PATIENTER MED TYP II
DIABETES OCH DERAS
UPPLEVELSER GÄLLANDE KOST
OCH MOTION
Litteraturstudie
EMELIE ROOS
EMELIE STEVÉN
2
PATIENTER MED TYP II
DIABETES OCH DERAS
UPPLEVELSER GÄLLANDE KOST
OCH MOTION
- EN LITTERATURSTUDIE
EMELIE ROOS
EMELIE STEVÉN
Roos, E & Stevén, E. Patienter med typ II diabetes och deras upplevelser gällande kost och motion- En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15
högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen
för vårdvetenskap 2014.
Bakgrund. Runt om i världen är det ca 383 miljoner människor som lever med
diabetes. Arbetet med att ändra kost- och motionsvanor är en utmaning för de flesta. Det är inte alltid lätt att anpassa de nya rutinerna till vardagslivet, som att äta på fasta tider och äta mindre av ohälsosam mat. Därför är det viktigt att sjuksköterskan och patienten tillsamman arbetar mot en hälsosammare livsstil.
Syfte. Studiens syfte var att belysa hur patienter med diabetes typ II upplever
kost- och motionsförändringar.
Metod. Denna litteraturstudie är baserad på 10 kvalitativa artiklar. Goodmans sju
steg har använts som inspiration. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL, psycINFO och PubMed. Innehållsanalysen i studien har gjorts genom inspiration från Graneheim och Lundmans innehållsanalys.
Resultat. Dataanalysen resulterade i tre teman: patienternas upplevelser av
kostrestriktioner, patienternas upplevelse av motionsförändringar och patienternas upplevelser av stöd till förändring.
Slutsats. Patienternas förtroende till personer omkring sig, och för sjukvården är
viktigt när hen lever med diabetes typ II. Information om stödgrupper,
motionsgrupper och andra aktiviteter som kan vara hjälpsam till ett hälsosammare vardagsliv är det viktigt att ge information om.
PATIENTS WITH TYPE II
DIABETES AND THEIR
EXPERIENCES REGARDING DIET
AND EXERCISE
- A LITERATURE STUDY
EMELIE ROOS
EMELIE STEVÉN
Roos, E & Stevén, E. Patient’s with type II diabetes and their experiences regarding diet and exercise- A literature study. Degree project in nursing 15
credit points. Malmö University: Faculty of health and society, department of
Care Science, 2014.
Background. Around the world there’re approximately 383 millions living with
diabetes. The work to change diet- and exercise habits is a challenge for most people. It isn’t always easy to adapt the new routines in the everyday life, such as eating regularly and eat less of the food that is unhealthy. Therefore it’s important that the nurse and the patient work together towards a healthier life.
Aim. The aim was to illustrate how patients with type II diabetes experience
changes in diet and exercise.
Method. This literature study is based on 10 qualitative articles. Goodman’s
seven steps have been used as an inspiration. The literature search was performed in the databases CINAHL, psycINFO and PubMed. The content analysis in this study was performed by inspiration from Graneheim and Lundman’s content analysis.
Results. The data analysis resulted in three themes: Patient’s experience on diet
restriction, patient’s experience on exercise changes and patient’s experience on support for change.
Conclusion. The patient’s confidence in the people around them, and for the
health care is important when you’re living with type II diabetes. Information about support groups, exercise groups and other activities that can be helpful towards a healthier everyday life is important.
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 4
BAKGRUND 4
Motion och kost 4
Patienters delaktighet i vården 5
Sjuksköterskans ansvarsområde och betydelse 5
SYFTE 6
METOD 6
Forskningsproblemet 7
Litteratursökning 7
Tolkning och analys av insamlade artiklar 8
RESULTAT 10
Patienters upplevelse av kostrestriktioner 10 Patienters upplevelse av motionsförändringar 10 Patienters upplevelser av stöd till förändring 11
DISKUSSION 12
Metoddiskussion 13
Resultatdiskussion 14
Patienters upplevelse av kostrestriktioner 14 Patienters upplevelse av motionsförändringar 15 Patienters upplevelser av stöd till förändring 15 SLUTSATS 16 REFERENSER 17 BILAGOR 20 Bilaga 1- blocksökning 20 Bilaga 2- Artikelmatris 21
INLEDNING
Idag ses diabetes som ett globalt folkhälsoproblem där ca 383 miljoner människor är drabbade världen över (Internationella diabetes federationen, 2013). Att arbeta med en ändring av kost- och motionsvanor anses vara svårt då det påverkar både den enskilda individen och de anhöriga. Ändringar av vardagsrutiner som redan existerar anses vara den största utmaningen för personer med diabetes typ II (Robertson, 2011). Det är även svårt att få in motionen i den nya vardagen, då måltiderna anses ta längre tid att tillaga då det ska vara ”nyttigt” och det sällan blir tid över till annat (Bartol, 2012). Detta är endast en liten del i hur patienterna känner sig med de nya restriktionerna. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi sett att det finns svårigheter att få patienterna att bryta sina gamla vanor. Därför ville vi i en litteraturstudie belysa vad dessa patienter behöver för att göra en förändring i sina kost- och motionsvanor.
BAKGRUND
Diabetes typ II är en kronisk sjukdom där kroppen inte kan producera tillräckligt med insulin (Diabetes förbundet, 2013). Sjukdomen förekommer ofta i låg- och medelinkomstländer och representerar ca 80 % av befolkningen med diabetes typ I och typ II (International diabetes federation, 2013). I Afrika är det 19,8 miljoner människor som har någon form av diabetes och i mellanöstern och Nordafrika är det 34,6 miljoner. Av de människor som lever i sydöstra Asien, bland annat Indien, så finns det 138 miljoner människor med diabetes. I Europa är det ca 55 miljoner människor med diabetes typ II. Prognosen är att år 2035 kommer ca 591,9 miljoner människor ha drabbats av diabetes mellitus (a a).
I Sverige finns cirka 300 000 invånare med diabetes typ II. Dock är det många som lever med det ovetandes. Fetma och övervikt är två av riskfaktorerna för att drabbas av diabetes typ II (Diabetes Förbundet, 2013). Typ II diabetes som idag anses vara ett globalt hälsoproblem, kan förebyggas genom förändrad livsstil (Herman et al, 2005).
