Examensarbete i socialt arbete Malmö universitet
SC163B 15 hp Hälsa och samhälle
DEN PROFESSIONELLA
RELATIONENS BETYDELSE I
ARBETET MED INTELLEKTUELL
FUNKTIONSNEDSÄTTNING
SOFIE HALUZAN
THE MEANING OF THE
PROFESSIONAL RELATIONSHIP
WHEN WORKING WITH
INDIVIDUALS WHO HAVE AN
INTELLECTUAL DISABILITY
SOFIE HALUZAN
Haluzan, S. The meaning of the professional relationship when working with individuals who have an intellectual disability. Degree project in social work 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, 2020.
Background: Individuals with intellectual disability are vulnerable to loneliness and face barriers and challenges when it comes to opportunities creating social relationships. Their social network are comprised mainly of family members and professionals. Working with individuals with an intellectual disability require interaction and creating a relationship. Professionals have a key role in supporting individual rights and opportunities regarding social inclusion. Purpose: The aim of this litterature review is to describe previous research of the professional relationship and attitudes when working with individuals who have an intellectual disability. This study aims to explore the meaning of the professional relationship and how professionals balance between what they want to do and what they can do within the professional relationship. Method: A qualitative approach was chosen, including a thematic content analysis based on 22 articles. Two main themes emerged: 1) The meaning of the relationship and 2) The professional framework. Result and conclusion: The professionals approach to the relationship, individual values and the organisational structure, affects how the relationship with individuals with an intellectual disability is established, shaped and
managed. The professional framework involves power to shape the relationship and thus affect the individual rights and possibilites to social inclusion.
Keywords: ethics, intellectual disability, loneliness, professional-client relationship, social inclusion, values.
INNEHÅLL
1. INLEDNING 4
1.1 Bakgrund och utgångspunkter 4
1.2 Problemformulering 5
1.3 Syfte och frågeställningar 6
1.4 Disposition 6
2. KUNSKAPSLÄGE 6
3. TEORETISKA PERSPEKTIV 9
3.1 Symbolisk interaktionism 9
- Handlingsutrymme 10
• Interaktion – samspel mellan människor 11 • Yrkesroll, yrkeskompetens och 12
yrkesidentitet
- Etik 14
• Ett omsorgsetiskt perspektiv 15
4. METOD 16
4.1 Design 17
4.2 Insamling av material 17
4.3 Urval och analys 17
4.4 Forskningsetiska frågor 19
5. RESULTAT OCH ANALYS 19
5.1 Relationens betydelse 20
- En god relation – ett etiskt perspektiv 20 - Handlingsutrymme som medel för en god 21
relation
- Relationen som redskap – ett etiskt 24 perspektiv
- Handlingsutrymme skapar relationen 26
5.2 Professionellas handlingsutrymme 27
- Individuella aspekter av handlingsutrymme 27 - Omgivningens påverkan på individens 31
etiska handlingsutrymme
- Barriärer och svårigheter 32
6. DISKUSSION 35 6.1 Sammanfattning 35 6.2 Metoddiskussion 36 6.3 Resultatdiskussion 36 6.4 Vidare forskning 37 7. REFERENSER 38
1. INLEDNING
I Malmö stads personalpolicy (2018) går det att läsa: ”Varje medarbetare är unik och värdefull i sitt arbete. Det är viktigt att vi känner stolthet över vår insats och arbetsplats. Vårt gemensamma engagemang och ansvar bidrar till att göra hela Malmö stad till en kraftfull organisation… ”. Begrepp som engagemang och ansvar har ett värde som allmänt sett är en självklarhet och som, när de används i organisatoriska sammanhang, bidrar till en helhet. Denna helhet blir den förståelse som individen arbetar efter och som präglar ett gott arbete. Samtidigt behöver det finnas ett fokus på den professionella rollen, utifrån perspektiv som medarbetare och professionell. Den professionella yrkesrollen präglas av en komplexitet och professionella representerar på olika sätt samhällets grundläggande värderingar i sitt arbete. Den professionella rollen ger individen makt och möjligheter att skapa främja goda livsvillkor för individer med intellektuell funktionsnedsättning. En relation mellan människor inkluderar unika individer och i relationer skapas känslor, tankar och uppfattningar som påverkas av värderingar och erfarenheter. Detta samspel är viktigt och behöver förstås i arbetet med individer med
intellektuell funktionsnedsättning.
1.1 Bakgrund och utgångspunkter
I början av 1970-talet påbörjades den så kallade avinstitutionaliseringen i Sverige som innebar att individer med olika typer av funktionsnedsättningar inkluderades i samhället på ett annat sätt. Istället för att bo på stora institutioner som
betraktades som avvikande flyttade många till någon form av kollektiv eller gruppboende med tillgång till stöd av personal. Denna förändring av välfärdsstöd blev omfattande för enskilda individers möjligheter till ett liv som alla andras, med fokus på autonomi, självbestämmande och social inklusion (Socialstyrelsen, 2011). Den historiska förändringsprocessen finns som en bakgrund till det
nuvarande sättet att organisera socialt arbete för individer med intellektuell funktionsnedsättning på. Bakgrunden är viktig att vara medveten om. Dels för att den belyser människosynen som samhället haft kring individer med
funktionsnedsättning och vikten av gruppens rättigheter och möjligheter men även för att förstå nyanserna i frågor som rör rättigheter och livsvillkor gällande
individer med funktionsnedsättning. Fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i samhällslivet för individer med funktionsnedsättning hör till de allmänna principerna i FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning (2008, artikel 3). De allmänna principerna återspeglas på en grundläggande syn, på samspelet mellan individer med funktionsnedsättning och hinder som medförts av attityder och miljö (Socialstyrelsen, 2017). Artikel 19 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2008) avser rätten att leva självständigt och delta i samhället och denna artikel tar bl.a. upp tillgången till personligt stöd som är nödvändigt för att stödja boende och deltagande i samhället och för att hindra isolering och avskildhet (ibid.). Intellektuell funktionsnedsättning innebär, enligt Socialstyrelsen (2017), en kognitiv funktionsnedsättning. Detta medför att individen har svårigheter att genomföra dagliga aktiviteter, hantera sociala situationer och bearbeta information. Vidare i studien kommer individer med intellektuell funktionsnedsättning nämnas som brukare. Inklusion i samhället och ett självständigt liv för brukare kan ses som en självklarhet och det är samtidigt viktigt att definiera vad det faktiskt innebär. Det går att förstå att social inklusion som begrepp innebär att något ska inkluderas och samtidigt går begreppet att
förstå på många olika sätt och utifrån olika perspektiv. Clifford Simplican et al. (2015) menar att den begreppsmässiga otydligheten hindrar kommunikation mellan nyckelaktörer, som brukare, familjemedlemmar och människor inom samhällsservice, då det kan råda oenighet kring betydelse och syfte med social inklusion. Som tidigare nämnts är social inklusion en viktig del av FN:s
konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2008) och är en viktig faktor för välbefinnande för brukare.
Gilmore och Cuskelly (2014) menar att brukare utgör en grupp i samhället som är väldigt sårbara för ensamhet. Ensamhet kan förstås utifrån social och emotionell ensamhet, vilka är två attribut som kan vara sammankopplade. Social ensamhet kan upplevas av dem som upplever att de inte tillhör en social grupp. Upplevelsen av att inte har nära, ömsesidiga relationer skapar emotionell ensamhet. Social samhörighet kan utrönas utifrån hur mycket tid en individ spenderar med andra som den upplever att den har en relation till. Dock är en sådan ”mätning” inte alltid hjälpsam för att motverka ensamhet då individer kan uppleva emotionell ensamhet även i samvaro med andra. Likaså behöver inte individer med få sociala relationer uppleva ensamhet. Brukare möter barriärer i att initiera, etablera och upprätthålla vänskapsrelationer och sociala relationer är till större del begränsade till personal, familj och andra brukare. För en del brukare kan det även vara svårt att förhålla sig till föreställningen av vänskap då människor som det spenderas mycket tid med, som exempelvis personal, kan identifieras som vänner. Studier visar att upplevelsen av ensamhet är vanlig hos brukare, Tilly (2019) beskriver att brukare utan signifikanta relationer möter isolering och ensamhet vilket kan leda till depression och själv-försummelse. Brukare står även inför särskilda sociala utmaningar som exempelvis fattigdom, mindre tillgänglighet i offentliga rum och avsaknad av acceptans samt kränkningar från omgivningen (ibid.).
