Lärares implementering av hälsa i ämnet idrott och hälsa

Fakulteten för Lärande och samhälle

Självständigt arbete i fördjupningsämnet (Idrott &

lärande)

15 högskolepoäng, grundnivå

Lärares implementering av hälsa i ämnet

idrott och hälsa

Teachers implementation of health in the subject physical

education and health

Sammy Nemer

Emilio Pizarro Muñoz

Ämneslärarutbildning: Grundskolan årskurs 7-9/Gymnasieskolan, förstaämne Idrott, 270/300 högskolepoäng

Självständigt arbete i fördjupningsämne, 15 hp 2020-01-12/13/14 Examinator: Joacim Andersson Handledare: Lars Kristén

2

Förord

Valet av inriktning kändes naturligt för oss båda två eftersom vi sedan tidigare

uppmärksammat och diskuterat med varandra att undervisning kring kunskapsområdet hälsa skiljer sig åt lärare emellan.

Det vi anser har fungerat väl är vårt tillvägagångssätt under arbetets gång. Vi har tillsammans ägnat oss åt litteratursökning, för att sedan individuellt läsa och gå igenom källorna. Skrivandet har vi utfört gemensamt och vi anser att detta har bidragit till ett gott utbyte av idéer och kunskap för att kunna skapa en så god kunskapsöversikt som möjligt.

Vi vill tacka varandra för ett gott samarbete men även vår handledningsgrupp som har bidragit med god återkoppling under våra lärorika handledningsträffar. Ett särskilt stort tack till vår handledare Lars Kristén som guidat oss i vårt skrivande och lett oss på rätt väg under arbetets gång.

3

Sammandrag

Kunskapsöversikten undersöker forskning kring begreppet hälsa och dess inflytande i ämnet idrott och hälsa. Syftet har varit att undersöka hur hälsa tar sig till uttryck i undervisningen och vilka tillvägagångssätt lärare anser lämpar sig väl för detta kunskapsområde. Frågeställningen som legat till grund för vår kunskapsöversikt är:

Hur implementerar lärare hälsa i idrottsundervisning? Metoden som har använts i arbetet med

kunskapsöversikten är systematisk informationssökning av vetenskapligt material via databaserna ERIC via EBSCO, ERC, Swepub och SPORTDiscus. ERIC, ERC och

SPORTDiscus har använts för att finna engelskspråkigt material medan Swepub har använt för svensk litteratur.

Resultaten visar att begreppet hälsa upplevs av flertal lärare som svårdefinierat och tillsammans med tolkningsbara och något otydliga styrdokument leder det till en subjektiv

undervisningspraktik och en oklarhet kring hur hälsa bör konkretiseras. Det framkommer att lärares osäkerhet när det kommer till undervisning av hälsa sträcker sig under en lång tid, både under tidigare läroplan, lpo 94, fram till rådande läroplan lgr11.

4

Innehållsförteckning

2.0 Syfte och frågeställning……….s7

3.0 Metod………..s8 3.1 Urvalskriterier………...…s8 3.2 Sökprocess och sökord……….s9

4.0 Resultat………s11 4.1 Varför hälsa i ämnet idrott och hälsa?...s11 4.2 Hur undervisar lärare i ämnet idrott och hälsa?...s13

4.3 Olika syn på hälsa………..s18

5.0 Diskussion och slutsats ………s20 5.1 Metoddiskussion……….…..s20

5.2 Hälsans betydelse i ämnet idrott och hälsa………s21 5.3 Lärares undervisningspraktik………s22 5.4 Perspektiv på hälsa………...s24 5.5 Vidare forskning………..s26

5

1.0 Inledning

Detta arbete är en kunskapsöversikt vars fokus ligger på området hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Ämnet idrott och hälsa har historiskt sett grundat sig i att träna elever till att uppnå en god fysik och att uppnå goda resultat inom olika idrottsgrenar. Linggymnastiken, med sitt militäriska inflytande, hade sitt fokus på att elever skulle disciplineras och utveckla en stark och hälsosam kropp. Ämnet har sedan dess utvecklats sett till både innehåll och namn och en stor förändring skedde år 1994 när hälsa lades till i ämnets namn (Quennerstedt & Öhman 2008).

Quennerstedt & Öhman (2008) förklarar att detta ledde till en förändring av ämnet där hälsoperspektivet kom att inkludera livsstil, livsmiljö, hälsa och livskvalitet men att

hälsobegreppet fortfarande var oklart när det kom till hur det skulle undervisas. Numera bildar hälsa tillsammans med rörelse och friluftsliv de tre övergripande kunskapsområden, där hälsa många gånger dels prioriteras lågt men också att det undervisas i form av teori.

Skolverket (2011) skriver i det centrala innehållet för årskurs 7-9 att de delar kring hälsa som ska inkluderas i undervisningen bland annat är att elever ska lära sig om kroppsideal inom idrotten och samhället, ord och begrepp om upplevelser och effekter av olika fysiska

aktiviteter, samt olika definitioner av hälsa. I det centrala innehållet framkommer det även att elever ska få förståelse för sambandet mellan rörelse, kost och hälsa och även lära sig om doping och ohälsa.

Skolinspektionen (2018) gjorde en granskning av ämnet där det framkom att i nästan 50% av de undersökta skolorna var det rörelseområdet, i form av lekar och bollspel, som var det dominerande inslaget och där hälsa fick mindre undervisningstid.

Florin Sädbom (2018) lyfter problematiken kring tolkningsfrågan av kursplanen där variation förekommer lärare emellan och kring hur deras undervisningspraktik ser ut. Detta går även att applicera på hälsodelen vilket medför att undervisning kring hälsa kan variera mellan lärare och skolor och ta sin form både praktiskt och teoretiskt.

6

1.1 Begreppsdefinition

Hälsa

Hälsa är ett komplext och svårdefinierat begrepp som innefattar olika perspektiv och synsätt. Nationalencyklopedin (2020) skriver att hälsa är ett svårdefinierbart begrepp vars betydelse är bredare än endast frihet från sjukdom och att en allmän omfattad definition saknas.

WHO (1948) definierar hälsa som “fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av

sjukdom”. Det är denna definition vi kommer att använda oss av i vår kunskapsöversikt

eftersom kursplanen för idrott & hälsa i årskurs 7-9 har denna syn på hälsa. Det centrala innehållet förmedlar tydligt att eleverna ska lära sig olika definitioner av hälsa, såväl fysiskt som psykiskt och socialt (Skolverket 2011).

Det finns även två dominerande perspektiv inom hälsa, ett patogent perspektiv och ett

salutogent. Antonovsky (2005) förklarar att det patogena synsättet på hälsa grundar sig i att det är att det är sjukdom eller det onormala som står i fokus och hälsa definieras också därför som frånvaro av sjukdom. Antonovsky (2005) förklarar att det salutogena perspektivet ser hälsa som en helhet där den fysiska, sociala och psykiska hälsan går hand i hand, något som även WHOs definition lägger vikt vid. Det salutogena perspektivet fokuserar således på friskfaktorer snarare än riskfaktorer.

Det är det salutogena perspektivet som framkommer i kursplanen och det är även därför vi har valt att ha detta synsätt på hälsa i vår kunskapsöversikt.

En allmän uppfattning är att området hälsa fyller en liten del inom undervisningen och är ofta ett svårtolkat begrepp som medför både möjligheter och svårigheter kring hur lärare väljer att undervisa kring detta.

