. (Zarouali et al., 2016)

En cookie kan beskrivas som en textfil som lagras på användarens dator, surfplatta eller mobiltelefon när denne besöker olika webbplatser (Forsman, 2011). Cookies registrerar vad användaren gör på internet. När en användare går in på en webbplats, söker webbläsaren igenom datorns hårddisk för att se ifall relevanta cookies har sparats sedan tidigare. På så sätt kan webbplatsen erbjuda bättre service, genom att påminna användaren om vad denne har tittat på tidigare. (Harding et al., 2001)

Många användare är inte medvetna om att cookies lagras på deras datorer, men de som vet vad cookies innebär kan anse att det inkräktar på deras integritet. Cookies utvecklades till en början för att människor skulle kunna handla på internet och för att deras varor skulle kunna sparas i varukorgen. (Harding et al., 2001)

Det finns en lag som säger att användarna måste visa samtycke till att cookies används på webbplatserna de besöker (Forsman, 2011). Forsman (2011) berättar att företag som använder sig av cookies på sina webbplatser är skyldiga att berätta detta för användaren. De måste även berätta varför de använder sig av cookies och hur användaren kan hindra cookies.

3.5

Sociala mediers påverkan

Enligt Oberst et al. (2016) har sociala medier i stort sett ersatt e-post och program för snabbmeddelanden hos ungdomar. Sociala medier är särskilt attraktivt för ungdomar då de genom att låta ungdomarna kontrollera sina profiler för att uttrycka sin önskade presentation, fungerar som ett sätt för dem att konstruera sina sociala identiteter. Genom sitt virtuella jag kan de interagera med sina vänner och kollegor i avskärmade forum. De främsta positiva effekterna som ses med hjälp av sociala medier är enligt Oberst et al. (2016) förvaltning och förädling av socialt kapital, samhörighet med andra individer, ökad självkänsla samt tillfredsställelsen av att tillhöra ett tekniskt dominerat samhälle.

Aillerie och McNicol (2016) berättar att några olika behov som sociala medier uppfyller är: yttrandefrihet, att kunna interagera och/eller kommunicera med människor, att övervaka och få kunskap om andra människor, söka information, använda som tidsfördriv, underhållning eller avkoppling.

(23)

17

De positiva aspekterna av social medieanvändning kan däremot leda till tvångsbeteenden och överdrivet engagemang, vilket kan ge negativa konsekvenser för välbefinnandet (Oberst et al., 2016). Oberst et al. (2016) berättar att det finns ett samband mellan fördriven tid på sociala medier och sämre betyg, mindre anslutning till jämnåriga, lägre självkänsla och högre

depression. Däremot anses inte hög användning av sociala medier i sig vara problematiskt, utan det är de individuella sårbarhetsfaktorerna som bestämmer de möjliga negativa psykiska effekterna, som exempelvis befintliga psykiska problem. Oberst et al. (2016) berättar vidare att användning av sociala medier kan förknippas med psykosociala svårigheter, så som låg

självkänsla, men även psykologiska problem som ångest, depression och ensamhet. Personer med depressiva symtom tycks, enligt Oberst et al. (2016), vara mer aktiva på Facebook och de diskuterar ofta sina problem offentligt vilket tyder på att de vill få positiv feedback och stöd på nätet. Dogan och Kaya (2016) har gjort en undersökning på 488 studenter som visar att social nätverksanvändning, skam och internetberoende har ett samband. Skam är en av de känslorna som finns med i Ortony och Turners (1990) studie.

Enligt Boyd (2014) kan ungdomar bli både positivt och negativt påverkade av sociala medier. Hon ger ett exempel på en ung man som fick sömnsvårigheter eftersom han kunde vara inloggad på Facebook till klockan två på natten. När han sedan bestämde sig för att bryta sitt mönster och sluta använda Facebook, märkte han att han inte fick reda på saker lika lätt och han fann det svårt att upprätthålla intima relationer. Boyd (2014) berättar även att det är lätt hänt att fastna på sociala medier. Hon berättar om två unga kvinnor som diskuterade sitt sociala

medieanvändande. Den ena kvinnan gick in på en profil som tillhörde en person som hade kommenterat hennes inlägg. Därefter gick hon in på någon av dennes vänners profiler, för att sedan gå in på dennes vänners profiler och så fortsatte det.