Utifrån en medvetenhet om den historiska bakgrunden och samhällets nuvarande synsätt samt insikt i sårbarheten för ensamhet hos brukare har professionella som arbetar med gruppen en nyckelroll. Professionella inom olika verksamheter riktade till brukare är en viktig del i bl.a. ett välfungerande boende och stöd. Socialstyrelsen (2011) anger att kvalitén i bostad med särskild service för vuxna till stor del är beroende av professionella och hur de kan tillgodose de boendes behov av stöd, service och omvårdnad. Samtidigt som gruppbostäder är ett hem för de boende är det en arbetsplats för professionella. Det finns risk för att boenden domineras av arbetslivets rationalitet och att professionella utövar makt över de boende. Professionella har även en stor betydelse inom dagverksamheter där det är helt avgörande för deltagarna i verksamheterna hur professionella uppmärksammar och bekräftar deltagarna. Professionella utgör grunden för upplevelsen av trygghet och känslan av att bemästra arbetet. Dagverksamheter utgör en offentlig arena där professionella och brukare samarbetar, till skillnad från den privata arenan som boenden utgör. Professionellas uppgift är såväl praktiska som stödjande på båda arenor och samtidigt finns det maktförhållanden mellan professionella och brukare. Professionella behöver vara aktiva utan att förhindra brukarnas möjligheter och professionellas förväntningar kan dominera, vilket påverkar brukaren (ibid.).
1.2 Problemformulering
Enligt Warnerbring (2016) är det viktigt att professionella är medvetna om maktförhållandet och egna normer och värderingar samt att de har ett individuellt förhållningssätt i arbetet med brukare. I allt arbete med människor förekommer en
aspekt av makt och för att kunna hjälpa någon måste en ha en viss makt.
Maktrelationer mellan professionella och brukare är ojämlik både på individnivå och mer övergripande nivå. Det krävs kunskap, empati och inlevelseförmåga hos omgivningen för att inte försvåra ytterligare för brukaren och ett positivt
förhållningssätt till individen kräver en humanistisk människosyn (Warnerbring, 2016) Med tanke på behovet av stöd som många brukare har går det att
uppmärksamma risker för utsatthet. Samhällets vision är att främja rättigheter och möjligheter för brukare och samtidigt ligger mycket makt hos enskilda
professionella som ska konkretisera och arbeta för brukarna i deras dagliga liv. Detta kräver att professionella skapar en relation till brukare. Alla relationer mellan människor innefattar aspekter av makt, normer och värderingar samt människosyn. Det som blir mest påtagligt inom människovårdande verksamheter för brukare är att bemötandet från professionella många gånger kan avgöra brukarens livskvalitet samtidigt som professionella bara gör sitt jobb. Frågan är hur professionella ser på relationen till brukare? Är relationen en bärande aspekt av ett gott arbete och hur förhåller sig professionella till strukturella krav?
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet är att beskriva tidigare forskning kring professionellas relation och förhållningssätt till individer med intellektuell funktionsnedsättning i människovårdande verksamheter.
- Vilken betydelse har relationen mellan brukare och professionella i arbetet?
- Hur balanserar professionella mellan vad de vill och vad de kan göra i relationen till brukaren?
1.4 Disposition
I kapitel två beskrivs kunskapsläget inom området utifrån studiens syfte. I kapitel tre presenteras de teoretiska perspektiven, vidare i kapitel fyra redogörs det metodiska arbetet i processen. Litteraturstudiens resultat och analys presenteras i kapitel fem och avslutas med en diskussion i kapitel sex.
2. KUNSKAPSLÄGE
Detta kapitel syftar till att presentera kunskapsläget inom området med hjälp av tidigare forskning som knyter an till uppsatsens syfte och frågeställningar. Studiens resultat redovisas i kapitel fem.
Ett bredare begrepp av social inklusion berör aspekter av att vara accepterad som en individ utöver sin funktionsnedsättning, viktiga och ömsesidiga relationer, skälig levnadsnivå, formellt och informellt stöd samt deltagande i samhället. Clifford Simplican et al. (2015) menar att begreppet social inklusion går att förklara utifrån två komponenter, interpersonella relationer och
samhällsdeltagande. Professionella spelar en betydande roll i brukarens liv när det kommer till att upprätthålla relationer och deltagande i samhället. Scott och Havercamp (2018) menar att professionellas arbete i förlängningen bidrar till individens livskvalitet och att det samtidigt är viktigt att vara medveten om att relationen mellan professionell och brukare kan vara flyktig och saknar ömsesidighet. För att möjliggöra och uppmuntra social inklusion kan
interventioner som fokuserar på att skapa eller stärka sociala färdigheter. Brukare kan vara särskilt känsliga för ohälsosamma relationer då det inte är ovanligt att brukaren tror att vänskap involverar handlingar som innebär att en ska köpa saker åt andra eller att göra saker för andra. Brukare som grupp löper även större risk att utsättas för våld i nära relationer (Scott & Havercamp, 2018).
Scott och Havercamp (2018) menar vidare att det sociala nätverket till största del består av familjemedlemmar och professionella, på exempelvis boenden och dagverksamheter. Relationen mellan professionella och brukare är till stor del stödjande då syftet är att stödja brukaren i olika sammanhang och i det dagliga livet. Ju mer grav funktionsnedsättning brukaren har, desto större är stödbehovet. Ofta blir professionella en länk mellan brukaren och omgivningen, familjen och samhället. Stödet är individbaserat, bor brukaren på ett boende kan professionella vara det primära sociala stödet i att upprätthålla kontakten med familj och vänner. Stödet kan även ha en individuell funktion som handlar om känslomässigt stöd i situationer som är påfrestande för brukaren. Likaså fungerar stödet ibland instrumentellt då det handlar om praktiska saker som transport, planering och uträttande av praktiska funktioner. Studier visar att brukare med tillgång till professionella som är respektfulla och stabila har fler vänner och större möjlighet att träffa personer i sitt sociala nätverk. Det går att dra slutsatsen att brukare som har ett välfungerande stöd och en god relation till professionella i deras närhet har större möjligheter att utveckla och upprätthålla ett gott socialt nätverk. Dock ser inte alltid professionella att stärkandet av interpersonella relationer är en del av deras arbete (ibid.).
Overmars-Marx et al. (2014) beskriver även vikten av de professionellas roll för brukarens möjligheter till social inklusion och menar att professionellas attityder och inställning har en direkt påverkan på möjligheterna till sociala relationer. En välfungerande och god relation mellan professionell och brukare påverkar brukarens delaktighet i samhället och i skapandet av ett socialt nätverk. Milner och Kelly (2009) lyfter en social geografi av brukares liv och menar att det är vanligt att brukare upplever ett socialt utanförskap i miljöer utanför
funktionsstödsområdet och att brukare oftast identifierar familj och professionella som de mest viktiga sociala relationerna (ibid.).
García Iriarte et al. (2016) menar att det behövs ett större fokus på professionella i arbetet för delaktighet och social inklusion, särskilt gällande professionellas uppfattningar och attityder till relationen de har till brukare. Likaså är det viktigt att även uppmärksamma brukares inställning och uppfattningar om relationen. García Iriarte et al. (2016) genomförde en studie i Irland med syfte att utforska professionellas roll i brukares flytt från institution till gruppbostäder. Genom att utforska professionellas uppfattningar av arbetet och brukare de arbetade med kunde de notera att professionella var medvetna om behovet att anpassa stödet efter brukare. Professionella uttryckte glädje för sitt arbete och beskrev även att deras uppfattningar av brukarna hade förändrats över tid (innan-efter flytt)
gällande brukares färdigheter och relationen till dem. Relationen förändrades från en mer professionell toppstyrd roll på institutionen, till en mer mentorsliknande roll i gruppbostäderna. McConkey och Collins (2010) ser samtidigt i sin studie att det finns tre uppgifter som mer än hälften av de professionella anser är
högprioriterade i deras arbete, dessa uppgifter rörde ökad delaktighet i val av dagaktiviteter, stöd i att lära känna lokala platser och hjälp till att upprätthålla kontakt med familj. Det framkom att professionella värderade mer vårdande
uppgifter högre än de som handlade om social inklusion. Likaså uppfattade professionella att flera av de uppgifter som räknades till arbete med social inklusion inte tillhörde deras arbetsområde (McConkey & Collins, 2010). Detta säger oss något. Professionella har en betydande roll i brukarens liv och kan på många sätt påverka brukarens livskvalitet. Som tidigare nämnts löper brukare större risk för isolering och ensamhet, vilket kan ge följder som känsla av utanförskap, depression försämrad livskvalitet.
