Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Akademiska studier
– en väg in på arbetsmarknaden?
Academic studies – a path to employment?
Seth Lassing Johansson
Carl Stensson
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: 2013-12-17
Examinator: Laid Bouakaz
Handledare: Jan-Anders Andersson Fakulteten för
3
Abstract
Our society has become a society of knowledge. The answer to the question of how to reduce unemployment has become more and more unified: education. In this case, higher education, meaning college and university. With this disposition in our society, how does it affect the students? How does this change of society and our universities affect the students of these institutions?
In this study we have chosen to examine the choices of students in universities in several Swedish cities. We wanted to compare choices students made from educations which lead to a professional degree and students who were undertaking studies from a higher-education course which were not attached to a professional degree. We sent surveys to six different programs and courses, three from each category.
Because our examination paper concerned choices we used rational choice as a concept and we were also interested in how the students social class interacted with the choices they made. We also used Bourdieu’s idea of habitus, along with his concept of field and capital.
The results we uncovered showed us that social class played little part in how students made their choices. We could also see that most of the students from the professionally attached educations were more inclined to have employment as the main reason for studying. The students who studied higher education course were not as high in this opinion but still in a majority. The results also showed that to get educated in their field, to get the proper knowledge required were less important than just getting the job.
This points to a risk that students in our society will, to a greater extent than before, only use education as a stepping stone for employment. The knowledge gained will not be as important as the employment that comes after. Knowledge will in this way take a second place to employment and if this trend continue maybe educations made for knowledge and not employment will be seen as unnecessary.
Keywords: labour market, employment, employability, higher education, knowledge society
5
Förord
Det har varit en lång process för oss båda, som både stötts i vårt och torrt, på gått och ont, där vi båda varit lika delaktiga. Denna uppsats kan vi känna oss stolta över att ha genomfört och slutfört. Vi tror båda att denna process är något som vi kan ha användning för även i framtiden. Vi vill båda tacka vår handledare för konstruktiv kritik och hjälpsamma idéer. Samt även alla studenter på alla utbildningar och alla de ansvariga på de lärosäten som gjorde det möjligt för oss att distribuera enkäten.
6
Innehållsförteckning
Inledning ... 8
Syfte och frågeställning ...10
Kunskapsbakgrund ...11
Yrkesinriktad och icke-yrkesinriktad utbildning ...12
De icke-yrkesinriktade utbildningarna ...12
De yrkesinriktade utbildningarna ...13
Kunskapers instrumentalisering och det framgångsrika livet ...14
Utbildningspolitik och Bolognaprocessen ...15
Tidigare forskning ...17
Akademisk kvalitet...17
Är utbildning alltid välgörande? ...18
Anställningsbarhet ...20
Motiv till studier ...21
Teori ...23
Rationell valteori ...23
Handlingens beståndsdelar ...25
Handlingens avsikt ...26
Livsvärld och handlingskompetens ...26
Handlingsutfall ...27
Bourdieus begreppsapparat...27
Om habitus och klasshabitus ...28
7
Om generella och fältspecifika kapitalformer...29
Metod ...31 Metodval ...31 Urval ...31 Datainsamling ...32 Analysmetod ...33 ESeC klasskategorisering ...33 Etiska ställningstaganden ...35 Resultat ...38
Grundläggande information gällande respondenterna ...38
Utbildningskategorisering och klasstillhörighet ...42
Analys ...50
Värderingar av högre studier ...50
Information och habitus ...53
Sammanfattning av analys ...55 Diskussion ...57 Inledning ...57 Resultat ...57 Metod ...58 Teori ...59 Sammanfattning ...60 Referenslista ...62 Bilagor ...65
8
Inledning
Högre utbildning med hög kvalitet är avgörande för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Högre utbildning behövs för välutbildad arbetskraft och skapar förutsättningar för ökad kunskap och forskning. Högre utbildning bidrar också till bildning och enskilda individers utveckling, samhällsengagemang och kritiska tänkande. Regeringens mål är att utbildning och forskning vid universitet och högskolor ska bedrivas effektivt och hålla en hög kvalitet ur ett internationellt perspektiv. Som inledning i en proposition (2013 prop. 2012/13:1, utgiftsområde 16, sidan 83 och 86) regeringen la fram för 2013, vill man lyfta fram Sveriges konkurrenskraft som ett viktigt ledord för utformningen av högre utbildning. Vidare menar regeringen i sin proposition att målsättning för högre utbildning också bör vara att möta studenternas efterfrågan och arbetsmarknaden behov. Vidare läsning tyder också på att de två viktigaste dimensionerna för högre utbildnings utformning skall vara studenternas egna val samt arbetsmarknadens behov. Detta tyder på att förändringar håller på att ske i högskole- och universitetslandskapet. Forskning visar att traditionella värden inom akademin nu riskerar att hamna i skymundan för nya moderna värden som anställningsbarhet, företagsamhet och entreprenörskap (Droppe & Söderfeldt, 2010). Bolognaprocessen visar att det ända upp på EU nivå förs diskussioner om stora internationella utbildningsförändringar och hur man gemensamt skall komma fram till att göra de europeiska länderna mer konkurrenskraftiga på en allt mer internationell marknad, där främst USA och Kina är stora konkurrenter. Här uppstår det en konflikt mellan de som hävdar och betonar att högskolorna och universiteten måste förbli oberoende och utgöra en kritisk del av samhället och inte bli färgad av marknadens motiv. Mot de som då hävdar att högskolor och universitet bör utgöra en funktion i samhället som skall bidra till främja marknadsmässig utveckling. Detta görs bland annat genom att högskolorna och universiteten skall utveckla studenternas anställningsbarhet. Ett av dessa initiativ är Bolognaprocessen som fått stort genomslag hur utbildning i Europa skall utformas. Utöver Bolognaprocessen finns det även en ambition från regeringens håll att rationalisera bort fristående kurser och korta program till fördel för utbildningar som leder fram till en
9
examen, detta framgår i regeringens proposition från 2012 för år 2013 (2013 prop. 2012/13:1, utgiftsområde 16, sidan 86). Parallellt med detta finns det kritik som riktas mot övertron om utbildningens välgörande effekter, hur den kan vara normaliserande och i slutändan inte så användbar som de utbildningspolitiska ambitionerna strävar mot. Därtill finns det även olika definitioner för vad anställningsbarhet är. Utifrån vems perspektiv studerar man vad utbildning skall utgöra och för vem? I forskning som presenteras under tidigare forskning i detta arbete råder det oenighet om vad anställningsbarhet är och vad det ska inbegripa och studenternas perspektiv är inte heller utan brister (Tymon, 2013). Från utbildningspolitiskt håll önskar man föra in studenter på mer yrkesinriktade utbildningar. Statistisk har kunnat visa att studenter som läser fristående kurser utgör än större del av arbetslösa än övriga (Temarapport 2013:13).
10
Syfte och frågeställning
Utbildning rör sig mer och mer i riktning att det skall leda till arbete, men samtidigt skall akademin behålla sin vetenskapliga tradition och självständigt. Akademins fält är på väg att förändras, vilket också tidigare forskning pekar på. Detta arbete syftar därmed till att undersöka var studenterna befinner sig i akademins fält och huruvida deras handlande är rationellt i förhållande till vad de vill uppnå med sina studier. Därtill ämnar detta arbete att undersöka vad studenterna anser om hur de blir förberedda för arbetslivet av utbildningarna de går och i vilken utsträckning klasstillhörighet påverkar valet till högre studier. Utifrån detta syfte klargörs här arbetets frågeställningar:
● Hur viktigt är det för studenterna på yrkesinriktade respektive icke-yrkesinriktade program att utbildningen leder till arbete?
● Anser studenter att de blir anställningsbara och förberedda inför arbetslivet av högre studier?
