Malmö högskola
Studie- ochyrkesvägledarprogrammet Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Studie- och yrkesvägledning på sfi
- behövs den?
Study and vocational guidance for SFI, is it
necessary?
Fidan Iebo
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp 2010-01-21
Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Ann Christine Ringström
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att göra en jämförelse av svenska för invandrare (sfi) i två kommuner, en liten kommun och en medelstor kommun. Samt undersöka sfi-studerandes erfarenheter, behov och berättelser om önskemål av studie- och yrkesvägledning. Undersökningen bygger på en kvalitativ intervjustudie med fem respondenter. Respondenterna är två sfi-studerande med utländsk bakgrund som studerar på vuxenutbildningen, två rektorer och en studie- och yrkesvägledare. De teorier som i första hand har används finns inom sociologiska forskningsfält som förklarar varför människor handlar på en viss sätt och hur behoven styr individens beteende. Andra teoretiska perspektiv som används berör arbetets mening för individen samt karriärteorier som förklarar varför människor hamnar i olika valsituationer och vad är det som påverkar det. Resultaten visar att respondenterna har olika erfarenheter av studie- och yrkesvägledning. Dessutom har respondenterna utryckt sitt behov och sin önskan av att få kontinuerlig studie- och yrkesvägledning av en studie- och yrkesvägledare. Resultaten visar även tydliga olikheter vad det gäller den ekonomiska resurser och prioriteringar mellan kommunerna, det finns till och med likheter gällande uppfattningen om betydelse utav studie- och yrkesvägledning på sfi för studiemotivation.
Förord
Jag vill framföra ett varmt tack för all hjälp, rådgivning och stöd från alla
direkta och indirekta inblandade i mitt examensarbete.
Ett speciellt tack till min handledare Ann-Christine Ringström som har
hjälpt mig att få detta arbete så bra som möjligt.
Ett varmt och speciellt tack till mina goda vänner som har hjälpt mig att
hålla koncentrationen på examensarbetet i vissa stunder då det varit svårt:
Sofia, Marit
Ett hjärtligt tack till min man och mina tre älskade änglar för att ni stått ut
med mina galna humörssvängningar under arbetets gång.
(Förlåt!)
Innehållsförteckning
1. INLEDNING...1
1.1FÖRKLARING AV BEGREPP...2
2. TIDIGARE FORSKNING...5
3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ...7
4. METOD...8
4.1URVAL OCH AVGRÄNSNING...8
4.2 ETIK...9
4.3GENOMFÖRANDE...9
4.4BEARBETNING...10
5. TEORETISKT PERSPEKTIV ...11
5.1 MOTIVATION OCH BEHOV...11
5.2 ARBETETS MENING FÖR INDIVIDEN...13
5.3 BRYTPUNKTER OCH YRKESVAL...14
5.4KARRIÄRTEORIER INOM VÄGLEDNING...14
6. RESUTATREDOVISNING...16 6.1 MINDRE KOMMUN...16 6.1.1 Sfi-studerande ...16 6.1.2 Rektor...17 6.2MEDELSTOR KOMMUN...19 6.2.1 Sfi-studerande ...19
6.2.2 Studie och yrkesvägledare ...20
6.2.3 Rektor...21
7. ANALYS ...23
7.1SFI-STUDERANDES ERFARENHETER AV STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING...23
7.2 SFI-STUDERANDES BEHOV OCH ÖNSKEMÅL AV STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING...24
7.3ORGANISATION OCH GENOMFÖRANDE...26
8. AVSLUTNING OCH FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ...29
KÄLLFÖRTECKNING...32
BILAGA. INTERVJUGUIDE...35
1. Inledning
Att flytta till ett annat land innebär början på ett nytt liv. Livet startar med att hitta en plats i det nya landet. Det krävs dubbelt så stor ansträngning för att nå ditt mål. Målet för dig är att få ett bra arbete och leva ett gott liv i det nya landet. Det första man gör är att lära sig språket för att kunna kommunicera med andra och förstå omgivningen. Det finns många faktorer som gör att en invandrare vantrivas i det nya landet. Bland annat bristande kontakt med svenskar som kan orsaka språksvårigheter, kulturkrock och frustration över att utbildning som man har med sig från hemlandet inte räcker till för att man ska kunna ge sig ut på arbetsmarknaden direkt efter ankomsten. Det kan vara upplevelser av att invandrare nöjer sig med ett arbete som t.ex. lokalvårdare eller pizzabagare, trots att man har med sig en hög utbildning från hemlandet. Det kan ta flera års studier i Sverige för att ska kunna validera eller komplettera sin utbildning som man har från sitt hemland. Bristfällig vägledning i tidigt skede kan orsaka negativa erfarenheter som kan sätta sina spår hos den nya invandraren. Det kan kännas påfrestande att inte veta vart man ska vända sig för att kunna diskutera frågor vad gäller utbildningssystem och arbetsmarkandsfrågor eller att få veta på vilka möjligheter som finns för ens framtid.
Regeringskansliet (2008) uttalar sig (Jan) Björklund, Utbildningsminister (Nyamko) Sabuni, Integrations- och jämställdhetsminister, Krav på svenskkunskaper skärps för invandrare, om att regeringen vill ställa högre krav på svenskkunskaper för invandrare för att kunna bryta utanförskapet. Det är allra viktigaste uppgiften för regeringen. Regeringen har också infört en prestationsbonus för de sfi-studerande som klarar utbildningen inom en viss tid. Bonus innebär en summa pengar som tilldelas sfi-studerande om de klarar utbildningen med ett godkänt betyg. Den ekonomiska stimulans som ges till deltagare kan bidra till att de snabbare lär sig svenska och med detta förbättrar sina möjligheter att få ett arbete.
Utbildningen är en viktig del av Sveriges integrationspolitik och en brygga till livet i Sverige (Berg 2001, s.4).
Idén till min undersökning bygger dels på mina egna erfarenheter, dels på erfarenheter som jag har från sfi-undervisningen, efter att ha arbetat på sfi i 4 år. Min arbetslivserfarenhet från sfi och utbildningen till studie- och yrkesvägledare har gjort mig allt mer intresserad och nyfiken på sfi-studerandes perspektiv.
Enligt förordning (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning skall de vuxnas individuella önskemål om vidgade studie- och utbildningsmöjligheter tillgodoses:
Genom kommunala vuxenutbildning ger kommunen stöd för vuxnas lärande. Detta stöd, som skall utformas utifrån den enskildes behov och förutsättningar, kan ha form av undervisning, handledning och vägledning samt bedömning av måluppfyllelse och kunskaper.
Mot den här bakgrunden väcktes intresset för att ta reda på sfi-studerandes erfarenheter, behov och önskemål av studievägledning. På vilket sätt organisation och genomförande av studie- och yrkesvägledningen på sfi på vuxenutbildningen skiljer sig mellan en medelstor och en mindre kommun. Detta fick mig att fundera över om det är obligatoriskt så varför har inte alla sfi-studerande tillgång till det.
1.1 Förklaring av begrepp
Invandrare
Invandrare, immigrant, definieras i Nationalencyklopedin (2009) person som flyttar från ett land till ett annat för att bosätta sig där en längre tid, enligt folkbokföringen i Sverige minst ett år.
Sfi (svenskundervisning för invandrare)
Svenskundervisning för invandrare vänder sig till vuxna invandrare i Sverige. Den tillhör det offentliga skolväsendet och syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i det svenska språket. Individen ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt på svenska i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Sfi ska även förbereda vuxna invandrare för vidare studier. Kommunerna är skyldiga att erbjuda sfi till vuxna invandrare som saknar kunskaper i svenska språket. Utbildning ska normalt kunna påbörjas inom tre månader från det att individen folkbokförts i kommunen. Sfi-studerande placeras in på en av tre studievägar med olika studietempo och mål, detta beroende på vad individen har för studiebakgrund. Kurserna bygger på varandra. Alla studerande har rätt till att studera upp till och med kurs D på studieväg 3, (Regeringskansliet, utbildningsdepartementet, 2009).