Gilmore och Cuskelly (2014) menar att samhället idag har en mer inkluderande syn på intellektuell funktionsnedsättning då gruppen brukare inkluderats i samhället på ett annat sätt, samtidigt har inkluderandet en stigmatiserande effekt på individen. Allmänheten har få möjligheter att interagera med gruppen och sättet att inkludera gruppen i samhället, med riktade utbildningsverksamheter, boenden och dagverksamheter, påverkar indirekt allmänhetens uppfattningar och attityder om brukare som grupp i samhället. De utformade verksamheterna förstärker negativa uppfattningar om att brukare är annorlunda och avvikande eftersom gruppen är inkluderad och samtidigt är separat. Utöver den sociala attityden finns även barriärer gällande relationer som ökar sårbarheten för ensamhet. Dessa barriärer rör svårigheter inom sociala relationer, som
kommunikation, perspektivtagande, uppmärksamhet och självreglering. En del brukare har svårt att reglera sig själv känslomässigt och kan bli utagerande vilket ökar sannolikheten för att bli socialt exkluderad av sin omgivning. Beteenden som definieras som utmanande beteenden, exempelvis aggressionsutbrott, självskada och sexuella olämpliga beteenden, begränsar möjligheter att upprätta och
upprätthålla sociala relationer (ibid.).
Med en förståelse för brukares livsvillkor går det även att se att vänskap och relationer oftast endast utvecklas inom de specifika sammanhang som brukaren rör sig i. Det kan ses som ett resultat av begränsningarna som brukare möter i sin tillvaro. Callus (2017) menar att en del brukare benämner professionella som vänner, även när brukare har insikt om att vänskapen inte är ömsesidig på grund av den professionellas roll. Brukare kan definiera relationen som vänskaplig när det finns en känsla av ömsesidighet, trots en professionell roll, och söker hellre stöd hos den som brukaren ser som sin vän. När professionella möter brukare i relationen kan det justera obalansen av makt som finns mellan professionella och brukare. Mason et al. (2013) beskriver att brukare kan uppfatta professionella lika viktiga som familj. Professionella kan även uppfattas som ”nyckelväktare” till sociala aktiviteter då de har makt att influera viktiga beslut i brukares liv likväl som brukare är beroende av praktisk och emotionellt stöd. Även Giesbers et al. (2019) belyser den viktiga roll som professionella har då de menar att relationen mellan brukare och professionell kan vara en av de närmsta och mest signifikanta sociala relationen i brukarens liv. Relationen till professionella har en mer central roll i livet för brukare som har få vänner eller andra nära relationer. Antaki, Finlay och Walton (2007) utmanar den traditionella synen på relationen mellan
professionell och brukare genom att diskutera funktionen bakom själva etiketten. Vilken funktion skulle en vänskap ha i en organisation, istället för professionell, vårdare eller andra mer institutionella roller? Om professionella konstruerar rollen utifrån en bas av vänskap skulle deras motivation och lojalitet inte behöva
diskuteras. Det medför även en jämställdhet utifrån mänskliga rättigheter och motsätter sig stigmatiseringen som skapats ur den sociala konstruktionen av stöd för brukare. Det finns en fara i att påstå att välfärdssamhället ger brukare ökade möjligheter till inklusion då det i praktiken kan blir tomma ord (ibid.).
Sociala relationer och en känsla av samhörighet är viktig för att en människa ska uppleva välmående. För brukare har mycket förändrats de senaste årtiondena och samtidigt behöver samhället fortsätta utvecklas inom övergripande områden som påverkar brukarens livskvalitet. Social inklusion är ett sätt att se på vikten av sociala relationer hos brukare och ger oss ett perspektiv som synliggör barriärer och svårigheter som brukare och professionella står inför. Dels kan vi förstå att brukare har särskilda behov när det kommer till att möjliggöra, skapa och upprätthålla viktiga relationer. Det som också framkommer är professionellas betydelse och direkta påverkan på brukaren. Warnerbring (2016) menar att professionella kan utöva negativ makt över brukare på olika sätt. Detta kan yttra sig genom kontroll av villkor, av personer, genom större eller mindre lyhördhet och respekt för brukarens vilja. God kvalitet på stödet som professionella ger innebär att professionella anpassar sig själva och arbetssättet till brukarens preferenser och behov. Det kan innebära att professionella behöver röra sig bort från egna preferenser och etablerade arbetssätt. Det är viktigt att se individen och det krävs kunskap, empati och inlevelseförmåga hos omgivningen för att inte försvåra ytterligare för brukare. Det är även av vikt att professionella är medvetna om egna och andras fördomar och attityder, professionella behöver även vara klara över sin roll för att inte riskera att egna värderingar styr beslut som rör brukaren (ibid.).
3. TEORETISKA PERSPEKTIV
Det teoretiska ramverket tydliggör studiens utgångspunkter och ger en större förklaring till det mångfasetterade arbete som professionella utför i relation till brukare inom människovårdande verksamheter. I detta kapitel presenteras och diskuteras studiens teoretiska utgångspunkter, vilka är symbolisk interaktionism, handlingsutrymme och etik.
3.1 Symbolisk interaktionism
Det går att förstå människors agerande och handlande genom sociologiska perspektiv, symbolisk interaktionism är ett socialpsykologiskt perspektiv som menar att människor handlar på ett sätt som de anser vara ändamålsenligt och meningsfullt. Det som uppfattas som meningsfullt formas i hög utsträckning genom sociala relationer och interaktioner (Repstad, 2004). Professionellt arbete med brukare är till stor del relationellt och kräver att professionella interagerar med brukaren. Johansson och Lalander (2013) beskriver att Herbert Blumer skapade begreppet symbolisk interaktionism. Blumer var kritisk till det behavioristiska, vetenskapliga synsättet på människan som såg på människan utifrån beteenden enligt en stimulus- och responsmodell. Blumer menade att detta synsätt gav en mekanisk och delvis stereotyp bild av människors handlande som inte inkluderar ett mer reflekterande och tolkande medvetande. Människan ses som ett objekt som påverkas av belöningar och bestraffningar medan symbolisk interaktionism ser människan som en tolkande och reflekterande varelse som kommunicerar med hjälp av olika symboler. Genom vardagliga situationer, där människor möts, skapas kontinuerligt ett mänskligt självmedvetande utifrån vilken individen skapar ett sammanhang och förstår sin omvärld (ibid.).
Relationen mellan professionell och brukare kan genom detta perspektiv ses som en slags symbol, likaså kan olika beteenden, skeenden och roller i interaktioner tolkas som symboler. En god relation mellan professionella och brukare kan
främja god livskvalitet för brukare då den professionella kan vara en symbol för samhörighet och trygghet. Likaså kan professionella, genom en god relation till brukare, uppleva sitt arbete som meningsfullt och viktigt.