11
Kunskapsbakgrund
För att ge en tydlig bild över var studenterna befinner sig i för akademisk värld redogörs här för hur högskolan och universitetsvärlden har förändrats med tiden. Detta är relevant på så sätt att de aktörer som befinner sig inom akademin, framförallt studenter, men såväl övrig personal handlar utifrån dess kontextuella referensramar på ett eller annat sätt. I detta avsnitt klargörs hur högre utbildning utformas och i vilket håll utvecklingen pekar. Delvis ämnar detta arbete att undersöka studenters målsättningar och attityder till den utbildning de går i förhållande till arbetslivet. Således är det betydelsefullt att ge en tydlig bild i vilket sammanhang studenterna rör sig i, vilket gör det viktigt att studera vad för arbete som görs för att möta dessa förväntningar som studenterna ställer på högskolan och universitetet. Utöver det som nämns här ovan redogörs även i detta avsnitt kort om de yrken som de utbildningarna som valts i detta arbete, skall leda till. Då en del av de utbildningar som valts ut i arbetet inte har en tydlig yrkesexamen delas dessa in i respektive berörda område. Dessa indelningar ser ut på följande sätt: genusvetenskap ingår i samhällsvetenskap och kriminologi kommer att ingå i kategorin samhällsvetenskap/beteendevetenskap och litteraturvetenskap kommer att ingå i gruppen humaniora, och dessa kategorier är följer efter SACOs ämnesinriktningar (www.saco.se). Denna kategorisering görs av praktiska skäl för att kunna göra jämförelser och data mer hanterbart, samtidigt som det innebär att vissa nyanser av utbildningarna går förlorade. Nedan följer ytterligare en förklaring hur de utbildningarna vi valt ser ut och vad de handlar om. Först beskrivs de yrkesinriktade utbildningarna och i efterföljande text löper beskrivningar om de icke-yrkesinriktade utbildningarna och alla utbildningarnas framtidsutsikter.
12
Yrkesinriktad och icke-yrkesinriktad utbildning
De icke-yrkesinriktade utbildningarna
Genusvetenskap återfinns som begrepp i humaniora och i samhällsvetenskap, vilka ämnar att belysa frågor som rör föreställningar, handlingar och idéer om människors socialt konstruerade kön. Begreppet har ersatt och utvecklat vad som tidigare kallades för kvinnoforskning. Användandet av genusbegreppet kan göras på många olika nivåer inom samhället och på individnivå, såsom parrelationer, identitet, organisationer, arbetsmarknad etc. Högskolor och universitet erbjuder undervisning i genusvetenskap både på grundnivå men också på avancerad nivå http://www.ne.se/lang/genusforskning. Då genusvetenskap ingår i samhällsvetaryrket, visar SACO att det idag råder det stor konkurrens om arbete och arbetstillfällena förväntas bibehålla samma nivå som den ser ut nu (Framtidsutsikter - Arbetsmarknaden för akademiker 2017).
Litteraturvetenskap ingår i de humanistiska vetenskapstraditionerna och ämnar till att undersöka vad för litterära spår som satts i historien. Att sätta in dessa spår i både ett historiskt och mänskligt sammanhang är ett av litteraturvetenskapens syfte (Bergsten, 2002). Litteraturvetenskap finns i form av kurser på både grundnivå samt avancerad nivå. Vidare är det viktigt för litteraturvetenskapen att studera “textens utformning, spridning, mottagande, verkan och värdering.” (http://www.ne.se/lang/litteraturvetenskap) Arbetsmarknadens läge för litteraturvetare, som här kommer ingå i kulturyrken, förväntas det av SACOs arbetsmarknadsutsikter att vara hård konkurrens om arbete. Antalet ökade arbetstillfällen förväntas inte heller att öka (Framtidsutsikter - Arbetsmarknaden för akademiker 2017)
Kriminologi är den vetenskap som syftar till att studera brottslighet som ett socialt fenomen. I detta inkluderas även lagstiftning, brottöverträdelser och hur den sociala reaktionen på lagöverträdelser blir (Sarnecki, 2009). Kriminologi finns att läsa dels som program, men också i form av kurser på grundnivå samt avancerad nivå. Kriminologi ingår i detta arbete inom yrkesgruppen samhällsvetare/beteendevetare och arbetsmarknadsläget för denna yrkesgrupp ser tuff ut med hård konkurrens om arbete och arbetstillfällena
13
förväntas bibehålla samma nivå som den ser ut nu (Framtidsutsikter - Arbetsmarknaden för akademiker 2017)
De yrkesinriktade utbildningarna
Socionom är en yrkeskategori som innefattar dem som avlagt en socionomexamen. Benämningen socionom kommer från 1950, när de olika Socialinstituten gemensamt tog beslut att göra den benämningen gällande. Utbildningen är på 3 ½ år och ger en bred samhällsvetenskaplig utbildning vilket leder till arbete i många olika verksamheter i samhället, såsom socialtjänsten, sjukhus och skolor, behandlingshem för missbrukare etc. (www.ne.se). Enligt SACOs analys över arbetsmarknadsutsikter befinner sig socionomyrket i balans på marknaden, men en ökad efterfrågan förväntas
http://www.saco.se/Yrken-A-O/Socionom/.
Studie- och yrkesvägledare innefattar den yrkeskategori som i sitt yrke ger vägledning om studier eller arbete (www.ne.se). En stor del av arbetet innefattar kontakter med människor, detta kan vara med elever, föräldrar, arbetslösa etc. Vidare innefattar även arbetet att bidra till skolutveckling. Utbildningen för studie- och yrkesvägledare är på 3 år och berör framförallt samhälls- och beteendevetenskap. Studie- och yrkesvägledaryrket befinner sig som det ser ut idag, i balans, men det finns tecken på att det kommer i framtiden finnas en brist på utbildade studie- och yrkesvägledare i takt med att samhället efterfrågar fler med denna utbildning http://www.saco.se/Yrken-A-O/Studie--och-yrkesvagledare/.
I sitt arbete som fastighetsmäklare arbetar man med att förmedla fastigheter av olika slag. Fastighetsmäklare regleras av fastighetsmäklarlagen och för att vara en fullvärdig fastighetsmäklare måste man vara en registrerad fastighetsmäklare hos Fastighetsmäklarinspektionen med utbildning från universitet eller högskola. Därtill krävs det en 10 veckors lång praktikperiod hos en fastighetsmäklare under utbildningen. De ämnen som utbildning berör är fastighetsförmedling, civilrätt, skatterätt, ekonomi, byggnadsteknik etc. (www.saco.se). Hård konkurrens om arbete på arbetsmarknaden är vad SACOs arbetsmarknadsanalys säger och att efterfrågan på fastighetsmäklare i framtiden kan komma att minska http://www.saco.se/Yrken-A-O/Fastighetsmaklare/.
14
Kunskapers instrumentalisering och det framgångsrika livet
Schoug (i Idvall & Schoug, 2003) skriver att från utbildningspolitiskt håll finns det starka ambitioner att göra kunskap till en del av lösningen på alla problem. Något som också Alvesson påpekar i sin tes om utbildningsfundamentalism (2011). Schoug menar vidare att kunskap har exponerats för en instrumentalisering från politiskt håll. När kunskap attribueras som att utgöra en funktion för problemlösning.
”[…] och i takt med att tillväxten ses som den överskuggande samhällsfrågan och andra angelägenheter – urholkade pensionssystem, arbetslöshet, svaga offentliga finanser, brister inom sjukvård eller barn- och äldreomsorg – uppfattas som sekundära problem, vars tilltänka lösningar gärna blir mer och mer mindre liktydiga med ökad tillväxt, stegras förväntningar om kunskapens kommersiella avkastning” (Schoug i Idvall & Schoug, 2003, sid 17)
Citatet ovan tyder på, hävdar Schoug (2003), att den kunskap som samhället producerar har uppslukats av kommersiella krafter om varor och tjänster. Med en sådan utveckling förvandlas kunskap till något som blir till en investering. Kunskap rationaliseras blott till att bli en angelägenhet för vad marknaden har för behov. En konsekvens av det blir att kunskap i mindre utsträckning uppskattas som något som kan uppmana till utveckling. Detta leder inte bara till att lärosäten, såsom högskola och universitet blir påverkade av denna syn på kunskap, men även hur vi ser på världen, hur språket vi talar konstrueras och färgas av marknadstermer. Kompetens, utbildning och ekonomins språk vävs samman såpass mycket, att det blir svårt att se vad som skiljer dessa ord åt. Desto starkare denna syn på kunskap blir, desto mer betydelsefullt blir det för aktörer att göra sig nyttiga och lönsamma för att inte riskera att hamna på efterkälken eller bli sedda som avvikande. Därtill kan detta också leda till en inflation av akademiska titlar som på så sätt tappar sitt värde och då måste aktören ytterligare anskaffa sig värdefull kunskap. Ambitionerna om kunskapssamhället görs till den grund som utbildning- och marknadspolitiken bygger vidare på. Exempel på detta är EUs stora projekt om Bolognaprocessen som tidigare nämnts i detta arbete. Utbildning reduceras till något som bara rör aktörens konkurrenskraft på arbetsmarknaden. I kunskapssamhället är det människorna som skall spela huvudrollen. Tron på att människan själv kan skapa de förutsättningar med hjälp av
15
kunskap är något som förefaller utgöra en stor del av kunskapssamhället. Tanken är att förvärvandet av kunskaper skall bli till ett sätt att leva, det vill säga, varje människa ska vara student från att de föds, till den dag då de går i graven. Det som kunskapssamhället proklamerar för är att lära sig kunskaper och att alltid vara redo att lära sig. Den aktör som bäst lever upp till dessa krav, är den som kommer att leva ett framgångsrikt liv i kunskapssamhället.
Utbildningspolitik och Bolognaprocessen
1998 inledde EU ett samarbete som skulle utmynna i EHEA (European Higher Education Area). Detta skapades året efter i Bologna och kom att kallas Bolognaprocessen. Målet är ett gemensamt utbildningssystem i hela EU, att skapa bättre förutsättningar för rörlighet, att göra utbildningarna mer konkurrenskraftiga samt göra studenterna anställningsbara. Vid skapandet var 30 länder medlemmar, men idag 2013 uppgår antalet till 47 av de 49 medlemsländerna. Bolognaprocessen började i Bologna 1999 men ett flertal möten har hållits sen dess, Prag 2001, Berlin 2003, Bergen 2005, London 2007, Leuven 2009 och 2010 i Budapest-Wien. Processen har gjort att högre utbildningar fått ett gemensamt poängsystem och ett gemensamt utbildningsystem uppdelade i olika nivåer (www.ehea.info)
Regeringen la 2012 fram en proposition för 2013 (prop. 2012/13:1, utgiftsområde 16, sidan 86) tar den högre utbildningens utformningen skall se ut. Prioriteringar skall genomföras för att öka Sveriges studenters konkurrenskraft och att utbildning som särskilt är yrkesinriktade skall prioriteras. I prop. 2012/13:1 förklaras det även att EU samlade 2009 ländernas utbildningsministrar gällande ett samarbete angående utbildning, som skall utmynna i en gemensam målsättning beträffande olika strategiska mål för utbildning. Riktlinjerna skall ses som vägledande för att uppnå dessa strategiska mål. Ett av dessa riktmärken klargör att andelen personer, år 2020, som befinner sig i åldern 30-34 år och som minst har två års eftergymnasial utbildning skall uppgå till minst 40 procent. Det finns även nationella ambitioner från regeringen där målet för denna andel skall uppgå till 40-45 procent.
17
Tidigare forskning
Eftersom vårt arbete handlar om just studenterna försöker vi i detta avsnitt sätta dem i kontext till högskolan och universitet och hur högre utbildning utvecklats. Vi vill också visa på hur viktig utbildning har blivit i dagens samhälle, på gott eller ont. Vi ser även till tidigare studier som undersökt vad studenter vig högre studier tänker, särskilt när det gäller anställningsbarhet.
Akademisk kvalitet
Adam Droppe och Björn Söderfeldt skriver i sin artikel, akademisk kvalitet, vad är det?
(2010), att högskola och universitet idag mer och mer följer arbetsmarknadens trender,
istället för att undersöka och kritisera dessa. I och med Bolognaprocessen där det används ord som anställningsbarhet och konkurrenskraftighet om våra universitet och högskolor, menar Droppe och Söderfeldt (2010) att de traditionella vetenskapliga värderingarna utarbetade inom högskolorna och universiteten under lång tid blir utbytta mot marknadsvärderingar. Artikeln använder sig av Bourdieus teori om fält och menar att det akademiska fältet blir påverkad av utomstående aktörer som applicerar marknadstermer på fältet, studenterna blir kunder och utbildningarna kvalitetstestas för att svara på marknadens kortsiktiga trender och behov.
Droppe och Söderfeldt (2010) menar vidare att när marknadskrafter utanför skolorna bestämmer vad som är viktigt, finns det risk att ämnen som ses som oviktiga ur ett marknadsperspektiv försvinner. Ämnen som är viktiga ur många andra perspektiv och varav många har en lång tradition inom universitetsvärlden.
Artikelns relevans för vårt arbete är självklart om man ser till vår frågeställning om utbildning i förhållande till arbetslivet, men ett perspektiv som saknas är det som sätter studenter som aktörer. Om nu studenterna är kunder, vad är det dem vill ha? Trenden går mot att utbildningarna blir mer och mer fokuserade mot marknaden men stämmer denna
18
trend överens med vad studenterna vill ha i den akademiska världen? Detta är ett perspektiv vi tycker artikeln saknar och som vi ämnar att angripa i detta arbete.
Ytterligare forskning tar också upp hur högskolan och universitetslandskapet har förändrats och fått nya goda värden. Askling (2012) går igenom de reformer som har bidragit till olika målsättningar och strukturförändringar som högskolan och universitetsvärlden varit föremål för och att dessa förändringar har lett till ett mer självstyre inom högskolorna och universiteten. Vad som däremot nu följts en tid, menar Askling, är att högskolor och universitet nu dessutom exponerats för stora internationella organisationers agenda, såsom OECD och EU, där målet har varit att stärka den europeiska konkurrenskraftigheten på en internationell marknad, där entreprenörskap ses som ett av dessa goda värden. Artikeln (2012) tar då upp hur EU lägger stor vikt vid att driva på frågor om utbildning, för att stärka Europa mot stora utbildningskonkurrenter såsom USA och snart Kina och Indien. Artikeln beskriver hur EU menar att de europeiska universiteten och högskolorna är trögflytande i sin organisation och saknar strategi. Från EU håll har man varit drivande mot de europeiska universiteten att de ska främja konkurrens, innovationskraft, effektivitet. Från att ha tidigare varit ett centrum för kritiskt tänkande och intellektuell frihet har högskole- och universitetsvärlden nu blivit ett föremål för marknaden.
Det har skett en förskjutning i universitetets uppgift från att utifrån demokratiska principer förvalta och förädla ett humankapital till att utveckla och sälja sitt eget kunskapskapital till den som är mest köpstark på marknaden – en förskjutning som enligt många kan innebära att universitetet som en kulturinstitution förstörs.(Berit Askling, Expansion, självständighet, konkurrens - Vart är den högre utbildningen på väg?, 2012 sid 138)
Är utbildning alltid välgörande?
Mats Alvesson skriver om det han kallar för “utbildningsfundamentalism” i Tomhetens
triumf (Alvesson 2011). Med utbildningsfundamentalism menar Alvesson att det finns en
övertro på utbildning. För att bli något idag måste du studera på högskola eller universitet. Fler och fler yrken blir beroende av högre utbildning och många yrken, menar Alvesson, behöver inte denna utbildning. Han nämner som exempel att flera civilingenjörer nämnt att större delen av deras arbetsuppgifter inte kräver den utbildning de har. Trots detta
19
diskuteras nästan aldrig de negativa aspekterna av kvantitativ utbildning. Alvesson vill inte med denna artikel avskriva utbildning, utan vill istället att man inte alltid ser utbildning som svaret på allting. Att man kritiskt väljer att kolla på även vilka nackdelar utbildning ger och vilka andra svar som finns till olika problem.