Detta bör därmed vara av intresse för alla framtida idrottslärare att undersöka, med tanke på den framtida professionen, för att kunna skapa sig en inblick i hur detta kunskapsområde kan tänkas arbetas med i framtiden. Genom att undersöka detta närmare önskar vi skapa en ökad förståelse för hur undervisning kring delen hälsa sker och hur man kan tolka detta komplexa begrepp.

7

2.0 Syfte och frågeställning

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur hälsa tar sig uttryck i undervisningen och vilka tillvägagångssätt lärare anser lämpar sig väl för detta kunskapsområde. Detta kommer att göras genom att vi skapar oss en överblick från forskning och vetenskapligt material, närmare bestämt existerande material i form av gjorda studier och undersökningar kring detta ämne.

Frågeställningen som vårt arbete bygger på är:

Hur implementerar lärare hälsa i idrottsundervisning?

Kunskapsöversikten kommer att avgränsas till grundskolans senare år, årskurs 7-9, dels för att vi anser att det centrala innehållet som behandlar begreppet hälsa är mer utförligt för årskurs 7-9 jämfört med gymnasiet men också för att den forskning som vi har hittat i större

utsträckning är inriktad mot grundskolan. Vi kommer i vår kunskapsöversikt att ha ett nationellt fokus men med inslag av internationell forskning för att kunna belysa vissa likheter och skillnader. I vår kunskapsöversikt kommer vi att utgå ifrån ett lärarperspektiv.

8

3.0 Metod

I vårt metodavsnitt kommer vi att lyfta fram hur vår sökprocess har sett ut och vilka

avgränsningar vi har gjort. Vi kommer att förklara vilka sökord vi har valt att använda oss av, vilka databaser vi har sökt via och hur vi tänkte när vi valde våra källor.

3.1 Urvalskriterier

Metoden som vi har använt oss av är systematisk informationssökning av vetenskapligt material. Vi har använt oss av sekundär forskning, vilket betyder att vi har analyserat och jämfört redan existerande forskningsmaterial i form av doktorsavhandlingar, licentiatuppsatser och vetenskapliga artiklar.

I vår sökprocess har vi använt oss av en kvalitativ informationssökning.

(Bryman 2018) förklarar att kvalitativ forskning grundar sig i ord, snarare än siffror och vi har därför tagit del av forskningsmaterial som baserar sig på intervjuer och dokument och som är beskrivande, vilket vi anser lämpar sig väl för vårt syfte och frågeställning.

För att avgränsa vårt arbete har vi valt att endast söka material på svenska och engelska

eftersom att det är dessa två språk som vi behärskar. Vi valde att söka på engelska eftersom det ger ett bredare utbud bland vetenskapligt material. Ytterligare en avgränsning i vårt arbete är att vi har valt att endast söka material från år 1994 och framåt eftersom det var då ordet hälsa lades till i ämnet idrott och hälsa. Vi har försökt söka efter så ny och aktuell som forskning som möjligt då vi anser att detta material är mest relevant för vår kunskapsöversikt.

En sista avgränsning som vi har gjort är att vi har valt att endast söka material som är peer-reviewed/refereegranskat på grund av att vi vill försäkra oss om att det publicerade materialet är vetenskapligt granskat och tillförlitligt.

Utifrån vår valda frågeställning har vi använt oss av följande sökord för att finna relevant och tillförlitlig forskning:

“hälsa”, “idrott och hälsa”, “didaktik”, “lärare”, “undervisning”, “pedagogik”. När vi sökte på engelska använde vi oss av sökorden:

9

3.2 Sökprocess

De databaser som vi har använt oss av är Swepub, ERIC via EBSCO, ERC och

SPORTDiscus. Swepub använde vi främst för att få fram svenskt material, medan ERIC, ERC och SPORTDiscus använde vi när vi ansåg att sökning på svenska begränsade oss och vi därmed behövde utöka vår sökning.

Vi började vår sökning på Swepub med sökorden “idrott och hälsa” vilket gav oss 1492 träffar. Vi behövde avgränsa oss ytterligare vilket vi gjorde genom att klicka i refereegranskat och genom att ändra sökord. En sökning på “idrottslärare” tycktes först vara för brett men vi fick trots allt endast 61 träffar. Vi fann en rubrik som fångade vårt intresse och efter att ha läst sammanfattningen och ögnat oss igenom texten tyckte vi att den lämpade sig väl för vårt arbete. Detta var en licentiatuppsats av Sebelius (2018) som bygger på intervjuer av verksamma lärare kring hur de undervisar i ämnet. Vi prövade med “idrott och hälsa didaktik” vilket gav oss 56 träffar. Vi gick igenom rubrikernas namn och läste även sammanfattningarna på tre stycken varav en doktorsavhandling från Quennerstedt (2006) som behandlar ämnet idrott & hälsa ur ett hälsoperspektiv passade väl till vårt arbete.

En ny sökning på “idrott och hälsa pedagogik”gav oss 159 träffar. Vi gjorde likt tidigare sökning en genomgång av rubriker för att se vad som kunde tänkas passa och läste därefter sammanfattningar för att komma fram till att använda oss av tre källor, en vetenskaplig uppsats skriven av Thedin Jakobsson (2005) om lärares tankar kring ämnet idrott och hälsa, samt begreppet hälsa, en doktorsavhandling av Ekberg (2009) som belyser idrott och hälsa i årskurs 9 och olika perspektiv på ämnet idrott och hälsa, samt en licentiatuppsats av Brolin (2014) om hälsoarbete i skolan. Thedin Jakobssons uppsats är inte vetenskapligt granskad men är

vetenskapligt genomförd och studerar det ämnesområde som vi intresserar oss för och vi har därför valt att ha med denna referens då vi menar att den kan hjälpa oss besvara vår

frågeställning.

Vi behövde i vår inledning en vetenskaplig källa kring förändringen av ämnet idrott och hälsa och vi sökte därför på “quennerstedt physical education” eftersom vi visste att Mikael

10

rubrikerna och sedan sammanfattningar valde vi en vetenskaplig artikel av Quennerstedt (2008) om hur ämnet idrott och hälsa har utvecklats genom tiden.

Vi har även sökt på “tolka kursplan” för att få fram lärares uppfattningar om huruvida de anser att kursplaner är tolkningsbara. Med denna sökning fick vi 6 träffar och utifrån rubriksnamnen valde vi en doktorsavhandling av Florin Sädbom (2015) kring lärares tal av kursplanemål i en mål och resultatstyrd skola.

Utöver dessa sökningar fick vi även tips under kursintroduktionen om Annika Ahlbergs licentiatuppsats kring hälsa, vilken vi fann via en sökning på “Ahlberg hälsa” via Swepub. Vi sökte även på ERIC och ERC och började med “physical education” som gav oss en alldeles för bred sökning med 21000 träffar. Vi valde att smalna av sökningen genom att välja peer-reviewed och även genom att kombinera specifika sökord. En sökning på ERIC med sökorden “physical education” AND “health” AND “sweden” gav oss 44 träffar.

Vi gick igenom rubrikerna och läste sammanfattningarna på tre träffar, varav alla tre stämde in på det vi sökte efter. Dessa tre var en vetenskaplig artikel av Schenker (2015) som behandlar lärarstudenters uppfattningar om hälsa, en vetenskaplig uppsats av Annerstedt (2008) som belyser ämnet idrott och hälsa i Sverige med en jämförelse bland skandinaviska länder, samt en vetenskaplig artikel av Quennerstedt (2008) som baseras på en internationell studie kring hälsa och hälsobegreppet.