Sociala medier erbjuder nya sätt för människor att få kontakt och möjlighet till att skapa eget innehåll och justera vad andra människor kan se (Cross, 2014). För företag erbjuder sociala medier möjligheten att nå ut till sina kunder. Genom att marknadsföra och öka medvetenheten om sina produkter kan en organisation locka målgruppen till att köpa deras produkter. Det är även ett sätt för företag att engagera sina kunder, genom att interagera med dem för att på så sätt förbättra sin kundservice. (Cross, 2014)

3.6

Känslor på sociala medier

För att förstå kopplingen mellan känslor och medieanvändning, har studier från psykologin använts. Guillory, Hancock och Kramer (2014) har utfört ett experiment på Facebook som visar

(24)

18

att emotionella tillstånd kan överföras till andra, vilket leder till att människor kan uppleva samma känslor som andra personer utan sin egen medvetenhet. Experimentet visade att när de positiva uttrycken på Facebook sänktes, producerade människor färre positiva och fler negativa inlägg. När de negativa uttrycken reducerades publicerades däremot fler positiva inlägg, vilket tyder på att känslor som uttrycks av andra på Facebook påverkar användarens egna känslor. Ortony och Turner (1990) diskuterar i sin studie ”What’s basic about basic emotions” vilka olika känslor som olika psykologer och psykologiprofessorer anser vara grundläggande (se bilaga 5). De har dock kommit fram till att dessa känslor inte är fastställda som grundläggande känslor, utan att de istället kan ses som känslor med olika status, vilket i sin tur ofta benämns som primära eller grundläggande känslor i känslolitteraturen. Ortony och Turner (1990) drar däremot slutsatsen att det inte är orimligt att klassificera känslor på ett visst sätt, men att känslorna i en viss klass inte ska antas vara mer grundläggande än andra känslor i en annan klass. Ekman (1992) kritiserar dock Ortony och Turners slutsatser om att det inte finns några grundläggande känslor. Ekman (1992) hävdar även att Ortony och Turners recensioner av de känslor som olika psykologer och psykologiprofessorer anser vara grundläggande, är felaktiga och att deras förklaringar inte matchar bevisen.

För att gå förbi kritiken, berättar Ortony och Turner (1990) om olika psykologer och psykologiprofessorer som Plutchik, Tomkins, Izard, Mowrer, Watson, Panksepp, Kemper, Oatley och Johnson-Laird, vilka anser att det finns olika grundläggande känslor. Enligt Ortony och Turner (1990) delar de åsikten om att vissa känslor är grundläggande. Däremot är de oeniga i hur många och vilka känslor som faktiskt är grundläggande, samt varför de är det. Mowrer föreslår att endast glädje och smärta utgör de grundläggande känslorna medan Watson anser att de grundläggande känslorna är rädsla, kärlek och ilska. Panksepp menar att de grundläggande känslorna är förväntan, rädsla, ilska och panik och Oatley och Johnson-Laird anser att de grundläggande känslorna är glädje, sorg, ångest, ilska och avsky.

Trots att Ortony och Turner (1990) argumenterar emot existensen av grundläggande känslor, har Tettegah (2016) delvis använt sig av dessa i en studie där syftet var att analysera sociala medier och känslor relevanta för utbildning. Detta skedde genom att identifiera relevanta inlägg på Twitter med hjälp av hashtags. Li och Xu (2016) beskriver hashtags som ett sätt att kategorisera inlägg genom att använda symbolen ”#” innan ett nyckelord. För att kunna analysera känslorna i Twitterinläggen, utvecklades två matchningsalgoritmer. Den första algoritmen bedömde nio prestationskänslor: njutning, hopp, stolthet, lättnad, ilska, ångest, hopplöshet, skam och tristess.

(25)

19

(Tettegah, 2016) Den andra algoritmen bedömde, som Tettegah (2016) själv uttrycker det, sex grundläggande känslor: lycka, sorg, överraskning, rädsla, avsky och ilska.

De grundläggande känslorna är enligt Ortony och Turner (1990) inte fastställda. Men eftersom känslorna som sammanfattas i deras studie i själva verket har blivit framforskade som

grundläggande av olika psykologer och psykologiprofessorer, har deras studie använts som ett underlag i loggboksundersökningen för den här uppsatsen, vilken presenteras i resultatkapitlet. Enligt Tettegah (2016) hade ingen före den sociala medieexplosionen förväntat sig att det skulle vara så enkelt att uttrycka sina känslor på internet. Förutom att visa känslor genom text, bilder och videoklipp, har det blivit allt vanligare att uttrycka sina känslor med hjälp av olika symboler som emoticons och emojis.

3.6.1

Emoticons och emojis

Den ökade populariteten i textbaserad kommunikation har resulterat i ett nytt sätt att kommunicera, med hjälp av emoticons och emojis (Marengo, Giannotta & Settanni, 2017). Kralj Novak et al. (2015) beskriver emoticons som en stenografi för ett ansiktsuttryck som skapas med hjälp av bland annat kolon och parenteser. Emoticons tillåter författaren att uttrycka sina känslor genom att förtydliga ett skriftligt meddelande med icke-verbala element, vilket förstärker förståelsen för budskapet. Användningen av emoticons kan enligt Kralj Novak et al. (2015) spåras bak till 1800-talet, då de användes i vardagligt och humoristiskt skrivande. Däremot användes emoticons först år 1982 i den digitala eran av professor Scott Fahlman på Carnegie Mellon University. Han använde sig då av ”:-)” och ”:-(” i meddelanden på en kommunikationstavla för datavetenskap för att skilja skämtsamma och allvarliga inlägg åt. Kralj Novak et al. (2015) beskriver emojis som en mer utvecklad och modern

kommunikationsteknik. En emoji är en grafisk symbol som inte bara kan representera ansiktsuttryck, utan även begrepp som firande, väder, fordon, byggnader, mat, dryck, djur, växter, aktiviteter och känslor. Enligt Marengo, Giannotta och Settanni (2017) används emojis av 92% av internetanvändarna för att kunna förmedla känslor och attityder på ett snabbt och informellt sätt.

(26)

20

4

Resultat

Detta kapitel presenterar det resultat som framkommit från loggboksundersökningen som pågick mellan den 17 mars 2017 och den 24 mars 2017, samt de tre gruppintervjuer som genomfördes den 23 mars 2017, den 25 mars 2017 och den 26 mars 2017.

De kvinnliga respondenterna kommer här att namnges som K1, K2, K3, K4 eller K5 och de manliga respondenterna kommer att namnges som M1, M2, M3, eller M4.

4.1

Loggbok

Loggboken visar att de olika känslorna skiljer sig åt beroende på vilken social mediekanal som använts. Det blir även tydligt att de olika känslorna som har analyserats av Ortony och Turner (1990) har utgjort en bra grund för loggboken, då respondenterna har känt 27 av de 32 känslor som fanns med i formuläret. I loggboksundersökningen användes känslorna acceptans, avsky, förtvivlan, förakt, förvåning, förväntan, glädje, hat, hopp, ilska, intresse, kärlek, lust, lycka, mod, motvilja, nedstämdhet, nöje, panik, rädsla, skam, skräck, smärta, skuld, sorg,

underkastelse, undran, upprymdhet, vrede, ångest, önskan och överraskning (se bilaga 1). Av dessa känslorna var det endast förtvivlan, förakt, smärta, underkastelse och vrede som inte fick några markeringar. De kvinnliga respondenterna har gjort markeringar i loggboken fler gånger än de manliga respondenterna. Vissa respondenter kände enbart av en enda känsla vid samma tillfälle, eller flera känslor av samma karaktär och vissa respondenter kände vid enstaka tillfällen av både positiva och negativa känslor vid samma tillfälle.

Respondenterna har sammanlagt markerat 501 gånger i loggboken. Det som de olika sociala medierna har gemensamt är att de vanligaste positiva känslorna som uppstår på respektive sociala mediekanal är glädje och nöje. Glädje har fått totalt 113 markeringar och nöje har fått totalt 89 markeringar. Respondenterna har känt flest negativa känslor på Facebook och minst negativa känslor på Snapchat (se bilaga 3).