Potentiella nackdelar med utbildning som svaret till allting är bland annat ett normbildande kring tanken att högre utbildning är något man måste ha och att de med lägre utbildning blir stigmatiserade av till exempel arbetsgivare. Även på det motsatta hållet kan det ha en negativ effekt. Det har aldrig funnits så många högutbildade arbetslösa som nu, överutbildning kan även ha en negativ effekt när du söker yrken som är under vad du förväntas kunna. Arbetsgivare förväntar sig kanske inte att en person med högre utbildning ska trivas på ett mindre krävande jobb och prioriterar därför bort personen. Det som också kan hända är att andra egenskaper som kan vara av vikt för arbetet, så som personlig lämplighet, erfarenhet och intresse, förringas när endast utbildningen får fokus. Även studietiden räknar Alvesson som negativ, som student idag måste man gå minimum 12-15 år i skolan för att ens komma ut på arbetsmarknaden. Alvesson nämner också att många internationella företagsledare och entreprenörer är skeptiska till den långa utbildningen då den leder till att karriären försenas och leder till att studenterna blir byråkratiska förvaltare istället för nytänkande entreprenörer (Alvesson, 2011).
Bolognaprocessen vill göra Europa mer konkurrenskraftig via den högre utbildningen som vi nämnt tidigare, men Alvesson menar att långt ifrån alla utbildningar är relevanta för ett lands internationella konkurrens på världsmarknaden idag, detta betyder dock inte att de automatiskt är oviktiga (Alvesson, 2011).
Det analysarbete som Alvesson har gjort och som beskrivs ovan är ett kritiskt sett att se på utbildning. Statistiska centralbyrån publicerade dessutom en undersökning där 23145 individer medverkade, Temarapport 2013:13, där det framgår att de som läser fristående kurser utgjorde en större andel av arbetslöshet än de som läst yrkesinriktade program. Statistisk som också väcker frågor om de välgörande effekterna av utbildning om avsikten är att det ska syfta till anställning.
20
Anställningsbarhet
I enkätundersökningen som gjorts i detta arbete berörs frågor om studenters tro på att deras utbildning skall leda till arbete och hur de anser sig bli förberedda från utbildningens håll inför arbetslivet. Sålunda blir det relevant att undersöka vad anställningsbarhet är och vad det finns för tidigare forskning som gjort liknande undersökningar. Därtill är anställningsbarhet en av de centrala delarna i Bolognaprocessen. Processen syftar till att främja och stärka studenters konkurrenskraft på den internationella arbetsmarknaden och därmed bidra till förbättra deras anställningsbarhet (www.ehea.info). Vad är det då som innefattar själva begreppet anställningsbarhet? I The student perspective on employability (2013) förklarar Tymon att detta har visat sig inte vara helt lätt för forskare att enas om. Vad som gör det svårt är att anställningsbarhet går att se utifrån flera perspektiv som får olika innebörder, dels ur en arbetsgivares perspektiv, dels ur studentens och dels från universiteten och högskolorna. För att bringa lite klarhet i vad termen innefattar definieras följande: en uppsättning med färdigheter, kunskaper och personliga egenskaper som bidrar till att öka chansen, i vårt fall studenten, för anställningsbarhet och lyckas i det arbete som anställningen kräver, samt bidra till en positiv utveckling för dem själv, arbetsplatsen, samhället och ekonomin.
Rothwell, Herbert & Rothwell (Self-perceived employability: Construction and initial
validation of a scale for university students, 2008) har undersökt hur 344 studenter från
olika universitet, under sin utbildning ser på sin egen anställningsbarhet och resultatet deras undersökning visade gav ett blygsamt resultat om studenternas tro på möjlighet till anställningen efter examen. I Tomlinson (2008) ses akademiska studier som betydelsefulla för deras anställning i arbetslivet, men det är också något som är mer komplext utöver att enbart skaffa sig en högskole- och universitetsutbildning. Studenterna ser sig själva som varandras konkurrenter, och konkurrenterna blir bara fler med gemensamma ambitioner. Utmaningen blir således att studenterna måste utveckla sin konkurrenskraft på arbetsmarknaden, samtidigt som de ska samla på sig akademiska betyg.
21
Motiv till studier
Statistiska centralbyrån kom med en undersökning 2012 (Temarapport 2012:2) som tar upp en mängd olika frågor, urvalet bestod av ungefär 13 000 respondenter. En av dessa frågor är just anledningen till varför studenter börjar studera, det främst skälet som uppgavs var att det fanns ett intresse för något ämne, hela 80 % uppger detta skälet. Någon skillnad mellan män och kvinnor, yrkesprogram eller kurser, är inte nämnvärt här. Därtill var också ett av skälen att många hade gått arbetslösa samt att det som många tänkt bli, krävde en högre utbildning. Vissa skillnader fanns bland de som studera på yrkesprogram och kurser, där 72 % av dem som inleder studier på yrkesprogram uppgav att deras skäl var att yrket kräver högre utbildning, samtidigt som 40 % av de som läser kurser uppger detta som skäl. Ytterligare information som (Temarapport 2012:2) ger är att 66 % av de som medverkade i undersökningen, redan vid gymnasiet hade för avsikt att studera på högskola eller universitet.
Ålder verkar också vara en betydelsefull faktor, ett yrke som mål visar sig vara mer viktigt för de i de yngre åldrarna än de i de äldre. Överlag menar även denna undersökning att de som hade för avsikt under gymnasiet att studera vidare, i högre grad också uppger att skälet till att börja på högskola eller universitet är yrke som mål.
Undersökningen uppger skälet att förbättra sina chanser på arbetsmarknaden också är en betydelsefull anledning för de medverkande i undersökningen, det vill säga 79 % uppgav att de instämde helt eller till stor del i detta. I de äldre åldrarna går det att se att de uppger detta i större utsträckning vara mindre betydelsefullt.
13 % uppger att de började studera vidare på grund av att de annars troligtvis hamnat i arbetslöshet eller inte hade något bättre alternativ. Lägger man också till den procent som svarade på denna fråga med “instämmer till viss del” så blir procenten 24 procent av kvinnorna samt 29 procent av männen, det vill säga något högre än de 13 procent som svarade “instämmer helt” eller “instämmer till stor del”
Vad det gäller avhopp från sina studier återger undersökningen att knappt 20 procent som inlett sina studier skulle göra detta eller redan har hoppat av sina studier. Här finns inga märkbara kopplingar vad det gäller kön eller ålder. De som dock inlett studier på yrkesprogram uppgav dock detta i mindre utsträckning än övriga. Dessutom återger
22
rapporten att respondenterna som svarat att de började studera på grund av arbetslöshet också uppger att de hoppat av eller ska hoppa av i större utsträckning. Detsamma gäller för dem som svarade att skälet till att de började studera var påverkan från anhöriga. Ungefär 50 % av de som hoppade av, anger att deras studier inte passade dem och att respondenterna i större utsträckning också kommer eller har påbörjat studier på annan utbildning. Ungefär 2 av 10 valde att inte börja studera igen alls.
23
Teori
De teorier som valts ut till detta arbete är valda för att kunna förklara hur studenterna handlar i förhållande till de fält de rör sig inom. De fält som är centrala i detta arbete är främst akademin, alltså högskole- och universitetsvärlden, men även arbetsmarknaden. Begreppet fält ingår i Bourdieus teori och är en av delarna i detta teoriavsnitt. Därtill används även begrepp inom Bourdieus teoribildning, såsom kapital och habitus. Detta för att dessa tre begrepp samverkar med varandra och sålunda blir det relevant att fånga upp alla dessa tre aspekter. Utesluts ett begrepp riskerar analysarbete att bli ofullständigt och onyanserat. Utöver Bourdieu redogörs här även för rationell valteori för att stödja det studentperspektiv som arbetet ämnar att undersöka och genom teorin därmed ta hänsyn till deras mål och resurser och att det kan vara givande för analysen. Som ytterligare en byggsten till rationell valteori redogörs här även för vad som utgör en handling, vilket syftar till att få en klarare bild över studenters handlande.
