Som man frågar får man svar!

Examensarbete I Socialt arbete Malmö högskola Hälsa och samhälle

Socionomprogrammet 205 06 Malmö

2010 01

Hälsa och samhälle

SOM MAN FRÅGAR FÅR

MAN SVAR!

EN UPPSATS OM HURUVIDA DET FINNS

NÅGON SKILLNAD I KVALITE VID SKÅNSKA

ÄLDREBOENDE BEROENDE PÅ OM DE DRIVS

I PRIVAT ELLER OFFENTLIG REGI.

1

SOM MAN FRÅGAR FÅR

MAN SVAR!

ABSTRACT

This essay is about the question if there is any difference in quality at the homes for the elderly in Skåne, depending on however the home is run by a public

organization or private counterpart. The quality of the homes is meet with the help of numbers in “the guide for the elderly” the facts in the guide are collected and judged by the “Swedish National Board of Health. The result from the guide is divided into seven areas of quality, and then compared in a statistic test between the different types of organizations. And finally the result of the statistics is put in the context of the theory of New Public Management.

With the help of New Public Management the questions of the essay is answered. And the answer is that there is a difference in quality depending on who is

running the homes for the elderly in Skåne. The private organizations and

companies riches a higher quality compared to the homes that are driven by their public counterparts.

PATRIK RUPPEL

Författare Ruppel, PR, Patrik. ”Som man frågar får man svar”, En uppsats om hur man mäter kvalitén vid våra äldreboenden med hjälp av Socialstyrelsens

äldreguide och om man med hjälp av denna kan se någon skillnad i kvalité beroende på om äldreboendet är i privat eller offentlig drift. Examensarbete i socialt arbete vid socionomprogrammet 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, 2010.

Nyckelord: Kvalitet, Privat regi, Offentlig regi, Äldreboende, Äldreguiden och

Innehållsförteckning

1.4.2 Äldreboenden och särskilda boenden…………..4

1.4.3 Privata utförare ………...4

1.4.4 Offentliga utförare………...4

2. METOD………4

2.1 Uppsatsens undersökning……….4

2.1.1 Sammanställning av statistisk data………..5

2.1.2 Statistisk totalundersökning med signifikanstest.5 2.1.3 En mindre dokument och litteraturanalys………6

2.2 Urval……….7 2.3 Etiska överväganden……….7 2.4 Validitet………7 2.5 Reliabilitet………8 3. BAKGRUND………...9 3.1 Statistik………...………..9 3.2 Historik äldreboenden………..9

3.3 De äldre och äldreboenden……….11

3.4 Lagar, regler och ansvar……….11

3.5 Privat kontra offentliga driftsformer………..13

3.6 Socialstyrelsens Äldreguide………...14

3.6.1 Datainsamling till Socialstyrelsens Äldreguide.15 3.6.2 Äldreguidens bearbetning av det insamlade materialet………15

3.6.3Hur går man tillväga för att avläsa det redovisade omdömet i Äldreguiden?...16

4. TEORI, NEW PUBLIC MANAGEMENT………..17

4.1 New public management, bakgrund, verkligt genomslag och teoretisk grund……….18

4.2 Hypoteser utifrån teorins resonemang………21

5. RESULTAT OCH ANALYS………22

5.1 Finns det någon skillnad avseende de äldres delaktighet mellan privata och offentliga äldreboenden i Skåne?……….27

5.2 Finns det någon skillnad i graden av personaltäthet mellan privata och offentliga äldreboenden i Skåne?...27

5.3 Finns det någon skillnad i personalens kompetens mellan privata och offentliga äldreboenden i Skåne?...28

5.4 Finns det någon skillnad i kontinuitet mellan privata och offentliga äldreboenden i Skåne?...29

2

5.5 Finns det någon skillnad avseende de äldres självständighet mellan privata och offentliga äldreboenden i Skåne?...29 5.6 Finns det någon skillnad i kvalité avseende mat mellan privata och offentliga äldreboenden i Skåne?...30 5.7 Finns det någon skillnad avseende ledning mellan privata och offentliga äldreboenden i Skåne?...31

9. AVSLUTANDE DISKUSSION………...31

REFERENSER………34

BILAGOR.

1. INLEDNING

1.1 Problemformulering

Äldreomsorgens äldreboenden är en viktig samhällsfråga då de påverkar många människors liv genom de äldre som bor där. Direkt eller indirekt påverkas även anhöriga till de äldre och framförallt all personal som arbetar vid äldreboenden. Gruppen äldre blir samtidigt allt större och med en växande del av befolkningen som är äldre berör våra äldreboenden i framtiden en än större del av befolkningen.

Det som gör det intressant att undersöka och jämföra kvalitén mellan privata och offentliga äldreboenden är att det idag finns en avsaknad av tydliga jämförelser. Men än viktigare är det faktum som gör det relevant att undersöka skillnader i kvalitén är frånvaron av en konstruktiv debatt mellan beslutsfattarna. Bland dem som sätter samhällets spelregler för den offentliga sektorn pågår det förvisso en debatt om våra äldreboenden. Det är den pågående debatten mellan politikens motpoler som gör det än mer relevant att göra en faktisk jämförelse av om det finns skillnader i kvalitén beroende på äldreboendets driftsform.

Den pågående politiska debatten idag handlar förvisso om driftsformerna inom offentlig sektor och vid våra äldreboenden. Däremot framgår det sällan om någonsin ur debatten vilken driftsform som uppnår den bästa kvalitén för sina brukare. I diskussionen framstår de politiska principerna viktigare än de äldres rätt till bra äldreboenden med hög kvalité. Det för att debatten utgår från att politiker till vänster oftast driver en linje att de vill se den offentliga verksamheten och våra äldreboenden i offentlig regi. Från den politiska högern framgår en tydlig generell linje att man gärna ser att den offentliga verksamheten och våra äldreboenden drivs i privat regi.

Debatten kring de politiska principerna tenderar idag att överskugga frågan om vilken driftsform som faktiskt uppnår den högsta kvalitén. Frågan är om det är rättvis och ärligt från beslutsfattarna sida att utelämna driftsformernas faktiska resultat i sin analys och strategi för hur våra äldreboenden ska drivas i framtiden.

Då de som ska forma vår äldreomsorg och våra äldreboende väljer att inte fokusera på det faktiska utfallet av kvalitén beroende på driftsformen blir det

3

intressant att utifrån uppsatsen göra detta. Med bakgrund i att det är relevant för de som idag bor på äldreboenden och alla de människor som kommer att göra det i framtiden, söker uppsatsen svaret på om det finns faktiska skillnader i kvalitén mellan offentliga och privata äldreboenden.

1.2 Syfte

Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i Äldreguidens kvalitetsmätning jämföra vilken kvalité som privata och offentliga äldreboenden i Skåne uppnår utifrån de olika kvalitetsområden som undersöks i äldreguiden.

1.3 Frågeställningar

Finns det någon skillnad avseende de äldres delaktighet mellan privata och offentliga äldreboenden i Skåne?

Finns det någon skillnad i graden av personaltäthet mellan privata och offentliga äldreboenden i Skåne?

Finns det någon skillnad i personalens kompetens mellan privata och offentliga äldreboenden i Skåne?

Finns det någon skillnad i kontinuitet mellan privata och offentliga äldreboenden i Skåne?

Finns det någon skillnad avseende de äldres självständighet mellan privata och offentliga äldreboenden i Skåne?

Finns det någon skillnad i kvalité avseende mat mellan privata och offentliga äldreboenden i Skåne?

Finns det någon skillnad avseende ledning mellan privata och offentliga äldreboenden i Skåne?

1.4 Definitioner

För att underlätta för den som läser uppsatsen och för att förtydliga några av uppsatsens centrala begrepp förklaras de i detta kapitel. Samtliga av de begrepp som definieras är i sig omfattande och dess innebörd i uppsatsens kontext behöver därför förtydligas.

1.4.1 Äldre

I uppsatsen förekommer benämningen ”äldre” regelbundet som beskrivning de enskilda individer som ingår i den grupp för vilka äldreomsorgen och

äldreboenden är till. Man avgränsar i mycket av det material jag tagit del av, denna grupp till att tillhöra dem som är över 65 år. Jag har valt att använda mig av samma definition och avgränsning som i det material jag granskat då definitionen även är en gängse beskrivning i samhället av vilka som tillhör gruppen äldre. (Blomqvist & Edberg red 2004)

4

1.4.2 Äldreboenden och särskilda boenden.

Generellt används i uppsatsen benämningen ”äldreboenden” med denna benämning åsyftas samma sak som vid de tillfällen benämningen ”särskilt

boende” används.

