Hur vill eleverna att lärarna ska motivera dem i deras studier?

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap Lärarutbildning 90 hp

Examensarbete

15 högskolepoäng

Hur vill eleverna att lärare ska motivera

dem i deras studier?

How do the pupils want the teachers to motivate them in their

studies?

Carina Raso

Lärarexamen 180 hp

Handels-och Administrationsprogrammet Handledare: Elisabeth Söderquist Vårterminen 2010 Examinator: Haukur Viggosson

(2)
(3)

Sammanfattning

Syftet med undersökningen är att få fram när och hur elever på gymnasiet får motivation till sina studier. Med intervjuer av elever på handelsprogrammet i årskurs ett på en gymnasieskola i Skåne har det framkommit när elever känner sig motiverade och vad som gör dem motiverade till studier. Frågeställningen till studien är: Vad motiverar eleverna till studier på gymnasieskolans Handelsprogram årskurs ett? Det är sex frivilliga elever som har intervjuats. Könsfördelningen var två pojkar och fyra flickor. I studien framkom det att ämnen som intresserade eleverna motiverade eleverna mer än övriga ämnen. Att få träffa kompisarna var en motivationsfaktor för att komma till skolan. Eleverna tyckte också det var viktigt för sitt lärande att lärarna var engagerade i sitt yrke. De ville att lärare skulle vara intresserade och kunniga i sitt ämne och att lärarna brydde sig om eleverna emotionellt och visade att de tyckte om eleverna. Föräldrars påminnelser om läxor och den egna vetskapen att föräldrarna har rätt i att det är viktigt med läxor gjorde att de blev mer motiverade till läxläsning.

(4)

Förord

Jag är oerhört tacksam för all hjälp jag fått av Elisabeth Söderquist på mah som stöttat mig i mitt arbete med undersökningen och som jag vill rikta ett stort tack till. Utan eleverna på skolan där jag arbetar hade jag inte kunnat göra den här undersökningen och därmed vill tacka dem för att de tog sig tid för intervjuerna. Jag vill också passa på att ge ett stort tack till Christine Sjöland Sandberg som varit min handledare under hela min utbildning på lärarutbildningen och nu även på examensarbetet.

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning...6

1.1 Bakgrund ...9

1.2 Frågeställning och syfte...11

2. Litteratur ...12 3. Metod...17 3.1 Val av metod...17 3.2 Urval ...18 3.3 Genomförande ...18 3.4 Bearbetning...19 3.5 Etik ...20 4. Resultat ...21 4.1 Intresse för ämnet ...21 4.2 Motivation ...22 4.2.1 Inre motivation ...22 4.2.2 Yttre motivation ...23 4.3 Lärares engagemang ...23 4.4 Inlärningsprocess ...24 4.5 Studiemoral...24

5. Diskussion och analys ...25

5.1 Intresse för ämnet ...25 5.2 Motivation ...26 5.3 Lärares engagemang ...27 5.4 Inlärningsprocess ...27 5.5 Studiemoral...28 6. Slutsats...30 Litteraturförteckning...32

(6)

1. Inledning

Under mina år som lärare har jag mött många elever som har haft mer eller mindre motivation i sina studier på gymnasiet. Det förvånar mig att elever som sökt sig till ett program inte visar större intresse att klara studierna när de själv fått välja inom vilket område de ska studera. Jag upplever att eleverna som har sökt sig till ett program frivilligt inte lägger ner så mycket energi och lust i när de går på gymnasiet. Varför går en del elever halvhjärtat in för sina studier på gymnasiet som de själv har valt? Är det mitt fel som lärare att de inte vill, orkar eller känner sig motiverade att lägga energi på sina studier? På vilket sätt kan vi lärare i skolan arbeta så att motivation ökar? Målet är att få våra elever att uppnå så goda resultat i skolan att eleverna känner sig nöjda med sina insatser. I en artikel från sydsvenskan menar man att det är skolans struktur som gör att elevernas motivation försvinner. Det är läroplaner, scheman och lektioner som följs i skolan och som inte är vetenskapligt visat att det är bästa formen för lärande.1

På min arbetsplats en mellanstor gymnasieskola i Skåne finns specialpedagoger som finns tillgängliga varje dag under hela veckan frånklocka åtta på morgonen till klocka fyra på eftermiddagen. . Det är en öppen verksamhet för eleverna på skolan. Eleven kan komma in på ett otvunget sätt att fråga om något eller be om hjälp för sina studier. Eleven har också möjlighet att komma in för att göra ett prov eller få hjälp med läxan och sedan gå när det är klart. Det finns inga tider att passa för eleven när eleven får vara där. En annan fördel med öppen dörr är att många lärare får en spontan kontakt med specialpedagogerna där lärarna enkelt kan lägga in prov till eleverna och hämta elevernas prov när de har gjort dem. Här finns en möjlighet för de elever som har svårt att finna lugn och ro i klassrummet eller för de som behöver sitta och arbeta under håltimmar. Eleven kan ta igen skolarbete och få förklarat det som eleven inte kunnat förstå under lektionen. En del elever som är invandrare och har svårt att förstå det svenska språket kan få hjälp när de upplever det svårt med läroböckerna . Eleven en också en chans att få stöd och hjälp av en vuxen som är specialutbildad för att hjälpa eleven med studierna. Här kan eleven få individuell hjälp men även i grupper. Någon vecka in på första terminen på gymnasiet i årskurs ett går specialpedagogerna ut i

1

(7)

klasserna för att berätta om sin verksamhet. De berättar om vad de kan göra för de elever som behöver stöd och hjälp för ungdomarna. Med den här insatsen vill specialpedagogerna fånga upp de elever som behöver extra stöd så snabbt som möjligt. Risken är annars att hjälp och stöd kommer in senare och då blir det svårare för eleven att ta igen det som den förlorat den första tiden.

I tio år har jag undervisat elever på skolan och följt dem till deras examen. En del elever är besvikna över sina egna insatser på gymnasieskolan när de ser sitt studentbetyg. Många har ångrat sig över att de inte tog studierna på större allvar. En del elever inser först då att de skulle kunna gjort bättre ifrån sig under de tre åren på gymnasiet. De har haft tid och möjlighet men inte tagit beslutet att göra sitt bästa under den här tiden.

Som lärare skulle jag vilja kunna göra mer för just dessa elever. Oftast tar det tid att sitta och diskutera studiesituationen med eleverna var och en. När det gäller just de elever som har svårt för att komma igång behövs många samtal och ändå vet jag inte när eller vad som sätter igång dem och deras motivation får fart om nu det händer. Det är som att leta efter en nål i en höstack eller rättare sagt nyckeln till deras framgång och motivation i studierna. Jag är övertygad om att motivationen finns där men att kunna få fram den och stimulera så att motivationen ökar är det svåra. Ibland kommer deras motivation inte igång förrän i årskurs tre när studenten närmar sig med raska steg. Då har jag sett att de plötsligt plockar fram den energi som de inte visat tidigare och börjar jobba intensivt sista tiden på gymnasiet. De anstränger sig verkligen hårt för att få ett så bra slut på gymnasietiden som möjligt. De letar upp lärare och ber om att få göra klart kurser, de kontaktar specialpedagoger för att få stöd och hjälp, de diskuterar med sina föräldrar, och ibland till och med rektor för att se hur de kan få ett så bra resultat som möjligt på sina gymnasiestudier.

Jag arbetar med elever på handelsprogrammet årskurs ett. De är alltid mycket trevliga och sociala och oftast trivs eleverna väldigt väl med varandra. Stämningen är oftast mycket god i dessa klasser och eleverna är måna om varandra. Därför tycker jag det är både roligt och stimulerande att arbeta med just dessa elever och även med de elever som inte är så studiemotiverade. Ofta ser jag de omotiverade som en utmaning att få dem att bli lite mer motiverade i sina studier. I slutet på årskurs tre är det också för det

(8)

mesta klart för varje elev vad de ska göra efter skolan. Det kan vara fortsatta studier eller de har kanske lyckats får något arbete.

Jag har även klasser från andra program som t ex barn och -fritidsprogrammet och omvårdnadsprogrammet. Där har jag också sett elever som har haft svårt att komma igång med studierna i årskurs ett. Men de eleverna har jag inte haft samma möjlighet att följa upp under tre år som med handelsprogrammets elever. Det beror på att jag bara har dem i årskurs ett på gymnasiet. Jag är ändå övertygad om att mönstret finns på alla program för en del elever.

Ibland diskuterar vi lärare att det för vissa elever tar längre tid att komma igång. Lärare provar olika metoder för att få igång dem. Jag skulle vilja veta från eleverna vad som skulle kunna få dem engagerade i studierna tidigare gärna redan första veckan. Kanske kan jag som lärare få veta något i den här studien som gör att jag får nya sätt att hjälpa elever att klara kursmålen och därigenom bli en bättre lärare och pedagog. Jag vill därför göra en undersökning som baseras på vad eleverna vill ha och vad de själva tror att de behöver för att lättare klara skolans mål. Jag menar att nu när de går i gymnasiet är en del elever målmedvetna och vet vad de vill medan en del elever fortfarande är lite vilsna och kanske saknar mål med sina studier. Det är just för de här eleverna som jag vill göra en insats med den här undersökningen.

En del elever som börjar gymnasiet har inte den rätta eller tillräckligt starka motivationen för fortsatta studier på gymnasiet. Det resulterar i icke godkända betyg när studietiden är slut efter tre år. En del elever tar kanske ett sabbatsår och arbetar under en tid efter studentexamen innan de kanske känner att de vill fortsätta studera. Då ska de åter igen sätta sig i skolbänken igen för att läsa upp sina gymnasiebetyg som de inte klarade när de gick på gymnasiet. Eleven får på det här sättet lägga så mycket mer tid på att klara kursmålen än de kanske behövt om de fått vad de behövt under gymnasietiden.

Ibland kan elever klaga på att en del lärare t ex har för höga krav på eleven eller att eleven inte förstår någonting alls på lektionerna. Då kan eleven själv ibland uttrycka sina önskemål om hur de vill ha lektionerna upplagda. Problemet här är att samma lektionsupplägg inte passar alla elever. Så det gäller att hitta en form som skulle passa fler elever så att lektionerna blir mer lustfyllda och når kursmålen inom kurstiden.

(9)

Jag tror att vi lärare skulle kunna bli bättre att nå dessa elever om vi fick veta hur de vill ha lektionerna så att de blir mer motiverade att studera. De elever som är svårast att nå ut till och få dem att klara kursmålen anser jag är de som inte har någon större motivation. De saknar kanske också en idé om vad de behöver för att lättare ta emot kunskaperna. De kanske inte ens har funderat över vad det är som gör att de inte klarar studierna så bra.

1.1 Bakgrund

Gymnasieskolan som är min arbetsplats ligger mitt i Skåne. Det är elever från kommunerna runt omkring som söker sig hit. Många av elevernas föräldrar har tidigare gått på skolan så för många elever är det en tradition att gå gymnasiet på den här skolan. Gymnasieskolan har drygt cirka 1300 elever på sjutton olika program. Det är Barn och -fritidsprogrammet, Elprogrammet, Fordonsprogrammet, Teknikprogrammet, Hotell och restaurangprogrammet, Samhällsprogrammet, Naturvetenskapliga programmet för att nämna några. En del program har även specialinriktningar. Det innebär att skolan i stort sett täcker upp de flesta utbildningsmöjligheter på gymnasial nivå. Skolan har dessutom idrottsgymnasium där elever med stort intresse för någon specifik idrott kan kombinera ett valfritt program med sin idrott. En möjlighet som gör att en del elever söker sig speciellt till skolan även från andra kommuner som ligger betydligt längre bort. På det här sättet kan eleven fördjupa sig i sin idrott samtidigt som de kan utbilda sig på det program de önskar.

Handels och -administrationsprogrammet är ett av de populära programmen på skolan. De elever som söker sig till det programmet är de som t ex vill arbeta i butik, bli egen företagare, ska ta över ett familjeföretag eller vet kanske inte riktigt vad de ska arbeta med i framtiden. Eleverna ser då en möjlighet att få en bred gymnasieutbildning på just handels och -administrationsprogrammet. Eleven har möjligheten att prova olika sorters arbete under programmets praktikperioder. Eleven har då också ibland möjlighet att få fortsatt arbete på praktikplatsen som t ex timvikarie efter sin studentexamen. I bästa fall kan det även leda till tillsvidareanställning. Eleverna har även goda möjligheter att studera vidare.

(10)

Det kommer alltid nya elever med nya idéer och att tiderna förändras med utvecklingen ute i samhället. Tekniken har t ex gjort sitt intrång inte bara i hemmen och arbetslivet utan även i skolan. Det finns nu i alla skolor många datorer som är till för undervisningen. Självklart används datortiden i skolan av eleverna även till att gå ut på Internet och göra mycket annat som kanske inte hör till skolarbete. Tyvärr stjäl det elevernas uppmärksamhet och tid från skolarbete.

I styrdokumenten t ex LPf 942 så finns det en del där som pekar på att skolan ska försöka se till att tillmötesgå elevernas behov för att kunna klara sina studier inom sitt program. Där står också att skolan ska försöka se till att eleven har möjlighet att efter studierna kunna fortsätta studera eller att arbeta3. För att eleven ska vara redo för detta så krävs att kursmålen är uppfyllda och att betyget är minst godkänt. Så ser det alltså inte ut just nu för alla elever och jag tror att vi som arbetar inom skolan kan bli bättre på det här. Det är något som vi alltid måste arbeta med.

Den nya tekniken har också medfört att t ex mobiler finns i var mans hand idag. Det är en förträfflig liten apparat som hjälper oss att hålla kontakt och att kunna skicka och ta emot meddelanden snabbt.. Att hålla kontroll på alla som ringer eller meddelar något snabbt och inte minst att kunna vara anträffbar konstant är ofta något som eleverna gärna ställer upp på. Den är självklart till för att ringa med men där finns massor av andra funktioner som är användbara i skolarbetet som t ex miniräknare, anteckningsbok och söka information på Internet. Där finns också olika nöjesfunktioner som spel och musik och mycket annat. När eleverna använder mobilen på lektionerna tas deras uppmärksamhet från studierna och deras egentliga studietid minskas. Det påverkar såklart deras studieresultat i slutänden. Trots att lärare har rätt att omhänderta ett föremål som stör skolverksamheten4 efterföljs inte lagen fullt ut.

Ibland kan det vara svårt för elever att avgöra när mobilen ska vara på eller avstängd. Därför har de här nya bestämmelserna tillkommit i skollagen som gör det möjligt för

2 Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 s.9. 3 Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 s.10. 4

(11)

exempelvis lärare att omhänderta föremål som t ex mobiltelefon som stör skolverksamheten på något sätt5.

Det står också klart och tydligt i skollagen att skolan ska bidra till att eleverna känner mer ansvar för sina studier.6 Då tänker jag att deras främsta ansvar på gymnasiet är att klara studierna på bästa sätt. Tyvärr är det inte så utan en del elever är väldigt inaktiva när det gäller att ta för sig av kunskapen. När det är så ser inte jag att de tar mer ansvar trots att skolan under grundskolans alla år arbetat med att ge eleverna insikten om sitt ansvar som medborgare.7 När elever gått så många år i skolan att de nått gymnasiet så borde elever på gymnasienivå visa mer ansvar för sina egna studier än vad en del av dem gör.

1.2 Frågeställning och syfte

Syftet med arbetet är att utgå från eleverna och vad de upplever som motiverande i skolan för deras studier. Studien ska ge konkreta pedagogiska synpunkter från elever som de upplever positivt i skolan. Elever som används vid intervjuerna är frivilliga och är inte speciellt utvalda. Det var ett medvetet val för att få elever som var villiga att berätta fritt. Valet av elever togs också pga. att inte välja en speciell grupp elever för att få en större bredd på svaren från eleverna. Målet är att som lärare kunna ta del av resultatet och kunna använda sig av under undervisning. Därför lyder frågeställningen

”Hur vill eleverna att lärare ska motivera dem i deras studier? Studien utgår därför

ifrån vad eleverna upplever som motiverande och lärande i skolan.

När elever kommer till gymnasiet och är omotiverade är det viktigt att kunna hitta något som ger dem anledning till att snabbt komma igång med studierna på ett bra sätt. De har en begränsad tid till studenten och med mer tid så har de lättare att klara kursmålen. Det är därför viktigt att snabbt få dem att bli mer målinriktade på skolarbetet. De får då färre arbeten att ta igen på slutet när dessutom examen närmar sig. Det påverkar också lärarna

5 Skollag (1985:1100)kap 1, § 20 6 Skollag (1985:1100) kap 1, § 2 7 Skollag (1985:1100) kap 1, § 2

(12)

så att det kan ge mer tid för läraren att lägga ytterliggare tid på elevernas arbete som ligger framför än det elevarbete som släpar efter och kanske ska rättas flera gånger.

En del elever som jag mött har motivation med sig och en del elever saknar motivation till studier. Det kan då vara så att olika saker har påverkat dessa ungdomar på olika sätt och därmed också deras motivation. Kan det vara så att vi har olika mycket motivation med oss från början eller har vi ungefär lika mycket. Om vi tänker på småbarn och deras utveckling så börjar de flesta barn gå och krypa vid ungefär samma ålder. Men det är kanske något annat som också styr när det gäller sådant. Nyfikenheten finns där i alla fall hos alla barn mer eller mindre. Nyfikenheten vill vi gärna stilla genom att ta reda på olika saker och däri ligger också motivation. Det kan också vara så att vi har en drift att söka tex efter mat. För att stilla vår hunger så måste vi skaffa mat.8 Så blir vi motiverade till att söka efter mat. När vi lär oss något nytt utvecklas vi på flera sätt. Rent kunskapsmässigt utvecklas vi. Vi har lärt oss något nytt som vi förhoppningsvis har nytta av. Det blir också en personlighetsutveckling så att vi utvecklas rent personligt. Vi har kanske förändrats och ser på saker på ett nytt sätt med de nya kunskaperna.9

2. Litteratur

Definition av motivation

Motivation känner vi när vi tycker något är roligt och stimulerande att lära och vi vill absolut lära oss mer. Det är en känsla som får oss att vilja lära mer. När vi får en känsla av att vilja lära oss mer är det också ett slag av motivation vi känner.10 Vi får en känsla av drivkraft. Det känns som extra energi och samtidigt glädje över att vilja lära mer. Om det är för svårt eller för lätt så lär vi oss inte vad vi förmår. Det vill säga är det för lätt lär vi oss inte så mycket och är det för svårt ger vi gärna upp11 Det är viktig för vårt lärande att det är lagom stor utmaning för att vi ska anta den.

8

Nationalencyklopedin 2010-05-02 Internet

9 Illeris, Knud(2001) Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx Lund, Studentlitteratur s.58. 10 Illeris, Knud (2007) Lärande, Lund: Studentlitteratur. s 110.

(13)

Något som är intressant är att de finns både yttre och inre motivation. Det var den inre motivationen som var den starkare och kommer från den egna viljan t ex att eleven själv känner en inre motivation för sitt lärande att själv vilja veta något. Den yttre är att någon annan vill att jag ska göra något och ger mig belöning i form av t ex betyg eller lön.12

På Ne står det motivation förklarat ”sammanfattande psykologisk term för de processer som sätter i gång, upprätthåller och riktar beteende”.

Vidare i förklaringen står det att det finns både primär och sekundär motivation. Det primära står för att tillfredställa det biologiska behovet såsom t ex hunger, smärtundvikande och sex. Det sekundära kan då vara t ex uppskattning och självförverkligande dvs att nå långsiktiga mål. En annan aspekt är att motivation kan skapas av olika möten mellan människor.13

Vidare litteraturforskning

I Ahls bok (2004) ”Motivation och vuxnas lärande” drar slutsatsen av orden motiv,

motivationsfaktor och motivation betyder ”Det som får människan att göra något”. Hon

lägger också till för ordet motivation ”Hur detta går till”.14 Definitionen är inte helt enkel men gör här en kort sammanfattning av vad jag fick fram. Det finns olika sorters motivation som grundar sig på olika saker för en person och olika sätt att känna sig motiverad på. Motivationen grundar sig på en mängd olika händelser som ger personen drivkraft dvs motivation.

Ahl tar också upp skillnaden på barns och vuxnas lärande. Barn har skolplikt och har egentligen inget annat val än att gå dit. Vuxna däremot har större valfrihet när det gäller studier. 15De kan studera på studiecirklar, distansundervisning och lärande på arbetsplats för att nämna några hon tar upp. Vuxna kan alltså själv bestämma på vilket sätt de ska lära sig nya saker. Det här är en stor skillnad för t ex ungdomar idag på gymnasiet och vuxna. Idag är det inte så lätt för ungdomar att välja arbete framför

12

Egidius Henry.(2009) Pedagogik för 2000-talet Natur & Kultur, Stockholm, s.214.

13 Jenner Håkan.(2004) motivation och motivationsarbete Skolverket publikation, Kalmar s.15. 14 Ahl Helene.(2004) Motivation och vuxnas lärande Myndigheten för skolutveckling Kalmar s.20. 15 Ahl Helene.(2004) Motivation och vuxnas lärande Myndigheten för skolutveckling Kalmar s.58.

(14)

gymnasiet pg a att det inte finns något arbete för ungdomar som inte fullgjort sin gymnasieutbildning. Dessutom skriver Ahl att vuxna lär hela tiden i takt med att samhället förändras. Det gäller ju barn och ungdomar också anser jag.

I Linder m fl har skrivit ”Glädjens pedagogik”. Det är en riktig inspirationskälla som jag tycker borde läsas av alla blivande pedagoger. I första kapitlet tar författarna upp att det inte finns några speciella egenskaper en professionell pedagog bör ha. Det författarna menar är att det är viktigt att ta vara på de personliga egenskaper som man har och använda sig av. De gör en jämförelse med personer som är medelmåttigt begåvade och som lyckats bättre i livet än i jämförelse med högt begåvade personer. Så då är budskapet att det viktiga är att ta vara på de goda egenskaper man har och kanske ha en förmåga att kunna se sina egna resurser och använda dem på rätt sätt.16

Vidare tar de upp moraliska värderingar:

• Visdom och kunskap

• Mod

• Kärlek och humanitet

• Rättvisa

• Måttlighet

• Andlighet och transcendens (utanför det mänskliga medvetandet eller fattningsförmåga)17

En person som innehar alla eller flertalet av dessa värderingar har goda egenskaper. I två exempel visar de hur pedagoger använder sina goda egenskaper. Pedagogerna använder sin humor och livsglädje i undervisningen. De visar lyhördhet och rättvisa gentemot barnen och för det blir de omtyckta av eleverna. Genom dessa exempel menar författarna att en pedagog som är nöjd med livet i stort har större möjlighet att klara av att engagera sig i arbetet som pedagog både mentalt och psykiskt. Boken tar upp vikten av att känna, förmedla och därmed sprida arbetsglädje även bland kolleger. Att t ex dela med sig av och njuta av upplevelser som t ex en bra bok vi läst. Sprider vi på det här sättet arbetsglädje så trivs vi bättre. En god kollega kan också både lyssna och ge goda

16 Linder Anne, Breinhild Motensen Stina.(2008) Glädjens pedagogik,Lund, Studentlitteratur s.23. 17

(15)

råd. Viktigt är också att intressera sig för sina kollegers utveckling både yrkesmässigt och personligt.

Avslutningsvis beskriver Linder18 de pedagogiska hjältarna som:

• Låter sig entusiasmeras

• Är autentiska

• Ser ur barnets perspektiv

• Är relationskompetent

• Är närvarokompetent

• Anser att flow har stor betydelse (är så fördjupad i en uppgift att tid och rum glöms)

• Är professionell och personlig

• Anser gemenskap med kolleger är viktig

• Anser att reflektion har stor betydelse

Kimber har flera ideér om hur pedagoger kan skapa en god arbetsmiljö för elever med t ex musik. Klassisk musik lugnar eleverna så de lättare får arbetsro. Ett tänt ljus är ett annat tips som kan kombineras med musiken.19 Massagen har också god effekt på elever. Mängden oxytocin som är ett måbra-hormon i våra kroppar ökar vid massage eller annan beröring. Kompismassage i skolor är idag inte helt ovanligt. Eleverna gör massage på varandra. Det gör att eleverna blir mindre fientliga till varandra mer sociala, lugna och rofyllda.20 Som pedagog är det också viktigt att kunna bjuda på sig själv och dela med sig av sina egna misstag. Att sprida glädje är viktigt både i klassrummet och bland kollegerna. Det kan vara komplimanger, berätta roliga historier eller ta med blommor till arbetsrummet. Kimber menar att ju mer glädje personalen känner desto bättre jobbar de. Vikten av att se varje elev tar hon också upp t ex genom att ge personliga komplimanger eller med beröm. Hon menar att det är ett bra sätt att lära känna eleverna på också. 21

18

Linder, Anne m fl (2208) Glädjens pedagogik Lund, studentlitteratur s.162-163. 19 Kimber Birgitta (2009) Lyckas som lärare Malmö Intergraf AB s.35.

20 Kimber Birgitta (2009) Lyckas som lärare Malmö Intergraf AB s.36. 21 Kimber Birgitta (2009) Lyckas som lärare Malmö Intergraf AB s.44-45.

(16)

Genom uppmuntran, beröm och att kunna tacka elever när de t ex städar eller plockar undan sina saker gör att eleverna utvecklas och gör bättre resultat. Viktigt är att visa genom att tala om när eleverna gör något bra. Ibland är inte eleverna själva medvetna om när de gör något bra. Hon har ett exempel om att när någon bryr sig om sin kompis är det bra att påpeka och uppmuntra det. Ett annat medel som ger bra resultat menar hon är belöningar. Genom att slösa med belöningar för det som eleven gör bra gör eleven det gärna igen för att få belöningar. Annat som eleven gör som man inte vill att eleven ska fortsätta med ska ignoreras för att den inte ska få någon uppmärksamhet för det.22

Genom att skriva kan vi se saker på nya sätt och kunna se sammanhang i det vi lär oss. Lärande blir mer befäst och inte så vagt om vi skriver ner det vi lär oss.23 Vi lär oss också genom att skriva t ex facktexter med våra egna ord så att vi lättare förstår innehållet i texten.24

I Therese Vincenti Malmgren (2008) står det också om att lusten att lära sig påverkas av goda relationer. Då gäller det relationer mellan lärare och elev och mellan elev och elev som har betydelse. Även ett gott självförtroende hos eleven ger en positiv syn på sitt lärande.25

Psykologen Abraham Maslow (NE) kom på 50-talet ut med sin motivationsteori. Den består av fem olika steg av behov. Det lägre steget av behov måste vara uppfyllt innan individen blickar fram mot nästa steg i behovstrappan. De olika stegen är:

1. Kroppsliga behov 2. Trygghetsbehov

3. Gemenskap- och tillgivenhetsbehov 4. Behov av uppskattning

5. behov av självförverkligande

22 Kimber Birgitta (2009) Lyckas som lärare Malmö Intergraf AB s.45. 23 Dysthe Olga. (2002) Skriva för att lära Lund Studentlitteratur s.8. 24 Dysthe Olga. (2002) Skriva för att lära Lund Studentlitteratur s.15. 25

(17)

Lärarens förväntningar på eleverna ger effekt på elevernas prestationsförmåga sk pygmalioneffekten.26. När läraren har höga förväntningar på en elev är det större sannolikhet att eleven presterar bättre och tvärtom är förväntningarna från läraren låga så blir elevens prestation lägre. Så det är bättre att som lärare har lite högre förväntningar på eleverna och kräva lite mer så blir prestationen högre också. Faran är att kräva för mycket av eleverna så de känner att det är för dem övermäktigt och ger upp istället.

3. Metod

Det finns olika metoder att använda sig av vid en vetenskaplig undersökning. Beroende på vad och hur man vill undersöka något så är valet av metod avgörande för vilket innehåll undersökningen kommer att visa. Den kvalitativa metoden används vid undersökningar där en djupare förståelse för hur olika människor upplever något specifikt.27. Då är det något subjektivt som bara går att få fram genom att försöka förstå hur en annan människa upplever en viss tänkt situation.28 Den kvalitativa forskningsintervjun följer inte strikt en rad frågor utan anpassas utefter hur den tillfrågade svarar på frågorna.29 Vid intervjun är det viktigt att utgå från respondentens svar och vid behov anpassa vidare frågor därefter. Vid kvalitativa forskningsintervjuer är det praktiskt att låta intervjun bli inspelad på band så att allt material är inspelat. 30 Det är då enkelt att återkomma till materialet vid bearbetning och analys. En annan metod som kan användas vid en vetenskaplig undersökning är den kvantitativa metoden. Den används när något ska mätas t ex hur mycket mjölk varje person dricker varje dag eller hur ofta en person går på krogen. 31 Den här metoden används när något ska presentera statistik över något.32 I den kvantitativa metoden är det också möjligt att mäta något i förhållande till något annat t ex hur mycket mjölk dricker de personer som varit på krogen en gång i månaden.33

26

Jenner Håkan. (2004) Motivation och motivationsarbete Kalmar Myndigheten för skolutveckling, s.63. 27 Hartman, Jan (2007) Vetenskapligt tänkande, Lund: Studentlitteratur, s 15.

28 Hartman, Jan (2007) Vetenskapligt tänkande, Lund: Studentlitteratur, s 15. 29

Kvale Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur, s 32. 30 Ejvegård, Rolf(1993) Vetenskaplig metod, Lund: studentlitteratur, s 46.

31 Hartman, Jan (2007) Vetenskaplig tänkande, Lund: Studentlitteratur, s 205.

32 Patel, Runa. Davidson, Bo (1991)Forskningsmetodikens grunder, Lund: Studentlitteratur s 12. 33

(18)

3.1 Val av metod

I min undersökning har jag använt mig av en kvalitativ metod. Jag valde den metoden för att lättare komma närmre respondenterna. Jag ville få en djupare förståelse för hur de tänker kring motivation inför sina studier. I intervjun utgick jag från några väl genomtänkta frågor kring elevers motivation kring studier. Under intervjun hade jag sen möjligheten att ställa följdfrågor som passade just för den respondenten och dennes svar. Den här metoden kallas för halvstrukturerad intervju.34 För att respondenten ska känna sig lugn och trygg är det viktigt att som intervjuare var väl förberedd och inte vara stressad. Viktigt är också och tala om att fullständig anonymitet garanteras för vad den intervjuade svarar.35 Vikten av att avsluta intervjun kan vara avgörande för undersökningen. Ibland behövs kanske något förtydligande göra i efterhand eller ytterliggare frågor ställas. Då är det bra att i slutet av intervjun ta upp om det är möjligt att få återkomma om det skulle vara något mer av vikt eller något som är oklart för undersökningen.36

3.2 Urval

Jag arbetar mycket med de elever som går på handels- och administrationsprogrammet därför har jag gjort mitt urval där. Det är de elever som går första året på programmet som jag koncentrerade mig på. Jag ville veta hur de tänker när de börjar på programmet kring motivation. Det kändes viktigast med eleverna som går första året eftersom de har längst kvar på gymnasiet. De har också färskt i minnet varför de valt just det här programmet och vad de strävar mot. Eleverna har många olika lärare i de olika ämnena. De möter lärare som har dem i karaktärsämne som t ex handelsämnena och lärare som har dem i kärnämnena. De har på det här sättet lärare med väldigt olika bakgrund för sin lärarutbildning.

34 Kvale Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur, s 117. 35 Ejvegård, Rolf(1993) Vetenskaplig metod, Lund: studentlitteratur, s 48.

36Ejvegård, Rolf(1993) Vetenskaplig metod, Lund: studentlitteratur, s 50.

(19)

3.3 Genomförande

Min första tanke på urval var att få med de elever som var minst motiverade för sina studier. Men vid närmare eftertanke så kunde en undersökning ge fler olika svar om även de som var mer motiverade var med. Innan jag kontaktade eleverna så informerade jag klassens klassföreståndare och skolans rektor om undersökningen på eleverna. Efter en lektion med eleverna så berättade jag om min undersökning vad den skulle handla om. Jag var intresserad av att några elever i just den här klassen skulle delta frivilligt. Eleverna fick också veta att de som deltog var helt anonyma i undersökningen. Jag berättade att jag behövde ett tiotal elever att delta i en intervju. Jag berättade att det var helt frivilligt och att de kunde dra sig ur när som helst även mitt under intervjun om de skulle vilja det. De fick veta att de skulle intervjuas var för sig av mig enskilt i ett rum som de kände väl till. Jag bad att de skulle fundera över det tills vi sågs igen veckan därpå. Några elever stannade kvar och frågade lite om intervjun t ex var vi intervjun skulle äga och hur lång tid den skulle ta. Nästa vecka när eleverna kom in på lektion frågade de igen om den här undersökningen och var nyfikna. Några anmälde sig direkt och några var tveksamma och vill fundera lite till. Vi bestämde en dag när det passade eleverna att genomföra intervjun. Det skulle inte drabba något ämne. Vi bestämde då en dag då de slutade tidigt och ändå fick vänta på bussen i några timmar. Strax innan intervjun fick de veta att intervjun skulle spelas in på band så att jag skulle kunna gå tillbaka och lyssna när jag skulle analysera materialet. En del blev lite nervösa men de fick veta att det var bara jag som skulle lyssna på bandet. Jag började med några frågor som handlade lite allmänt om vad de tyckte om att gå till skolan för att få dem lugna och avslappnade. Jag ville också att de skulle ”glömma bort” att samtalet blev inspelat. Det lyckades bra, ganska snabbt blev de mer koncentrerade på att svara så utförligt som möjligt på frågorna. Det var viktigt att ha ett öppet fenomenologiskt förhållningssätt37 för att lättare sätta sig in i hur den intervjuade menade i sina svar. Det var svaren som skulle bearbetas och tolkas så som den intervjuade upplevde det. Intervjuerna tog ungefär 20 minuter per elev att genomföra. Det var också ungefär så länge de orkade vara så koncentrerade att svara med väl genomtänkta svar. Sammantaget blev det sex frivilliga elever som deltog. Det var två pojkar och fyra flickor. Efter intervjun skrevs de ner ord för ord efter avlyssning.

37

(20)

3.4 Bearbetning

De intervjuade eleverna var sex till antalet. Det kan tyckas vara lite i underkant men det var viktigt att få frivilliga till undersökningen. Antalet kan variera beroende på vad undersökning ska resultera i.38 För den här undersökningen räckte det med ett färre antal intervjupersoner för att få fram resultatet. Resultatet hade kanske blivit annorlunda om fler elever deltagit. Vikten av frivilligheten var dock viktig för att få elever som verkligen var intresserade av att delta i undersökningen och svara så sanningsenligt som möjligt. Eftersom jag är deras lärare i några av deras ämnen så är de också i en beroendeställning och som bör beaktas i den här undersökningen. Deras svar kanske hade varit annorlunda om jag inte varit i någon relation till dem. Intervjuerna som spelats in på band skrevs ner ordagrant efter avlyssning. Det är viktigt för undersökningens reliabilitet att intervjuerna skrivs ner ordagrant.39 Det är för att rätt värde ska mätas och tillförlitligheten ska vara så hög som möjligt. Dock är det svårt vid kvalitativa intervjuer att få god reliabilitet eftersom olika personer kan bedöma svaren olika. Under intervjun är det också viktigt att förhålla sig neutral så att inte den intervjuade får en känsla av vilket svar som förväntas. För att undvika det kan det vara av värde att låta ytterliggare en person närvara under intervjun som observatör för det. I den här undersökningen fanns inte möjligheten till en observatör vid tillfället vid intervjuerna.

När en undersökning handlar om t ex hur lång en vägg är, är det lätt at få hög validitet dvs att veta vad och hur vi undersöker och varför så att undersökningen sker på rätt sätt för att nå önskvärt svar. En undersökning som ska baseras på vad människor känner, tycker och upplever är det svårare att t ex ställa de rätta frågorna för att få fram just de svar som ska fram undersökningen. Här är det svårare att få hög validitet.40 I den här undersökningen om elevers motivation fick en annan person läsa igenom frågorna innan jag ställde dem till eleverna för att få synpunkter på frågorna för det här arbetet. Med hjälp av de värdefulla synpunkterna justerades frågorna så att frågorna skulle få fram just de svar som behövdes för att mäta undersökningen.. Efter intervjuerna lyssnades intervjuerna av och skrevs ner. Intervjuerna klipptes sönder efter olika tema som dels framkommit under intervjuerna men också efter de frågor som ställts.

38 Kvale Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur, s 97. 39 Ibid.s86-88.

40

(21)

3.5 Etik

Innan undersökningen fick de som var intresserade av att delta i undersökningen information om vilket ämne som intervjuerna skulle inriktas på. Det gavs tid för de tänkta intervjuade att fundera över om de verkligen ville delta i projektet. De fick också information om att de kunde dra sig ur projektet när som helst även mitt under intervjuerna. När det gäller att ge sitt samtycke för skolelever så räcker det kanske inte med att skoleleverna själva ger sitt samtycke.41 I den här undersökningen som handlar om elever motivation för studier så förutom eleverna så informerades även rektorn och elevernas klassföreståndare och samtliga gav sitt samtycke till projektet. Det garanterades total anonymitet för eleverna. Allt material som användes från intervjuerna till projektet skulle hanteras på ett sådant sätt att elevernas identitet skulle skyddas. Under halvstrukturerade intervjuer händer det ibland att det blir lite sidospår under intervjun. Då kan den intervjuade berätta om sådant den inte tänkt från början att berätta. Känsligt material som uppkommer vid intervjuer som kan identifiera den intervjuade ska alltid avlägsnas. Det ligger också på forskaren att kunna känna igen en etisk fråga och handla ansvarfullt utefter den frågan inför den intervjuade.42

4. Resultat

Intervjuerna tog ungefär 20 minuter för varje elev. De utfördes enskilt med varje elev. Samtliga eleverna tyckte det var intressant att få vara med i den här undersökningen. Ämnet var intressant för både dem och mig som pedagog att få blicka in i deras perspektiv och dessutom användbart för mig som lärare. Intervjuerna delades upp i olika tema som följer här nedan utifrån vad eleverna har svarat. För att avidentifiera eleverna har jag döpt dem efter nummer när jag citerar deras uttalanden.

4.1 Intresse för ämnen

Alla eleverna tycker att handelsämnena är intressanta och roliga. Fyra elever tycker att de har lätt för handelsämnena. Elev två tycker det är kul med nya saker:

41 Kvale Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur, s.107. 42 Kvale Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur, s.111.

(22)

…” intressant med hur dagens samhälle fungerar och nu handelsprogrammet hur handeln funkar på de olika ställena butikerna och sånt” (Elev två)

Eleverna trivs med att det finns lite nya ämnen som de inte haft tidigare på grundskolan. Elev två uttrycker det så här:

..”Från högstadiet hade man inte de här handelskurserna och man hade inte Excel och PowerPoint som är lite roligare..//..för man är rätt glad för att sitta vid datorn.”

Elev sex tycker att det är vissa ämnen som är intressanta och känner att det är på dem som eleven känner att det blir nya kunskaper. Samtliga elever känner glädje över sitt val av program. De tycker att de har lätt för vissa ämnen. Då är det flera som anger just handelsämnena. De uppger också att en del ämnen handlar om nästan samma saker. Eleverna har uppmärksammat att en del saker kommer upp i olika ämnen. Elev fyra säger så här:

..”De flesta lektioner är roliga.” Det är flera elever som uttrycker att de tycker det är

roligt med handel. Två elever säger att handelsämnena är lätta och lära sig och att det går snabbt. De menar att det är lätt att förstå.

4.2 Motivation 4.2.1 Inre motivation

Det finns flera olika sätt som gör att eleverna tycker det är roligt. Flera elever nämner att de tycker att ett ämne är kul när eleven har lätt för det. Flera nämner att det är just handelsämnena som är intressanta och roliga. De har därför lätt för just dessa ämnen. Eleverna på handels- och administrationsprogrammet har som mål att arbeta med något inom handel. De ser det inte alltför avlägset att de snart ska ut och arbeta i butiker, kontor eller kanske starta en egen butik. Eleverna på programmet får under det första året många studiebesök på olika arbetsplatser som t ex butiker. En del elever ser lätt kopplingen mellan sina gymnasiestudier och arbetslivet som närmar sig. Elev fyra kommer in på sambandet här:

…”Näthandel och handelsämnena är intressanta. T ex textning på handel gör att man

kanske kan sälja bättre om man textar själv.”

För elev fyra kommer motivationen från eleven själv sk inre motivation. Den inre motivationen upplevs som starkare enligt litteraturen och då ger den följaktligen mer drivkraft till att studera. Eleven känner egen vilja och lust till att studera vidare och vilja få mer kunskap i ämnet. Det ämne som eleverna trivdes bäst med var just det ämne som

(23)

var och en hade lätt för. Det var självklart olika för eleverna men många tyckte att just handel var lätt att lära sig. Idrott, turism, datorämnen och näthandel tyckte en del elever var lätta och intressanta ämnen. En del av de här ämnena är praktiska och gör att det är lättare att lära när eleven gör det rent fysiskt som t ex på idrotten. Elev två säger så här om idrotten i skolan:

..”Idrott är mycket fritt och sånt. Mycket att snacka och ha roligt. Det finns bilder på youtube för hur man blir en bättre idrottsmänniska som sporrar. Man anstränger sig bra på lektionerna så blir det roligare.”

Eleven ser vad som kan uppnås med ansträngning på youtube och anstränger sig med glädje för att nå sitt eget mål sk inre motivation som kommer inifrån eleven själv. Turism är ett annat ämne som anses lätt:

..”Jag har lätt för turism. Får bra betyg, då blir man glad. Tycker det är kul med resor och sånt.” (Elev två)

Eleven tycker det är kul med resor och därför tycker eleven att det är ett lätt ämne. Betygen nämner eleven också att det resulterar i bra betyg.

4.2.2 Yttre motivation

Betygen är en yttre motivationsfaktor. En yttre motivationsfaktor såsom betyg, godis, pengar eller något annat som ges som belöning för ett gott arbete ger inte lika stor drivkraft som den inre motivationen.

Samtliga elever i undersökningen uppger att det är förhoppning om framgång senare i arbetsliv och vidare studier som är en motivationsfaktor. Eleverna talar om att få bra betyg och att göra bra ifrån sig i skolan på olika sätt. Alla elever pratar om att de gör läxor. Hur mycket tid de spenderar på läxor varierar. Det kan vara en timme om dagen eller kanske bara inför proven. Elev ett berättar så här om läxläsning:

..”Alltså vi har ett väldigt bra schema, kommer man hem när klockan är två så har man lång tid till att göra läxor så det är inte överdrivet mycket med läxor. Jag hade inte blivit sur om eller tyckt det varit jobbigt om vi hade fått fler. Men man klagar inte på att man har lite läxor men jag gör det för jag tycker det ingår.”

Endast en elev berättar att det är föräldrarna som talar om att det är viktigt med läxläsning. Här är det då tal om yttre motivation som inte ger samma drivkraft för studier som den inre motivation men hjälper till att öka motivationen generellt.

(24)

4.3 Lärares engagemang

Att eleverna tyckte att läraren hade stor betydelse för deras motivation var tydligt. Det är många roller som en lärare ska kunna klara av för att i elevers ögon vara en bra lärare. Elev fyra förklarar här vad en bra lärare är:

…”En som förstår varje elev för alla elever har ju inte samma behov så vissa behöver kanske mer hjälp då får den gå och hjälpa dem…och att man ska kunna prata om problem utanför skolan. För ibland behöver man kanske det.”

Flera elever har påpekat att en bra lärare är en som hjälper till när en elev behöver det. En lärare ska också enligt undersökningen kunna förklara på ett bra och tydligt sätt så att alla elever förstår. Några elever vill att läraren går igenom det som är viktigt inför prov så eleverna vet vad som förväntas av dem på provet. Det är skilda meningar oh sätt att se på samma sak hos eleverna. Det gäller då när eleverna får uppgifter från en lärobok. Elev sex uttrycker det så här:

…”Ska kunna det den snackar om och inte bara läsa från en bok och bara ge oss uppgifter.”

Elev fem uttrycker det så här:

…”Att få höra och samtidigt anteckna… och att man kan få göra repetitionsuppgifter. Man liksom förstår det ännu mer. Det är bäst för då hör jag det och samtidigt skriver jag ner det.”

Här uppfattar eleverna lärarens engagemang på olika sätt. Eleverna lär sig på så olika sätt.

4.4 Inlärningsprocess

Efter några år i skolan och med lite olika lärare så hittar många skoleleverna sitt eget sätt att lära. Olika lärare använder varierade metoder som passar för ämnet. När eleverna då kommer till gymnasiet har de haft flera lärare och då också flera ämnen. Speciellt på högstadiet blir det flera olika ämneslärare. Det fortsätter på samma sätt på gymnasiet med olika ämneslärare. På gymnasiet har eleven valt ett program och med ett speciellt mål i sikte efter sin examen på gymnasiet. Eleverna i den här undersökningen har därför flera års erfarenhet bakom sig när det gäller sin egen inlärningsprocess. När eleverna känner att de förstår och känner själv att de verkligen lär sig något blir de också mer motiverade att lära sig mer. Fem elever säger att anteckningar som t ex sammanfattningar gör att det är lättare för dem att lära sig. De använder dock

(25)

anteckningarna på olika sätt. Tre elever tycker att anteckningar som de gör under en genomgång då de dessutom måste lyssna samtidigt gör att de förstår bättre. Samtliga elever tycker att de lär sig genom att studera anteckningarna de gjort hemma i lugn och ro. Att anteckningar har god effekt ger elev tre uttryck för:

…”När jag skriver ner det och lyssnar samtidigt så fastnar det direkt och då brukar jag klara det rätt bra. Behöver inte läsa på till proven ens.”

Det var bara den här eleven som tyckte att det räckte med en genomgång för att det skulle gå rätt bra med studierna. Flera elever fortsatte att studera med hjälp av anteckningar.

4.5 Studiemoral

Det är svårt att veta hur hög studiemoralen är bland de här eleverna i undersökningen. Men att det är viktigt är genomgående för alla visar elevernas svar tydligt på. En elev säger att det är föräldrarnas påtryckningar som gör att eleven får motivation till att göra läxorna. Ändå så säger eleven att föräldrarna har ju rätt och att det roliga kan göras senare när läxorna är klara. Det varierar vad som får dem att studera. Elev fem säger så här:

…”..man vill ju liksom prestera i skolan jag vill i alla fall det…och då måste jag läsa mina läxor så man presterar bra på proven och så. Jag vill inte gå ut skolan och känna at jag kunde gjort bättre.”

Flera elever har mål med sina studier att få bra betyg eller ett bra arbete efter studenten. Det kan också vara kortsiktiga mål som t ex klara ett glosförhör eller göra bra inlämningsuppgift. Målen för studierna är en faktor som får studiemoralen att hållas uppe. Glädjen över att nå sina delmål är en annan del som gör att studiemoralen ökar. Det gör också att deras insatser minskar/ökar under studietiden. Vissa perioder går det bättre och då känns det lättsamt medan andra perioder känns arbetsamt och då känns det motigt och kämpigt. Under de kämpiga perioderna är det lätt att tappa gnistan för studierna.

5. Diskussion och analys

Sex elever har intervjuats för att komma djupare in på hur eleverna vill att lärare ska motivera eleverna i deras studier. Det var frivilliga elever som deltog i undersökningen.

(26)

Det var två pojkar och fyra flickor. Eleverna som har intervjuats går på gymnasiet första året på handels- och administrationsprogrammet. I det här kapitlet följer en analys och diskussion utifrån litteraturen och undersökningen. Diskussionen är uppdelad i olika delar som följer efter samma tema som uppkom i bearbetningen efter intervjuerna

5.1 Intresse för ämnet

Eleven har lättare för att prestera bättre av inre motivation än yttre motivation. Lyssna och anteckna samtidigt gör att inlärning underlättar. Många elever upplevde det traditionella sättet som föreläsningar som positivt för deras inlärning. Som pedagog är det lätt att tro att eleverna tycker det är tråkigt med föreläsningar eftersom det är en av de vanligaste pedagogiska formerna. Det är vanligt med föreläsningar men för att elever ska känna mer ansvar och kreativitet i sitt lärande förekommer flera andra former av inlärning idag. Många pedagoger strävar idag efter att få eleverna att själva ”forska” efter fakta. Det sker enskilt eller i grupp. I en grupp är det lätt för elever att smita undan sitt ansvar och kanske ändå bli godkänd på den gemensamma uppgiften. Eleverna på gymnasiet har inte samma möjlighet idag att välja mellan studier och arbete som tidigare. Det är nästintill en omöjlighet idag att få arbete efter grundskolan när eleverna är 16 år. De har bara fortsatta studier att välja på. Där har de dock en möjlighet att få välja inom vilket område de vill studera och på så sätt blir valet deras. Det finns en spärr och det är betygen som kan begränsa vilket program de kommer in på och på så sätt får de kanske inte helt välja vad de ska studera.

5.2 Motivation

Elevernas motivation styrs av deras egen drivkraft. När de känner att de själva vill för de tycker det är roligt att lära sig så blir också resultatet bättre. De känner då en inre motivation. Det är troligt att det är lättare att känna större motivation när eleverna får studera exempelvis handel som de mött på olika sätt när de själva varit på t ex köpcentrum, kiosker eller hamburgerställen. Idag finns butiker som riktar sig direkt till ungdomar och som gör att ungdomar handlar mer än de någonsin tidigare gjort. Det sker ofta i ganska tidig ålder. De köper glass på stranden när de inte ens når upp och ska betala pådrivna av föräldrarna som vill att deras barn ska lära sig saker så tidigt som

(27)

möjligt. Barn idag är väldigt mycket centrala figurer i både familjen och skolan. De blir lätt uppmärksammade på olika sätt. De får inte längre vara ”ifred” eller utvecklas i sin egen takt som tidigare. De får helt enkelt inte se skolan som en möjlighet för deras framtid utan mer som ett måste och en klar förväntning på sig att de ska klara detta. Det är dessutom skolplikt upp till årskurs nio. Det är idag viktigare att barnen idag går i skolan än att de sköter skolan. Det går ofta lång tid innan det åtgärdas om en elev inte sköter skolan. Att en elev får skolförbud på gymnasiet som ändå är en frivillig skolform tillämpas inte särskilt ofta. Det talar om för eleverna att de kan göra som de vill i skolan. De blir inte avstängda och skolan är ett måste. Kanske hade motivationen blivit högre om kraven för att få stanna kvar och slutföra sitt program hade varit lite högre. Föräldrarna hade kanske också ställt högre krav på barnet. Att föräldrar har stor påverkan på sina ungdomar visar också intervjuerna i den här undersökningen. Det är föräldrar som pratar om att läxläsning är viktigt. Barnet lyssnar och vet innerst inne att föräldrarna har rätt. Trots det är motigt så gör barnet sin läxa. Det är yttre motivation som driver barnet till detta. Blir det sedan ett bra resultat i betyg eller resultat på prov kan det leda till att eleven blir så glad att motivationen ökar så mycket att den självmant vill lära sig mer. Eleven känner glädje över sina nya kunskaper och sitt lärande och en inre motivation.

5.3 Lärares engagemang

Som pedagog är det alltid roligt att få lära ut ett ämne som är intressant och känner sig behärska. Det speglar sig alltid också i den undervisning som drivs av en lärare. Läraren känner ofta stor säkerhet och blir troligtvis mer kreativ i sin pedagogik. Kan också våga prova nya pedagogiska metoder i sina lektioner. Eleverna uppskattade också en sådan lärare i den här undersökningen. De ville också ha en lärare som ”såg” dem och uppskattade dem. En lärare skulle kunna visa att de var engagerade i sitt ämne men också i sina elever. En lärare ska kunna visa att de tycker om sina elever tyckte eleverna i undersökningen. I litteraturen kommer det upp att mötet är viktigt för hur lärandet ska utvecklas mellan lärare och elev. Det är alltid svårt för elever när de får första provet av en ny lärare. ”Vad förväntar den här läraren av mig?” tänker kanske eleven. Eleven vill veta om provet blir svårt eller lätt. För att göra eleven så lugn och trygg som möjligt kan läraren ge ut ett prov som använts tidigare för att få se och på det sättet bli lite lugnare. Det är viktigt för lärandet att eleven känner sig trygg med det som förväntas av den.

(28)

Ansvaret för att studierna har lagts mer över på läraren än på eleven eller dennes föräldrar. Många elever känner sig inte heller så vuxna förrän ganska sent i tonåren. Det kan möjligtvis bero på att de inte tvingats ta så mycket ansvar tidigare. De slutar gymnasiet det år de fyller nitton år. Har eleven gjort något avbrott i studierna eller bytt program kan det också vara så att de slutar först när de är ett eller två år äldre på gymnasiet. De har haft sin trygga tillvaro i skolan och ska plötsligt först vid nitton års ålder välja en egen väg som är långt ifrån utstakad och absolut inte av någon annan. Lärare ska finnas där för eleverna hela tiden och ställa upp så studierna visar så bra resultat som möjligt. Att vara lärare krävs ett stort engagemang för att tillfredställa inte bara eleverna utan också föräldrar och skolledare. Med detta engagemang följer det ett stort ansvar för andras människors framtid och därmed samhällsutvecklingen.

5.4 Inlärningsprocessen

Efter några års studier hittar de flesta elever sitt eget sätt att lära sig saker. Det kan vara att utforska och själv söka svaren i böcker, laborationer eller andra sätt som passar just den här eleven. Det kan var språk som ska läras in och då kanske glosor som ska nötas in. En del sjunger glosorna, säger dem högt eller skriver dem flera gånger för att de ska komma ihåg dem. Inlärning är så olika för alla människor. Eleverna på gymnasiet har oftast hittat sitt eget sätt att tillgodogöra sig kunskapen på bästa sätt. Många i undersökningen använder sig av anteckningar. Det är en mycket vanlig metod bland studenter. Det är också vanligt att eleverna använder sig av anteckningarna på lite olika sätt. Något nytt som hänt i våra klassrum idag är att det är mer än papper, penna och lärobok som finns tillgängligt för eleverna. De flesta har också sin egen lilla personliga mobiltelefon. Där har de anteckningar, kontakter, listor, musik och den kan också användas till inspelning av ljud och bild. Mobilen är bra i många situationer men ofta är den idag ett störande moment för inlärningen i klassrummet. Den piper eller vibrerar när ett nytt meddelande kommer eller när det kommer et samtal. Tyvärr är det så att eleven blir störd i sitt lärande för någon minut och kanske tappar sammanhanget på lektionen för en stund. Det gör att resultatet på studierna blir sämre. Men denna lilla mobil som kommit i var mans hand gör kanske också att eleven lättare klarar små avbrott jämt. Kanske blir eleverna så vana vid detta att de snabbare kan ta upp tråden på lektionen än de som inte använder sin mobil på lektionen. Eleverna blir kanske mer toleranta för

(29)

störningar under sina studier och kanske klarar det bättre även under sitt senare yrkesutövande.

5.5 Studiemoral

Det är svårt att mäta elevers studiemoral. De tycker kanske själva att den är stor men det kanske bara känns så för dem eftersom de har studierna hela tiden över sig och inte bli ”klara” med studierna. Det är svårt för en elev att veta exakt när de studerat tillräckligt för att nå sina mål. Det är lättare att veta när de t ex diskat klart disken där hemma eller när de lagat middag. I ett sådan här praktiskt fall ser de när de nått sitt mål direkt. I de teoretiska ämnena ser de inte att de nått sitt mål förrän de får tillbaka sitt läxförhör, prov eller får betyget i sin hand och då är det försent att rätta till. Resultatet är inskrivet i lärarens anteckningar och ligger som grund för ett kommande betyg. De elever som inte har lyckas så bra tror jag skulle kunna tränas upp och få större förväntningar på sina egna resultat genom olika tester där de ser sambandet mellan mer studier ger bättre resultat. Den tillfredställelse som de elever visar när de får ett gott resultat för sina studier är anledningen till att de studerar så hårt. De känner att de lyckas med studierna och det medför att de gärna studerar hårt för ett gott resultat nästa gång. De elever som inte förväntar sig något bättre resultat eller förväntar sig ett medelresultat får oftast det också. De studerar lagom mycket och är lagom nöjda med det. Studiemoralen variera mellan eleverna och det visar sig på resultatet. Eleverna i undersökningen säger också att när det går bättre ökar studiemotivationen och de tycker det är roligt. Det känns bra att lyckas helt enkelt. Här är det viktigt för läraren att visa uppskattning när det går bättre för eleven. Att ge beröm tycker alla människor om och speciellt de som inte lyckats så bra tidigare. Det behövs inte så mycket för att en elev ska kunna få beröm. Det kan räcka med att den ansträngt sig mer under en lektion än vanligt. En del elever behöver röra på sig efter en halv timme för att kunna få ro att koncentrera sig igen en stund. Beröm ökar deras självkänsla och att de känner att någon annan förväntar sig att de ska lyckas och vill att de ska lyckas kan betyda väldigt mycket. De ska arbeta senare i livet och har de då en positiv inställning med sig in i arbetslivet underlättar det för både dem själva och dem som de möter i livet. De blir mer motiverade att göra sitt bästa och har kanske lärt sig att hjälpa och motivera andra människor.

(30)
(31)

6. Slutsats

Jag har arbetat flera år med ungdomar på gymnasienivå. Under den tiden har jag upplevt att elever ibland inte har så mycket motivation för sina studier. Eleverna når ibland inte upp till godkänd nivå eller så har de inte tillräcklig kraft för att nå ett högre resultat som de egentligen har kapacitet för. Syftet med den här studien var att få veta vad som motiverar eleverna till studier. Efter intervjuerna framkom det fem olika teman för analys. Det var intresse för ämnet, motivation, lärares engagemang inlärningsprocess och studiemoral. Intresse för karaktärsämnen fanns hos alla eleverna som intervjuades och det hänger samman med att det är deras eget val av program på gymnasiet. Eleverna pratar också om olika sorters motivation i intervjuerna. De är inte medvetna om att det är inre och yttre motivation de anger på olika sätt. En elev berättar om att det är roligt med idrotten. Eleven anstränger sig mer och på det sättet blir det roligare. Att känna glädjen över att nå sitt mål och känna att man lyckas är en god grund för den inre motivationen. Betygen är en annan motivationsfaktor som gör att det underlättar att nå sina studiemål. Det är något yttre som motiverar eleven till att studera. Föräldrarna spelar också stor roll här. Deras påminnelser som ofta av ungdomar kan upplevas som tjat ger dem också motivation till sina studier. Lärares engagemang hjälper eleverna att känna sig motiverade att vilja lära mer. Men lärare ska enligt eleverna vara så mycket mer än en duktig pedagog som ser vad varje elev har för behov och lyckas uppfylla det. En bra lärare ska också var mentor som eleverna ska kunna gå till med personliga problem som ligger utanför skolan. Eleverna har på gymnasienivå oftast en klar bild av på vilket sätt de lär sig saker och hur deras egen inlärningsprocess fungerar. Anteckningar är den vanligaste formen för dem att använda sig av för att lära sig saker på. Det kan vara inför prov eller läxförhör. Även instuderingsuppgifter nämns av eleverna som en hjälp för deras studier. De intervjuade eleverna är medvetna om vikten av att läsa sina läxor trots att det ibland känns motigt. När det går bättre är det lättare att hålla studiemoralen högre och tvärtom när det går sämre tappar eleverna motivationen att studera. Alla eleverna i studien säger att de vill lyckas med sina studier så bra som möjligt.

Jag har med den här studien av elevers motivation fått bättre insikt i vad eleverna verkligen vill ha av mig som pedagog. Trots att elever visar sig vara omotiverade så vet jag nu att vissa metoder uppskattas mer än vad eleverna visar och ger sken av under

(32)

undervisningen. Det kan bero på att det är deras image säger att de inte kan/vågar visa sig vara för studiemotiverade för sina kompisar i skolan. Det kan vara en attityd som hänger kvar sedan grundskolan. Elever mognar och förändras mycket under de tre år som de går på gymnasiet. Deras vägar spretar åt olika håll trots att de går på samma program i samma klass. Det beror ofta på att det händer olika saker i deras liv både privat och i skolan. Handels- och administrationsprogrammet ger eleverna direkt inblick i arbetslivet med de praktikperioder som ingår under utbildningen. Ibland ger praktiken möjlighet till fortsatt arbete efter gymnasiet. Ibland hamnar eleverna på en praktikpalts som de inte trivs med och då kan studiegången vända åt annat håll än vad som var tänkt från början.

Trots att det var få elever i den här studien så tror jag att de representerade mångfalden av eleverna bra. Jag tror den stämmer väl med verkligheten även över elever som går andra program.

En intervju ska förberedas väl vilket gjordes i den här studien. Trots detta så behövs det mer förberedelse kring hur elever eventuellt svarar och framförallt vilka följdfrågor som eventuellt kan behövas för att få elever till att prata mer otvunget och ge djupare svar.

(33)

Litteraturförteckning

Ahl Helene(2004): Motivation och vuxnas lärande. Myndigheten för skolutveckling.

Dysthe Olga (2003): Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Dyste Olga, Hertzberg Frøydis, Løkensgard Hoel Torlaug, (2002) Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur.

Egidius Henry (2009) Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och Kultur.

Evjvegård Rolf (1993) Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Hartman Jan (2007) Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur.

1

Illeris, Knud (2007) Lärande, Lund: Studentlitteratur.

Illeris, Knud(2001) Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx Lund: Studentlitteratur.

Kimber Birgitta (2009):Lyckas som lärare. Epago/Gleerups utbildning AB.

Kvale Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Linder Anne, Breinhild Mortensen Stina. (2006):Glädjens pedagogik. Studentlitteratur 2008

Patel Runa, Davidsson Bo (1991) Forskningsmetodikens grunder. Lund:Studentlitteratur.

Vincenti Malmgren Therese (2008):Motiverande grundskolemiljö med fokus på

klassrummet. Malmö Högskola, Holmbergs Malmö 2008

Läroplaner för de frivilliga skolformerna Lpf 94 (2006) Skollag (1985:1100) kap 1, § 2

(34)

Skollag (1985:1100) kap 1. § 20

Jenner Håkan.(2004) motivation och motivationsarbete Skolverket publikation, Kalmar. Gärdenfors, Peter (20100413) Skolans struktur tar kål på elevernas motivation, Artikel sydsvenskan. http://www.ne.se.support.mah.se/sok/transcendens?type=ENC&queryId=9516568 2010-02-28 http://www.ne.se.support.mah.se/sok/motivation?type=ENC 2010-02-28 Kalmar 2004 http://www.ne.se.support.mah.se/lang/behovshierarki?i_h_word=maslow

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :