• No results found

Fokus på omsorgstagarna. En kvalitetssäkringsmetod för en mer individualiserad äldreomsorg

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Fokus på omsorgstagarna. En kvalitetssäkringsmetod för en mer individualiserad äldreomsorg"

Copied!
103
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola 30 hp Hälsa och samhälle Socionomprogrammet 205 06 Malmö December 2010

Hälsa och samhälle

FOKUS PÅ

OMSORGSTAGARNA

EN KVALITETSSÄKRINGSMETOD FÖR EN

MER INDIVIDUALISERAD ÄLDREOMSORG

ANNA EKMARK

EMILIE OLOFSSON

(2)

FOKUS PÅ

OMSORGSTAGARNA

EN KVALITETSSÄKRINGSMETOD FÖR EN

MER INDIVIDUALISERAD ÄLDREOMSORG

ANNA EKMARK

EMILIE OLOFSSON

Ekmark, A & Olofsson, E. Focus on the recipient of care. A quality assurance method for a more individualized care for the elderly. Examensarbete i socialt

arbete 30 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för

Hälsa och samhälle, 2011.

Uppsatsens syfte var att utforma ett kvalitetssäkringsinstrument för att kunna genomföra en kvalitetsmätning av avgränsade delar inom äldreomsorgen i Båstad kommun. Vårt uppdrag var att undersöka kvaliteten på ett projekt kallat

”Hemteamet”. Ett mätinstrument togs fram med utgångspunkt från aspekter som är viktiga att beakta vid en kvalitetsmätning inom omsorg och vård i ordinärt boende, utifrån omsorgstagarnas perspektiv. Vi har, för att svara på våra

frågeställningar, genomfört litteraturstudier och som kvantitativ metod tagit fram en enkät. Enkäten fokuserar på den enskilde omsorgstagarens upplevelser av kvaliteten på omsorg och vård. Den bygger på sex temaområden; Trygghet, Bemötande, Självbestämmande, Välbefinnande, Hotellfunktion och Vårdsäkerhet. De teoretiska perspektiv vi utgått från är humanismen med fokus på Maslows behovstrappa och det salutogena perspektivet med fokus på KASAM (Känsla Av Sammanhang). Vi utgick från KUPP-metodens (Kvalitet Ur Patientens

Perspektiv) åtgärdsindex vid bearbetning och analys av vårt material. Resultatet vi fått fram för ”Hemteamet” har primärt analyserats och diskuterats genom att jämföra olika delaspekter med varandra inom gruppen. För att ytterligare kunna diskutera resultatet genomfördes motsvarande kvalitetsmätning på en utvald hemtjänstgrupp i samma kommun. Resultatet från de båda mätningarna har vi använt i ett jämförande perspektiv. Vår undersökning visade att respondenterna i ”Hemteamet” överlag var nöjda med omsorgen och vården. Dock bör följande aspekter tas i beaktande då de har fått sämre resultat än övriga delaspekter; 1)

information: att omsorgstagarna får information om ändringar i dagliga rutiner, 2) rutiner: att omsorgen och vården styrs av omsorgstagarens behov och inte

personalens rutiner, 3) närvaro: att omsorgspersonalen inte ska ha bråttom och 4)

tillgänglighet: att den enskilde ska vara informerad om och av sin kontaktperson.

Vi har funnit ett signifikant samband mellan temaområdena Trygghet, Bemötande samt Självbestämmande och respondenternas upplevda psykiska hälsa. Enkäten har fungerat relativt bra men en del frågor har krävt revidering för att kommunen i framtiden löpande ska kunna använda sig av vårt framtagna

kvalitetssäkringsinstrument. En reviderad enkät medföljer därför denna uppsats.

Nyckelord: KASAM, Kvalitetsmätning, Maslow, KUPP-metoden,

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ...5

Uppsatsen som uppdrag ...6

Problemformulering...6 Begrepp ...7 Syfte ...7 Frågeställning...8 Avgränsningar...8 BAKGRUND...8

Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen ...8

TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ...9

Humanismen och Abraham Maslow...9

Rogers humanism och Empati ...10

Det salutogena perspektivet ...11

KASAMs tre huvudkomponenter ...12

Antonovsky versus Maslow...13

Förklaring till kombinationen av teoretiska perspektiv...13

TIDIGARE FORSKNING...14

Hälsa i relation till KASAM ...14

Från rutin till behov ...14

Kvalitet ur omsorgstagarnas perspektiv inom äldreomsorg ...15

Varför så positiva resultat? ...16

Anhöriga och yngre omsorgstagare mer missnöjda ...17

Brister i kontinuitet ...17

Sociala aspekter ...17

Betydelse av god information och kommunikation ...18

METOD ...19

Val av metod ...20

Konstruktion av enkäten ...20

Konstruktion av temaområden inför enkäten...21

Förutsättningar för en god omsorg och vård ...21

Temaområden ...21

KUPP- En metod att mäta Kvalitet Ur Patientens Perspektiv ...24

Vår användning av KUPP- metoden ...24

Urval ...25

Genomförandet ...26

Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet...27

Etiska överväganden ...28

Bearbetning och analys av insamlade data ...29

RESULTAT...32

Beskrivning av bortfallet ...33

Resultat av svaren på enkäten ...34

Beskrivning av de båda undersökningsgrupperna: bakgrundsvariabler ...35

Människosyn ...36

Redovisning av temaområdet Trygghet ...36

Redovisning av temaområdet Bemötande...38

Redovisning av temaområdet Självbestämmande...41

Redovisning av temaområdet Välbefinnande ...42

(4)

Sambandet mellan psykiskt välmående och olika temaområden i omsorgen och

vården...43

Utvärdering av enkäten som instrument vid en kvalitetsmätning...44

Sammanfattning av resultatet...46

DISKUSSION ...47

Diskussion och tolkning av resultat ...48

Människosyn ...49

Trygghet ...49

Bemötande ...51

Självbestämmande ...52

Välbefinnande ...53

Sambandet mellan psykisk hälsa och de olika temaområdena ...53

Sammanfattande slutsatser...54 Brister i undersökningen ...56 Reflektioner ...58 REFERENSER...61 Litteratur ...61 Rapporter ...62 Internet ...63 Lagtext ...63 BILAGOR ...64

(5)

INLEDNING

Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett intresse för de möjligheter vi ser i mötet mellan omsorgspersonal och omsorgstagare. Vi menar att det är här som fokus för utveckling i omsorgen och vården bör ligga, för att kunna lära sig om de möjligheter som kan öka omsorgstagarens upplevelse av kvaliteten. Vi anser att det är viktigt att i omsorgen och vården utgå från en helhetssyn på människan där inte endast de fysiska behoven fokuseras. En helhetssyn i omsorgen och vården leder förhoppningsvis till att mötet mellan omsorgstagare och omsorgspersonal bidrar till att den enskildes upplevelse av en god hälsa och välbefinnande ökar.

”Vi bör med nyfikenhet informera oss om personens livslopp och om de meriter av skilda slag som varje person samlat på sig under livet inte bara om de funktionsnedsättningar som kommer med åldrandet. Vi bör alltså lyssna på de erfarenheter, eller visdom…, som de äldre besitter. Som vårdpersonal har vi stora möjligheter att genom vårt bemötande påverka var på värdeskalan en äldre person känner att han eller hon befinner sig.” (Hellström, I & Dwyer, L, 2010, s

38).

Med detta citat vill vi markera den potential som finns i ett gott möte, med ett rätt bemötande, mellan omsorgspersonal och omsorgstagare. Möjligheten att öka den äldres egen upplevelse av ett högre värde som människa är något som alla

omsorgsverksamheter, enligt oss, bör sträva efter. Citatet visar även på vikten av att verksamheter skaffar sig kunskaper om den enskildes erfarenheter och hur den äldres egenupplevelse av den omsorg och vård som ges ser ut.

Vårt intresse för denna studie grundas även på ett bakomliggande engagemang för kvalitet och utvärdering i verksamheter. Genom att utvärdera och kvalitetssäkra verksamheter inom omsorg och vård menar vi att förutsättningarna för ett gott möte mellan omsorgspersonal och omsorgstagare kan säkras och förbättras. Vi anser att det är viktigt att lägga fokus på de individer som på något sätt befinner sig i beroendesituationer samt att deras självbestämmande, integritet och trygghet bevaras. Kvaliteten, och enligt våra upplevelser kanske framförallt den bristande kvaliteten, inom omsorg och vård är något som tyvärr alltid är aktuellt i vårt samhälle. De flesta av oss har nog sett eller hört om bristande kvalitet genom nyheter och annan media. Det finns även många som har personliga erfarenheter eller erfarenheter som anhörig till någon äldre som råkat ut för brister i omsorgen.

”All ’omsorg’ om far handlar uteslutet om det kroppsliga. Hel, ren och mätt, med mediciner på rätt klockslag. Som om man lämnar in själen till förvaring innan man stiger innanför äldreboendets dörrar. Det görs absolut inget för att han ska behålla de sociala förmågor han hade vid inträdet. Ingen vet vem han var och ingen bryr sig.” (Utdrag ur anhörigas brev till enhetschef på ett äldreboende i

Skåne).

Våra erfarenheter av arbete inom omsorgen och vården säger oss att

äldreomsorgen ofta utgår från ett sjukdoms- och kroppsorienterat förhållningssätt. Vi menar att fokus istället bör ligga på hela människan som söker efter mening i sin vardag och tillvaro. De brister som vi idag hör om och ser i äldreomsorgen utgör ett motiv till att vi vill konstruera ett enkelt och lättillgängligt mätinstrument utifrån omsorgstagarens perspektiv, där dessa aspekter i högre grad sätts i fokus.

(6)

Uppsatsen som uppdrag

Då vi började diskutera uppsatsämne fick vi förfrågan av myndighets- och utvecklingsledaren för vård- och omsorgsförvaltningen i Båstad kommun att utveckla ett kvalitetsunderlag, det vill säga ett mätinstrument, i syfte att mäta omsorgstagarens upplevda kvalitet inom omsorgen och vården. Uppdraget och uppsatsen inbegriper att ta fram temaområden som är intressanta att mäta kvaliteten på ur omsorgstagarens perspektiv och därefter utarbeta frågor till en enkät som kommunen kan använda för framtida kvalitetsmätningar. Vidare blev vi tillfrågande, att även utföra denna kvalitetsmätning på ett pågående projekt inom kommunens vård- och omsorgsförvaltning och visa på var eventuella utvecklingsområden finns. Eftersom vi båda sedan tidigare är intresserade av äldreomsorg och framförallt mötet mellan omsorgspersonal och omsorgstagare och har ett engagemang för verksamhetsutveckling, blev vi väldigt intresserade av detta uppdrag.

När vi konstruerat enkäten utförde vi en kvalitetsmätning på det pågående projektet i Båstad kommun. Projektet kallas ”Hemteamet”, och går ut på att vårdplanering för äldre personer efter sjukhusvistelse sker i hemmet. Tidigare har denna vårdplanering skett på sjukhus. Vårdplaneringen handhas av ett fast team bestående av handläggare, arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska samt undersköterska. Teamet sköter även omsorgen och vården de följande tre

veckorna efter hemkomst, vilket ersätter korttidsboende som tidigare rutin. Syftet med projektet är att omsorgstagaren ska få möjlighet att bo kvar i det egna

hemmet så länge som möjligt för att öka den enskildes välbefinnande, kvalitet och självständighet.

Kvalitetsmätningen på ”Hemteamet” har även jämförts med en ordinarie

hemtjänstgrupp i samma kommun, bestående av lika många omsorgstagare som ”Hemteamet” omfattar. Detta innebär att den hemtjänstgrupp som blev aktuell för jämförelsen även har kvalitetsmätts. Vi har använt hemtjänstgruppens resultat som en grupp att ha som referens vid diskussion av ”Hemteamets” resultatet. En viktig skillnad mellan de båda grupperna är att omsorgen och vården i ”Hemteamet” alltid utförs av samma personer ur de olika professionerna som ingår i

”Hemteamet”, medan omsorgen och vården i den ordinarie hemtjänstgruppen utförs av olika personer från aktuella professioner.

Problemformulering

Vård- och omsorgsförvaltningen i Båstad kommun, anser att det är ett problem att de inte vet hur omsorgstagarna ser på kvaliteten i den omsorg och vård som ges av personalen i ”Hemteamet”. På grund av detta har de gett oss i uppdrag att

framställa ett mätinstrument och att utifrån detta utföra en kvalitetsmätning ur omsorgstagarens perspektiv, då de inte varit tillfreds med tidigare mätinstrument. De anser att fokus vid tidigare kvalitetsmätningar inom omsorg och vård i

kommunen legat på personal- och organisationsnivå. Detta fokus anser vi, precis som förvaltningschefen samt myndighets- och utvecklingsledaren för vård- och omsorgsförvaltningen i kommunen, bör kompletteras. Vi menar att man även bör fokusera på och utgå från omsorgstagarna, då det är de som är den viktigaste kunskapskällan om man vill få förståelse för hur omsorgen och vården verkligen upplevs.

(7)

Begrepp

Vi kommer i detta avsnitt att beskriva viktiga begrepp som kommer att användas löpande i uppsatsen.

Med begreppet omsorgstagare syftar vi på en äldre person som har beviljats insatser inom omsorg och vård. Det är alltså på detta sätt vi fortsättningsvis kommer att benämna de äldre individer vi riktar vår enkät till och som denna uppsats utgår från.

Vi har valt att ändra ordningen på det vedertagna begreppsparet vård och omsorg till att istället lyda omsorg och vård. Detta då vi anser att fokus i det stöd och den hjälp som ges till den äldre inom ordinarie hemtjänst och i ”Hemteamet” först och främst handlar om att ge omsorg och i andra hand vård. Med begreppet omsorg menar vi den dagliga omvårdnaden som innefattar allt från hjälp med hygien till social samvaro mellan omsorgstagare och omsorgspersonal. Med begreppet vård åsyftar vi endast den medicinska vården som till exempel medicinering och sårvård.

Kvalitet är ett begrepp som rymmer stor tolkningsfrihet och med stor säkerhet

upplevs olika av enskilda individer. Grimby (1993) nämner till exempel att kvalitet ofta associeras med att få sina behov tillfredställda i relation till vilka förväntningar och krav man har. Med detta menar hon att kvalitet kan ses som en relation mellan förväntningar och upplevelse av kvaliteten. Vi har valt att betrakta kvalitetsbegreppet som omsorgstagarens upplevelse av kvaliteten på olika

aspekter i omsorgen och vården kontra hur viktigt dessa aspekter är för den enskilde.

Vi kommer fortsättningsvis i framställningen nedan, att beteckna det projekt vi mäter kvaliteten på som ”Hemteamet”. Då vi talar om omsorgstagarna från detta projekt, som har besvarat vår enkät, kommer vi att benämna dessa som

”hemteamsgruppen”. I de fall vi nämner den grupp individer från ordinarie

hemtjänst (som vi använder som referensgrupp) och som har svarat på enkäten, kommer denna grupp att benämnas som ”hemtjänstgruppen”.

Syfte

Vårt syfte är dels att utforma ett mätinstrument med avsikt att kvalitetsmäta brukarnas upplevelser av omsorgen och vården genom att utveckla en enkät. Denna enkät är tänkt att kommunen återkommande ska kunna använda för att mäta omsorgstagarnas upplevelser av kvalitet i omsorgen och vården. Vårt syfte är även att, genom denna enkät, utföra en kvalitetsmätning på omsorgen och vården i hemteamsgruppen. Vi vill bidra med kunskap om omsorgstagarnas uppfattningar om kvaliteten i omsorgen och vården i hemteamsgruppen samt eventuella områden och delaspekter inom omsorgen och vården som synes mest angelägna att åtgärda.

(8)

Frågeställning

Våra frågeställningar är:

- ”Vilka temaområden och delaspekter är viktiga att beakta i en kvalitetsmätning,

inom omsorg och vård i ordinärt boende, utifrån omsorgstagarnas perspektiv och hur bör således ett mätinstrument se ut?”

- ”Hur upplever omsorgstagarna kvaliteten i omsorgen och vården i

hemteamsgruppen och vilka områden framträder som mest angelägna när det gäller att vidta åtgärder för att förbättra kvaliteten?”

- ” Finns det något samband mellan omsorgstagarnas upplevelse av kvaliteten i

omsorgen och vården och omsorgstagarnas psykiska välbefinnande?”

Avgränsningar

Vi har valt att, i vår undersökning av omsorgen och vården i ”Hemteamet”, endast utgå från omsorgstagarnas upplevelse av omsorgen och vården. Vi undersöker därmed inte mer objektiva faktorer inom omsorgen och vården så som

ekonomiska faktorer, organisatoriska aspekter eller personalens synpunkter. Vidare undersöker vi inte aspekter så som personaltäthet, resurser per omsorgstagare med mera.

BAKGRUND

I detta kapitel följer en kort bakgrundsbeskrivning gällande de lagar som styr kvalitetsarbete i omsorg och vård.

Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen

I Socialtjänstlagen (2001:453) 3: 3 § stadgas att ”Insatser inom socialtjänsten ska

vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.”

Regeringen har antagit en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL), som ska värna om äldres rätt till värdighet i äldreomsorgen. Lagen träder i kraft den 1 januari 2011. Den nya bestämmelsen i SoL innebär införande av en nationell värdegrund när det gäller äldreomsorg. I denna värdegrund omfattas äldres rätt till ett värdigt liv med en känsla av välbefinnande samt att den äldre självständigt ska kunna välja när och hur stöd, hjälp och annan service ska ges i det egna boendet. Regeringen har även antagit en ändring i Lagen om vissa kommunala befogenheter (2009:47), som innebär att kommuner ska ha rätt att lämna kompensation till enskilda individer när de inte fått de insatser de har rätt till, inom rimlig tid och i rätt form. Denna lagändring träder även i kraft den 1 januari 2011 (www.riksdagen.se, 2010-12-10).

(9)

I Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 28 § stadgas att ”Ledningen av hälso- och

sjukvård ska vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet.” I samma lag 31 § stadgas att ”Inom hälso- och sjukvård skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och

fortlöpande utvecklas och säkras.”

Dessa utdrag ur Socialtjänstlagen (2001:453) och Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) visar på vikten av att sociala omsorgsverksamheter aktivt arbetar för kvalitetssäkringar i den dagliga förvaltningen. Det är dessa lagar som styr

kvalitetsarbetet i offentlig regi för området omsorg och vård. Anledningen till att vi även vill lyfta fram lagändringarna i SoL och i Lagen om vissa kommunala befogenheter (2009:47), beror på att vi vill framhålla att kvalitetsarbete i omsorg och vård kommer att få hårdare restriktioner när dessa lagändringar träder i kraft. Dessutom anser vi att lagändringarna tydliggör den ökade uppmärksamhet som kvalitetsaspekten har fått inom äldreomsorgen.

TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER

I detta kapitel följer en redogörelse för våra teoretiska utgångspunkter. De teorier vi valt att utgå från, är dels den humanistiska teorin med speciellt fokus på Maslows välkända och omdiskuterade behovstrappa, dels Antonovskys teori om ett salutogent förhållningssätt i omsorg och vård. Vi anser att en kombination av dessa två teoretiska utgångspunkter ger oss en god grund att stå på då vi utarbetar temaområden, konstruerar enkäten, utför kvalitetsmätningen och då vi diskuterar vårt resultat. Nedan följer en utförligare beskrivning av de båda perspektiven. Humanismen och Abraham Maslow

Payne (2005) nämner att det humanistiska synsättet utgår från att människan är en medveten individ kapabel till rationellt tänkande och beslutsfattande genom sin fria vilja, där det är viktigt att se till den enskildes tolkning av och tankesätt kring sig själv. Detta då individens egna uppfattningar är viktiga för att förstå hur individen uppfattar den tillvaro han/hon lever i. Vidare framhåller Payne (a a) att uppskattning av och gemenskap med andra människor i omgivningen är en viktig del i det humanistiska tankesättet.

Abraham Maslow är den forskare och författare som ofta förknippas med det humanistiska perspektivet. Maslow har grundat en holistisk teori om mänskliga behov som bygger på humanism och hur individen ska uppnå självförverkligande i vardagen. I Paynes (2005) tolkning av Maslow framhålls att Maslow menar att drivkraften hos varje individ, att uppfylla självförverkligande, utgår från att individen känner ett behov av något som saknas. Enligt Egidius och Norberg (1985) menade Maslow att individen agerar och verkar i vardagen i syfte att få sina Fysiologiska behov, Trygghetsbehov, Behov av gemenskap med andra, Behov av självkänsla och uppskattning från andra samt Behov av

självförverkligande tillfredsställda (se figur 1, s 10). De menar att Maslow såg dessa aspekter som grundläggande behov för varje individ att uppfylla.

(10)

Figur 1. Maslows behovstrappa.

Egidius och Norberg (1985) menade att Maslows holistiska syn på människan förklaras genom att, då ett behov inte kan tillfredsställas påverkar det allt som personen tar sig för och hela personens allmäntillstånd. Individen förändras då ett behov inte är tillfredsställt, till exempel fungerar inte en människa som är hungrig likadant som om personen vore mätt. Enligt samma författare menade Maslow även att dessa behov är hierarkiskt ordnade där de viktigaste och mest

grundläggande för överlevnaden är de Fysiologiska behoven, exempelvis behov av luft och mat. Dessa behov är något som återkommande måste tillfredsställas. Därefter följer de andra stegen (se figur 1, s 10). Stegen kan ej uppfyllas utan att föregående steg är uppfyllt. Då Behovet av självförverkligande är uppfyllt kan individen använda sig av sina resurser och utvecklas till sin fulla potential. Vidare menar Egidius och Norberg (a a) att det är viktigt att Maslows teori tolkas på rätt sätt. De förespråkar att det inte bör finnas någon inbördes rangordning mellan de olika behoven. En sådan tolkning ger förutsättningar för omsorgstagaren att tillfredsställa ett högre behov innan ett lägre, till exempel att omsorgstagaren mycket väl kan känna gemenskap med andra trots att ett fysiologiskt behov inte är fullt tillfredställt.

Egidius och Norberg (1985) gör en koppling mellan Maslows teori och hälso- och sjukvård. De menar att omsorgen och vården bör sträva efter att samtliga

grundläggande behov som vi nämnt ovan uppfylls hos omsorgstagaren, för att skapa förutsättningar för omsorgstagarens livskvalitet. ”Nursing care” är ett begrepp som författarna använder för att försöka förklara detta fenomen, där de menar att personalen bidrar till att kroppslig, individuell och social hälsa kan uppnås av omsorgstagarna. Omsorgstagaren får då en ökad möjlighet till att känna att de på egen hand kan klara av att tillgodose sina grundläggande behov. Egidius och Norberg (a a) instämmer med Maslows holistiska syn på människan och menar att omsorgstagarens omvårdnadsbehov måste uppskattas och formas efter individens hela bakgrund och livssituation. En individs särskilda behov kan variera mellan olika tidpunkter och stadier i livet.

Rogers humanism och Empati

Ett exempel på hur den humanistiska teorin kan användas praktiskt ges av Payne (2005), som nämner Carl Rogerssom betydande för humanismen inom det terapeutiska området. Paynes tolkning av Rogers är att klienten ska känna trygghet och trovärdighet i mötet med den professionelle, där denne ska vara sig själv i mötet med klienten. I det sociala arbetet, i kontakten med den enskilde, ska den professionelle lyssna aktivt, vara verkligt empatisk i mötet samt utstråla autentisk vänskap. Enligt Payne (a a) menar Rogers att det humanistiska synsätt

Trygghetsbehov

Behov av gemenskap

Behov av uppskattning

Behov av självförverkligande

(11)

han utgick från skulle fokusera på individens egen strävan efter personlig utveckling.

Bengtsson (2003) hävdar att personalens förmåga att känna empati i omsorgen och vården är mycket betydelsefull, då god omsorg och vård medför förmågan att kunna förstå någon annans lidande, känslor och behov. Personalen måste kunna vara lyhörd och ha förståelse för vad en specifik situation betyder för den enskilde. Genom detta förmedlas personalens innerlighet och omtänksamhet till de äldre. Genom ett empatiskt förhållningssätt i omsorgen och vården skapar personalen förutsättningar för den äldre att känna livskvalitet, då de får chans att känna sig värdefulla och förstådda.

Det salutogena perspektivet

Det salutogena perspektivet utgår från att man inte bör betrakta hälsa och ohälsa som något individen antingen har eller inte har. Det salutogena perspektivet utgår istället från att alla i någon mån är friska och befinner sig på olika punkter på ett kontinuum mellan hälsa och ohälsa (Antonovsky, 1991). Westlund (2009) menar att hälsa inte ska ses som ett mål i sig utan som en resurs för att skapa

välbefinnande i vardagen och för att nå de mål en individ har i sitt liv. Den omsorg och vård som ges inom äldreomsorgen menar han kan ses som resurser som hjälper den äldre att leva ett så självständigt och gott liv som möjligt. För att åstadkomma detta menar han att omsorgsarbetet bör inriktas på att ta tillvara på den enskildes resurser, möjligheter och vilja samt att fokusera på lösningar och på det som fungerar. Antonovsky (1991) beskriver en annan viktig aspekt som det salutogena perspektivet förespråkar, nämligen vikten av att inta en helhetssyn på människan där man förutom att koncentrera sig på mer uppenbara

sjukdomstillstånd även fokuserar på individens historia, upplevelse och sociala situation. Detta kan nämligen ge mycket nyttig information och bidra till en djupare förståelse för individens situation, vilket ger större förutsättningar för att kunna skapa en förflyttning mot hälsa på kontinuumet hälsa – ohälsa

(Antonovsky, 1991).

Antonovsky (1991) har utvecklat begreppet Känsla av sammanhang (KASAM) i syfte att förklara hur individer kan hantera svåra och stressande situationer genom att dra nytta av vad han kallar generella motståndsresurser (GMR). Detta kan vara exempelvis pengar, självkänsla, kulturell stabilitet och socialt stöd. KASAM består av tre huvudkomponenter nämligen Begriplighet, Hanterbarhet och

Meningsfullhet. Individer med hög KASAM får höga värden på dessa tre

komponenter vid mätningar av individens KASAM och vice versa. Westlund (2009) karaktäriserar en person med hög KASAM som att denne har lättare att behålla den hälsa han/hon har samt förbättra den, även då han/hon utsätts för svåra situationer och belastningar. Dessa individer är inriktade på problemlösning och ter sig flexibla i sökandet efter lämpliga lösningar. En person med svagt KASAM, menar han, utmärks av att individen är väldigt bunden till sin omgivning.

(12)

Definitionen av KASAM lyder:

”Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken

utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns

tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang.” (Antonovsky, 1991, s 41).

KASAMs tre huvudkomponenter

Westlund (2009) förklarar Begriplighet som en individs upplevelse av att förstå sig själv, sin omgivning och tillvaro och att känna sig förstådd av andra. Han menar att begriplighet ger individen struktur, ordning, kontroll, förutsägbarhet och större chanser att fatta bra och förståndiga beslut. För att stärka någons

begriplighet bör information, kunskap och kommunikation i form av att dela någons värld adderas till situationen. I en omsorgssituation inom exempelvis äldreomsorg gäller det då för personalen att arbeta för att ge tydlig information om dagordning, de äldres rättigheter, hur biståndsbeslut bör tolkas och så vidare. Det gäller även att uppmärksamma den äldre och verkligen lyssna aktivt till vad de har att säga samt bemöta den äldre på ett bekräftande sätt.

Hanterbarhet beskrivs som i vilken utsträckning en individ känner att de har

tillgång till egna eller andras resurser, för att kunna möta de krav som ställs av det stimuli som personen för tillfället överhopas av. En individ med ett högt värde på hanterbarhet kommer inte att känna sig hjälplös då jobbiga situationer inträffar, utan istället uppleva att de har de resurser som behövs för att kunna uthärda och hantera situationen (Antonovsky, 1991). Westlund (2009) beskriver hanterbarhet som en balans mellan de påfrestningar en individ ställs inför och de resurser denne har till förfogande för att hantera dem. För att skapa denna balans i

omsorgen och vården kan omsorgspersonalen bistå den äldre med extra resurser, lösgöra individens egna resurser genom att uppväga med hjälpmedel eller skapa utmaningar för den enskilde med en stimulerande miljö och aktiviteter.

Meningsfullhet ser Antonovsky (1991) som KASAMs motivationsdel. Denna del

åsyftar till vilken grad en individ känner att livet har en emotionell mening. Westlund (2009) ger exemplet att en människa som känner meningsfullhet visar vilja, närvaro, livslust och drivkraft, vilket syns i personens ögon. Meningsfullhet är individuellt, vad som ger meningsfullhet varierar. Westlund (a a) skriver att Antonovsky menar, att det ändå finns vissa gemensamma områden som de flesta människor anser skapar meningsfullhet. För äldre människor är tillhörighet, gemenskap och att höra till ett sammanhang områden, som ofta ger en känsla av att livet är värt att leva. Andra områden som ofta är betydelsefulla i detta

sammanhang är att ha någon att bry sig om, att kunna syssla med en aktivitet som är av särskilt intresse och föra existentiella samtal. Vidare är delaktighet en meningsskapande aspekt som delas av många människor. Westlund (a a) anser att personal inom äldreomsorgen som vill skapa möjligheter för de äldre att känna meningsfullhet, bör arbeta för att erbjuda individanpassade aktiviteter och gemenskap samt ge den äldre möjligheten att själv bestämma, välja och vara delaktig i sin omsorg och vård.

(13)

Antonovsky versus Maslow

Westlund och Sjöberg (2005) förespråkar Antonovskys salutogena perspektiv framför Maslows teori om mänskliga behov och hävdar att Maslows teori inte är lämplig att utgå från vid studier kring omsorg och vård. Detta grundar de på att de anser att Maslow utgår från ett patogent förhållningssätt med fokus på ohälsa, vilket kan leda till att endast de kroppsliga behoven fokuseras, istället för och på bekostnad av mjuka faktorer. I motsats till detta menar de att det salutogena perspektivet ger den enskilde verktyg till att känna meningsfullhet i omsorgen och vården, vilket även bidrar till att denna blir mer hanterbar för individen. Fokus ligger på det sociala området, där bland annat vikten av gemenskap med andra människor synliggörs och sätts i centrum. Med detta perspektiv finns ingen risk för att omsorgsarbetet delas upp i mindre uppgiftsområden med fokus på de kroppsliga behoven. Istället förespråkas en god samarbetsrelation mellan omsorgstagare och omsorgspersonal.

Förklaring till kombinationen av teoretiska perspektiv

Vi menar att Maslows behovstrappa ger oss en grundläggande insikt i vilka aspekter som kan vara av vikt för att en människa ska kunna känna livskvalitet. Maslows teori om mänskliga behov kan tolkas på olika sätt, vilket vi har stött på bland olika författare och forskare. Detta perspektiv anser vi bör kompletteras med ett salutogent perspektiv som ger oss möjlighet till en djupare förståelse för vad som kan ligga bakom en människas känsla av välbefinnande. Med detta menar vi att det salutogena perspektivet ger oss en större insikt i hur en individ trots till exempel sjukdom, kan känna livskvalitet. Omsorgstagare inom

äldreomsorg har ofta någon form av funktionsnedsättning vilket gör det salutogena perspektivet speciellt användbart i vårt fall.

Trots att Westlund och Sjöberg (2005), som vi redovisat ovan, helt motsätter sig Maslows teoretiska perspektiv om mänskliga behov som användbar inom omsorg och vård och att de hävdar att det salutogena perspektivet är helt oförenligt med Maslows teori, menar vi alltså att en kombination mellan dessa två perspektiv är fullt möjlig. Vi har visat, genom Egidius och Norbergs (1985) tolkning av Maslow, att denna teori inte bör tolkas rakt av i förhållande till området omsorg och vård. Det som åsyftas här är att behovstrappan inte bör ses som strikt hierarkisk. Detta överensstämmer med våra åsikter i ämnet, men vi hävdar att behovstrappan kan användas som en ram för vilka behov som bör försöka uppfyllas för den enskilde.

Vi menar att det är viktigt att ha en helhetssyn på människan, vilket både det salutogena perspektivet och det humanistiska perspektivet utgår från, där man försöker fånga upp både fysiska, sociala och existentiella aspekter. Vi menar även att teorierna tar upp liknande faktorer som viktiga för individens möjlighet att känna välbefinnande. Dock finns det vissa skillnader, vilket vi ser som positivt då de kan komplettera varandra. Maslow menar till exempel att det är viktigt för individen att känna uppskattning från andra och att kunna uppnå

självförverkligande. Antonovsky menar å andra sidan att det är viktigt för individen att känna meningsfullhet. Dessa olika ståndpunkter inrymmer vissa likheter men uttrycks något olika och kan därmed ses som kompletterande.

(14)

TIDIGARE FORSKNING

I detta kapitel följer en redogörelse för hur hälsa har relaterats till KASAM i tidigare forskning, vilket är intressant i förhållande till vår studie då vi undersöker relationen mellan psykisk hälsa och olika aspekter inom omsorgen och vården. Nedan följer även en sammanfattande presentation av en rapport som behandlar en utvärdering av ett projekt med fokus på att bidra med autonomi och

självständighet för de äldre genom att öka deras KASAM. Denna studie anser vi vara relevant i förhållande till vår studie då den visar att ett rehabiliterande förhållningssätt, där KASAM beaktas, kan bidra till att stärka den äldres

upplevelse av delaktighet, hanterbarhet och autonomi. I vår studie har vi för avsikt att beakta och diskutera hur ett starkt KASAM kan öka den enskildes livskvalitet. Därefter följer ett avsnitt som behandlar ett flertal olika kvalitetsmätningar utifrån omsorgstagarens perspektiv inom äldreomsorgen samt en SOU-rapport (Statens offentliga utredningar) angående bemötande av äldre inom äldreomsorgen. Vi anser att det blir intressant för oss att beakta vad tidigare kvalitetsmätningar utifrån omsorgstagarens perspektiv inom äldreomsorgen har kommit fram till samt vad som framkommit ur SOU-rapportens undersökning, då vi diskuterar vårt resultat. Flertalet av kvalitetsmätningarna som presenteras har undersökt alla områden inom äldreomsorgen men vi har valt att endast ta upp de aspekter som berör hemtjänst, då detta område har störst relevans för vår undersökning.

Hälsa i relation till KASAM

Schneider med flera (2004) har funnit ett starkt samband mellan individens upplevelse av hälsa och KASAM. För den äldre generationen har det visat sig att den egenupplevda hälsan är relativt stabil över tid, samtidigt som generaliseringar för den äldre generationen bör ske med försiktighet. Den diskussion Schneider med flera för, är att den uppskattade subjektiva hälsan inte kan knytas samman med ålder. Även Gassne (2002) har visat att det finns ett samband mellan individens upplevda hälsa och stark KASAM, men att orsakssamband ej går att fastlägga. I Gassnes studie har det även framkommit att det är 35 % av KASAM som kan förklaras av genetiska faktorer och att det är hela 65 % av individens KASAM som påverkas av yttre faktorer. Även Schneider med flera (2004) har kommit fram till att den egenupplevda hälsan är starkt kopplad till

personlighetsdrag. Gassne (2002) har visat att en individ som upplever sin hälsa som dålig i större utsträckning ofta är mer kritisk till den omsorg och vård de får. I anslutning till detta hävdar Schneider med flera (2004) att personer som lider av depression eller subjektiva fysiska besvär har en låg KASAM.

Från rutin till behov

Westlund (2009) skriver om ett projekt i Mönsterås, vars syfte var att öka de äldres autonomi, där fokus låg på att erbjuda funktionshöjande och

funktionsbevarande insatser. Fokus för utvecklingsarbetet i projektet var fysisk, psykisk och social rehabilitering. Arbetssättet i projektet bestod i att, då ett behov uppstod hos en enskild individ och denne saknade resurser (meningsfullhet, hanterbarhet och/eller begriplighet) att hantera den situation som uppstått, träffades den omsorgspersonal som arbetade med den enskilde omsorgstagaren. Omsorgspersonalen arbetade i team där olika yrkesgrupper ingick som

(15)

det enskilda fallet och omsorgssituationen för att få en förståelse för individens upplevda problem och på så vis finna lösningar som passade den enskilda

personen bäst. För att uppnå detta mål blev teamets arbetsuppgifter följaktligen att stärka den enskildes KASAM, då detta uttrycks i projektet som en del av ett rehabiliterande förhållningssätt i omsorgen och vården.

Ett rehabiliterande förhållningssätt innefattar att omsorgspersonalen arbetar stödjande och inte hjälpande, att den äldres intresse för sina egna resurser och möjligheter uppmuntras samt att den äldre inspireras till att lösa problem och agera på egen hand. Det krävs även att omsorgspersonalen ges befogenheter att arbeta utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt i den dagliga omsorgen och vården med den äldre (Westlund, 2009).

I rapporten om projektet i Mönsterås återges ett antal fallbeskrivningar i vilka det visas att genom ett arbetssätt med fokus på att skapa meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet för den enskilde, ges förutsättningar för en framgångsrik

rehabilitering. Westlund (2009) ger vidare exempel på hur personalen kan arbeta för att öka den äldres känsla av meningsfullhet och begriplighet. Personalens arbetssätt kan till exempel inriktas på att ge den äldre chans att delta i aktiviteter som känns meningsfulla för den enskilde. Personalen ser vidare till att de äldre känner meningsfullhet både då det gäller den rehabilitering som sker (exempelvis om den enskilde uttryckt en vilja att gå- och ståträna) och inför vad

rehabiliteringen är tänkt att leda till (exempelvis om den äldre uttryckt en önskan om att rehabiliteringen ska leda till att han/hon kan flytta hem igen). För att inrikta arbetssättet på att bidra till att den äldre känner begriplighet, gäller det att till exempel ge god information och försäkra sig om att den äldre förstår sin omvärld. Detta kan till exempel röra sig om att tydligt förklara hur den äldre på bästa vis utför sina dagliga rutiner (Westlund, 2009).

Projektets arbetsmetod, som i huvudsak bestod av en uppdelning av arbetsroller i olika team med kontinuerliga möten och handledningar samt observationer av och samtal med den äldre och skapandet av handlingsplaner, har visat sig vara en god metod för att höja kvaliteten i omsorgen och vården. Det har i detta projekt framgått att detta arbetssätt har bidragit till att processer och olika tankar har väckts hos omsorgspersonalen och att den äldres delaktighet och hanterbarhet därigenom gynnats (Westlund, 2009).

Kvalitet ur omsorgstagarnas perspektiv inom äldreomsorg

I detta avsnitt följer en presentation av fyra tidigare utförda kvalitetsmätningar ur omsorgstagarnas perspektiv inom äldreomsorgen samt en SOU-rapport (Statens offentliga utredningar) angående brister i bemötandet hos omsorgspersonal. Kvalitetsmätningarna har det gemensamt att de är utförda med hjälp av enkäter. SOU- rapporten (1997:51) utgörs av olika kunskapskällor så som anmälningar om missförhållande till olika nämnder, försäkringar, uppgifter från socialstyrelsens handläggningar, en utvärdering av ädelreformen samt olika brukarundersökningar. Vi kommer att presentera gemensamma drag som framgått ur de olika

kvalitetsmätningarna samt SOU-rapporten. Vi tar även upp aspekter som skiljer sig på ett intressant sätt.

Kvalitetsbarometern är en rapport sammanställd av Socialstyrelsen, efter utförda kvalitetsmätningar utifrån omsorgstagarnas perspektiv i nio kommuner

(16)

studiens likheter med den analysmetod som vi har använt oss av, vilken mäter hur god kvaliteten är på ett visst område och hur viktigt respondenterna anser att kvaliteten är på detta område (Se om KUPP-metoden, s 24). De tre andra kvalitetsmätningar som vi tar upp antingen bekräftar det som tagits upp i Kvalitetsbarometern eller tillför andra intressanta perspektiv. SOU-rapporten (1997:51) ger oss mer djupgående förklaringar till orsaker bakom eventuella brister i bemötandet, som kan vara av intresse då vi diskuterar eventuella områden i vår undersökning vilka kan uppdagas som angelägna att åtgärda. Samtliga undersökningar ger oss möjlighet och underlag för att vi ska kunna uttala oss om och diskutera huruvida det är vanligt med aspekter som bortfall, ett överlag positivt eller negativt resultat samt vilka områden som i tidigare liknande underökningar, visat ett gott respektive sämre resultat.

Varför så positiva resultat?

De resultat som framträder ur de olika kvalitetsmätningarna är överlag positiva, det vill säga att omsorgstagarna är överlag positivt inställda till kvaliteten på omsorgen och vården. Kvalitetsbarometern visar dock att det finns

utvecklingspotential kring enskilda aspekter av omsorgen och vården, då dessa även visar på negativa resultat. Det är på dessa enskilda områden av omsorgen och vården som man i Kvalitetsbarometerns rapport menar att fokus bör ligga i ett utvecklingsarbete (Socialstyrelsen, 2006).

Författarna av kvalitetsmätningen i Herrljunga, Svenljunga och Tranemo anser att ett positivt resultat vid kvalitetsmätningar inom äldreomsorgen, kan bero på att många äldre inte vet vad de har rätt till i vården, att de är rädda för att förlora den vård de har samt att många känner att de står i tacksamhetsskuld till

omsorgsgivarna. Slutdiskussionen i samma kvalitetsmätning visar att man vid kvalitetsmätningar ofta inte kommer fram till ny användbar information och att merparten av deltagarna ofta meddelar att de är nöjda med kvaliteten (Esbjörnson m fl, 2008). Slutsatsen som dras av Esbjörnson med flera (a a) är att det därför är viktigast att fokusera på de aspekter som av omsorgstagarna inte upplevs hålla en god kvalitet. I kvalitetsmätningen utförd i Järfälla kommun, författad av Borg (1998), förs samma resonemang. Författaren menar att ett övervägande positivt resultat kan bero på att de äldre står i beroendeförhållande till omsorgspersonalen och att denna tendens kan bero på att det är en social regel hos den äldre

generationen att inte klaga. Här dras även slutsatsen att eventuella förslag på förbättringar som omsorgstagaren framför bör stå i fokus för utvecklingsarbete (Borg, a a). I SOU-rapporten (1997:51) framkommer, i likhet med ovanstående, att en betydande del äldre upplever ett negativt beroende i form av att de

förmedlar en överdriven tacksamhet och rädsla för repressalier vid klagomål. Detta gör att de äldre inte vågar ge uttryck för missnöje, vilket kan leda till ökad risk för missförhållande.

I Kvalitetsbarometerns undersökningar har forskningsförfattarna kommit fram till att de äldres förväntningar på kvaliteten i omsorgen och vården har minskat på senare år. Detta anser de bero på att omsorgstagarnas uppfattning om kvaliteten anpassas efter den omsorg och vård de får, vilket i Kvalitetsbarometerns

diskussion även kopplas samman med antagandet om att den äldre generationen ofta känner tacksamhet inför den hjälp de får av omsorgspersonalen

(17)

Anhöriga och yngre omsorgstagare mer missnöjda

I kontrast till ovanstående resonemang diskuterar författarna av

kvalitetsmätningen utförd i Herrljunga, Svenljunga och Tranemo att det även kan vara så att äldre, istället, är mycket kritiska till den omsorg och vård de får. De omsorgstagare som i högre grad anger missnöje är oftast yngre omsorgstagare eller de som upplever att de har mycket dålig hälsa och ett stort hjälpbehov. I samma rapport har författarna dessutom kommit fram till att i de fall anhöriga har fyllt i enkäter och utvärderingar i omsorgstagarens ställe, visar sig resultatet som mer kritiskt till omsorgen och vården än om omsorgstagaren själv svarat

(Esbjörnson m fl, 2008). Även författarna till Kvalitetsbarometern och den nationella kvalitetsmätningen har visat på detta förhållande (Socialstyrelsen, 2009; Socialstyrelsen, 2006).

Brister i kontinuitet

De områden inom hemtjänsten som i Kvalitetsbarometerns rapport fått negativa omdömen av omsorgstagarna är exempelvis personkontinuitet (det vill säga att omsorgstagarna får hjälp av i huvudsak samma personal samt att personalen arbetar på samma sätt) och omsorgstagarens möjlighet att påverka omsorgen och vården (Socialstyrelsen, 2006). Även i kvalitetsmätningen utförd i Järfälla kommun, framkom att omsorgstagarna upplevde personkontinuiteten (samma personal som utför omsorgen och vården) och omsorgskontinuiteten (sättet att ge omsorg och vård på) som för låg, vilket författaren av undersökningen menar skapar otrygghet hos den enskilde. De förslag till förbättringar som tas upp i Järfälla kommuns kvalitetsmätning är att utse en kontaktperson till samtliga omsorgstagare, att arbetsmetoder och organisation undersöks i syfte att kunna ge en bättre person- och tidskontinuitet och att personliga omvårdnadsplaner

upprättas i syfte att ge individanpassad omsorg och vård, med fokus på att ta tillvara på varje persons inneboende resurser. Att upprätta omvårdnadsplaner för varje omsorgstagare är en annan åtgärd för att bidra till att omsorgen och vården ges på samma sätt av alla i omsorgspersonalen, då ett gemensamt synsätt

uppmuntras (Borg, 1998). Sociala aspekter

I Kvalitetsbarometern framkommer det att undersökningar har visat att en aspekt som ofta kritiseras av omsorgstagarna är personalens tid för samtal, då de

upplever denna möjlighet som begränsad. Författarna av Kvalitetsbarometerns rapport diskuterar att detta skulle kunna bero på att det finns brister i balansen mellan relationsskapande arbetsuppgifter och uppgiftsorienterade arbetsuppgifter i omsorgen och vården. Mer specifikt syftar detta på att personalen tenderar att lägga fokus på att utföra arbetsuppgifter som är beskrivna i biståndsbeslutet, vilket gör att individuella önskemål hos omsorgstagarna ofta förbises. En åtgärd som diskuteras i förhållande till detta är att ge omsorgspersonalen möjligheter till att kunna arbeta flexibelt med större handlingsutrymme, för att på så vis möjliggöra en mer individanpassad omsorg och vård (Socialstyrelsen, 2006). Även i Järfälla kommuns kvalitetsmätning framkommer det att omsorgstagarna ger uttryck för missnöje gällande tid för samtal med personalen, där en del omsorgstagare menar att en stressig arbetssituation för personalen minskar möjligheterna till social samvaro. En åtgärd som författaren diskuterar för att ge mer tid och mer personlig kontakt mellan omsorgstagare och omsorgspersonal är tillförsel av ekonomiska resurser. Det är därför viktigt för var verksamhet att avgöra vilken kvalitetsnivå som eftersträvas (Borg, 1998). Även i den nationella kvalitetsmätningen

(18)

framkommer det att omsorgstagarna visat missnöje kring sociala aspekter som gemenskap och aktiviteter (Socialstyrelsen, 2009). Det framkommer även av SOU-rapporten (1997:51) att det är av stor vikt att vardagen erbjuder ett varierat och omfattande innehåll för den äldre, med utgångspunkt i individens egna önskningar och intressen. Exempel på sådant innehåll kan vara möjlighet till social samvaro, att kunna dela erfarenheter med andra och att bli sedd som en person med fler behov än endast de fysiska.

Det framkommer ur Kvalitetsbarometerns rapport att de faktorer som

omsorgstagarna upplever som väldigt viktiga är att personalen är ärlig, pålitlig och bemöter omsorgstagarna med respekt. Relationen mellan omsorgstagare och personal är alltså en avgörande faktor för att omsorgstagaren ska uppleva kvaliteten i omsorgen och vården som god (Socialstyrelsen, 2006).

I SOU-rapporten (1997:51) framkommer att äldres inflytande och delaktighet inte beaktas i tillräckligt hög grad, vilket kan leda till kollektiv hantering av äldre, där det exempelvis skapas rutiner gemensamma för alla äldre i syfte att motarbeta orättvisor. Genom att inte beakta individuella behov skapas ändå denna orättvisa. För att komma tillrätta med detta problem förordas att metoder, kunnande och tankar kring vägar att uppnå ett individanpassat bemötande i omsorg och vård bearbetas och skapas. Författarna av SOU-rapporten (1997:51) diskuterar att det även kan vara så att personalen brister i lyhördhet och aktivt lyssnade för den äldre och dennes anhöriga. Här handlar det framförallt om att ta tillvara på den enskildes resurser och erfarenheter och att lyssnandet bygger på kunskap och inlevelse i den äldres situation (SOU 1997:51). Omsorgstagarna i Järfälla

kommun har gett uttryck för att de inte får möjlighet att aktivt delta i sin omsorg och vård i den grad de skulle vilja. Författaren av rapporten diskuterar att detta kan bero på att personalen inte är tillräckligt bra på att uppmuntra omsorgstagarna till detta eller att uppmuntrandet tar för mycket tid. Vad som åsyftas här är att det krävs arbete för att kunna finna metoder som på ett bättre sätt tillvaratar de äldres inneboende resurser och sporrar den äldre till att vara medskapande i omsorgen och vården (Borg, 1998).

I SOU-rapporten (1997:51) resoneras det kring att missbruk av

beroendeförhållande kan bero på att en medveten människosyn saknas eller att det finns brist på kunskap och inlevelse hos personalen. Författarna av rapporten har påvisat att det till exempel finns behov av att införliva gemensamma

grundläggande värderingar i omsorgsarbetet. Detta synsätt anser de bör styras av att alla människor är lika mycket värda och bör finnas i det vardagliga arbetet, under utbildning och då olika vårdprocesser planeras.

Betydelse av god information och kommunikation

I Järfälla kommuns kvalitetsmätning har det framgått att en del omsorgstagare är missnöjda med exempelvis hur städning och matlagning utförs. Detta antas bero på att omsorgstagarnas krav och förväntningar inte harmonierar med de riktlinjer som ges av kommunen (Borg, 1998). Även i den nationella kvalitetsmätningen framkommer missbelåtenhet kring kvaliteten på den mat som erbjuds

(Socialstyrelsen, 2009).

Ytterligare områden som omsorgstagarna ej är nöjda med är aspekter kring informationsöverföring. Detta framkommer bland annat i den nationella kvalitetsmätningen (Socialstyrelsen, 2009). Även författaren av

(19)

kvalitetsmätningen i Järfälla kommun har resonerat kring sådana tendenser, då omsorgstagarna upplever att till exempel information om att personalen kommer senare än avtalat inte ges och att de inte vet vem som är deras kontaktperson. Dessutom har samma kvalitetsmätning visat att en del omsorgstagare inte vet vart de ska vända sig då de vill framföra kritik, vilket minskar chanserna till

brukarinflytande. Som omsorgstagare av hemtjänst är beroendet av personalen stort, vilket gör att omsorgstagarna ofta känner svårighet att framföra klagomål direkt till personalen (Borg, 1998). För att förbättra informationshanteringen ges förslag på att stärka brukarinflytandet genom att skapa goda rutiner för

klagomålshantering, att förbättra kommunikation och information om

förändringar i verksamheten och förändrade tider för omsorgen och vården samt att biståndsbeslut bör återges på ett mer lättförståeligt språk (Borg, a a).

Författarna av SOU-rapporten (1997:51) har även stött på liknande brister i informationshantering. Det rör sig om att den äldre inte får information om

förändringar i omsorgen och vården, vilket kan röra sig om att inte veta namnet på personen som utför omsorgen och vården, att inte känna till de dagliga rutinerna eller att inte få information om ändrad tid för hjälpen.

En annan brist gällande informationshantering som SOU-rapport (1997:51) framhåller är att informationen i biståndsbeslut inte alltid är anpassad efter individen, vilket kan leda till att den äldres delaktighet omöjliggörs. Vidare framkom det ur samma rapport att det förekommer brister i information angående var den äldre kan vända sig med klagomål. SOU-rapporten (1997:51) har även visat att det är viktigt att information om de äldre förmedlas till samtliga berörda i personalgruppen. Detta kan till exempel vara hur omsorgstagen vill bli lyft, matad och i vilka situationer han/hon har extra ont etcetera.

Ytterligare en brist som SOU-rapport (1997:51) påvisar är att både äldre och deras anhöriga har upplevt att de i vissa fall varit tvungna att berätta för mycket

information av privat karaktär i sammanhang där detta inte varit nödvändigt. Även slarv med sekretess påtalas då personalen inför besökande till andra

omsorgstagare, pratat om den äldres privata situation. För att komma tillrätta med de brister som finns i kommunikation och informationsutbyte föreslås det i rapporten att det arbetas för att ge tydlig och tillgänglig information. En annan åtgärd som föreslås är att vara noggrann med dokumentation vid individuell biståndsbedömning, vård- och rehabiliteringsplanering samt vid dokumentation av omvårdnad och uppföljning.

METOD

I detta kapitel följer en presentation av vårt val av metod samt en presentation av hur vi har konstruerat vårt mätinstrument och vad denna konstruktion grundas på. Vidare redogörs det för valda bearbetnings- och analysmetoder samt hur vi har gått till väga och använt oss av dessa, då vi har bearbetat och analyserat vårt material. Det följer även en redogörelse för hur respondenterna har valts ut samt förfaringssätt då vi samlat in vårt material. Vi redovisar även vilka aspekter och åtgärder vi har beaktat och genomfört i syfte att öka validiteten, reliabiliteten och generaliserbarheten i vår undersökning samt vilka etiska överväganden vi gjort.

(20)

Val av metod

Det forskningsintresse vi utgått från är deskriptivt (Rosengren & Arvidson, 2002), det vill säga att vi vill beskriva hur kvaliteten i omsorgen och vården ser ut i ”Hemteamet”, utifrån omsorgstagarens upplevelser. Vi valde en kvantitativ ansats i vår undersökning i form av en enkät, med till största del slutna svarsalternativ som bearbetats kvantitativt. Enkäten innehöll även ett mindre antal öppna frågor som bearbetats och analyserats kvalitativt. Frågorna med öppna svarsalternativ var tänkta att bidra med en djupare förståelse för vad omsorgstagarna uppfattar som betydelsefullt i omsorgen och vården. De öppna frågorna gav oss möjlighet att fånga upp aspekter vi inte tänkt på i konstruktionen av enkäten. Valet av enkät som undersökningsmetod grundar sig i att vi ville undersöka 120 individers attityder och åsikter kring den omsorg och vård de får. Enkät som

undersökningsmetod var då ett bra val eftersom möjlighet ges att på ett

lättåtkomligt och effektivt sätt ta del av en större grupps åsikter och attityder. Att använda enkäter som forskningsunderlag underlättar då antalet respondenter är stort och då respondenterna är utspridda geografiskt eller bor långt från forskarnas hemvist (Denscombe, 2009). Andra fördelar med att använda enkäter är att det är ekonomiskt fördelaktigt jämfört med intervjuer, att risken för intervjuareffekt utesluts samt att respondenten kan svara på frågorna när det passar dem (Bryman, 2002). Litteraturstudier har även varit en viktig metod för att ge empiriskt och teoretiskt underlag för konstruktionen av vår enkät.

Konstruktion av enkäten

Enkäten innehöll både öppna och slutna frågor. Öppna frågor innebär att respondenterna fritt får lämna sina svar medan slutna frågor innehåller fasta svarsalternativ (Denscombe, 2009). Bortsett från tre öppna frågor bestod enkäten av frågor med fasta svarsalternativ (se bilaga 1). Anledningen till detta val var att vi så långt som möjligt ville underlätta för respondenterna att svara på enkäten samt för att förenkla bearbetnings- och analysfasen.

Bryman (2002) tar upp fördelar med slutna frågor och menar att bearbetning och analys av svaren underlättas och att jämförbarheten i svaren ökar. Han menar även att i slutna frågor klargörs innebörden av frågorna genom de fasta

svarsalternativen, som ger en fingervisning om vad frågan handlar om, vilket gör dem lättare att besvara. Nackdelar med slutna frågor, menar han är att forskaren kan missa aspekter som är viktiga för respondenterna, att utelämnade

svarsalternativ kan reta respondenterna samt att risken för ledande frågor ökar. När det gäller öppna frågor finns det en rad nackdelar, till exempel kan

respondenten dra sig för att fylla i sådana frågor då de kan vara ovana vid att skriva eller att de tycker det är besvärligt att formulera sig. Det kan även ses som tidsödande samt att svaren kan vara svårtolkade på grund av till exempel handstil eller att respondenten endast använt stödord (Trost, 2007). Fördelen med öppna frågor är dock att respondenterna inte tvingas in i förutbestämda tankebanor utan fritt kan svara på frågorna, vilket kan ge en stor variation i svaren och i sin tur en djupare förståelse för respondenternas svar (Bryman, 2002).

Då våra respondenter var äldre personer med eventuella fysiska och psykiska funktionsnedsättningar ansåg vi att det vore lättare för dem att svara på slutna frågor. Med tanke på vår målgrupp försökte vi även att utforma enkäten med ett lättförståeligt språk, då Ejlertsson (2005) vid utformning av enkätfrågor,

(21)

sig till. Förutom detta försökte vi att anpassa layouten på enkäten så att det skulle vara lätt att läsa, med större typsnitt samt med god plats för de öppna svar som efterfrågades.

Konstruktion av temaområden inför enkäten

Då vi konstruerade enkäten tog vi fram sex temaområden som vi anser vara av vikt vid en kvalitetsmätning inom omsorg och vård i ordinärt boende, ur

omsorgstagarens perspektiv. Dessa teman tog vi fram genom en kombination av det humanistiska och det salutogena perspektivet. Vi använde oss även av litteratur som behandlar omsorg och vård samt relevant lagstiftning. Dessa utgångspunkter har beskrivits tidigare i uppsatsen under rubrikerna Bakgrund, Teoretiska perspektiv samt Tidigare forskning. I detta avsnitt presenteras dessa temaområden och en förklaring till tankarna bakom dessa ges. Till varje temaområde konstruerade vi tillhörande frågor för att kunna mäta kvaliteten i omsorgen och vården genom enkäten. Under kapitlet Resultat presenteras frågorna i förhållande till de temaområden de tillhör.

De framtagna temaområdena ska betraktas som delkomponenter, som personalen kan fokusera på för att öka möjligheten för att den äldre ska kunna öka sin känsla av KASAM. Tanken är inte att personalen ska uppnå hög KASAM åt den äldre, utan att den äldre, genom personalens omsorg och vård ska kunna ges

förutsättningar för att på egen hand öka sin KASAM. Vi tror att en högre KASAM ger ökade förutsättningar för att den äldre ska uppleva välbefinnande, vilket vi menar är syftet med en god omsorg och vård.

Förutsättningar för en god omsorg och vård

En god Människosyn är något som vi ser som grundläggande för en god omsorg

och vård och därmed en aspekt som bör genomsyra samtliga temaområden som presenteras nedan. Vi menar att denna människosyn bör vara gemensam för alla som arbetar inom samma förvaltning. Både Maslows teori om de mänskliga behoven och Antonovskys teori om ett salutogent förhållningssätt, uttrycker att en god människosyn är vitalt i arbete med människor. De båda perspektiven ger vidare uttryck för att en god människosyn utgår från en helhetssyn på människan, med fokus på både sociala och fysiska aspekter och där individens egen

upplevelse är utgångspunkten i omsorgsarbetet (Antonovsky, 1991; Egidius & Norberg, 1985; Payne, 2005). Vidare menar Norberg med flera (1994) att det kan vara till hjälp att ha en gemensam grundläggande livsåskådning i förvaltningen och hos omsorgspersonalen, för att kunna prioritera i arbetet. Begreppet

livsåskådning innefattar tankesätt kring människosyn, värderingar och normer (Norberg m fl, a a). På grund av detta är denna aspekt något som vi även har mätt med hjälp av vår enkät.

Temaområden

Första temaområdet är Välbefinnande med delaspekterna aktiviteter, existentiella

samtal, gemenskap/besök samt psykisk och fysisk hälsa. Vi menar att psykisk och

fysisk hälsa mäter graden av välbefinnande hos individen medan övriga aspekter bör ses som olika faktorer som omsorgspersonalen kan fokusera på, för att öka individens känsla av välbefinnande. Vi menar att hälsan (både psykisk och fysisk) speglar hur vi mår och således till vilken grad vi känner välbefinnande. Vi anser att faktorerna aktiviteter, existentiella samtal och gemenskap/besök kan vara av stor vikt för personalen att försöka tillgodose för den enskilde i omsorgen och

(22)

vården. Detta grundar vi på att Maslow menar att uppskattning av och gemenskap med andra människor i omgivningen är viktigt för att människan ska må bra (Payne, 2005). I Maslows behovstrappa återfinns stegen a) Behov av gemenskap med andra, b) Behov av självkänsla och uppskattning från andra samt c) Behov av självförverkligande (Egidius & Norberg, 1985). Detta tolkar vi som att aktiviteter samt gemenskap/besök är viktiga aspekter att tillgodose hos varje individ i omsorgen och vården, för att bidra till ökat välbefinnande för den enskilde. Våra tankar kring dessa aspekter stärks även av det salutogena perspektivet där Westlund (2009) tar upp aktiviteter och gemenskap/besök som viktiga aspekter. Han nämner även existentiella frågor och tankar som betydelsefulla för att den enskilde ska kunna känna meningsfullhet och i längden välbefinnande.

Därefter följer temaområdet Självbestämmande med delaspekterna delaktighet och valfrihet. Detta temaområde styrks bland annat av det humanistiska synsättet som menar att människan är, genom sin fria vilja, kapabel till rationellt tänkande och beslutsfattande. Det blir då viktigt att i arbete med människor respektera den enskildes tankar och tolkningar om sig själv och sina behov (Payne, 2005). Tillgodoseendet av individuellt valda aktiviteter för omsorgstagaren anser vi vara ett sätt att uppnå steget Behov av självförverkligande, i Maslows behovstrappa. Ett annat sätt att uppfylla detta behov kan vara att den äldre delaktiggörs i den dagliga omsorgen och vården. Ett exempel på detta är att omsorgstagaren får möjlighet att vid dusch aktivt delta genom att göra så mycket som möjligt själv. Westlund (2009) tolkar det salutogena perspektivet som att delaktighet, valfrihet och självbestämmande är viktiga komponenter att tillgodose för att den äldre ska kunna uppleva kvalitet i omsorgen och vården. Vidare menar han att det

salutogena perspektivet uttrycker, att möjligheten att vara medskapande i sin omsorg och vård, bidrar till ett ökat personligt engagemang samt främjar hälsan. Dessutom ger valfrihet och delaktighet förutsättningar för att på ett bättre sätt kunna individanpassa omsorgsinsatserna (Westlund, 2009). Detta är aspekter som vi anser motiverar fokus på delaktighet, valfrihet och självbestämmande då kvalitet i omsorg och vård ska säkras.

Sedan följer temaområdet Trygghet med delaspekterna information, rutiner,

tillgänglighet, kontinuitet och sekretess. Trygghet är en av Socialtjänstlagens

(2001.453) (SoL) ledord och genomsyrar därmed hela lagstiftningen. I korthet innebär detta att trygghet ska kunna säkerställas för den enskilde i omsorgen och vården, till exempel att larm fungerar felfritt, att personalen har rätt kompetens och att det arbete som utlovats utförs. En viktig aspekt enligt SoL 5:6 § när det gäller trygghet för omsorgstagaren är att det finns säkra rutiner för bland annat information. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 2a § anger att kontinuitet och säkerhet bör främjas i samarbetet mellan personal och patient samt att

omsorgstagare och/eller anhörig ska informeras om den äldres hälsotillstånd så fort som möjligt (Norström & Thunved, 2008).

Trygghetsaspekten är även ett av grundstegen i Maslows behovstrappa, vilket Egidius och Norberg (1985) tolkar som ett steg för att kunna uppnå och känna livskvalitet. Vi instämmer i deras resonemang om att trygghet måste tillgodoses för individen. Bergstrand och Hermansson (1998) hävdar att den äldre har rätt att känna trygghet i att få hjälp vid behov. De menar att personalen bör arbeta efter vissa fastlagda individanpassade rutiner och bidra med kontinuitet i vardagen samt att personalen bör ha god kunskap inom sitt område. Westlund (2009) menar att rutiner behövs för att skapa ordnig och trygghet i vardagen, så länge de

(23)

individanpassas. När det gäller sekretess hävdar Bergstrand och Hermansson (1998) att det är av stor vikt att skydda den enskilde mot att dennes uppgifter kommer i orätta händer, som en del av känslan av trygghet för den enskilde. Det är även viktigt att korrekt information ges till omsorgstagaren för att denne ska kunna känna trygghet i omsorgen, i det dagliga livet, istället för känslor som oro och rädsla som lätt kan uppstå då informationen brister (Rooke, 1997). Enligt Westlund (2009) uttrycker även det salutogena perspektivet delaspekter som information, kunskap och kommunikation som betydelsefulla för att en individ ska känna trygghet, ordning och att de har kontroll över sitt liv och sin vardag. Alla ovanstående aspekter inom trygghetsområdet (rutiner, kontinuitet,

tillgänglighet, sekretess samt tillgodoseendet av korrekt information), tolkar vi som viktiga komponenter som omsorgspersonalen bör fokusera på för att öka möjligheten för den enskilde att känna trygghet i vardagen och därmed kunna uppleva omsorgen och vården som god.

Nästa temaområde är Bemötande med delaspekterna närvaro, professionalitet,

individualitet, respekt och empati. Det är viktigt att i mötet med klienten förmedla

trygghet, värme och empati (Payne, 2005). Bengtsson (2003) anser att personalens förmåga att känna empati i omsorgen och vården är mycket betydelsefull då god omsorg och vård medför förmågan att kunna förstå någon annans lidande, känslor och behov. Personalen måste kunna vara lyhörda och ha förståelse för vad en specifik situation betyder för den enskilde. Genom detta förmedlas personalens innerlighet och omtänksamhet till de äldre och möjliggör för omsorgstagarna att känna sig värdefulla och förstådda (Bengtsson, 2003). Ett gott samarbete och en god relation mellan omsorgstagaren och personalen bidrar, genom empati, till att skapa trygghet och ge stöd åt den äldre (Holm, 2001). I Socialtjänstlagen

(2001:453) 5:4 § stadgas att äldre ej bör ses som en homogen grupp vilket vi menar påvisar vikten av individualitet i omsorgsarbetet (Norström & Thunved, 2008). Westlund (2009) menar att det salutogena perspektivet formulerar en syn på att individer som inte känner sig förstådda eller förstår sin omgivning i högre grad kan känna sig oroliga, rädda och hjälplösa. Ett empatiskt förhållningssätt hos personalen, där personalen lyssnar på den äldre och kan sätta sig in i dennes situation, kan underlätta för individen att känna sig förstådd och att ha förståelse för sin omgivning (Westlund, a a). Vi anser därmed att det är viktigt att beakta aspekterna närvaro, professionalitet, individualitet, respekt och empati i mötet med den enskilde för att ett gott bemötande och en god kvalitet i omsorgen och vården ska kunna uppnås.

Hotellfunktion är nästa temaområde med delaspekterna mat, hygien och städning.

Detta är aspekter som Grimby (1993) tar upp som viktigt för en god omsorg och vård. Hotellfunktion handlar om boendesituationen som till exempel välanpassad bostadsmiljö, bra mat och god hygien (Grimby, a a). Detta är något som även stadgas i Socialtjänstlagen (2001:453) 5:5 § där det står att äldre i behov av hjälp och stöd ska få bra bostäder som är modernt utformade och välanpassade till enskilda behov (Norström & Thunved, 2008). Om man ser till det humanistiska perspektivet anser vi att hotellfunktionen även kan utläsas i det första steget i Maslows behovstrappa, nämligentillgodoseendet av de Fysiologiska behoven. Vi menar att detta steg i Maslows behovstrappa visar på vikten av att tillgodose bra mat, god hygien och en god bostadsmiljö för att ge den enskilde möjligheter att uppleva en god omsorg och vård. Enligt Westlund (2009) och det salutogena perspektivet kan en underlättande miljö hjälpa individen att klara av sin vardag så

Figure

Figur 1. Maslows behovstrappa.
Figur 2. Åtgärdsindex. A 1:or Brist  B  2:or  Balans C 2:or Balans D 3:or  ”Övergod”  Upplevd realitet Subjektiv betydelse
Tabell 1. Bakgrundsvariabler för hemteamsgruppen och hemtjänstgruppen. Svar  på frågorna 1, 2, 3, 4, 5 och 6 i enkäten
Tabell 2a. Resultat för hemteamsgruppen angående frågan om Människosyn och  som bearbetats enligt KUPP-metoden, d v s svar på fråga 14 i enkäten (se bilaga  1)
+7

References

Related documents

Under 2007 rapporterade sony ericsson Mobile communica- tions en kraftig ökning av försäljning och antal sålda enheter, vilket ledde till en väsentlig förbättring av resultatet

- Kunna uppvisa korrekta A1-intyg för de utländska arbetstagare som inte omfattas av svensk socialförsäkring (det vill säga som arbetsgivaren inte betalar svenska

Markera även med ett kryss efter varje ämne om Du skulle föredra att få informationen/utbildningen enskilt eller i grupp.. Den reumatiska sjukdomen, vad händer vid

Den utgörs av olika påståenden och på en skala från 1 (som betyder att Du inte instämmer alls) till 7 (som betyder att Du instämmer helt) ringas den siffra in vilken Du

Förtroendenämnden har tillskrivit Hälso-och sjukvårdsnämnden i juni 2012 angående vikten av att behov av psykologiskt omhändertagande övervägs och när det behövs skrivs in

Den manliga kollega 1 struntar i det tre gånger under sekvensen från mötet och den kvinnliga kollegan 1 gör det två gånger vilket inte stämmer överens med typiskt kvinnlig

exempel på hur narrativen sammanfaller till en enda större och samlad betydelse, utan också tagit med motsägande exempel för att visa på att analysen dels inte är till för att

Vi människor kommunicerar inte enbart med ord utan till stor del även med andra uttryck, som gester, minspel, kroppshållning, intonation, ljudillustrationer etc. Därför