Enligt Svedberg (2012) hade även George Herbert Mead en betydande inverkan på den symboliska interaktionismen. Mead lade vikt vid den sociala handlingen, vilket fäster avseende på både inre och yttre processer. Individens jag och medvetande blir till i mänskliga möten i vardagen i en process som Mead kallar social spegling. Individen handlar och speglar sig i andras reaktioner och attityder till denna handling vilket formar ett jag. Individen strävar hela livet efter att utveckla och bibehålla ett positivt laddat och inre sammanhållet självsystem (ibid.). Symbolisk interaktionism placerar interaktionen mellan professionell och brukare i centrum, olika handlingar eller förhållningssätt kan förstås utifrån att individen vill skapa och uppleva positiva känslor. Professionella kan påverka och samtidigt påverkas av brukare och andra viktiga individer och faktorer i
omgivningen. I interaktioner synliggörs individers värderingar och för att
individen ska uppleva ett positivt laddat och sammanhållet självsystem vill den då agera enligt det som är ändamålsenligt och meningsfullt. Johansson och Lalander (2013) menar att en central tankegång inom symbolisk interaktionism är det som kallas rollövertagande. Rollövertagande utvecklas i möten mellan människor och är en förmåga att se sig själv genom den andres blick. I mötet med en annan människa agerar en delvis utifrån vad en tror att den andra förväntar sig och denna sociala förmåga möjliggör ett socialt liv. Detta rollövertagande utgör även en grund för människors känsloliv då individens tolkningar av att bli sedd kan skapa känslor av stolthet, likväl som skam om upplevelsen är att en är sedd på ett
ofördelaktigt sätt. Normer och förväntningar påverkar också hur individen agerar i olika roller och positioner (Johansson & Lalander, 2013). En roll kan därmed ses som en uppsättning förväntningar och normer kring olika beteenden i en bestämd social position (Repstad, 2014).
I relationen mellan professionella och brukare kan professionellas syn på sin roll påverka hur den förhåller sig till brukare. Likaså påverkar samhällets normer och verksamhetens förväntningar den professionella vilket i förlängningen påverkar brukare. När professionella ser relationen som betydelsefull och som en del av arbetet genomsyrar det även professionellas förhållningssätt till brukaren. Handlingsutrymme
Svensson et al. (2008) beskriver dilemmat i att både vara medmänniska och att vara organisationsrepresentant. Det individen gör får olika värden beroende på om den relaterar sina handlingar till ett mellanmänskligt samspel med brukaren eller till organisationens uppdrag. Utifrån ett symbolinteraktionistiskt perspektiv kan rollövertagande skapa rollkonflikter hos professionella eftersom de har en professionell roll till brukare och en professionell roll till organisationen de arbetar i. Handlingsutrymme som begrepp innebär en möjlighet att välja hur en ska agera utifrån det utrymme som organisationens uppdrag ramar in. Enligt Christensen et al. (2005) kan handlingsutrymme påverkas av organisationens struktur, men begreppet innefattar även en professionell kunskap och hållning som inverkar olika och på vilka handlingar som är rimliga och meningsfulla. Att ha ett handlingsutrymme innebär således att ha möjligheten att välja samt
Svensson et al. (2008) menar att kompetens även innebär möjlighet att påverka det organisatoriskt givna utrymmet, handlingsutrymme skapas därmed även i samspel mellan organisation och profession. Organisationens ramar sätter gränser men professionen kan också sätta gränser och påverkar de organisatoriska. Genom detta samspel kan en stark profession påverka hur en organisation sätter ramar (ibid.). Professionella har genom sitt handlingsutrymme möjlighet att använda relationen till brukare som ett verktyg inom ramen för verksamheten likväl som verksamheten också påverkar relationen mellan professionella och brukare. Svensson et al. (2008) beskriver vidare att en svag profession snarare blir organisationens verktyg, både på individuell och generell nivå (ibid.). Detta kan leda till ett mer instrumentellt förhållningssätt på arbetet som skiftar fokus från meningen med interaktioner enligt symbolisk interaktionism. Svensson et al. (2008) beskriver att handlingsutrymme inte behöver värderas som negativt eller positivt, handlingsutrymmet är snarare en nödvändig aspekt då professionella ställs inför varierande behov och oförutsägbara händelser. Handlingsutrymme innebär möjlighet att agera mellan regler och eftersom det formas i samspel mellan profession och organisation så framträder det i olika sammanhang (ibid.). Svensson et al. (2008) beskriver att olika aspekter påverkar hur
handlingsutrymmet används, den individens person, värderingar och intressen är några aspekter likaså allmänna uppfattningar, medier, politik och lagar.
Professionellas tolkningsföreträde framför brukarens ger professionella makt att avgöra hur reglerna ska tolkas och handlingsutrymmet gör det möjligt för den professionella att göra egna bedömningar och ta ställning till brukarens behov. Det professionella arbetet är således inte något i sig själv utan skapas och blir till kontinuerligt genom de handlingar som utförs. Handlingar i det dagliga arbetet påverkas av professionellas värderingar likväl som värderingarna påverkar hur relationen formas. Riktlinjer och policydokument ger ofta en bred beskrivning av vilka värderingar som är viktiga i verksamheten och hos professionella samtidigt som relationsskapandet till stor del utformas av den unika individen i sin
professionella roll. Normer och förväntningar påverkar också professionellas egna bedömningar och ställningstaganden (ibid.). Inom symbolisk interaktionism ses individer agera utifrån det som är viktigt och upplevs som ändamålsenligt, handlingsutrymmet kan i denna kontext vara en förlängning av individens egna förståelse av sammanhang. Sunesson (2006) menar att det är människor och relationer som är själva arbetsmaterialet i människobehandlande organisationer och att mänsklig verksamhet är förankrad i förståelse och tolkningar.
Interaktion – samspel mellan människor. Handlingsutrymme skapas, enligt
Svensson et al. (2008), genom interaktion mellan människor och interaktion innefattar någon slags kommunikation, ett utbyte. I utbytet formas uppfattningar om oss själva och om de andra och dessa uppfattningar bildar en grund för uppfattningen om världen, om samhället och även om oss själva. Interaktionen är viktig att förstå både utifrån de som interagerar och vilka avsikterna är med interaktionen. För individer med begränsat socialt nätverk blir interaktion och samspel med professionella viktigt, då det skapar en uppfattning om individens själv samt en uppfattning om individens plats i samhället. Samspelet mellan människor laddas av emotionell energi, dvs i interaktioner skapas och upplevs olika känslor som påverkar individerna (ibid.). Den emotionella energin är, inom symbolisk interaktionism, ett sätt att förklara samspelets och interaktionens påverkan på individerna. Emotionell energi kan vara positiv eller negativ. Människan strävar efter att skapa positiv emotionell energi i social interaktion
med andra eftersom det upprätthåller ett positivt inre självsystem. Begrepp som solidaritet går exempelvis att förstå som en emotionell laddning då det är en känsla som tydligt skapas mellan människor och verkar sammanhållande (Johansson & Lalander, 2013). Relationer mellan professionella och brukare skapar och förmedlar således emotionell energi som påverkar både professionella och brukare. Dahlgren och Starrin (2004) menar att emotioner anses utgöra själva grunden för mänsklig solidaritet och spelar en viktig roll vid social interaktion. Emotionerna som skapas i interaktioner är givetvis varierande, positiva affekter bjuder in till fortsatt interaktion medan negativa kan ha en mer avvisande karaktär. Oavsett om laddningen är positiv eller negativ så finns den som en väsentlig del av interaktionen (ibid.).
Thorsén (2016) beskriver att professionella är anställda för att utföra ett
professionellt arbete och därför har ett visst handlingsutrymme som medför makt. Svensson et al. (2008) beskriver att makt och status är aspekter som påverkar interaktion och den emotionella energin. Över- och underordning mellan människor i samhället påverkar interaktioner mellan människor. Individer med olika maktpositioner har olika förutsättningar i interaktionen dem emellan. De olika maktpositionerna skapar komplexa emotioner i den personliga interaktionen där parterna delar emotioner men från väldigt olika utgångspunkter. Även om det inte finns en tydlig maktpositionering i interaktionen finns det en över- och underordning utifrån status. Den specifika interaktionen blir en del av denna status, hur samspelet flyter på just där och då. Den professionella som inte reflekterar över sin position i förhållande till brukaren riskerar förlora fokus på brukarens behov. Risken är då att mindre uppmärksamhet ägnas åt att skapa och upprätthålla en god relation till brukaren (ibid.). Relationen mellan professionella och brukare kan påverkas av makt eftersom den professionella rollen är en maktposition. Makten kan också påverka den emotionella energin i relationen mellan professionella och brukare. Dahlgren och Starrin (2004) förklarar att vid hög grad av emotionell energi uppstår en känsla av självförtroende och en stark motivation till att interagera med andra. I interaktioner som präglas av makt och status kan individer få eller förlora emotionell energi då den som har makt får energi medan den med lägre status förlorar emotionell energi (ibid.). Enligt Svensson et al. (2008) är aspekten av makt något som finns inom professionellas handlingsutrymme, professionella har ett av verksamheten och uppdraget givet tolkningsföreträde i relation till brukaren. Detta innebär att professionella har makt att ge brukaren möjligheter. Samtidigt innebär det även att professionella har makt att göra ingripanden som missgynnar brukaren. Relationer utan makt
existerar inte, dock kan makten uppfattas olika. När parterna som interagerar är överens och strävar efter gemensamma mål bli makten i relationen osynlig (ibid.).
Yrkesroll, yrkeskompetens och yrkesidentitet. En ytterligare aspekt av
handlingsutrymme rör yrkesroll och kompetens. Svensson et al. (2008) menar att förhållandet mellan roll och individ är strukturerat till sociala och samhälleliga system och att roller innebär socialt definierade förväntningar. Roller kan ses som förhandlingsbara överenskommelser mellan individer då relationer och beteenden kan vara beroende av specifika sammanhang och situationer där individen
interagerar. Därför kan roller relateras till ömsesidigt utbyte med andra genom personliga relationer, institutioner och andra sociala nätverk (ibid.). Den
professionella rollen är därför viktig att belysa utifrån fokus på relationen mellan professionella och brukare då rollen är en aspekt som påverkar själva relationen.
Svensson et al. (2008) presenterar olika typer av roller som är förknippade med yrkesutövning. Den professionella rollen, innefattar kunskap och färdigheter som knyter an till individens profession. Den personliga rollen omfattar bl.a.
personlighet, kön och socioekonomisk status medan den formella rollen kopplas till formella roller som exempelvis chef, kurator, handläggare osv. Individen kan även ha en informell roll vilket är den roll som individen skapar i en arbetsgrupp. En yrkesroll är således en social roll som har en specifik position i en verksamhet och är detaljerad och styrd av befattningsbeskrivningar samt formella regler. Hur individen tolkar sin roll i relation till egna förväntningar, samspel med andra kollegor och samhälleliga förväntningar är också aspekter som ingår i yrkesrollen och som påverkar hur professionella tolkar sin roll och använder sitt
handlingsutrymme för att skapa en god relation (ibid.). Professionellas syn på yrkesrollen och vad som ingår i den kan påverka hur professionella väljer att förhålla sig till brukare i sitt arbete och i relationen.
Yrkeskompetens som begrepp kan förstås utifrån såväl teoretiska som praktiska kunskaper som utvecklas i reflekterande praktik och systematiskt byggda kunskaper. Kompetensen är det som ger den professionelle legitimitet att utföra sitt yrke och kompetens blir ett redskap (Sunesson, 2006). Svensson et al. (2008) menar att det går att skilja på generell och reell kompetens då generell kompetens är kunskap som innefattar olika kompetenser för att individen ska kunna bedriva ett yrkesutövande, t.ex. en utbildning. Reell kompetens är kunskap som individen har med sig från icke-formell utbildning, genom egna personliga erfarenheter men även genom yrkesverksamhet. Reell kunskap kan till viss del läras ut under en utbildning men behöver även upplevas genom erfarenheter. Relationens utformande mellan professionell och brukare är beroende av professionellas kompetens. Yrkesrollen är något individen utvecklas inom och som den till stor del även behöver forma själv, därför blir yrkesroll och kompetens en faktor i relationen mellan professionella och brukare. Likaså är yrkesidentiteten en viktig faktor, då yrkesidentiteten är den bild som individen bär med sig av sig själv som yrkesperson. Denna bild formas dels av tidigare erfarenheter och även av
institutionaliserade uppfattningar. Det som blir specifikt för varje individ är hur dennas yrkesidentitet fyller rollen och skapar grunden för den personliga delen av yrkesrollen. Yrkesrollen formas utifrån att individen behöver anpassa sig till organisatoriska förutsättningar, yrkesidentiteten påverkar hur anpassningen ser ut. Den personliga delen av yrkesrollen påverkar även hur individen kommer att möta andra i sin yrkesroll, därför är en god självkännedom central i yrkesrollen. Motiv till val av en specifik yrkesväg påverkar formandet av yrkesrollen, likaså den egna synen på sig själv som person och professionell (Svensson et al., 2008).
Sammanfattningsvis är samspelet mellan professionella och brukare av komplex natur. Den mellanmänskliga interaktionen påverkas av olika roller, kunskaper och värderingar och kan samtidigt domineras av det organisatoriska sammanhanget. I egenskap av professionell och representant för en organisation har professionella givna ramar som formar interaktionen. De har ett handlingsutrymme att använda sig av och förmedlar på olika sätt, genom sitt förhållningssätt i samspelet, normer och värderingar till brukaren. Makten i relationen kan användas så att den gagnar brukare och kan även missbrukas vilket kan leda till förtryck av brukare.
Professionella har i sitt handlingsutrymme tillgång till en självständighet och behöver inte endast vara aktör på uppdrag av organisationen. En medvetenhet om rollen som professionell krävs för att främja goda relationer med brukare i arbetet.
Etik
Det går inte att diskutera människovårdande arbete utan att beröra etik då arbetet med människor är ett etiskt projekt. Relationen mellan professionella och brukare utgörs av både sakaspekter och relationsaspekter. Sakaspekten rör vad den
professionella gör, exempelvis stöttar brukaren i aktiviteter och hjälper brukaren med praktiska göromål. Relationsaspekten syftar på hur professionella gör detta; likgiltigt, med ömsinthet, med empati och värme i dialog med brukaren. I
sakaspekter relaterar professionella sig till brukare i första hand som biologisk organism. I relationsaspekter relaterar professionella sig däremot till brukaren som en person, dvs. som en tänkande och kännande medmänniska (Thorsén, 2016).
Blennberger (2008) menar att bemötande är en grundpelare i socialt arbete och handlar om vilken grundinställning och attityd en har inför klienter eller olika kategorier av klienter. Olika aspekter i bemötandet, som språkbruk, kroppsspråk och tonfall kan ha avgörande betydelse för brukarens upplevelse av sig själv och sitt sammanhang. Nyckelord som respekt, empati och jämlikhet inkluderas i begreppet gott bemötande och behöver relateras till grundfrågor inom etiken för att kunna bilda ett etiskt förhållningssätt. Bemötandet är en avgörande faktor i skapandet av en god relation mellan professionella och brukare. Grundfrågor inom etiken rör frågor om människans värde, vad som är rätt/fel eller vad som gör en handling rätt eller fel. Ett begrepp som livskvalitet går inte att diskutera utan en etisk grund (ibid.). Utifrån symbolisk interaktionism kan det etiska perspektivet av bemötande ses som en faktor och symbol som möjliggör goda sociala
relationer mellan människor. Thorsén (2016) beskriver hur socialt arbete som samhällsuppdrag är formulerat med grundläggande värden. Människovärde, individens frihet, individens integritet, hälsa, jämställdhet och solidaritet är värden som utgör en värdegrund i människovårdande verksamheter. Några av dessa värden är helt relaterat till individen, som självbestämmande och integritet medan andra är kollektiva värden, som solidaritet och människovärde. I etikens och moralens vardag uppstår konflikter mellan dessa värden, i synnerhet mellan hänsyn till individens värde kontra kollektiva värden, vilket skapar
lojalitetskonflikter. Lojalitetskonflikter är något som professionella kan uppleva i sitt arbete, då relationen med brukaren behöver anpassas till verksamheten och organisationen. Etiken har inget givet svar på hur dessa konflikter bör lösas och olika uppfattningar samt ideologier kommer ha olika svar (ibid.). Grundläggande etiska värden kan därför ses som symboler som påverkar relationer mellan professionella och brukare.