Med äldreboende och Särskilt boende menas här i uppsatsen de särskilda

boendeformer med service och omvårdnad som finns i kommunerna och som ska tillhandahållas av desamma, enligt 5 kap. 5 § socialtjänstlagen, ska inrätta för äldre människor som behöver särskilt stöd. Till dessa särskilda boendeformer hör bl.a. ålderdomshem, servicehus, gruppboenden och sjukhem. (Socialstyrelsen 2009)

1.4.3 Privata utförare

Med privata utförare och privat regi menas här i uppsatsen alla former av utförare och all regi av äldreboenden som inte är i offentlig ägo. I uppsatsen används olika skrivningar för att benämna detta faktum. Nämligen att det är ett äldreboende som drivs i privat regi, har en privat utförare, drivs på entreprenad eller att det är ett privat äldreboende. Oavsett vilken skrivning som förekommer innebär det på samtliga ställen desamma dvs. privat i ett direkt motsatsförhållande till sin offentliga motsvarighet.

Det innebär att i begreppet privata utförare samlas dels de äldreboende som är helt privata tillsammans med dem som drivs på entreprenad. Ägarförhållanden bland de som räknas till privata utförare i uppsatsen kan variera ifrån multinationella företag till kooperativ alternativt små aktiebolag eller stiftelser. Det är möjligt att det finns fler varianter av ägarförhållande bland de uppsatsens äldreboenden i privat regi. Däremot är det inte något som påverkar uppsatsen eller begreppen privata utförare och privat regi

1.4.4 Offentliga utförare

Offentliga utförare och offentlig regi blir i uppsatsen i ett direkt

motsatsförhållande till privata utförare och privat regi. Med offentliga utförare och offentlig regi menas de äldreboenden vars drift sköts av den ansvariga kommunen och som har en chef som lyder direkt under sina överordnade i den kommunala organisationen.

2. METOD

2.1 Uppsatsens undersökning

Den undersökning som jag har genomfört för att samla in de data jag behöver för uppsatsen har bestått av tre delar. De tre delmomenten är dels den

sammanställning som jag har gjort av data jag fått från Socialstyrelsens

äldreguide, den statistiska beräkningen av den data som tillför uppsatsen samt en mindre litteratur och dokumentanalys.

Nedan presenteras de tre delarna var för sig för att det ska bli enklare att få en överblick och helhetsuppfattning av undersökningen.

5

2.1.1 Sammanställning av Statistiska data

Sammanställningen av uppsatsens statistiska data har skett genom i första steget en genomgång av Socialstyrelsens äldreguide. Nästa steg blev att hämta och sammanställa data från äldreguiden om äldreboende i Skånes samtliga kommuner. Steg tre blev att fortsatte sammanställningen med att via de Skånska

kommunernas hemsidor fastställa i vilken driftsform samtliga av de deltagande äldreboendena drevs. Referenserna till kommunernas sidor finns som en egen rubrik i referenslistan som benämns ”elektroniska referenser kommuner”. När kartläggningen av driftsformen var genomförd registrerades all data för samtliga äldreboenden i en databas i programmet SPSS. Med all data menas de varje enskild enhets omdöme inom de sju kvalitetsområdena samt vilken driftsform äldreboendet har.

2.1.2 Statistisk totalundersökning med signifikanstest

I boken ”Statistikens grunder” visar man på skillnaden att en totalundersökning som namnet förtäljer innefattar en hela den grupp man vill undersöka. Det andra alternativet man kan välja för sin mätning är ett stickprov där man undersöker delar av den grupp man riktat in sig på. (Stukat 1993)

Om man ska kunna dra slutsatser om det exempelvis finns skillnader mellan två olika undersökta grupper utifrån undersökningens data genomför man en statistisk analys. Ett annat namn för denna statistiska analys är ett signifikanstest och det använder man när man genomför en stickprovsundersökning. Vid

totalundersökningar är resultatet tydligare och står klara för sig själv. (Stukat 1993)

Till trots av att författaren ovan hänvisar till att det är vid stickprov som man ska genomföra ett signifikanstest, ingår det i uppsatsens totalundersökning.

Anledningen till det att på ett än tydligare sätt påvisa styrkor eller svagheter i den statistiska mätningen och dess resultat.

Dock bör det tydligt sägas att den när den statistiska undersökningen i uppsatsen är en totalundersökning får signifikanstestet en annan innebörd än den skulle ha fått vid en stickprovsundersökning. Den förlorar i relevans men blir för det i uppsatsens sammanhang inte oviktigt.

För att undersöka om den skillnaden i resultatet mellan driftsformerna är verklig eller enbart ett resultat av slumpen följer nedan en beskrivning för hur uppsatsens signifikanstest i form av ett student’s t-test har utförts.

- T-testet är en hypotesprövning som används i de fall då man vill undersöka om det föreligger en statistisk skillnad mellan två medelvärden. (Jogréus 2007)

- För att undersöka om det föreligger en skillnad har följande nollhypotes ställts upp:

H0: medelvärde_offentlig regi = medelvärde_privat regi som mothypotes har följande ställts upp:

6

- T-testet används därefter för att se om nollhypotesen kan förkastas till förmån för mothypotesen.

- Innan t-test använts har svaren(stickproven) delats upp i olika kategorier efter de olika kvalitetsområdena.

- T-test för oberoende (oparad) data har använts. Vidare har det antagits att variansen i dataseten (offentlig v.s. privat) är samma. För att kontrollera att antagandet är riktigt har Levene’s test for Equality of Variances använts. Testet utförs för att se om hypotesen :

H0varians: varians_offentlig regi = varians_privat regi, kan förkastas. (Jogréus 2007)

För att hypotesen ska kunna förkastas krävs att p-värdet (i detta fall benämnt Sig. i SPSS) är mindre än 0,05. I de fall hypotesen inte kan förkastas kan ingen skillnad i variansen mellan de två dataseten påvisas. Alltså; om nollhypotesen inte kan förkastas kan antagandet om att variansen är lika anses riktig.(Jogréus 2007)

I de fall variansen anses samma undersöks om p-värdet för utfört t-test ( i detta fall benämnt Sig. (2-tailed)) är mindre än 0,01.

Om p-värdet är mindre än 0,01 kan nollhypotesen H0 förkastas till förmån för mothypotesen H1 som säger att finns det en skillnad i medelvärdena från offentlig regi jämfört med medelvärdena från provat regi på signifikansnivån 0,01 (alltså den observerade skillnaden i medelvärde är en verklig skillnad i 99 av 100 fall). P-värdet i signifikanstestet kan även testas på nivån 0.001 och då kan man till 99.9% förkasta slumpen. (Jogréus 2007)

2.1.3 En mindre dokument- och litteraturanalys.

Som ett komplement till sammanställningen av statistiska data har jag som en del av min metod genomfört en mindre dokument- och litteraturanalys. Då

Socialstyrelsens äldreguide är en relativt ny företeelse som bara funnits i knappt tre år är dokument och litteratur om denna begränsad. Äldreguiden beskrivs och förklaras utförligt på Socialstyrelsens hemsida och till den kommer det andra dokument som Socialstyrelsen presenterar som man kan ta del av. Den nationella brukarundersökningen inom äldreomsorgen förser ett forskningsområde som äldreboenden och äldreomsorgen med mycket information. Den nationella brukarundersökningen har dock delvis en annan inriktning och utgör till äldreguiden ett parallellt underlag och underlättar inte i särskilt stor omfattning förståelsen eller användandet av äldreguiden.

Mycket av den litteratur som jag funnit intressant att analysera närmare i relation till uppsatsen och dess frågeställningar har några år på nacken. Efter det

tidiga1990 talets våg av privatiseringar och överföringar av offentlig verksamhet till entreprenad, skrevs det böcker kring effekter, för och nackdelar av

äldreomsorg i privat regi. Den litteratur som jag använt i uppsatsen och som refereras i kommande kapitel är klart positiv till resultatet av äldreboende i privat regi. I senare litteratur har jag funnit en spretig bild då diskussionen om

äldreboenden ofta finns inbakad i generell litteratur om äldreomsorgen. Den litteratur som i sig självt behandlar äldreboenden har jag inte funnit ha fokus på driftsformerna. Här har man mer fokuserat på äldreboendens innehåll och

7

utformning, saker som har varit för värde för uppsatsen och förståelsen av våra äldreboendes historia och de äldreboenden som finns idag.

De har funnits fall där litteraturen har varit extra tydlig i sitt ställningstagande för eller emot privata driftsformer inom äldreomsorgen och äldreboenden. De har varit där avsändaren har haft sin utgångspunkt i frågor kring organisation, organisatorisk förändring eller behovet av det samma.

2.2 Urval

Urvalet i uppsatsen är ett totalurval av de äldreboenden som är geografiskt belägna i någon av Skånes 33 kommuner. Vid genomgång av urvalet skedde det kommun för kommun, först i äldreguiden sen en närmare kontroll av korrektheten i det presenterade urvalet genom att jämföra äldreguidens uppgifter med de på kommunernas egna hemsidor. I det slutgiltiga urvalet räknades alla äldreboenden bara i den kommun där de var belägna, även om de användes av flera olika kommuner. Bakgrunden till det var att undvika dubbletter i det slutgiltiga urvalet.

Allt som allt utgörs urvalet av äldreboende i denna uppsats av 321 äldreboende belägna i någon av Skånes 33 kommuner. Fördelningen av urvalet utifrån de två driftsformerna var den att 56 av äldreboendena drivs i privat regi. Följaktligen var de resterande 265 äldreboendena i offentlig regi. Fördelningen av driftsform gick inte att reglera i urvalet av naturliga skäl. Men de båda urvalen vart för sig var ändå av den storleken att de i sig själva utgör ett tillräckligt urval för

undersökningen i denna uppsats .

Slutligen kan det vara av vikt att påpeka det faktum att uppsatsens urval styrs av det urval av äldreboenden som presenteras i Socialstyrelsens äldreguide. De äldreboenden som äldreguiden inte har kunnat ge ett omdöme ingår alltså inte i äldreguidens sammanställning och inte heller i uppsatsens totalurval.

2.3 Etiska överväganden

I uppsatsen är inga enskilda personer intervjuade eller på motsvarande omnämnda och inte heller något av undersökningens 321 äldreboende är specifik utpekat. Med anledning av detta har jag inte gjort några vidare etiska övervägande när det kommer till uppsatsen. Övervägandena, reflektioner och den kritiska

granskningen av underlaget och utfallet av den statistiska undersökningen presenteras närmare under metoddelen.

2.4 Validitet

Om en mätning mäter det som den är avsedd att göra då är det en valid mätning. I en valid mätning är det också en god överensstämmelse mellan det teoretiska och empiriska begreppet. Vidare kan man säga att validitet är frånvaro av systematiska mätfel (Rosengren & Arvidsson 2002)

Ställer man sig frågan om mätningarna av resultatet av dem är valida i uppsatsen kan man se att det finns en överensstämmelse med uppsatsens empiri och teori. Den genomförda mätningen mäter vad den är avsedd att göra och påvisar en skillnad i kvalité mellan privata och offentliga äldreboenden. Då man kan avskriva andra bakgrundsdata som skulle kunna fått ett utslag i mätningen, då är mätningen valid. Det som framförallt stärker validiteten i uppsatsens mätning är

8

att bakgrundsdata i form av geografisk placering och skillnader i ekonomiska förutsättningar inte kan påvisas påverka eller snedvrida mätningen.

2.5 Reliabilitet

Reliabiliteten är det som uttrycker hur tillförlitlig som den genomförda mätningen har varit. Närmare bestämt är det som mäts huruvida det i mätningen finns en större eller mindre frånvaro av slumpmässiga mätfel. Reliabiliteten i mätningen kan påverkas av tillfälligheter och slumpmässiga egenskaper hos exempelvis den som utför mätningen, de instrument man använder, omständigheterna eller det objekt man ska mäta. (Rosengren & Arvidsson 2002)

Reliabiliteten i uppsatsen har sin grund i Äldreguidens definitioner och formuleringar. Konsekvensen av dessa och reliabiliteten utav Äldreguidens undersökningar av de olika kvalitetsområdena är något som går i arv i min undersökning då den har hämtat sina data från Äldreguidens undersökning.

Nedan kommer jag att presentera vad det är som mäts i äldreguiden för den som läser uppsatsen ska få möjlighet att värdera reliabiliteten i de av Äldreguiden genomförda mätningarna.

Det första av de sju kvalitetsområdena som man visar i tabellen och som redovisar det resultat som man fått fram i Äldreguiden är delaktighet. Det man inom

kvalitetsområdet delaktighet har mätt är hur stor andel av de äldre som har en individuellt utformad plan som de själva har varit med och format.

(Socialstyrelsen 2009)

Nästa kvalitetsområde man har använt sig av i redovisningen av Äldreguidens insamlade material och data är personaltäthet. Omdömet här speglar hur mycket tid man från personalens sida har att ge till var och en av de boende på det

undersökta äldreboendet. Mer precist är detta omdöme beräknat efter förhållandet mellan det antal personal som ger vård och omsorg och det antalet äldre som bor på äldreboendet. (Socialstyrelsen 2009)

Kompetens som kvalitetsområde har fått det omdöme som redovisas baserat på två olika delområden. Dels har man gjort en mätning av kvalitén utifrån hur stor andel av samtlig vård- och omsorgspersonal på boendet som har en

eftergymnasial utbildning på minst två år. Det andra delområdet som man har gjort en mätning av är hur stor del av de månadsanställda vårdbiträdena,

undersköterskorna eller motsvarande som har en yrkesförberedande utbildning. (Socialstyrelsen 2009)

I mätningarna av kontinuitet visar man med omdömet på de äldres möjligheter att regelbundet få träffa samma personal. Omdömet som det enskilda äldreboendet har fått när det kommer till kontinuitet baseras på tre olika delområden. Det första av dessa delområden som man ha mätt är hur många av de månadsanställda som arbetar minst 85 procent av en heltidstjänst. De två övriga delområdena som ligger till grund för omdömet är hur stor del av omvårdnadspersonalens arbete som utförs av timavlönade och slutligen hur stor andel av personalstyrkan som slutat under året som gått. (Socialstyrelsen 2009)

9

Det omdöme som man finner under rubriken självständighet visar på de äldres förutsättningar att på ett självständigt vis leva och bo. Här har man två olika delområden som man tar hänsyn till när man redovisar omdömet för

självständighet. De två delområdena handlar om förutsättningarna av boendet och dess struktur. Först ut av de två har man gjort en mätning av hur stor andel av de äldre som delar rum med någon annan än en nära anhörig. Till detta tillkommer resultatet ifrån hur många av de boende som har egna utrymmen för matlagning och hygien. (Socialstyrelsen)

När det kommer till frågan om mat har man från Äldreguidens sida gjort ett samlat omdöme över vilka möjligheter de äldre har att påverka när de får mat och med det vilken mat de får serverad. Man har mätt vilken kvalité äldreboendena uppnår när det kommer till mat utifrån två delområden. Mätningarna består dels av hur stor del andel av de boende som har den möjligheten att man kan välja mellan minst två olika rätter vid huvudmåltiderna. Avslutningsvis grundar sig omdömet på det resultat som man fått fram när man har mätt, hur lång tid det går mellan den måltid som serveras sist den ena dagen och den som serveras först nästkommande dag. (Socialstyrelsen 2009)

3. BAKGRUND

Nedan i uppsatsens bakgrundskapitel kommer bakgrundsfakta och tidigare forskning som är av vikt för uppsatsen att presenteras.

3.1 Statistik

Av de människor i Sverige som definieras som gruppen äldre bor självfallet inte

alla på äldreboenden. Av de över 65 år framgår det ur Socialstyrelsens rapport

”Äldre vård och omsorg andra halvåret 2008” att det den 31 december 2008 var

95600 personer som bodde permanent i någon särskild boendeform. De utgjorde ungefär sex % av alla personer över 65 år i Sverige. (Socialstyrelsen)

När man ser närmare på den ovan nämnda gruppen framgår det att 80 % är över 80 år och att 70 % av gruppen utgörs av kvinnor. Av de 95600 som bor permanent i en särskild boendeform bor 10.901 i någon av Skånes 33 kommuner och utgör underlaget för denna uppsats. Kuriosa i sammanhanget är att av de 10901 som i december 2008 bodde i särskild boendeform i någon av Skånes kommuner bodde 77 äldre i Perstorps kommun som var den med minst antal. Malmö var den kommun som hade flest äldre i särskild boendeform, antalet personer i Malmö i denna boendeform var hela 2195 personer. (Socialstyrelsen 2008)

3.2 Historik äldreboenden

Om man mer detaljerat ska gå in och se på historiken kring äldres boende och då specifikt kring äldreboende får man börja med att säga att det har varit och fortfarande är en övervägande del av de äldre som bor i vanliga bostäder. Sannolikt kommer det att vara på det viset även i framtiden. (Svensson 2002)