Rationell valteori
George Ritzer skriver i Sociological Theory (2000) att grunden i rationell valteori utgörs av ett fokus på aktörer. Aktörerna har syfte eller mål som de riktar sina handlingar mot. Aktörerna har även värderingar eller preferenser. Vilka dessa preferenser är, är enligt teorin ointressant och något teorin inte heller går in på. Det som är intressant är däremot om handlingarna mot målen stämmer överens med aktörens värderingshierarki, alltså hur aktören rangordnar sina mål baserat på sina värderingar.
Även om teorin har som fokus på aktörens mål måste man ta hänsyn till två olika sorters begränsningar aktören blir påverkad av. Den första av dessa är aktörens resurser. Olika aktörer har olika mycket resurser, vilket gör vissa handlingar omöjliga för vissa aktörer och möjliga för andra. Sida vid sida av resurs-begreppet ligger idén om alternativkostnad, detta innebär att när du väljer ett val måste du räkna in kostnaden för vad du förlorade genom att inte välja det näst bästa alternativet. En aktör som har liten eller ingen chans att uppfylla
24
det mest önskade målet på grund av brist på resurser kan välja det näst bästa alternativet då chansen att detta alternativ inträffar är större än det första. (Ritzer, 2000).
Den andra begränsningen är sociala institutioner. Detta kan till exempel vara de lagar som styr, den moraliska fostran man får, normer som finns i samhället. Alla dessa begränsar handlingar som kan utföras i olika situationer, även om de skulle vara aktören till gagn. Andra handlingar uppmuntras i dessa sociala institutioner (Ritzer, 2000)
Två andra grundläggande idéer i rationell valteori är att separata handlingar av olika individer är det som tillsammans skapar det sociala utfallet, alltså mikro till makro, och det faktum att information ses som viktigt i rationell valteori. Utan information kan du inte göra välgrundade val och då kan resultatet bli att även om du som person tror att du gjort ett rationellt val, kan det vara långt ifrån det faktiska bästa valet (Ritzer, 2000).
Utvecklingen av rationell valteori som sociologisk teori står framförallt James S. Coleman för och följande är grundat på hans arbete med teorin.
Coleman förklarar de sociologiska begreppen kollektivt beteende, normer och företagsaktör genom den rationella valteorins ögon. Kollektivt beteende är ett fenomen som utspelar sig på makronivå, individer agerar i grupp och på så viss ger upp sin individualitet. Eftersom teorin alltid utgår från mikronivån, alltså den enskilde aktören, kan man tänka att detta skulle vara svårt att svara på, men svaret är ganska enkelt. En aktör ger upp kontrollen över sina handlingar till andra i ett försök att maximera sin nytta. Normalt agerar en individ i en sorts balans med andra aktörer vilket skapar en balans i samhället, då det handlar om att ge och ta. Men som grupp handlar det mer om att ta och detta kan störa samhällsbalansen utan några konsekvenser för individen (Ritzer, 2000)
Normer är ett annat fenomen på makro-nivå. Colemans förklaring på varför det finns normer baseras, liksom större delen av teorin, på utbyte mellan aktörer. Vissa aktörer skapar normer för att de har något att vinna på det. Andra aktörer stödjer normerna, för även om de genom detta ger upp en del av sin valfrihet, vinner de kontroll över andra som också blir styrda av dessa normer. Normer kan även vara skadande för vissa aktörer så varför skulle dessa upprätthålla dem? Detta är beroende på om de som initierat och får ut något av normerna har tillgång till att skapa repressalier för de som bryter mot normerna. Dessa blir särskilt effektiva när det skapas samförstånd om att vissa människor har rätten
25
att kontrollera andra, genom normer. Normer påverkar valfriheten på så sätt att vissa handlingar uppmuntras och andra görs negativa (Ritzer, 2000).
Företagsaktören är ett annat begrepp och liksom normer förhåller det sig på makro-nivå. Företagsaktören är ännu ett exempel på att en individ ger upp sin valfrihet för en större grupp. Detta görs återigen för att maximera nyttan. En arbetare i ett företag får lön för att arbeta där till exempel. Dock kan företagsaktörer och enskilda aktörer ha skilda mål varav det ibland blir konflikter och revolt mot företagetaktörens auktoritet. Enligt Coleman så sker det en förändring av företagsaktörer, från de ursprungliga: familjen, kyrkan, till de målinriktade ekonomiska organisationerna som företag och regering. De målinriktade tar över från de ursprungliga, vilket betyder att individer nu tvingas att agera med dem som kan ha vitt skilda mål, istället för med de ursprungliga som oftare hade mål mer i linje med individen (Ritzer, 2000).
Rationell valteori har genom åren blivit utsatt för mycket kritik. Ofta kommer det dock från andra teoriföljare som inte håller med på grund av att den på något sätt krockar med deras teori. Som exempel kan nämnas att teorin förutsätter själviskhet och att den utgår från mikroperspektiv för att se makrofenomen. Kritik har även framkommit att den inte ger mycket utrymme för tolkande. Teorin tar ingen hänsyn till kultur eller slumphändelser. Slutligen en kritik av det hårdare slaget, utvecklingen av teorin har skett internt och som ett svar mot kritik och därför blivit omöjlig att falsifiera. Den kan förklara allt och därför inget (Ritzer, 2000).
Handlingens beståndsdelar
Ur ett sociologiskt perspektiv möjliggörs och begränsas aktörers handlande genom vad Engdahl & Larsson (2011) menar är fyra olika grunddelar i en handling. I huvudsak utgörs en handling i en situation av följande: Vad har aktören för mål med sin handling, vad är det den vill få ut av handlingen? Det vill säga, handlingens avsikt och mening. Vad för resursers, kompetenser, färdigheter har aktören för att fullgöra sin handling? Det som är nödvändigt för att aktören kan fullborda sin handling. Hur ser omgivningen ut i vilket handlingen utförs? Vad för externa omständigheter finns det som kan påverka handlingen? Den sista delen som utgör en handling är också dess utfall. Vad blir handlingens resultat och vad får handlingen för konsekvenser framöver? För att få en merförståelse för
26
beståndsdelarna i en handling redogörs nu i följande text en djupgående förklaring över dessa beståndsdelar.
Handlingens avsikt
Engdahl & Larsson (2011) förklarar att sociologisk teoribildning redogör att en handling innefattar en subjektiv mening för aktören. En handling innefattar således ett subjekt som har en tanke om vad meningen med handlingen är. I sitt aktörskap agerar personen med hjälp av en inneboende kraft som av sociologer benämns som intentionalitet. Vidare menar Engdahl & Larsson (2011) att om en handling är intentionell, inträffar den inte av ren tillfällighet eller per automatik, utan det intentionella gör handlingen meningsfull och till något som kan förstås antingen utav aktören själv eller av andra människor.
När då personer agerar med intention benämner man dessa inom sociologin för agent eller som tidigare använts, aktör. Båda orden agent och aktör härstammar från latinets “agere” som betyder “sätta i rörelse; agera”. Vad som dock skiljer agent från aktör, är att när en person handlar i egenskap av en agent, handlar personen utifrån en styrande omgivning, medan som aktör handlar personen i egenskap av sig själv.
