• No results found

Samma lektion som innan fast med mer Facebook

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Samma lektion som innan fast med mer Facebook"

Copied!
38
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

15 högskolepoäng Avancerad nivå

Samma lektion som innan fast med mer

Facebook

En studie av lärares och elevers syn på datorn i

engelskundervisningen

The same class as before only with more Facebook

A study of teachers’ and students’ views concerning the computer in English education

Madeleine Hallberg

Lärarexamen 300hp Handledare: Ange handledare

Lärarutbildning 90hp Slutseminarium 2011-03-23

Examinator: Björn Lundgren

(2)

1

Sammanfattning

Datorn är ett av skolans viktigaste verktyg – både idag och i framtiden och inte minst i engelskundervisningen. Detta examensarbete syftar dels till att undersöka huruvida eleverna ser någon skillnad i undervisningen när de nu har tillgång till en personlig dator jämfört med tidigare och dels till att undersöka och belysa hur lärare respektive elever resonerar kring datorns användning och betydelse i engelskundervisningen på en gymnasieskola. Det senast nämnda syftet kan ses som det huvudsakliga då det just nu satsas mycket pengar på att förnya de digitala verktygen i skolorna vilket gör kombinationen dator och undervisning väldigt aktuell och viktig att granska. Forskare som Martin Tallvid och Agnes Kukulska-Hulme diskuterar ämnet flitigt och lägger vikt vid hur man i skolan ska inkorporera digitala medier, såsom datorn, i undervisning för att utveckla elevers tänkande och agerande och inte endast använda datorn som ett hjälpmedel. Forskaren Maria Estling Vanneståls resultat utifrån egna undersökningar bidrar även mycket i denna uppsats till hur elever och främst lärare tänker kring IKT och dator i engelskämnet.

Detta arbete åskådliggör till exempel att lärare stöter på problem när det gäller att använda datorn i undervisning. Läraren får nu slåss för uppmärksamheten i klassrummet på ett helt annat sätt en tidigare såväl som att elevers funderingar kring datorn är ganska få. Arbetet tar upp Facebook som ett omdiskuterat ämne, men visar att önskan om en digital plattform finns.

Åtta intervjuer har genomförts för att få fram detta resultat och tillsammans med de och den tidigare forskningen går det att dra slutsatsen att både elever och lärare är positivt inställda till datorn i engelskundervisningen, men att lektionerna inte har förändrats på något drastiskt sätt med datorns intåg. Dessutom kan man antyda att datorn borde få en större plats i de nationella styrdokument som finns för gymnasieskolan då den är oersättlig för både lärare och elever.

(3)

2

Innehållsförteckning

Inledning ... s. 3 Syfte och problemställning ... s. 5 Disposition ... s. 5 Tidigare forskning ... s. 6 Elevers tillgång till varsin dator ... s. 6 Digital kompetens kopplat till undervisning ... s. 7 Datorns möjligheter ... s. 8 Teknikanvändning i skolan ... s. 10 Läromedel – inte endast böcker ... s. 12 Sammanhang och förkunskap ... s. 13 Hinder ... s. 14 Metod ... s. 15 Avgränsningar ... s. 15 Metodval ... s. 15 Urval ... s. 16 Genomförande ... s. 17 Bearbetning ... s. 17 Tillförlitlighet och etiska aspekter ... s. 17 Resultat och analys ... s. 19 Elevgruppen ... s. 19 Synen på digital kompetens ... s. 19 Skillnader i engelskundervisningen ... s. 20 Hur eleverna resonerar kring datorn i engelskundervisningen ... s. 22 Elevernas syn på lärarens roll ... s. 24 Vad eleverna skulle använda datorn till om de fick bestämma ... s. 25 Lärargruppen ... s. 27 Synen på digital kompetens ... s. 27 Hjälpmedel ... s. 28 Inställning till datorn ... s. 29 Facebook och andra ”hinder” ... s. 31 Jämförande diskussion ... s. 32 Slutsats ... s. 34 Referenser ... s. 36 Bilaga 1 ... s. 37

(4)

3

Inledning

Det har aldrig varit så enkelt att ta in världen i klassrummet. Så skriver Maria Estling Vannestål i Lära Engelska på internet (Estling Vannestål 2009:11). En bok som har inspirerat mig och väckt min nyfikenhet till att skriva denna uppsats kring ämnet engelska och datorns roll däri utifrån ett elev- och lärarperspektiv. Datorn har en självklar roll i den svenska skolan idag i och med den oerhörda utveckling som skett – och sker – inom informations- och kommunikationsteknik (IKT), och den erbjuder ett oändligt material. Skolan måste följa med i denna utveckling för att kunna utbilda anpassade samhällsmedborgare. Men möjligheten att göra något betyder inte alltid att det blir gjort. Hinder såsom osäkerhet inför teknik, distraherande hemsidor och en omläggning av sin arbetsmetod kan stå i vägen. Denna uppsats kommer undersöka hur lärare och elever resonerar kring datorns användning i engelskämnet och, eftersom undersökningen är gjord på en skola där elever har tillgång till varsin dator, även hur den så kallade en-till-en datorn har påverkat engelskundervisningen enligt eleverna.

Min föreställning innan jag började med skrivandet av uppsatsen var att det finns många förutfattade meningar hos lärarna och mig själv om vad eleverna kan och vill göra med datorerna. När det gäller eleverna hade jag inte någon lika specifik föreställning om vad de skulle tycka om datorn i engelskundervisningen förutom att de skulle tycka att datorn är något de inte vill vara utan. Anledningen till att jag valde detta ämne är att datorn är ett omdiskuterat ämne just nu och det satsas mycket pengar runt om i landet för att digitalisera skolorna. Därför är det intressant att undersöka om lärare och elever tänker lika när det gäller att använda digitala medier såsom en dator i engelskundervisning. Lärare och elever jobbar oerhört tätt tillsammans vilket skapar en vikt av att de är samförstådda med vad som görs på lektionerna.

Som grund för det redovisade resultatet ligger åtta intervjuer, varav den ena halvan består av elever i tredje årskursen på gymnasiet och den andra halvan gymnasielärare i engelska. Utifrån resultatet som dessa intervjuer har frambringat såväl som den tidigare litteraturen som diskuteras går det utläsa att datorns plats i skolan är säkrad men att elevers och lärares syn på den skiljer sig i vissa avseenden.

För att koppla detta till något av de styrdokument skolan använder sig av vill jag ta upp kursplanen för engelska på gymnasienivå där informations- och kommunikationsteknik nämns som hastigast. Det relateras också kort till datorns och annan medias värld. ”Utbildningen i engelska syftar till att utveckla en allsidig

(5)

4

kommunikativ förmåga och sådana språkkunskaper som är nödvändiga […] för att kunna ta del av den snabba utveckling som sker genom informations- och kommunikationsteknik” (Skolverket). ”De möter engelska i skiftande sammanhang: i teve, i filmer, i musikens värld, via internet och dataspel.” (Skolverket) Som det står i ämnesplanen behöver eleverna utvecklas i engelska samtidigt som de hänger med i utvecklingen av IKT. Därför undrar jag varför mer konkreta mål gällande hur dator eller andra digitala medier inte finns representerade i uppnåendemålen eller betygskriterierna i någon av gymnasiets tre engelskkurser? IT-forskare som Martin Tallvid ställer sig liknande frågor då han diskuterar vad elever behöver få med sig från den svenska skolan idag. Detta och mycket annat kommenterar jag närmre i arbetets slutsats.

(6)

5

Syfte och problemställning

Mitt syfte med att skriva denna uppsats är att undersöka och belysa hur lärare och elever resonerar kring datorns roll i engelskundervisningen för att sedan utföra en kort jämförelse dessa emellan. Jag kommer undersöka om eleverna har några egna tankar om hur datorn borde användas i engelskundervisningen och hur eleverna ser på användningen av datorn. Förutom detta vill jag undersöka mer övergripligt om eleverna tycker tillgången till en personlig dator, en så kallad en-till-en dator, har påverkat undervisningen och i så fall hur.

Utifrån detta konstruerade jag ett antal frågor som jag ville jobba utifrån i denna uppsats. De lyder som följer:

 Hur ser lärare respektive elever på datorns roll i engelskundervisningen?  Hur resonerar eleverna om hur datorn används i engelskundervisningen?