Enligt Thorsén (2016) svarar den normativa etiken på hur individen bör resonera när hen avgör om en handling är rätt eller orätt. Normativ etik tillhandahåller allmänna modeller för resonemang utifrån konsekvensetik, pliktetik och sinnelagsetik. Enligt konsekvensetiskt resonemang avgör handlingens
konsekvenser om handlingen är rätt eller orätt. Professionellas handlande i en viss situation kan bedömas som rätt när den maximerar nytta för så många som möjligt (ibid.). Professionella kan i människovårdande verksamheter behöva göra
avvägningar som påverkar flera brukare i samma situation och behöver ibland utgå från vad som blir bäst för gruppen. Thorsén (2016) beskriver vidare att en handling utifrån pliktetiken endast kan anses rätt eller orätt genom egenskaper hos själva handlingen. Verksamhetens värderingar kan vara pliktkällor och som då avgör huruvida handlingen är rätt eller orätt. Professionella kan då fokusera på övergripande värderingar i sitt handlande och agera efter dessa (ibid.). En
värdering som verksamheter kan vila på kan t.ex. vara att sätta brukarens behov i centrum. Sinnelagsetik fokuserar, enligt Thorsén (2016) mer på egenskaper och handlingar hos individer än till abstrakta förpliktelser, skyldigheter eller principer för agerande. Banks (2012) menar att principer kan vara för abstrakta för att vara hjälpsamma i etiska, alldagliga situationer. Dessa situationer handlar oftast om avvägningar där två eller flera perspektiv kolliderar och då erbjuder etiska
principer inte några direkta lösningar då de är för vaga och abstrakta för att kunna vara till direkt hjälp. Ett perspektiv utifrån sinnelagsetiken är att handlingar är goda om det är vad en individ med goda personegenskaper skulle göra i en given situation. Vanligtvis brukar egenskaper som integritet, ärlighet, lojalitet och vänlighet räknas som goda. En god person säger sanningen för att den inte vill vara en person som ljuger, snarare än att den lever efter den abstrakta principen ”du skall icke ljuga” som styr pliktetiken. Sinnelagsetiken betonar relationen mellan individer. Om en relation är nära och viktig bryr sig individerna i den om varandra och utför då handlingar för varandra utifrån omtanke snarare än utifrån en abstrakt princip om att främja välmående för andra (ibid.).
Etik som perspektiv presenterar ett sätt att se hur värderingar och inre processer kan påverka professionella i relationen till brukare. När etik och professionella relationer diskuteras, menar Banks (2012) att det behöver formuleras vilka personegenskaper som anses vara goda hos en professionell. De behöver spegla det samhälleliga goda och egenskaperna behöver relateras till kultur och roll, själva utövandet. Hur lyder definitionen av en bra och god professionell? Enligt Akademikerförbundet SSR:s etiska kod (2015) är frågan en grundfråga inom etiken som ställer individen inför frågor om moraliskt ansvar. Ansvar förutsätter handlingsfrihet, ju större handlingsfrihet och makt, desto större ansvar. Banks (2012) beskriver att sinnelagsetik kan vara särskilt lämpligt inom professionellt socialt arbete då etiska dilemman ofta rör relationers natur och professionellas ansvar inom dessa relationer, till klienter/brukare, kollegor, ledning och till själva verksamheten professionella arbetar i. Utifrån denna kontext, vilken sorts
människa bör en professionell då vara? Falkenström (2013) diskuterar etik som systematisk reflektion över gott och ont, rätt och fel. I detta perspektiv reflekterar professionella över de intressen och värden som står på spel, t.ex. människovärdet och autonomi och tar ur ett helhetsperspektiv hänsyn till handlingars kort- och långsiktiga konsekvenser. Banks (2012) menar att definitionen bör skapas av de som utgör det sociala arbetets profession. Personegenskaper som medkänsla, värme, moraliskt mod och hängivenhet till värderingar kopplade till socialt arbete är några egenskaper som ingår i definitioner som skapats i litteratur (ibid.).
Ett omsorgsetiskt perspektiv. Banks (2012) beskriver att distinktionen mellan
god omsorg som personegenskap eller som ett attribut i relationen är viktig. Professionella kan genuint bry sig om individen (utifrån omsorg som en god personegenskap hos individen) utan att knyta an till individen den har en relation till. I omsorgsetiken är det själva anknytningen som uppmärksammas.
Omsorgsetik inom socialt arbete kan även förstås genom att kontrastera det med etik som baseras på rättvisa. Den sistnämnda baseras på principer i ett system av individuella rättigheter och skyldigheter och lägger tonvikt vid moraliska
principer, objektivitet och rationalitet. Fokus ligger på sociala kontrakt, skyldighet och plikt och individuell frihet, rättvisan stärker individen samtidigt som den förstärker separationen mellan individer (ibid.). Professionella med stort fokus på rättvisa kan utifrån detta perspektiv lägga tonvikt vid mer praktiska handlingar i arbetet och kan riskera ha ett huvudsakligt fokus på att göra ”rätt” utifrån policy
istället för att fokusera på det som är etiskt ”rätt”. Banks (2012) menar att ett omsorgsetiskt fokus snarare uppmärksammar relationer mellan människor,
samarbete, kommunikation och ansvar. Omsorgen innefattas av att känna med den andra, inte utifrån att placera sig själv i den andras skor utan snarare att vara med individen på ett sätt som tillåter ett slags sammanstrålande (ibid.).
Enligt Banks (2012) är det omsorgsetiska perspektivet viktigt i arbetet med människor och kan samtidigt inte vara det enda som den professionella utgår ifrån. Denna etik riktar individen i själva relationen mellan brukare och
professionell och samtidigt behöver professionella förhålla sig till verksamhetens policys och riktlinjer. Omsorgsetik kan förstås utifrån fem grundelement.
Uppmärksamhet, att faktiskt notera omsorgsbehovet, innebär att aktivt
uppmärksamma andra och deras behov och perspektiv. Detta relateras till att bry sig om, till skillnad från det andra grundelementet av ansvar, som avser ett omhändertagande. Ansvar innebär att åta sig ansvar för omsorg då ansvaret ligger inbäddat i underförstådda handlingar utifrån kontext. Kompetens innebär det faktiska omsorgsarbetet som utförs, professionellas kompetens och möjlighet att sörja för individens behov och avser omsorgsgivande. Lyhördhet relateras till mottagandet av omsorg, lyhördhet rör responsen hos individen och
uppmärksamhet kring möjliga sårbarheter som individen har och som kan
missbrukas. Det sista och femte elementet är det som knyter ihop alla elementen, integriteten av omsorg. God omsorg kräver att de ovanstående elementen finns tillsammans och skapar då kunskap om sammanhang och kontext, vilket ger en uppfattning om kolliderande behov och strategier (ibid.).
Professionella behöver även bedöma omsorgsbehovet hos individen utifrån en social, politisk och personlig kontext. Utvecklandet av goda personegenskaper, gott omdöme, reflexivitet och kapacitet till omsorg och moralisk sensitivitet i särskilda situationer är viktiga aspekter av etiskt förhållningssätt och agerande (Banks, 2012). Falkenström (2013) menar att etik behövs för att skydda andras och den egna integriteten och den mänskliga värdigheten. Etik behövs därför för att skapa tillit och trygghet, mellan professionella och brukare och mellan professionella och verksamheten de arbetar i (ibid.). Professionella inom människovårdande verksamheter riktade till brukare möter individer som är sårbara och som ingår i en relation till professionella där tillit är viktigt. Enligt Banks (2012) är det därför viktigt att professionella har en förståelse för individens unika omständigheter i livet och att professionella ser och förstår mångfald, uttrycker omsorg och medkänsla och agerar på ett sätt som hedrar tilliten som placerats i relationen (ibid.).
Symbolisk interaktionism bildar här ett teoretiskt paraply, var begreppen handlingsutrymme och etik placeras under och som tillsammans bildar ett teoretiskt ramverk inför analysen.
4. METOD
I detta kapitel presenteras studiens process med en genomgång av metoder som använts i insamling av material. Analys av material och redovisning av
avgränsningar kommer att diskuteras och kapitlet avslutas med etiska överväganden.