Motion och kost
Motion har en stor betydelse för att förebygga och behandla diabetes typ II (Cider & Kjellgren, 2008). Det ökar insulinkänsligheten genom att glukosen tas upp snabbare i kroppen efter en måltid. Vid motion sänks de skadliga nivåerna av socker, blodtryck och blodfetter. Det ökar skelettets kalkhalt och minskar risken för hjärtkärlsjukdomar (a a).
Regelbundna måltider rekommenderar Magnusson et al (2012) inte bara för viktnedgång utan även för att behålla vikten. Regelbundna måltider delas in i tre huvudmål som består av frukost, lunch och middag. Små mellanmål kan även inkluderas för att hålla blodsockret i balans mellan huvudmålen (a a).
Enligt Bartol (2012) är ändring av livsstilvanor en stor del i behandlingen av diabetes typ II, där sjuksköterskan fungerar som rådgivare och ett stöd. Det första steget i arbetet mot målet i förändring av livstilsvanor är praktisk rådgivning i kost
6
och motion. En lyckad behandling är lättare att uppnå om patienten tar små steg mot målet genom att äta mindre, äta nyttigare och börja motionera. Får patienterna en praktisk rådgivning och tar mindre steg minimerar risken för återfall. För att lättare kunna nå målen finns det olika tillvägagångsätt som patienten kan använda sig av. Det kan vara att äta från en mindre tallrik och minska risken att bli
distraherad av t ex tv:n, telefonen och läsning. Ett sätt att komma igång med motionen är att motionera fem minuter om dagen, sju dagar i veckan. Detta kan då stärka patientens engagemang att börja motionera. Andra faktorer som också kan stärka patientens engagemang är hitta någon som de kan träna tillsammans med, en så kallad ”exercise-buddy”. Uppmuntran och bekräftande är viktigt att ge patienten oavsett hur litet framsteg patienten har tagit (a a).
Kost och motion är den främsta åtgärden i behandlingen av diabetes typ II då det syftar till att sänka blodsockervärdet. Vid övervikt kan viktnedgången i sig ha effekt på blodsockret, blodfetter och blodtryck. Sker det ingen förändring i motion- och kostvanor, kan behandling med läkemedel hjälpa till att sänka sockerhalten i blodet och därmed minska risken för att utveckla följdsjukdomar (Mosand & Stubberud, 2011).
Patienters delaktighet i vården
Inom hälso- och sjukvården har patienten en stark betydelse för deras medverkan och delaktighet (Florin, 2009). Sjuksköterskan ska vid mötet med patienten ha i åtanke att denne har en unik kunskap om sin situation, hur det är att leva med sjukdomen och hur det påverkar deras dagliga liv (a a). Patienten kan ses som informationssökare, samarbetspartner, beslutsfattare och som en kritisk granskare av den egna vården. Det medför att varje situation är unik och ska hanteras därefter (Fransson-Sellgren, 2009).
I enlighet med de mänskliga rättigheterna har en patient utifrån en etisk och en filosofisk ståndpunkt rätt till en egen fri vilja (Öhrn, 2009). Tar
sjukvårdpersonalen reda på vad patienten vill och i vilken utsträckning som hen vill vara delaktiga, ökar det förståelsen för förutsättningarna om dennes kropp, symtom och sjukdom (Eldh, 2009). Sjuksköterskan ska uppmana patienten till att vara delaktig och aktiv i både sin vård och behandling. Detta anses vara en betydande faktor i förändringen av levnadsvanor hos en patient med diabetes typ II (Öhrn 2009; Socialstyrelsen 2013).
Patienter som varit delaktiga i sin vård får en ökad känsla av välbefinnande (Fransson-Sellgren, 2009). Deras delaktighet och en centrerad vård blir då viktiga för att öka förutsättningarna för en välfungerande egenvård (Socialstyrelsen, 2013). Informationen som ges angående diabetes typ II ska hjälpa patienterna till att kunna ta beslut i vardagen som hjälper dem att hantera sin sjukdom (a a). En professionell relation till patienten bygger upp ett ömsesidigt förtroende och patienten får den nödvändiga kunskap som behövs då olika beslut måste fattas (Fransson-Sellgren, 2009).
Sjuksköterskans ansvarsområde och betydelse
I enlighet med socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade
sjuksköterskor (2005) ska sjuksköterskan arbeta för att främja hälsa och förebygga ohälsa, ge undervisning och stöd till patienter och närstående. Sjuksköterskan ska aktivt identifiera och förebygga hälsorisker och motivera till livsstilsförändringar vid behov. I kommunikation med patient eller närstående ska sjuksköterskan vara
lyhörd, visa empati och vara respektfull. Mycket vikt läggs vid att sjuksköterskan är flexibel och anpassar sig så att patienten förstår given information eller
undervisning för att motiveras till att vara delaktig i eventuell behandling (a a). Enligt Mosand & Stubberud (2011) är undervisningen vid diabetesdebuten mycket viktig då det har en stor betydelse för framtida situationer och i prognosen. Målet med undervisningen är att patienten ska få kunskaper och färdigheter till att hantera sin diabetes typ II. Till en början har sjuksköterskan en mer styrande roll för att sedan gå över till och fungera som en handledare.
Sjuksköterskor och annan vårdpersonal som har en pedagogisk kompetens ska leda grupputbildningar. Även personer som har levt med diabetes kan vara med i grupputbildningar för att dela med sig av sina erfarenheter av sjukdomen.
Undervisningen ska även individanpassas för att finna de motiverande faktorerna som patienten har för att lära sig att hantera sin diabetes (a a).
Enligt Robertson (2011) och Bartol (2012) är det sociala stödet från
sjuksköterskan mycket viktigt. Det viktigaste i det sociala stödet är huvudsakligen teman som involverar livsstilsrådgivning om motion, relationen till mat eller ändring av livsstilsbeteende. Det är även viktigt att sjuksköterskan informerar patienterna om sportaktiviteter och lärandetillfällen inom kommunen (a a).
SYFTE
Studiens syfte var att belysa hur patienter med diabetes typ II upplever kost- och motionsförändringar.
METOD
En litteraturstudie gjordes i syftet att belysa hur patienter med diabetes typ II upplever kost- och motionsförändringar. För att göra metoden överskådlig hittades inspiration i Goodmans sju steg (SBU, 1993). Goodmans sju steg är:
1. Identifiera forskningsproblemet,
2. välja inklusions- och exklusionskriterier, 3. plan för litteratursökning,
4. litteratursökning och insamling av studier, 5. tolka studiens evidens,
6. integrera evidens och
7. formulera rekommendationer baserade på evidensens kvalitet (a a).
I det presenterade arbetet saknas steg sju och de övriga stegen presenteras som tre rubriker;
1. forskningsproblemet, 2. litteratursökning,
8
Forskningsproblemet
Formuleringen av syftet och målet med studien var det första steget som gjordes med hjälp av pilotsökningar. Pilotsökningarna gjordes i CINAHL och PubMed. Syftet formulerades utifrån ett problemområde inom diabetes typ II och där fokuset låg på kost och motion. Syftet blev: Att belysa hur patienter med diabetes
typ II upplever kost- och motionsförändringar.
Litteratursökning
I litteratursökningen användes databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed. Inklusionskriterier var kvalitativa studier med patienter som har en diagnostiserad diabetes typ II, men som inte hade utvecklat några kardiovaskulära sjukdomar. Kost och motion ingick i inklusionskriterierna. De skulle även vara publicerade de senaste 10 åren och vara tillgängliga att hämtas i fulltext via Malmö högskolas bibliotek. Med hjälp av de booleska termerna AND och OR blev
sökningsresultaten mer specifika i målet att svara på syftet.
Sökorden som användes i CINAHL var: changes, diabetes education, diabetes
mellitus type 2- therapy, diabetes type 2, diabetic diet, diet, exercise, impaired glucose tolerance, interviews, motivation, nurse, patient, patient compliance, psychosocial, physical activity, self-care education och support.
I psycINFO användes fritextsökning: diabetes mellitus 2 AND patient perspective och diabetes mellitus type 2 AND patient view.
I PubMed användes MeSH-termerna i form av blocksökningar. Dessa
blocksökningar gjordes till en början med hjälp av en bibliotekarie på fakulteten Hälsa och Samhälle, Malmö högskola, för att sedan göra sökningarna på egen hand. I den första blocksökningen användes; Glucose intolerance/prevention and
control OR diabetes mellitus type 2 AND exercise/physiology OR diet. I den
andra blocksökningen användes; Glucose intolerance/ prevention and control OR
diabetes mellitus type 2 AND patient och i den tredje användes; Diabetes mellitus/prevention and control AND diet.
En överblick över sökningarna som har gjorts i CINAHL, psycINFO och PubMed kan ses i tabell 1. En utförlig tabell över blocksökningarna kan ses i bilaga 1. Artikelmatrisen över de 10 artiklar som användes se i bilaga 2.
Tabell 1 Databassökning
Databas Sökord alt.
MESH Träffar Lästa titlar Granskade Abstract Granskade Artiklar Använda Artiklar CINAHL Motivation AND nurse AND diabetes type 2 1195 42 11 7 2 CINAHL Impaired glucose tolerance AND diet AND physical activity 591 40 4 2 2 CINAHL Diabetes mellitus type 2-Thearpy AND self-care education AND diabetes education 38 38 4 1 0
CINAHL Patient AND type 2 diabetes AND motivation AND changes AND exercise AND physical activity interviews 505 40 30 5 1 CINAHL Patient compliance AND diabetic diet AND support AND psychosocial 53 53 30 4 1 PsycINFO Diabetes Mellitus 2 AND patient perspective 49 49 5 1 1 PsycINFO Diabetes mellitus type 2 AND patient view 49 49 5 1 1 PubMed Blocksökning 1 961 60 8 2 0 PubMed Blocksökning 2 20 20 1 1 0 PubMed Blocksökning 3 1641 101 20 3 2 Total 5112 489 163 27 10
Tolkning och analys av insamlade artiklar
Artiklarna granskades med hjälp av ”Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik-patientupplevelser” (SBU, 2012). Svarsalternativen i SBU:s mall (2012) var uppdelat i ”Ja”, ”Nej”, ”Oklart” och ”Ej tillämpligt”. Dessa tilldelades sedan poäng utifrån en fyrgradig skala, där ”Ja” fick tre poäng,
10
”Nej” fick två poäng, ”Oklart” fick ett poäng och ”Ej tillämpligt” fick noll poäng. Totalt var det 84 poäng som en granskad artikel kunde få.
Författarna granskade och poängsatte var för sig de 27 artiklar för att stärka resultatet. Varje artikel delades därefter in i nivåerna hög, medel och låg (SBU, 2012). För att sedan bedöma kvaliteten av artiklarna användes Willman et al (2006) procentgradering.
Willman et al (2006) graderade procenten i tre steg där 80-100% var grad I, 70-79% var grad II och grad III var indelat i 60-69%. Utifrån dessa graderingar har procenten omvandlats till antalet poäng utifrån totalsumman 84 poäng. Tabell 2 visar hur poängen har delats in utifrån procenten så att det stämmer in i hög, medelhög och låg nivå.
Tabell 2 Procentgradering
Hög nivå (Grad I) 67-84 poäng (80-100%) Medelhög nivå (Grad II) 58-66 poäng (70-79%) Låg nivå (Grad III) 50-57 poäng (60-69%)
Av 27 artiklar var det 17 stycken som valdes bort. Åtta artiklar svarade inte på syftet vid granskningen och nio av artiklarna var av låg kvalitet. Det resulterade i att tio artiklar, sju av hög- och tre av medelhögkvalitet analyserades vidare. En ny granskning av de utvalda artiklarna gjordes för att stärka resultatet.
För dataanalysen valdes en innehållsanalys som inspirerats av Graneheim & Lundman (2004). En markeringspenna användes för att stryka över de meningar som var intressanta för syftet. Dataanalysen gjordes på skilda håll för att resultatet inte skulle påverkas av varandra. Meningarna skrevs sedan över på ett separat papper för att sedan granskas gemensamt. De meningsenheter som innehöll liknande information delades in och teman kunde utformas. De teman som
utformades var; patienters upplevelser av kostrestriktioner, patienters upplevelser
av motionsförändringar och patienteter upplevelser av stöd till förändring, se
exempel i tabell 3.
Tabell 3 Utformandet av teman
Meningsenheter Kondensering Tema
The majority reported that they receive support from their families, others by primary care team.
Support from family and primary care team.
Patienters
upplevelser av stöd till förändring Most of the participants indicated
that making and adhering to recommended diet and portion sizes were the most challenging self-care behaviours.
Challenging to follow recommended diet and portion sizes.
Patienters upplevelser av kostrestriktioner Barriers to regular physical
activity included health
problems, weather and season, other hobbies and duties, lack of time and laziness.
Barriers to keep the regular physical activity.
Patienters upplevelser av motionsförändringar
RESULTAT
Analysarbetet genererade till tre teman; patienters upplevelser av
kostrestriktioner, patienters upplevelser av motionsförändringar och patienteter upplevelser av stöd till förändring.
Patienters upplevelser av kostrestriktioner
Kostrestriktioner och minskning av portionerna upplevdes som en utmaning bland deltagarna (Mathew et al 2012; Beverly et al 2008; Murrock et al 2013). Mathew et al (2012) undersökte skillnaden i erfarenheter mellan män och kvinnors
egenvård genom fokusintervjuer och enskilda intervjuer med 35 patienter som har diabetes typ II. Deltagarna använde blodsockermätare för att ändra kostvanorna beroende på hur maten påverkade blodsockret. Detta upplevdes som en
motivation. Deltagarna medgav att de ofta kände frustation över svårigheterna med att uppfylla kostrestriktionerna (a a). Kvinnorna upplevde att
kostrestriktionerna var svårare att uppfylla. De kände att behovet av att avstå helt från en viss mat var lättare (Mathew et al 2012; Beverly et al 2008). Anledningen var att de hade svårt att endast minska portionen då de inte kände att de hade möjligheten att begränsa intaget av kosten (a a).
I studien av Beverly et al (2008) var syftet att undersöka hur stödet från partnern påverkade kostrelaterade förändringar hos de som hade diabetes typ II. Skillnaden mellan männen och kvinnorna relaterat till kosten, associerades till hur mycket självkontroll de hade. Männen upplevde en lägre självkontroll än kvinnor då männen förlitade sig på sin partner att upprätthålla en hälsosam kost. Kvinnorna fick mindre stöd från partnern, men upplevde att de hade en större självkontroll i att ändra kostvanorna. Tillräckligt med kunskap och förståelse om diabetes, upplevde deltagarna att det förbättrade självkontrollen av kostvanorna. Kunskap om kost fick deltagarna genom böcker, tidningar, nyhetsbrev, tidskrifter, TV och internet (a a).
I studien av Murrock et al (2013) var syfte att ta reda på vilka utmaningar i egenvård gällande kost, som afro-amerikanska kvinnor med diabetes typ II hade. Deltagarna upplevde svårigheter att dra ned på snabba kolhydrater och ansåg att det var ett problem när det gällde kostrestriktioner. Anledningen var att de inte förstod hur de kunde vara flexibla i planeringen av måltider och samtidigt ta hand om sin diabetes. De 24 deltagarna i studien uppgav att de räknade kolhydrater och läste på etiketterna för att välja mat. Trots detta hade de svårigheter och/eller kände sig osäkra för att använda sig av denna information för att modifiera intaget av mat. Även de höga kostnaderna för frukt och grönt upplevdes som ett problem för att ändra sina kostvanor (a a).
Patienters upplevelser av motionsförändringar
Korkiakangas et al (2011b) undersöker i sin studie vad som motiverar och vilka barriärer som påverkar motionen hos vuxna. Insamlingen av data skedde genom videoinspelningar av grupprådgivningar med 74 patienter (a a). Deltagarna i studien upplevde att motion gav en känsla av välbefinnande. Upplevelsen av att motionera förbättrades enligt deltagarna i sällskap av djur, genom
utomhusaktiviteter och vara ute i naturen. Motionen gav även deltagarna glädje. Stegräknare, pulsmätare och träningsdagbok fungerade också enligt deltagarna i studien som ett hjälpverktyg (a a).
12
I en annan studie av Korkiakangas et al (2011a) var syftet att undersöka vad som motiverar och vilka barriärer det fanns till att motionera. 71 patienter deltog i studien. I studien kom det fram att deltagarna hade lättare för att hantera oro och problem genom att motionera. Nöje och känslan av energi lyfte humöret, vilket gav deltagarna ett välbefinnande (a a).
Oftefal et al (2010) ville i sin studie ta reda på hur 19 vuxna med diabetes typ II upplever stödet i egenvård från vårdgivare genom intervjuer i fokusgrupper. Det som hjälpte deltagarna till att motionera var att träna med andra människor som har diabetes typ II (a a). Att motionera på olika sätt var, enligt Hansen et al (2011), viktigt för deltagarna i deras aktiva livsstil. I Hansen et al (2011) studie ingick 18 personer och data samlades in genom semistrukturerade frågor.
Deltagarna i Ocklefords et al (2008) studie uttryckte att förändringar var svåra att göra om de inte var roliga. Ockleford et al (2008) undersökte hur 36 patienter upplevde undervisningen och egenvården var för de som hade en nydiagnostiserad diabetes typ II.
I en studie av Poskiparta et al (2006) ingick det 17 patienter vars
rådgivningssamtal mellan deras läkare och sjuksköterska spelades in med en videokamera. Syftet var att identifiera hur rådgivarna gav information angående kost och motion. Vid rådgivningssamtalen svarade ofta deltagarna att de inte hade någon möjlighet till att motionera när de fick förfrågan angående motion. Även vid rådgivningen ägnande det lite tid till motion och kost. Deltagarna upplevde att läkarna och sjuksköterskorna höjde fingret när de frågade hur mycket de
motionerade och hur mycket fett maten innehöll (a a).
Patienternas upplevelser av stöd till förändring
I studien av Mathew et al (2012) fanns det en skillnad mellan män och kvinnor gällande att acceptera diagnosen diabetes typ II och i det sociala stödet.
Kvinnorna hade lättare att dela med sig av sin diagnos till vännerna och familjen än vad männen hade. Kvinnorna upplevde då att stödet underlättade deras följsamhet till behandling. Männen upplevde att de ändå kunde få ett socialt stöd från familjen och vårdteamet, även om de hade svårigheter att informera om tillståndet till andra (a a). Trots detta så var det sociala stödet från vänner, familj och vårdgivare viktigt för deltagarna för att få hjälp till kost- och
motionsförändringar (Goetz et al 2012; Hansen et al 2011; Korkiakangas et al 2011b; Mathew et al 2012; Murrock 2013). Studien av Goetz et al (2012) är baserad på intervjuer med nio patienter med diabetes typ II.
Möjligheten att dela med sig av sina erfarenheter och att få rådgivning i små grupper ansågs vara viktigt bland deltagarna. I dessa små grupper, fokusgrupper, menade deltagarna att de kunde dela med sig av sina rädslor, erfarenheter och frustationer. De menade på att dessa fokusgrupper kan hjälpa till att hitta motivationen för att hantera sin diabetes och även de kost- och
motionsförändringar (Goetz et al 2012; Korkiakangas et al 2011a; Oftedal et al 2010).
Deltagarna ansåg att rätt information och individualiserad information var nödvändigt för deras personliga förhållanden och behov (Oftedal, 2010). Samtidigt uttryckte deltagarna, enligt Murrock et al (2013), att de behövde en individuell vägledning, generell information och en diabetsutbildning. De
uttryckte också att informationen skulle vara anpassat till deras vardagliga rutiner så att möjligheten att göra en förändring gällande kost och motion ökade (a a). Även deltagarna i Oftedal et al (2010) uttryckte att informationen från
vårdgivarna skulle vara överförbart till deras vardagliga liv för att deras förmåga till egenvård skulle öka (a a). Deltagarna i Poskiparta et al (2006) belyste att de fick minimalt med feedback eller korta kommentarer som stödde patienten. Detta skulle då stödja patienten till att själv ta upp faktorer som fungerade till att göra en livsstilsförändring (a a). Även deltagarna i Oftedal et al (2010) nämnde att positiv feedback och att bli tagna på allvar var mycket viktigt. Det var viktigt för att det påverkade deras tro på den egna förmågan att hantera sin diabetes (a a).
Hanteringen av sin diabetes upplevde även deltagarna i Beverly et al (2008) var viktigt för att inte endast lyckas med medicinadministrationen och mäta
blodsockret, utan även att följa en hälsosam diet och att börja motionera. Motivationen till att tro på den egen förmåga i att hantera sjukdomen kom via stödet från vårdgivarna genom empati (Oftedal et al 2010). Empatin som
vårdgivarna visade gav deltagarna en känsla av förtroende. Deltagarna beskrev att betydelsen av empati för dem var en person som förstod, lyssnade och hade en helhetssyn. För att också kunna hantera sin sjukdom var det viktigt för deltagarna att det fanns ett partnerskap mellan sig själv och vårdgivaren. Partnerskap
grundade sig i att vårdgivarnas kunskaper och patientens kunskaper kompletterade varandra. Det gjorde att samarbete fungerade genom att vårdgivarna hade
kunskaper om diabetes och dess behandling, medan patienterna var experter på deras vardagliga liv med diabetes. Detta resulterade i att båda parter kände sig delaktiga i vården.
Deltagarna uttryckte att det fanns en brist på empati hos vårdgivarna när de inte tog hänsyn till patienternas behov. Bristen på empati visade sig då genom att vårdgivarna hade antagit en så kallad ”lärobokstrategi”. Denna ”lärobokstrategi” gav sig i uttryck när vårdgivarna inte hade en stödjande roll och prioriterade information som laboratorieresultat och mediciner. Informationen som de fick, gav inte det stödet som patienter ansåg sig behöva för att klara av sjukdomen i vardagen. Information angående att mäta sitt blodsocker ansåg deltagarna var ett praktiskt verktyg i egenvården. Deltagarna poängterade också att vårdgivarna skulle lyssna och be om deras åsikter när frågorna var förknippade med att leva med diabetes typ II. Vårdgivarnas brist på respekt för patienternas åsikter gjorde att patienterna istället undvek att gå till sin läkare och/eller sjuksköterska.
Patienterna minskade då även sina insatser för att reglera sin diabetes och tog inte till sig informationen som gavs relaterat till kost och motion (Oftedal et al 2010). Information angående tillgången av resurser såsom sportaktiviteter för de som har diabetes typ II, beskrivs ofta var otillgängligt av deltagarna (a a). Detta ansåg även deltagarna i studien av Goetz et al (2012) och menade på att det var viktigt att sjuksköterskan gav fler erbjudande gällande motionsaktiviteter. Deltagarna i Ockleford et al (2008) menade också att de som accepterade sin diabetes typ II hade en större vilja att bryta sina gamla motions- och kostvanor.
DISKUSSION
14
Metoddiskussion
Under litteratursökningen användes databaserna CINAHL, psycINFO och PubMed. I pilotsökningen och även större delen av litteratursökningen användes databaserna CINAHL och PubMed. Sökningarna resulterade i datamättnad då samma resultat visades i båda databaserna. Detta kan då bero på att fel sökord användes eller att kombinationen av sökorden inte fungerade. Författarna gjorde då valet att ta hjälp från bibliotekspersonalen på Hälsa och Samhälle, Malmö högskola. Detta resulterade inte i några nya artiklar. Detta kan då ge en validitet i studien då sökningarna var omfattande. Efter att sökningarna gav liknande resultat, både i våra egna sökningar och med hjälp av bibliotekspersonalen, togs beslutet att även inkludera databasen psycINFO. Anledningen till detta var för att utöka sökningsfältet.
Valet av inklusionskriterier gjordes då författarna ville ha aktuell information just om patienternas upplevelser av förändringar, men även för att utesluta andra sjukdomar såsom kardiovaskulära sjukdomar. Kardiovaskulära sjukdomar blev en exklusionskriterier på grund av att de ansågs vara en följdsjukdom till diabetes. Eftersom detta inte svarade på syfte så exkluderades dessa under senare
sökningar. Inklusion- och exklusionskriterier gjorde sökningarna specifika och leder till en ökad validitet.
Goodmans sju steg (SBU, 1993) användes som inspiration. Då studien baserades på endast 10 artiklar valdes det sjunde steget från Goodmans rekommenderade steg bort. Det sjunde steget ansågs inte vara tillämpbart då resultatet inte är beprövat. Alla stegen följdes, men valdes att delas upp i tre gemensamma steg;
Forskningsproblemet, litteratursökning samt tolkning och analys av insamlade artiklar. Valet att dela upp de övriga sex stegen till tre stycken gjordes för att
metoden skulle bli tydligare.
Artiklarna som använts var kvalitativa. Det kan ses som en styrka då resultatet har större möjlighet att tillämpas i praktiken. Samtidigt kan en svaghet vara att
artikeln av Goetz et al (2012) inte enbart belyste patienters upplevelser av socialt stöd, utan även sjuksköterskans och allmänläkarens upplevelser av deras stöd till patienterna. Trots det valdes artikeln att vara med eftersom patientens upplevelser var intressanta för studien.
Användningen av SBU:s granskningsmall (2012) gjorde det lättare att bedöma bort de artiklarna med låg kvalitet. Kvalitetsbedömningen gjordes på skilda håll för att sedan diskutera och jämföra resultatet. Det resulterade i att författarna kom fram till samma artiklar och utifrån det gjordes urvalet till de slutgiltiga 10
artiklarna. Att använda en granskningsmall och att bedömningen av artiklarna gjordes på enskilda håll ger en trovärdighet för studien. Trots att författarna kom fram till samma granskningsresultat kan detta ha påverkat resultatet. Eftersom författarna inte är vana vid granskning av artiklar kan det eventuellt ha påverkat resultatet.
Fördelarna att använda Graneheim och Lundman (2004) som inspiration för analysarbetet var att det blev lättare att arbeta med innehållet och få fram de meningsenheter som var bärande för resultatet. Eftersom arbetet utfördes under en begränsad tid kan detta ha påverkat resultatet. En annan orsak som kan ha
påverkat resultatet är att författarna inte är vana vid att arbeta med en
arbeta med innehållsanalys, hade kanske fått fram ett annat resultat. Trots detta så anses resultatet ha fått en form av validitet då både meningsenheterna och de kondenserande meningarna har granskats och diskuterats ett flertal gånger. Detta gjordes för att meningarna skulle hamna under rätt tema.
Resultatdiskussion
Patienters upplevelser av kostrestriktioner
Patienterna upplevde att kostrestriktioner och minskning av portioner var svårt. Det skapade en frustration bland både män och kvinnor, och en viss skillnad fanns även mellan män och kvinnor (Beverly et al 2008; Mathew et al 2012; Murrock et al 2013). Svårigheterna med kostrestriktionerna och minskningen av portionerna som patienterna upplevde kan bero på att de inte gjordes i små steg. Bartol (2012) bekräftar det i en studie där resultatet visar att små steg är viktiga. Äta mindre underlättar för patienten till att nå målet och därmed få en mer lyckad förändring som blir långvarig. Resultatet visar också att det gör det svårare att falla tillbaka i gamla vanor (a a). En god planering speglar sig i regelbundna och välplanerade måltider som gör att restriktioner blir lättare och blodsockervärdet blir stabilt (Magnusson et al 2012). Detta kan även orsaka svårigheter med kostrestriktioner och minskning av portioner då deltagarna kanske inte är vana att äta på
regelbundna tider. Patienterna kan i början uppleva att det är lätt att följa restriktionerna som hälso- och sjukvården pratar om. De kanske håller hårt i de nya direktiven gällande kosten i några dagar eller veckor för att sedan unna sig en liten bit av en kaka, då de har presterat bra. Detta kan då utvecklas till ett mönster som sedan leder dem tillbaka i de gamla rutinerna. Därför är det oerhört viktigt att hälso- och sjukvårdspersonalen informerar om dessa fallgropar som kan
uppkomma och försöka hjälpa patienten tillbaka till den nya vanan igen (Öhrn 2009; Socialstyrelsen 2013).
Patienter upplevde att den nyttigare maten ofta valdes bort på grund av de höga kostnaderna samt att det var svårare att planera en nyttigare måltid då det tog längre tid att tillaga (Beverly et al 2008; Mathew et al 2012; Murrock et al 2013). Enligt Internationella Diabetes Förbundet (2013) bor 80 % av de som drabbats av diabetes typ I och II i låg- och medelinkomstländerna, vilket kan påverka att nyttigare mat väljs bort på grund av kostnaderna. Tiden är även en bristvara då människor i dagens samhälle arbetar mer och har mindre tid över till annat. Det resulterar då i att det är mindre tid över för att laga och planera måltiderna. Sjuksköterskan har därför en viktig roll i att vara ett socialt stöd för patienten och ge rådgivning om patienters relation till mat (Goetz et al 2012). Denna rådgivning gör att patienterna skulle få det lättare att följa de råd som ges angående maten och gör det då lättare att förebygga vidare utveckling av sjukdomen.
Patienters upplevelser av motionsförändringar
Att motionera i sällskap av djur och/eller vänner samt utomhusaktiviteter uppgav patienterna hjälpte dem att komma igång med motionsförändringar. Patienternas upplevelse av välbefinnande gjorde att det blev lättare att hantera oro och andra problem. Dock upplevde patienterna att det ägnades för lite tid av vårdpersonal att informera om just motion (Hansen et al 2011; Korkiakangas et al 2011b;
Korkiakangas et al 2011a; Ockleford et al 2008; Oftedal et al 2010; Poskiparta et al 2006). Bartol (2012) talar om att identifiera sin” Exercise buddy” då det kan stärka patientens engagemang. Träning som utförs tillsammans med någon annan är oftast givande då det inte finns någon bortförklaring till att inte motionera när
16
det inte är bra väder. Små mål bör sättas upp såsom att motionera fem minuter varje dag, sju dagar i veckan (Bartol 2012). Då byggs en bra grund i arbetet med motionen och för att eventuellt senare öka antalet minuter stegvis. En annan positiv sak är att det även göra det lättare att finna tiden till att motionera, då det inte går att bortförklara fem minuters träning. Samtidigt är det viktigt att
sjuksköterskan informerar om motionens betydelse för hälsan. Vid motion
förebyggs inte enbart diabetes utan det ökar även insulinkänsligheten då glukosen tas upp snabbare i kroppen (Cider & Kjellgren, 2008). Risken av följdsjukdomar minskar och påverkar blodtrycket positivt. Sjuksköterskan bör här spendera mer tid i sina samtal med patienten kring motionens inverkan på kroppen och nämna alla positiva delar med träning för kroppen.
Sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa, förebygga sjukdom och ge informera kring sjukdomen till patienten (Socialstyrelsen 2005). Hos en patient med diabetes typ II handlar detta om att underhålla sjukdomstillståndet, vilket görs lättast genom motion. (Cider & Kjellgren, 2008). Informationen kan då vara avgörande för patientens följsamhet till att börja motionera, men även inställningen till motionen kan påverkas. Därför är det också viktigt att sjuksköterskan anpassar informationen till varje individ så att möjligheten att följa motionsråden blir lättare och patienten förstår innebörden med motionen.
Patienternas upplevelser av stöd till förändring
Kvinnor har lättare än män att dela med sig av sin diagnos. Ändå upplever båda att stödet från familjen, vänner och vårdpersonalen ökar motivationen till kost- och motionsförändringar. Patienterna upplever ofta att informationen om olika resurser som finns tillgängliga är bristfälliga. Samtidigt menar de att det även är viktigt att dela med sig av egna erfarenheter i till exempel fokusgrupper. Lika viktigt är det att få feedback för att skapa tro på den egna förmågan. Ett
partnerskap uttrycker patienterna är viktigt för att skapa en delaktighet i vården, men även för en ömsesidig information som är anpassad till vardagslivet (Beverly et al 2008; Goetz et al 2012; Hansen et al 2011; Korkiakangas et al 2011a;
Korkiakangas et al 2011b; Mathew et al 2012; Murrock et al 2013; Ockleford et al 2008; Oftedal et al 2010; Poskiparta 2006). Uppmuntringar bör en patient få för varje framsteg som tas oavsett om det är ett litet steg. Detta är viktigt eftersom det ger patienten en bekräftelse och stärker patientens självkänsla i den nya
situationen som har uppstått (Bartol, 2012). Det är viktigt för sjuksköterska att se individen och dennes unika kunskap om sin situation, men även hur det är att leva med sjukdomen och hur det påverkar deras liv (Florin, 2009). Görs detta kan det öka patientens följsamhet i rådgivningen av kost och motion, men även öka förståelsen för sjukdomen. Samarbete och delaktighet bildas i vården genom att vårdpersonalen ser individen och inte sjukdomen. Det gör det lättare för patienten att öppna upp sig och få en optimal förståelse till situationen som de befinner sig i (Eldh, 2011).
Deltagarna upplever att fokusgrupper är viktigt för att kunna dela erfarenheter om både sjukdomen, samt motgångar och framgångar i kost och motion. Delade erfarenheter gör att patienten får känslan av att inte vara ensamma i en situation och kan få styrka att finna motivationen vid motgångar som uppstår. Det gör att fokusgrupperna bör hållas av vårdpersonal som har en pedagogisk kompetens i syfte att hjälpa patienterna att finna de faktorer som motiverar dem till att hantera deras diabetes typ II (Mosand & Stubberud, 2011). Ett ömsesidigt förtroende och en professionell relation mellan sjuksköterskan och patienten kan hjälpa patienten
till att lättare ta de olika beslut som måste fattas (Fransson-Sellgren, 2009). För att kunna ge en god vård till patienter med diabetes typ II är det viktigt att lyssna och respektera deras åsikter. Det kan även resultera till att patienten får en känsla av delaktighet i sin vård och kan därmed skapas ett professionellt samarbete som gynnar båda parter.
SLUTSATS
Patienter med diabetes typ II upplever kost – och motionsförändringarna som svåra. Därför är det viktigt att vårdgivarna finns som ett stöd för patienterna. Sjuksköterskans uppgift är även att få patienten till att låta familj och vänner bli delaktiga i de förändringarna som behöver göras.
Får patienten en insyn i hur de lättast kan genomföra kost- och
motionsförändringar från sjuksköterskan är det lättare för patienten att se till så att de behålls. Information om att förändringar är lättast att göra genom små steg kan vara av vikt. Visar sjuksköterskan lyhördhet och empati ökar förutsättningarna för ett bra samarbete med patienten i ett partnerskap.
Patienterna tycker det är viktigt att sjuksköterskan och annan vårdpersonal ger information som är individanpassat och som innehåller mer råd för att lyckas med förändringarna i det dagliga livet. Det är viktigt att patienten inte enbart får information där det fokuseras på medicineringen och blodsockret utan även hjälp att hitta olika vägar att få in den nya livsstilen i vardagen. Likaså upplever patienterna att det är viktigt att sjuksköterskan informerar om stödgrupper, motionsgrupper och andra aktiviteter som kan hjälpa patienterna till ökad motivation i sin vardag.
18
REFERENSER
Bartol T, (2012) Improving the treatment experience for patients with type 2 diabetes: Role of the nurse practitioner. Journal of the American Academy of
nurse practitioners, 24, 270-276.
Beverly E A, Miller C K, Wray L A, (2008) Spousal support and Food-Related Behavior Change in Middle-Aged and Older Adults Living with Type 2 Diabetes.
Health Education & Behavior, 5, 707-720.
Cider Å & Kjellgren K, (2008) Livsstilsförändring- motionen. Klippan: Ljungbergs Klippan.
Diabetes förbundet, 2013 Om diabetes.
>http://www.diabetes.se/sv/Diabetes/Om-diabetes/Typ-2-diabetes/< >http://www.diabetes.se/sv/Diabetes/Om-diabetes/<
>http://www.diabetes.se/sv/Diabetes/Om-diabetes/Typ-1-diabetes-/< (2013-11-27)
Eldh, A-C, (2009) Delaktighet och gemenskap I: Ehrenberg A, Wallin L, (Red)
Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (ed. 1:2). Lund: Studentlitteratur AB,
44-62.
Florin, J, (2009) Omvårdnadsprocessen I: Ehrenberg A, Wallin L, (Red)
Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling (ed. 1:2). Lund Studentlitteratur
AB, 46-81.
Fransson-Sellgren, S, (2009) Ledarskap och organisering av omvårdnads arbete I: Ehrenberg A, Wallin L, (Red) Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling (ed. 1:2). Lund: Studentlitteratur AB, 242-269.
Goetz K, Szencesnyi J, Campbell S, Rosemann T, Rueter G, Raum E, Brenner H, Miksch A, (2012) The importance of social support for people with type 2
diabetes- a qualitative study with general practitioners practice nurses and paitents. GMS Psycho-Social-Medicine, 9, 1-9.
Graneheim, U.H, Lundman B, (2003) Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
education today, 24, 105-112.
Hansen E, Landstad J. B, Hellzén O, Svebak S, (2011) Motivation for lifestyle changes to improve health in people with impaired glucose tolerance
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25, 484-490.
Herman W H, Hoerger T J, Brandle M, Hicks K, Sorensen S, Zhang P, Hamman R F, Ackermann R T, Engelgau M M, Ratner R E, (2005) The cost-effectiveness of lifestyle modification or metformin in preventing typ 2 diabetes in adults with impaired glucose tolerance. Ann Intern medicin, 142 (5), 323-332.
International Diabetes Federation, 2013. http://www.idf.org/diabetesatlas/europe
http://www.idf.org/sites/default/files/EN_6E_Ch3_Regional_Overviews.pdf (hämtades 2013-11-22)
Korkiakangas E, Taanila M A, Keinänen-Kiukanniemi S, (2011) Motivation to physical activity among adults with high risk of type 2 diabetes who participated in the Oulu substudy of the Finnish Diabetes Prevention Study. Health and social
care in the community, 19, 15-22.
Korkiakangas E, Alahuhta M, Husman P, Keinänen-Kiukaanniemi, Taanila A, Laitinen J, (2011). Motivators and barriers to exercise among adults with a high risk of type 2 diabetes- a qualitative study. Scandinavian Journal of Caring
Sciences, 25, 62-69.
Magnusson M, Winkvist A, Kjellgren K, (2012): Livsstilsförändring- Maten Klippan: Ljungbergs Klippan (ed 2).
Mathew R, Gucciardi E, De Melo M, Barata P, (2012) Self-management experiences among men and women with type 2 diabetes mellitus: a qualitative analysis BMC Family practice, 13:122, 1-12.
Mosand D R & Stubberud D-G, (2011) Omvårdnad vid diabetes mellitus I: Almås H, Grønseth, R, Stubberud D-G red, Klinisk omvårdnad del 1 (ed 2) Stockholm Liber AB, 500-528.
Murrock C, Taylor E, Marino D, (2013) Dietary Challenges of Managing Type 2 Diabetes in African-American Women. Women & Health, 53, 173-184.
Ockleford E, Shaw R L, Willars J, Dixon-Woods M, (2008) Education and self-management for people newly diagnosed with type 2 diabetes: A qualitative study of patients´views. Chronic Illness, 4:28, 28-37.
Oftedal B, Karlsen B, Bru E, (2010) Perceived support from healthcare
practitioners among adults with type 2 diabetes. Journal of Advanced Nursing, 66 (7), 1500-1509.
Poskiparta M, Kasila K, Kiuru P, (2006) Dietary and physical activity counselling on type 2 diabetes and impaired glucose tolerance by physicians and nurses in primary healthcare in Finland Scandinavian Journal of Primary Health Care, 24, 206-210.
Robertson C, (2012) The role of the nurse practitioner in the diagnosis and early management of type 2 diabetes Journal of the American Academy of nurse
Practitioners 24, 225-233.
SBU, (1993) Literature Searching and Evidence Interpretations for Assessing
20
SBU, (2012) Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ
forskningsmetodik- patientupplevelser 1.4.
>http://sbu.se/upload/ebm/metodbok/Mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf< (hämtades 2013-11-19)
Socialstyrelsens riktlinjer vid diabetes vård 2013
>http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordiabetesvarden/centralareko mmendationer/omvardnad <
(Hämtades 2013-12-13)
Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) >http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf< (Hämtades 2013-12-27) Svensk sjuksköterskeförening (2008) >http://www.swenurse.se/Documents/Publikationer%20pdf.filer/H%C3%A4lsofr %C3%A4mjande.pdf< (Hämtades 2013-09-25)
Willman A, Stoltz P,Bahtsevani C, (2006) Evidensbaserad omvårdnad. En bro
mellan forskning och klinisk verksamhet (ed 2:5). Lund: Studentlitteratur AB.
Öhrn, A, (2009) Patientsäkerhet. I: Ehrenberg A, Wallin L, (Red) Omvårdnadens
Bilaga 1- Blocksökning
Sök
nr Sökord Sökblock Träffar Granskade titlar Granskade abstract Granskade artiklar Använda 1 Glucose intolerance/ prevention and control 217 2 Diabetes mellitus type 2/ prevention and control 4578 3 Exercise/ Physiology 49042 4 Diet 185207 5 Glucose intolerance/ prevention and control OR Diabetes mellitus type 2/ prevention and control 4735 6 Exercise/ Physiology OR Diet 231615 7 S5 and S6 Sökblock 1 961 60 8 2 0 8 Patients 626873 9 S5 AND S8 Sökblock 2 20 20 1 1 0 10 Diabetes Mellitus/prev ention and control 18346 11 S10 AND S4 Sökblock 3 1641 101 20 3 2 Totalt: 181 29 6 2