Vi gick sedan vidare med en sökning på “didactics” AND “health” AND “sweden” via ERC vilket gav oss 174 träffar.Vi valde att endast läsa första sidan och genom att läsa rubrikernas namn fann vi en studie av Ekberg (2016) vars fokus ligger på vilken kunskap som anses giltig inom idrott och hälsa, däribland lärares syn på hälsa.

Vi använde oss även av databasen SPORTDiscus och började med att göra en sökning på orden health and physical education vilket gav oss en alldeles för bred sökning på 27000 träffar. Vi ändrade sökningen till “teaching health in physical education” vilket smalnade av sökningen till 79 träffar varav vi fann en vetenskaplig artikel av Shirley, MacIsaac & Jess (2015) som skriver om hur hälsa inkluderas i idrottsundervisning.

11

4.0 Resultat

I denna del kommer vi att redovisa vårt resultat utifrån den forskning vi har funnit och för att göra en tydlig och begriplig resultatdel har vi valt att ha med tre underrubriker. Syftet med våra underrubriker är att göra det enklare för läsaren men också för att konkretisera resultatets olika delar. Underrubrikerna har en anknytning till vår frågeställning och kunskapen vi förmedlar i denna del hjälper oss att besvara vår frågeställning. De underrubrikerna vi har valt att ha med är: Varför ämnet hälsa i idrott och hälsa?, hur undervisar lärare i ämnet idrott och hälsa? samt Olika syn på

hälsa.

4.1 Varför hälsa i ämnet idrott och hälsa?

Ekberg (2009) har skrivit en doktorsavhandling som baserar sig på en studie av ämnet idrott och hälsa i årskurs 9 och har via intervjuer och observationer av idrottslärare undersökt vad lärares uppfattningar kring ämnet är och vad de anser är viktigt att lära ut. Resultatet visade att ämnet idrott och hälsa befinner sig i en förändringsprocess där krav på vad som ska läras ut förändras i takt med samhällets syn och tankar kring vad som anses vara giltig kunskap. Han lyfter olika perspektiv i studien, såväl historiskt som nutid och menar att begreppet hälsa, framförallt den fysiska hälsan, har fått en annan betydelse än för tidigare generationer där ungdomar och barn idag, via media, dagligen får information om vad hälsa, fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil är och bör vara. Ekberg (2009) förklarar att en majoritet av massmedia fokuserar på att förespråka hur människor bör leva sundare för att kunna uppnå en bättre hälsa men samtidigt berör hälsofrågor samhället även på en politisk nivå. Idrotten idag, både inom och utanför skolan förväntas vara ett redskap i olika samhällsfrågor, däribland frågan kring en hälsosam livsstil.

Thedin Jakobsson (2005) har utfört en studie i forskningsprojektet “Skola - Idrott - Hälsa” som är en flervetenskaplig nationell studie vars syfte var att undersöka lärares tankar kring ämnet idrott och hälsa samt begreppet hälsa. I sin studie intervjuade Thedin Jakobsson 10 verksamma idrottslärare, 5 kvinnor och 5 män, kring deras tankar om ämnet, med särskilt fokus på begreppet hälsa.

Resultatet visar att lärarna betonar lekfullheten i ämnet och att det är viktigt att eleverna har kul under lektionstid. Det framkommer att aktiviteterna som används inte är viktiga i sig utan

12

används som verktyg för att nå målen i kursplanen. Lärarna menar också att begreppet hälsa anses svårdefinierat och detta medför svårigheter i hur man ska undervisa kring detta. Som bakgrund till studien lyfter Thedin Jakobsson (2005) frågan kring varför hälsa har

integrerats i ämnet idrott och hälsa och menar att det grundar sig på ett syfte med bakgrund av främjandet av en hälsosammare livsstil.

Olika typer av ohälsosamma livsstilar kostar samhället i längden stora summor pengar och exempel på sådana livsstilar kan vara stillasittande liv, övervikt, droganvändning och olika typer av missbruk. Dessa livsstilar belastar samhället ekonomiskt, framförallt i form av sjukersättning och sjukvårdskostnader. Dessa exempel kan tänkas vara anledningar till varför det skulle vara i statens intresse att förbättra folkhälsan, därmed kommer logiken att man per automatik vänder sig till skolelever då dessa ungdomar är framtidens generation.

Brolin (2014) har skrivit en vetenskaplig uppsats vars syfte är att belysa hälsoarbetet i den svenska skolan. Totalt utfördes 29 intervjuer, 9 stycken av lärare och 20 stycken av elever på den skola som Brolin arbetar på.

Resultatet visar att de hälsoteman som identifierades i hälsoarbetet är relativt

överensstämmande bland lärarna. Dessa teman utgår ifrån skolans värdegrund och har ett väl synligt elevperspektiv.

En hälsosam befolkning ansågs väldigt länge vara en individuell angelägenhet i det svenska samhället men efter att flera sjukdomar och svält drabbat den svenska befolkningen grep nu staten in som hälsoupplysare. Det var, enligt Brolin (2014), starten för det kollektiva

hälsoarbetet vilken nu gick hand i hand med befolkningspolitiken. Det går att spåra samhällets kollektiva hälsofrämjande i skolorna redan från början av 1880-talet då alla barn, oavsett samhällsklass, skulle få tillgång till vistelser i hälsosamma miljöer. Tydliga exempel var införandet av sommarkolonier, skolbad och framförallt skolmat och under denna tid var det den patogena synen på hälsa i skolan som dominerade. Skolans hälsoarbete omfattades av både hygien och moraldiskurser under denna tid. Brolin (2014) förklarar vidare att hälsodiskurserna mellan åren 1930-1990 präglades av att medborgarna skulle lära sig vad god hälsa var. Fokuset skiftade nu till den kroppsliga hälsan och befolkningen skulle nu disciplineras. Under 1900-talets sista decennium började hälsoarbetet ses med ett mycket bredare synsätt. WHO:s

13

föreställning om hälsa fick under 1990-talet sitt genomslag i LPO-94 då det stora fokuset las på individen. Eleven skulle nu ta ansvar för sin egen hälsa och det märks framförallt med

insläppet av ordet hälsa i ämnet.

Brolin (2014) skriver även om hälsoarbete i skolan idag och förklarar att den svenska skolans hälsoarbete ofta medför svårigheter. Hälsoarbetet i skolan idag kan visa tendenser att fokusera på riskfaktorer vilket kan ge en skeptisk bild av begreppet hälsa inom ämnet. Denna skeptiska bild kan överlag ge en negativ syn på begreppet hälsa och emellertid även ge en patogen syn på ämnet. Hälsodelen i ämnet idrott och hälsa medför också ofta en osäkerhet för de

praktiserande lärarna vilket kan leda till problematik i hur undervisningen gestaltar sig. Flertalet hälsoforskare förespråkar ett bredare perspektiv på hälsa och menar att hälsoarbetet inte alltid behöver involvera hälsorisker. Anledningen är att vissa elever ibland kan känna sig utanför ämnet då de begränsningar som lärarnas undervisning kan tänkas ha, inte ger eleverna möjlighet till en positiv hälsoutveckling.