4.1. Design
Larsen (2018) menar att metoden kan ses som ett redskap vilket är
tillvägagångssättet en använder för att få svar och kunskap inom ett område. Syfte och frågeställning styr valet av metod och eftersom studien ämnar undersöka ett fenomen och nå förståelse så behöver studien vara av kvalitativ natur, målet i kvalitativ metod är att nå förståelse. Dalen (2015) beskriver att kvalitativ metod fokuserar på att beskriva förhållanden en människa lever under, likväl som på betydelsen av upplevelsen. Då studiens syfte är att förstå relationen mellan
professionella och brukare så passar kvalitativ metod väl. Studien syftar analysera tidigare forskning vilket gör den till en litteraturstudie. Machi och McEvoy (2009) beskriver att en litteraturstudie syftar till att fördjupa kunskap inom ett avgränsat område. Denna studie avser fördjupa kunskap genom att skapa förståelse för relationen mellan professionella och brukare och med hjälp av en teoretisk referensram tolka och analysera själva relationen som fenomen. Det går att beskriva litteraturstudien som ett skriftligt argument där frågeställningen besvaras genom belägg baserat på tidigare forskning. Processen i utformandet av en
litteraturstudie inbegriper olika moment. Processen inleds med formulering av syfte och frågeställning och därefter görs litteratursökningar. I sökningen samlas material med vetenskaplig grund som sedan analyseras och sammanställs för att kunna presenteras som resultat (ibid.). En viktig aspekt under processen är att underbygga tolkning och analys med adekvat stöd och att studien har en tydlig koppling mellan metod och syfte (Kilbourn, 2006).
4.2 Insamling av material
Informations- och litteratursökandet har varit en väsentlig del av processen. Inledningsvis gjordes en översiktssökning som avsåg skapa en bild av hur området såg ut. Därför användes Google Scholar, sökord som användes var ”professional client relationship AND intellectual disability”. Denna sökning resulterade i flera relevanta artiklar som därefter låg till grund för kedjesökningar. Direkta sökningar genomfördes via databaserna Sociological Abstract, PsycInfo och SwePub vid flera olika tillfällen. Genom relevanta artiklar i dessa sökningar genomfördes kedjesökningar, via Google Scholar och universitetets
biblioteksdatabas Libsearch, efter rekommendation av universitetets
bibliotekarier. Under insamlingen av material lästes huvudsakligen rubriker och abstrakt, när dessa ansågs relevanta utifrån studiens syfte och frågeställningar, inkluderades dem i ett första urval. Utöver databassökningar har även litteratur som ingått under socionomutbildningen använts, likaså information från hemsidor som Malmö Stad och Socialstyrelsen.
4.3 Urval och analys
Under databassökningar valdes material som direkt berörde intellektuell funktionsnedsättning hos vuxna i relation till professionellt arbete, vilket resulterade i ett urval på elva artiklar (se tabell 1). Genom kedjesökningar och genomgång av referenslistor utökades materialet med 53 artiklar och två facklitterära texter som inledningsvis ansågs vara relevant för studien. För att studien ska vara trovärdig och tillförlitlig, enligt Curtin och Fosseys (2007) beskrivning, har triangulering varit en del av urvalsprocessen. Triangulering av data inom kvalitativ metod syftar till använda varierande insamlingsstrategier och källor för att samla information och ge ett mångskiftande perspektiv på samma fenomen. Triangulering maximerar urvalet vilket bidrar till en mer komplett förståelse för ett fenomen. Genom att jämföra texter med varandra, utifrån perspektiv och hur väl information överensstämmer i olika texter, ökar
trovärdighet och tillförlitlighet i studien. Andra aspekter som ökar trovärdighet och tillförlitlighet har inkluderats; uppmärksamhet har funnits på huruvida deltagarna har varit involverade i texternas analysprocess, i vilken utsträckning forskare och deltagare samarbetat, hur överförbart resultatet i texterna har varit samt forskarnas reflexivitet kring egen påverkan (Curtin & Fossey, 2007).
Tabell 1.
Datum Databas Avgränsningar Sökord Antal
träffar Inkluderade 2020-04-06 Sociological Abstracts Peer-reviewed År 2000 framåt
Intellectual disability AND
professionals 62 1
2020-04-06 PsycInfo Peer-reviewed
År 2000 framåt
Intellectual disability AND
quality care 15 2
Health personnel attitudes AND quality of care AND intellectual disorder
9 2
Attitude of health care personnel AND intellectual disability
180 4
2020-04-17
PsycInfo Peer-reviewed Relational ethic AND intellectual disability
14 1
2020-04-21 SwePub Peer-reviewed Professional relationships AND intellectual disability 3 1
283 11
Machi och McEvoy (2009) menar att urvalet av insamlat material behöver utgå från syfte och frågeställningar, efter datainsamling lästes materialet översiktligt och en kodning påbörjades. Berner (1989) menar att kodning är en procedur som säkerställer att all relevant information får en möjlighet att noteras och påverka analysen. Studiens utgångspunkt är att uppbringa en kvalitativ bild av området som i förlängningen ämnar skapa en djupare förståelse. Larsen (2018) beskriver att urvalet av variabler är av vikt och att forskaren kan vara hjälpt av att fundera över vilken slags information den vill ha. Kodningen utgick från studiens syfte och frågeställningar med tonvikt på brukare, relation samt bärande aspekter som är betydelsefulla för relationen. Under vidare kartläggning av materialet lästes allt material mer noggrant och en kategorisering påbörjades som syftade till att vara ett underlag till vidare analys. Efter en andra läsning exkluderades 31 artiklar eftersom de inte motsvarade inklusionskriterierna. Kvar fanns sedan 22 artiklar vilka utgör studiens resultat.
Larsen (2018) menar att en innehållsanalys syftar till att identifiera mönster, samband och gemensamma drag eller skillnader och är ett av de mest använda analyssätten. Efter datainsamling kodas texter och klassificeras sedan i teman eller kategorier. Datamaterialet sorteras sedan enligt dessa kategorier och granskas för att identifiera meningsfulla mönster eller processer. Identifierade mönster
utvärderas mot befintlig forskning och teorier vilket skapar ny kunskap (ibid.). Kategorier och teman skapades med utgångspunkt i studiens syfte och
frågeställningar och materialet kodades. Kodningen gjordes enligt Graneheim och Lundmans (2004) tillvägagångssätt då varje kod relaterade till samma centrala mening som i denna studie berörde relationens mening mellan professionella och brukare. Analysen fokuserade på både det synbara och det underliggande
behöver avgöra fokus i innehållsanalysen då analys kan göras på synbart eller underliggande innehåll. En analys av synbart innehåll innebär att beskriva det som framgår i texten utifrån självklara komponenter medan en analys av det
underliggande innehållet fokuserar på tolkning av den underliggande meningen med texten. Koderna kan ses som verktyg som används vid reflektion då det sätts en etikett på sammansatt mening vilket möjliggör att texten reflekteras kring på ett nytt sätt. Kategorier som förhållningssätt, relation, handlingsutrymme och omgivningsfaktorer skapades. Graneheim och Lundman (2004) menar att
skapandet av kategorier är en grundläggande del av innehållsanalysen. Innehållet i en kategori delar en samhörighet och svarar på frågan ”vad?”. Tematisering av innehåll är ett sätt att sammankoppla underliggande mening i kategorier, ett tema svarar på frågan ”hur?” (ibid.). Två huvudteman identifierades utifrån den tematiska analysen, vilka är 1) Relationens betydelse; och 2) Professionellas handlingsutrymme. Till varje huvudtema skapades även underteman.
4.4 Forskningsetiska frågor
Widerberg (2002) menar att forskning handlar om val och att god forskning genomsyras av genomtänkta och välgrundade val. Enligt Vetenskapsrådet (2017) handlar forskningsetik om etiska överväganden som berör dem som medverkar i forskningen och etikarbetet i forskning är en kvalitetsaspekt. Kilbourn (2006) beskriver vikten av etiskt förhållningssätt och menar att det rör insikt om egen makt och privilegier, förståelse för etiska koncept samt att agera etiskt i sitt arbete. Då studiens material består av tryckta, offentliga texter har inget samtycke från forskare behövts. Intentionen är att presentera studien och dess process med så stor tydlighet som möjligt och att använda insamlat material på ett ansvarsfullt sätt. Under insamlingen av material har det funnits en beredskap att utesluta artiklar som inte uppfyllde de forskningsetiska principerna, dock fanns inga sådana artiklar i materialet.