 Hur har elevens tillgång till en personlig dator påverkat engelskundervisningen?

Disposition

Denna uppsats är disponerad på följande sätt: Härnäst kommer ett kapitel som tar upp tidigare forskning kring datorer och engelskundervisning. Därefter följer ett metodavsnitt där jag redogör för hur denna uppsats har kommit till. Jag går igenom varför intervjuer har valts som undersökningsmetod och även urval, genomförande, bearbetning, arbetets tillförlitlighet och de etiska aspekterna som är viktiga att ta hänsyn till. Efter det kapitlet presenteras resultatdelen där intressanta och relevanta delar av intervjuerna diskuteras, analyseras och kopplas till den tidigare forsningen. Denna del innehåller dels en genomgång av elevgruppens respektive lärargruppens resultat av genomförda intervjuer, och dels en kort jämförelse dessa emellan. Därpå följer en slutsats. Uppsatsen avslutas med en förteckning av använd referenslitteratur.

(7)

6

Tidigare forskning

I detta kapitel kommer jag redogöra för vad forskare har kommit fram till tidigare gällande datorn i språkundervisning, och mer specifikt engelskundervisning. Kapitlet är indelat i sju avsnitt. Jag kommer ta upp ett antal olika forskare, varav några är Maria Estling Vannestål, Bo Lundahl och Agnes Kukulska-Hulme. Jag inleder litteraturgenomgången kring en-till-en datorn i undervisning.

Elevers tillgång till varsin dator

Martin Tallvid, doktorand i tillämpad IT, som har följt ett projekt med en-till-en datorer i Falkenberg, skriver i artikeln ”En dator löser inte alla problem” att man inte kan förväntas sig att en dator till varje elev ska förbättra skolan över en natt. Digitaliseringen av skolan måste få ta tid och det kommer komma bakslag. Utvecklingen kräver långsiktighet samtidigt som datorn bjuder in till en helt ny värld av möjligheter. Tallvid trycker ner kritikers åsikter om att en-till-en datorn skulle leda till försämrade betyg hos elever då han menar att undersökningen som visar detta inkluderar grupper av elever som tidigare inte har varit med i liknande undersökningar och att antalet elever är för litet för att göra undersökningen tillförlitlig. Han menar också att en-till-en datorn tillför undervisningen saker som inte går att mäta i skolans ämnesplaner (Tallvid 2011).

Också lärarens roll har förändrats med de nya datorerna. Konstant uppkoppling på internet leder lätt till distraktion för eleverna och detta måste lärare komma på ett sätt att hantera. En förändrad kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt gentemot datorer måste till. Tallvid menar att ” elever behöver lära sig kritiskt tänkande, problemlösning, samarbetsförmåga, IT-kompetens och kreativitet. Inget av detta mäts med nuvarande betygskriterier, men de elever som har tillgång till en egen dator i skolarbetet har stora möjligheter att uppnå dessa kompetenser.” (Tallvid 2011) Egenskaperna som Tallvid tar upp är något som borde finnas i varje ämne i skolan – inte minst engelskundervisningen. Detta eftersom de inte går att koppla till specifika ämnesområden, och för att det är något eleverna kommer möta i framtiden oavsett yrkesval.

(8)

7

Tallvid fortsätter med att diskutera hur lärares kompetens kan utökas för att innefatta hanteringen av datorn i undervisningen. Detta är en svår uppgift dels för att utvecklingen av teknik går fort och dels för att den omformuleras hela tiden. Han föreslår lärgemenskaper där pedagogiska diskussioner kring datorn kan föras. Tallvid trycker också på att man borde ge upp fixeringen på teknik och se mer långsiktigt. Digitaliseringen av skolan har så enorma möjligheter och utmaningen ligger inte i så stor utsträckning i att använda datorn i undervisning utan i att ”[…] förstå hur förutsättningarna för utbildning och lärande förändras i ett digitaliserat samhälle.” (Tallvid 2011) Frågan om pedagogiska diskussioner kan lätt bli en ledningsfråga då ledningen måste ge lärarna utrymme i form av tid för att kunna utföra dessa samtal. Utmaningen att förstå förutsättningarna för utbildning med digital teknik är väldigt viktig. Jag tror dock att skolan måste börja med införandet av digital teknik som en självklarhet innan man kan utveckla tänkandet kring den.

Stefan Osla, skolutvecklare vid Göteborgs stad, tar upp ett fall där en-till-en datorer har testats. I en motsvarande en högstadieskola i den amerikanska delstaten Maine i staden Portland med under många år sjunkande resultat gavs personliga bärbara datorer ut till eleverna. Tillgången till dessa datorer ledde till förbättrade studieresultat och en förändring av skolan till att bli mer projektinriktad och ämnesintegrerad. Dock har förändringen inte varit enkel och hinder har funnits, som till exempel att en del av personalen inte känt sig bekväm med den nya arbetsgången. Det poängteras att utvecklingen av skolan har skett med en kombination av datorsatsningen och nya utvecklande arbetssätt (Osla 2007).

Digital kompetens kopplat till undervisning

I dagens samhälle är datorn och dess många funktioner ett oundvikligt redskap. Så är, eller borde, även vara fallet i skolan där eleverna ska rustas för att möta verkligheten. Europakommissionens program för livslångt lärande har fastställt åtta kompetenser som är viktiga att ha kunskap inom för att leva och verka i ett modernt samhälle. Digital kompetens är en av dessa.

(9)

8

Definition: Digital competence involves the confident and critical use of Information Society Technology (IST) for work, leisure and communication. It is underpinned by basic skills in ICT: the use of computers to retrieve, assess, store, produce, present and exchange information, and to communicate and participate in collaborative networks via the Internet (European Commission 2005:16)

Information literacy och media literacy är andra begrepp som tangerar vad Europakommissionen framställt som digital kompetens. Information literacy handlar om att kunna söka, kritiskt granska, tolka och använda information utifrån ens behov medan media literacy fokuserar på förmågan att inhämta, analysera, värdera och kommunicera i olika former (Lundahl 2009:57). I denna uppsats kommer endast begreppet digital kompetens att användas och hänvisas då till Europakommissionens definition, men det är ändå viktigt att nämna att det finns ett antal begrepp som går in i varandra. Begreppet digital kompetens tycks även vara det begrepp som används av allra flest forskare.

Också före detta språkläraren och lektorn i humaniora och informationsteknik Patrik Svensson tar upp digital kompetens som en viktig beståndsdel i vårt kunnande. Han problematiserar det även vidare genom att ställa frågor kring vad vi förväntar oss att eleverna ska kunna när de examineras. Räcker det med traditionella medier eller ska vi sträcka oss längre? Han kommer här även in på det vidgade textbegreppet som också Lundahl diskuterar. Svensson poängterar att det vidgade textbegreppet inte endast handlar om analyser av olika medier, utan även skapande av dessa (Lundahl 2009:56 & Svensson 2008:30, 36). Just engelskämnet är ett ämne där det vidgade textbegreppet är viktigt eftersom det engelska språket träffas på i alla olika sorters media och texter. Därför är det av yttersta vikt att elever får relatera till engelskan genom olika texter, till exempel genom datorn, och inte minst själva skapa olika sorters texter.

Datorns möjligheter

Lektorn och forskaren i engelska, språkfärdighet, lingvistik och språkdidaktik Maria Estling Vannestål har i Lära engelska på internet (2009) intervjuat verksamma lärare om hur de upplever datorn i engelskundervisningen. Den största vinsten hon redovisar är att datorn kan leda till ökad variation vilket i sin tur leder till mer motiverade elever och bättre förutsättningar för lärande. Estling Vannestål tar vidare upp hur stora

(10)

9

möjligheterna är att ta in autentiskt material i engelskundervisningen via internet, såsom exempelvis nyheter genom tidningar och radio- och tv-kanaler. Hon skriver att ”[a]ldrig förr har det varit så lätt att ta in världen i klassrummet” (Estling Vannestål 2009:17). Samtidigt passar hon på att poängtera att detta är positivt ur en ekonomisk synvinkel, då mycket av materialet är gratis (Estling Vannestål 2009:17). Att mycket material är gratis stämmer. Likväl måste man här ta in kostnaden för datorer, projektorer, interaktiva skrivtavlor och annat som kan tänkas behövas köpa in. Dessutom väljer många skolor att ha kvar läroböcker utöver digitala resurser som också kostar en del pengar.