4.1.1

Facebook

De känslor som de kvinnliga respondenterna associerar till Facebook är acceptans, förvåning, förväntan, glädje, hat, hopp, ilska, intresse, kärlek, lust, lycka, nedstämdhet, nöje, rädsla, skam, skräck, skuld, sorg, undran, upprymdhet, ångest, önskan och överraskning. De känslor som de manliga respondenterna associerar till Facebook är acceptans, avsky, förvåning, förväntan,

(27)

21

glädje, hopp, ilska, intresse, kärlek, lust, lycka, mod, nöje, skräck, skuld, sorg, undran, ångest och önskan (se bilaga 3).

4.1.2

Instagram

De känslor som de kvinnliga respondenterna associerar till Instagram är acceptans, förvåning, förväntan, glädje, hopp, ilska, intresse, kärlek, lust, lycka, mod, nöje, skuld, undran,

upprymdhet, ångest, önskan och överraskning. De känslor som de manliga respondenterna associerar till Instagram är acceptans, avsky, förvåning, förväntan, glädje, hat, hopp, ilska, intresse, kärlek, lust, lycka, nöje, panik, undran, ångest och önskan (se bilaga 3).

4.1.3

Snapchat

De känslor som de kvinnliga respondenterna associerar till Snapchat är acceptans, avsky, förvåning, glädje, intresse, kärlek, lust, nöje, sorg, upprymdhet, ångest, önskan och

överraskning. De känslor som de manliga respondenterna associerar till Snapchat är acceptans, förvåning, förväntan, glädje, hat, intresse, kärlek, lust, motvilja, nedstämdhet, nöje, undran, önskan och överraskning (se bilaga 3).

4.1.4

Anteckningar

När respondenterna har känt både positiva och negativa känslor vid samma tillfälle, har de dokumenterat varför och i vilket sammanhang de olika känslorna uppstod. K3 har antecknat vid två tillfällen. Vid det första tillfället kände hon skam, förvåning och intresse: ”Facebook: Kände skam för en annan persons skull samt förvåning över att en person jag läste om hade

skrivit/gjort en sak som förvånade mig. Blev senare intresserad av ett klädesplagg jag såg”. Vid det andra tillfället kände hon glädje och skuld: ”Instagram: Jag blev glad över att se att folk rockade sockorna, men jag kände lite skuld för att jag själv glömde ta olika sockor på mig”. K4 har antecknat vid två tillfällen. Vid det första tillfället kände hon hopp, ilska, intresse, nedstämdhet och sorg: ”Bild från djurens rätt på Facebook. Blandade känslor av hopp, ilska, intresse, nedstämdhet och sorg. Bild på hur djuren utsätts för pälsindustrin”. Vid det andra tillfället kände hon önskan, hat, ilska och nedstämdhet: ”En organisation som ville att man skulle skriva på mot nya djurförsöksanläggningar. Då kände jag önskan, men när jag läste vad som hände med djuren kände jag hat, ilska och nedstämdhet. (Facebook)”.

(28)

22

M1 har antecknat vid ett tillfälle, då han kände nedstämdhet, förväntan och glädje: ”Jag kände nedstämdhet på grund av att det dåliga vädret förstörde planerna jag och en kompis hade inför helgen, men förväntan och glädje för nästa helg eftersom vi planerade om (pratade på

Snapchat)”.

M2 har antecknat vid ett tillfälle, då han kände glädje och sorg:

När jag var inne på FB såg jag ett inlägg på en gammal kollegas hund som fyllde 11 år och då kände jag både glädje och sorg för att hunden börjar bli gammal och har antagligen inte jättemånga år kvar men samtidigt vet jag att hunden har haft ett bra liv.