Studerande
Begreppet ”studerande” används i vetenskapliga texter och i lagar och förordningar. begreppet ”studerande” kommer att användas, därför att det används i förordningen om den kommunala vuxenutbildningen, (Riksdagen, utbildningsdepartementet, 2002:1 012).
Styrdokument (skollag), läroplan
En kommun har väldigt många olika uppgifter och många anställda som dagligen utför arbete för att serva medborgarna på olika sätt. Politikerna har ingen möjlighet att delta i det dagliga arbetet i kommunen. Därför styr politikerna genom styrdokument som politiska organ och verksamheter är bundna att följa i sitt arbete. Läroplan bygger på skollagen och skall styra skolan och innehåller bindande föreskrifter för dess verksamhet. I läroplanen formuleras skolans värdegrund och uppgifter samt anges mål och riktlinjer för verksamheten. Där anges också vem som har ansvar för en viss verksamhet i skolan och vad detta ansvar innebär. Läroplanen utrycker därmed vilka krav som ställs på skolan. Läroplan utrycker också vilka krav och förväntningar elever kan ha på skolan och vilka krav skolan ställer på eleverna, (Skolverket, Läroplaner för de frivilliga skolformerna Lpf 94. Stockholm. 2006).
Studie och yrkesvägledning
Mia Lindberg skriver i sin rapport (2003, s.7) På väg till flexibel studie- och yrkesvägledning? Att forskaren och vägledarutbildare William Peterson (1997) definierar kunskapsområdet enligt följande:
Studie - och yrkesval – och vägledningskunskap är det tvärvetenskapliga studiet av val, väljande i dagens, gårdagens och morgondagens samhälle. Ämnet studerar barns och ungdomars samt vuxnas val av socialisering i utbildning och studier, yrke och arbete. De omfattar studier av utbildnings och arbetslivets utveckling och förändring, dess innehållkrav och utbyte. Det innefattar även studiet av individens självuppfattning, värderingar, förmågor mm. Förhållandet på den övergripande samhällsnivå likväl som förhållanden på grupp- och individnivå analyseras. Historiska och framtidsinriktade perspektiv anläggs. Ämnets fokus finns i relationen mellan individens, arbetsgivares, statens och samhällets
2. Tidigare forskning
Någon tidigare forskning om sfi och studie- och yrkesvägledning har jag inte funnit. Men analysen kommer att knytas till relevanta rapporter som berör undersökningen.
Allmänna råd och kommentarer om studie och yrkesvägledning (2009:1102)
Allmänna råd och kommentarer är rekommendationer till stöd för hur skolans författningar (lagar, förordningar och föreskrifter) kan tillämpas, skolverket (2009). De allmänna råden och kommentarerna är tänkta att ge en grund till skolhuvudmän och skolor för att kunna planera, organisera och genomför studie- och yrkesorientering för eleverna i de olika skolformerna. Råden inriktar sig till tjänstemän, politiker i kommunen, rektorer, studie- och yrkesvägledare, lärare samt annan personal i samtliga skolformer där studie och yrkesorientering enligt bestämmelserna ska förekomma. Studie- och yrkesvägledare har till uppgift att stödja eleven att utforska, identifiera och formulera sina intressen och möjligheter för att därigenom komma fram till individuella och välgrundade val beträffande studie- och yrkesvägar. Studie- och yrkesvägledare har, enligt skolverkets allmänna råd, en central roll i arbetet med information, vägledning och i viss nivå undervisningen inom området. Studie- och yrkesvägledare har specialistiskkunskaper inom området, därför ska enligt skollagen den person som ska rekryteras tillsvidare ha en utbildning som är avsedd för sådan verksamhet. Den som inte uppfyller kraven på utbildning får anställas högst ett år i sänder. De allmänna råden markerar att eleverna på vuxenutbildningen och de som söker dit får tillgång till information om de kurser och utbildningar som de kan behöva för att nå sitt studiemål.
För att bedöma de utbildningsalternativ som står till buds måste eleverna i alla skolformer känna till det svenska utbildningssystemet. De behöver kännedom om olika utbildningar och vilken typ av examen och arbetsmarknad de leder fram till. Sist men inte minst är det rektor som är huvudansvarig för skolans resultat. Han/hon ska se till att personalen har kompetens när det gäller behörighets- och urvalsregler. Det är viktigt att rektor använder studie- och yrkesvägledarens kompetens för att sprida kunskap, initiera verksamhet samt stödja övriga personalgrupper som skolverkets allmänna råd och kommentarer (2009) råder.
Kvalitet i studie- och yrkesvägledning - hela skolans ansvar (2008:205)
Rapporten kvalitet i studie- och yrkesvägledning - hela skolans ansvar, skolverket (2008) har kommit med anledning av regeringsuppdraget om att stödja kvalitetshöjning inom studie- och yrkesvägledning. Omvärldens syn på kvalitet belyses genom olika intervjuer med forskare, politiker, kommunföreträdare och andra nyckelaktörer.
Rapportens författare Sussi Ture talar utifrån sin långa erfarenhet i vägledningsområdet om vikten av ett aktivt stöd från lärare och skolledningen till syv för att höja kvaliteten och utveckla verksamheten. Hon tycker att studie- och yrkesvägledning inte är en het fråga i Sverige. Hon menar att tydlighet och mätbara mål för verksamheten är en förutsättning för förbättring och utveckling för verksamheten. Nationella krav på kvalitetsredovisning av skolornas studie- och yrkesvägledning är den enda lösningen på en generell förbättring. Hon meder att Sverige saknar likvärdighet mellan politikerna på nationell och lokal nivå.
I andra delen av samma rapport skriver Gustafsson som är rektor på skolan Nya Elementar att en förutsättning för att höja kvaliteten i verksamheten är att avsätta tid för kontakt mellan eleven, lärare och studie- och yrkesvägledare för att stärka eleven som individ.
I samma rapport säger Nordström, som är verksamhetsansvarig för området utbildning vid kommunförbundet i Stockholms län, att vägledning handlar om att tänka kring sig själv. Hon anser att man bör avsätta tid för barn och elever att få tänka och samtala och att vuxna kan ställa frågor så att man tänker i de banorna.
3. Syfte och frågeställningar
Syftet med examensarbetet är att jämföra sfi-studerandes erfarenheter av studie- och yrkesvägledningen på Komvux i en mindre kommun och en större kommun. Dessutom är syftet att få veta vilka behov och önskemål sfi-studerande har av studie- och yrkesvägledning samt på vilket sätt organisation och genomförande av studie- och yrkesvägledningen på sfi på vuxenutbildningen skiljer sig mellan en medelstor och en mindre kommun, med utgångspunkt från måldokumenten.
Utifrån ovanstående syfte har följande frågor formulerats:
1. På vilket sätt organiseras och genomförs studie- och yrkesvägledning för sfi på komvux i en minde kommun och en medelstor kommun?
2. Vilka erfarenheter har sfi-studerande av studie- och yrkesvägledningen på komvux?
4. Metod
Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer. Med den kvalitativa metoden kan man fånga olika nyanser i de humana erfarenheterna. I den kvantitativa metoden kan man inte få tag i respondenternas egna upplevelser, känslor och tankar, vilka är nödvändiga för att få svar på de formulerade frågeställningar, Dalen (2004 s. 11) skriver:
Den kvalitativa forskningsintervjun försöker att förstå världen från intervjupersonens synpunkt, formulera meningen i människors upplevelser, ta fram deras livsvärld, innan man ger sig in på vetenskapliga förklaringar.