Andra möjligheter som datorn erbjuder är autentisk kommunikation med engelsktalande från hela världen via internet genom e-mail, chat eller telefoniprogram. På detta vis går det komma ifrån känslan av onaturlighet som många upplever i språkundervisningen, vilket ofta hindrar elever från att tala målspråket. Estling Vannestål tar även upp grammatik- och ordträningsprogram på datorn som många elever tycks uppskatta (Estling Vannestål 2009:18-9). Dessa kan emellertid, enligt min erfarenhet, vara relativt enformiga och inte nödvändigtvis särskilt utvecklande av tankeförmåga och stilnivå. Svensson skriver att grammatik- och uttalsträning är något som är fast förankrat i språkundervisning och diverse programvaror kan vara till nytta även om de ibland är något fyrkantiga. Utvecklingen är stor och det skapas hela tiden nya versioner med virtuella lärandemiljöer som exempel (Svensson 2008:26).

Det omnämns av Estling Vannestål också att IKT kan vara ett sätt att komma närmre eleverna då de tillbringar en stor del av sin tid framför en dator (Estling Vannestål 2009:18-9). Samma forskare påpekar att datorn endast är ett sätt att utveckla sin undervisning och att det inte finns något bevisat samband mellan datoranvändning och språkinlärning. Dock finns det ett samband mellan motivation och lärande som är värt att nämna. Utöver detta skriver Agnes Kukulska-Hulme, professor i utbildningsteknologi och kommunikation, i sin artikel ”Learning Cultures on the Move: Where are we heading” (2010) att bloggar kan vara ett bra kommunikationsmedel för lärare och elever att använda när man har behov av att kommunicera utöver lektionstid (Kukulska-Hulme 2010:5). Det finns fördelar med alla slags kommunikationsmedel, vare sig det är e-mail, telefoni eller bloggar. E-mail och telefoni är utmärkt för att kommunicera med personer med engelska som modersmål. Problem kan emellertid finnas att söka upp klasser eller personer som önskar ingå i ett utbyte. Bloggar ger ingen direkt kontakt med engelsktalanden, men det är ett relativt enkelt sätt att kommunicera med varandra i klassen om diverse ting samtidigt som målspråket används.

(11)

10

Pedagogen Jörgen Dimenäs (1997) tar upp Lars Bolanders motiv för att använda datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel. Denne menar att datorn förbättrar kvaliteten på undervisningen och kan leda till utvecklingen av nya undervisningsmetoder såväl som att olika system kan öka inlärningstakten (Dimenäs 1997:18). Detta ställs i relation till vad ett antal utfrågade inköpare av datorer i skolan ser på vad datorn tillför skolan. Dessa listar ordbehandling, kunskap om datorns användningsområden, stödjande av lärandet i form av ett hjälpmedel, och att ge den bästa undervisningen möjligt (Dimenäs 1997:19). Svensson listar förutom ovan nämnda fördelar också att språkundervisning i mångt och mycket handlar om förståelse av och insikt i länder där målspråket talas. Detta kan uppnås genom informationsteknikens hjälp i form av lättillgänglig och snabb kontakt med andra människor och färsk information (Svensson 2008:26).

Marianne Norén (1998) har i en undersökning med syftet att studera datorns inträde i ett litet antal lärares arbete och hur detta kan förändra skolan kommit fram till att lärare anpassar användandet av datorn i undervisningen till för dem en hanterbar nivå. Dessa lärare ser datorn som ytterligare ett verktyg att använda i undervisning och datorns användningsområden tillämpas oftast inom ramen för den befintliga undervisningen. Ordbehandling är det största tillämpningsområdet. Många av lärarna upplever sin situation som splittrad i och med införandet av ny datorteknik, då de båda ska ansvara för sin ämnesundervisning och för att lära ut hur datorn ska användas (Norén 1998:42). Denna splittring visar hur viktigt det är att elever tidigt får lära sig hur olika sorters digital media fungerar för att undvika att lärare i senare stadier, som nödvändigtvis inte har kompetens inom området, ska behöva lära ut hur datorer ska användas.

Teknikanvändning i skolan

När det gäller teknik i skolan behandlar Agnes Kukulska-Hulme hur mobila medier kan vara till nytta i utbildning och då inte minst i andraspråksinlärning som engelska representerar i den svenska skolan. Hon tar upp att olika tekniska hjälpmedel bidrar till utvecklingen av inlärningssituationer. Undervisning kan bli elevcentrerad genom media då det blir lättare att se vilka behov en elev har och anpassa nivån efter person. Hon skriver om system som utvecklats för att hjälpa elever. ”Nakamura et al (2002) developed a multimedia communication system allowing learners to select materials

(12)

11

according to their interests and preferences, while at the same time helping teachers to become more learner-aware.” (Kukulska-Hulme 2010:5) Kukulska-Hulme tar även upp studier som visar att datorer och mobiltelefoner används frekvent av elever för att stödja inlärning. De visar också att många elever använder informella tekniska nätverk för att kommunicera och dela information, vilket lärare inte ser. Elever uppskattar användandet av teknik som de använder privat även i mer formella sammanhang som exempelvis skolan, vilket leder till ett större användande av mobil teknik (Kukulska-Hulme 2010:7).

Andra studier visar att användare av mobil teknik som till exempel bärbara datorer lär sig använda dessa genom bekanta. En mer formell utbildning i användandet av tekniken skulle kunna leda till en bättre och utökad användning. Kukulska-Hulme pratar om att elever använder mycket teknik, men samtalet mellan lärare och elev skulle kunna förbättras för att inkorporera tekniken i skolan bättre.

”The research has yielded interesting examples that can help start conversations between teachers and learners, in the spirit of listening to learners and promoting mutual understanding. […] These examples of personal mobile device use show that learners are actively using their cell phones, smartphones, PDAs and mp3 players to create, collect and access useful resources, to communicate inventively in a variety of ways […]. (Kukulska-Hulme 2010:8)

Medvetenhet kring utveckling av teknik och användningen av den kan dra uppmärksamhet till möjligheterna som finns i att koppla samman formell och informell inlärning och även öppna för frågor vad det betyder för framtida utbildningssystem, läroplaner och lärare (Kukulska-Hulme 2010:8f). Detta går att koppla till vad Tallvid skriver om att betygskriterierna inte bedömer vad han beskriver som viktigt, nämligen kritiskt tänkande, problemlösning, samarbetsförmåga, IT-kompetens och kreativitet som är refererat till ovan (Tallvid 2011). Båda forskarna förespråkar utveckling av läroplaner och diskussion kring vad framtida elever kan tänkas behöva besitta för slags kunskaper. Kukulska-Hulme resonerar även kring acceptansen av teknik i skolan. ”Mobile technology is still underused in this respect, perhaps due to unresolved issues in the use of mobile devices for informal teacher-learner communication when classes take place in a formal setting – issues such as privacy, information overload, prohibition of use in some establishments, and a lack of trusted guidelines on acceptable conduct.” (Kukulska-Hulme 2010:5)

(13)

12

Läromedel – inte endast böcker

Universitetslektorn i utbildningsvetenskap med inriktning mot engelska, Bo Lundahl, hänvisar i Engelsk språkdidaktik (2009) till undersökningar som gjorts i Sverige gällande ungas medievanor. I Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 uppgav 25 procent av eleverna att de chattar på engelska på fritiden, ca. 60 procent att de läser engelskspråkig text på internet, 50 procent att de spelar datorspel eller rollspel på engelska, 80 procent att de lyssnar på engelska sånger och ca. 60 procent att de hör engelska på otextad tv. Dessutom klarade 90 procent att se engelskspråkig film utan text, enligt dem själva (Lundahl 2009:51). Denna utvärdering grundas på svenska grundskolelever, men jag anser att utvärderingen ändå är av vikt att nämna här även om denna undersökning riktar sig till gymnasieelever. Detta eftersom jag antar att elevernas användning av engelskan inte minskar under gymnasiet utan borde istället öka.

En undersökning som istället fokuserade på användningen av videor, datorprogram och internet visade att dessa sällan används i skolans engelskundervisning. Läroboken visar sig vara tilldelad en stor dominans. Skolverkets rapport ”Läromedlens roll i undervisningen” från 2006 åskådliggör att många lärare sätter likhetstecken mellan läromedel och läroböcker. Användningen av läroboken var dock lägre hos lärare som jobbat färre år och även i undervisning som planeras tillsammans med elever. Här ökade användningen av tidningar, skönlitteratur, internet och aktuella händelser (Lundahl 2009:51).