(M2, 2017)

M3 har antecknat vid fyra tillfällen. Vid det första tillfället kände han ilska, hopp och önskan: ”Facebook: Kände ilska över SD:s framgång i ett inlägg som en kompis delat. Jag är för mångfald (hopp, önskan) men ser ändå ett problem med det”. Vid det andra tillfället kände han acceptans och motvilja: ”Snapchat: En vän till mig lägger upp kattvideos hela tiden vilket jag accepterar, men blir irriterande efter ett tag (motvilja)”. Vid det tredje tillfället kände M3 lycka och ångest:

Facebook: Som 28-åring är där många som tar steget att gifta sig och även skaffa barn. I flödet fanns en person som precis gift sig och jag kände lycka för personen, men började reflektera över min egen situation och fick ångest.

(M3, 2017)

Vid det fjärde tillfället kände M3 glädje och hat:

Snapchat: En av mina vänner hade lagt upp bilder på sin snap story. Hela storyn var selfies så kände mig glad för henne då hon ser väldigt bra ut. Sen kände jag hat för att samhället blivit så ytligt och ”tvingar” samhället till detta idiotiska beteende.

(29)

23

4.2

Gruppintervjuer

Under gruppintervjuerna diskuterades det resultat som framkommit i loggboksundersökningen för att få en bättre förståelse kring hur respondenterna tänker och känner för de olika sociala mediekanalerna. I gruppintervjuerna ställdes frågor gemensamt till gruppen, där de jämförde likheter och olikheter i hur de upplever sociala medier. Samtliga respondenters uppfattning av sitt sociala medieanvändande under de tre undersökningsdagarna, är att de använder sig av sociala medier mer och oftare än vad de trodde. Respondenterna ansåg att det var ansträngande att föra loggbok då de fick fundera över sina känslor varje gång de använt sig av sociala medier, vilket ingen av dem har reflekterat över tidigare, men att det samtidigt har fått dem att förstå hur mycket sociala medier faktiskt påverkar.

Man fattar verkligen hur mycket man använder sociala medier. Jag brukar aldrig reflektera över hur jag känner, vilket jag faktiskt gör nu. Nu förstår jag att man verkligen känner olika känslor, men det är ingenting jag har tänkt på innan.

(K4, 2017)

Respondenterna anser att loggboken har varit väldigt användbar för att kunna sätta ord på vilka känslor de faktiskt känner. Under loggboksundersökningen blev frekvensen av det sociala medieanvändandet mer tydlig. Det uppstod även en viss förvåning över hur många olika positiva respektive negativa känslor som faktiskt går att definiera, samt att alla känslor i

loggboken har olika innebörd. M4 anser att det finns skillnader i de olika känslorna, även fast de relaterar till varandra. Det har även visat sig att känslorna vid användandet av sociala medier påverkas av det psykiska måendet. M3 berättar att ”det beror på hur man känner sig psykiskt. Ena dagen kan en sak vara jätterolig, men andra dagen kan man tycka att det är jobbigt och irriterande.” Detta är någonting som även K3 håller med om:

Om man var nedstämd överlag kunde det påverka hur jag kände på sociala medier. När jag kände mig nedstämd så blev jag inte direkt glad över en rolig kattbild, fast jag säkert hade blivit det en annan dag när jag mådde bättre.

(K3, 2017)

M4 berättar att han har haft svårt för att definiera en specifik känsla när han endast har gått in på ett socialt nätverk snabbt för att se ifall någonting nytt har hänt. K2 berättar däremot att hon

(30)

24

ibland kan känna sig besviken och nedstämd ifall hon går in på Snapchat och ingen har skickat någonting till henne.

4.2.1

Användningsområden

Samtliga respondenter använder sig av sociala medier för att på ett enkelt sätt kunna hålla kontakt med andra människor. Bland respondenterna är Facebook och Facebook Messenger de sociala mediekanaler som främst används för att prata eller diskutera med andra människor online. Snapchat används av respondenterna för att skicka roliga bilder med speciella filter till sina vänner, både för att underhålla sig själva och sina vänner. Respondenterna anser även att sociala medier gör det enkelt att ta reda på saker om andra personer. De respondenter som studerar använder sig ofta av Facebook i skolsyfte och för att få information, då de har skapat grupper tillsammans med sina klasskamrater för att diskutera skolarbeten. K3 berättar att detta är någonting som ger henne både positiva och negativa känslor. Hon anser att det är positivt att det är så enkelt att diskutera med sina vänner och att sociala medier är så lättillgängligt, men att de olika skolgrupperna kan göra henne stressad och få henne att känna en viss motvilja till skolarbetet.