Metoden bygger på semistruktuerade intervjuer. vilket ger mig möjligheter att kunna förtydliga och utveckla svaren genom dialog med den studerande. Dalen (2004) uttrycker att forskare bygger sin förståelse på förförståelse och i mötet med respondenterna och med det materialet som forskare har samlat in kommer forskaren alltid att bidra med en sådan förförståelse. Detta ger i högre grad forskaren förståelse av respondenternas upplevelser och utsagor (ibid.). Studien har skrivits på ett enkelt sätt För att förenkla läsandet för respondenterna, som har visat intresse av att läsa uppsatsen innan publiceringen. Nackdelen med den kvalitativa metoden är att de är väldigt tidskrävande (Larsen 2007, s. 116).
För att kunna lösa problemet med återupprepning vid samtalen, har en diktafon använts. Dessutom för att kunna observera det icke verbala beteende som ibland ger mer än ord. Detta ges mer utrymme att reflektera och får materialet att bli mer levande (Larsen, 2007). En annan anledning till val av de kvalitativa intervjuer var att med tanke
Intervjuer har gjorts med fem respondenter: två sfi-studerande, en från vardera kommun som läser på den högsta nivån på sfi och som kommer från olika länder och talar olika språk. En studie- och yrkesvägledare samt två rektorer. Från de två sfi-studerande ville jag få förståelse för deras erfarenheter, behov och önskemål av studie- och yrkesvägledning på sfi. Syftet med att intervjua studie- och yrkesvägledare och rektorer var att undersöka hur studie- och yrkesvägledning organiseras och genomförs i sfi-verksamheten. Men eftersom rektorn har syv-funktionen i den mindre kommunen, så har en studie- yrkesvägledare från den medelstora kommunen intervjuats.
För att kunna undersöka likheter och skillnader som finns mellan de valda kommunerna har intervjuerna gjorts i två olika kommuner;
en medelstor kommun ca (38000 invånare) och en mindre kommun ca (9400 invånare) som ligger nära min hemkommun.
4.2 Etik
I uppsatsarbetet har hänsyn tagits för att skydda respondenterna från utlämnande information som kan utsätta dem för problem eller andra negativa konsekvenser. Respondenterna har blivit informerade i förväg om att deras deltagande är frivilligt och att de kan avbryta sin medverkan när som helst. Genom upplysning och information om undersökningens syfte, genomförande, anonymitet och frivillighet är de etiska kraven uppfyllda. Dalen (2004, s. 22) skriver i sin bok:
Forskaren skall informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De skall därvid upplysas om att deltagandet är frivilligt och om att de har rätt att avbryta sin medverkan. Informationen skall omfatta alla de inslag i den aktuella undersökningen som rimligen kan tänkas påverka deras villighet att delta
.
4.3 Genomförande
I de skolor där intervjuerna genomfördes, kontaktades rektorn via telefon för presentation av studien och för att få tillstånd att göra intervjuerna. Därefter togs kontakt
via telefon med en sfi-lärare för presentation av studien, planering och bokning av tid för intervju. Ett besök på sfi-verksamheten gjordes, för presentation och information om den tänkta studien och för att knyta en första fysisk kontakt.
Ett följebrev sammanställdes med skriftlig information om studien och de etiska regler som använts vid intervjutillfället.
De flesta intervjuer genomfördes på svenska, med undantag av en som var på arabiska. Skälet till att denna intervju genomfördes på arabiska, var att personen själv föredrog det. Detta var utmärkt för både mig och den studerande då det hjälpte till att förtydliga vissa delar av intervjusvaren och vi kunde undvika missförstånd. Lärarna på sfi hade ordnat reservpersoner i fall det skulle bli något bortfall. Men något bortfall blev det inte. En fördel med den kvalitativa metoden är att den minimerar bortfallet. Det är inte så många som uteblir från en intervju, men många låter bli att fylla i utsända frågeformulär (Larsen 2007, s. 27).
Undersökningen har genomförts på ett neutralt sätt sett oberoende av kön, därför att alla ska få samma förutsättning till stöd av studie- och yrkesvägledningen.
4.4 Bearbetning
Redan under samtalets gång började resultatet analyseras, i och med en bild av respondentens berättelse/ svar framkom. Sedan fortsätter det under transkriberingen och komprimeringen tills man slutade i analysarbetet, (Goodson & Sikes, 2001, s.34). Intervjuerna genomförts, transkriberades så snart som möjligt, för att hålla kvar
5. Teoretiskt perspektiv
Eftersom syftet med uppsatsen är att undersöka sfi-studerandes behov och önskemål, presenteras varierande sociologiska och sociopsykologiska teorier, som anses vara relevanta att ansluta till analysen. Då examensarbete handlar om behov och önskemål, så har teorier om motiv och behov valts, som förklarar hur behoven styr individens beteende. För att belysa arbetets betydelse för respondenterna, har teorin arbetets mening använts. Karriärteorier har varit relevant att använda, där förklarar författarna orsaker till varför människor hamnar i olika positioner, och vad är det som påverkar individens karriärbeslut.
5.1 Motivation och behov
Enligt Maslow (2000) är motivation en samling av våra tankar, känslor och förstånd som förklarar varför vi människor handlar på ett visst sätt och varför vi gör vissa saker istället för andra. Motivation gör att människan gör olika aktiviteter och håller aktiviteten levande som ger mål och mening. Inom motivationsforskning skiljer man mellan inre och yttre motivation. Den inre motivationen sätter igång aktiviteten hos individen. Det kan vara inlärning eller arbetsprocessen när man är intresserad av något eller handlingen i sig. Den yttre motivation går ut på att aktiviteten eller inlärningen fortsätter därför att individen strävar efter att få belöning eller önskar att uppnå ett mål som i själva verket är mindre viktigt i sig.
Maslows behovsteori (2000) har stora influenser på forskningen om motivation. Han anser att det finns fem sammanhängande behov som är grundläggande. En viktig grund är att människan verkar vara en sökande varelse. Han menar att människan alltid söker efter något mer, när en önskan eller ett behov är tillfredställt. Det är alltid ett nytt behov som anmäler sig. Vad individer söker efter hänger bland annat samman med hur andra behov blivit tillfredsställda. I Maslows behovshierarki finns det en bestämd ordningsföljd när det gäller människors behov, nedan nämns några av dem:
Behov av trygghet och säkerhet
Människan behöver ha trygghet och säkerhet för att inte känna fruktan, ångest och kaos. Behovet av struktur och regler, ordning och gränser är viktigt. Dessa behov kan bidra till att färga hela beteendemönstret hos individen och påverka dennes hela förhållningssätt till tillvaron (Imsen, s. 283). Med tryggheten menar Maslow att någon finns där för att hjälpa när det är besvärligt. Trygghet innebär att man slipper oroa sig för något obehagligt antingen det gäller svårigheter som har med hemmet, skolan eller kamraterna att göra.
Behov av kärlek och social anknytning
Maslow (2000) ger en motivering för detta behov som att människan är en social varelse. Han menar att behovet av kärlek och social anknytning anmäler sig när de två första behoven, dvs. de fysiologiska behoven och trygghetsbehovet, är någorlunda tillfredsställda. Han anser att en känsla av trygghet skapar detta behov. Behovet av kärlek och social anknytning innebär inte bara att få något utan i högsta grad också behov att få ge något på det mellanmänskliga planet (Imsen, s.286).
Behov av uppskattning och positiv självuppfattning
Maslow (2000) förklarar att en människa behöver i sitt inre veta att hon representerar något gott och positivt, att hon som en följd av detta blir värdesatt av andra. Självuppfattning, självbild och självrespekt är ord som används i detta sammanhang. Detta behov står centralt i motivation sammanhang – en önskan om att duga till något, ha ett slags faktisk kompetens, känna att man verkligen självständigt kan utföra en uppgift. På det sättet kan självvärderingen grundas på förtjänad respekt från andra. Detta innebär bemästring av sig själv och en känsla av styrka, frihet och tillit till sina egna
motivationen till språkinlärning. Många invandrare saknar kontakt med infödda svenska, därför har invandrare inte så stora möjligheter till att använda sina språkkunskaper i skolan, utbildning eller arbete. Detta kan påverka deras motivation till att lära sig språket snabbt menar Lindberg (1996).
Det psykologiska tillståndet präglas av frustration, stor oro och isolering. Allt detta påverkar både motivation och möjligheter till studiero. Slutligen vill Lindberg säga att det finns fler samtalsaspekter utanför undervisningen som influerar inlärningsprocessen som kan vara svår att komma åt i klassrummet.
5.2 Arbetets mening för individen
I en analys av sex teorier om arbetets mening förklarar Carl-Henric Grenholm (1998) sex olika teorier som handlar om arbetets syfte och hur arbetet förhåller sig till människans självförverkligande.
Human relations- skolans om arbete
Enligt denna teori strävar människan att i sitt arbete stilla, behoven av gemenskap, dvs. vissa sociala behov. Människan ser inte på sitt arbete enbart som ett medel att få resurser med vars hjälp de på fritiden kan tillfredställa materiella behov, utan genom själva arbetet önskar de tillfredställa vissa behov. Detta kan vara behovet av att ha andra som gillar eller ogillar henne samt behovet av en social tillhörighet och vissa sociala relationer. Människan strävar framför allt efter att tillfredställa behovet av att umgås med och bli accepterad av arbetskamraterna och de närmaste överordnade. Genom arbetet bör behoven av social status, uppskattning, emotionell trygghet och umgänget med andra tillfredställas. Det förhåller sig inte bara så att människor faktiskt arbetar för att tillfredställa dessa sociala behov.
Giddens (1998) skriver i sin bok Sociologi om att arbetet betyder mer än en inkomst för att överleva. Han menar att arbetet ger individen en känsla av att han/hon känner sig behövd och stärker självkänslan. Han förklarar också hur vår identitet kan hotas av interna händelser, då individens förhållanden i det sociala nätverket förändras t.ex. genom plötslig arbetslöshet. Detta kan förorsaka varierande upplevelser av isolering, främlingskap och maktlöshet.
Eklund (2004) förklarar i sin bok Vår ekonomi, hur arbetslöshet kan orsaka kostnader för samhället och inte minst försämrad hälsa vilket i sin tur leder till sociala förluster för individen. Individen förlorar yrkesidentitet och kan känna sig obehövlig och överflödig. Även självkänslan försämras och individens kontaktmöjligheter minskas.
5.3 Brytpunkter och yrkesval
Per Sjöstrand (1980) fokuserar i sin artikel Teorier om yrkesval på brytpunkter i samband med väljande och yrkesvalsteori. Han skriver om frivilliga och påtvingade brytpunkter i förhållande till att en individ förändrar eller utvecklar sin yrkesbana. Vilket är teorier som i högre grad är relevanta för studien.
Författaren menar att individens karriärutveckling är en process som formas genom utbildning, arbete, byte av arbete, återkommande utbildning osv., och fortsätter under hela livet. Han menar att individen ständigt står inför olika valsituationer under sin livsperiod. Brytpunkter eller valsituationer uppkommer i övergångar mellan studier och arbete eller inom dessa sysselsättningar. De kan vara frivilliga eller påtvingade, institutionaliserade eller tillfälliga. De påtvingade brytpunkterna beror på att den aktuella sysselsättningen av någon anledning upphör. Exempel på påtvingade brytpunkter kan vara sjukdom, att förlora arbetet eller att individen flyttar från sitt hemland till ett annat land, vilket gör att studier eller arbete tar slut. Sjöstrand (1980) skriver att individen behöver ha kunskap om alternativen för att därefter göra en kognitiv bedömning av vilken väg som leder till det önskade målet som individen vill nå upp till. Han menar att det finns olika faktorer som påverkar valet. Det kan vara vilket intresse man har, arbetsmarknaden, arbetsuppgifter, vilken ort man bor eller vill
karriärbeslut inom sin handlingshorisont, där handlingar utförs och beslut tas. Habitus och möjligheterna, menas strukturer rund individen t.ex. arbetsmarknaden påverkar individens handlingshorisont. Individens handlingshorisont kan begränsa eller möjliggöra bilden av världen och de val som individen gör. Författarna förklarar orsaker till varför människor avvisar somliga yrkesalternativ, det kan vara att alternativet inte finns inom individens handlingshorisont. Valet stämmer inte med individens bild av sig själv och uppfattning vad som lämplig.
Planned Happenstance
Författare till Planned Happenstance teori är Mitchell, Levin & Krumboltz (1999). Teorin går ut på att tillfälligheter och slumpen är viktiga elementer i många karriärer. Författarna menar att Plenned happenstance teori är en tänkt struktur som ska utvidga karriärvägledning, för att individen ska lära sig göra, och vara öppen för tillfälliga möjligheter. De menar att individen måste lära sig skapa, känna igen och införliva tillfälligheter och slumpen i sin karriärutveckling. Men de varnar för att teorin ska inte förväxlar med magi eller tron på ödet. Individen ska inte vara passiv och vänta på tillfället och lämna allt till ödet, utan ska själv agera och finna tillfälligheterna.
Enligt denna teori ska studie- och yrkesvägledare uppmuntra och coacha sökande, för detta krävs att studie- och yrkesvägledaren inspirera fem färdigheter hos klienten: nyfikenhet, flexibilitet, optimism, risktagande och framhärdande. Teorin kan användas av studie- och yrkesvägledare för att öka den sökandes möjligheter att hamna i ”gynnsamma valmöjligheter”.
6. Resultatredovisning
I detta kapitel presenteras resultaten, vilka är disponerade i två delar. För att undvika upprepning av ordet studie- och yrkesvägledare användas syv både i resultatdelen och i analysen. Namnen på respondenterna har ändrats av integritetsskäl.
6.1 Mindre kommun
6.1.1 Sfi-studerande
Presentation
Amira är en kvinna som kommer från Irak. Hon är 30 år och är gift, har två barn. Hon har bott i Sverige i ca 2,5 år. I sitt hemland arbetade hon först som bibliotekarie och senare utbildade hon sig till grundskollärare, vilket hon arbetade som i ca 13 år. Amira säger att hon upplever sig själv förvirrad av omställningen, svårt med koncentrationen pga. ovisshet om läget i hemlandet. Frustrerad över att inte kunna arbeta med sitt tidigare yrkesval och ser inga tydliga tendenser på att det skulle kunna bli möjligt. Har ambitioner om att validera sina tidigare utbildningar från hemlandet men saknar kunskap om hur man går till väga. Rädsla för att genomgå samma utbildning från grunden med svenska som språk. Använder modersmålet arabiska som samtalsspråk i hemmet och har inget svenskt umgänge utanför sfi-verksamheten. Amira säger att hennes mål för framtiden är att kunna arbeta som pedagog i biologi och matematik inom grundskolan. Efter sfi önskar hon att få arbeta som ämneslärare i biologi och matematik eller något liknande inom skolväsendet.
Behov och önskemål av studie - och yrkesvägledning
Amira tycker att behovet av att få träffa en studie- och yrkesvägledare är stort. Hon tycker att det är viktigt för henne och andra invandrare som inte hunnit upplyser sig om samhället, svenska utbildningssystemet, olika alternativen och den svenska arbetsmarknaden. Det skulle ta hur lång tid som helst om de skulle göra det själva säger Amira:
Jag behöver till exempel extra hjälp med att få veta vilka utbildningar som kan vara nära till min utbildning som jag har med mig från hemlandet, eller få veta hur många poäng jag behöver läsa för att få tillgodoräkna mig min utbildning i Sverige för att kunna få ett arbete som kanske är likt mitt tidigare arbete. Jag behöver veta vilken väg som är kortast och som leder till ett tillfredställande arbete. Arbetet är väldigt viktigt för mig. Arbetet ger mig kontakt med människor och nya referenser. Det ger mig mer än bara pengar. Men samtidigt känns det smärtsamt att jag tar ett arbete som har lägre status än mitt tidigare arbete. Det skulle kännas jättejobbigt inför vår omgivning.
Efter att Amira fick vetskap om att det finns en syv och dess funktion i skolan, blev hon intresserad av att söka upp denna. Hon önskar träffa studie- och yrkesvägledare vid flera tillfällen då hon kommer på nya idéer. Detta skulle absolut höja studiemotivationen och får känsla av delaktighet i det svenska samhället, säger hon.
6.1.2 Rektor
Presentation
Rektorn är en kvinna i medelåldern som har arbetat i 37,5 år. Till en början arbetade hon som högstadielärare i 25 år. Nu har hon varit rektor på komvux i 12,5 år. Hon jobbar 50 % som rektor, 25 % som syv och 25 % annat. Hon har ingen syv-utbildning, men har läst många andra kompetensutvecklingskurser som berör studie- och yrkesvägledning. På Komvux finns det sammanlagt mellan 35- 40 sfi-studerande. Detta omfattar både integration och övriga sfi-studerande. På sfi finns fyra olika nivåer: A, B, C och D. De flesta uppnår sina mål, men det betyder inte att alla uppnår nivå D.
Organisation och genomförande
Rektor har 25 % som studie- och yrkesvägledare. Hon har inte använt ordet syv utan hon har talat om för studerande att de kan vända sig till henne i fall de har frågor runt
utbildningar och CSN. Rektorn har haft många vägledningssamtal och hon tycker att ett vägledningssamtal handlar om människans hela livssituation. Hon tycker att hennes fyrtioåriga erfarenhet som rektor och lärare då hon satt med olika samtalsformer som t.ex. lönesamtal, utvecklingssamtal, medarbetarsamtal m.m. gav henne mycket stor erfarenhet och kunskap i att samtala med och vägleda människor.
Sfi-studerandes kunskaper om utbildningssystem, arbetsmarknad och karriärvägar i Sverige
Rektorn anser att sfi-studerande inte har så stora kunskaper om hur hela utbildningssystemet ser ut. Detta kommer lite senare när det blir aktuellt. Ofta får de reda på information av grannar, vänner eller elever som redan går på komvux.
Vikten av studie- och yrkesvägledning på sfi
Rektorn tycker att det är viktigt att skolan ska erbjuda sfi-studerande studie- och yrkesvägledning och att den funktionen ska finnas:
Självklart ska den funktionen finnas oavsett vilken person som har den. För det första har vägledaren den utbildning som behövs och för det andra kunde man koncentrera sig bara på vägledningen och inte tusen andra saker. Man hinner uppdatera sig med allt utbud och alla nya bestämmelser, men tyvärr så är de ekonomiska resurser begränsade.
Hon säger att den resurs skolan saknar är en syv. Men det är alltid de ekonomiska resurserna som avgör. Hon medger att det är lärarresurser som prioriteras först. Hon tycker att lärarskickligheten är viktigt för att nå undervisningsmålen. Däremot är studie- och yrkesvägledningen viktigt för motivationen som hon nämner:
styrdokumentet inte säger vem som ska leverera vägledningen. Det står att skolan skall ge stöd till studerande men kan ha form av handledning eller vägledning. Rektor tolkar det som icke obligatoriskt utan som bör. Hon menar att vägledaren är en möjlighet och kan betyda alternativ, men att det är valfritt.
6.2 Medelstor kommun
6.2.1 Sfi-studerande
Presentation
Klara är en kvinna från Polen och kommer från en liten stad, är gift och har två barn. Hon är 44 år gammal och utbildad till ekonom. Hon har arbetat som ekonomiassistent i Polen i ca 20 år och flyttade till Sverige med sin man då att hennes man har fått arbete här. Hon har varit i Sverige i ca ett år och läser sfi på nivå D.
Hon tycker att språksvårighet hänger ihop med ålder. Klaras mål är att studera och arbeta samtidigt och hon säger:
Jag har en ekonomutbildning men jag vet att den inte räcker till här i Sverige och att jag måste börja från början. Därför har jag inget problem att byta yrke. Jobbet är viktigt för mig. Jag träffar andra människor på jobbet och det är bra för språket och jag har min son som snart ska läsa på högskolan och jag måste hjälpa honom.
Erfarenheter
Klara har inte haft något vägledningssamtal med en syv, men visste om syvs funktion, för den funktionen finns i Polen, men inte för alla utan det bara är ungdomar som får hjälp av studie- och yrkesvägledaren. Hon berättar att i början av terminen kom en syv till klassen och informerade alla studerande på sfi. Hon tycker att hon har fått viss hjälp vid besöket av syv i klassen.
Klara har lite koll på olika utbildningar efter gymnasiet, men hon vet inte så mycket om hur arbetsmarknaden ser ut i Sverige. Hon försöker själv söka information på nätet eftersom hon tycker att hon behöver göra det för att hon har ett barn som läser på gymnasiet och vill gärna hjälpa honom till rätt utbildning.
Behov och önskemål av studie och yrkesvägledning
De gångerna som studie- och yrkesvägledaren har varit i klasserna har hjälpt Klara att vidga perspektivet på utbildningssystemet, CSN och vidare studier efter sfi. Tillgången till syv på vuxenutbildning, ger henne och andra sfi-studerande möjligheten att kunna träffa studie- och yrkesvägledare i huset och ventilera idéer vid behov enligt henne. Hon önskar att träffa studie- och yrkesvägledare kontinuerligt och få guidning till ett bra yrkesval.
6.2.2 Studie och yrkesvägledare
Presentation
Studie- och yrkesvägledaren är en kvinna som arbetar sitt sista år på vuxenutbildningen. Hon har jobbat på vuxenutbildningen sedan 1998. Tidigare arbetade hon med det administrativa arbete, och vid 35 års ålder (1982) omskolade hon sig till syv genom en ettårig utbildning.
Organisation och genomförande
På vuxenutbildningen bedriver två studie- och yrkesvägledare verksamheten. Båda jobbar heltid och engagerar sig på vuxenutbildningen och inte minst i sfi-verksamheten. Någon uppsökande verksamhet har syv inte, men hon har varit ute i klasserna och presenterat sig. I början av terminen informerade lärarna också eleverna om att det finns en studie- och yrkesvägledare som kan hjälpa eleverna vid behov. Information som syv informerat om var bl.a. om vidare studier efter sfi, utbildningssystemet, olika yrken och annat. Hon uppmanade alla elever på sfi att ta vara på de meriter som de har och kontakta henne vid behov. Syv säger att ofta kommer de som ligger på D-nivå till henne och har varierande frågor. Lärarna hjälper till att skicka dem till henne ifall lärarna märker att de har många funderingar. Någon planering för sfi-studerande har hon inte,
handla om kulturkrock, att det kanske har varit någon anhörig eller annan person som styr.
Sfi-studerandes kunskaper om utbildningssystem, arbetsmarknad och karriärvägar i Sverige
Hon tycker att sfi-studerande har ganska bra koll på olika utbildningar, framför allt de som har en akademisk bakgrund. Ofta får de information från anhöriga, andra elever som studerar i huset, kompisar eller andra källor. Men vad det gäller kunskaper om arbetsmarknaden så har eleverna på sfi väldigt vaga föreställningar. Studie- och yrkesvägledaren märker att det är en kulturkrock vad det gäller diskussioner runt yrken. Exempelvis måste man här i Sverige gå en utbildning för att kunna arbeta som servitris, vilket ofta inte behövs i andra länder.
Vikten av studie - och yrkesvägledning
Studie- och yrkesvägledaren ser att studie- och yrkesvägledning har stor betydelse för sfi-studerande. Hon tycker att den vidgar yrkesbanan för invandrare, hjälper dem att välja rätt kurser och gör dem medvetna om olika alternativ i ett tidigt skede. Hon märkte det tydligt då hon var involverad i ett projekt som ger en basutbildning för sfi-studerande. Hon hade sfi-studerande en dag i veckan och arbetade tillsammans med dem med olika yrken och dess förutsättningar, diskuterade balans, överskott, brist på olika yrken och utbildningar.
6.2.3 Rektor
Presentation
Rektor som bedriver vuxenutbildningen är en man i medelåldern. Han är chef för många olika verksamheter, bl.a. särvux, sfi, grundskolan, gymnasieskolan, ky-utbildningar och han är till och med chef för alla studie- och yrkesvägledare i kommunen. Rektorn har en teknisk utbildning i botten, därefter arbetade han som mellanstadielärare samt idrottslärare i ca tre år. 1990 blev han rektor och 1996 fick han arbetet som rektor på vuxenutbildningen. På vuxenutbildningen går ca 1600 studerande och på sfi är de ca 83 personer. Antal sfi-studerande som uppnår målen är ganska högt. De resurser som saknas på sfi och i hela huset är skolhälsovård (kurator) som skolan har tagit bort. På sfi prioriteras i högre grad lärarna och det är de som kostar mest pengar.
Sfi-studerandes kunskaper om utbildningssystem, arbetsmarknad och karriärvägar i Sverige
Vad det gäller vilka kunskaper sfi-studerande har tycker rektor att sfi-studerande har ganska bra sådana. Beträffande arbetsmarknaden och karriärvägar säger rektor att de inte är inblandade utan vuxenutbildningen lotsar sfi-studerande fram genom utbildningssystemet. Rektor tycker att studie- och yrkesvägledning inte spelar så stor roll för att sfi-studerande ska uppnå målen. Han tycker att detta ligger mer på lärarna. Det är lärarna som ska se till att sfi-studerande klarar av uppsatta mål. Däremot tycker han att studie- och yrkesvägledning kommer lite senare, när sfi studerande har klarat sfi.
Vikten av studie och yrkesvägledning på sfi
Rektor anser att det är väldigt viktigt att sfi-studerande får studie- och yrkesvägledning för att höja motivationen och få upplysning om olika vägval. Han tycker att det svenska utbildningssystemet är så invecklat. Han förklarar att det gäller att läsa rätt kurser för att komma dit man vill. Rektor tycker att man inte själv kan fixa det utan man behöver ha en person som kan hjälpa till att hitta rätt.
Skolplan och styrdokument
Enligt rektorn är målet och riktlinjerna för sfi-verksamheten vad det gäller studie- och yrkesvägledning att sfi-studerande kommer i kontakt med en syv under skoltiden, så att de vet vad en studie- och yrkesvägledare är för någonting. Det står i kommunens handlingsplan. Rektorn anser att det som står i skollagen stämmer väl överens med kommunens utbildningsplan. Emellertid menar han att det som står i lagen gällande vägledning inte är obligatoriskt utan snarare kan ses som frivilligt.
7. Analys
Syftet med examensarbetet är att undersöka sfi-studerandes erfarenheter av studie- och yrkesvägledningen på komvux. Dessutom är syftet att få veta vilka behov och önskemål sfi-studerande har av studie- och yrkesvägledning samt på vilket sätt organisation och genomförande av studie- och yrkesvägledningen på sfi på vuxenutbildningen skiljer sig mellan en medelstor och en mindre kommun med utgångspunkten från måldokumenten. För att klargöra och redovisa de samband och tendenser som finns i resultatet genomförs analys av resultatet.
7.1 Sfi-studerandes erfarenheter av studie- och yrkesvägledning
I intervjun med en sfi-studerande från den mindre kommunen framkommer att respondenten inte har någon vetskap om studie- och yrkesvägledning. Hon har inte ens hört om denna funktion vare sig från skolan eller från lärarna. Tolkningen kan bero på olika omständigheter. Den funktionen kanske inte finns i hennes hemland, brist på information från rektor att presentera sig, obefintlig uppsökande verksamhet eller på att respondenten har varit borta den dagen studenterna fick information eller inte har kunnat tillgodogöra sig informationen pga. bristande språkkunskaper. Då informationen endast kommer från en respondent är det svårt att dra slutsatser om övriga elevers kunskaper om studie- och yrkesvägledningsfunktionen i den mindre kommunen.
I rapporten Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesvägledning (2009:1102) betonas vikten av att rektor använder studie- och yrkesvägledarens kompetens för att sprida kunskap och initiera verksamheten. I och med att rektorn, som ju innehar den studievägledande funktionen, inte hinner med uppsökande verksamhet kan det dock vara troligt att många fler sfi-studerande i den mindre kommunen saknar vetskap om innebörden av studie- och yrkesvägledning.
För sfi-studerande från den medelstora kommunen verkar det vara lite annorlunda. Resultatet visar att respondenten har bra erfarenheter av studie- och yrkesvägledning både i Sverige och från hemlandet. Detta har hjälpt henne att förstå funktionen här i
Sverige samt att studie- och yrkesvägledarna har en central roll i sitt arbete som gett henne de goda erfarenheterna.
Trots att de båda respondenterna är relativt nyanlända, studerar på vuxenutbildningen och nästan ligger på samma språknivå, finns det en stor skillnad i deras erfarenheter av studie- och yrkesvägledning. Detta kan bero på att skolorna har olika ekonomiska resurser och prioritering. Samt att studie- och yrkesvägledningen inte är en självklarhet i alla länder.
7.2 Sfi-studerandes behov och önskemål av studie- och
yrkesvägledning
Intervjusvaren tyder på att sfi-studerande från båda kommunerna behöver mer kunskap om det svenska utbildningssystemet och den svenska arbetsmarknaden. I undersökningen framkommer att båda respondenterna har behov av att få en klarare bild av olika utbildningsalternativ och av att tolka dem. Sjöstrand (1980) skriver om brytpunkterna som kan vara påtvingade eller frivilliga och dess inverkan på individens liv. Där står individen alltid inför olika valsituationer och därför behöver individen ha kunskap om de olika alternativen för att därefter göra en bedömning av vilken väg som kan leda till det önskade målet som individen vill uppnå. Båda respondenterna har valt respektive blivit tvungna att bryta sitt invanda mönster och flyttat till ett annat land. Naturligtvis saknar båda respondenterna kunskap och referenser i det nya livet, vilket begränsar deras möjligheter. Av den orsaken tolkas det som att respondenterna behöver navigationshjälp i den nya situationen, för att öka den sökandes möjligheter att hamna i gynnsamma valmöjligheter enligt (Mitchell, Levin & Krumboltz 1999).
Maslow (2000) ger en motivering för varför individen behöver ha trygghet, säkerhet, kärlek och social medverkan. Med trygghet menar han att det finns personer som kan hjälpa vid svårigheter. Båda respondenterna befinner sig i en svår situation då de är främmande i ett nytt land och har väldigt suddiga föreställningar vad det gäller samhällssystemet och annat, vilket bland annat leder till ett behov av att få vägledning från en syv för att få ett önskat arbete i framtiden. Att känna sig trygga efter sfi utbildningen, då de har fått uppfattning om olika alternativ är betydelsefullt för båda respondenterna.
I resultatet framkommer från båda respondenterna vikten av arbete och behovet av den sociala tillhörigheten. Respondenterna har svårt att få kontakt med svenskar. Detta ger dem inte möjlighet att kunna utveckla det svenska språket ytterligare, vilket bidrar till känsla av vilsenhet, osäkerhet och odelaktighet i det svenska samhället. Lindberg (1996) poängterar hur chanser till kontakter utanför arbetslivet kan öka motivationen till språkinlärning hos individen. Bristen på kontakt med infödda svenskar kan påverka individens motivation att lära sig svenska språket snabbt, viket leder till oro och frustration som i sin tur påverkar både motivation och studiero. Både respondenterna känner sig oroade över sin förmåga att tala svenska. Detta kan skapa oro och ångest inför framtida yrkesval.
Grenholm (1998) talar om för oss om att människans behov av gemenskap dvs. vissa sociala behov. Han ser att människan strävar efter att tillfredsställa behovet av att umgås med och bli accepterad av andra. Grenholm nämner att behovet av att arbeta ger en känsla av tillfredsställelse och även att producera sådant som är till nytta för andra människor. Med detta påverkar människan sin omgivning och självförverkligar sig. En koppling till denna teori kan göras då respondenten från den mindre kommunen uttryckte att arbete ger henne mer än pengar och att respondenten från den medelstora kommunen med höga ambitioner vill arbeta och studerar samtidigt för att utveckla och självförverkliga sig själv.
Hodkinson & Sparkes (1997) förklarar hur individer tar sitt karriärbeslut inom sin handlingshorisont. Individens handlingshorisont kan begränsa eller göra möjligt bilden
respondenterna är medvetna om att språket och den ekonomiska krisen begränsade deras val. Då behöver de hjälp av en studie- och yrkesvägledare som kan hjälpa dem att hitta rätt kurser eller ett arbete som är likt deras tidigare, när de vet att det är svårt att få samma arbete som de hade i sitt hemland. Men trots det försöker båda respondenterna att inte vara overksamma när den ena läser språket och den andra också läser språket och aktivt söker information och arbete själv. Här kan en likhet med Planned Happenstance- teorin (Mitchell, Levin & Krumboltz 1999) uppfattas; att individen måste lära sig vara öppen för nya idéer, kreativ och ta vara på händelser och slumpen i sin karriärutveckling.
När respondenten från den mindre kommunen under intervjuns gång blev medveten om studie- och yrkesvägledningsfunktionen, upplevdes entusiasm och ökad motivation hos henne. Detta tyder på att studie- och yrkesvägledning kan vara betydelsefull även för att öka sfi-studerandes studiemotivation. Maslow (2000) beskriver hur den inre motivationen, som kan vara inlärning eller arbetsprocess, sätter igång aktiviteten hos individen när man är intresserad av något, och hur den yttre motivationen gör att aktiviteten fortsätter därför att individen vill uppnå ett önskat mål.
I resultatet framkom likheter mellan respondenterna vad gäller behov och önskemål av studie- och yrkesvägledning, trots olikheter som grundar sig på tidigare erfarenheter, ursprungsland och ålder. Båda är positivt inställda till vägledning och överens om att studie- och yrkesvägledning ska vara en kontinuerlig process. Detta tolkas som att deras behov styr deras önskningar.
studie- och yrkesvägledning- hela skolans ansvar (2008), betonar studie- och yrkesvägledaren Ture vikten av ett aktivt stöd från lärare och skolledningen till syv för att höja kvaliteten och utveckla verksamheten. Undersökningen visar att den medelstora kommunen tar mer ansvar och har mer resurser för kvalitetssäkring i studie- och yrkesvägledning än den mindre kommunen i och med att rektor, lärare och studie- och yrkesvägledare i den medelstora kommunen är involverade i sfi. I rapporten Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar (2008) skriver Gustavsson som är rektor på skolan Nya Elementar om att en förutsättning för att höja kvaliteten i en verksamhet är att avsätta tid för kontakt mellan elev, lärare och studie- och yrkesvägledare för att stärka eleven som individ.
Det uppfattas som att kompetensen och den rätta utbildningen gör att studie- och yrkesvägledarna utför sitt arbete på ett professionellt sätt. Resultatet kan kopplas till allmänna råd och kommentarer (2009) som stämmer överens med att studie- och yrkesvägledare har en central roll i arbetet med information, vägledning och i viss nivå undervisningen inom området. Rektor är den huvudansvariga till att använda studie- och yrkesvägledarens kompetens för att sprida kunskap, initiera verksamhet samt övriga personalgrupper.
I den mindre kommunen är det dock lite annorlunda då någon behörig syv inte finns, utan det är rektor som bedriver vägledningen. Det verkar som att hon inte har disponibel tid för att kunna genomföra vägledningssamtal och vara ute i klasserna för att sprida informationen på sfi. Rektorn verkar vara missnöjd med sin verksamhet, i och med att hon inte hinner med vägledning, hon säger:
Där kunde vi naturligtvis bli bättre om vi hade mer vägledningsresurs och kunde göra uppsökande verksamhet tidigare, kalla elever till samtal när de har kommit en bit på väg i språket och inte bara att jag tar och sitter med dem som har kommit spontant.
Detta kan bero på olika faktorer som t.ex. ekonomiska resurser, antal studerande och hur viktig rektor och politikerna anser att det är för eleverna på sfi att få vägledning av en behörig person som har den rätta utbildningen. Det visar sig att rektor inte uppfyller kraven enligt skollagen, att den person som ska rekryteras tillsvidare ska ha en
utbildning som är avsedd för sådan verksamhet enligt allmänna råd och kommentarer (2009).
Allmänna råd och kommentarer (2009) poängterar att eleverna på vuxenutbildningen och de som söker dit ska få tillgång till information om de olika kurser och utbildningar som de kan behöva för att nå studiemålen. Men trots att rektorn i den mindre kommunen anser att studie- och yrkesvägledning är viktig och ska finnas på komvux bl.a. även för elevernas studiemotivation, verkar det inte som att någon förändring i form av anställning av behörig studievägledare eller utökade resurser för vägledning är inplanerade där.
En gemensam stark närmare som uppmärksammades är att båda rektorerna tycker att vägledning är viktigt för att höja studiemotivationen hos sfi-studerande. En annan är att båda rektorerna anser att de följer måldokumenten, men samtidigt tycker de att vägledningen inte är obligatoriskt utan snarare ska vara en tillgång. Detta stämmer inte med min tolkning av måldokumentet, för av vad jag har kunnat utläsa så ska det vara obligatoriskt med studie- och yrkesvägledningen på vuxenutbildningen.
8. Avslutning och förslag till vidare forskning
Innan examensarbetet påbörjades, var min erfarenhet att det saknas studie- och yrkesvägledning i sfi verksamhet på komvux. Efter att jag hade läst styrdokumentet för sfi, var min uppfattning att studie- och yrkesvägledning är obligatoriskt för de frivilliga skolformerna. Detta fick mig att fundera över att om det är obligatoriskt så varför har inte alla studerande tillgång till det. Frågan väckte intresse hos mig att undersöka sfi-studerandes erfarenheter, behov och önskemål av studie- och yrkesvägledning, samt organisation och genomförande i en mindre kommun och en medelstor kommun. Resultatet av undersökningen visade sig till viss del stämma överens med min erfarenhet av brist på vägledning i sfi-verksamheten.
Undersökningen bygger på två kommuner och det är ett för litet underlag för att vi ska kunna dra generella slutsatser.
För att uppnå bästa representativitet, borde fler än två kommuner valts. Samtidigt vill jag också säga att respondenterna inte representerar alla invandrare. Att undersöka sfi samt studie- och yrkesvägledning har gett mig en ljusare bild av hur organisationer och genomförande fungerar. Den uppfattning om att vägledning är obligatorisk på sfi som jag hade före undersökningen, fick mig att omvärdera min inställning. Arbetet har gett mig förståelse för att behovet av studie- och yrkesvägledning på sfi är stort, då invandrare behöver kunna förstå information om tänkbara studievägar, arbeten och karriärvägar som påverkar deras framgång. Jag anser att genom information, undervisning och vägledning kan eleven få stor chans att upptäcka andra yrkesområden än de som de genom sin bakgrund redan känner till. Därför tycker jag att vägledning är viktig för invandrare, eftersom de har mindre möjligheter än de som är uppvuxna i Sverige att själva finna vägar som passar i det invecklade utbildningssystemet. Tyvärr kan många gånger inte det humana kapitalet( utbildning, kunskaper och färdigheter m.m.) som invandrare har med sig användas fullt ut i Sverige, vilket gör att individen känner frustration. Jag anser att de välutbildade respondenterna och andra invandrare skulle kunna göra nytta för samhället om de kunde få hjälp av studie- och yrkesvägledning i tidigt skede samtidigt som de väntade på validering av sina meriter i stället för att läsa kurser som tidsfördriv. Eklund (2004) förklarar i sin bok Vår ekonomi
vilket i sin tur leder till sociala förluster för individen och ännu mera kostnader för samhället.
I helhet tycker jag att försvårande omständigheter till viss del beror på myndigheterna, eftersom svaren som jag fick av respondenterna visar tydliga strukturella brister i det systemet som förmedlar information om utbildningar, arbetsmarknaden och möjliga karriärval, där en studie- och yrkesvägledare har en viktig roll att uppfylla. Detta med tanke på att respondenten från den mindre kommunen inte hade en aning om studie- och yrkesvägledarens funktion och respondenten från den medelstora kommunen saknar kunskaper om arbetsmarknaden.
I analysen framgår några skillnader och likheter mellan dessa olika kommuner. Olikheten är tydlig då man ser att i den mindre kommunen är ekonomi och sparsamhet det som är avgörande för studie- och yrkesvägledarens tjänst. Små kommuner har ofta mindre resurser än stora kommuner, vilket jag tror kan leda till en begränsad tillgång till studie- och yrkesvägledning på vuxenutbildningen i dessa kommuner. Jag kan hålla med Sussi Ture (2008) i rapporten Kvalitet i studie- och yrkesvägledning- hela skolans ansvar, om att tydlighet, nationella krav på kvalitetsredovisning och mätbara mål för verksamheten är en förutsättning för förbättring och utveckling för verksamheten, och inte minst på sfi.
I analysen fann jag några likheter mellan de två kommunerna. Sfi-studerande får vägledning men från olika personer som har olika kompetens. Jag uppmärksammade att båda rektorerna uttrycker vikten av funktionen för studiemotivation. Jag kan hålla med rektorerna om att tillgången till studie- och yrkesvägledning i sin tur kan höja
1- Finns det några mål för sfi-verksamhet gällande studie- och yrkesvägledning i styrdokumentet?
2- Finns det kvalitetsgranskning inom sfi-verksamheten vad det gäller studie- och yrkesvägledning nationellt?
Källförteckning
Berg, Andreas (2001). SFI- en brygga till livet i Sverige? Utbildning och forskning. Svensktnäringsliv
Carl- Henric Grenholm (1988). Arbetets mening: En analys av sex teorier om arbetets syfte och värde. Uppsala
Dalen, Monica (2004) Intervju som metod. Universitetsförlaget. Oslo.
Eklund, Klas (2004). Vår ekonomi- en introduktion till samhällsekonomi. Bokförlaget Prisma, Stockholm.
Giddens, Anthony (1998). Sociologi. Lund: studentlitteratur.
Goodson, Ivor F. & Sikes, Pat (2001). Life history research in educational settings. Philadelphia: Open University Press Buckingham.
Hodkinson P., Sparkes A. C., 1997: “Careership: A sociological theory of career decision making”, British journal of Sociology of education vol. 18 No 1 1997
Imsen, Gunn (2000), Elevens värld, introduktion i pedagogisk psykologi. Lund: studentlitteratur
Mitchell K. E., Krumbolz J. D. ,1999: “Planned happenstance: Constructing unexpected career opportunities”, Journal of counseling & Development spring 1999, vol 77
Sjöstrand, Per (1980). Teorier om yrkesval. Franke-Wikberg/Lundgren. Karriär och Levnadsbana. Beyronds AB, Malmö
Sverige. Frivuxutredningen (2008). Frivux- valfrihet i Vuxenutbildningen (Elektronisk resurs): betänkande. Stockholm: Fritze
Internet
Regeringskansliet (2008). Krav på svenskkunskaper skärps för invandrare. http://www.regeringen.se/sb/d/10100/a/98322
(Hämtad 2009-11-16).
Regeringskansliet (2008). sfi-bonus- försöksverksamhet för att stimulera nyanlända invandrare att snabbare lära sig svenska.
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/122774 (Hämtad 2009-11-18).
Skolverket (2006). Läroplaner för de frivilliga skolformerna Lpf 94. Stockholm. http://www.skolverket.se/sb/d/193/url / (Hämtad 2010-01-11). Begrepp komvux (2009) http://www.regeringen.se/sb/d/2508/a/20011 (Hämtad 2010-01-13). Begrepp invandrare (2009). http://ne.se/sok/invandrare?type=NE&queryId=6514489&h_pageno=1
(Hämtad 2009-11-18).
Regeringen.se, utbildningsdepartementet (2009). Sfi (svensk undervisning för invandrare. ).
www.regeringen.se/sb/d/2508/a/19974 (Hämtad 2009-11-20).
Sveriges riksdag. Förordning (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning. http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2002:1012 (Hämtad 2009-11-22).
Skolverket (2009). Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering. Stockholm: 1102
http://www.skolverket.se/sb/d/2737/a/15593 (Hämtad 2009-11-20).
Skolverket (2008). Kvalitet i studie och yrkesvägledning– hela skolans ansvar. Stockholm: 205
http://www.skolverket.se/sb/d/150/url/ (Hämtad 2009-11-23).
Bilaga. Intervjuguide
Uppvärmningsfrågor:
Namn, ålder, status, land, trivsel, utbildning.
Intervjufrågor till sfi-studerande
1. Hur går det med studierna?
2. Hur känns det att plugga på ett annat språk? 3. När är du klar?
4. Vad tänker du göra efter sfi?
5. Av vem fick du hjälp när du sökte till sfi? 6. Vad vet du om studie och yrkesvägledare? 7. Blev du informerad av skolan om syv?
8. Har du träffat studie- och yrkesvägledare i skolan? 9. I vilka sammanhang har du träffat syv?
10.Vad var det för hjälp du fick? 11.Fick du den hjälp du önskade?
12.Har syv varit i klassen och informerat? a) Hur ofta?
b) Vad var det för information? 13.Vilka kunskaper har du gällande: a) utbildningssystemet?
b) arbetsmarknad c) validering d) karriärvägar?
14.Har du haft ett vägledningssamtal med syv angående individuell studieplan? 15.Vika behov har du av att träffa studie- och yrkesvägledare?
16.Vilka önskemål/förhoppningar har du av en studie och yrkesvägledare?
Intervjufrågor till studie – och yrkesvägledare
1. Vem bedriver sfi-studerandes vägledning? 2. Har du varit på sfi och presenterat dig som syv?
3. Har sfi-studerande någon gång frågat er om information vad det gäller utbildning, validering, arbete, arbetsmarknaden eller frågor som berör framtida yrkesval? Om ja, hur gjorde ni?
4. Har du haft vägledningssamtal med någon eller några sfi-studerande någon gång? 5. Vilka kunskaper anser ni att sfi-studerande har gällande utbildningssystemet, arbetsmarknaden och karriärvägar?
6. (om skolan inte har en syv, ställer jag frågan) Tycker ni att skolan ska erbjuda sfi- studerande studie- och yrkesvägledning?
Intervjufrågor till rektor
1. Hur många studerande finns det på sfi?
2. Hur stor andel uppnår målet? Vad kan det bero på? 3. Vilka resurser anser du att ni saknar på sfi?
4. Vilka resurser prioriterar ni först på sfi?
5. Vilka kunskaper anser ni sfi-studerande har gällande utbildningssystemet, arbetsmarknaden och karriärvägar?
6. Hur stor roll spelar studie- och yrkesvägledning för att studerande på sfi ska uppnå målen?
7. Hur viktigt anser ni det är att sfi-studerande får studie- och yrkesvägledning över lag? På vilket sätt?