Lundahl fortsätter diskutera situationen kring läromedel. Han tar upp samma tankar som Estling Vannestål då han påpekar att läroboksfritt lärande inte är bevisat bättre än undervisning som baseras på en lärobok. Det går heller inte benämna läroboksbaserad undervisning som traditionell och exempelvis undervisning med datorn som främsta hjälpmedel modern och framåtskridande. Båda kan vara mer eller mindre varierande eller monotona i sitt sätt (Lundahl 2009:51). Lundahl skrider vidare på temat om olika former av undervisning som kan anses som moderna eller alternativa. Datorspel är ett sådant där den digitala tekniken gör sig påmind. Mobiltelefoner, bloggar, Wikipedia, podsändningar, webbtidningar är några exempel där den digitala tekniken suddar ut gränser mellan skola och fritid. Undersökningar som gjorts visar minskat intresse bland ungdomar vad det gäller läsning och att de läser kortare texter. Konsumtionen av texter i form av bild och ljud ökar däremot (Lundahl 2009:61). Här får lärarna och skolan ett

(14)

13

ansvar att följa med i utvecklingen och ta in den nya tekniken i skolan, och få elever intresserade av texter av alla dess former.

De flesta språklärare försöker ta till sig de nya formerna av informations- och kommunikationsteknologi som finns idag. Mycket görs med hjälp av datorn i skolan – både vad det gäller undervisning och lärarens jobb utanför klassrummet. Som nämnts tidigare är det dock inte självklart för alla att hålla sig uppdaterade i den snabba takt som teknologin utvecklas. Det har investerats mängder med pengar för att utöka de tekniska möjligheterna i skolan, men många har också erfarit de negativa följderna av det hela. Tekniken kan ta över om läraren inte reflekterar över användandet utan endast ser till att dator och annan teknik ska användas. Pedagogiken kan då bli hämmad. En del anser också att det kommunikativa klassrummet som de eftersträvar blir lidande för undersökande arbetssätt med datorn som hjälpmedel (Lundahl 2009:62). Men Lundahl pratar om läraren som en drivande kraft i skolan och samhället, vilket gör det viktigt att anamma de saker som samhället erbjuder. Tekniken är en sådan sak. Precis som Estling Vannestål nämner tar Lundahl upp att datorn erbjuder dagsfärskt stoff, likväl stora möjligheter till kommunikation. I undersökningen Nationella utvärderingen av

grundskolan 2003 skrevs det att ”undervisningen i engelska […] måste ta tillvara på de

fördelar som nya kommunikationssätt ger. [---] Lärarna behöver […] i så stor utsträckning som möjligt förmedla språket via media som videos, filmer och datorer. ” (Lundahl 2009:63)

Sammanhang och förkunskap

Universitetslektorn i didaktik Sten Båth (1997) pratar om att man måste ge elever sammanhang och förståelse för sin omvärld. Undervisning måste gynna helheten. För att datorn ska kunna vara en del i undervisning med dessa mål måste den ingå i ett pedagogiskt sammanhang där samband är nyckelordet (Båth 1997:13). Datorn får alltså inte endast delas ut till elever utan en motivering till hur och varför den ska användas.

Båth skriver att datorn använd på rätt sätt mycket väl kan leda till en förbättrad undervisning. Som exempel tar han upp ordbehandlingens positiva egenskaper som till och med kan motivera elever som är svaga gällande skrivning att skriva mer. Möjligheten till ökad kontakt med jämnåriga och andra skolor via internet och

(15)

14

interaktiva program kan utveckla de ungas tänkande. När det gäller främst internet poängterar Båth dock faran med att endast sätta en dator i elevens hand och ge dem i instruktion att söka efter något. Om internet och datorn inte sätts i sammanhang kan det, enligt Båth, istället leda till ökad förvirring och en känsla av meningslöshet (Båth 1997:14f). Likadant är det å andra sidan när det gäller lärarna. De behöver vara kunniga inom teknikens värld för att kunna använda den på rätt sätt likväl som de måste vara kunniga inom pedagogik för att kunna lära ut på ett bra sätt. Det måste finnas ett intresses hos lärarna och en vilja att experimentera. Det är viktigt att poängtera att ämnesperspektivet inte får glömmas bort (Svensson 2008:270).

Hinder

Förutom alla fördelar listar Estling Vannestål även en del hinder när det gäller att använda datorn i engelskundervisningen. Ett problem är att datortillgången är dålig i vissa skolor och att många klassrum saknar projektorer eller att läraren måste hämta med sig projektorn och koppla in den inför varje lektion. Också kunskapen om hur en dator kan användas av både lärare och elever kan vara ett hinder. Lärare kan känna att de inte är tillräckligt kunniga för att använda datorn vilket gör att de drar sig för att ta in den i undervisningen. Elever anses ofta ha väldigt god kännedom om datorn. I själva verket är många elever väldigt kunniga, men ibland inom väldigt specificerade områden och inte allmänt vilket lägger en större arbetsbörda på läraren som måste handleda eleven i exempelvis ordbehandling och sökningar på internet. Också svårigheterna med att eleverna sätter igång andra aktiviteter på datorn än vad som är relevant för undervisningen kan vara ett hinder (Estling Vannestål 2009:19ff)

(16)

15

Metod

I detta kapitel kommer jag ta upp vilken metod jag har använt med motivering i litteratur främst skriven av Steinar Kvale och Svend Brinkmann, Den kvalitativa

forskningsintervjun (2009). Jag kommer även redogöra för och resonera kring

avgränsningar, mitt urval, genomförande och tillförlitligheten av denna uppsats. Dessutom kommer jag ta upp en del etiska aspekter som är viktiga att ha i åtanke i undersökningar av detta slag.

Avgränsningar

Jag har avgränsat mig till just engelskundervisningen för att innehållet inte ska bli för stort i förhållande till uppsatsens omfång. Jag har också hållit mig till elever och lärares resonemang kring datorn och därmed inte gjort några närmare observationer kring vad de faktiskt använder datorn till. Jag valde just engelskundervisning eftersom engelska är ett av de ämnen som kommer ingå i min framtida lärarexamen, och för att det är ett relativt tacksamt ämne att använda datorn i. Jag föreställer mig därför att det finns något att undersöka i just kombinationen datorn i engelskundervisning.

Metodval

Metoden som legat till grund för denna undersökning är kvalitativa intervjuer. Jag valde intervjumetoden då jag ansåg att det var den metod där jag bäst fick fram vad jag vill undersöka, nämligen elevers och lärares resonemang kring datorn. Steinar Kvale, professor i pedagogisk psykologi, och Svend Brinkmann, psykologiprofessor, beskriver en forskningsintervju i Den kvalitativa forskningsintervjun (2009) som något som ”[…] söker förstå världen från undersökningspersonernas synvinkel, utveckla mening ur deras erfarenheter, avslöja deras levda värld”. (Kvale &Brinkmann 2009:17) De nämner att det finns en mängd olika samtal och att den kvalitativa forskningsintervjun är en av dem vilken har som mål att producera kunskap. ”Kunskap konstrueras i interaktionen mellan intervjuaren och den intervjuade.” (Kvale & Brinkmann 2009:18) Då mitt syfte är att få

(17)

16

en inblick i lärares och elevers erfarenheter av datorn i engelskundervisningen ur deras synvinkel anser jag att detta är en väl anpassad metod att använda.

Ett alternativt metodval skulle kunna vara exempelvis enkäter. Jag valde att inte använda detta då denna metod är av mer kvantitativ karaktär. Med enkäter ges heller inte möjlighet att ställa följdfrågor vilket jag ansåg var väldigt viktigt för att kunna fördjupa vissa delar av elevers och lärares svar. Jag valde även bort observationer då jag inte syftar till att undersöka hur datorn används.

Urval

Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola där alla elever är tilldelade en en-till-en dator. Åldern på elevdeltagarna var 18 år och varierade mellan trettioårsåldern och dryga sextioårsåldern hos lärarna. Alla lärare i undersökningen är behöriga i engelska och eleverna läser engelskämnets C-kurs. Elev- respektive lärargruppen består vardera av fyra deltagare, vilket är ett antal som ger en relativt stor intervjugrupp samtidigt som antalet måste vara realistiskt i förhållande till omfånget på uppsatsen och tidsåtgång. Kvale och Brinkmann skriver att vanliga intervjustudier brukar ligga kring 15 +/- 10 personer (Kvale & Brinkmann 2009:130).