Fram till den senare delen av 1800 talet då man ner och mer började skilja på olika kategorier av människor inom fattigvården fanns det inte några speciella äldreboenden eller enheter för äldre. Efterhand kom man att bygga de första

10

ålderdomshemmen, och från 1918 var det ett krav på kommunerna att bygga ålderdomshem om det fanns äldre människor som hade behov av detta. Det var fattigvårdslagen som reglerade kommunernas ansvar i förhållande till de äldre. (Paulsson 2002)

Under 1950 talet utvecklades ålderdomshemmen, standarden förbättrades och man byggde enskilda rum för de boende. Vid den tiden fanns det också dubbelrum för par på ålderdomshemmen som ofta var småskaliga och där 3-4 rum ofta

bildade en enhet. Inom denna enhet var det helinackordering där personalen skötte om maten och de övriga praktiska sysslorna. Småskaligheten på boendena och hemtrevligheten hade en baksida i det att standardhöjningarna till trots, var standarden fortfarande låg och man delade hygienutrymmen med andra boende. (Paulsson 2002)

Nästa årtionde som följaktligen var 1960 talet stod för förändringar precis som tidigare årtionden. En av förändringarna var att man numera uppfattade begreppet ”ålderdomshem” som otidsenligt. Servicehus blev den benämning som man började användas istället för ålderdomshem. Pensionärslägenhet var vidare en boendeform för äldre som utvecklades under 1960 talet. Den här typen av

lägenheter var speciellt avsedda för äldre men började inte tillgänglighetsanpassas förrän sent detta årtionde. (Paulsson 2002)

Under de kommande åren främst under 1970 och 1980 talet förbättrades boendestandarden för de äldre. Bakgrunden till de förbättringar som ägde rum finns till stor del i den nya bostadspolitiska reform som kom 1974. Denna proposition förespråkade tillgänglighet och att man skulle se till olika gruppers behov bland annat då specifikt de äldres behov. Följderna av det blev som poängterat en förbättrad standard samt med detta en utveckling av servicehusen och servicelägenheter. (Paulsson 2002)

Tiden kring den senare delen av 1980 talet och framåt kom att formas av

tankegångarna kring kvarboende i den egna bostaden för de äldre. Grunden för de nya tankegångarna kom ifrån det att man hade nya kunskaper, fler äldre och en betydligt sämre ekonomisk verklighet att tackla. Man satsade med hänsyn av dessa de tillgängliga resurserna på att utveckla hemtjänst och hemsjukvård, på bekostnad av det som kunde ha blivit nya servicehus och sjukhem.(Paulsson 2002)

När kvarboendeprincipen var genomförd runt om i landets kommuner framgick det tydligt att det var många äldre som principen till trots och möjligheten att få stöd och hjälp i sitt hem ändå inte kunde bo kvar hemma. Man inledde ett arbete från bland annat kommunerna och socialstyrelsens sida med att utveckla

demensboenden och nya former av boende. Nya idéer och tankegångar fick samtidigt genomslag i de nya boende för äldre som kom att bli allt vanligare. Några exempel på nya metoder och tankegångar som slog igenom var

kontaktmannaskap, hemlikhet, småskalighet och det att man arbetade mer än tidigare utifrån specifika mål. (Paulsson 2002)

Nästa stora förändring som kom att påverka och förändra förutsättningarna och arbetet med äldreboenden var 1992 när Ädelreformen trädde i kraft 1992. Med

11

ädelreformen fick kommunerna det samlade ansvaret för de äldres service, omvårdnad och boende. Praktiska konsekvenser av reformen blev att

kommunerna övertog ansvaret för landstingens sjukhem och att alla boendeformer för äldre blev klassade som bostäder utifrån en ekonomisk, administrativ och juridisk mening. (Paulsson 2002)

3.3 De äldre och äldreboenden

För de äldre har formerna för äldreboenden alltid haft som konsekvens att de har inlämnats i ett större kollektiv. Under de senare årtiondena har man från

Socialstyrelsens sida upptäckt vilka de vanligaste orsakerna är att man som äldre flyttar till äldreboende. De fyra vanligaste orsakerna var att man kände sig ensam, otrygg, led av dålig hälsa eller demenssymptom. Att det var de nämnda orsakerna som var de vanligaste går delvis att spåra i kvarboendeprincipen. När de äldre idag flyttar till äldreboende är de generellt sätt i ett mycket sämre tillstånd än man var när man förr i tiden flyttade till äldreboenden. (Paulsson 2002)

Förändringarna i hur gamla de äldre är när de flyttar till äldreboende och i vilket hälsotillstånd man är när man flyttar in påverkar självklart vad man önskar att få ut av sitt boende. De som bor på äldreboende har idag andra behov av aktiviteter, stöd och omvårdnad än tidigare. (Paulsson 2002)

För de äldre upplever de att det är viktigt att de man med sin omgivning har nära och positiva kontakter. I omgivning för de äldre ingick dels anhöriga men även exempelvis grannar, affärer och post med mera. Det var väsentligt för de äldre att inte bli frånkopplade från sin omvärld och här var besöken från anhöriga, vänner och bekanta av vikt. I boendet var det positivt om de äldre fick någon eller några vänner att interagera med förutom personalen och ansvarig kontaktperson. (Paulsson 2002)

En central och viktig aspekt som man inte får glömma när det kommer till de äldre och deras relation och behov av äldreboenden är deras olikheter. De äldre har idag och kommer även i framtiden att ha vitt skilda behov. Variationen av de äldre som bor på äldreboenden kan idag sträcka sig från äldre med långvariga och svåra sjukdomar till de som av otrygghet inte kan bo kvar i hemmet. Förutom de här beskrivna grupperna av äldre, gäller det vidare de äldre som befinner sig i olika stadier av demens, äldre med funktionshinder eller de som behöver vård i livets slutskede. (Paulsson 2002)

3.4 Lagar, regler och ansvar

Grunden för Äldreomsorgen och således äldreboenden i Sverige och det som därmed styr ansvarsfördelning och regler är först och främst Socialtjänstlagen. I dess första kapitel står det bland annat i den första paragrafen att samhället genom sin socialtjänst främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och människors aktiva deltagande i samhällslivet. Man ska främja dessa saker på en solidarisk och demokratisk grund samtidigt som man tar hänsyn till människors eget ansvar att frigöra sig utveckla sina resurser. Den verksamhet man bedriver på det här området ska ha sin bakgrund i respekt för människors integritet och självbestämmande. (Socialtjänstlagen 2001:453)

12

I Socialtjänstlagens andra kapitel regleras kommunernas ansvar för de sociala frågorna. Här ingår äldreboenden som en del av detta. Den första paragrafen fastställer det faktum att varje kommun ansvarar för socialtjänsten inom sitt geografiska område. Vidare har kommunen som poängteras i den andra

paragrafen det yttersta ansvaret för att människor får den hjälp de behöver när de vistas i kommunen. Man förtydligar i paragrafen att kommunens ansvar inte tar bort det ansvar som vilar på andra huvudmän som bedriver verksamhet i kommunen och som regleras i socialtjänstlagen. (Socialtjänstlagen 2001:453)

I kapitlets tredje paragraf att den äldre som behöver stöd och hjälp exempelvis, en plats på ett äldreboende kan söka det i vilken kommun som man än önskar. Den kommunen som får ansökan ska då behandla den såsom man behandlar

motsvarande ansökan från kommuninvånare. Den äldres hemkommun ska då bistå med den information som ansökningskommunens behöver för sin utredning. Om det skulle vara på det viset att den äldres hemkommun kan bevilja exempelvis plats på något av sina äldreboenden, får ansökningskommunen inte beakta det vid sin prövning av den enskildes ansökan om plats på äldreboende.

(Socialtjänstlagen 2001:453)

Ansvarig kommun får om den önskar skriva avtal med andra parter att de ska utförare kommunens uppgifter som regleras i Socialtjänstlagen. Genom ett avtal av den karaktären kan det innebära att man överlåter driften av några eller alla sina verksamheter i kommunen som regleras av socialtjänstlagen till en annan kommun, företag, organisation, stiftelser, samfälligheter eller enskilda personer. När det kommer till bedömning och beslut av de insatser som regleras i

Socialtjänstlagen, kan dessa inte lämnas över till privata utförare. (Socialtjänstlagen 2001:453)

Av speciell vikt för denna uppsats är det att här regleras kommunens ansvar för boende för de äldre mer specifikt än i kapitlen och paragraferna ovan. Här i det femte kapitlets femte paragraf stadgas det att ”Kommunen skall inrätta särskilda

boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd”. (Socialtjänstlagen 2001:453)

I Socialtjänstlagen finns det också ett kapitel som reglerar vad det finns för föreskrifter när det kommer till enskild verksamhet och vad som sägs om

anmälningsplikt för denna form av verksamhet. Det kapitel där man finner dessa paragrafer är det sjunde i ordningen. Socialtjänstlagen skrivs här om och nya formuleringar träder i kraft den förste januari 2010.