4.2 Hur undervisar lärare i ämnet idrott och hälsa?

Thedin Jakobsson (2005) har i sina intervjuer med verksamma idrottslärare kring deras

undervisningspraktik kommit fram till att de flesta lärare ser målet med ämnet att eleverna ska tycka att undervisningen är rolig och att de ska få röra på sig så mycket som möjligt med tanke på ungdomars stillasittande liv.

Om eleverna anser att ämnet och undervisningen är rolig upplever de flesta lärare att de krav som ställs från elevernas sida kring upplevelse, stimulans och aktivitet uppfylls. Flera lärare menar att det är upplevelsen som står i fokus och att det allt som oftast finns en oro hos lärarna att eleverna ska uppfatta undervisningen som tråkig och att man därmed “tappar” elever och deras intresse, vilket i sin tur resulterar i en sämre undervisningsmiljö.

Thedin Jakobsson (2005) förklarar att en del lärare lyfter nyttan av att elever är fysiskt aktiva och kopplar detta direkt till hälsa och att det finns en vilja att förmedla kunskap till eleverna om att en fysiskt aktiv livsstil under deras framtida resterande liv främjar hälsan. Andra lärare i studien betonar vikten av fysisk träning för att förebygga sjukdomar och undvika framtida sjukskrivningar och refererar till den aktuella samhällsdebatten kring fetma och att nyttan av att röra på sig därmed kan motverka detta.

14

Sebelius (2018) har utfört en studie som grundar sig i semistrukturerade intervjuer av 8 idrottslärare med minst 10 års erfarenhet inom yrket, verksamma på olika grundskolor. I studien belyses intervjupersonernas syn på lärarrollen och hur de hanterar den.

Resultatet visar att ett flertal lärare medger i intervjuerna att de känner en osäkerhet kring vad hälsa egentligen innebär och hur det ska komma till uttryck i undervisningen. De flesta lärare kopplar det till fysisk aktivitet och nämner inte social eller psykisk hälsa, något som (Sebelius 2018) menar kan ha att göra med att ämnet är starkt kopplat till fysisk aktivitet, men också att lärare möjligtvis tar den sociala och psykiska aspekten för givet och därmed inte nämner det. Annerstedt (2008) har skrivit en vetenskaplig artikel, publicerad i “Physical education and Sport pedagogy” som baserar sig på en studie vars fokus var att jämföra idrottsämnet och kursplanerna de skandinaviska länderna emellan, men med särskilt fokus på Sverige. Metoden som användes var en kvalitativ textanalys av skandinaviska kursplaner och redan gjord

forskning kring ämnet idrott och hälsa.

Studien visar, likt Sebelius resultat, att begreppet hälsa många gånger förekommer svårt att konkretisera i undervisningen.

Den svenska kursplanen är den som är minst detaljerad men samtidigt den kursplan som har det största hälsoperspektivet och där begreppet hälsa förekommer flest gånger och har mest utrymme, tillsammans med fysisk aktivitet. Trots detta förekommer det ändå tveksamheter bland lärare kring vad ett hälsoperspektiv egentligen innebär (Annerstedt 2008).

Vidare nämner Sebelius (2018) att läroplanen i många fall upplevs otydlig vilket leder till att lärare måste tolka den innan de kan arbeta utifrån den. Detta kräver i sin tur att lärare ska lära ut mer kunskap än vad undervisningstimmarna tillåter vilket innebär en avvägning där läraren antingen hoppar över någon del eller går igenom den så pass fort att alla elever inte hänger med. Sebelius (2018) lyfter vikten av elevers förkunskaper och att det kan sätta sin prägel på undervisningen där undervisningsnivån bestäms av klassens eller enstaka elevers nivå.

Annerstedt (2008) belyser också otydligheten i kurs och läroplan och klarlägger att hälsa är ett centralt kunskapsområde i idrottsundervisningen i alla skandinaviska länder men att det ändå går att se stora skillnader. Det är framförallt Sverige och Finland som lägger en större vikt vid

15

hälsodelen, medan i Danmark och Norge betonas inte hälsa i lika stor utsträckning. I praktiken innebär det svårigheter för lärare i hur de ska undervisa kring hälsa och vad begreppet ska innefatta.

Ekberg (2016) publicerade en studie år 2016, med samlat empiri från 2003-2005. Studien baseras på intervjuer med sex stycken verksamma idrottslärare i årskurs 9 angående vilken kunskap som anses vara giltig inom idrott och hälsa och lärarnas undervisningspraktik. Av dessa sex lärare var tre lärare utbildade idrottslärare, en lärare hade en utländsk idrottsubildning och två lärare hade en högskolexamen i idrottspedagogik. Resultat av studien visade att hälsa sällan står i fokus när lärarna undervisar och att begreppet hälsa sällan förekom under

intervjuerna. Majoriteten av lärarna förklarade att de ser hälsa som en naturlig del av de fysiska aktiviteterna och att de inte lägger något särskilt fokus kring begreppet i sin undervisning. Endast en lärare lyfter hälsa kopplat till sin undervisningpraktik och förklarar att hen diskuterar doping, kroppsideal, anorexi, bulemi, kost och idrottsskador i teoretisk form, men samtidigt tillämpar hälsobegreppet praktiskt genom avslappningsövningar och mental träning. (Ekberg 2016)

Thedin Jakobsson (2005) lyfter att lärare pekar på vikten av elevernas uppfattning om de olika momenten som ingår i ämnet idrott och hälsa och att det därmed påverkar utformningen av undervisningen. Ett flertal lärare medger att de styr undervisningen utifrån vad eleverna tycker om och menar på att det leder till ett ökat intresse och att eleverna således lär sig bättre. Ahlberg (2015) har i sin licentiatuppsats gjort en studie kring elevers syn på hälsa och på skolämnet idrott och hälsa. Studien utfördes genom enkätfrågor som besvarades av elever i årskurs 9 och resultatet visar att elever i studien förklarar att de lär sig bättre och får en bättre förståelse om undervisningen är varierande. Eleverna menar att det inte endast ska vara teoretiskt eller praktiskt utan att det ska finnas en balans där de både får kunskapen teoretiskt men att de sedan ska kunna använda kunskapen praktiskt.

Annerstedt (2008) förklarar att det finns en skillnad i vad kursplanen förmedlar och hur lärares undervisningspraktik ser ut, sett till den önskan av variation från elever som Ahlberg lyfter. Det står skrivet i kursplanen att idrottsundervisningen ska bestå av en bredd av aktiviteter sett

16

ur ett hälsoperspektiv, men trots detta fokuserar majoriteten av lärare på en betydligt smalare form av aktiviteter, där bland annat bollsporter står för majoriteten av idrottstimmarna.

Gray, MacIsaac & Jess (2015) har skrivit en vetenskaplig artikel vars syfte är att belysa hur man undervisar hälsa på ett hälsosamt sätt. Författarna har undersökt ett flertal internationella studier och resultatet visar att styrdokument och undervisning inte är tillräckligt

konkretiserande gällande hälsodelen inom idrott och hälsa.