Urvalet av intervjupersoner gjordes slumpmässigt genom att skriva namnen på alla undervisande lärare i engelska på lappar och därefter lotta vilka jag skulle tillfråga. I elevgruppen gick jag tillväga på ett liknande sätt. I en klass drog jag papperslappar med nummer som jag sedan stämde av med en klasslista, och i den andra klassen drog jag lappar med nummer för att sedan fråga personen som satt på det numret i ordningen i klassrummet. Detta gjorde jag eftersom jag inte hade tillgång till någon klasslista och heller inte var bekant med deras namn. En elev avböjde intervju vilket gjorde att jag fick dra ytterligare ett nummer. Det slumpmässiga urvalet anser jag var att föredra i denna intervju för att undvika att jag valde utifrån tidigare kända egenskaper hos deltagarna.

(18)

17

Genomförande

Tid för intervjuerna bestämdes med varje enskild intervjuperson och ägde rum i olika grupprum eller arbetsrum på den aktuella skolan. Samtalen spelades in för att sedan analyseras mer ingående. Längden på intervjuerna varierade mellan 12 och 30 minuter. Intervjuerna tog mest formen av ostrukturerade intervjuer och hade mer karaktären av ett samtal. Jag valde denna form då jag ville ge de intervjuade utrymme att själva utveckla sina svar och inte styra dem åt något specifikt håll. Däremot hade jag frågor som jag utgick ifrån för att ge en ram åt intervjun och styra in den på relevant information (se Bilaga 1). Det fanns också drag av begreppsintervju då deltagarna ombads definiera begrepp (Kvale & Brinkmann 2009: 167).

Bearbetning

Alla intervjuer spelades in med en diktafon, som ger intervjuaren en frihet att koncentrera sig på ämnet och möjlighet att lyssna på intervjun i efterhand. Intervjun skrevs sedan ut i text. Kvale och Brinkmann benämner transkribering som översättningar från muntligt till skriftligt språk. Under transkribering ska samma konventioner för alla intervjuer användas, men det finns inga standardregler för hur det ska gå till (Kvale och Brinkmann 2009:194ff). För denna undersökning transkriberades alla intervjuer av mig och på ett sätt som återgav intervjuerna ordagrant, så när som på pauser, skratt och liknande. Anledningen till detta är att jag ville komma åt alla ord som sades för att kunna gå tillbaka, vilket Kvale och Brinkmann även stödjer (Kvale & Brinkmann 2009:197).

Tillförlitlighet och etiska aspekter

Reliabiliteten för intervjuutskriften stärks bäst genom att minst två personer transkriberar samma intervju (Kvale & Brinkmann 2009:200). Detta har inte skett i denna undersökning då det inte är möjligt med tanke på omfång och förutsättningar.

(19)

18

Däremot kan jag styrka min reliabilitet genom att kunna gå tillbaka till inspelningen om tveksamheter skulle uppstå. Reliabilitet hänvisar främst till ett resultats tillförlitlighet och om resultatet kan reproduceras (Kvale & Brinkmann 2009:263). Denna forskningsinsats är koncentrerad till en arbetsplats och kan därför inte göra anspråk på att gälla för flera områden. Validitet kan liknas vid giltighet och frågan om huruvida metoden undersöker vad den avser att undersöka (Kvale & Brinkmann 2009:264) I detta fall är syftet att undersöka elevers och lärares syn på datorn i engelskundervisningen, vilket även intervjuerna gör.

Vetenskapsrådet belyser fyra krav som ska tillgodoses vid forskning inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Dessa är informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet. Informationskravet innebär kort att medverkande i forskningen ska informeras om vad de ställer upp på och att de när som helst kan avbryta om de så önskar. Samtyckeskravet betyder att forskningsdeltagaren ska ge sitt samtycke till att vara delaktig i forskningen och inte besväras om han/hon väljer att avbryta. Konfidentialitetskravet innebär kortfattat att enskilda personer i undersökningar inte ska kunna identifieras, och nyttjandekravet innebär att material som framkommer under en forskningsinsats inte får användas i icke-vetenskapliga syften (Vetenskapsrådet). Samtliga deltagare i denna undersökning blev varskodda om principerna för de fyra kraven innan intervjun inleddes. Inga namn på deltagare finns kopplade till enskild information och materialet kommer inte finnas tillgängligt för annan forskning än denna uppsats.

(20)

19

Resultat och analys

I detta kapitel kommer jag presentera vad de genomförda intervjuerna har resulterat i. Intervjuresultaten är uppdelade i en elevgrupp och en lärargrupp för att arbetet ska vara så lättöverskådligt som möjligt. Vissa utmärkande delar tas också upp i en jämförelse grupperna emellan. Namnen på personerna är påhittade och överensstämmer inte med de verkliga intervjupersonernas namn. Om inget annat anges är det engelskundervisning som syftas på.

Elevgruppen

Synen på digital kompetens

Frågar man eleverna i denna undersökning vad digital kompetens innebär för dem svarar alla att det har med datorn att göra. Hur bra man är på att använda den, vad den kan tillföra oss och hur man ska använda den framför allt i undervisningssyfte.

Ja digital kompetens får väl vara att man har kunskap inom digitala medier så att säga. [---] Att man kan använda sig av datorer, liksom. Och internet för att kunna, ja för att kunna arbeta då till exempel inom engelskan så att man kan ta fram information på internet till exempel. (Henrik)

Alla tror att lärare har en annan uppfattning av termen digital kompetens men ingen kan riktigt sätta fingret på hur den definitionen skulle lyda. En elev tror att elever ser på digital kompetens mer som nöjesinriktat, medan lärare antagligen värdesätter kunskap inom program som Word, Excel, Powerpoint etc. En annan elev tycker lärare tror att eleverna kan mer än de faktiskt gör ibland, medan eleven samtidigt trycker på att elever kan mer än lärare.

Nä, men lärare tycker säkert digital kompetens är inom andra områden. Kunna Word, kunna Excel, kunna Powerpoint och sådär. För oss är det kanske mer leka och sådär. (Jacob)

(21)

20

Kollar man på hur Europakommissionen definierar digital kompetens skiljer det sig från hur eleverna formulerar sig. Europakommissionen definierar digital kompetens som informationsteknik som används för arbete, kommunikation och nöje. Man använder IKT för att hämta, producera, utbyta information och kommunicera via internet (European Commission 2005:16). Sökning av information och att använda datorn för nöje och arbete är något båda parter tar upp som definition.

Uppseendeväckande här är att ingen av eleverna har hört talas om begreppet digital kompetens tidigare. Eller snarare att de enskilt inte kommer särskilt nära att fånga in de aspekter Europakommissionen tar med i sin definition.

Hm… Jag vet inte riktigt om jag är inne på rätt spår men digital kompetens är att man har en viss förmåga att hantera en dator för att kunna använda den i undervisningssyfte. Hm… Nej jag vet inte. Nej jag kommer inte på något. Att man måste ha vissa grundkunskaper för att kunna använda den i undervisningen. Det måste ju alla ha. (Karin)

Digital kompetens… Ja jag har aldrig hört det. Kompetens är ju hur duktig eller så man är på något. Vad man har i sig liksom, vad man kan ge. Så digital kompetens borde väl vara att ja… Typ vad datorn kan ge en kanske. (Annette)

Eleverna verkar väldigt osäkra när det gäller att ringa in betydelsen av en tidigare okänd term. Alla elever var väldigt motvilliga till att försöka sig på en definition vilket kan ha att göra med att de inte vill verka okunniga eller helt enkelt inte finner det intressant.

Skillnader i engelskundervisningen

Kollar man närmare på vad eleverna använder datorn till innefattas en del av Europakommitténs kriterier för digital kompetens i användningen. Ordbehandling, nöjen, söka och presentera information och ingå i kommunikativa gemenskaper är de främsta användningsområdena. Dock har undervisningen inte förändrats något nämnvärt enligt eleverna sedan de fick varsin dator i skolan. Den största skillnaden enligt hälften av elevgruppen är att de nu har tillgång till både lärare och dator på samma gång, i motsats till tidigare då läraren befann sig i klassrummet och eleven gick till en datorsal eller bibliotek för att söka information.