Paragraf nummer ett säger från den 1/1 – 2010 att de privata aktörer som vill bedriva nedanstående yrkesmässiga verksamheter måste ha tillstånd från

Socialstyrelsen. De verksamheterna som åsyftas är enligt följande: hem för vård eller boende, särskilda boenden för äldre, det vill säga äldreboenden i uppsatsens mening, särskilda boenden för personer med fysiska eller psykiska besvär. Till detta tillkommer att man som privat utförare måste söka tillstånd hos

Socialstyrelsen om man ska bedriva ”hem för viss annan heldygnsvård” eller

”hem eller öppen verksamhet för vård under en begränsad del av dygnet, oavsett var verksamheten bedrivs”. (Socialtjänstlagen 2001:453)

Om en kommun slutit ett avtal med en privat utförare som det regleras i

13

tillstånd från Socialstyrelsen för att bedriva denna verksamhet vidare i privat regi. Däremot ska den kommun i vilken verksamheten bedrivs anmäla denna

verksamhet till Socialstyrelsen innan den påbörjas. (Socialtjänstlagen 2001:453)

Förutom de omfattande bestämmelserna i socialtjänstlagen tillkommer ett stort antal mindre omfattande men ändock viktiga lagar och paragrafer som berör äldreboenden. Om man ska nämna några av de viktiga lagar som man måste ta hänsyn till är de exempelvis hälso- och sjukvårdslagen, plan- och bygglagen, arbetsmiljölagen och livsmedelslagen. (Svensson 2002)

3.5 Privata kontra offentliga driftsformer.

Under 1990 talet fick äldreboende som drevs i olika former av privat regi ett större genomslag på bekostnad av äldreboenden i offentlig regi. Mellan åren 1991 och 1993 fyrdubblas antalet privata entreprenörer inom äldreomsorgen och handikappomsorgen i Sverige. (SoS rapport 1996:8)

Utvecklingen och uppkomsten av privata alternativ inom äldreomsorgen och äldreboenden gick som beskrivit fort under 90 talets första halva. Under 90 – talets andra halva och in på 2000 talet fortsatte utvecklingen i samma riktning och fler privata alternativ inom äldreomsorgen och bland äldreboendena har etablerats. Däremot gick inte utvecklingen lika fort och antalen nya privata äldreboenden och aktörer tillkom inte i samma takt som under 1990 talets första hälft. (Rapport 2:2003)

Med entreprenad och således privat drift menas att man från kommunens sida lämnar över driften av service och omvårdnad till en privat utförare. Kommunen behåller däremot fortfarande det övergripande och samlade ansvaret för all äldreomsorg som produceras i kommunen. Ansvaret är således kommunens även om det är privata utförare som svarar för driften av verksamheten eller

verksamheterna. De privata utförarna kan få driftansvar för enskilda tjänster vid äldreboenden men de kan också som i många fall få ansvar för det som benämns som en totalentreprenad. Det innebär som synes att hela driften av det enskilda äldreboendet, faller på den privata utförarens lott. (Socialstyrelsen 1996)

Oavsett om verksamheten bedrivs i privat eller offentlig regi ska avgifterna och rättigheterna vara desamma för den äldre. Besluten om vem som har rätt till särskilt boende beslutas nämligen med stöd av socialtjänstlagen och är en form av myndighetsutövning. Frågan och besluten om stöd till den enskilde och den myndighetsutövning som kommer med detta kan bara utföras av kommunen. (Socialstyrelsen 1996)

Kommunal gjorde under 2003 en rapport som man kallade för ”Äldreomsorgen – en lägesbeskrivning” i denna tittar man bland annat närmare på de privata

driftsformerna. En av de aspekter man i rapporten visar på är den stora geografiska skillnaden som visar vart de privata utförarna finns belägna. Ute bland glesbygdskommunerna är det betydligt färre privata utförare än i storstäderna och deras kranskommuner. (Öhman 2003)

De motiv man hade med att lägga ut de studerade ålderdomshemmen på entreprenad var att sänka kostnaderna och samtidigt kunna arbeta vidare med

14

bibehållen kvalité. Förutom detta ville man skapa en ökad mångfald inom kommunernas äldreomsorg och därmed tillföra något nytt till omsorgen om de äldre. Parallellt med de omnämnda skälen till införandet av privata driftsformer inom äldreomsorgen och våra äldreboenden, ville man skapa en konkurrens i verksamheten. En konkurrens som handlade om vilket innehållet i dessa verksamheter ska vara och hur det ska utföras. (Socialstyrelsen 1996)

I de fall man har studerat i Socialstyrelsens rapport SoS 1996:8, sänktes också kostnaderna vid äldreboendena. Huvudorsakerna till att kostnaderna sjönk jämfört med sin offentliga motsvarighet var schemaläggningen. På det äldreboende som drevs i privat regi använde man sig av ett fast schema medans man på de som drevs i offentlig regi arbetade efter ett rullande schema.

Schemaläggningen möjliggjorde för den privata utföraren att ha personal som arbetade antingen dagtid, kvällstid eller på helgen. Den praktiska följden blev att den privata utföraren behövde färre heltidstjänster och samtidigt hade fler

anställda vårdbiträden per boende.(Socialstyrelsen 1996)

Det var inte i alla de undersökta fallen som det innebar lägre kostnader när ett äldreboende övergick från en offentlig- till en privat driftsform. När de privata utförarna har misslyckats med att sänka kostnaderna har en stor del av

misslyckandet haft sin bakgrund i att man inte beaktat tidigare misslyckanden. I Socialstyrelsens rapport om äldreomsorg på entreprenad lyckades däremot samtliga av de privata utförarna bedriva en mer kostnadseffektiv verksamhet än sina offentliga motsvarigheter. I beaktande ska man dock ta att rapporten har ett antal år på nacken och att inget av de äldreboenden man undersökte hade varit i privat drift i mer än tre år. (Socialstyrelsen 1996)

När det kommer till aspekten som rör kvalité på verksamheten på äldreboendena finns det både dem som hoppas på att konkurrensutsättning ska leda till bättre kvalité men också dem som oroar sig för att kvalitén ska försämras.

Resultatet av studierna blev positiv för de särskilda boendena då samtliga i privat regi levde upp till de av kommunen satta kvalitetskraven. Två av studierna visade att de privata utförarna dessutom hade förbättrat kvalitén på sina äldreboenden. Det missnöje som framkommit när man i de olika studierna har undersökt kvalité har ofta förklarats med att personalen är ny och därför inte kunnat tillgodose den äldres önskemål. Då det framgår i studierna att stabila relationer mellan personal och vårdtagare är en central del av kvalitén i äldreomsorgen, är det en brist att de privata utförare man har studerat har sina brister precis där. Men samtidigt menar man i rapporten på att det måste få ta tid för de privata utförarna att få en stabilitet och kontinuitet i sin verksamhet. (Socialstyrelsen 1996)

Under samma period och i samband med de första studierna av privata utförare inom särskilda boende, genomförde man också en enkät undersökning bland de äldres anhöriga. Resultatet av denna undersökning visade entydigt på att de privata utförarna får ett bättre omdöme när det kom till kvalitén på boendena. Oavsett vilken kvalitetsegenskap som man undersökte blev resultatet detsamma att de privata utförarna fick ett högre betyg än de offentliga. Underlaget för denna jämförelse var ett begränsat antal anhöriga, varför man ska tolka den med en viss försiktighet. (Socialstyrelsen 1996)

15

3.6 Socialstyrelsens Äldreguide

På Socialstyrelsens hemsida finner man den av Socialstyrelsen sammanställda Äldreguiden. Med denna guide kan man jämföra kvalitén på den vård och omsorg som finns för samhällets äldre. Kvalité är ett begrepp som är svårt att beskriva och människor kan ha olika åsikter om vad som är viktigt, men i guiden visar man på dels verksamheternas kvalitet. Samtidigt som brukarnas och deras anhörigas åsikter också belyses. Det resultat och de omdömen som presenteras i

Äldreguiden är ingen garanti för en bra vård och omsorg. En kommun eller verksamhet som har bra betyg i Äldreguiden kan trots detta ha brister i sin verksamhet. (Socialstyrelsen 2009)

3.6.1 Datainsamling till Socialstyrelsens Äldreguide

Sammanställningen av resultatet i Äldreguiden bygger på det att Socialstyrelsen har skickat ut enkäter till de ansvariga ute i kommunerna, även stadsdelar i