Det förekommer även en diversitet mellan lärare inom ämnet idrott och hälsa ur ett globalt perspektiv. Hur en idrottslärare implementerar sin undervisning om social, emotionell och mental välmående varierar till stor del och en orsak till det är den fria tolkningen som läraren gör av styrdokumenten. Gray, MacIsaac & Jess (2015) menar att en lärare inte läser ämnets styrdokument som en troskyldig läsare utan tolkar informationen utifrån både egna

erfarenheter och värderingar. Styrdokumenten implementeras därmed inte alltid ordagrant i undervisningen på det sätt som är nedskrivet utan lämnar utrymme för egen tolkning. Ett flertal styrdokument som är anslutna till idrottsundervisningen i flera länder uppmuntrar lärarna att planera undervisning med innehåll om sociala, emotionella och mentala delar, med fokus på välmående. Den fysiska aspekten nämns självfallet också men det som upplevs osäkert menar Gray, MacIsaac & Jess (2015) är hur lärarna tolkar och förstår styrdokumenten kopplat till hälsa. Denna del lämnas, enligt författarna, med för mycket plats för fri tolkning vilket medför flera komplikationer gällande undervisningen.

Gray, MacIsaac & Jess (2015) ger exempel på pedagogiska undervisningsmetoder ur ett internationellt perspektiv och en sådan är idrottsundervisningens pedagogik i Australien. Böcker och internetkällor är de huvudsakliga källorna för kunskap om hälsa inom den

australiska idrottsundervisningen. Den teoretiska undervisningen om hälsa involverar kunskap om hur individen lever ett sunt liv, med en stark koppling till den dagliga kosten och motionen. Kunskapskällorna handlar i stor omfattning om hur individen är en hälsosam invånare men också om hälsorisker och allmän träningslära. Studenter i den australienska skolan uppmuntras vid specifika tillfällen att själva kontrollera hur mycket de äter och hur mycket de tränar. Gray, MacIsaac & Jess (2015) har undersökt en studie gjord i Skottland om hur lärare

17

att majoriteten av idrottslärarna i Skottland ser sig själva ha en aktiveringsfrämjande roll snarare än förespråkare för fysisk hälsa. Fokuset läggs på fysiska aktiviteter som ofta saknar en

reflektion kring varför eleverna utför den valda aktiviteten och enligt författarna bör mer fokus ligga på hälsorelaterad fysisk aktivering vilket de tycker ger eleverna en bredare kunskap med pedagogiskt värde. Idrottslärare som enbart utför fysiska lektioner riskerar att bli begränsade i sin undervisning, vilket kan leda till svårigheter att involvera alla elever. Detta tillvägagångssätt gör att färre elever frodas då de elever som utanför skolan redan är fysiskt aktiva har en större chans att blomstra. Dessa elever har ett försprång jämfört med de elever som inte har lika fysiskt aktiva livsstilar och i ett längre perspektiv kan de mindre fysiskt aktiva eleverna känna sig utanför vilket kan leda till en brist på motivation (Gray, MacIsaac & Jess 2015).

Quennerstedt (2008) har publicerat en vetenskaplig artikel i tidskriften Sport Education and Society som grundar sig i en textanalys av tidigare gjord forskning och vars syfte är att titta närmare på hur hälsa tar sig till uttryck i idrottsundervisning och vad begreppet innebär. Studien är publicerad år 2008 vilket innebär att den grundar sig i tidigare rådande läroplan, lpo94.

I studien kom författaren fram till att kursplanen för idrott och hälsa i Sverige framställer hälsa som både fysisk och mental hälsa, men lägger även mycket vikt på att beskriva och försöka främja det allmänna välmåendet hos individen. Resultatet visar dock att den svenska

idrottsundervisningen är starkt dominerad av innehåll som gynnar den fysiska hälsan, snarare än den psykiska. Tydliga karaktärsdrag av ämnet är att undervisningen präglas av fysiska

aktiviteter som exempelvis styrketräning, löpning och intervallträning. Idrottsundervisning med aktiviteter som bidrar till ett högt deltagarantal samt med en hög nivå av fysisk aktivitet är vanligt förekommande i undervisningen sett ur ett hälsoperspektiv. Majoriteten av

undervisningspraktiken i Sverige grundar sig i tanken om att fysisk aktivitet kan likställas vid hälsa. I motsats till fysisk aktivitet behandlas inte andra aspekter av hälsobegreppet lika frekvent, exempelvis psykisk hälsa då den fysiska aktiveringen hos elever går förlorad (Quennerstedt 2008).

Quennerstedt (2008) förklarar att hälsoperspektivet i den svenska skolan har ett preventivt syfte och fokuserar på att förebygga och motverka skador och sjukdomar. Kunskap som anses

18

giltig och värdefull kopplas till hälsorisker men även påföljder av olika slags livsstilar. Sammanfattningsvis menar Quennerstedt (2008) att ämnet idrott och hälsa präglas av ett subjektivt innehåll som karaktäriserar hälsa som en mindre del inom fysisk träning och en hälsosam elev bör vara fysisk aktiv, ha kunskap om hälsa och även ha en positiv inställning till fysisk träning.

4.3 Olika syn på hälsa

Även om hälsa förekommer på ett flertal tillfällen i kursplanen finns det olika syn bland lärare på hur hälsa ska läras ut och vad begreppet egentligen innebär.

Thedin Jakobsson (2005) förklarar att många lärare ser på det som teoretisk kunskap, till skillnad från idrott som de menar är praktisk kunskap.

Ett fåtal av de intervjuade lärarna menar att teori blir något som man ska tänka och använda hjärnan till, medan det praktiska blir något man gör och utför med kroppen. Den teoretiska kunskapen undervisas därmed allt som oftast i klassrumsmiljö framför tavlan där eleverna förväntas anteckna och delta skriftligt såväl som muntligt genom att skriva, lyssna och diskutera.

Quennerstedt (2006) har skrivit en doktorsavhandling vars syfte är att öka förståelsen för innehållet i ämnet idrott och hälsa, utifrån ett hälsoperspektiv.

Studien baseras på studier av styrdokument samt enkätfrågor som skickades ut till skolledare och verksamma idrottslärare på 200 grundskolor i Sverige.

Quennerstedt (2006) menar att hälsa kan ses på olika sätt och inte minst att synen på hälsa har förändrats och förändras över tid, vilket gör det till ett komplext begrepp och innebär

svårigheter kring hur lärare ska undervisa kring det i skolan.

Begreppet hälsa används i mindre utsträckning än begrepp som motion, idrott eller fysisk aktivitet och menar att detta leder till att hälsodelen hamnar i skuggan av de andra delarna och får en mindre plats i en ämnesdiskursen.

Thedin Jakobsson (2005) förklarar att det finns olika sätt att se på begreppet hälsa där det inte bara handlar om den fysiska hälsan kopplat till ämnet i form av fysiskt aktivitet utan även

19

psykisk och social hälsa. I intervjuerna framför lärarna att det är viktigt att eleverna tränar den sociala förmågan i form av gott samarbete och genom att ta hänsyn till varandra, vilket leder till att man främjar den sociala hälsan och välbefinnandet. Den psykiska hälsan menar lärarna är sammankopplat med tidigare argument om att det ska vara roligt för eleverna och att när undervisningen upplevs som lustfylld kan det främja elevernas psykiska välbefinnande. Quennerstedt (2006) menar utifrån sin studie av styrdokument att det är aktivitetsdiskursen som dominerar, tillsammans med en social fostransdiskurs. Detta innebär att idrott och hälsa domineras av innehåll som präglas av aktiviteter som kräver ett aktivt deltagande i form av att eleverna rör på sig, samtidigt som det är viktigt att ha roligt genom just fysisk aktivitet. Den sociala fostringsdiskursen tar sig uttryck i form av att främjande av goda relationer prioriteras i form av att eleverna ska lära sig samarbeta med varandra, känna en god gemenskap och samtidigt ta hänsyn till varandra.