Handlingar kan också ske i form av produktiva och preventiva handlingar. Skillnaderna dessa åt är att en produktiv handling försöker förändra det nuvarande tillståndet mot att en preventiv handling försöker att bevara ett tillstånd som kan förändras. Båda handlingarna kan genomföras på ett aktivt eller passivt sätt. (Engdahl & Larsson, 2011)
Livsvärld och handlingskompetens
I sitt handlande krävs det att aktören analyserar och tolkar den kontext som aktören befinner sig i och därmed förutsätter det att aktören har möjlighet att förstå sin omgivning. Inom sociologin benämns detta som en persons livsvärld och det är den socialt konstruerade omgivningen vi människor befinner oss i, där vi skaffar oss resurser, för att kunna avsiktligen handla i den kontext vi befinner oss i. Vår livsvärld ger oss också en handlingshorisont som ger oss förståelse och tolkningar om vår omgivning. Det är en omöjlighet för oss att träda ur eller agera utanför vår livsvärld, för den är nödvändig del för vårt handlande. Vad som emellertid är möjligt med vår livsvärld, är att förändra den genom
27
att vi lär oss nya saker, får nya erfarenheter och kunskaper om vår sociala miljö och därmed handla annorlunda. Med hjälp av att aktören tillgodoser sin livsvärld med resursers och erfarenheter görs aktören handlingskompetent. Har aktören som mål att fullgöra sig en utbildning är det nödvändigt att studenten avlägger tid åt att studera de ämnen som är viktiga för att kunna klara av utbildningen, slipa sin studieteknik och på så sätt tillgodogöra sig sin examen. Alla handlingar står alltså i beroendeställning till de resurser och svårigheter som finns hos aktören, men också i den omgivningen som aktören handlar (Engdahl & Larsson, 2011).
Handlingsutfall
Engdahl & Larsson (2011) menar att en handling alltid efterföljs av en konsekvens av handlingen, oavsett om den är avsiktlig eller oavsiktlig. Sociologisk forskning har således intresserat sig för hur konsekvenserna av handlande förändrar och omformar efterföljande handlingsriktningar. På så sätt ses handlingar som en tillämpning av den kunskap som aktören besitter i en viss situation. Det potentiella utfallet leder således till att aktören anpassar sitt agerande utefter de möjliga konsekvenserna.
Bourdieus begreppsapparat
I Engdahl & Larsson (2011) redogörs Bourdieus teori om sociala fält och olika former av kapital. Samhället utgörs av olika relativt fristående sociala fält, det vill säga exempel som kultur, religion, ekonomi, politik, arbetsmarknad etc. I dessa fält råder det konkurrens om makt. Bourdieu använder tre olika huvudsakliga begrepp som analysverktyg för att studera dessa samhälleliga maktförhållanden. Dessa tre begrepp är fält, habitus och kapital och de är även något som vi kommer ta användning av i vårt analysavsnitt. Ramar och regler för dessa fält utgörs av vissa preferenser och resurser som är giltiga inom det specifika fältet. Resurserna benämns av Bourdieu som kapital. Vidare specificeras dessa kapital som symboliskt, ekonomiskt och socialt kapital. Vidare teoretiserar Bourdieu om att vi människor skapar ett viss typ av uttryck för oss själva, det ter sig i en typ av livsstil. Benämningen för detta uttryck, eller så kallade livsstil är vad Bourdieu menar är ett habitus. Detta vidareutvecklar Bourdieu i vad han kallar för klasshabitus. En form av
28
kategorisering över habitus som inryms i en viss typ av klasskategori. Dessa klasser utgörs av de övre klasserna, medelklasserna och de arbetande klasserna. Skälet till att vi valt Bourdieus teoribildning är att analysera klassfrågor och hur individer skaffar sig diverse kapital och hur individer förflyttar sig mellan olika fält i samhället, såsom arbetsmarknad och utbildning. Följande avsnitt kommer att gå djupare in på de tre huvudsakliga analysbegreppen i detta arbete.
Om habitus och klasshabitus
Engdahl & Larsson (2011) menar att habitus är ett förkroppsligande och ett mentalt sätt för oss människor att införliva de kapital som vi bär på, i oss själva, i hur vi är, hur vi talar, hur vi rör oss, hur vi tänker och känner. Habitus gör också vår position på ett fält mer gångbar eller mindre giltig. Habitus ger oss en tyst kunskap om hur vi bör bete oss i ett fält, en slags känsla över vad miljön vi befinner oss i kräver för social kompetens. Ett exempel kan vara att man från tidig ålder lärt sig det goda i att studera, att föräldrarna också har hög utbildning, vilket bidrar till att aktören har underlättat för sig i exempelvis skolan. Bourdieu beskriver habitus på följande sätt:
“En habitus, dvs ett system av dispositioner som förvärvats genom implicit eller explicit inlärning och som fungerar som ett system av generativa scheman, genererar de strategier som objektivt kan passa samman med det objektiva intressena hos sina upphovsmän utan att därför uttryckligen vara avsedda för detta” (Bourdieu, P. 1992, Texter om de intellektuella: en antologi, sid 51)
I Pierre Bourdieu: key concepts (2010) ges Bourdieus teori i en formel: “[(habitus+capital)] + field = practice” (Pierre Bourdieu: key concepts, 2010, Acumen, Durham [U.K.], sid 51.). Det vill säga, handlingen uppstår i relation till det fält som aktören befinner sig i och vad för habitus och kapital aktören har. Bourdieu menar också att det finns tre sociala klasser i samhället som kan urskiljas via sitt klasshabitus. Den tydligaste anvisningen på skillnaderna går att hitta i dessa människors livsstilar.
Om fält
Som tidigare nämnt förklarar Engdahl & Larsson (2011) att samhället består av diverse fält som ingår i ett “socialt spel”. För att aktören ska kunna bli legitim i ett fält krävs det att
29
aktören anskaffar sig de nödvändiga resurser som är gångbara i det specifika fältet som gäller. Samtidigt som det finns vissa saker som specificerar fälten, finns det generella lagar, detta gäller alla fält. Exempel på generella lagar är att aktörerna på fälten måste dela vissa fältspecifika intressen. I boken (Engdahl & Larsson, 2011) nämns exemplet att vad som är konst i konstens fält måste aktörer gemensamt definiera. Att just anskaffa sig rätten att definiera vad som är gångbart inom ett fält, exempelvis vad som är konst, är en ständig kamp mellan de aktörer som befinner sig i fältet. Trots att aktörerna inom fältet är varandras konkurrenter står man också i gemensam beroendeställning till varandra eftersom aktörerna inom fältet måste definiera vad som är de allmänna vedertagna principer som är värda att kämpa för. Detta gemensamma ställningstagande hos aktörerna på fälten, utgör också en funktion att försvara det yttre hot som fältet också kan utsättas för av alla som försöker attackera och devalvera de principer aktörerna fältspecifikt kommit fram till. De tuffaste striderna utkämpas bland de aktörer som befunnit sig i ett fält under en lång tid och därmed satt reglerna för vad som är gångbart eller ej, mot de nya aktörerna som försöker slå sig in med nya principer. Således talar Bourdieu om homologi, det vill säga att det finns strukturer som är lika i alla fält. I strukturen slåss aktörer med stort kapitalinnehav med konservativa strategier som vill upprätthålla den gällande ordningen, det vill säga ortodoxin (det har en gång alltid varit så och så ska det fortsätta att vara), mot de nya aktörerna som inte har så stort kapital, de så kallade heterodoxa. Denna kamp mellan de etablerade aktörerna och de nya som kommer in på fältet bidrar till en utveckling av fältet, trots detta så finns fältets grundläggande struktur kvar (Engdahl & Larsson 2011).
Om generella och fältspecifika kapitalformer
För att bli erkända och gångbar på ett fält bör aktören införskaffa sig de giltiga resurser som gör sig rådande på fältet. Dessa tillgångar ingår i Bourdieus teori och kallas för kapital. Det finns olika kapitalformer och den mest uppenbara är ekonomiskt kapital, det vill säga pengar. Efterföljande kapitalformer är socialt kapital, detta utgörs av de kontakter vi har med andra människor, grupptillhörigheter, vänskapsförbindelser och så vidare. Vidare finns det även en symboliska kapitalform som är mer en abstrakt form av kapital, det kulturella kapitalet. Det kan till exempel vara hur man vet hur man för sig socialt, det vill säga, att vara socialt kompetent, men också att man genomgått en särskild utbildning.
