Vad vet du om handhygien?

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

51-60 p Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

Januari 2007 e-post: postmasterhs.mah.se

Hälsa och samhälle

VAD VET DU OM

HANDHYGIEN?

EN KVALITATIV STUDIE OM

SJUKSKÖTERSKANS KUNSKAP ANGÅENDE

HANDHYGIEN

RUNGRAVEE BLIXT

EWA EKELUND

VAD VET DU OM

HANDHYGIEN?

EN KVALITATIV STUDIE OM

SJUKSKÖTERSKANS KUNSKAP ANGÅENDE

HANDHYGIEN

RUNGRAVEE BLIXT

EWA EKELUND

Blixt, R & Ekelund, E. Vad vet du om handhygien? En kvalitativ studie om sjuksköterskans kunskap angående handhygien. Examinationsarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2007.

Sjuksköterskans arbetsmiljö innebär ständig kontakt med bakterier och andra mikroorganismer. I denna miljö utgör händerna det viktigaste arbetsredskapet, men är samtidigt den största källan till smittspridning. Noggrannhet när det gäller handhygien är därför av största vikt i vårdandet av sjuka människor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjuksköterskans kunskap om handhygien utifrån Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005). En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes med urval av 21 sjuksköterskor. Datainsamling bestående av enkät med öppna frågor utfördes på två kirurgiska respektive medicinska avdelningar på ett sjukhus i södra Sverige. Resultatet visar bristfällig kunskap rörande handtvätt, handdesinfektion och hur handskar ska användas. Däremot har majoriteten god kunskap om naglars utseende och att smycken inte bör användas inom vården. Urvalet kan dock ses som något litet för att långt-gående slutsatser av framtaget resultat ska kunna dras. I framtida forskning med större urval finns möjlighet till ett mer trovärdigt resultat.

Nyckelord: handdesinfektion, handhygien, handtvätt, kunskap, sjuksköterska, yrkeserfarenhet,

WHAT DO YOU KNOW ABOUT

WHAT DO YOU KNOW ABOUT

WHAT DO YOU KNOW ABOUT

WHAT DO YOU KNOW ABOUT

HAND HYGIENE?

HAND HYGIENE?

HAND HYGIENE?

HAND HYGIENE?

A QUALITATIVE STUDY OF NURSES

KNOWLEDGE ABOUT HAND HYGIENE.

RUNGRAVEE BLIXT

EWA EKELUND

Blixt, R & Ekelund, E. What do you know about hand hygiene?. A qualitative study of nurses knowledge about hand hygiene. Degree project, 10 credit points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2007

A nurse working environment means a constantly in contact with bacteria’s and other micro organism. In this environment the hands represent the most important working tools, but they are also the largest disease transmission sources. A thorough hand hygiene procedure considers therefore of great importance in the care of illness. The aim of this study was to assess nurses’ knowledge regarding hand hygiene by means of the Handbook for healthcare workers (2005). The empirical study with a qualitative approach was carried out among 21 selected nurses. The collection of data was a survey with open questions handled to two surgical respective medical wards at a hospital in southern of Sweden. The result showed a lack of knowledge concerning hand washing, hand disinfections and gloves should be used. However a majority showed a good knowledge of nails and jewellery wear in care taking work. The small population of this study must be considered as insufficient to represent far-reaching conclusion of the study result. Future research with a larger population could possible present a more reliability result.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Aseptik inom vården 8

Utförande av handhygien 8 Handtvätt 8 Handdesinfektion 9 Handskar 10 Naglar 10 Smycke 10 Erforderlig kunskap 10

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 11

METOD 11

Urval och datainsamling 12

Etiska överväganden 12

Genomförande 12

Analys och databearbetning 13

RESULTAT 13

Kunskap om handtvätt 13

Kunskap om handdesinfektion 14

Kunskap om handskar 15

Kunskap om naglars utseende 15

Kunskap om användandet av smycken 15

Aktuell kunskap 16 DISKUSSION 18 Metoddiskussion 18 Urval 18 Genomförande 18 Analysmetod 20 Resultatdiskussion 20 Kunskap om handtvätt 21 Kunskap om handdesinfektion 22 Kunskap om handskar 22

Kunskap om naglars utseende 23

Kunskap om användandet av smycken 23

Aktuell kunskap 23

SLUTORD 24

REFERENSER 25

INLEDNING

Hygienens betydelse för att minska smittspridning och infektioner har länge varit kända genom forskning av bland annat Semmelwiess och Nightingale. Redan de gamla grekerna förstod sambandet mellan hygien och hälsa och uppkallade häls-ans gudinna inom mytologin för Hygiena. Det råder därför inget tvivel om att aseptiken utgör en av grundstenarna inom omvårdnadsarbetet. Trots förnyad tek-nik och effektivare metoder att bota sjukdomar är ett aseptiskt förfarande lika viktigt, om inte viktigare nu än förr. Människor reser mer och tar med sig smittor från andra länder, samtidigt som fler multiresistenta bakterier etablerar sig (Kristoffersen, 2002).

Lam et al (2004) och Schöbel (2005) påvisade brister i kunskap gällande hand-hygien hos vårdpersonal. Även Löfberg & Sevelius (2006) observerade att vård-personalen inte utförde handhygien enligt Handbok för hälso- och sjukvårds-personal (2005). Som möjlig orsak till dessa brister anfördes avsaknad av kun-skap.

För att undersöka detta påstående, har studie genomförts om huruvida sjuksköter-skor på UMAS innehar den kunskap som erfordras, och om så inte är fallet, vari bristerna ligger. För att avgränsa arbetet och lägga fokus på ett specifikt fenomen, innefattar begreppet aseptiskt förfarande i denna studie endast handhygien och användandet av handskar.

BAKGRUND

Årligen drabbas cirka tio procent av de patienter som vårdas på sjukhus, av sjuk-vårdsrelaterade infektioner, skriver Socialstyrelsen (1998:12). Detta leder till stora kostnader för samhället i form av förlängda vårdtider och fördyrad vård (a a). Exakt hur många av dessa infektioner som skulle kunna förhindras genom att personalen utförde basal handhygien enligt Handbok för hälso- och sjukvårds-personal (2005), är omöjligt att säga. Klart är dock att händerna är den vanligaste smittvägen inom sjukvården, och att inte utföra handhygien kan orsaka patient-erna onödigt lidande.

Sjukhusmiljön innebär i sig själv en ökad riskfaktor när det gäller smittspridning, eftersom många människor befinner sig tätt tillsammans i begränsade utrymmen (Kristoffersen, 2002). Samtidigt ökar effektivitetskraven på sjukvården kraftigt, vilket innebär att det inte finns resurser att möta behov och efterfrågan. Platsbrist på sjukhusen leder till att smittade patienter inte alltid kan isoleras, utan patien-terna hamnar på salar som inte är anpassade för infektionsvård (Sahlqvist, 2002). Sjuka personer har dessutom ett sämre immunförsvar som gör dem mindre motståndskraftiga mot infektioner. Några av de sjukdomar som innebär sänkt immunförsvar är t ex tumörsjukdomar, dåligt reglerad diabetes, olika cirkulations-rubbningar och brännskador. Även äldre och undernärda personer har sämre motståndskraft, vilket också gäller för tidigt födda barn (Kristoffersen, 2002). Dessutom kan en del behandlingsmetoder såsom injektioner och infusioner, utgöra en ökad risk för infektion, eftersom huden utsätts för skada.

Noggrannhet när det gäller handhygien är därför av största vikt i vårdandet av sjuka människor (Kristoffersen, 2002).

Historia

Under historiens gång är det tre personer som speciellt lyft fram hygienens och aseptikens betydelse inom sjukvården. Dessa är Semmelwiess, Lister och Nightingale.

Ignaz Semmelwiess arbetade under mitten av 1800-talet som läkare på ett sjukhus där det fanns två förlossningssalar. I den ena tjänstgjorde barnmorskor, och i den andra tjänstgjorde läkare. I den sistnämnda förlossningssalen var dödligheten betydligt högre än i den förstnämnda. Det var så markant att kvinnorna själva bad att bli förlösta i den sal där barnmorskorna assisterade vid förlossningen.

Semmelwiess observerade fenomenet och fann att läkarna inte tvättade sina händer efter utförd obduktion, utan gick direkt till den födande kvinnan. Efter denna upptäckt införde Semmelwiess regler som gick ut på att alla skulle tvätta sig med tvål och klorvatten efter utförda obduktioner (Haeger, 1988).

Joseph Lister, en skotsk läkare som levde och verkade i mitten av 1800-talet, uppfann en metod som förhindrade mikroorganismernas förruttnelseprocess i kirurgiska sår. Listers desinfektionsmetod bestod i att bespruta bandage och kirur-giska instrument med karbolsyra. Detta visade sig ha en drastisk inverkan på sår-feber, och dödstalet vid operationer sjönk. Desinfektionsmetoden fick snabbt spridning över världen och innebar en revolution inom kirurgin (Erikson & Erikson, 2002).

En annan pionjär inom aseptikens område var Florence Nightingale. Då hon som 34-årig sjuksköterska reste till Krim på den brittiska regeringens inrådan, möttes hon av kaotiska förhållanden. Smuts och misär rådde, och soldaternas dödstal var högt. Florences Nightingale införde då hygieniska åtgärder som resulterade i en dramatisk minskning av antalet döda soldater. Denna upplevelse resulterade senare i boken Notes on Hospitals som utkom år 1859 (Kristoffersen, 2002). Sjuksköterskeyrket är som praktiskt yrke gammalt, men ungt som vetenskaplig disciplin. Det var under 1950-talet som synen på yrket förändrades. Från att ha värderat praktiska färdigheter och ett gott handlag som viktiga egenskaper hos sjuksköterskan, lyftes istället det teoretiska kunnandet fram. Detta ledde till en professionalisering och ett vetenskapliggörande av yrket hos nutida sjuk-sköterskor, vilket innebar ökade krav på sjuksköterskans kunskaper. (Kristoffersen, 2002). I denna kunskap ligger att ta del av ny forskning

beträffande handhygien, samt att i praktiken noggrant utföra alla moment av basal handhygien.

Smittspridning

För att smitta ska uppstå, måste följande faktorer finnas tillgängliga: smittämne, smittkälla, smittväg och smittmottagare. Smitta kan spridas genom kontakt via luften, blod, insekter, moderkakan och peroralt. Av dessa utgör kontaktsmitta via händer den vanligaste smittvägen inom sjukvården. Detta sker såväl direkt när smittämnet överförs från smittbärare till smittmottagare, som indirekt från föro-renad utrustning till smittmottagare (Kristoffersen, 2002).

Luftsmitta överförs via droppar och damm. När människor nyser eller hostar överförs mängder av mikroorganismer till luften. Dessa kan sväva runt under lång tid och förorsaka friska personer infektionssjukdomar. Damm som finns i smut-siga sängkläder kan också innehålla smittsamma mikroorganismer (Kristoffersen, 2002).

Vatten och föda kan förorsaka gastrointestinal smitta. I fattiga länder badar människor och tvättar kläder i samma vatten som de dricker. Detta gör att bak-terierna frodas. Genom att äta mat som inte tillagats korrekt, kan bakterier överleva och orsaka svåra infektioner. Blodburen smitta innebär att mikroorga-nismer överförs från en individ till en annan, genom blod och blodprodukter. Vid vektorssmitta överförs smitta genom insekter, som t ex malaria via myggor och borrelia från fästingar (Erikson & Erikson, 2002).

Patogena mikroorganismer

Adams & Marrie (1982) påpekade att en stor mängd patogena bakterier kan uppvisas på vårdpersonalens händer under utfört vårdarbete. Dessa bakterier har olika virulens, det vill säga förmåga att få fäste och föröka sig i vävnaderna. Även virussmittor, framförallt rhinovirus och adenovirus, sprids via händer. Nedan följer en utförligare presentation av smittsamma mikroorganismer som överförs genom handkontakt.

Staphylococcus aureus även kallad ”det gyllengula varets bakterie” trivs i hud och slemhinnor, men angriper även blodbanor och benvävnad. S.aureus tillhör inte hudens normalflora, utan är alltid patogen. Hälften av alla friska personer är bärare av mikroorganismen, och hos sjukvårdspersonal är s.aureus den mest före-kommande bakterien (Larson et al, 1998). Den vanligaste smittvägen är den indirekta kontaktsmittan när bakterien sprids från infektionshärd via händer till ett rent sår. Vanliga infektioner, orsakade av s.aureus är infektion i operationssår, sår efter trauma, varböld, nagelbandsinfektion, svinkoppor och sepsis (Erikson & Erikson, 2002).

Staphylococcus epidermis tillhör hudens normalflora och finns speciellt i talg- och svettkörtlar. S.epidermis producerar ett slem som får bakterierna att fästa på hud-ytor och annat material. S.epidermis smittar endogent genom att hudbakterier tränger ner i vävnad och blodbana, samt exogent när resistenta bakterier överförs från person till person oftast via orena händer. Vanliga infektionstillstånd föror-sakade av s.epidermis är sepsis, endokardit, ledprotesinfektion och peritonit. Methicillinresistenta stafylokocker, förkortat MRSA är stafylokocker som är resistenta mot penicillin. MRSA har stor spridningsförmåga och sprids oftast via händer. Vid MRSA-infektion krävs skärpta hygienrutiner, i vilken handhygien är den viktigaste, för att förhindra vidare smittspridning (Erikson & Erikson, 2002). Streptococcus pyrogenes orsakar 90 % av alla streptokockinfektioner hos

människan, och kräver fuktig och näringsrik miljö för att föröka sig. Bakterien smittar i första hand via direkt och indirekt kontakt genom droppar och hudyta. S.pyrogenes orsakar halsfluss, sepsis, scharlakansfeber och rosfeber (Erikson & Erikson, 2002).

Pseudomonas kallas det blå-gröna varets bakterie på grund av att den bildar ett specifikt färgämne. Smittvägen för bakterien är i första hand endogen. Det vill säga, den sprids från patientens tarm via händer till urinvägar och sår (Erikson & Erikson, 2002). Bakterien trivs i mörka, fuktiga utrymmen som under ringar och handklockor (Hoffman et al, 1985).

Rhinovirus orsakar förkylning och ger upphov till symtom som snuva, nästäppa och hosta. Viruset överförs genom att infekterad person snyter sig och därefter skakar hand med annan person så att smittan förs vidare. Rhinovirus kan överleva på huden i flera timmar, varvid smittsamheten är hög. Adenovirus är ett virus som bland annat sprids via händer och orsakar infektion i luftvägar, ögats bindhinna och mag-tarmkanal (Erikson & Erikson, 2002). Rhino- och adenovirus tillhör gruppen icke höljeförsedda virus vilket gör att de är mindre känsliga för alkohol-desinfektion. Rekommenderad profylax är därför handtvätt med tvål innan desinfektion (Bellamy et al, 1993).

Aseptik inom vården

Ett aseptiskt tillvägagångssätt inom sjukvården innebär att bygga barriärer mellan det friska och det smittade (Erikson & Erikson, 2002). Detta görs bland annat genom korrekt utförd handhygien, korrekt hantering av avfall, oren utrustning, engångsutrustning med mera. Ett aseptiskt förhållningssätt är av största vikt, eftersom det inom sjukhusmiljön finns en större ansamling av patogena ämnen än i andra miljöer (Kristoffersen, 2002). Därför gäller basala hygienrutiner enligt Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005) för att förhindra smittspridning, i all form av vård och omsorg. Rutinerna syftar till att förhindra direkt kontakt-smitta, mellan personal och patient, och indirekt kontaktsmitta mellan patient och personalens kläder.

Utförande av handhygien

Handbok för hälso- och sjukvård (2005) har använts som referens för hur korrekt utförd handhygien ska utföras. Handbok för hälso- och sjukvård (2005) är antagen av Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet och gäller överallt där vård och omsorg bedrivs. Där finns precisa anvisningar om när och hur vårdperso-nal ska utföra handhygien. Dessa anvisningar överensstämmer med litteratur inom sjuksköterskeprogrammet som Klinisk mikrobiologi av Erikson & Erikson (2002) och Allmän omvårdnad av Kristoffersen (2002), och ska åtföljas av

sjuksköterskestudenter inom klinisk utbildning.

Handtvätt

Enligt Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005) ska handtvätt tillämpas endast när händerna är smutsiga så att det syns och känns, samt vid misstanke om virusorsakad diarré. Sickbert-Bennet et al (2005) påvisade i en studie av

sjukvårdspersonal att handtvätt med icke desinfekterad tvål gav bättre resultat när det gällde att avdöda virus, än enbart användning av desinfektion. Kristoffersen (2002) tar upp specifika tillfällen när handtvätt ska utföras, som efter toalettbesök, efter användning av näsduk och efter hårborstning. Handtvätt utförs genom att händerna sköljs i rinnande vatten, och därefter tvålas in med ren och flytande tvål som inte är desinfekterande. Flytande tvål används inom vården på grund av sin skonsamhet mot huden och hygieniska förvaring. Den framställs av kokosolja

eller palmkärnsolja som gör att surhetsgraden sänkts utan att den renande effekten påverkas (a a). Därefter torkas händerna ordentligt torrt med fabriksrent papper och desinfekteras (Erikson & Erikson, 2002). Ojajärvi et al (1980) påvisade i en studie av sjukvårdspersonal vikten av att ha torra händer, eftersom en större mängd bakterier överförs på fuktiga händer än på torra.

Att tvätta händerna innebär ofta stora påfrestningar på huden, då talglagret som håller huden smidig tvättats bort (Kristoffersen, 2002). Handbalsam ska därför användas vid behov, för att huden inte ska torka ut och ge upphov till sprickor (Erikson & Erikson, 2002). Förr rekommenderades handtvätt med flytande tvål och vatten som den viktigaste metod för att hindra smittspridning. Denna procedur kunde upprepas ett flertal gånger under ett arbetspass. Handdesinfektions ansågs inte nödvändigt vid basalt omvårdnadsarbete (Josephsen & Schöyen, 1988). Motsatt resultat uppvisade Ojajärvi et al (1977) som menade att upprepad handtvätt ofta leder till torr och irriterad hud, vilket i sin tur leder till ökad bakterieansamling.

Handdesinfektion

Desinfektion används för att avlägsna de transidenta bakterierna. Transidenta bakterier utgörs av patogena och opatogena mikroorganismer som personer nyligen varit i kontakt med (Erikson & Erikson, 2002). Ojajärvi et al (1980) påvisade att enbart alkoholdesinfektion minskade mängden bakterier lika mycket som tvåltvätt åtföljd av desinfektion. Enligt Handbok för hälso- och

sjukvårdspersonal (2005) bör handdesinfektion ske före rent och efter smutsigt arbete, samt före och efter patientkontakt. Enligt Kristoffersen (2002) bör handdesinfektion utföras med handsprit innan påbörjad, och efter avslutad arbetsuppgift. Desinfektion bör ske även mellan olika arbetsmoment hos samma patient, såväl som vid olika patienter (a a). Detta rekommenderar även Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005) som gör tillägget att desinfektion också bör ske efter användandet av handskar. Doebbeling et al (1988) påvisade i en studie av sjukvårdspersonal att desinfektion av händer bör ske efter handskan-vändning, på grund av att bakterier ansamlas på förorenade handskar och överförs till huden när handskarna tas av.

Enligt Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005) fylls den kupade handen med minst två milliliter handdesinfektionsmedel vid desinfektion. En riklig mängd desinfektionsmedel är av vikt, eftersom medlet ska gnidas in överallt på händer och underarmar. Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005) be-skriver desinfektionsprocessen med början av fingertopparna, sedan huden mellan fingrarna och tumgreppet, därefter avslutas proceduren med underarmarna. Att just nämnda områden av handen specificeras beror på att flertalet undersökningar visade att dessa lätt glöms bort vid utförd handhygien. Samma undersökningar visade att frekvensen av otillräcklig rengöring av underarm är högst (Erikson & Erikson, 2002). Desinfektionsmedlet gnids in i huden tills alkoholen avdunstat, och handen känns ordentligt torr. Meers et al (1978) påstod i en studie gjord på sjukvårdspersonal att alkoholbaserad handdesinfektion är att föredra framför handtvätt, eftersom produkten innehåller återfettande medel. Detta återfettande ämne består av t ex glycerol, som minskar risken för narig och sårig hud (Kristoffersen, 2002).

Handskar

Syftet med användning av handskar är att minska förorening av händerna för att skydda den egna personen, samt sin omgivning vid kontakt med smittämne (Kristoffersen, 2002). Handskar utgör dock ingen absolut barriär och handdes-infektion ska därför alltid utföras före och efter handskanvändning. Enligt Landstingets riktlinjer för smittskydd på Jönköpings läns webbsida (06-12-18) är handskar ett komplement och inte en ersättning för handhygien. För att

handskarna ska utgöra ett fullgott skydd ska handskarna ha en god passform. Enligt Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005) bör handskar användas vid kontakt med kroppsvätskor som kräkning, urin, avföring, blod och sekret. Därefter ska handskarna kastas direkt.

Naglar

Mc Ginley et al (1988) menade i studie av sjukvårdspersonal att den största bakteriekoncentrationen finns under naglarna. Naglarna ska därför hållas korta och rena, och varken färgat nagellack eller lösnaglar ska förekomma enligt Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal (2005). Dock nämner Kristoffersen (2002) att nagellack inte bör förekomma oavsett med eller utan färg eftersom det medför en glatt yta där bakterier lättare kan få fäste. Ett nedslitet nagellack leder dessutom till ökad ansamling av smuts och bakterier (a a).

Smycken

Smycken såsom ringar och armbandsklockor bör inte användas under vårdarbetet, eftersom det utgör en samlingsplats för smuts. Smuts som finns under smycken avhjälps inte av handtvätt och desinfektion, utan orenheten hålls kvar och kan förorsaka smittspridning (Kristoffersen, 2002). Studier av sjukvårdspersonal, gjorda av Kelsall et al (2006) visade att även om ringar avlägsnas i anslutning till handdesinfektion, reducerades mängden bakterier i mindre utsträckning, än om smycken inte burits. En anledning till detta är att användning av smycken skapar en tät och fuktig miljö där bakterier kan frodas (Kristoffersen, 2002).

Erforderlig kunskap

Inom sjuksköterskeutbildningen har vikten av rätt utförd handhygien poängterats i såväl kurslitteratur som föreläsningar och klinisk utbildning. I kursplanens mål-beskrivning står att sjuksköterskestudenten ska kunna genomföra omvårdnads-arbetet på ett säkert sätt, utifrån hygieniska och aseptiska metoder, efter avslutad utbildning. På liknande sätt uttrycker kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor att sjuksköterskan ska ha förmåga att följa gällande riktlinjer och rutiner. Sjuk-sköterskan ska även arbeta utifrån hygieniska principer och rutiner, samt före-bygga smitta och smittspridning (SOSFS 1995:5). I smittskyddslagen (2004:168) poängteras vikten av att hälso- och sjukvårdspersonal är uppmärksamma på förekomst av smittsamma sjukdomar och vidtar de åtgärder som krävs ur smitt-skyddssynpunkt.

Enligt såväl målbeskrivning för sjuksköterskeutbildning, kompetensbeskrivning av färdig sjuksköterska, samt lagar gällande sjukvårdspersonal betonas nöd-vändigheten av kunskap inom vårdhygienens område. Trots det visade en studie av vårdpersonal anställda inom kommun och landsting och som fokuserade på eventuella kunskaper angående handhygien, att de saknade tillräcklig kompetens

för att förhindra smittspridning (Schöbel, 2005). Föreliggande studie fokuserar på sjuksköterskors eventuella kunskap angående handhygien, och gör inte någon jämförelse mellan olika arbetsgivare.

Lam et al (2004) studerade kunskapens betydelse för att utföra föreskrivna

handhygienrutiner på en intensivvårdsavdelning. Studien observerade personalens handhygien enligt följande aspekter när, hur, och vid vilka tillfällen, och fann då uppenbara brister. Personalen genomgick därefter utbildning om aseptik och vårdhygien, varvid Lam åter observerade dem. Studien påvisade då en kraftig förbättring angående handhygien, vilket ledde till slutsatsen att kunskap är något som ständigt måste uppdateras. I föreliggande studie studeras inte praktiskt utförande, inte heller jämförs utförande av handhygien före och efter under-visning. Istället syftar studien till att undersöka om sjuksköterskor har teoretisk kunskap om handhygien enligt Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005). Gilmour & Hughes (1997) visade i en studie av vårdpersonal att det krävs en regelbunden uppdatering av kunskap för att utföra en god handhygien. Trots detta genomfördes inte uppdatering av handhygien i tillräckligt hög grad, vilket kan tolkas som att handhygien utfördes enligt rutin och gamla traditioner snarare än nya forskningsrön (a a). För att undersöka om så är fallet även bland

sjuksköterskor på UMAS, undersöktes i denna studie om uppdatering av kunskap sker regelbundet och i så fall hur.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskans kunskaper om handhygien.

Frågeställningar:

• Har sjuksköterskor kunskap om handhygien enligt de föreskrifter som råder?

• Anser sjuksköterskor själva att de har tillräcklig kunskap inom detta område, eller anser de att kunskapen kan förbättras?

Med tillräcklig kunskap menas i denna studie kunskap om riktlinjer för handhygien enligt Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal(2005).

METOD

För att konkretisera studiens syfte samt få svar på givna frågeställningar, valdes en empirisk studie med kvalitativ ansats. En passande arbetsmetod är av största vikt, för att garantera vetenskapliga kriterier i kvalitativa studier (Hartman, 2004). Val av datainsamlingsmetod för genomförande av studie diskuterades utifrån olika metoder. Enkät valdes för att studiens syfte kräver ett större urval än som går att täcka med tidsödande kvalitativa intervjuer, samt vetskapen om att

enkät-frågor går snabbare att administrera och analysera (Kvale, 1997). Frågeformuläret innehöll totalt 16 öppna frågor vilka indelades i fyra olika avsnitt. Pilottest för att pröva frågornas utformning samt tidsram rekommenderas av Bell (1995) vilket dock inte genomförts i föreliggande studie.

Urval och datainsamling

Urvalet bestod av 21 sjuksköterskor, verksamma dagtid på två kirurgiska och två medicinska avdelningar vid universitetssjukhuset i Malmö. Författarnas önskemål var att urvalet skulle inkludera så stor variation som möjligt gällande kön, ålder, utbildning och yrkeserfarenhet, då Osborne (2003) visade i studie av vårdpersonal att dessa demografiska skillnader påverkade följsamheten till att uppdatera kun-skapen om handhygien. Urvalet av deltagande sjuksköterskor gjordes genom förfrågan av avdelningschef och skedde på frivillig basis.

Enkätformulären distribuerades i enskilda kuvert till respektive avdelningschefer, för att sedan vidarebefordras till tjugo sjuksköterskor. Eftersom ingen personlig kontakt mellan författare och respondenter upprättades, bifogades ett informa-tionsbrev om studiens syfte (se bilaga 1). Brevet uttryckte i enkla ordalag, en förfrågan om frivillig medverkan och försäkran om anonymitet (Bell, 1995). Premissen var att enkäten (se bilaga 2) skulle besvaras enskilt inom en tidsram av 20 minuter, utan tillgång till information gällande handhygien. Med tillgång till information menas datainformation, litteratur och muntlig upplysning. Efter ifylld enkät återlämnades den i tillslutet kuvert till respektive avdelningschef.

Etiska överväganden

Enligt gällande regler begärdes skriftligt tillstånd hos berörda verksamhetschefer på medicinsk respektive kirurgisk avdelning. Tillstånd ansöktes även hos lokala etikprövningsrådet för Hälsa och samhälle vid Malmö Högskola. Skriftlig samt muntlig information om studiens innehåll och syfte, överlämnades till avdelnings-chefer. Denna information vidarebefordrades sedan till sjuksköterskor, med för-frågan om frivillig medverkan. Sjuksköterskor som medverkade i enkäten försäkrades fullständig anonymitet. Inga enkäter publicerades i sin helhet, inte heller datauppgifter som kunde röja den enskilde sjuksköterskans identitet (Kvale, 1997). Resultatet av studien kommer att presenteras muntligt såväl som skriftligt för berörda avdelningar.

Genomförande

För genomförande av studie togs kontakt med två vårdchefer på medicinska respektive kirurgiska avdelningar. Dessa fungerade som gatekeepers, dörr-öppnare, och involverades för att uppnå gott samarbete, samt tillgång till deltagarnas information (Polit et al, 2006). Lämpliga avdelningar inom medicin och kirurgi valdes ut av vårdcheferna, varvid författarna tog kontakt med

respektive avdelningschef och enkät överlämnades. I samband med överräckandet uppstod felaktigheter i form av att preliminär enkät (se bilaga 3) delades ut till fem sjuksköterskor. Sexton enkäter inhämtades enligt överenskommelse med avdelningschef, inom sju dagar. Av dessa utgjordes 5 av preliminära enkäter. Författarna valde dock att inkludera vederbörande enkätsvar i studien eftersom frågorna i de flesta fall var lika, samt att urvalet annars blivit ytterligare förminskat. Två enkäter hämtades sju dagar senare, varav den ena enkäten inte

inkluderades i det ursprungliga urvalet, men som författarna valde att behålla för att ytterligare utöka antalet deltagare. Tre enkäter återlämnades inte, vilket räknas som bortfall.

Deltagande personer uppgick till 16 kvinnor och två män. Dessa personer

uppdelades i tre olika åldersgrupper. I första gruppen ingick 11 personer i åldrarna 23 till 32 år, i andra gruppen tre personer mellan 33 år och 42 år och slutligen i tredje gruppen fyra personer över 42 år. Medverkande sjuksköterskors yrkes-erfarenhet varierade i antal år. Av 18 svarande sjuksköterskor hade sex personer utövat sitt yrke under mindre än ett år, sex personer mellan ett till fem år och återstående sex personer i fem år och mer (se tabell 1). I undersökningsgruppen hade 16 personer arbetat som undersköterskor eller vårdbiträden sedan tidigare, medan en person saknade vårderfarenhet. Av medverkande sjuksköterskor har 14 personer akademisk sjuksköterskeutbildning. En person har utbildning från annat land inom EU.

Analys och databearbetning

Databearbetning och analys i denna studie gjordes inte enligt någon

dataanalysmetod på grund av liten textmassa och redan färdigskapade kategorier i enkätformulär. Databearbetningen av föreliggande studies material gjordes genom att texten lästes upprepade gånger. Därefter sorterades svarsresultaten efter

frågeställningarna i enkäten. Enkätsvaren analyserades enligt Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005) som rättningsmall, vilket ledde till att studiens frågeställning besvarades.

RESULTAT

Analysen resulterade i följande punkter:

• Kunskap om handtvätt

• Kunskap om handdesinfektion • Kunskap om handskar

• Kunskap om naglars utseende

• Kunskap om användandet av smycken • Aktuell kunskap

Kunskap om handtvätt

I frågan som belyser kunskap om genomförande av handtvätt angav ingen av de 18 svarande sjuksköterskorna ett fullständigt korrekt svar, enligt Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005). Sjutton av 18 svarade att tvål och vatten ska användas. Sju nämnde användande av desinfektionsmedel efter genomförd hand-tvätt. Fyra svar uttryckte att händerna ska torkas med papper efter utförd handtvätt och två specificerade sig ytterligare genom att nämna att pappret ska vara rent. En sjuksköterska avstod från att besvara frågan.

”blöter händer, tvålar in händer och underarmar, (upptill armbåge), sköljer med vatten, torkar med papper, desinficerar händer + underarmar”

”… torkar med fabriksrent papper”

I frågeställning gällande vid vilka tillfällen handtvätt ska utföras, angav ingen av de 18 svarande sjuksköterskorna ett fullständigt korrekt svar enligt Handbok för hälso- och sjukvård (2005). Tretton svarade endast vid smuts, sju specificerade sitt svar som synlig smuts och två svarade vid kännbar smuts. Två svarade att handtvätt ska utföras vid både synlig och kännbar smuts. Två av deltagarna nämn-de att handhygien ska tillämpas efter varje toalettbesök och sju menanämn-de att hännämn-der ska tvättas vid varje patientkontakt. Ingen av de tillfrågade nämnde dock att handtvätt bör ske vid misstanke om virusorsakad diarré.

”vid synlig smuts eller känsla av smuts”

”efter varje patientmöte eller kontakt med något (t ex bäcken) även om man använt handskar… ”

”…vid varje moment som kräver skärpt hygien som beredning av antibiotika, dropp etc”

”Innan man går på sitt skift. Efter toalettbesök. När man varit i kontakt med sekret av olika slag”

Kunskap om handdesinfektion

Angående fråga som belyste användningstillfälle för desinfektion angav ingen av de 13 svarande sjuksköterskorna ett fullständigt korrekt svar. En person avstod från att besvara frågan. Åtta svar uttryckte att handdesinfektion bör ske före och efter patientkontakt och två nämnde att handdesinfektion bör utföras endast efter patientkontakt. Fyra nämnde före rent och efter smutsigt arbete och ytterligare två svar angav endast vid patientkontakt utan specificering av före och efter. Endast en person svarade att desinfektion av händer bör göras efter användandet av handskar. Fem svar saknades på grund av att frågan inte fanns tillgänglig i dessa sjuksköterskors enkät.

”före och efter patientkontakt, efter handtvätt, efter användandet av handskar. Enkelt sagt, så fort man utfört något med händerna”

”Efter smutsigt arbete. Innan rent arbete, eller innan och efter egen frukost och lunch”

På frågan om hur en desinfektion går till svarade en av 18 sjuksköterskor full-ständigt korrekt, enligt Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005) direktiv. Elva svar nämnde någon form av angivelse över mängd desinfektionsmedel som ska användas vid desinfektion. Nio svar angav ett specifikt desinfektionsområde som tumgreppet, huden mellan fingrarna och ytterligare tre svar nämnde desinfek-tion av armarna. Åtta svar uttryckte att desinfekdesinfek-tionen ska avslutas med lufttork-ning. En svarade att händerna ska torkas med papper efter utförd desinfektion och åtta sjuksköterskor berörde inte alls torkmomentet i givna svar. En avstod från att besvara frågan.

”3 ”pumpar” minst. Täck hela handen med sprit extra uppmärksamt på tumme och mellan fingrarna”

”…viktigt att ej glömma tumvecket (mellan tummen & pekfingret) nagelbanden. Gnider in underarmarna. Ska gnidas in till det torkat in…”

Kunskap om handskar

Tretton av sjuksköterskorna besvarade frågan om vid vilket tillfälle handskar ska användas. Två sjuksköterskor angav ett fullständigt korrekt svar enligt Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005). Tre svarade att handskar ska användas vid kontakt med kroppsvätska. I begreppet kroppsvätska ingår enligt Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005) kräkning, urin, avföring och sekret. Ytter-ligare två svarade att handskar ska användas endast vid kontakt med blod. En person valde att avstå från att besvara frågan. Fem personer delgavs preliminär enkät där frågan istället betonade handskarnas betydelse för handhygien. Tre personer svarade att handskar skyddar den egna personen. Ingen belyste använd-ningstillfälle av handskar vid kontakt med kräkning, urin, avföring, sekret och blod. I båda enkäterna uppgav tio sjuksköterskor sammanlagt att handskar ska användas vid patientkontakt, åtta svarade vid smutsigt arbete, och ytterligare en svarade vid blovprovstagning.

”vid kontakt med kroppsvätskor, blod. Vid kontakt med öppen slemhinna, eller smittavfall”

”vid kontakt med patient såsom bäddning, stick m m”

”de skyddar mig mot smuts och i viss mån patienten. Viktigt att byta handskarna mellan arbetsmoment, rent och smutsigt arbete samt mellan patienter”

Kunskap om naglars utseende

Angående kunskap om naglars utseende svarande 13 personer, varav en person lämnade frågan obesvarad. Ytterligare fem besvarade annan frågeställning från preliminär enkät, gällande naglars betydelse för handhygien. Två sjuksköterskor angav ett fullständigt korrekt svar enligt Handbok för hälso- och sjukvårdsper-sonal (2005). Femton svar uttryckte att naglar ska vara korta, åtta svarade att inget nagellack får användas och två svarade att inga lösnaglar får förekomma. En person påstod att för korta naglar samlar mer bakterier än normallånga. Tre nämnde att nagelbanden ska vara jämna och hela.

”korta, inga sorgkanter”

”ingen nagellack samlar mycket smuts mellan naglarna”

Kunskap om användandet av smycken

På frågan om smycken ska användas inom vården svarade 12 av 13 personer fullständigt korrekt enligt Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005). En person avstod från att besvara frågan. Ytterligare fem personer besvarade fråga från annan enkät angående smyckenas betydelse för handhygien. Fyra av dessa

svar omnämnde att smycken samlar smuts och bakterier. Ett svar beskrev att smycken förhindrar desinfektionssprit att komma åt bakterier under smycket. ”nej, inte på armarna. Klocka får vara i fickan eller sättas på kläderna. Endast örhängen får användas (icke hängandes)”

”smycke får inte användas i vården, relaterat till bakteriekälla”

Aktuell kunskap

I enkätfråga om var sjuksköterskor inhämtat sin kunskap angående handhygien svarade 10 av 18 sjuksköterskor, genom sin sjuksköterskeutbildning. Tre svarade att de hämtat sin kunskap genom Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005), 11 svar underströk intern utbildning som intranät, planscher, kolleger, avdelningschef och avdelningsrutiner som kunskapskälla och extern utbildning som föreläsning och kurser nämndes i sju svar. Av samtliga svar framhöll endast tre att kunskap inhämtats via arbetslivserfarenhet. En person avstod från att besvara frågan.

”under utbildning och fortlöpande från hygienansvariga på avdelningen” ”....avdelningschefer som håller efter”

På frågan om kunskapen uppdateras regelbundet svarade 13 personer ja. Två personer svarade nej på frågan. Ytterligare två personer svarade att de inte aktivt uppdaterar sin kunskap. En person avstod från att besvara frågan. I den grupp som uppdaterar sin kunskap regelbundet använde sig två sjuksköterskor av vetenskap-liga artiklar, nio svarade att de uppdaterar sin kunskap genom diskussion, intern utbildning och två nämnde inte på vilket sätt uppdatering sker.

”jag lyssnar om det är något som sägs. Jag letar inte information om hygien i böcker och på IT”

Avslutningsvis ställdes frågan om den egna kunskapen uppfattades som tillräcklig. Sjutton av 18 personer svarade ja på frågan. En person uppgav inget svar.

”troligtvis” ”förhoppningsvis”

”ja, men kan lära mig mer”

Till fem personer ställdes enkätfråga om kunskapen ansågs vara tydlig och lätgänglig. På denna fråga svarade samtliga jakande. Tretton personer hade inte till-gång till denna fråga.

I tabell 1 redovisas sjuksköterskornas kunskap om handhygien, utifrån antalet verksamma år inom yrket. Sjuksköterskornas yrkeserfarenhet sträckte sig ifrån fem månader till 36 år, vilket presenteras i tre olika kategorier, enligt nedan-stående tabell. På angiven fråga om hur en handtvätt ska utföras, samt vid vilka tillfällen handtvätt respektive handdesinfektion bör ske, angav ingen av grupperna ett fullständigt korrekt svar enligt Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005). På frågan om hur en handdesinfektion går till, svarade en person i första gruppen fullständigt korrekt. En person från vardera grupp A och grupp B besvarade frågan om när handskar ska användas, fullständigt korrekt. Två personer från grupp A angav ett fullständigt korrekt svar på frågan om naglarnas utseende.

Tabell 1: Resultat över korrekt utförd handhygien enligt Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005).

Resultat Grupp

A Grupp B Grupp C

Hur utförs handtvätt

Använder tvål och rent vatten Torka med fabriksrent papper

Desinfektera efteråt _{0 0 0}

När utförs handtvätt

Vid synligt och känns smuts,

Vid misstanke om virusorsakad diarré _{0 0 0}

När utförs handdesinfektion

Före patientkontakt och före rent arbete Efter patientkontakt och efter smutsigt arbete

Efter användning av handskar. _{0 0 0}

Hur utförs handdesinfektion

Fyll handen med handdesinfektionsmedel, minst 2 ml.

Gnid på händerna börjar med fingertopparna, mellan fingrarna och i tumgreppet. Avsluta med underarmarna

Lufttorkat 1 - -

Användning av handskar

Vid kontakt med kräkning, urin, avföring, blod och sekret _{1 1 -}

Hur ska naglar se ut

Kortklippta

Inga färgat nagellack

Inga lösnaglar _{2 - -}

Grupp A= mindre än ett års erfarenhet, Grupp B= mellan 1-5 års erfarenhet, Grupp C= över 5 års

DISKUSSION

Ämnet för studien valdes på grund av dess ständigt aktuella betydelse för omvårdnad inom sjukvården. Brister inom handhygienens område kan leda till såväl ekonomiska konsekvenser för samhället som lidande för den enskilde människan. Därför är det viktigt att yrkesverksamma sjuksköterskor besitter tillräcklig kunskap i ämnet. Vilket också bekräftas av Gilmour & Hughes (1997) som fokuserade på nödvändigheten av regelbunden uppdatering av kunskap angående handhygien.

Metoddiskussion

För att besvara studiens syfte och frågeställning valdes empirisk undersökning med kvalitativ ansats. Denna metod ger förståelse och möjlighet till tolkning, vilket dock inte gjordes i denna studie. Val av passande arbetsmetod är av största vikt för att garantera de kriterier som föreligger en vetenskaplig kvalitativ studie (Hartman, 2004).

Urval

Valet av två kirurgiska och två medicinska avdelningar som underlag för genom-förd studie, gjordes inte med någon medveten strategi. Författarna anser inte att val av specifik avdelning haft betydelse för resultatet. Urvalet av 21 sjuksköt-erskor kan framstå som litet och innebär också att överförbarhet av

studie-resultatet inte är möjligt (Kvale, 1997). För att ge ett mer fullständigt resultat hade ett större urval varit önskvärt. Till följd av etiska aspekter, gällande anonymitet överlämnades ansvar angående urval till respektive avdelningschef, varvid författarna inte haft önskad kontroll över urvalsförfarandet. Författarna är dock tillfredsställda med den variation av urval som uppnåtts, enligt framställda kriterier. Det varierade urvalet angående yrkeserfarenhet och utbildning ansågs viktigt, eftersom Osborne (2003) visade att dessa demografiska faktorer kan påverka resultatet. Dock vore det önskvärt att flera manliga sjuksköterskor hade medverkat, men då yrket är kvinnodominerat fanns inte möjlighet till detta.

Genomförande

Som datainsamlingsmetod valdes enkät med öppna frågor på grund av att det är en snabb och enkel metod för insamling av data (Kvale, 1997). Annan anledning till val av enkät, var av respekt för deltagarnas integritet utifrån ett etiskt förhåll-ningssätt. För att säkra deltagarnas anonymitet beslöts att författare och deltagare inte skulle träffas. Respondenterna informerades om studiens syfte genom ett informationsblad, vilket är av stor vikt när personlig kontakt mellan författare och respondenter inte föreligger. Informationsbrevet utformades kort och koncist, utan insmickrande utläggningar. Dock var det skrivet i en vänlig ton, utan bryska formuleringar vilket kan få en negativ effekt på viljan att besvara frågor (Bell, 1995). Detta förförande valdes för att underlätta medverkan för deltagarna, eftersom det kan vara känsligt att sjuksköterskestudenter ställer kunskapsfrågor om handhygien till professionella sjuksköterskor.

För att ytterligare säkra anonymitet lades enkätformulären i ett kuvert för att för-hindra insyn av respektive avdelningschef. Detta kunde troligen leda till en mer

ärligt besvarad enkät, där även eventuella kunskapsbrister vågade avslöjas. Even-tuella brister med enkät som datainsamlingsmetod, är att det inte ger utrymme för spontanitet när oförväntade uttalanden dyker upp, vilket i en intervju kunnat leda till ytterligare följdfrågor. Enkätformuläret ger heller ingen möjlighet till förtyd-ligande, ifall deltagaren upplever oklarhet över någon frågeformulering (Kvale, 1997). Svårigheten med ett sådant tillvägagångssätt är dock att författarna inte har vetskap om ifall besvarandet av enkät utfördes enligt givna direktiv, vilket innebär att svaren som ges kan vara felaktigt positiva. Dock anger resultatet en nyanserad bild, vilket kan tolkas som att de förelagda direktiven åtföljdes.

I förfarandet med utlämning av enkäter vid denna studies genomförande, uppstod felaktigheter. Av misstag lämnades fem preliminära enkäter till en avdelning. Denna enkät innehöll frågor som till viss del skilde sig från den slutliga enkäten. Detta bidrog till en ringa svarsmängd på några frågor, vilket ledde till försvårad dataanalys. Vissa frågor var snarlika, varvid författarna valde att involvera svar från tidigare enkät med svar från avsedd enkät. Detta för att få ett större urval. Dock kunde detta förfarande leda till en viss skillnad i uttalanden, vilket kunnat påverka både dataanalys och denna studies resultat. Tre enkäter återlämnades inte av okänd anledning. Detta anser författarna vara ett stort bortfall av ett redan litet urval, som förmodligen kunnat påverka studieresultatet.

Antal frågor bestämdes till 16 öppna frågor vilket författarna ansåg som lämpligt för att besvara denna studies frågeställning. Enligt Bell (1995) är det också just given frågeställning som ska styra valet av antal frågor. Fler frågor att besvara under arbetstid kunde upplevas som stressande och resultatet hade förmodligen påverkats. Tidsram av 20 minuter syftade till att få fram befintligt kunskap, då sjuksköterskan vid specifika omvårdnadssituationer inte har tid att fundera över rutiner angående handhygien. Dock kunde denna tidsbegränsning ha upplevts som för snävt tilltagen av deltagarna, vilket lett till ofullständiga svar av vissa frågor. Dessa brister kunde förmodligen ha undvikits om pilottest genomförts (Bell, 1995) men på grund av tidsbrist valdes denna möjlighet bort.

Öppna frågor användes för att ge deltagarna möjlighet att uttrycka sig med egna ord, vilket tydligare besvarar studiens frågeställning. Utvalda uttalande lyftes fram som citat under olika rubriker, för att presentera och tydliggöra

forsknings-resultatet. Enkäten indelades i fyra avsnitt med rubriker som bakgrundsuppgifter, kunskap, tillgänglighet av kunskap och behov av kunskap. Angiven indelning av frågor, minskar mångtydigheten och gör det lättare för personer som ingår i studien att förstå frågans innebörd, samt att fokusera på uppgiften (Bell, 1995). Frågeformuleringarna fokuserade på att få fram eventuell kunskap för att besvara studiens syfte. Dessa frågor ansågs av författarna som svårare att formulera än frågor som fokuserar på personens handlande. Efter genomförd analys av enkät-svar framkom brister av frågeformuleringar. Detta hade möjligen kunnat undvikas med pilottest. En konsekvens av att detta inte genomfördes var att vissa frågor upplevdes som ledande, vilket påverkade studiens resultat. Exempel på sådan fråga är som följer:

2.7_{. Kan man använda smycken, och i så fall vilka? (som smycken räknas ring,}

Liknande fråga användes i preliminär enkätformulär som delades ut till fem personer. Men formuleringen är tydligare, vilket ledde till konkretare svar.

6. Vad vet du om smyckenas betydelse för handhygien? (som smycken räknas ring,

armband och klocka)

En annan konsekvens av svårigheten med att formulera kunskapsfrågor var att tydliggöra frågans syfte.

2.5. När använder man sig av handskar?

Svaret på denna fråga tenderade att uttrycka praktisk hantering av handskar, snarare än efterfrågad kunskap. Ett exempel på bättre formulerad fråga delades ut till fem personer. Denna fråga lämnade utrymme för bredare svarsformulering, vilket bättre ringade in den kunskap som efterfrågades.

4. _{Vad vet du om handskarnas betydelse för handhygien?}

I ställda frågor där svarsalternativet kan begränsas som enbart ja eller nej, inskränktes möjlighet till dataanalys. Annan formulering som exemplet nedan visar, innebar att deltagaren tvingades att ange specifikt område av kunskaps-behov.

4.1 _{Anser du att du har tillräckligt med kunskap om handhygien?}

Ex: Vilken kunskap inom handhygien önskar du mer av?

Analysmetod

På grund av enkätformulärets utformning med givna kategorier och liten text, var det inte möjligt att använda någon mer avancerad dataanalysmetod. Dock har databearbetning skett med sortering av svarsenkäter i jämförelse med Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005) direktiv. Svårigheten med att inte följa en analysmetod var att det inte fanns givna faser och steg att utgå ifrån vid bearbetning av datamaterial, vilket kunde kännas tryggt för nybörjare.

Resultatdiskussion

I denna studie har Handbok för hälso- och sjukvårdpersonal (2005) valts som referens. Detta på grund av dess tillgänglighet och för att instruktionerna överens-stämmer med kurslitteratur inom sjuksköterskeprogrammet. Detta bidrog dock till en hel del svårigheter angående det analytiska förfarandet. Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005) utgår från fasta punkter i beskrivandet av korrekt utförd handhygien, medan svarande sjuksköterskor oftast gjorde det utifrån praktiska exempel. Det nämndes heller inte i enkätformuläret att det var kunskaper enligt Handbok för Hälso- och sjukvårdspersonal (2005) som efterfrågades. Om detta nämnts hade svaren kanske uttryckts annorlunda. Dock anser författarna att korrekt kunskap gällande handhygien innebär kunskap om de riktlinjer som Handbok för hälso- och sjukvård framställer.

Kunskap om handtvätt

På frågan om hur en handhygien går till svarade sjuksköterskorna att vatten och tvål ska användas. Ingen specificerade dock tvålsorten i enlighet med Handbok för hälso- och sjukvård (2005) som beskriver tvålen som ren och flytande. Detta kan bero på frågans formulering, eftersom frågan fokuserar på hur en handtvätt ska utföras. Att flytande tvål ska användas kan också upplevas som självklart, efter-som det endast är denna variant efter-som förekommer på svenska sjukhus. Mindre än hälften nämnde att handtvätt med tvål och vatten ska avslutas med handdesinfek-tion. Att inte fler svar tog upp detta moment, kan bero på att det uppfattas som att punkten inte ingick i frågan om utförande av handtvätt.

Ingen av svarande sjuksköterskor nämnde att handbalsam bör användas för att förebygga torr och irriterad hud. I Ojajärvi et al (1977) studie påvisades att torr hud ökar risken för bakterieansamling. Detta innebär att om sjuksköterskors kunskap om vikten av att använda handbalsam är bristfällig, kan detta få konsekvenser vad gäller smittspridning. Ojajärvi et al (1980) underströk också vikten av att ha torra händer. Trots detta svarade endast ett fåtal sjuksköterskor, att händerna ska torkas efter utförd handtvätt, och endast en sjuksköterska

specificerade pappret som fabriksrent. En anledning till detta kan vara, att det upplevs som en självklarhet att torka händerna efter utförd handtvätt och att pappret som används ska vara rent. En annan orsak kan vara att svarande sjuksköterskor inte uppfattade att torkmomentet ingick i den ställda frågan. Det negativa resultatet på ovanstående fråga tror författarna kan härledas till brister i frågeformulering, snarare än kunskapsbrist hos de svarande.

Angående frågan gällande när handtvätt ska utföras angav ingen av de svarande sjuksköterskorna ett fullständigt korrekt svar enligt Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005). Två tredjedelar nämnde smuts, varvid några av dem inte specificerade smuts som antingen synligt eller kännbart eller bådadera. Kanske detta har sin grund i att det ansågs som självklart att smuts syns och känns. Att svaren inte nämnde något om virusorsakad diarré, vilket nämns i Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005), kan tolkas som att ordet smuts enligt de medverkandes uppfattning, även innefattar diarré.

Några svar nämnde handtvätt vid varje patientkontakt istället för handdesinfektion som Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005) rekommenderar. Detta kan bero på att de svarande sjuksköterskorna är medvetna om att risken att drabbas av virussmitta är större vid enbart handdesinfektion, än om händerna först tvättas med tvål och vatten. Detta har stöd av Sickbert-Bennett et al (2005) som påvisade att handtvätt med icke-desinfekterad tvål, undanröjer virusangrepp mer effektivt än endast desinfektion. Med anledning av studien som gjorts av Sickbert-Bennet el al (2005) kunde ett tillägg till Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005) vara önskvärt gällande handtvätt före patientkontakt och före rent arbete, samt efter patientkontakt och efter smutsigt arbete.

Vid tolkning av givna svar framkom att ingen av de svarande sjuksköterskorna saknar fullständig kunskap. Resultatet tyder snarare på att kunskap föreligger, men att denna kunskap inte uttrycks lika detaljerat och specifikt som Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005) gör. Vilket också kan bero på frågornas formulering.

Kunskap om handdesinfektion

Hälften av de tillfrågade sjuksköterskorna ansåg att handdesinfektion ska an-vändas vid någon form av patientkontakt. Betydligt färre nämnde handdesinfek-tion vid utförande av smutsigt arbete. En möjlig förklaring till att så få nämnde detta i sitt svar, kan vara brister i kunskap angående smittspridning. Benämnandet av desinfektion vid patientkontakt kan tolkas som att patienten oftast är i centrum även då smutsigt arbete utförs, och därför har de svarande inte delat upp svaret i patienkontakt och smutsigt arbete. Endast en av sjuksköterskorna nämnde att handdesinfektion ska ske efter användandet av handskar, vilket kan tolkas som att kunskap om att bakterier överförs från handskar till händer saknades. Ytterligare orsak till detta resultat kan vara att handskar anses som ett tillräckligt skydd både mot orenhet och smittspridning. Författarna tolkar givna svar som att vissa brister föreligger i kunskapen om korrekt utförd handdesinfektion.

I fråga som belyste hur en handdesinfektion går till svarade mer än hälften att rikligt med desinfektionsmedel skulle användas. Handbok för hälso- och

sjukvårdspersonal (2005) nämner specifikt två milliliter, vilket får betecknas som en riklig mängd. Resultatet av frågan kan uppfattas som att svarande sjuksköter-skor är medvetna om att mängden av desinfektionsmedel är av vikt, för att handdesinfektion av såväl hand som underarm ska kunna utföras. Hälften hade någon kunskap om var på handen desinfektionsmedlet skulle gnidas in, dock hade endast tre personer kunskap om att desinfektion skulle göras av hela underarmen. Detta resultat överensstämmer med tidigare undersökningar som visar på störst brister när det gäller rengöring av underarm (Erikson & Erikson, 2002). Eftersom betydligt fler specificerat områden inom handen än av underarm, kan eventuellt missförstånd angående frågeformulering uteslutas. Istället tolkades avsaknad av svar som kunskapsbrist inom detta område. Hälften angav ett tydligt svar om att lufttorkning skulle utföras efter avslutad desinfektion. Uteblivna svar kan betyda att sjuksköterskorna trodde att ställda fråga inte innefattade detta moment. En sjuksköterska uppvisade dock kunskapsbrist, då vederbörande svarade att torkning med papper ska ske efter avslutad desinfektion.

Kunskap om handskar

På frågan om när handskar ska användas svarade ungefär hälften av svarande sjuksköterskor vid patientkontant, och mindre än hälften svarade vid smutsigt arbete. Ingen av dessa svar kan anses som felaktiga, men är dock inte det svar som Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005) anger. Patientkontakt kan i vissa fall innebära kontakt med kroppsvätskor som blod, urin, sekret, avföring och kräkning. Även smutsigt arbete kan innebära kontakt med dessa vätskor. Dock finns en oklarhet i definitionen av patientkontakt, eftersom inte all kontakt mellan patienter och sjuksköterskor innefattar beröring med förorening. I preliminär enkät som felaktigt lämnades till fem sjuksköterskor, ställdes en annorlunda fråga om handskarnas betydelse för handhygien. Majoriteten svarade att handskar ska användas för att skydda sig själv, vilket överensstämmer med såväl Kristoffersen (2002) som instruktioner från Landstingets direktiv angående smittskydd på Jönköpings läns webbsida (06-12-18). Detta kan även tolkas enligt Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005) vara syftet med att handskar bör tillämpas.

Kunskap om naglars utseende

Majoriteten av de svarande sjuksköterskorna hade kunskap om att naglarna ska vara kortklippta. Svaren kan tolkas som att dessa sjuksköterskor hade god kunskap om vikten av kortklippta naglar för att undvika bakterieansamling. Ungefär hälften nämnde att inget nagellack får användas. Ingen specificerar nagellacket som ofärgat i enlighet med Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005). Enligt Kristoffersen (2002) är svaren dock korrekta, eftersom där inte görs någon skillnad mellan färgat och ofärgat nagellack ur smittspridningssynpunkt. Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005) nämner specifikt att inga påbyggda naglar får förekomma, vilket endast nämndes av två sjuksköterskor i denna studie. Detta kan tolkas som att de svarandes definition av korta och omålade naglar också innebär avsaknad av lösnaglar. Tre sjuksköterskor nämnde att nagelbanden ska vara hela. Detta står även beskrivet i Erikson & Erikson (2002) med förklaringen att s. aureus frodas i trasiga nagelband. I den preliminära enkäten svarade fem personer på frågan om naglarnas betydelse för handhygien, att långa naglar orsakar ökad bakterieansamling vilket i sin tur leder till

smittspridning. Detta beskriver också Mc Ginley et al (1988) som menar att den största bakteriekoncentrationen finns under naglarna.

Kunskap om användandet av smycken

Resultat av undersökning visade att alla sjuksköterskorna hade kunskap om att smycken inte bör användas inom vården. Denna kunskap stöds av Kelsall et al (2006) som visade att ringar inte bör förekomma hos sjukvårdspersonal eftersom det medför ökad bakterieansamling. Även om ringar avlägsnas i direkt samband med handdesinfektion påvisades en mindre reduktion av bakterier än om smycken inte används (Kelsall, et al 2006).

Dock kan formuleringen av denna fråga (se bilaga 2) anses som ledande, där inget utrymme ges för utveckling av givet svar. I preliminär enkät ställdes frågan om smyckenas betydelse för handhygien, vilket möjligtvis bättre uttrycker den kunskap som efterfrågas. Merparten av svarande sjuksköterskor angav i sina svar att smycken ökar risken för smittspridning, vilket överensstämmer med

Kristoffersens (2002) beskrivning av en bakterievänlig miljö. Givna svar tolkas som att sjuksköterskor har kunskap om att smycken inte bör användas inom vården. Emellertid hade en bättre formulerad fråga med uppmaning till motivation varit önskvärd.

Aktuell kunskap

I frågan som belyste varifrån sjuksköterskorna hämtade och uppdaterade sin kunskap, svarade en övervägande majoritet att intern utbildning varit av stor vikt. Lam et al (2004) tar också upp betydelsen av intern utbildning för sjukvårds-personal, vilket leder till påtagliga förbättringar av kunskap om handhygien. En orsak till detta kan vara att intern information anses vara lättillgänglig. Betydel-sen av regelbunden uppdatering av kunskap understryker även Gilmour & Hughes (1997) i sin studie.

Hälften av de svarande menade att sjuksköterskeutbildningen är av stor betydelse för befintlig kunskap. Detta kan bero på att två tredjedelar av de svarande har utövat sitt yrke som sjuksköterska i mindre än fem år, och har därför kunskaperna i färskt minne. Endast ett fåtal svarade att de fått sin kunskap från Handbok för

hälso- och sjukvårdspersonal (2005), vilket kan ha haft betydelse för det negativa resultatet i denna studie. Alla sjuksköterskor ansåg sig ha tillfredsställande kunskap om handhygien. Endast en sjuksköterska uttryckte en önskan att öka sitt kunnande. En anledning till detta resultat kan vara att handhygien ses som statisk kunskap, där inget nytt framkommer. Enligt SoS-rapport (1998:12) leder brist på handhygien till stora kostnader för samhället i form av sjukvårdsrelaterade infektioner, vilket i sin tur leder till ökat lidande för den enskilde patienten. Författarna ställer sig frågan om dessa brister beror på ekonomisk omedvetenhet hos sjuksköterskor, det vill säga oförmåga att se sambandet mellan praktiskt utförande och ekonomiska konsekvenser. Samt oförmåga att se sambandet mellan brist på handhygien och sjukvårdsrelaterade infektioner vilket kan orsaka

patienten lidande.

För att närmare studera eventuellt samband mellan yrkeserfarenhet och kunskap angående handhygien skapades en tabell i detta syfte. Resultatet visade ingen större skillnad mellan de olika grupperna. Vissa tendenser pekade dock på att sjuksköterskor med mindre yrkeserfarenhet hade bättre kunskap gällande hand-hygien. Förklaring till detta kan vara nyligen genomgången utbildning där handhygien utgör en viktig del. Författarna valde att utesluta redovisning av kunskap om smycken i tabell 1, på grund av att alla sjuksköterskor har god kunskap och att ingen skillnad föreligger.

SLUTORD

Intentionen med studien var att undersöka sjuksköterskors kunskap om hand-hygien. Då underlaget var litet går det inte att dra några långtgående slutsatser av framtaget resultat. Emellertid kan vissa tendenser angående kunskapsbrister i handhygien utläsas. Däremot hade majoriteten god kunskap om naglars utseende och att smycken inte bör användas inom vården.

Denna studie kan istället ses som en pilotundersökning i ämnet, vilken kan ligga till grund för vidare forskning. Med större urval och mer precist formulerade frågor finns möjlighet till ett mer nyanserat forskningsresultat. Ny forskning kan belysa på vilket sätt uppdatering av handhygien bör ske för att uppnå bästa resultat. Vidare vore en undersökning av sjuksköterskestudenternas kunskap angående handhygien av intresse.

REFERENSER

Adams, BG & Marrie, TJ (1982) Hand carriage of aerobi gramnegative rods by health care personel, The journal of hygiene (Lond), 89, 23-31

Bell, J (1995) Introduktion till forskningsmetodik, Lund: Studentlitteratur. Bellamy, K et al (1993) A test for the assessment of hygienic hand disinfection using rotavirus, Journal of Hospital Infection, 24 (3), 201-10.

Doebbeling, B N, et al (1988), Removal of nosocomial pathogens from the contaminated gloves. Implications for glove reuse and handwasching. Annals of internal medicine, Sep1;109 (5), 394-8.

Ericson, E & Ericson, T (2002) Klinisk mikrobiologi, Stockholm: Liber. Gilmour, J & Hughes, R (1997) Handwashing: still neglected practice in the clinical area. British Journal of nursing, Dec 11-1998, Jan 7; 6(22), 1278-80, 1282-4.

Haeger, K (1988) Kirurgins historia, Göteborg: AB Nordbok.

Handbok för hälso- och sjukvård (2005) Basala hygienrutiner och personlig hygien. Handhygienen i vården. Landstingsförbundet och Svenska

kommunförbundet, s 4-5.

Hartman, J (2004) Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori, Lund: Studenlitteratur.

Hoffman, PN et al (1985) Micro-organism isolated from skin under wedding rings worn by hospital staff, British medical journal (Clin Res Ed) 290 (6463), 206-7. Josephsen, J O & Schöyden, R (1988) Mikroorganismer og sykdom, Gyldendal: Norsk Forlag.

Kelsall, NK et al (2006) Should ringer ring be removed prior to scrubbing for theatre? The Journal of hospital infection, April; 62 (4), 450-2.

Kristoffersen, N J (2002) Allmän omvårdnad, Stockholm: Liber AB.

Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur. Lam, B.C.C et al (2004) Handhygiene Practices in a Neunatal Intensive Care Unit; A Multimodul Intervention and Impact on Nosocomial Infection, Paediatrics, 114, 565-571.

Larson, EL et al (1998) Change in bacterial flora associated with skin damage on hands of health care personel, Am journal of infecttion Control 26 (5), 513-21. Löfberg, J & Sevelius, L (2006) It happens with hands, An observational study of the hand cleansing procedur of nursing staff in a ward susceptible to infections,

Degree project, 10 credit points, Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing.

Mc Ginley, KJ et al (1988) Composition on density of microflora in the subungual space of the hand, J Clin Microbiol, 26 (5), 950-3.

Meers, P D & Yeo, G A (1978) Shedding of bacteria and skin squames after handwashing, The journal of hygien (Lond) 81 (1), 99-105.

Ojajärvi, J (1980) Effectiveness of handwashing and disinfection methods in removing transient bacteria after patient nursing, The journal of hygiene(Lond) 85 (2), 93-203.

Ojajärvi, J et al (1977) Failure of hand disinfection with freqvent handwashing; a need for prolonged field studies, The journal of hygiene (Lond) 79 (1), 99-105. Osborne, S (2003) Influences on compliance with standard precaution among operating room nurses. American Journal of infection Control, 31, 415-423. Polit, D F et al (2006) Essentials of nursing research, methods, appraisal and utalization. (6th edition) Philadelphia: Lippincott.

Sahlqvist, L (2002) Vård och omsorg, Lund: Utbildningslitteratur AB

Sickbert-Bennet, EE et al (2005) Comperative efficacy of hand hygiene agents in the reduction of bacteria and viruses. American Journal of infection control Mars, 33 (2), 67-77.

Schöbel, E (2005)Har vårdpersonal inom den kommunala vården samt på länssjukhuset i Halmstad grundläggande vårdhygienisk kompetens för att förhindra smittspridning?, SMI-rapporterserie NR 3:2005, smittskyddsinstitutet. Socialdepartementet, SFS (2004:168) Smittskyddslagen.

Socialstyrelsens, SoS-rapport (1998:12) Att förebygga infektioner I vården II. Ett kunskapunderlag. Stockholm: Nordstedts tryckeri AB.

Smittskydd i Jönköpings län (2006) www.lj.se/smittskydd. > vårdhygeniska riktlinjer > handhygien > handskar (2006-12-18)

Socialstyrelsens allmänna råd, SOSFS (1995:5) om kompetensbeskrivningar för sjuksköterskor och barnmorskor. Stockholm, Socialstyrelsen.

BILAGOR

Bilaga 1 : Informationsbrev Bilaga 2 : Frågeenkät Bilaga 3 : Preliminär enkät

Bilaga 1

Till sjuksköterskor på UMAS!

Vi är två sjuksköterskestuderande som just nu gör vårt examensarbete. Vi vänder oss specifikt till sjuksköterskor på kirurgiska och medicinska avdelningar inom UMAS. Med denna enkät vill vi undersöka sjuksköterskans kunskapsnivå angående basal handhygien. Vi garanterar anonymitet vid behandling av enkäterna.

Frågorna beräknas ta cirka 20 min att besvara, därefter kan enkätformulär lämnas till respektive avdelningsföreståndare. Har ni några frågor går det bra att kontakta oss.

Tack för er medverkan!

Ewa Ekelund Mia Blixt

Bilaga 2

Enkät till sjuksköterskor inom UMAS angående kunskapen om basal handhygien.

1.BAKGRUNDSUPPGIFTER

1.1 Man: Kvinna:

1.2 Ålder:_______

1.3 Avdelning:_______________________

1.4 Hur många år har du arbetat som sjuksköterska?

__________________________________________________________________ 1.5 Har du arbetat inom vården innan du blev sjuksköterska? Om svaret är ja, som vad då?___________________________________________________________ 1.6 Har du 2-årig eller 3-årig sjuksköterskeutbildning?______________________

2. KUNSKAP

2.1: Hur går en handtvätt till?

__________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ 2.2: När använder man sig av handtvätt?

__________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ 2.3 Vid vilka tillfällen utför man handdesinfektion?

__________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________