Schenker (2015) har undersökt 81 examensarbete från olika universitet runt om i Sverige, varav 28 stycken var direkt relaterade till hälsa och undersöktes därför närmare, i syfte att studera hur idrottslärarstudenter tolkar hälsa och hälsans betydelse i undervisningen. Resultatet visar att många studenter intresserar sig för hur verksamma lärare undervisar och tolkar hälsa och majoriteten av idrottslärarstudenterna framförde att de anser att hälsa både handlar om att få elever att intressera sig för att röra på sig genom olika aktiviteter men att det också handlar om att utveckla en hälsosam livsstil hos eleverna, som sträcker sig utanför ramen av den ordinarie undervisningen. Resultatet visar också att det finns olika synsätt på hälsa där vissa studenter lyfter vikten av att vara bekant med konceptet BMI (Body Mass Index) och kunna arbeta med det, medan andra studenter menar att hälsa också bör vara kopplat till kost och näringslära och inte bara fysisk aktivitet. Avslutningsvis är de flesta lärarstudenterna i studien överens om att själva ämnet idrott och hälsa i grund och botten är hälsosam undervisning. De menar också att läraren med hjälp av sin pedagogik , antingen har möjlighet att få med sig ointresserad eller omotiverade elever, eller förbise dem beroende på hur undervisningen är uppbyggd (Schenker 2015).

20

5.0 Diskussion och slutsats

I följande del av vår kunskapsöversikt kommer vi att behandla en metoddiskussion där vi diskuterar hur vi har gått tillväga under arbetets gång, för att sedan följa upp med en diskussion av vårt resultat utifrån olika rubriker. Under rubrikerna Hälsans betydelse i ämnet idrott och hälsa,

lärares undervisningspraktik samt Perspektiv på hälsa kommer vi att diskutera resultatet som vi

kommit fram till och koppla det till vår frågeställning:

Hur implementerar lärare hälsa i idrottsundervisning?

Slutligen kommer vi att lyfta vilka konsekvenser resultatet kan tänkas ha för vår framtida profession som lärare, samt hur denna kunskapsöversikt hade kunnat användas som grund för ett framtida examensarbete.

5.1 Metoddiskussion

Vi har i vår kunskapsöversikt använt oss av licentiatuppsatser, doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar. Sökprocessen tog något längre tid än vad vi hade förväntat oss, med tanke på att vi spenderade stor tid på att försöka finna relevanta källor och därmed inte började läsa eller skriva lika tidigt i arbetets gång som vi hade önskat. Vi märkte förhållandevis snabbt att många av resultaten vi fann i vår sökning behandlade hela ämnet idrott och hälsa, snarare än hälsobiten, med tanke på att begreppet hälsa finns i ämnets namn. Det var när vi använde oss av sökord som ”idrott och hälsa” och ”idrott och hälsa undervisning”. Vi upptäckte att mestadels av den forskning som vi fann, fokuserar på lärares syn och tankar kring begreppet snarare än konkret undervisningspraktik. Detta ledde till att vi var tvungna att effektivisera vår sökning och vi förändrade sökord och vår sökprocess för att kunna smalna av vårt resultat. Vi använde oss av nyckelorden pedagogik, hälsa, idrottsundervisning. Vid ett tidigt skede prövade vi databasen google scholar men valde ganska snabbt bort den då vi ansåg att det var för komplicerat att avgränsa sig i den stora mängd träffar vi fick. En förbättring som vi hade kunnat göra vara att avgränsa oss ännu mer i vår frågeställning, då vi anser att den fortfarande kan ses som aningen bred, för att således bli mer specifika i vår sökning och resultat.

21

Vi anser att vi hade kunnat förbättra vår genomgång av våra källor genom att kategorisera dem. I vårt arbete sökte vi, valde ut och gick igenom användbara källor en åt gången men i efterhand har vi förstått att det hade varit till vår fördel om vi valde ut liknande källor som behandlar samma ämne och sedan analyserat dem tillsammans för att få en tydligare röd tråd.

5.2 Hälsans betydelse i ämnet idrott och hälsa

Hälsa har inte alltid haft en lika framträdande roll inom ämnet idrott och hälsa som idag. Sett till Quennerstedt & Öhmans (2008) resultat ser vi en tydlig utveckling av ämnet under årens gång där fokuset har skiftat från fokus på disciplin och en stark kropp till att idag istället ha inslag av lek och bollspel där en viktig aspekt också är att eleverna ska ha roligt. Vi menar att detta argument stärks av Skolinspektionens (2018) granskning av ämnet där det framkom att hälsa får mindre undervisningstid jämfört med de två andra stora kunskapsområden rörelse och

friluftsliv och utevistelse. Vår tolkning av detta är att många lärare har svårt att tolka hälsobegreppet

och hur de undervisa kring detta.

Just denna aspekt framkommer i Florin Sädboms (2018) licentiatupssats. Resultatet visar att det förekommer en problematik när lärarna tolkar kursplanen, vilket i sin tur medför variation lärare och skolor emellan i hur man undervisar hälsa.

Ett återkommande tema kring varför hälsa har integrerats i ämnet idrott och hälsa grundar sig i tankarna om en hälsosam medborgare. Thedin Jakobsson (2005) förklarar att hälsa

integrerades i ämnet för att främja folkhälsan och att ohälsosamma livsstilar med stillasittande individer i slutändan kostar samhället stora summor på grund av ökad sjukdom. Det blir således logiskt att börja hälsoarbetet i skolan för att lära framtidens generation, skolelever om vikten av vad hälsa är och hur man kan arbeta med det.

Ekberg (2009) är inne på samma spår och menar att begreppet hälsa är föränderligt över tid och har fått en annan betydelse idag jämfört med tidigare och att skolan förväntas vara ett redskap i samhällsfrågor likt ohälsosamma livsstilar. Vi anser att utvecklingen av ämnet är gynnsamt för eleverna då det går hand i hand med samhällets utveckling och dess syn på hälsa och således grundar sig på aktuell forskning.

22

men Brolins studie visar på tendenser till motsatser. Brolin (2014) diskuterar hälsoarbetet i dagens skola och menar att det finns en patogen syn på ämnet med ett alltför stort fokus på riskfaktorer vilket kan leda till en negativ syn på hälsa. Brolin (2014) förklarar även att ett flertal hälsoforskare förespråkar ett bredare perspektiv på ämnet för att undvika begränsningar och vi håller med detta påstående. Vi menar att elever bör få tillgång till ett brett kunskapsutbud och vi som framtida lärare har därför också en viktig roll i detta arbete för att främja

hälsoutvecklingen.

5.3 Lärares undervisningspraktik

Det framkommer att ett flertal lärare ser hälsa som ett komplicerat begrepp och att det medför svårigheter i hur undervisningen ska utformas (Sebelius 2018). Det vi ser i resultatet är att majoriteten av lärarna drar ett likhetstecken mellan hälsa och fysisk aktivitet, vilket gör att den sociala och psykiska hälsan ofta förbises. Denna syn bland lärare stärks av resultatet vi fann i Ekbergs studie. Ekberg lyfter att majoriteten av de intervjuade lärarna medgav att de ser hälsa som en naturlig del av de fysiska aktiviteterna och att de inte lägger någon större vikt kring begreppet när de undervisar.