M1 är väldigt intresserad av bilder och fotografering, vilket har medfört att han använder sig av Instagram och Snapchat mest. Alla respondenter är eniga i att Facebook Messenger har ersatt mobiltelefonens SMS-funktion. Denna applikation används av samtliga respondenter flera gånger dagligen. De anser att det är ett snabbare, enklare och roligare sätt att skicka meddelanden på. De tycker även att gruppchattfunktionen är väldigt användbar. Samtliga respondenter använder sig av gruppchattfunktionen för att kunna prata med flera vänner samtidigt, vilket de anser förenklar en hel del när de ska ta gemensamma beslut om någonting, eller när de vill berätta någonting för flera personer samtidigt. Det går då att enkelt diskutera tillsammans när det inte finns möjlighet att ses i verkligheten.

4.2.2

Positiva känslor

Sociala medier associeras av respondenterna till vänner och egentid. Samtliga respondenter anser att de känner fler positiva än negativa känslor när de använder sig av sociala medier. De kvinnliga respondenterna känner glädje när de ser fina bilder eller videoklipp på bebisar och djur och de delar gärna med sig av sin glädje genom att visa de olika klippen eller bilderna för sina vänner. Respondenterna tycker även att det är intressant att följa innehåll i olika

(31)

25

minnen som finns sparade på Facebook och M3 blir glad när han via sociala medier kan följa vad hans familj gör och när han kan se att de hittar på roliga saker. M1 och M2 är eniga i att det bästa med sociala medier är att det är enkelt att hålla kontakt med människor. De vill själva dela med sig av positiva saker, så att de kan sprida de positiva känslorna vidare till andra personer.

Det roligaste, eller det bästa med det är att man kan ha enkel kontakt med folk. Det är ju det som är det positiva för mig. Det är enkelt att nå folk, det är enkelt att skämta och ja, om man fotar en rolig bild är det enkelt att få iväg den och dela med sig av det. Det är väl mest det sociala som är positivt för mig.

(M2, 2017)

4.2.3

Negativa känslor

Sorgliga videos, politiska och provocerande inlägg samt inlägg och kommentarer där folk kränker varandra verkar vara en stor anledning till att människor upplever negativa känslor på sociala medier. De negativa känslorna som uppstår vid användning av sociala medier kan påverka väldigt mycket psykiskt. K1 och K2 anser att de negativa känslorna oftast uppstår när de är inne på Facebook. K2 berättar att Facebook är den sociala mediekanal som hon tycker minst om och att den främsta anledningen till varför hon har ett Facebook-konto är för att hålla kontakten med vänner och familj. K2 berättar vidare om ett videoklipp hon såg på Facebook som handlade om en våldtäkt, vilket hon påverkades så negativt av att hon stängde ner sidan. Hon har tidigare inte funderat över vilka olika känslor hon kunde uppleva i samband med sitt sociala medieanvändande, men att känslorna rädsla, hat, avsky och skräck uppstod när hon såg klippet.

Det är lätt att bli missuppfattad på sociala medier, vilket K4 har varit med om ett antal gånger, främst på Facebook Messenger, men även på Snapchat. Missuppfattningarna har lett till konflikter som troligtvis inte skulle uppstå ifall hon träffade personerna i verkligheten istället. Hon berättar vidare att det är väldigt enkelt att stänga ner det sociala mediet och inte svara på meddelandet. På Facebook Messenger går det dessutom att se när en person har läst ens

meddelande. Att en person inte svarar när det visas att meddelandet har lästs bidrar enligt K4 till negativa känslor som förtvivlan, ilska, rädsla, ångest och ibland till och med hat. Hon tror att anledningen till missuppfattningar på sociala medier har att göra med att det ibland kan vara svårt att uttrycka sig på ett korrekt sätt och att det ibland kan vara svårt att skilja på ironi, glädje och ilska i text.

(32)

26

På sociala medier har människor möjlighet att skriva ut vad de själva tycker och tänker, vilket är någonting som M3 anser vara negativt. Negativa känslor för honom uppstår bland annat när någon skriver ett offentligt meddelande som antyder om att någonting har hänt, men personen i fråga inte vill berätta vidare vad det faktiskt handlar om, eller när någon skriver någonting utan att vara källkritisk. M1 och M2 berättar i sin tur att de får negativa känslor när andra människor lägger ut inlägg där de vill få sympati för sina åsikter. M2 berättar även att han väldigt ofta kan känna ilska när tekniken inte fungerar som den ska. Han ger ett exempel på ifall han ska använda sig av Snapchat för att dela med sig av någonting som händer just nu och appen helt plötsligt stängs ner. Då kan han känna både ilska och förtvivlan. Samtliga respondenter anser att politiska åsikter inte hör hemma på sociala medier och att ens politiska åsikt är någonting som bör hållas privat för att motverka dålig stämning och negativa kommentarer. M2 och M4 anser att sociala medier tar upp väldigt mycket tid och att det är lätt att bli beroende. K5 tycker att sociala medier har blivit negativt i verkliga sociala sammanhang, då många använder sina mobiltelefoner istället för att umgås.

4.2.4

Blandade känslor

Samtliga respondenter anser att de främst känner sig positiva till sociala medier. K5 anser att det hade varit väldigt tråkigt utan dem. Däremot menar M3 att människor nog hade träffats mer i verkligheten istället, vilket K5 håller med om. Hon tror även att folk hade ringt mer till

varandra. Samtliga respondenter är eniga i att sociala medier främst ses som ett tidsfördriv och ett sätt att hålla kontakten med folk. K3 anser att det inte finns något slut på sociala medier. Det finns alltid någonting att göra och någonting nytt att ta del av, vilket kan bidra till både positiva och negativa känslor. K1 nämner att hon ser Instagram som ett sätt för människor att få

uppmärksamhet och respons, vilket kan bidra till både positiva och negativa känslor. Hon berättar att hon förväntar sig gillningar och kommentarer när hon lägger ut en bild och ifall hon inte får det, tycker hon att det både kan kännas pinsamt och förvånande. K4 anser i sin tur att sociala medier bidrar till mycket press, då människor vill visa upp hur deras liv ser ut.

När de kvinnliga respondenterna får frågan om vad de gillar på sociala medier svarar samtliga att de främst gillar bilder de känner glädje av, men att de även sympatigillar sina vänners bilder. K1 berättar att hon följer vissa personer på sociala medier som oftast lägger ut bilder på sina perfekta liv, men när de lägger ut någonting oväntat kan hon gilla bilden bara för att hon blir förvånad och överraskad. K2 håller med och berättar att hon ofta gillar inlägg som är roliga, eller bilder som är förvrängda och oväntade, just för att hon känner sig överraskad.

References

Related documents

offentligheten blivit den plats där utbyte av information och idéer av intresse kan äga rum och opinion skapas utan att genomsyras av de kommersiella intressen i lika stor

Dock nämner rekryteringsspecialisten att det inte är bra för dem att enbart använda sig av sociala medier vid deras rekrytering då de inte är intresserade av en viss typ av

Det som tydligt framkommer i det insamlade materialet är som sagt att barn i förskolan ska få lära sig att hantera och förstå sina känslor samt att detta är något som

Vi är två studenter på Karlstad Universitet som har för avsikt att skriva ett examensarbete kring fastighetsmäklares användning av sociala medier, med fokus på

Undersökningen visade att hästtjejer använder Internet i samma utsträckning som resterande tjejer utan ett specifikt intresse för hästar.. Däremot finns det skillnader på

Vi fick tyvärr inget svar på något av de tre Twitter-inläggen vi skrev under fältstimuleringen, vilket spär på känslan att Visitnorway endast använder Twitter som ett sätt

Det var också anledningen till att vi så tidigt som möj- Det var också anledningen till att vi så tidigt som möj- Det var också anledningen till att vi så tidigt som möj-

boyd påpekar att för tonåringarna är sociala medier bara ytterligare en plats att vara på där det för vuxna sker en jämförelse mellan platser genom ett nostalgins filter.. Att