(22)

21

Skillnaden är att läraren kan hjälpa en mer nu om man då till exempel ska leta efter information. Då behöver man ju inte gå till biblioteket till exempel. Så läraren kan ju vara mer… Hon kan ju hjälpa en mer, om hon finns nära när man gör det. (Henrik)

Pedagogiskt sett är detta en stor fördel som eleverna nämner. De har nu tillgång till en extra resurs i klassrummet som kan hjälpa dem att utvecklas. Det är även positivt att eleverna uppmärksammar detta vilket tyder på att de tidigare har funnit det störande att inte kunna utnyttja antingen lärare eller datorn till fullo. Kukulska-Hulme skriver om att medieverktyg kan hjälpa till att individualisera och på så sätt stödja eleven bättre i undervisningen (Kukulska-Hulme 2010:5). Läraren får tillgång till verktyg som kan vara till hjälp i elev-lärarrelationen och som därmed gör att eleven får tillgång till både dator och lärare som resurs.

En elev nämner att hon själv är mer aktiv sedan hon fick en bärbar dator då hon antecknar mer, men att undervisningen är densamma. Hon anser dock att de får lite fler uppgifter där man ska söka information och då görs detta på internet. Uppgifter skickas alltid in via e-post numera. Genomgripande är åsikten dock att undervisningen är upplagd likadant jämfört med innan eleverna fick varsin dator. En elev uttrycker det som att det ”[ä]r samma lektion som innan fast med mer Facebook.”, vilket visar att det som lärarna anser vara förbjudet på lektionstid används en del av elever. En elev nämner också att undervisningen inte är helt anpassad till datortillgången och en annan att muntliga övningar har fått mindre plats.

Nej… Alltså jag kan tycka att det inte är lika mycket muntligt. Inte lika mycket diskussioner och såhär. Jag känner att det har försvunnit lite på grund av att man har snöat in lite på datorn. Man fokuserar mycket på datorn. Det vet ju inte jag om det har något samband. Det känns lite så. Det är sällan vi går ihop i grupper och diskuterar något och sådär. (Karin)

Estling Vannestål pekar på variation som en vinst i att ha datorn i undervisningen (Estling Vannestål 2009:17). I denna undersökning tycks inte eleverna anse att undervisningen har blivit mer varierad och går därför mot forskarens uppfattning. Detta kan givetvis bero på hur stor användningen av datorn är i de olika klasserna, men man skulle ändå kunna anta att datorn borde användas mer när den hela tiden finns närvarande. Eftersom datortillgången inte har förändrat lektionerna i någon större riktning kan jag anta att datorn används mest som ett hjälpmedel, och inte ett verktyg som ska utveckla språket.

(23)

22

Samtliga elever diskuterar dessutom att de sällan eller aldrig går till biblioteket längre för att söka information eller för att låna en dator. Att de inte lånar datorerna är givet, men att de inte söker information i böcker längre är mer utmärkande. De använder datorn till all informationssökning, vilket går att koppla till undersökningar Lundahl hänvisar till som säger att ungdomar läser mindre idag än förr (Lundahl 2009:61). Bild och ljud ökar däremot, vilket visar samma väg som eleverna i denna undersökning går.

Förutom detta fanns det också en elev som ansåg att datorn har tagit över en del och att de sällan genomför några talövningar. Detta hade inte gjorts i någon större utsträckning tidigare heller, men nu var det ännu färre enligt eleven. Lundahl skriver om att det kommunikativa klassrummet kan bli lidande till förmån för uppgifter med informationssökning som största syfte (Lundahl 2009:62). Denna elevs upplevda situation är ett exempel på när det kommunikativa får falla offer för teknik. Det vore helt klart att föredra att man skulle använda tekniken i kommunikativt syfte mer här och mindre informationssökning.

Hur eleverna resonerar kring datorn i engelskundervisningen

Alla elever i undersökningen nämner tillgängligheten som något positivt med att använda datorn i engelskämnet. Tre av de tillfrågade nämner även att det går snabbare att jobba med en dator, då de kan hitta all information de vill direkt i klassrummet. En elev anser dock att det är bättre med genomgångar än att man ska jobba själv med att hitta information på datorn. Samma elev anser inte att datorn har tillfört engelskämnet något utan att den endast är en skrivmaskin.

Det är ju hela det här med att allt bli mer lättillgängligt när man använder datorn. Ja det blir ju liksom lättare att får fram information. (Henrik)

Det är ju bra med en dator när man behöver slå upp ord och så lite snabbt på Google. Jag tycker det är riktigt bra som sådan här anteckningsmaskin. (Jacob)

Forskare inom ämnet listar just tillgängligheten som något positivt med datorn. Svensson är en av dem som lägger vikt vid att datorn ökar tillgängligheten till information och att den underlättar arbetet genom att det går snabbare (Svensson 2009).

(24)

23

Alla elever nämner Facebook som något de använder lite för mycket. Alla är medvetna om att de inte ska använda Facebook på lektionerna, men påpekar att självdisciplinen inte är tillräcklig för att låta bli. En elev är oerhört medveten om vad läraren anser är tillåtet på lektionen och att Facebook inte tillhör denna grupp. Eleven lägger vikt vid att de flesta går emot detta ändå – även eleven själv emellanåt.

Alltså ja. Jag anser ju att rasterna är de tiderna man ska kunna kolla på vad man vill, men under undervisning så förstår ju jag i alla fall att lärarna ändå vill att man ska besöka sådana sidor som är relevanta för undervisningen vilket jag inte tror att alla gör men… Man förstår nog själv innerst inne vad som är rätt, vad man ska göra. Man ska ju utnyttja tiden. Man kan ju sitta hemma hela dagarna annars. Man måste nog förstå det själv också. Att man respekterar att man tar sin tid och att man gör det lärarna vill att man ska göra. Det är klart att man kanske kollar någon liten sekund så men ändå fortsätter med det man gör. Då ser jag inget problem med det, men sitter man endast och fokuserar på andra saker än det man ska göra, då är det ju mer problem. (Karin)

Just användandet av Facebook och liknande sidor är något Estling Vannestål tar upp som hinder för en större användning av datorn i engelskämnet (Estling Vannestål 2009:19ff). Det är sällan Facebook är relevant för undervisningen, men det verkar på något sätt som att det är en aktivitet som inte anses lika allvarligt otillåten som att utföra något annat som tar upp väldigt mycket lektionstid. Det förefaller vara någorlunda accepterat i elevgruppen, även om de vet att de inte ska använda det.

En elev nämner att datorn gärna skulle bli nyttjad mer om inte läraren satte hinder för det.

Det är väl i sådana fall lärarna som tror att man inte lyssnar på vad man säger och så här. De säger ofta att nu får ni stänga ner datorn. De liksom tror att man sitter på typ Facebook eller något annat. Vilket man kan göra ibland med. Men det är ju i sådana fall att de bara nej nu får ni lyssna liksom. (Annette)

Eleven anser att läraren ofta tror att eleverna ska sitta på Facebook om de delar ut uppgifter där datorn behöver användas mycket och att eleven ibland hindras att använda datorn till skolarbetet eftersom läraren vill att datorn ska stängas av. När det har blivit så här har inte skolan lyckats inkorporera datorn i utbildningen på ett tillfredsställande sätt. Eleverna är inte införstådda med regler för vad som får göras på datorn på lektionstid och framför allt saknar läraren tillit till eleverna. Med tanke på hur mycket eleverna använder Facebook, enligt dem själva, är detta inte helt oförståeligt. Tallvid pratar om

(25)

24

förändrade förhållningssätt som måste till när datorn införs i undervisning (Tallvid 2011). Här verkar det som att gamla föreställningar ligger kvar vilket hindrar elever att få tillgång till datorn på sätt som de kan dra nytta av.

Båth talar om att ordbehandlingsprogram kan vara till stor fördel för många elever då de kan hjälpa eleverna att få ordning och till och med få en del elever att skriva mer. Alla elever i denna undersökning anger ordbehandling som något de använder dagligen. En elev tycker rentutav att hon blir mer aktiv och lär sig mer av att anteckna i ett ordbehandlingsprogram. Detta är väldigt positivt och visar på att datorn faktiskt hjälper eleverna i deras lärande. Det går sedan spekulera i huruvida antecknandet på datorn hjälper elevernas inlärning. Dock är det endast till det bättre att en elev tycks anteckna mer med datorn än vad som gjordes för hand.

Elevernas syn på lärarens roll

En elev i undersökningen tar upp det faktum att alla elever har en dator, och så även lärarna, tvingar lärarna att hänga med i utvecklingen av teknik. En annan elev säger att lärarna behöver kunna använda datorerna för att kunna kräva av eleverna att de ska göra det.

Lärarna kanske tvingas att göra det med liksom, eftersom alla eleverna har datorer så tvingas dem också att hänga med på ett annat sätt. (Annette)

Det är ju samma sak där, lärarna behöver ju kunna en viss del för att kunna kräva av elever att kunna samma sak. (Karin)

Här kommer vi in på lärarnas kompetens gällande teknik ur elevernas perspektiv. Tallvid diskuterar att det är svårt för lärare att vara uppdaterade då utvecklingen går oerhört fort (Tallvid 2011). Samtidigt är det nödvändigt. Ur pedagogisk synvinkel kan man aldrig, enligt mig, begära något av elever som man själv inte alls behärskar vilket leder till, som eleverna nämner, att man måste vara ajour med tekniken. Marianne Norén har kommit fram till att lärare anpassar användandet av datorn i undervisningen till sin egen nivå. Datorn används då inom ramen för den redan befintliga undervisningen (Norén 1998:42). Detta i sig är inte negativt, beroende på nivån hos den

(26)

25

undervisande läraren. Att lägga sig på sin egen nivå gör att man inte begär något av eleverna som man själv inte kan. Dock måste lärare utmanas inom teknikområdet för att utveckla sin kunskap och tänka i nya banor kring vad datorn kan användas till.

Vad eleverna skulle använda datorn till om de fick bestämma

En fråga som jag ställde till eleverna var vad de skulle använda datorn till i engelskundervisningen om de fick bestämma helt själva. Mitt syfte var att få fram tydligare hur eleverna resonerar kring datorn och hur den faktiskt bör användas enligt dem. Svaret var entydigt. Alla eleverna ville använda datorn till det de gör nu. Ingen av dem hade någon särskild idé om vad den skulle kunna användas till förutom vad den används till i nuläget. Deras enda önskan var att använda den till att anteckna och söka information på internet.

Ja det är väl på det sättet vi gör nu egentligen. Att vi använder den för att ta fram information från engelsktalande länder och sånt. För annars… Liksom vi använder den ju till att skriva… Till att skriva grejer och sånt också. Alltså inlämningsuppgifter, och det är ju också, alltså… Sättet vi använder datorn i engelskan är bra tycker jag. Jag vet inte vad man ska säga riktigt. Jag skulle inte kunna komma på något annat sätt att använda datorn i engelskundervisningen, skulle man kunna säga. (Henrik)

Till en elev föreslog jag att man skulle kunna använda den till att utveckla talet i engelskan då eleven önskade mer talövningar i övrigt i engelskan. Då tyckte eleven att det skulle kunna vara en bra idé, men det var inget hon själv funderat över. Hon svarade på följande sätt:

Det hade kanske funnits något program som hade tvingat dig att uttala någonting och ja det finns ju många sådana program idag där du till exempel kan prata och det är en dator som svarar för den läser ditt ord och sådär. Det hade man ju kunnat ha, kanske. Att man hade lärt sig att uttala rätt. Ja jag vet inte… (Karin)

Till en annan elev föreslog jag att man skulle kunna ta kontakt med engelskspråkiga elever i andra länder, men eleven såg inte riktigt någon större mening med att chatta med personer på engelska på lektionstid.

(27)

26

Nä jag vet inte. Jag vet inte hur mycket man kan få ut av att chatta med någon. Men det är ju klart att det är ju säkert bra att fatta hur de tänker och se hur de skriver och grejer, men det beror på hur man gör det. Som med allt annat. (Jacob)

Min föreställning innan jag började med denna uppsats var att lärare ofta tror att elever har många idéer kring vad datorn bör användas till. Fallet visar sig vara att eleverna är utan idéer på detta område.

En av eleverna skiljer också på hur datorn används privat och hur den används i skolan. Eleven anser att det är två olika områden där datorn har olika användningsområden. En annan elev säger att alla vet innerst inne att datorn bör användas på olika sätt privat och i klassrummet, men att det inte alltid är så. Vissa använder datorn på ett sätt som de gör hemma på lektionstid också fast att det inte är relevant för undervisningen. Exempelvis surfar de på hemsidor som inte har med undervisningen att göra. Två elever använder datorn till samma ändamål i skolan som privat, nämligen ordbehandling och musik.

Ja under lektionen så är det väl Spotify som är igång och sen så om man inte använder den för att göra Word eller så. Annars är det väl mest Word man använder. Word och Spotify. Det är samma hemma. (Jacob)

Här blir det väldigt tydligt att eleverna inte visar något intresse eller funderingar kring att ta in mer personliga användningsområden gällande datorn i klassrummet. Kukulska-Hulme pratar om användningen av mobil teknik såsom bärbara datorer på ett informellt kontra formellt sätt. Studier som hon hänvisar till visar att elever använder teknik på en mängd olika sätt och att det finns stora möjligheter i kopplingen mellan det privata och klassrummet (Kukulska-Hulme 2010:7). I denna undersökning ser hälften av eleverna att datorn har olika användningsområden i den privata sfären respektive i skolans sfär, medan den andra hälften använder den på lika sätt. Här gäller det för lärare och skola att göra en avvägning om man vill koppla samman klassrummet med en mer privat sfär och använda sig av teknik som elever är vana vid att använda på sin fritid. Dock måste skolan samtidigt vara uppdaterad och hänga med i utvecklingen av teknik för att utbilda människor till välfungerande samhällsmedborgare och blivande yrkesmänniskor. Att lära elever engelska genom tekniken de använder privat kan vara ett sätt att dels lära de använda tekniken på nya sätt, och samtidigt utveckla deras språk på sätt de har behov av att använda det på. Självklart är graden av användningen av

(28)

27

teknik och media privat också att ta hänsyn till. Som synes i citatet från Jacob ovan använder inte alla elever datorn särskilt mycket eller varierande privat och då blir det istället av stor vikt att vidga elevens användande av datorn istället för att bejaka elevens befintliga användande.

Resultatet i denna undersökning visar att elever är väldigt bundna till vad som traditionellt görs i klassrummet. Med största säkerhet kan det vara svårt att koppla samman ett privat användande av datorn med hur skolan traditionellt sett anser att den ska användas. Ett exempel är Facebook som skulle kunna användas för att kommunicera med engelsktalande och bilda olika grupper. Dock anser många lärare att Facebook är en störande faktor i klassrummet, vilket jag återkommer till i resultatet av lärargruppen.

Lärargruppen

Synen på digital kompetens

Samtliga lärare trycker på att digital kompetens innebär att kunna använda datorn i sin undervisning just, och kanske även kunna ta nytta av mobiltelefoner. De nämner e-mail, ordbehandling, söka information på internet, bilda grupper på olika slags plattformar för att kunna ta del av material såsom filmer, och förståelse för hur man använder en dator och vad konsekvenserna är.

Ja jag vet inte riktigt, men alltså digital kompetens måste väl både innebära att man ska själv kunna använda datorer och kanske mobiltelefoner i viss mån också. För man kan ju använda dem också i undervisningen. Och sen också att förstå lite vad som händer när man använder dem. Både lärare och elever måste vara lite införstådda med hur man använder det här. (Clara)

Hälften av lärarna tror att eleverna definierar digital kompetens på ett annat sätt än de själva. Dessa tror att eleverna definierar det mer som att vara duktig på spel och att vara aktiv på sociala medier. En lärare tror att elevernas definition är densamma som deras, men att de även läser in att vara kompetent när det gäller spel och liknande i begreppet. Den fjärde läraren anser att elever över huvudtaget är mer digitalt kompetenta än läraren själv.

(29)

28

I detta resultat ser man att lärare trycker på hur datorn kan användas som ett arbetsredskap i undervisning. Den mer rofyllda aspekten som kopplas till mer privat användning finns inte representerad. Däremot tror en del av dem att eleverna endast eller delvis ser på digital kompetens som något som har att göra med mer fritidsinriktade sysslor. Ingen av lärarna nämnde kommunikation som en speciell del i kompetensen, vilket däremot Europakommissionen gör. Här får man möjligen ta hänsyn till att lärarna i första hand tänker på den digitala kompetensen i sitt yrke, vilket för de flesta inte innefattar fritidsinriktade sysslor relaterade till datorn.

Hjälpmedel

Alla lärare ser på datorn som ett hjälpmedel. Detta är något de trycker starkt på. Även forskare ser på datorn som ett redskap i undervisning och inte något som ska ta över. Frågan är dock vad för slags hjälpmedel datorn ska vara. Lärarna ger intrycket att datorn ska vara ett hjälpmedel som underlättar undervisning, exempelvis med ordbehandling, men även en källa till bra material. Forskare som Tallvid trycker mer på att datorn ska vara ett hjälpmedel som utvecklar tankeförmågan (Tallvid 2011). Lärarna ger också exempel på övningar på datorn som ska förbättra elevernas språkförmåga, men det överhängande intrycket är ändå att datorn bli ett redskap med syfte att underlätta.

Alla lärarna poängterar också att datorn är något de inte vill vara utan, eftersom den ökar tillgängligheten till material och den kan även göra undervisningen roligare för både lärare och elever.

Jag får fram mycket mer material på ett enklare sätt. Det är nog det främsta. Tillgängligheten. Det blir faktiskt mycket roligare också och man hittar mycket nyare material på det sättet. Ja det är nog det huvudsakliga. Både mer, och nytt och gammalt material, men framför allt mer. Det kan ju vara på både gott och ont det också naturligtvis. Men överlag är det bara på gott. (Malin)

Just tillgängligheten trycker de extra starkt på och tillgängligheten till autentiskt material är just vad forskare som Estling Vannestål också pekar på som väldigt positivt med datorn i engelskundervisningen (Estling Vannestål 2009:17). Alla lärarna säger sig använda material från internet, antingen färdiga övningar eller mer autentiskt material såsom tidningsartiklar och videoklipp.

(30)

29

Även nutidsperspektivet tas upp som en stor vinst med att kunna använda datorn i klassrummet för att få in världen och aktuella händelser.

Nutidsperspektivet. Att vi kommer åt liksom det som är aktuellt för dagen. Visst det ska vara moderna texter och så här i böckerna - det är viktigt - och att de texterna är kopplade så att det blir mycket vi kan komma åt, men också att vi kan gå ut och få direktkontakt via medier. Så det tycker jag att den tillför, nutiden. Det är mycket lättare för mig att göra det modernt och up to date. (Miriam)

Inställning till datorn

Tre av lärarna var mestadels positiva till datorn i undervisningen medan en av lärarna var mindre positiv. Anledningen till detta var framför allt att läraren inte känner sig hemma med datorn och heller inte så kunnig. Läraren poängterar dock att hjälp av eleverna gärna mottas. Flera forskare som tagits upp i detta arbete behandlar frågan om att lärare känner sig ovana eller osäkra gentemot datorn. Jag tror inställning och fortbildning är nyckelord här. Dels måste läraren vilja utveckla sina kunskaper, och dels måste den få möjlighet att göra det. Tallvid föreslår dessutom att man på skolor inför pedagogiska diskussioner där datorn får vara huvudämnet (Tallvid 2011). Lärare kan då diskutera hur man ska använda datorn i engelskämnet och ge varandra tids. En av lärarna som intervjuades hade idén om att starta en digital plattform där lärare och elever kan mötas, uppgifter kan läggas upp, en bank med lektionsmaterial kan skapas där lärare kan ladda upp sina idéer och dela med sig. Detta är en oerhört bra idé och något som finns på en del skolor redan. Att starta upp projekt av detta slag kan dock vara krävande, vilket kan vara anledningen till att denna skola ännu inte är där.

Den lärare som känner sig mindre tillfreds med datorn i denna undersökning tog också upp en annan aspekt. Detta var att lärarna aldrig tillfrågades om de ville att alla elever skulle ha en personlig dator, däremot förväntar sig ledningen att datorn ska användas.

Jag har ju inte som individ blivit specifikt tillfrågad om jag vill ha datorn, utan det är ju en del av den här teknifieringen av samhället som jag naturligtvis måste hänga med i om jag vill vara kvar som lärare. Så enkelt är det väl. Men ja visst det finns mycket som är bra med den, med datorn. (Johan)

(31)

30

Flertalet av de andra intervjuade lärarna nämner också att datorerna har blivit ”utslängda” i händerna på dem med förväntningar på att de ska brukas utan att någon handledning i hur detta ska gå till har givits. Inte heller någon uppmuntring och vidare fortbildning har tillkommit i någon större utsträckning. Båth pratar om att man som lärare ska sätta in datorn i ett sammanhang för att eleverna ska kunna använda den på rätt sätt (Båth 1997:13). Detta påstår jag borde gälla för relationen ledning och lärare också där ledningen måste förankra datorn i lärarnas arbete. Flertalet av de utfrågade lärarna efterfrågar en motivering till datorerna, vilket borde ges för att de ska användas på bästa sätt. Om inte lärarna känner att datorn är motiverad att användas i undervisningen utan har mer karaktären av ett ”tvång” blir det svårt att ge eleverna det sammanhang Båth pekar på.

Svensson skriver vidare om lärarnas perspektiv. Lärarna måste dels vara kunniga vad det gäller teknik förutom sin pedagogiska kunskap, samtidigt som de förväntas vara intresserade och ha viljan att experimentera (Svensson 2008:270). Kunskapen att hantera tekniken kommer inte av sig själv utan den måste ges möjlighet att ta till sig inom yrket. Intresse och vilja är heller inget någon kan bestämma att en lärare måste ha. Dock ligger det i läraryrket att vara med i utveckling och ha viljan att ge eleverna vad de behöver när de är färdiga i skolan. Därför måste datorn användas även i engelskan. Hos flertalet av lärarna i denna undersökning finns en vilja att kunna mer om datorer än vad de gör i nuläget vilket är ett positivt tecken på att datorn är ett redskap som används och håller på att utvecklas.

Ja det finns en del man skulle vilja lära sig. Även om jag själv har använt datorn ganska länge i undervisningen på olika sätt så känner jag ändå att jag har ett behov av mer fortbildning. Framför allt nu när eleverna har varsin dator så att man kan använda det effektivt och vettigt. Inte bara Facebook. (Clara)

Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 visar att lärare behöver förmedla

språket i engelskundervisningen i så stor utsträckning som möjligt via videos, filmer och datorer (Lundahl 2009:63). Lärarnas syn på datorn i denna undersökning visar att alla tycker att datorn ska användas för att få nutidsperspektiv och aktualitet i undervisningen. Hälften av gruppen tar upp möjligheten att kommunicera med andra engelsktalande över internet, men detta framgår som något som däremot inte görs. Projekt av detta slag är tidskrävande, och tid finns inte i överflöd hos lärarna. Hälften av

References

Related documents

Använda befintliga projekt som vi håller på med för att höja attraktionen för våra sex kommuner och regionen. Skapa en kommunikationsstrategi

Undersökningen visar att samtliga informanter är eniga om att matematik är språk och språket har en stor betydelse för förståelse och kunskapsutvecklingen i matematik, men

Läroplanen för förskolan (Skolverket, 1998) säger inte mycket om hur den fysiska miljön skall se ut mer än att den skall vara ändamålsenlig och att barnen skall ges möjligheter

År 2017, då mitt pedagogiska ambassadörsprojekt genomfördes, var användningen av digitala verktyg och lärresurser ett ämne som togs upp i olika fora vid Romanska och

• den didaktiska digitala kompetensen (som gör det möjligt att bedöma när digitala lärresurser kan eller bör användas).. • den tekniska digitala kompetensen

Borde det inte vara så att denna skola ska innehålla elever och lärare från många olika kulturer, som en avspegling av det mångkulturella samhället som Sverige de facto är

Bägge skolorna anser att kompetens är den faktorn som har störst påverkan på elevernas möjlighet till utveckling inom språk och kommunikation.67 procent av svaren från Skola 1

Leken för mig är den som sker spontant med andra barn eller så kallad ”ensam- lek”, den sker på barnens initiativ och kan även vara tillsammans med en eller flera pedagoger och