30
Kulturellt kapital är den mest centrala och betydelsefulla kapitalformen i det moderna
samhället. Det kulturella kapital som personer anskaffar sig kräver en lång tid av bildning och att man från uppväxten fått med sig vad som är fint och gångbart. Det kan också vara vad för typ av tv-program som man ser på, vad för böcker man läser, vad för yrkestitel eller exempelvis utbildningskapital man innehar. Vid sidan av dessa generella kapitalformer finns det även fältspecifika kapitalformer. En fältspecifik kapitalform är exempelvis förtroendekapital inom det politiska fältet, det vill säga hur stark tro väljarna har till de personer eller organisationer som utgör den politiska makten (Engdahl & Larsson, 2011).
31
Metod
Metodval
Vår frågeställning handlar om studenters åsikter gällande sin utbildning inom högskola och universitet och målet var att kunna få en representativ bild som möjligt. Med detta insåg vi att vi skulle utföra en kvantitativ studie, vilket alltid hade varit målet för oss. Detta stöds också av Larsen i (Metod helt enkelt, 2009, sid 23). Fördelarna med att använda oss av en kvantitativ metod var främst för oss att få en bredd i undersökningen och på så vis kunna generalisera resultatet (2009, sid 25). Vi insåg också att man kunde göra statistiska analyser med hjälp av datorprogram som skulle hjälpa oss i studien. Tanken var att genom att använda oss av digitala enkäter skulle vi snabbt kunna få ut enkäterna och inte behöva använda tiden för att resor.
Larsen skriver i metod helt enkelt (2009, sid 26) om nackdelarna med kvantitativ undersökning. Detta inbegriper lägre validitet då man kanske inte får den informationen man behöver. Bättre förståelse kan krävas men utrymme för detta saknas oftast i en standardiserad enkät. För att minimera dessa risker nämner Larsen (2009, sid 26) att denna form av undersökning kräver större och mer grundlig förberedelse för att inte missa relevanta frågor för undersökningen. Precision är en annan nackdel Larsen nämner (2009, sid 26), med detta menar hon att med stora siffermängder blir precision svårare. Brister i precision kan leda till sämre reliabilitet.
Urval
När vi valde vårt urval såg vi till våra frågeställningar. Uppsatsen har fokus på studenter, alltså valde vi studenter som vid skrivandets stund gick utbildning inom högre studier på högskola eller universitet. Inledningsvis var tanken att ha med studenter inom alla sorters program och studier, runt om i Sverige. Efter samtal med vår handledare gjorde vi ändringar i detta. Vi valde att fokusera på studenter som var tidigt i sin utbildning, under
32
två år inom samma eller liknande utbildning. Två år var egentligen en kompromiss då tanken var först att endast de i sitt första år som student inom vald utbildning skulle delta. Detta ändrades då vi behövde utöka antalet informanter. En annan revidering vi gjorde var att vara mer strukturella i vårt urval av studenter. Vi valde därför ett stratifierat urval (Larsen, 2009, sid 39) och inom kategorierna blev det slumpmässigt urval, de som valde att ta sig tid att svara på enkäten vid de lärosäten där de delades ut. Kategorierna var sex utbildningar varav tre var program som ledde till en färdig arbetsexamen inom vissa yrken. De tre andra var kurser vars fokus inte låg på arbetsanskaffande. De tre första var: studie- och yrkesvägledare, fastighetsförmedlare samt socionom. De tre senare var kurserna: kriminologi, genusvetenskap samt litteraturvetenskap. Dessa valdes ut för att de två grupperna senare skulle kunna jämföras.
Valet av de sex utbildningarna gjordes främst efter tillgänglighet, de fanns alla både i Malmö och Lund vilket skulle leda till ett tillräckligt stort antal informanter. Detta visade sig dock vara ett felaktigt antagande och vi fick göra en ändring och återinföra att ta in studenter från hela Sverige. Denna studie har därför informanter från flera olika lärosäten runt om i Sverige.
Datainsamling
Den primära datainsamlingen har skett med hjälp av enkäter. Enkäterna har utformats genom att se till vårt syfte och våra frågeställningar och ställa relevanta frågor utifrån dem. Vi gick dock ifrån detta ibland för att försöka täcka in andra saker som skulle kunna bli relevanta i ett senare skeende av undersökningen. Enkäten gick igenom flera versioner och mellan dessa versioner genomgick de pilottest (Larsen, 2009, sid 49). En stor majoritet av frågorna blev slutna. Detta av anledningen att öppna frågor är med tidskrävande och det var tid vi inte kände vi hade tillgänglig. Vi hade dock flera öppna frågor på vår enkät.
Vi arbetade mycket med utformningen av frågorna och de flesta var av typen “av en skala på 1 till 5”. Detta var för att göra kodningen till statistikprogram enkel men ändå få en bra spridning i åsikterna.
Bortfall och svarsprocent är svårt för oss att redovisa då enkäten har gått ut på skolornas studentplattformar till just de studenter vi velat ha i fokus i undersökningen. Men vi kan
33
inte se hur många som har hoppat över att svara på enkäten eller ens hur många som sett att den finns. Vi kan bara redogöra för att 134 studenter från olika lärosäten i Sverige har svarat.
Reliabiliteten har vi jobbat med genom att grundligt arbeta med och testa vår enkät och när data matades in i statistikprogrammet gjorde vi flera kontroller att den var korrekt inmatad. Att ställa samma frågor på olika sätt för att på så vis öka reliabiliteten var något vi inte gjorde i någon större utsträckning, detta var för att vi redan hade en ganska stor enkät och vi ville inte avskräcka informanter med en för lång enkät. Detta kan ha skadat reliabiliteten, men detta var ett val vi gjorde för att få så många informanter som möjligt (Eliasson, 2006, sid 15-16).
Validiteten har vi främst stärkt genom att ha ett brett antal med frågor på enkäten för att kunna anpassa oss till eventuella ändringar som möjligtvis skulle komma senare i arbetets skeende. Vi försökte dock hela tiden arbeta utifrån våra teorier när vi skrev frågorna för att göra dessa så relevanta som möjligt.
Analysmetod
För att göra vår analys kodade vi om många av de variabler vi fått från enkäterna. I många av de frågor som fanns i enkäten var dock detta jobb redan gjort. Vi valde sedan att skriva resultatet i ett statistikprogram för att få fram relevant data varifrån vi sen kunde göra analysen. Vi har främst gjort en bivariat analys där vi i korstabeller jämfört variabler som varit av relevans för vårt arbete, för att försöka hitta samband mellan dessa (Larsen, 2009 sid 63). De som vi valt främst som oberoende variabler i dessa korstabeller är klass samt yrkes- och icke-yrkesutbildningar (Larsen, 2009, sid 65).
ESeC klasskategorisering
I klasskategorisering har vi utgått från ESeC modellen som är internationell europeisk standard för klassindelning. För kodningens skull krävs information om personens anställning. Enligt modellen nedanför försökte vi, utifrån föräldrarnas utbildning och
34
anställning (främst anställning), placera in dem i de olika klasserna, service relationship, mixed samt labour contract (Oskarson, 2007).
ESeC class Common term Employment regulation
1
Large employers, higher grade professional, administrative and
managerial occupations Higher salariat Service relationship
2
Lower grade professional, administrative
and managerial occupations and higher
grade technician and supervisory
occupations Lower salariat
Service relationship (modified)
3 Intermediate occupations
Higher grade white
collar workers Mixed
4
Small employer and self employed occupations (except for agriculture
etc.)
Petit bourgeoisie or
independents -
5
Self employed occupations (agriculture etc.) Petit bourgeoisie or independents - 6
Lower supervisory and lower technician
occupations
Higher grade blue
collar workers Mixed
7
Lower services, sales and clerical occupations Lower grade white collar workers Labour contract (modified) 8 Lower technical occupations Skilled workers
Labour contract (modified) 9 Routine occupations Semi- and nonskilled workers Labour contract 10
Never worked and long-term
35
Etiska ställningstaganden
När vi gjorde vår undersökning arbetade vi utefter vetenskapsrådet etiska riktlinjer, i vilka man lagt upp fyra stycken huvudregler (Vetenskapsrådet, 2013). Dessa regler redogörs för nedanför och på vilket vis vi har försökt uppfylla dem.
Informationskravet Regel 1
“Forskaren skall informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De skall därvid upplysas om att deltagandet är frivilligt och om att de har rätt att avbryta sin medverkan. Informationen skall omfatta alla de inslag i den aktuella undersökningen som rimligen kan tänkas påverka deras villighet att delta.”
I början på vår enkät och även vid presentationen av den på de studentplattformar (samt även på en blogg) som användes hade vi en text som informerade om vad enkäten handlade om. Där stod även att enkäten var helt frivillig. Inget tvång till att slutföra enkäten utövades. Studenterna kunde fylla i dem var de än ville och kunde stänga ner enkäten på datorn om de inte kände för att fortsätta fylla i den. Vi hade även våra mailadresser här vilket gjorde det möjligt för informanterna att kontakta oss för frågor om enkäten.
Samtyckeskravet Regel 2
“Forskaren skall inhämta uppgiftslämnares och undersökningsdeltagares samtycke. I vissa fall bör samtycke dessutom inhämtas från förälder/vårdnadshavare (t.ex. om de undersökta är under 15 år och undersökningen är av etiskt känslig karaktär).”
Regel 3
“De som medverkar i en undersökning skall ha rätt att självständigt bestämma om, hur länge och på vilka villkor de skall delta. De skall kunna avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem”
Regel 4
“I sitt beslut att delta eller avbryta sin medverkan får inte undersökningsdeltagarna utsättas för otillbörlig påtryckning eller påverkan. Beroendeförhållanden bör heller inte föreligga mellan forskaren och tilltänkta undersökningsdeltagare eller uppgiftslämnare.”
36
Eftersom enkäten låg på en länk och det inte fanns något tvång, endast en förfrågan om att svara på denna enkät så anser vi att samtycke har getts, då informanterna själv gått in och svarat på enkäten och dessutom valt att skicka in den till oss. Informanterna har svarat på enkäten på personlig tid och har inte haft någon vakande över dem, med vår vetskap i alla fall, och har kunnat avbryta den när som helst utan några krav eller repressalier från oss då vi inte har varit till städs. Vi har endast fått in enkäten när de av fri vilja valt att skicka den tills oss. Vi har dessutom inte kunnat utöva någon påtryckning eller påverkan då informanterna inte haft någon kontakt med oss förutom genom vår informationstext om vad enkäten handlar om.
Konfidentialitetskravet
Regel 5 i konfidentialitetskravet klargör följande:
“All personal i forskningsprojekt som omfattar användning av etiskt känsliga
uppgifter om enskilda, identifierbara personer bör underteckna en förbindelse om tystnadsplikt beträffande sådana uppgifter.”
Regel 6 klargör följande:
“Alla uppgifter om identifierbara personer skall antecknas, lagras och avrapporteras på ett sådant sätt att enskilda människor ej kan identifieras av utomstående. I synnerhet gäller detta uppgifter som kan uppfattas vara etiskt känsliga. Detta innebär att det skall vara praktiskt omöjligt för utomstående att komma åt uppgifterna.”
Eftersom enkäten är utformad på så sätt att det inte finns några särskild personuppgifter om respondenterna, finns det inga uppgifter som kan härledas till någon av respondenterna. Information gällande konfidentialitet klargjordes i samband med en introducerande text till enkäten, innan respondenterna började fylla i frågorna.
Nyttjandekravet
Regel 7 om nyttjandekravet klargörs i följande citat:
“Uppgifter om enskilda, insamlade för forskningsändamål, får inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften.”
Regel 8 lyder följande:
“Personuppgifter insamlade för forskningsändamål får inte användas för beslut eller åtgärder som direkt påverkar den enskilde (vård, tvångsintagning, etc.) utom efter särskilt medgivande av den berörda.”
37
Enkäten som respondenterna fyllt i, kommer inte användas i annat syfte än att det brukas i denna uppsats.
38
Resultat
Grundläggande information gällande respondenterna
De medverkande i vår enkätundersökning uppgick till 134 studenter. I diagrammet ovan kan vi se att merparten av de som svarade på enkäten var kvinnor, Endast en av tio hade var man och ännu mindre valde ”annat/vill ej ange”.
39
Ovan kan vi se att vi hade en liten majoritet från de yrkesinriktade utbildningarna, 60%. Studenterna från socionomprogrammet är de mest talrika, följt av studie- och yrkesvägledarprogrammet och fastighetsförmedlingsprogrammet i den ordningen. Bland studenterna från de icke-yrkesinriktade programmen hade vi flest svar från litteraturvetenskap och genusvetenskap, antalet som studerade kriminologi var något färre.
40
Variabeln för ålder var indelad i fyra olika kategorier. Gruppen 18-25 hade en stor majoritet, sedan kom studenterna av åldern 26-35. Endast ett fåtal studenter fanns i ålderskategorierna 36-45 och bland dem som var 46 år eller äldre.
41
De flesta studenter är säkra på att fullfölja sin utbildning, ingen student var helt osäker på fullfölja den (Denna kategori redovisas därför inte i diagrammet ovan).
Vi valde att kategorisera klass utifrån ESeC modellen och utgår ifrån studenternas föräldrars klass, där vi utgått från den föräldern med högst klass. Nästan hälften av studenterna tillhör enligt mixed contract, alltså mellankategorin i ESeC. Service relationship och labour contract delas ganska jämnt mellan kvarvarande studenter med några fler på labour contract.
42
Utbildningskategorisering och klasstillhörighet
I ovan diagram kan vi se att studenterna på de yrkesinriktade programmen i mycket stor utsträckning vill att utbildningen ska leda till arbete. Detta är även viktigt för en majoritet av de på icke-yrkesinriktad utbildning men inte i alls samma utsträckning.
43
Här kan vi utläsa att de som läser icke-yrkesinriktade utbildningar i större grad har bättre information än de som läser på yrkesinriktade utbildningar. Skillnaderna är dock inte jättestora, men de finns där.
44
När det gäller att frågan om studenterna vill att utbildning ska utveckla ett intresse så är det betydligt viktigare för de som går icke-yrkesinriktade utbildningar, för studenterna på yrkesinriktade utbildningar är det mindre än hälften som ser detta som viktigt.
Båda kategorierna av studenter anser sig ha användning av sin utbildning i arbete men studenterna från de yrkesinriktade utbildningarna anser sig att i högre utsträckning ha användning av sin utbildning i arbete.
45
Vi kan utläsa ur diagrammet ovan att ju högre klass du har desto fler inom din umgängeskrets studerar inom högre studier, med undantag naturligtvis.
46
Vi kan här se att studenter från labour contract hade i mindre utsträckning tänkt studera vidare efter gymnasiet, men skillnaderna mellan klasserna är relativt små.
Att utveckla färdigheter och kunskaper inför arbetsmarknaden är lite viktigare för studenter på yrkesinriktade utbildningar men skillnaderna är inte särskilt stora mellan de båda kategorierna.
47
Detta diagram visar att studenter på icke-yrkesinriktade utbildningar ser det som en viktig aspekt att utbildningen ska tillföra bildning. Nästan alla är av denna åsikt. På yrkesinriktade utbildningar är det mindre viktigt men fortfarande en majoritet som är av denna åsikt.
48
På frågan om utbildning ska leda till karriärbyte ser vi mycket små skillnader mellan kategorierna. En större majoritet tycker inte detta är viktigt.
49
Osäkerhet på vad studierna ska leda till är större för de på icke-yrkesinriktade utbildningar. Men osäkerhet är generellt sett inte något de flesta studenter har över vad utbildningen ska leda till.