Vi lade däremot märke till att Quennerstedt (2008) försöker i sin studie att belysa kontrasten mellan styrdokument och lärarnas undervisningspraktik. Studien är utförd innan lgr11 publicerades och grundar sig därför i lpo 94 men resultatet visar att kursplanen framställer hälsa som både fysisk och mental hälsa, men trots detta domineras idrottsundervisningen , likt Ekbergs (2009) och Sebelius (2018) resultat, av innehåll som gynnar fysisk hälsa, snarare än psykisk. Vi tolkar detta som att många lärare ser sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa som en enkel väg att konkretisera undervisningen utifrån, vilket inte nödvändigtvis behöver vara något negativt, men vi anser samtidigt att vi som framtida lärare bör kunna bredda vår syn och vår undervisningspraktik för att få en så varierad undervisning som möjligt och för att kunna nå ut till alla enskilda elever.

Ahlberg (2015) är inte på just detta spår kring en varierad undervisning och i hennes studie visar resultatet att elever anser att de lär sig bättre när undervisningen är varierad. De menar att det ska finnas en balans kring teoretisk och praktiskt undervisning. Vi håller med detta

23

argument och menar att undervisningen inte endast ska bestå av det ena eller det andra utan att det finns möjlighet att varva mellan teoretisk och praktisk undervisning, vilket vi menar också kan hjälpa till att bryta det rådande synsättet kring idrott och hälsa som ett endast praktiskt ämne.

I Thedin Jakobssons (2005) studie kan vi se att de flesta lärare ser målet med sin undervisning att eleverna ska tycka att det är roligt och att eleverna ska röra på sig så mycket som möjligt på grund av många unga människors stillasittande liv. Det framkommer även i resultatet att många lärare låter elevernas uppfattningar kring vad de finner intressant styra undervisningen och att det finns en oro att “tappa” elever om undervisningen upplevs som tråkig vilket leder till en sämre undervisningsmiljö.

Vi känner igen oss i detta tankesätt och vi kan båda två relatera till vår egna VFU. Man

kommer oftast på sig själv att man vill att undervisningen ska upplevas som rolig och intressant för att få med sig hela klassen och när man får en motsatt reaktion upplevs inte undervisningen som optimal. Vi anser dock att det leder till möjlighet att granska sig själv som lärare och fundera kring vad man kan förbättra till nästa gång eller vilka förändringar som går att genomföra för att kunna fånga eleverna igen.

I resultatet av Annerstedts (2008) studie går det att urskilja den svenska kursplanen jämfört med våra skandinaviska grannar. Den svenska kursplanen är den som är minst detaljerad men samtidigt den som har det största hälsoperspektivet och där hälsa fyller ett större utrymme. Men trots detta upplevs ändå tveksamheter och svårigheter kring hur lärare bör undervisa hälsa. Sebelius (2018) menar att läroplanen anses vara otydlig vilken medför till skillnader lärare emellan när de tolkar och formar sin undervisningen. Vi anser att det är värt att belysa att Annerstedts studie är gjord utifrån lpo 94 och Sebelius utifrån lgr11 men trots detta går det att finna likheter i hur lärare upplever dessa svårigheter. Vi menar att detta är oroande och det för tankarna till om styrdokumenten bör detaljeras ännu mer. Det går däremot att argumentera för en större frihet i undervisningen hos den enskilda lärare när det ges tolkningsutrymme, vilket vi menar är positivt.

Gray, MacIsaac & Jess (2015) har i sin studie haft ett internationellt fokus och även de belyser att styrdokument och undervisning inte är tillräckligt konkretiserande när det gäller hälsodelen

24

inom ämnet. Detta medför att lärare till största del utformar undervisningen utifrån traditionell fysisk aktivitet vilket leder till en begränsning i undervisningspraktiken. I vår tolkning av detta resultat går det att se likheter mellan Sverige och andra länder när det gäller lärares osäkerhet kring hur man ska undervisa hälsa. Hälsa tenderar vara ett svårtolkat och svårdefinierat begrepp och när kursplanen från Skolverket (2011) inte konkretiserar begreppet och hur det ska undervisas kring, leder det till skillnader i lärares undervisningspraktik.

5.4 Perspektiv på hälsa

Begreppet hälsa, som vi tidigare definierat, är ett oerhört komplext begrepp.

I vårt sökande av en bestämd definition av hälsa fann vi Nationalencyklopedins (2020)

definition som menar att det saknas en allmän omfattad definition och att begreppets betydelse är bredare än endast frihet från sjukdom. Vi behövde en tydligare definition och bestämde oss för att använda oss av WHOs (2020) förklaring kring begreppet hälsa som en helhet med ett fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande. Trots att vi använde oss av denna definition menar vi att den går att problematisera. Om en individ endast har fysiskt välbefinnande och saknar de två andra delarna, anses individen automatiskt vara ohälsosam? Vi kompletterade synen på begreppet med hjälp av Antonovskys (2005) två perspektiv på hälsa, det patogena och det salutogena. Det salutogena perspektivet med fokus på friskfaktorer istället för riskfaktorer är det synsätt som framkommer i kursplanen (Skolverket 2011) och en anledning till att vi valde detta perspektiv i vår kunskapsöversikt. Det framkommer i kursplanen att elever ska kunna sätta upp mål för fysiska aktiviteter, exempelvis förbättring av kondition, vilket bör anses vara ett salutogent synsätt.

Från resultatet i Thedin Jakobssons (2005) vetenskapliga uppsats framkommer det att många lärare ser hälsa inom skolämnet idrott och hälsa som teoretisk kunskap och idrott som det praktisk kunskap. Den teoretiska delen undervisas oftast i klassrumsmiljö medan den praktiska kunskapen ska förevisas i idrottshallen. Vår egna tolkning av detta är att det stämmer överens med det vi själva har upplevt. Under vår VFU såg vi tydliga exempel på att när eleverna hade undervisning i idrottshallen så fanns det förväntningar på fysiskt lärande och likadana

25

Thedin Jakobsson (2005) skriver även att begreppet hälsa även kan ha ett flertal olika

perspektiv som inte alltid bara handlar om fysisk aktivitet, men även psykisk och social hälsa. Vi tycker att det är avsevärt viktigt för en lärare att vara öppensinnad och inte trångsynt när det gäller begreppet hälsa då begreppet innefattar oerhört många aspekter. Att vara en

öppensinnad lärare är en egenskap som är väldigt central och kan hjälpa en att förstå svårtolkade begrepp som just hälsa.

Quennerstedt (2006) förstärker påståendet om att hälsa är ett komplext och svårdefinierat begrepp. Quennerstedt (2006) lyfter även ett påstående som emellanåt kan göra begreppet ännu mer svårdefinierat och det är att synen på hälsa har förändrats och förändras över tid. Detta är något som vi lärarstudenter bör ha i åtanke när vi påbörjar vårt arbete i skolan. Vad som är hälsa idag behöver inte möjligtvis vara identiskt med vad hälsa är om 10 år. Vi tycker att en bra lärare ska aktualisera sig med adekvat och relevant kunskap för att undervisningen ska vara så effektiv som möjligt.