I Vetenskapsrådet forskningsetiska principer (2002) konkretiseras fyra allmänna huvudkrav på forskning; informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren informerar deltagare om studiens syfte samt frivilligheten i att medverka. Detta krav berör inte denna studie då information endast samlats in genom texter. Kravet på samtycke är inte heller relevant för denna studie då det innefattar godkännande och möjlighet till att bestämma villkor för deltagarna. Konfidentialitetskravet berör sekretess och tystnadsplikt och att deltagare inte ska kunna identifieras, då denna studie endast skriver ut namn på forskare som publicerat sin forskning berör inte detta krav denna studie. Likaså är
nyttjandekravet, som syftar till att information som framkommer i en studie inte får användas i annat syfte än att bedriva forskning, mindre relevant i en
litteraturstudie.
5. RESULTAT OCH ANALYS
I detta kapitel presenteras studiens resultat och analys. Under analysen framkom att relationen mellan brukare och professionella har en stor påverkan på brukares livsvillkor. Vidare framkom att professionellas handlingsutrymme är en särskilt viktig aspekt för att relationen mellan professionella och brukare ska kunna upprätthållas och utvecklas. Två huvudteman identifierades utifrån den tematiska
analysen, vilka är (1) Relationens betydelse; och (2) Professionellas
handlingsutrymme. Dessa två huvudteman ligger i linje med frågeställningarna utan att det varit en omedelbar avsikt. Till de två huvudtemana finns även underteman:
1. Relationens betydelse
• En god relation – ett etiskt perspektiv
• Handlingsutrymme som medel för en god relation • Relationen som redskap – ett etiskt perspektiv • Handlingsutrymme skapar relationen
2. Professionellas handlingsutrymme
• Individuella aspekter av etiskt handlingsutrymme
• Omgivningens påverkan på individens etiska handlingsutrymme • Barriärer och svårigheter
5.1 Relationens betydelse
Symbolisk interaktionism ger det mänskliga samspelet en central plats i
förståelsen av sociala interaktioner. Genom andra ser vi och skapar vi oss själva och placerar även oss själva i en kontext. Utifrån denna kontext kan relationer bidra till ett sammanhang och ökar brukarens välmående och välbefinnande. I detta avsnitt presenteras perspektiv på relationen mellan professionella och brukare.
En god relation – ett etiskt perspektiv
Johnson et al. (2012a) menar att det går att utröna processer som stärker en positiv och god relation mellan brukare och professionella. En viktig process rör
professionellas förhållningssätt och sätt att se och uppfatta brukaren på. När professionella ser individualitet hos brukare och applicerar positiva attribut på brukarens personlighet och individ så engagerar sig professionella mer i att interagera med brukaren. Utmanande beteende kan hanteras av professionella genom att de ser beteendet som ett uttryck för självbestämmande och förhåller sig positiv till individen som en unik person, trots svåra situationer som kan komma ur utmanade beteende. När professionella kan ha en positiv syn på brukaren, fokus och förståelse för individualitet och en syn som ser brukarens nyanser och komplexitet så ökar professionellas egna glädje och tillfredsställelse med arbetet (ibid.). När professionellas bemötande utgår från egna etiska värderingar främjas en god relation. Etiskt reflekterande utifrån den professionellas yrkesroll och uppmärksamhet på den emotionella energin som skapas i relationen kan också ligga till grund för en god relation. När rollerna i relationen uppmärksammas utifrån etiska aspekter skapas ett mål som erkänner individualitet och det unika hos brukaren.
Hermsen et al. (2014) menar att skapandet av en relation som erkänner brukaren och som definieras av tillit behöver ha en bas av, vad Hermsen et al. (2014) kallar ”professional loving care”. Denna bas kan förstås som en medkänsla för brukare, vilket kräver en genuin kontakt och tillit i relationer (ibid.). Medkänslan kan liknas vid en etisk relationsaspekt i relationen mellan professionell och brukare, hur professionella förhåller sig till brukare. Hermsen et al. (2014) förklarar vidare att medkänsla för brukare påverkas av professionellas egna motivation, inspiration och passion för sitt arbete. Motivationen rör hur professionella ser på sitt arbete och kan liknas vid känslan av ett socialt ansvar och en solidaritet med utsatta. Inspiration kan upplevas när professionella upplever ett utbyte, dvs en känsla av
att förverkligande som ett resultat av arbetet. Detta engagemang i arbetet kan även skapas genom den professionellas egna utveckling i sin yrkesroll (ibid.). När den personliga inställningen till relationen är en viktig faktor i arbetet främjas en god relation till brukare. När inställningen hos professionella genomsyras av etiska värderingar som solidaritet och individualitet skapas positiv emotionell energi i relationen. Detta ökar professionellas motivation och genererar en känsla av personlig och professionell utveckling. Professionella kan då uppleva en stolthet vilket påverkar den professionellas självsystem positivt.
Hermsen et al. (2014) beskriver att utforskandet av yrkesidentitet, yrkeskunskap och egna styrkor och begränsningar ger professionella möjlighet att fortsätta ge god omsorg, både till brukare och även till sig själva. En strävan efter att vilja göra ett gott arbete kan kopplas ihop med passion, likaså en strävan efter att göra något gott för någon annan. Passion och entusiasm i arbetet kan spegla
professionellas värderingar och människosyn och växer när professionella upplever att de arbetar efter värderingar som är grundläggande inom socialt arbete. Dessa egenskaper hos professionella främjar en god relation som bygger på tillit, flexibilitet och humor samtidigt som den har en passande professionell distans (ibid.). När egenskaper ligger i linje med ett omsorgsetiskt perspektiv skapas ett etiskt handlingsutrymme hos professionella och kan påverka
professionellas egna känslor liksom relationen till brukare. Enligt Wilson, Clegg och Hardy (2008) är relationen mellan professionell och brukare väldigt viktig för ett etiskt yrkesutövande då den ger den professionella en djupare förståelse för brukarens liv. Denna förståelse kan liknas vid ett verktyg som används för att öka livskvaliteten hos brukaren (Wilson, Clegg & Hardy, 2008).
Ett etiskt perspektiv möjliggör relationer mellan professionella och brukare som baseras på tillit och gemenskap och som kan stärka en känsla av samhörighet hos brukare. Etiken i relationen skapar även en medvetenhet hos professionella som kan medverka till självutveckling i yrkesrollen och ett förverkligande av
grundläggande humanistiska värderingar.
Handlingsutrymme som medel för en god relation
Enligt Johnson et al. (2012a; 2012b) är den sociala interaktionen en process som stärker relationen positivt. Den sociala interaktionen rör det som sker mellan professionella och brukare när det finns möjligheter att dela stunder som innefattas av mer än bara arbetsrelaterade uppgifter. Att umgås och ha kul tillsammans skapar en närvaro som kan se väldigt olika ut beroende på vem som ingår i den och relationen mellan parterna. Samvaron behöver vara dynamisk och kan kräva att professionella bjuder på sig själva vilket stärker ett emotionellt band (ibid.). Professionella har i sitt handlingsutrymme möjlighet att aktivt arbeta för att skapa en god relation, professionella kan medvetet använda sig själva som ett medel i främjandet av god social interaktion. När detta sker kan själva relationen skapa en mening och ses som ett ändamål i arbetet.
Johnson et al. (2012a; 2012b) menar att professionella behöver förstå att omsorgen och stödet inte endast behöver bestå av att stötta brukaren i att vara aktiv och självständig utan att den relationella delen av arbetet kan främja
brukarens möjligheter att utveckla och upprätthålla relationer. Detta arbete kan ses som en del av att arbeta för social inklusion. Upplevelsen av en emotionell
koppling mellan professionella och brukare påverkar också relationen positivt och detta tillsammans med ett individuellt synsätt på brukare skapar en känsla av