Stockholm, Göteborg och Malmö har kartlagts samt slutligen också vårdcentraler. I Socialstyrelsens inhämtade underlag i Äldreguiden ingår såväl privat som offentlig utförd verksamhet. (Socialstyrelsen 2009)

I enkäterna har Socialstyrelsen ställt frågor kring 11 olika kvalitetsområden, dessa är följande: tillgänglighet, delaktighet, personaltäthet, kompetens, kontinuitet, självständighet, mat, stöd till närstående, läkarmedverkan, ledning och

uppföljning samt information. Under varje område har de som svarat på enkäten fått ta ställning till en eller flera frågor. (Socialstyrelsen 2009)

Under arbetet med Äldreguiden har Socialstyrelsen förutom sin undersökning med enkäter, genomfört en granskning av kommunernas hemsidor. Anledningen är att undersöka hur bra man från kommunerna sida är på att underlätta för vårdtagare och anhöriga att finna information om verksamheter som exempelvis hemtjänst och äldreboenden. (Socialstyrelsen 2009)

Den tredje delen av det material som Socialstyrelsen har införskaffat för att sammanställa Äldreguiden kommer från olika former av register. Ur de register och sammanställningar man har granskat för att få fram statistik till Äldreguiden ingår exempelvis: Statistiska Centralbyråns utbildningsregister, personalstatistik från Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens verksamhetsstatistik. (Socialstyrelsen 2009)

3.6.2 Äldreguidens bearbetning av det insamlade materialet

Ur den befintliga statistiken, enkäterna och informationsgranskningen, kommer Äldreguidens resultat i verkliga siffror från 0,0 till 5,0 som beskriver omdömet om kommunen eller den enskilda verksamheten på varje kvalitets- och delområde. Man kan sedan som brukare gå in och se på omdömen för enskilda enheter när det kommer till hemtjänstverksamhet, dagverksamheter, korttidsboenden och

äldreboenden. Man kan som brukare också se på mer övergripande omdömen om genomsnittet i stadsdelar, kommuner, län eller i hela riket för den delen.

(Socialstyrelsen 2009)

Om styckena ovan beskriver äldreguiden och dess funktion på ett övergripande plan vill jag nedan gå in lite djupare på äldreguidens siffror, värden och

16

som framgår i äldreguiden finnar man under fliken grunddata. I arbetet med Äldreguiden har man från Socialstyrelsens sida använt formler och kvoter för att räknat om de verkliga siffror man fått in till siffror som man kan använda i äldreguiden. Man har sedan rangordnat respektive enheter och delat in dem i fem grupper efter hur bra värde de har fått när man räknat ut de verkliga siffrorna. Den grupp av de fem där enheterna har de bästa siffrorna har fått omdömet fem och så vidare i nedåtgående skala med det lägsta omdömet som är ett.

Om man har gjort som ovan beskrivet med de olika enheterna i Äldreguiden har man gjort som nedan beskrivs när det kommer till de olika kvalitetsområdena. Inom de olika kvalitetsområdena har man tagit snittvärdet som framkommer av kvalitetsområdets olika delområden. Har kvalitetsområdet endast ett delområde blir detta följaktligen också genomsnittsvärde. Man redovisar de olika

genomsnittsvärden av Äldreguidens kvalitetsområden med en decimal. (Socialstyrelsen 2009)

När det kommer till Bortfall i Äldreguiden var detta särskilt vanligt när det kom till Landstingens svar, varför man utelämnat dem ur guiden. När det kom till enskilda kommuner och enheter var svarsfrekvensen annars god. Det bortfall man kan se bland kommuner och övriga enheter var främst från hemtjänst i privat regi. Då man inte fått svar på alla enskilda frågor från utförarna har man i guiden markerat detta med två stjärnor som i guiden ser ut på följande vis: **. (Socialstyrelsen 2009)

De två stjärnorna har man också placerat på de värden Socialstyrelsen efter kontroll har ansett sig vara orimliga eller tveksamma. Att värdena skulle vara orimliga eller tveksamma har Socialstyrelsen granskat genom omfattande kontroller av det inlämnade materialet i samverkan med uppgiftslämnarna. Då man har bedömt siffrorna som tveksamma har socialstyrelsen kontrollerat det med kommunen som lämnat uppgifterna och bett dem undersöka siffrorna på nytt. (Socialstyrelsen 2009)

Med Äldreguiden ges allmänheten och brukarna möjligheten att jämföra årets resultat med resultaten från 2007 och 2008. Skälet till att man inte kan jämföra med resultat från tidigare år är det att Äldreguidens första resultat inte

presenterades förrän det år den nämligen instiftades 2007. Genom att jämföra värden kan den enskilde på ett bättre sätt än tidigare se på tendenser i

utvecklingen av äldreomsorgen. I 2009 års Äldreguide har man förbättrat möjligheten att förbättra jämförelsen av äldreboende och korttidsboende genom att införa speciella markeringar för de äldreboende som är

servicehus/servicebostäder. Med denna förändring vill man ge möjligheten till människor att kunna jämföra mer likvärdiga boenden. (Socialstyrelsen 2009)

3.6.3 Hur går man tillväga för att avläsa det redovisade omdömet i Äldreguiden?

Som enskild medborgare får man själv söka fram redovisningen av det resultat som det av Socialstyrelsen insamlade och bearbetade materialet ger. Man gör det genom att man besöker Äldreguiden på Socialstyrelsens hemsida. Här kan man vidare ta hjälp av olika val och möjligheter att selektera bort sådant som man inte

17

vill se i redovisningen. Några av de val man kan göra inför redovisningen av resultatet är att välja en redovisning utifrån den geografiska placeringen av äldreboendet. Valmöjligheterna vid den geografiska redovisningen är att se på resultatet utifrån vilket län, kommun eller i några fall stadsdel som det berörda äldreboendet är beläget . (Socialstyrelsen 2009)

Det finns ytterligare en form av redovisning av resultatet med geografiska förtecken, nämligen att man som användare av äldreguiden kan använda en karta för att få fram det resultat man önskar. Istället för att direkt välja län, kommun eller stadsdel om man exempelvis inte skulle känna till dessa, kan man istället via en Sverigekarta och sedan via en karta över det län man klickar på, ta fram till redovisningen av det äldreboende vars resultat man önskar få redovisat. Man kan även som användare göra en egen jämförelse av äldreberoende utifrån vilka resultat man önskar att redovisa vid mättillfället. Om man istället väljer att använda sig av funktionen namnsökning kan man få fram det speciella

äldreboende man söker genom att skriva in dess namn. Vid de tillfällen då det existerar fler än ett äldreboende med samma namn visas alla de äldreboenden som ryms i databasen. (Socialstyrelsen 2009)

Nästa steg i redovisningen blir detsamma oavsett vilken metod man som enskild användare av äldreguiden använder för att redovisa det eller de äldreboende man vill se närmare på. Stadiet av redovisningen som man befinner sig i nu gör nämligen det att redovisningen av det omdöme som utgör resultatet visar sig i en tabell utifrån de tidigare val man har gjort. (Socialstyrelsen 2009)

Överst i den tabell som redovisningen består av, finner man ett antal flikar som förutom den nämnda tabellen finns det också flikar för, Diagram, Rapport, Alla omdömen, Mer information och Grunddata. När man klickar sig fram till

redovisning av omdömet för det eller de äldreboenden man har valt, då visas alltid resultatet i tabellform. Genom att använda sig av de andra flikarna kan man få en bättre inblick i redovisningen av det omdöme och resultat man har framför sig. Exempelvis kan man få se siffrorna i resultat och omdöme i en annan form eller använda sig av möjligheten att få kompletterande information. (Socialstyrelsen 2009)

Den redovisningen och de omdömen man som användare nu har tagit fram de grundas i de sju kvalitetsområden som Socialstyrelsen har mätt. De sju

kvalitetsområdena utgörs av områdena delaktighet, personaltäthet, kompetens, kontinuitet, självständighet, mat och ledning. Flertalet av de undersökta och redovisade kvalitetsområdena består av olika delområden. (Socialstyrelsen 2009)

4. TEORI, NEW PUBLIC MANAGEMENT

Som teoretisk utgångspunkt för uppsatsens forskningsfrågor står teorin new public management. Med stöd av och utifrån resonemanget kring new public

management formuleras sedan ett antal grova hypoteser, vilka sen sätts på prov i jämförelsen mellan privata och offentliga utförarnas resultat vid de olika

18

4.1 New public management, bakgrund, verkligt genomslag och teoretisk grund

Nedan presenteras en bakgrundsbild och fakta kring, det genomslag som new public management verkar ha uppnått och hur teorin används samt hur det i sin tur påverkar samhället och den offentliga sektorn.

Den avslutande delen under rubriken blir en redogörelse och sammanfattning av de teoretiska grunderna inom new public management.

New public management är en del av de stora förändringar som har skett under senare år inom teori och praktik för hur man styr och driver den offentliga

sektorn. Under slutet på det förra århundradet blev de befintliga metoderna för hur man skötte politiskt styrda organisationer allt mer omoderna, förändringarna i teori och praktik förutspås fortsätta under 2000 talet. New public management (NPM) är den centrala teorin i de senaste förändringarna i hur man ska styra den offentliga sektorn. (Lane 2000)

Ursprungligen kommer New public management från Storbritannien och den spreds sedan vidare till andra länder. Några av de länder där teorin har fått

genomslag på hur man numera driver och styr offentlig verksamhet är framförallt Nya Zeeland, USA och Australien. Efter sitt genombrott i dessa länder har NPM spridit sig vidare till länderna i Skandinavien och övriga Europa.

New Public Management är en del av den förändring av ledarskap och ledning som sveper over världen och som påverkar många länder fast dock på olika sätt och i olika grad. (Lane 2000)

Teorin ersätter inte helt gamla teorier, utan den lägger istället till nya sätt att närma sig den offentliga sektorns styrelseskick. new public management består av delar från juridik och ekonomi som i sin turbygger upp en form av

kontraktstänkande som finns i teorin. Bakgrunden till NPM går att finna i en stark kritik mot en stor offentlig sektor och som är en linje som har företrädets av exempelvis Chicago School Economics, ekonomer och nobelpristagare i ekonomi. (Lane 2000)

Under 1990 talet genomförde många regeringar reformer inom den offentliga sektorn. Helheten kring reformerna av den offentliga sektorn är idag komplex och består av många delar. Det är olika delar och fenomen som inte möjligtvis hänger samman men som alla är en del av de omfattande reformer och förändringar som omfattar den offentliga sektorn i många länder. Reformerna som har förändrat den offentliga förvaltningen är att man har använt sig av: decentralisering,

privatisering, inkorporering, avreglering, omreglering. Samtidigt har man

introducerat, interna marknader och beställare – utförarmodellen såväl som regler och system för upphandling inom den offentliga sektorn. (Lane 2000)

Ibland sammanblandas new public management med den modell man har genomfört på Nya Zeeland. Det är inte ett helt korrekt sätt att se på NPM, för på Nya Zeeland var det en speciell sammansättning av reformer med vilka man förändrade den offentliga sektorn. De reformer man genomförde bestod där av en speciell kombination av insatser för att minska storleken på den offentliga sektorn.

19

NPM kan som nämnt också användas av de länder som är välfärdsstater och med målet att få nytt liv i en stor offentlig sektor. New public management är inte det samma som enbart privatisering. (Lane 2000)

Till allt detta kan man tillägga att det inte bara är viktigt att sätta fingret på vad den rena NPM teorin utvecklas till och får för konsekvenser. Det är således även viktigt att undersöka vilka konsekvenserna har blivit efter införandet av NPM i länder med olika förutsättningar. Utgången i den offentliga sektorn efter reformer och införandet av NPM som modell kan inte endast hänvisas till strukturerna i NPM. Anledningen till det ligger i att NPM kan användas i olika miljöer och under många olika praktiska och politiska förutsättningar. (Lane 2000)

Kring de politiska grunderna för NPM skulle man kunna hävda att teorin fick uppmärksamhet i samband med det att starka högerregeringar fick makten i många länder i västvärlden omkring 1980. Som andra sidan på myntet kan man hävda att den nya politiska högern vann sina framgångar i politiska val på grund av exempelvis NPM. Med en ny teori för driften av den offentliga sektorn gav man väljarkåren löften om att man skulle öka effektiviteten inom de offentliga verksamheterna. I grund och botten fokuserar nämligen NPM på just effektivitet. (Lane 2000)

Det stora genomslaget fick new public management när Socialdemokratiska regeringar världen över visade på att man hade intresse av att driva igenom huvudprinciperna i NPM. Man kan därför inte längre hävda att NPM är en teori som har en politisk högerideologi. (Lane 2000)

I början av 2000 talet har new public management blivit starkare i länder med mindre offentliga sektorer än vad teorin är i länder med en välfärdsstat. Då reformer inom den offentliga sektorn och inom välfärdsstaten inte är precis det samma är de till trots besläktade med varandra. Man använder NPM i både välfärdsstater och i länder med ett välfärdssamhälle. Syftet med att använda NPM kan vara många, ett av dem kan vara som en del i att minska den offentliga sektorn. Ett annat syfte kan också vara att använda NPM för att stärka den offentliga sektorn. (Lane 2000)

Reformerna inom den offentliga sektorn har nu framskridit till den grad i många länder att man kan prata om systemskifte. Det traditionella styret inom offentlig sektor ersätts av nya moderna styrelseformer inom den offentliga sektorn. Även om den modellen för styrningen av offentliga organisationer inte är helt färdig än är de viktigaste delarna redan väl etablerade inom offentlig förvaltning. Att reformerna slagit rot kan man basera på konkreta erfarenheter från Storbritannien, USA, Australien, Nya Zeeland och de nordiska länderna. (Lane 2000)

De traditionella offentliga organisationerna hade vissa speciella egenskaper, bland annat var man noga med att det var politikens roll att styra den offentliga sektorn. I ramarna för de anställdas arbetsuppgifter använder man sig nästan uteslutande av offentligrättsliga lagar. I de traditionella organisationerna fans det även en skarp skillnad mellan den offentliga och den privata sektorn. En skillnad gjorde man också i det att man separerade den offentliga förvaltningens ansvar för fördelning från dess uppgifter i arbetet med regleringar. (Lane 2000)

20

De nya modeller som växer fram reformerar inte bara den offentliga förvaltningen man ersätter istället de gamla metoderna med helt nya modeller för hur offentlig förvaltning ska bedrivas. De moderna metoderna man nu använder, handlar mycket om att styra offentlig sektor med hjälp av upphandlingar i olika former. (Lane 2000)

Med NPM menar man att förvaltningen inom den offentliga verksamheten sitter säkrare om man gör en mängd upphandlingar som fokuserar och tydligt påvisar vad som behövs göras. Med hjälp av de ramar man har satt upp för

upphandlingarna kan man sedan genomföra en utvärdering om utförarna har genomfört vad de ska. (Lane 2000)

I och med NPM är det inte längre behov av mycket instruktioner

strömlinjeformade budgetar inom den offentliga sektorn. Man behöver inte heller gräva ner sig i gigantiska utredningar kring policy dokument och deras olika konsekvenser . Inte heller behöver man arbeta med att ständigt och jämt följa upp och analysera hur verksamheten fortskrider utifrån alla policydokument.

Istället är det bara att med NPM att skriva under på den bästa upphandlingen och sedan utvärdera om utföraren har levt upp till de krav och mål som fanns i upphandlingen. Lever utförarna inte upp till de krav och mål som finns i

upphandlingen då väljer man helt enkelt en annan utförare till nästa upphandling och vidtar juridiska åtgärder mot den förra utföraren. (Lane 2000)

Förvaltningar som har upphandlingar som en stor och viktig del av utförandet av den offentliga sektorns verksamhet, de behöver mycket kunskap i att upphandla verksamhet och skapa policyer kring detta. Kunskapen är viktig för att undvika att problem kan uppstå om det blir fel i komplicerade upphandlingar. (Lane 2000)

Kostnaderna för samordning minskar i jämförelse med de tidigare metoder man använde inom offentlig förvaltning. Det finns däremot inget som uteslutande kan garantera att rationaliteten i upphandlingar alltid leder till effektiva upphandlingar och verksamhet. Fenomenet att göra upphandlingar verkar ge en bild av att det finns en effektivitet i genomförandet. För utifrån NPM kan man fråga sig vem skulle delta i en upphandling och skriva under de efterföljande kontrakten om man inte ville fullfölja något? (Lane 2000)

Kvalitén i de offentliga upphandlingarna som metod är beroende av kvalitén i de enskilda upphandlingarna. I de enskilda upphandlingarna spelar ledningen och chefen för utföraren en viktig roll precis som den offentliga förvaltningens kompetens att genomföra upphandlingar. Viktigt att betona är att konkurrensen bland cheferna är en viktig faktor såväl som konkurrensen mellan de olika

utförarna. När man använder sig av offentliga upphandlingar som grunden för sin verksamhet är de verkställande direktörerna en viktig del för utförandet. (Lane 2000)

NPM erbjuder vidare den offentliga sektorn, nya mekanismer som de ledande inom den offentliga förvaltningen kan finna lockande att använda för att styra organisationen, men dock inte utan urskiljning. Med new public management säger man mellan raderna att om upphandlingar är ett effektivt medel för att få

21

saker genomförda inom den privata sektorn, då borde kanske också man börja använda upphandlingar inom den offentliga sektorn. Genom de offentliga

upphandlingarna kan man se vad samhällsservicen värderas till, och inte bara vad den kostar. (Lane 2000)

Reformerna inom offentlig sektor har fått som följd att den offentliga förvaltningen måste lära sig hur exempelvis anbudsprocesser fungerar. Det behöver man för att ha förmåga att hantera den allt mer vanliga företeelsen att man numera genomför upphandlingar för korta och begränsade perioder. Utan transparens och tydlighet i de regler som styr upphandlingarna riskerar upphandlingarna att inte fungera på ett smidigt sätt. (Lane 2000)

Strukturell decentralisering, mål- och resultat styrning är några av de mest centrala reformåtgärderna som kommit efter det att man inom det offentliga har implementerade new public management. Förutom dessa reformåtgärder har man med stöd av den nya modellen även styrt fokus mot marknadsinriktning,

konkurrensutsättning och specialisering av roller och funktioner inom de offentliga organisationerna. (Håkansson 2004)

Om man ska övergå från att beskriva bakgrunden och reformrörelsens inverkan till att göra en övergripande redogörelse av teoretiska delar i reformrörelsen new public management

New Public Management har i sin teoretiska grund inslag från nyare ekonomisk organisationsteori som tar sin utgångspunkt i att aktörer försöker maximera sin egennytta. Den andra komponenten av den teoretiska grunden tar sin

utgångspunkt från nyare ledningsteorier, vilka fäster större vikt vid att ge organisationerna mer autonomi och flexibilitet än sina teoretiska föregångare. (Håkansson 2004)

En del av ideologin bakom new public management menar att det inte räcker med att offentliga organisationer omorganiseras. För att stödja de strukturella

förändringarna som, de offentliga organisationerna går igenom måste den rådande kulturen inom organisationen förändras. I ideologin bakom new public

management vill man istället att de offentliga organisationerna ska skapa mer av en företagskultur inom organisationen. (Håkansson 2004)

Teorin hävdar inte på något sätt att den är komplett eller en slutgiltiglösning för hur man ska driva verksamheten i offentlig sektor. Den är däremot en mer eller mindre sammanhängande teori om hur samhället ska bedriva sin service. NPM beskriver inte heller vad som pågår i de olika former av reformer som pågår inom offentlig sektor. Dock rekommenderar teorin att samhällets organisationer antar ett nytt tillvägagångssätt om man vill öka effektiviteten i de samhällstjänster man levererar. (Lane 2000)

4.2 Hypoteser utifrån teorins resonemang.

Med stöd utifrån uppsatsens resonemang kring new public management har ett antal relativt grova hypoteser formats. Hypoteser som testas i uppsatsens resultat och analys del. Där testas hypoteserna i relation till skillnaderna mellan de privata

22

och offentliga driftsformerna. De i sin tur relateras till äldreguidens sju kvalitetsområden som också utgör basen för uppsatsens forskningsfrågor. Hypoteserna ska inte sammanblandas med uppsatsens forskningsfrågor utan används i resultatdelen för att utifrån new public management kunna se om det finns skillnader mellan privata och offentliga utförare.

1. Den första hypotesen är att de privata utförarna satsar mer på och är bättre på att tillvarata de boendes delaktighet för att man har en tydlig kundfokusering och marknadstänk med sig från det privata näringslivet.

2. De äldre offentliga organisationerna där man inte har implementerat nya arbetsmetoder och effektiviseringar har av tradition mer personal än de nya privata utförarna som prioriterar personalens effektivitet före dess antal.

3. För att vinna upphandlingar och slå sig in på nya marknader måste de privata utförarna prioritera personal med hög kompetens och som dessutom uppnår en högre grad av specialisering enlighet med new public management.

4. De offentliga utförarna har en högre kontinuitet än de privata då man inte på samma sätt är underordnade den rådande marknaden som förutsätter en ökad flexibilitet och omsättning bland personalen.

5. De privata utförarna uppnår en högre grad av självständighet vid sina boenden då man precis som när det gäller delaktighet har en tydligare kundfokusering på den enskilde äldre.

6. I det sammanhang att alla utförare konkurerar med varandra har de privata utförarna satsat mer på att anpassa maten efter den enskildes behov för att med hjälp av det besegra sina konkurrenter vid upphandlingar.

7. I de nya driftsformer som de privata utförarna utgör arbetar man med mindre organisationer för att öka effektiviteten och komma ifrån de stora offentliga organisationer som fanns tidigare.

5. RESULTAT OCH ANALYS

Resultatet på forskningsfrågorna bygger på de omdömen som de undersökta äldreboendena i Skåne uppnår på de av Socialstyrelsen uppställda

kvalitetsområdena i äldreguiden. Det resultat som framkommer av den

genomförda statistiska totalundersökningen presenteras nedan sammanställda i tabell x och sedan i kapitlets underrubriker. Varje enskilt kvalitetsområde i äldreguiden presenteras som sagt för sig själv här i uppsatsens resultat och analysdel dels för att de alla utgör en enskild forskningsfråga. Men på samma gång med skälet att uppsatsens datakälla i form av äldreguiden valt detta upplägg.

Socialstyrelsen har nämligen medvetet valt att inte göra någon bedömning av varje enskilt äldreboende utifrån det sammantagna värdet av de sju

23

kvalitetsområdena och deras delområden. Man har valt att redovisa samtliga av de sju kvalitetsområdena var för sig utan ett medelvärde. Skälet man ger för det är att det inte är meningsfullt att göra en sammanställning av alla då människor värdera dem olika. Man ser hellre från Socialstyrelsens sida att varje person som studerar Äldreguiden gör sin egen helhetsbedömning av de olika enheterna.

(Socialstyrelsen 2009)

Det resultat som framkommer ur mätningen och som ger svar på

forskningsfrågorna kommer vidare att analyseras och diskuteras i ljuset utav uppsatsens teoretiska grund. Resultatet kommer då i ett sammanhang där det analyseras utifrån och tillsammans med de resonemang som bygger upp den teori som reformvägen new public management utgör.

I resultatet och svaret på forskningsfrågorna tillkommer det bakgrundsfaktorer som inte vägs in i om man går igenom det Äldreguiden har mätt. En form av bakgrundsdata som finns med i den undersökta populationen av äldreboenden i Skåne och som är relevant att diskutera i relation till resultatet är den geografiska placeringen. Med den geografiska placeringen menas i detta fall i vilken typ av kommun det undersökta äldreboendet är beläget.

Med utgångspunkt i huruvida det finns andra bakgrundsdata än driftsformerna som har påverkat äldreguidens resultat blir geografiska bakgrundsdata relevant när man analyserar resultatet och svaren på uppsatsens forskningsfrågor.

Är det rent av på det viset att privata och offentliga utförare får olika resultat för att en av driftsformerna exempelvis befinner sig uteslutande i storstadsområden medan den andra driftsformen är befinner sig uteslutande på glesbygden?

Som nämns i uppsatsens bakgrundskapitel har man i tidigare forskning kunnat se att det finns betydligt fler privata utförare i storstäderna och deras kranskommuner än vd det finns i glesbygdskommuner och andra mindre kommuner. (Öhman 2003)

Ser man till den geografiska placeringen för de 33 kommuner vars äldreboenden utgör undersökningspopulationen, då kan man på samma gång redogöra och diskutera om den geografiska belägenheten är relevant i den mån att den påverkar resultatet. Finns det en tydlig skillnad i den geografiska placeringen, då blir det ett bakgrundsdatum som får relevans för uppsatsens syfte och dess forskningsfrågor och en påverkan på den genomförda mätningens validitet.

För att möjligöra en diskussion kring populationens geografiska belägenhet behöver man definiera vad som är storstad och glesbygd och allt där mellan. I redogörelsen här nedan är det de definitioner som Sveriges kommuner och landsting har tagit fram som används i uppsatsen. Definitionerna i vilka alla landets kommuner placeras är nio till antalet och presenteras mer utförligt i bilaga tre.

De 33 Skånska kommuner vars äldreboenden utgör den i uppsatsen mätta

populationen, är representerade i sju av de nio kategorier som Sveriges kommuner och landsting har fastslagit.