Även Schenkers (2015) undersökning visar att det finns olika synsätt på hälsa. Exempel som tas upp i denna undersökning om vad hälsa handlar om är bland annat man bör vara bekant med konceptet BMI och kunna arbeta med det. Ett annat exempel är att det finns en stark koppling till kost och näringslära och inte bara fysisk aktivitet. En gemensam nämnare som alla examensarbeten som undersöktes har är att hälsoundervisningen i grund och botten handlar att främja en hälsosam livsstil. Vår åsikt är att vi håller med om diversiteten om definitionen av hälsa. Denna undersökningen gjordes på 28 olika examensarbeten och det är därmed en självklarhet att det svårdefinierade begreppet hälsa beskrivs på olika sätt. Vi menar att

diversiteten av definitionen om begreppet hälsa inte nödvändigtvis behöver betyda någonting negativt. Det kan vara bra att den svenska skolan har ett brett synsätt på hälsa men viktigt är att grunden är den samma, och enligt Schenkers (2015) undersökning påvisas just detta, för resultat visar att hälsoundervisningen grundar sig i att främja en hälsosam livsstil.

Avslutningsvis anser vi att det går att urskilja en koppling mellan den allmänna uppfattning kring ämnet som vi lyfter i början av vårt arbete med resultatet vi har kommit fram till. Det framkommer i resultatet av Ekbergs (2016) studie att majoriteten av lärarna ser hälsa som en naturlig del av fysisk aktivitet och lägger således inte något särskilt fokus på begreppet i sin

26

undervisning. Lärarna lyfter också att begreppet hälsa upplevs diffust vilket medför svårigheter i hur det ska komma till uttryck i undervisningen.

Vår konklusion är att resultatet av vår kunskapsöversikt stärker den uppfattning vi hade kring hälsa som ett förbisett kunskapsområde som många gånger medför både svårigheter och möjligheter för lärare. Vår frågeställning var “Hur implementerar lärare hälsa i idrottsundervisning?” och vi menar att vi delvis har fått svar på denna fråga.

Ur resultatet går det att urskilja lärares svårigheter kring hur undervisningen ska gestaltas och utifrån intervjuer lyfter enskilda lärare exempel på hur de inkluderar hälsoaspekten i sin undervisning. Vi anser att det till stor del finns forskning kring lärares syn på begreppet hälsa men att det däremot finns en lucka när det gäller konkret undervisningspraktik kopplat till hälsa.

5.5 Vidare forskning

Utifrån vår kunskapsöversikt drar vi slutsatsen att fortsatt forskning inom detta område är aktuellt. Vår uppfattning är att det saknas en bred forskning kring hur idrottslärares

undervisningspraktik behandlar området hälsa. De brister vi anser att vår kunskapsöversikt har är därmed avsaknaden av en bred forskningsgrund kring konkret undervisning och pedagogik kopplat till hälsa. Avslutningsvis hade det varit intressant att fördjupa sig i hur stor plats hälsa fyller i undervisningen jämfört med resterande kunskapsområden vilket vi tycker är intressant för vår framtida profession och samtidigt ett ämne som kan mynna ut i ett framtida

27

Referenslista

Ahlberg, A (2015). Förståelse av och förhållningssätt till hälsa: några elevers syn på hälsa och skolämnet

idrott och hälsa. Malmö Studies in Sport sciences Vol. 19

Hämtad från:

http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/19322/2043_19322_Ahlberg_MUEP.pdf?sequence=2&i sAllowed=y

Annerstedt, C (2008). Physical education in Scandinavia with a Focus on Sweden: A Comparative

Perspective. Physical Education and Sport Pedagogy, 13(4).

Hämtad från:

https://web-a-ebscohost-

com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=3&sid=2ec8cab6-3312-49bf-be6e-dff7ac4bf0ba%40sessionmgr4007

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. 2. utg. Stockholm: Natur och kultur.

Brolin, M (2014). Hälsoarbete i skolan: mer än motion, morötter och moral? Örebro studies in Sport sciences 18.

Hämtad från:

http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:732445/FULLTEXT01.pdf

Bryman, A (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber förlag.

Ekberg, J-E (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering. Malmö Studies in Educational Sciences No. 46.

Hämtad från:

https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/8166/Mellan%20fysisk%20bildning%20och%2

0aktivering.pdf?sequence=1

Ekberg, J-E (2016). What knowledge appears as valid in the subject of Physical Education and Health? A

28 Hämtad från:

https://web-a-ebscohost-

com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=12&sid=f795078d-e643-4647-a2fb-ba5f9b78f24e%40sessionmgr4006

Florin Sädbom, R (2015). I det didaktiska spänningsfältet mellan styrning och elevers lärande. En studie

av lärares tal om iscensättning av kursplanemål i en mål- och resultatstyrd skola. School of Education and

Communication, Jönköping University. Hämtad från:

http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:812919/FULLTEXT02.pdf

Gray, S., MacIsaac, S., Jess, M (2015). Teaching “health” in physical education in a “healthy” way. Retos, 28. Hämtad från: https://web-a-ebscohost-com.proxy.mau.se/ehost/detail/detail?vid=3&sid=53950250-03ca- 42ab-ab25-e4b74e84a620%40sessionmgr4007&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZSZzY29wZT1zaXRl #AN=114666560&db=s3h Nationalencylopedin (2020). Hälsa. Hämtad 2020-12-09 från: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%A4lsa

Quennerstedt, M (2006). Att lära sig hälsa. Örebro Studies in Education 15. Hämtad från:

https://www.researchgate.net/profile/Quennerstedt_Mikael/publication/260988425_Att_lara_sig_hal sa/links/0f317532eeefa32438000000/Att-laera-sig-haelsa.pdf

Quennerstedt, M (2008). Exploring the relation between physical activity and health - A salutogenic approach to physical education. Sport Education and Society, Vol 13, No 3.

29

https://www.researchgate.net/publication/261527887_Exploring_the_relation_between_phys ical_activity_and_health_-_A_salutogenic_approach_to_physical_education

Quennerstedt, M., Öhman, M (2008). Swedish physical education research. Physical Education and Sport Pedagogy Vol. 13, No. 4.

Hämtad från:

https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/17408980802353370#aHR0cHM6Ly93d3cu dGFuZGZvbmxpbmUuY29tL2RvaS9wZGYvMTAuMTA4MC8xNzQwODk4MDgwMjM1 MzM3MD9uZWVkQWNjZXNzPXRydWVAQEAw

Schenker, K (2015). Health(y) education in Health and Physical Education. Sport, Education and Society. Vol 23, No 3.

Hämtad från:

https://www-tandfonline-com.proxy.mau.se/doi/full/10.1080/13573322.2016.1174845

Sebelius, S (2018). Att vara idrottslärare: Om de själva får berätta. Malmö Studies in Sport sciences Vol. 28

Hämtad från:

https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/25744/2043_25744_Sebelius%20muep.pdf?seq

uence=2&isAllowed=y

Skolinspektionen (2018). Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7-9. Hämtad 2020-11-16 från:

https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter- statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2018/kvalitetsgranskning-av-amnet-idrott-och-halsa-i-arskurs-79/

Skolverket (2011). Kursplan - idrott och hälsa (Grundskolan). Hämtad 2020-11-25 från:

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-

grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-30

fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode% 3DGRGRIDR01%26tos%3Dgr%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f

Thedin Jakobsson, B (2005). Hälsa - vad är det i ämnet idrott och hälsa? En studie av lärares tal om

ämnet idrott och hälsa. Rapport nr 4 i serien Skola-idrott-Hälsa. Idrottshögskolan Stockholm.

Hämtad från:

http://gih.diva-portal.org/smash/get/diva2:566/FULLTEXT01.pdf World Health Organization, WHO (2020) Hämtad 2020-12-09 från: