• No results found

Praktiker i den öppna fritidsverksamheten

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Praktiker i den öppna fritidsverksamheten"

Copied!
47
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Diarienummer: FO-./-/123/5-6

Slutrapport

Praktiker i den öppna fritidsverksamheten

Robert Nilsson Mohammadi

(2)
(3)

Innehållsförteckning

2. Inledning ... C Vad gör friGdsledare? ... C PrakGker i den öppna friGdsverksamheten ... M Tidigare forskning om friGdsledares arbete och yrkesroll ... M FriGdsledare uQorskar siR arbete ... S DisposiGon ... T

/. Minnesarbete ... U Inledning ... U Den vetenskapliga metoden minnesarbete ... U Från minne Gll beräRelse ... X Analys av beräRelser i grupp ... Z De tre forskningscirklarna ... C[

5. Vad friGdsledarna beräRade ... CM Inledning ... CM FriGdens arbetare ... C\ Vara Gll för alla ... CZ FriGdsledarens lyssnande ... MT I sammanfaRning ... MZ

-. Hur friGdsledarna beräRade ... \C Inledning ... \C BeräRelsernas förlopp, Gd och miljöer ... \C Karaktärer i friGdsledarnas beräRelser ... \\ MotsäRningarna i beräRelserna ... \T

b. Avslutning ... \X Erfarenheterna från arbetet i den frivilliga friGdssektorn ... \X Bidrag Gll vetenskaplig metodutveckling ... \Z Förslag på forskningsfrågor och utvecklingsarbeten ... S[

(4)

1

1. Inledning

1

Vad gör fri8dsledare?

FriGdsledare är den yrkesgrupp som framför allt finner siR arbete inom de akGviteter riktade Gll unga som oga Gllsammans kallas för ”den frivilliga friGdssektorn”. Frivillig-heten står i deRa sammanhang för flera saker. Å ena sidan är det verksamheter som det inte finns något krav på kommuner aR Gllgodose, å andra sidan är det en öppen verksamhet som ungdomar själva kan välja aR delta i. De vanligaste arbetsplatserna inom den frivilliga friGdssektorn är förmodligen friGdsgårdar, allakGvitetshus och mö-tesplatser. Till skillnad från grundlärarna som arbetar inom den kommunala barnom-sorgsformen friGdshemmet, är friGdsledarna vid friGdsgårdarna inte utbildade vid hög-skolor eller universitet utan vid folkhöghög-skolor. Som Diana PeRersson Svenneke och Mats Havström (M[[X) har visat kan det vara svårt för dem som arbetar i den frivilliga friGdssektorn aR förklara vad innebär aR arbeta med friGd.

Enskilda friGdsledares svårigheter med aR tala om siR yrke är omgärdade av samhällets svårigheter aR formulera sig kring vad som ingår i friGden, vem friGdssektorn är Gll för och vad den skulle kunna användas Gll. I den liReratur som behandlar friGden och dess arbete förklaras dessa uppsäRningar av tystnader med poliGska, kulturella och utbild-ningsorganisatoriska faktorer (Berggren CnnT; PeRersson Svenneke & Havström M[[X). FriGden och dess arbete banaliseras i poliGken och kulturen. Tiden mellan arbetsda-garna är inget tydligt poliGkområde, och visionära debaRer om hur friGden kan organi-seras och vad den kan användas Gll saknas. När friGdsarbetet väl diskuteras så sker det i termer av problemlösning, som eR säR aR arbeta med de ungdomar som blir utpekade som bärare av olika kriser som samhället befinner sig i. (Berggren CnnT)

Något som enligt Leif Berggren (CnnT) yRerligare bidrar Gll aR banalisera friGden är fö-reställningarna om skillnader mellan kultur och friGd. Till kulturen räknas akGviteter som anses ändamålsenliga och uppbyggliga, medan friGden anses omfaRa direkt lust-uppfyllelse och konsumGon av nöjen. DeRa skapar olika bilder kulturakGviteternas och friGdsakGviteternas deltagare såväl som ledare. Något som hör samman med deRa är skillnadsgörandet mellan teori och prakGk. FriGdsledare beskrivs oga som prakGker som kopplas in när andra yrkesgrupper eller beslutsfaRare har idenGfierat eR problem och inte som några som kan ge förslag på behövliga förändringar.

Berggren (CnnT) har förklarat osynliggörandet av friGden och dess arbete med aR folk-högskolorna från CnU[-talet och fram Gll Cnn\ hade monopol på aR utbilda friGdsledare. Egersom folkhögskolorna sedan Gdigare gjorde ledarskapsutbildningar åt de rörelser

1 FörfaRaren vill tacka Eva Gunnarsson, Louise Nygren och Bibbi Björk Eriksson från NOD Småland för eR fint och

(5)

2

som stod bakom dem passade det aR de också utbildade friGdsledare. SamGdigt fick deRa uQall konsekvenser för kunskapsprodukGonen kring friGdssektorn och dess ar-bete. Det har varit svårt för folkhögskolorna aR utveckla friGdsledarutbildningen och särskilt aR skapa påbyggnadsutbildningar. När fortsäRningskurser har planerats har högskolorna hag företräde vid tolkningen av vad som är kunskap och hur den kan be-dömas.

Berggren (CnnT) beskriver dessutom svårigheter med aR få Gll utbyten med forskare och forskningsmiljöer. Eger decentraliseringen av den högre utbildningen som skedde i och med högskolereformen Cnn\ införde en del högskolor egna utbildningar i och forskningsprogram kring friGdskultur eller friGdspedagogik.

Prak8ker i den öppna fri8dsverksamheten

UGfrån upplevelsen aR friGden, friGdssektorn och friGdssektorns arbetare oga blir osynliggjorda formulerades projektet ”PrakGker i den öppna friGdsverksamheten”. Ini-GaGvet Gll projektet togs inom Nod Småland som är en regional arbetsgrupp inom nät-verket Kunskapsutveckling i dialog, iniGerat av Myndigheten för ungdoms- och civilsam-hällesfrågor (MUCF). Projektet uQormades i samverkan med en forskare vid Malmö universitet, genomfördes under hösten M[CX och våren M[CZ och slutrapporteras med den här texten.

Projektets övergripande syge har varit aR säRa ord på friGdsledares tysta kunskap och därmed synliggöra deras kompetenser och bidrag. En målsäRning har varit aR ge fri-Gdsledarna verktyg för fördjupad reflekGon kring sin prakGk. Målet har också varit aR använda friGdsledares kunskap för aR generera nya forskningsfrågor och idenGfiera områden för framGda utvecklingsarbeten. För aR nå dessa målsäRningar formulerades frågeställningen: Hur konstruerar friGdsledare sina erfarenheter av aR arbeta i den fri-villiga friGdssektorn?

Tidigare forskning om fri8dsledares arbete och yrkesroll

Rapportens frågeställning placerar den i eR sammanhang av forskning som sygar Gll aR säRa ord på friGdsledares tysta kunskap, beskriva yrkets innehåll och friGdsledares unika bidrag. Utredningar, undersökningar och läroböcker skrivna av bland andra fri-Gdsledare, utbildare av friGdsledare och forskare har genererat såväl beskrivande som föreskrivande listor över vad yrket innehåller alternaGvt borde innehålla. Dessa texter ger också olika bud på vad kärnan i yrket är.

Eger aR ha låGt friGdsledare fylla i förtryckta dagboksblad kommer PeRersson Sven-neke och Havström (M[[X) fram Gll aR friGdsledare under en typisk arbetsvecka använ-der CU procent av sin Gd för aR uppräRhålla normer och regler/förebygga, \X procent av Gden Gll aR finnas Gll hands och SU procent av Gden Gll aR främja och stöRa ungas posiGva sidor. UppskaRningen av friGdsledares Gdsanvändning följdes upp med

(6)

3

intervjuer vari friGdsledare fick ge sina egna svar på vad kärnan i arbetet är. Följdfrågor fick intervjupersonerna aR specificera metoderna och förhållningssäRen i arbetet. För-faRarna kategoriserade intervjusvaren i rubrikerna: (C) möjliggöra friGdsverksamhet; (M) skapa relaGoner Gll och mellan ungdomar; (\) stödja idenGtetsutveckling; (S) agera demokraGtränare och länk Gll samhället samt (T) utöva ledarskap.

En mer föreskrivande specificering av friGdsledaryrket ges av Heléne Andersson och Görel Hansson i läroboken Fri$dsledaren: Om fri$dsledares yrkeskompetens (Cnnn). De ger en historisk definiGon genom aR beskriva hur friGdsledaryrket vuxit fram i Sverige, ger exempel på friGdsledares arbetsplatser och konkluderar med en lista över friGdsle-darnas huvuduppgiger: (C) aR etablera bärande relaGoner; (M) aR ha en god orientering och kunskap om målgruppen samt (\) aR sGmulera Gll en meningsfull friGd.

Anita Kihlström och Hans-Edvard Roos (M[[[) ger en lista över kompetenser som fri-Gdsledare anser sig behöva: (C) förtrogenhet med ungas vardagsliv; (M) kunna fungera som en närvarande vuxen; (\) ha omvärldskompetens samt (S) kunna agera i rollen som ”möjlighetsmakare”. UGfrån en analys av hur friGden kan tänkas förändras i det sen-moderna samhället menar förfaRarna aR friGdsledare också bör (T) kunna samverka med aktörer i samhället; (U) kunna hantera och bemästra tyngre problem samt (X) kunna koordinera aktörer i samhället.

Förutom aR beskriva vad friGdsledare gör och borde göra, förs det inom forskningsläget en diskussion om vad som är yrkets kärna. PeRersson Svenneke och Havström (M[[X) finner denna i utövandet av ledarskap. Ledarskapet är förhållningssäRet som ligger bakom de olika metoder som friGdsledarna använder sig av. FriGdsledarnas ledarskap består i aR skapa delakGghet i akGviteter, hiRa något för deltagarna ändamålsenligt i dessa akGviteter och använda det för aR utöka deltagarnas förmågor och kunnande. Ledarskapet består även i eR förarbete som främjar ungas deltagande och delakGghet, såsom aR röja undan sådant som kan hindra vissas deltagande eller aR själv ta på sig de tråkiga och konflikQyllda uppgigerna. Frivilligheten i verksamheten är en förutsäR-ning för utövandet av deRa ledarskap, egersom den gör mötet mera jämlikt. Ungdo-marna måste välja aR vara med, vilket innebär aR friGdsledarna måste möta dem på deras villkor. MålsäRningen är aR leda de unga mot större självständighet.

Andersson och Hansson (Cnnn) menar aR friGdsledaren har en yrkesroll som får mening i relaGon Gll exempelvis rollerna lärare, förälder och vägledare. De förknippar emeller-Gd friemeller-Gdsledaren historiskt med folkrörelserna och med folkbildningen. Även Kihlström och Roos (M[[[) diskuterar vägledandet av informellt lärande som utmärkande för det som friGdsledare är specialister på.

Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes (M[CZ) har visat aR rollen som friGdsledare kon-strueras i relaGon Gll en vision om friGdsgården som en arena för möten och gemen-skap vari friGdsledaren kan bli en förebild. FörfaRarna har intervjuat personer som ut-bildar sig Gll friGdsledare och undersökt deras beräRelser om siR yrkesval. Ur dessa intervjuer härleder Dahlstedt och Fejes en typ av beräRelse som handlar om friGdsle-daren som förebild samt om friGdsgården som en arena för skapandet av gemenskap.

(7)

4

När de intervjuade friGdsledarna ombeds beräRa om siR yrkesval, ger de beräRelser som handlar om hur de kunnat bli och fungera som förebilder. Dahlstedt och Fejes (M[CZ) menar aR friGdsledaren i dessa beräRelser framträder som en särskild profess-ionell gestalt med förmåga aR agera förebild och på så vis bli eR redskap för inklude-ring.

Fri8dsledare u?orskar si@ arbete

Som framgår av förra avsniRet har det sedan miRen av Cnn[-talet publicerats flera tex-ter som behandlar friGdsledaryrkets villkor, friGdsledares ”tysta kunskap”, yrkesroll och bidrag. Den här rapporten passar in i denna forskningsinriktning, men skiljer sig också ifrån Gdigare studier på vissa säR. Medan Gdigare studier har genomförts av anGngen samhällsvetare, friGdsledare eller utbildare av friGdsledare bygger den här undersök-ningen på samarbeten mellan Nod Småland, en historiker (jag som skriver) och yrkes-verksamma friGdsledare. Tidigare studier har undersökt vad friGdsledare föreskrivs ägna sig åt samt vad friGdsledare i prakGken gör. Den här undersökningen gör däremot en svängning mot humaniora genom aR undersöka hur friGdsledare konstruerar sina erfarenheter av aR arbeta i den frivilliga friGdssektorn genom aR beräRa.

I projektet genomfördes tre forskningscirklar, en i vardera Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län. Deltagarna i forskningscirklarna valdes av Nod Småland Gllsammans med chefer i kommunal administraGon och landsGngsadministraGon. Forskningscirklarna planerades i dialog mellan mig och representanterna för Nod Småland. För mig innebar forskningscirklarna en möjlighet aR pröva en forskningsmetod som jag länge varit nyfi-ken på. Denna metod – som är diskuterad i nästa kapitel – bygger på aR deltagare i en cirkel gör skrivna beräRelser av sina minnen och sedan analyserar dessa beräRelser i grupp. Cirkeln i Jönköping – som var först ut – arbetade med erfarenheterna av arbete i friGdssektorn mera breR. KonGnuerliga utvärderingar gjorda av Nod Småland och mig ledde Gll aR nya teman föreslogs Gll de följande två cirklarna. På begäran av Nod Små-land blev cirkeln i Kronobergs län inriktad på aR belysa inkludering. Cirkeln i Kalmar plockade upp en tråd från den första cirkeln, och fördjupade kunskapen om vad friGds-ledare gör när de lyssnar. Dessa teman blir mer uQörligt beskrivna i kapitel \.

Cirklarna innebar miR första systemaGska möte med friGdsledare och deras prakGk. Jag möRe friGdsledarna som cirkelledare med uppgig aR hjälpa dem aR skapa och disku-tera beräRelser om siR yrke. Jag har agerat igångsäRare och samtalsledare samt bidra-git med kunskap från de fält jag är bekant med – nämligen den historiska arbetsveten-skapen samt kunskap om meningsskapande, minne och beräRelser som jag fåR då jag Gdigare ägnat mig åt muntlig historia (Nilsson Mohammadi M[CZ). En stor del av arbe-tet, inklusive analysarbearbe-tet, har emellerGd gjorts av cirkeldeltagarna. Som framgår av nästa kapitel har cirklarna följt GllvägagångssäRet aR låta deltagarna analysera sina egna och varandras beräRelser i grupp.

(8)

5

Eger aR cirklarna avslutades har det varit jag som har presenterat cirklarnas resultat. Jag har tagit på mig uppgigen aR redigera deltagarnas beräRelser, och därmed också anpassat dem Gll vissa konvenGoner som jag menar ökat läsbarheten. Dessutom är det jag som har förfaRat analyserna och slutsatserna, även om mina texter (ibland explicit) bygger på resonemang som förts i forskningscirklarna.

I forskningscirklarna framkom mycket informaGon som låg utanför undersökningens syge och frågeställningar. Deltagarna tenderade aR gå utanför uppgigen aR diskutera beräRelsernas sammansäRningar och valde aR istället diskutera situaGonerna berät-telserna handlade om. Sådana diskussioner var vikGga som erfarenhetsutbyten mellan deltagarna men verkade ibland också vara eR säR aR förklara arbetet för mig. Dessa delar av forskningscirklarna har inte dokumenterats och har därför också utesluGts ur den här rapporten som istället söker svar på frågan om hur friGdsledare konstruerar sina erfarenheter av siR arbete.

Jag har försäkrat mig om aR min presentaGon inte glidit för långt bort från det som deltagarna själva framhållit som vikGga insikter och resultat. Bland annat genomfördes en workshop där deltagare från cirklarna i Jönköping och Kronoberg deltog, kommen-terade mina versioner av deras beräRelser samt de slutsatser jag skrivit fram. För aR garantera aR rapporten svarar mot den givna uppgigen, samt passar de tänkta publi-kerna, har en avstämning också gjorts med representanterna för Nod Småland. Eger dessa två granskningar har texten fåR den form som nu föreligger.

Disposi8on

Rapporten undersöker hur friGdsledare konstruerar sina erfarenheter av aR arbeta i den frivilliga friGdssektorn genom aR beräRa. I nästa kapitel diskuteras den samhälls-vetenskapliga metod som har inspirerat cirklarnas upplägg och analyserna av det material som cirklarna genererade. Kapitel \ innehåller friGdsledarnas beräRelser, in-ramade av min diskussion om vad beräRelserna handlar om. Kapitel S innehåller resul-tatet av analyserna av beräRelsernas formspråk. I det avslutande kapitlet blir resultaten sammanfaRade och diskuterade i relaGon Gll den etablerade kunskapen om friGdsle-dares kompetenser och bidrag. DeRa kapitel innehåller också en utvärdering av pro-jektets metodiska GllvägagångssäR samt av dess måluppfyllelse. Avslutningsvis ges för-slag på nya frågor för forskning och utvecklingsarbete.

(9)

6

5. Minnesarbete

Inledning

Forskningscirklar är eR säR för forskare aR undersöka vissa prakGker Gllsammans med deras utövare. Till sin form påminner en forskningscirkel oga om den för många mer bekanta studie- eller bokcirkeln. Skillnaden är aR medan en studiecirkel handlar om aR ta Gll sig befintlig kunskap om eR visst ämne, så handlar en forskningscirkel om aR skapa ny kunskap (Olsson M[[T; Hansson M[[T; Leffler M[[T). Det är inte ovanligt aR forskningscirklar övergår från eR uQorskande Gll eR förfaRande (se exempelvis Nilsson M[[T). Forskningscirklarna med friGdsledare började tvärtemot med aR deltagarna skrev beräRelser som de däreger diskuterade i grupp. Utgångspunkterna och Gllväga-gångssäRet för dessa diskussioner blir beskrivna i det här kapitlet.

Den vetenskapliga metoden minnesarbete

De forskningscirklar som den här rapporten bygger på har varit inspirerade och väg-ledda av en vetenskaplig metod som kallas ”minnesarbete”. Denna metod utvecklades av den tyska sociologen Frigga Haug under CnZ[-talet. Haug var inte nöjd med aR kvin-nors villkor allt som ogast blev beskrivna för dem och ville därför skapa eR säR aR un-dersöka det som vi i dag kallar samhällets genusordning genom kvinnors personliga er-farenheter. Hur hon gjorde deRa är redogjort för i boken Female sexualiza$on: A

col-lec$ve work on memory (Haug m.fl. Cnnn). Metoden har senare använts flera gånger i

relaGon Gll olika problemställningar (se t.ex. Onyx & Small M[[C; Widerberg M[C\). Det som gör aR minnesarbete framstod som en passande metodik för forskningscirk-larna med friGdsledare är aR den sygar Gll aR minska distansen mellan teori och levd erfarenhet. Det betyder, å ena sidan, aR minnesarbete erbjuder eR GllvägagångssäR för aR göra aktörer Gll forskare och, å andra sidan, eR säR aR härleda Gll exempel ge-neraliserbara påståenden, teoreGska formuleringar eller nya forskningsbehov ur dessa aktörers erfarenheter. För aR ge en bild av hur cirklarna gick Gll redogör jag här för metoden minnesarbete på eR översiktligt vis, medan de konkreta cirklarna blir be-skrivna längre fram i kapitlet. Min beskrivning utgår i första hand från Haugs Gdigare nämnda bok (Haug m.fl. Cnnn) samt från hennes opublicerade text ”Memory-work as a method of social science research: A detailed rendering of memory-work method” (Haug u.å.).

Minnesarbete går ut på aR deltagarna i en cirkel gör beräRelser av något de minns och sedan bearbetar dessa beräRelser i grupp. Deltagarna ombeds minnas en scen eller en kort episod och aR skriva ned deRa minne. Därmed blir minnet material Gll en berät-telse. Deltagarna arbetar vidare med sina beräRelser inom gruppen. Resultatet är aR varje deltagare får en bäRre formulerad beräRelse, som mer effekGvt förmedlar

(10)

7

minnets innehåll på eR säR som är förståeligt för en läsare eller lyssnare. Resultatet är också insikter i hur deltagarna konstruerar sig själva som sociala aktörer, vilka språkliga och kulturella föreställningar som är verksamma i deras uppfaRningar samt vad de väl-jer aR bortse ifrån för aR skapa harmoni i uppfaRningarna. Gruppens minnesarbete skapar alltså insikter i hur minnen och beräRelser samGdigt är djupt personliga och i grunden delade. Därmed blir deltagarna bäRre på aR undersöka sina perspekGv och formulera sig själva, samGdigt som ny kunskap om delade situaGoner uppstår. Minnes-arbete skapar abstrakta kategorier och generaliserbar kunskap, men utan aR tappa fo-kus på de unika erfarenheterna.

Metoden bygger på eR flertal teoreGska begrepp, varav de vikGgaste är ”minne”, ”ar-bete” och ”beräRelse”. Minnet uppfaRas här som eR ständigt pågående meningsskap-ande snarare än som en behållare av hågkomster. AR minnas är en integrerad del av människors idenGtetsarbete. Minnesakter inbegriper därför eR särskilt arbete, som in-nebär aR skapa harmoni mellan egna erfarenheter och delade beräRelser samt aR minska motsäRningarna i den egna levnadsberäRelsen (Thomson M[C\). Skapandet av beräRelser är en stor del av deRa arbete. AR göra beräRelser av minnen innebär aR minnena kan delas och jämföras både med minnen från närstående andra och med beräRelser som har särskilt inflytande i samhället och kulturen. BeräRandet är eR säR aR tolka upplevelserna, genom aR organisera intryck på vissa säR och i enlighet med vissa kulturellt förmedlade normer. Våra beräRelser kan därmed undersökas som en slags teoreGska modeller för hur verkligheten hänger ihop (Maynes m.fl. M[[Z). AR göra beräRelser av minnen är något vi gör oreflekterat och nästan automaGskt i vår vardag. Metoden minnesarbete gör deltagarna medvetna om hur de gör deRa arbete och övar dem på aR beskriva hur det går Gll. I eR minnesarbete är det både beräRel-serna och görandet av beräRelser som ger insikter och ny kunskap.

Från minne 8ll berä@else

En forskningscirkel baserad på metoden minnesarbete innehåller två huvudsakliga mo-ment, nämligen de individuella skrivakterna och de kollekGva bearbetningarna av del-tagarnas personliga texter. Det här avsniRet diskuterar skrivandet av beräRelser, me-dan nästa avsniR handlar om forskningscirklarna som grupparbeten.

Vid början av en minnesarbetes-cirkel får deltagarna uppgigen aR göra en beräRelse av något de minns och aR skriva ned denna beräRelse. Skrivandet externaliserar en mental process och representerar denna process semanGskt och visuellt (tankar blir Gll ord på papper). Det innebär aR något som föregår i våra kroppar – och som erfars som inre bilder, tankar och känslor – blir möjligt aR betrakta och aR dela med andra. Skrivak-ten medför därför också aR något personligt och bekant framställs som något främ-mande som är i behov av förklaring. DeRa främfräm-mandegörande förstärks av aR delta-garna uppmanas skriva i tredje person (inte ”jag” utan Gll exempel ”friGdsledaren”, ”han”, ”hon” eller ”hen”). Vidare uppmanas deltagarna aR skriva ned minnet av en scen eller en avgränsad episod, och aR avstå ifrån aR utelämna några detaljer. Deltagarna

(11)

8

ska uppmuntras aR inte censurera sig själva, och aR inte på förhand försöka avgöra relevansen av det som finns i minnet. Små och Gllsynes banala detaljer kan vara vikGga just för aR de är hågkomna, och egerföljande reflekGoner kring dessa detaljer kan bidra Gll aR skapa förståelse för minnets personliga och kulturella betydelser.

Vad som menas med en ”beräRelse” har diskuterats under lång Gd. Något många defi-niGoner har gemensamt är aR de beskriver det som aR beräRelsen skapar en egen verklighet som är mer avgränsad, enklare och tätare än den verklighet vari vi lever våra liv (Rossholm M[[S). BeräRelsen kan därför diskuteras som en modell av verkligheten, vari sambanden framträder tydligare. Genom aR beräRa orienterar vi oss i Gllvaron. Det finns två säR aR betrakta en beräRelse. Fokus kan läggas på beräRelsens innehåll, det vill säga på det som beräRelsen handlar om. ER annat säR aR se och diskutera en beräRelse är aR lyga fram dess formspråk, det vill säga hur beräRelsen för fram siR innehåll (Portelli CnnC). BeräRelsen om Rödluvan och vargen kan användas som exem-pel. Denna beräRelse har eR välkänt förlopp, men de flesta kan säkert också dra sig Gll minnes olika versioner av beräRelsen. Genom aR olika förfaRare beskriver beräRelsens karaktärer på sina egna säR, väljer aR beräRa den från början Gll slut eller från slutet Gll början, flyRar den mellan olika miljöer eller lägger fokus på vissa detaljer kan berät-telsens innebörder ändras (GeneRe CnZ[).

Enligt metoden minnesarbete ska cirkeldeltagarna i första hand betrakta beräRelserna som ytor och bearbeta deras formspråk. BeräRelsernas innehåll visar vad deltagarna har varit med om, men formspråket visar hur de konstruerar sina erfarenheter genom aR beräRa (Portelli CnnC). I den här rapporten förekommer flera beräRelser som alla handlar om olika delar av arbetet som friGdsledare. En del av beräRelserna har liknande innehåll, men de skiljer sig ändå åt genom aR beräRa fram Gll exempel friGdsledaren eller ungdomarna som friGdsledaren möter på olika vis. Vid cirklarnas början var delta-garna nöjda med aR känna igen sig i varandras beräRelser, men egerhand som cirklarna pågick upptäckte deltagarna en variaGonsrikedom inom beräRelserna och ibland också oreflekterade förhållningssäR i det egna säRet aR beräRa. SamGdigt handlade cirklarna i allt högre utsträckning om vilka typer av beräRelser som friGdsledare använder för aR avgränsa och göra världen begriplig.

Analys av berä@elser i grupp

Minnesarbetet inbegriper flera tekniker, däribland de personliga skrivakterna, bearbet-ningarna i grupp och – när det passar – diskussioner om kulturella artefakter (texter, bilder, filmer och så vidare) som bär på samma temaGk som deltagarnas minnen och beräRelser. Gruppen ska ge stöd i det individuella skrivandet, men fungerar också som en samtalspartner inför vilken de enskilda deltagarna presenterar sig själva och därmed som en slags spegel.

Gruppen har uppgigen aR vara lojal med de diskuterade texterna. DeRa innebär inte nödvändigtvis aR deltagarna måste vara empaGska med varandra. Minnesarbetets

(12)

9

framgång beror på ärlighet, vilket givetvis förutsäRer aR gruppens arbete präglas av ömsesidig respekt och ödmjukhet. Snarare än empaG med deltagarna ska grupparbetet styras av lojalitet med texterna. Hur kan dessa uQormas för aR på bästa säR förmedla det som förfaRaren avseR? Har de annat eller mer innehåll än det som förfaRaren är medveten om? DeRa innebär också aR på vissa säR läsa mot texterna, för aR se vilken banal kunskap, vilka oreflekterade föreställningar, vilka språkliga konstrukGoner och vilka uteslutningar som deltagarna konstruerar sina minnen och erfarenheter genom. Den gemensamma bearbetningen av texterna sygar härigenom både Gll aR förbäRra de skrivna beräRelserna och Gll aR hiRa teman, mönster eller oklarheter i dem. Grupp-arbetet leder därmed Gll aR det unika i varje beräRelse framträder samGdigt som det blir tydligare hur dessa beräRelser belyser olika generella Gllstånd.

Grupparbetet tar varje text genom fyra steg. I eR första steg diskuterar gruppen textens innebörd eller mening. I nästa steg undersöker gruppen de språkliga konstrukGonerna som används för aR skapa deRa innehåll men också tystnader och uteslutningar. Där-eger, i det tredje steget, arbetar gruppen med textens konstrukGoner av det erfarande självet och av andra. Eger aR texterna har analyserats i sina detaljer säRer gruppen ord på den djupare liggande problemaGk eller det underliggande budskap som beräRelsen bär på. För aR underläRa forskningscirklarnas arbete operaGonaliserades dessa steg Gll sju frågeställningar som deltagarna hade framför sig under våra diskussioner:

C. Formulera din förståelse för beräRelsen. Vilka är dina första intryck av berät-telsen? Vad väcker beräRelsen i dig? Vad är det här för beräRelse? Går det aR omformulera den i förtätad form? Påminner den t.ex. om något talesäR? M. Undersök kragerna i beräRelsen. Vilka verb förekommer? Vem eller vad har

krag aR agera? Kommer kragerna inifrån eller uGfrån? Eller är det otydligt? \. IdenGfiera språkliga egenheter. Hur går det aR karaktärisera språket – som

for-mellt, friR, personligt eller på något annat säR? Finns det några särskilt träf-fande formuleringar? Finns det några formuleringar som sGcker ut på annat säR? Finns det ord eller formuleringar som återkommer? Används jargong? S. IdenGfiera tystnader. Vad är det texten förutsäRer för aR bli förstådd? Vad är

det beräRelsen tar för givet? Finns det något beräRelsen verkar undvika aR säRa ord på?

T. Undersök motsäRningarna i beräRelsen. Beskriver texten motsäRningar? Går det aR idenGfiera motsäRningar som texten inte rikGgt tar itu med? Slätar tex-ten över motsäRningar?

U. Undersök personerna och grupperna i beräRelsen. Hur konstruerar texten eR erfarande själv? Med andra ord – vad innehåller den för självpresentaGon? Finns det flera? Vilka andra personer eller grupper ”lever” i beräRelsen? Hur karaktäriseras dessa?

X. Formulera din nya förståelse för beräRelsen. Har din ursprungliga förståelse förändrats? Förstår du beräRelsen bäRre? Hjälper den dig aR formulera någonGng om friGdsarbetet? Hjälper den dig aR ställa nya frågor om friGdsar-betet?

(13)

10

Eger aR en beräRelse har bearbetats i gruppen får förfaRaren i uppgig aR skriva om beräRelsen. Den som vill kan istället göra en ny beräRelse av eR annat minne. OavseR vad deltagaren väljer aR göra kommer gruppen aR få en ny text som blir underlag för en ny runda av bearbetningar. Här är det vikGgt aR understryka aR syget inte är aR avtäcka minnet i betydelsen ta reda på vad som egentligen hände. Det som kommer fram är inte en bäRre återgivning av vad som skedde, utan djupare insikter i hur delta-garen konstruerar sig själv som person och som friGdsledare.

De tre forskningscirklarna

Var och en av de tre forskningscirklarna som genomfördes för det här projektet träffa-des fem gånger. De fyra första träffarna inföll med en veckas mellanrum men mellan nästsista och sista träffen gick det två veckor. Denna rytm var eR resultat av min tolk-ning av minnesarbetets GllvägagångssäR. Haugs texter är otydliga när det kommer Gll minnesarbetets utsträckning i Gd. Haug m.fl. (Cnnn) liksom Onyx och Small (M[[C) ger intryck av eR reflexivt arbete som liksom vissa typer av psykoterapi pågår över lång Gd. Haug (u.å.) beskriver däremot snarare eR avgränsat och fokuserat event som påminner om en workshop. Vid planeringen blev min Gllämpning aR låta deltagarna skriva berät-telser, arbeta om dessa konGnuerligt under cirkelns gång och Gll sist få extra Gd på sig aR skriva klart den version de ville ha med i den publicerade rapporten. I prakGken blev denna plan otymplig, och cirklarna följde den gång som är beskriven i de följande styck-ena.

Det första mötet handlade om aR få igång grupprocessen och om aR introducera upp-gigen. Jag presenterade problemställningen som låg bakom cirkeln (aR friGdsledares arbete och bidrag är osynliggjort) och lät gruppen reagera på och diskutera denna så aR deltagarna gjorde problemställningen Gll sin. Däreger diskuterade vi oss fram Gll en definiGon av ”beräRelse”, samt vad det innebär aR forska. Under den andra Gmmen övade gruppen på aR analysera beräRelser. Underlaget Gll denna övning var Ernest Hemingways novell ”Berg som vita elefanter”. Novellen valdes på grund av aR förfaRa-rens sGl – som är aR beräRa genom eR yRre observerande av beteenden och detaljer som inte förklaras – stämmer överens med de instrukGoner som metoden minnesar-bete föreskriver för hur minnen ska göras Gll beräRelser. I relaGon Gll denna beräRelse fick deltagarna också för första gången läsa (delar av) en beräRelse för varandra samt använda sig av de sju frågeställningarna som presenterades under den föregående ru-briken. Övningen gav deltagarna insikt i hur framställningen av avgränsade scener kan användas för aR förmedla kontexter och förlopp, samt för hur detaljerna i minnet/be-räRelser kan användas för aR idenGfiera kulturella innebörder som förfaRaren avsikt-ligt eller oavsiktavsikt-ligt gör Gll del av sin beräRelse/erfarenhet.

Det andra mötet började med aR deltagarna skrev sina egna beräRelser. Däreger läste de upp sina beräRelser för varandra, och i diskussion samlade vi de första intrycken och associaGonerna som uppkom i gruppen. MiR intryck var aR deltagarna framför allt valde aR lyga fram hur de kände igen sig i de situaGoner som beräRelserna handlade

(14)

11

om och aR de inte spontant gick in i diskussioner om hur dessa beräRades fram på specifika säR. Vid mötets början delades följande instrukGon ut:

Meningen med forskningscirkeln är aR säRa ord på friGdsledares kunskap om siR arbete, för aR skapa underlag för Gll exempel forskning, utveckling av friGdsarbetet eller utbildning av friGdssektorns arbetare. Din uppgig är aR skriva ned eR minne som passar under rubriken: (Cirkel C:) ”En gång då jag kände mig stolt över/var Gll-freds med min insats som friGdsarbetare”; (Cirkel M:) ”AR vara Gll för alla”; (Cirkel \:) ”FriGdsledaren lyssnar”.

2. Beskriv en specifik episod, handling eller händelse i text på C–M sidor eller så mycket som du hinner på M[ minuter.

/. Skriv i tredje person (han, hon, hen).

5. Beskriv det som finns i minnet så detaljerat som möjligt, ta även med sådant som kan verka småR eller meningslöst.

-. Avstå ifrån aR tolka, förklara och aR beräRa om vem du är, koncentrera dig på aR beskriva minnet.

Under möte tre, fyra och fem analyserade vi deltagarnas beräRelser uGfrån de sju frå-geställningarna. FörfaRaren Gll varje text fick då höra hur hans eller hennes beräRelse togs emot och blev förstådd. Eger bearbetningen i grupp fick var och en välja aR skriva om sin beräRelse.

Vid det avslutande femte mötet diskuterade vi hur beräRelserna kunde sorteras in i särskilda temaGker på så vis aR de belyste den problemställning cirkeln arbetade med. Därmed diskuterade vi även vad i de enskilda beräRelserna som var generaliserbart, samt vilka nya insikter eller frågor om arbetet i friGdssektorn som uppkommit. Vi ge-nomförde också utvärderingar som berörde arbetet med nästa cirkel, min förståelse för metodens möjligheter och begränsningar samt hur cirkeldeltagarna kunde använda cirkelns metodik för sin egen fortsaRa reflekGon i yrket.

(15)

12

9. Vad fri;dsledarna berä=ade

Inledning

Det här kapitlet innehåller de beräRelser som friGdsledarna i de tre forskningscirklarna skrev samt, avslutningsvis, min systemaGsering av dessa beräRelsers innehåll. Kapitlet redovisar alltså analysen av beräRelsernas innehåll och lämnar analysen av beräRelser-nas former Gll nästa kapitel. Inledningsvis presenteras de tre cirklarna och deras olika utgångspunkter.

Den första cirkeln var inriktad på aR mera breR uQorska friGdsledarnas erfarenheter av siR arbete. Deltagarna fick instrukGonen aR göra en beräRelse av eR minne som passar under rubriken ”En gång då jag kände mig stolt över/var Gllfreds med min insats som friGdsarbetare”.

Temat för den andra cirkeln blev inkludering. DeRa tema föreslogs av Nod Småland uGfrån bakgrunden av aR Sverige under hösten M[CT tog emot CUM [[[ människor på flykt och aR deRa flykGngmoRagande påverkade arbetet i den frivilliga friGdssektorn. Nod Småland ville skapa reflekGon kring eR intryck som fanns i verksamheten, nämligen aR Gdigare akGva (”svenska”) brukare valde bort de öppna friGdsverksamheterna när dessa öppnades för nyanlända ungdomar. Oberoende av flykGngmoRagandet har of-fentliga verksamheter – och särskilt utbildning – börjat använda ordet ”inkludering” istället för ordet ”integraGon” (Nilholm M[[U). Dessa begrepps innebörder och gränser är dock inte klargjorda, och även innebörden av övergången från det ena förhållnings-säRet Gll det andra är oklar (Hilt M[CU; Nilholm M[[U). Det som bland andra PeRersson Svenneke och Havström (M[[X) menar är kärnan i friGdsledares yrkesutövning – aR skapa eR självständigt men produkGvt och gemensamt socialt handlande – kan emel-lerGd uppfaRas som en modell för vad inkludering sygar Gll. FriGdsledares erfarenheter av siR arbete framstår därför som eR område som lämpar sig väl för aR diskutera kludering som förhållningssäR och metod. FriGdsledarna i den andra cirkeln fick in-strukGonen aR skriva beräRelser som passar under rubriken ”Vara Gll för alla”. Den tredje cirkeln användes för aR fördjupa något som först kom upp i den första cir-keln. BeräRelse C:M (se nedan) handlar om en gång då en gårdsbesökare tog Gllfället aR prata ut med en friGdsledare. I diskussionen av denna beräRelse kom det fram aR denna kontakt blev en vändpunkt både i friGdsledarens och ungdomens relaGonsbyg-gande och i ungdomens livshistoria. En fråga som väckte engagemang men som var svår aR besvara var: Vad hade hänt ifall beräRelsen istället hade handlat om vad det var som friGdsledaren gjorde när han lyssnade som fick ungdomen aR öppna upp? Pedagogen Kent Adelmann (M[[n) skriver om lyssnande både som en grundläggande del av vår språkförmåga och som en färdighet som går aR lära och förbäRra genom övning. Skillnaden mellan aR höra och aR lyssna är aR det senare förutsäRer aR fler

(16)

13

sinnen än hörseln akGveras. Lyssnande omfaRar inte bara moRagande av budskap utan också understödjande intervenGoner såsom frågor, sammanfaRningar och aR ge för-slag på tolkningar (Crafoord CnZX; Portelli CnnX). Kompetens i aR lyssna är något som friGdsledare delar med andra yrken – Gll exempel lärare, kuratorer och vårdpersonal. Delar av vad det innebär aR lyssna är gemensamma för dessa och andra yrken, men lyssnandet formas också av det specifika i varje yrkesprakGk. InstrukGonen Gll den tredje cirkeln blev aR göra beräRelser av minnen som passar under rubriken ”FriGdsle-daren lyssnar”.

Fri8dens arbetare

BeräRelse 2:2

Eger aR ha hag eR halvår långt helvete bestämde personalgruppen aR något måste göras inför den kommande sommaren.

KRISMÖTE!

– Vi stänger ner gården en period!

– Om det ska vara samma skit den här sommaren så söker jag eR annat jobb! – Vafan ska vi göra nu?

Alla instanser i Jönköpings kommun var där och även en del av civilsamhället. Kultur och friGd, polisen, socialtjänsten, lokala fotbollsföreningen, kyrkans personal, moskéns personal, bostadsbolaget och skolpersonal.

Det kom fram aR eR treˆotal ungdomar var arga på myndighetspersoner och det ledde Gll Cn brända bilar och cirka hundra krossade rutor på bara en månad.

Många samtal fördes med områdets så kallade ”stjärnor”. De ville inte prata med vuxna i området om läget och varför de började med det destrukGva beteendet.

Många kom Gll arbetsplatsen med en klump i magen så stor aR den nästan gick aR se, i alla fall för dem som stod nära.

Vi måste sysselsäRa våra ungdomar på något säR tyckte någon.

Det blev starten för eR stort projekt som lever vidare varje sommar och som syssel-säRer mellan tjugo och treˆo tonåringar, killar och tjejer.

Kriterierna är enkla. Sköt dig under eR år så får du eventuellt jobb på sommaren med en bra kollekGvavtalsenlig lön.

M[CT var eR år som förhoppningsvis är eR minne bloR, och varje år som har passerat sedan dess har vuxna på området varit stolta och nöjda för aR destrukGva beteenden inte har visat sig … Än så länge i alla fall.

BeräRelse 2:/

En kväll på ungdomsgården kom det fram en tjej Gll mig och frågade: ”Har du känt dig ensam någon gång?”

(17)

14

Vi saRe oss ner och hon fick prata om hur hon kände sig. Hon började beräRa aR hon kände sig värdelös och misslyckad. I skolan har hon inte hag en bra relaGon med någon vän, medan alla andra runt henne har flera vänner som de kan umgås med.

Men det verkar inte så enkelt, det finns inget som garanterar mig aR få vänner. Hon tycker om aR vara i naturen. Långa promenader, fika. Hon är social och vill hjälpa andra så goR det går.

Hon upptäckte ungdomsgården där hon tänkte aR man skulle göra eR försök. TiRade in för aR se vad som fanns aR göra på gården.

I början stannade hon någon Gmme, men eger som Gden gick blev det fler besök och hon trivdes mer och mer.

Hon upptäckte aR personalen var med på schack, biljard, bordtennis, grillning och saR och småpratade med andra besökare.

Så hon bestämde sig för aR gå fram Gll mig och fråga: ”Har du känt dig ensam …”

BeräRelse 2:5

FriGdsledarna var på väg Gll mötet med rektorn och lärarna. Skulle de få med sig skolan på aR ge de tre pojkarna ledigt för aR åka på en utbytesresa Gll Italien var de tvungna aR agera försvarsadvokater. Pojkarna dolde inte sina högerextrema åsikter. De klist-rade hakkorsklistermärken på dörrar och skåp och ristade hakkors på de slitna bänkarna utanför klassrummen. Skolan var för Gllfället förlagd i baracker i väntan på aR den nya skolan ska bli färdig. Pojkarna hade redan några gånger tagit sig in i den nästan färdiga skolan och klistrat upp klistermärken från NaGonalsocialisGsk front och Nordisk ung-dom.

FriGdsledarna kom in på den nybyggda rektorsexpediGonen som låg i eR eget litet hus. De saRe sig vid det ovala konferensbordet med utsikt över den nya skolan som snart skulle vara färdig. Innan alla hann hälsa på varandra så hade den ena läraren re-dan gjort klart sin ståndpunkt angående de där jäkla skitungarna och friGdsledarna in-såg aR det skulle bli tuŠ aR få med pojkarna på resan. FriGdsledarna började med aR förklara aR det inte handlade om någon ren nöjestripp Det var eR utbyte mellan Italien, Luxemburg, Rumänien, Frankrike och Sverige, utbytet gick ut på aR lära sig om aR vara volontär i Europa. FriGdsledarna saR tysta medans lärarna och rektorn gick igenom grej eger grej som borde diskvalificera pojkarna från aR åka. Det bästa argumentet mot resan tyckte engelskläraren aR hen hade. Om man nu ska åka på eR utbyte i Italien där ungdomarna ska jobba med aR bland annat göra en film om aR vara volontär, då kanske det inte är lämpligt aR vara underkänd i engelska. FriGdsledarna GRade på de nyinköpta kaffemuggarna, tog eR beR i mackan och funderade på hur de skulle få skolan aR se saken på eR annat säR.

Tankarna var lika mulna som regnvädret utanför fönstret. Till slut började den ena friGdsledaren förklara aR man ville ha med pojkarna på resan, inte som en belöning utan som en utbildning. Pojkarna tycktes spela eR spel med skolan. De hade en roll aR leva upp Gll och inte en poliGsk övertygelse. På friGdsgården var pojkarna allGd trevliga och kom det någon ny besökare tog de hand om dem på eR bra säR oavseR etnicitet

(18)

15

på de nya besökarna. De testade oga personalen på friGdsgården med olika tankar och påståenden men de ställde allGd upp på en diskussion om vad de hävt ur sig. Målet nu var aR få med skolan på aR det inte var några rikGga nazister som skulle få åka. Det regnade på där ute och inne var stämningen lika dyster. Plötsligt kom engelskläraren på en idé som kanske skulle stänga dörren för pojkarna. Om lärarna fick ställa eR krav på en motprestaGon så skulle de gå med på aR släppa pojkarna de Go dagar det gällde. Pojkarna skulle säkert säga nej och då var det ju pojkarna själva som seR Gll aR inte åka. Uppgigen var aR redovisa resan med filmen som skulle göras och bilder de skulle ta på engelska, inför hela skolan i aulan och det skulle ta CT–M[ minuter exklusive Gden för filmen. Skolledningen köpte argumenten aR det inte var en nöjesresa utan det skulle jobbas hårt. FriGdsledarna hade visat schemat som skulle gälla under resan.

Steg eR var klart. Nu skulle pojkarna övertalas aR godkänna uppgigen och sedan skulle föräldrar och kommunledningen godkänna resan också. Del eR var i alla fall i hamn och friGdsledarna började återigen känna sig opGmisGska över aR resan skulle bli av.

BeräRelse 2:-

De siRer i soffan på gården. Tjejerna är inlindade i filtar och håller om varsin kudde. De småpratar och har telefonen fastklistrad i ena handen. Då och då GRar de ner för aR hela Gden hålla sig uppdaterade för vad som händer i deras värld.

Plötsligt säger Dani: – Nu är det problem.

Alla undrar så klart vad hennes mobil skrikit ut för meddelande. – Erik skriver aR jag snackat skit om hans tjej, mumlar Dani. – Va! säger tjejerna i en mun. Du är ju kompis med henne! – Ja, jag skrev aR jag tyckte hon va fin.

– Är Erik förbannad på dig nu? säger Petra skrämt. – Ja, på oss allihop, han är på väg hit.

FriGdsledaren känner aR en orolig stämning infinner sig, nästa sekund ser hon Erik utanför komma med bestämda steg, eR ilsket uRryck och med svarta ögon. Eger ho-nom följer en svans av nyfikna ungdomar som vädrar bråk.

Flickorna i soffan kikar ut genom gardinen och frågar oroligt: – Vad ska vi göra han kommer slå ihjäl oss.

– ANNA, vad ska vi göra? Släpp inte in dom, snälla.

Anna hade bara sekunder på sig aR hiRa någon lösning. Hon släppte in flickorna i dansrummet sekunden senare dundrar Erik in och vrålar:

– VAR ÄR HON? JAG SKA DÖDA DEN JÄVLA HORAN! Anna ställer sig lugnt framför honom och ställer frågan: – Vad har hänt?

Runt om dem sluter följarna upp i en ring, spänd förväntan känns i lugen. Vad ska Anna göra? Vad ska Erik göra?

(19)

16

– Vad har hänt? Erik hasplar ursinnigt ur sig aR Dani snackat skit om hans tjej. Under Gden väntar tjejerna i dansrummet, hoten och ilskan i entrén Gll friGdsgården gick nästan aR ta på.

Anna lyssnar på historierna utan aR kommentera. Hon känner aR hon börjar få grepp om vad som hänt. En snabb blick över ryggen och hon ser kollegan i bakgrunden, med ögonen skickar hon eR tyst meddelande som säger aR hon har läget under kontroll.

Anna GRar i ögonen på Erik. När hon ser aR hon får kontakt frågar hon den adrenal-insGnna grabben om han vill prata med Dani.

– Ja för helvete, hon ska passa sig jävligt noga!

Anna lämnar gruppen för aR gå in i dansrummet där de rädda flickorna väntar. Hon frågar Dani om hon kan tänka sig aR höra vad Erik har aR säga?

– Det blir bara du och jag och Erik, jag leder samtalet. Kan du tänka dig det? Dani tvekar en stund och svarar:

– Ja, ifall du är med.

I entrén har stämningen lugnat sig något. Alla undrar vad Eriks nästa steg blir. Anna kommer ut, fokuserar lugnt på Erik och nonchalerar hejarklacken.

– Dani går med på aR prata med dig.

De gick in i dansrummet passerade de oroliga tjejerna, tog med sig Dani och fortsaRe in i köket …

BeräRelse 2:b

Det är fredagskväll. En stark dog av cigareRrök. Lysrörslampor som lyser upp de kala väggarna och godispappret som ligger slängt på golvet. FriGdsgården har varit öppen i två Gmmar.

– HORA OCKSÅ!

Någon förlorar i playstaGonsrummet.

Fem ungdomar spelar pingis, men låter som om de är minst tjugo stycken. En vild diskussion om en nätserve har stoppat matchen. ER plastracket far i väg in i kafédelen.

– Vi spelar om bollen!

– Nej! Det var inte nät! Du borde skaffa dig glasögon din bög!

En ungdom pantar och lånar musikspelaren. Hen rullar i väg den och placerar den vid en soffgrupp där det siRer Go andra ungdomar och två friGdsledare.

– YEY! Nu kanske det blir lite fredagsfeeling, säger en av friGdsledarna.

Ungdomen som lånat musikspelaren GRar upp från mobilen och småler när musiken strömmar ut från högtalaren.

– Dunk, dunk, FUCK THE POLICE! ljuder ut från högtalaren. – Kan du vara snäll och sänka några snäpp bara?

Hen sänker.

– Varför är det aldrig några tjejer här nuförGden? säger en av ungdomarna i soffan rakt ut.

– Ja, varför är det inte det? säger en av friGdsledarna i soffan och slår ut med ar-marna.

(20)

17

– De kanske kommer om vi spelar bäRre musik, svarar den andra friGdsledaren.

BeräRelse 2:•

FriGdsledarna står och pratar i air hockey-rummet. De diskuterar om det är dags aR ta tag i flyRen av graffiˆväggen. När friGdsledarna ska suga tag i en av de fyra skivorna (som mäter CM[ gånger MS[ cenGmeter) kommer Bengan in i rummet. Han fäller en kommentar kring aR friGdsledarna inte orkar så stora skivor, och så frågar han:

– Vad ska ni göra?

FriGdsledarna förklarar aR de ska flyRa upp graffiˆ-väggen Gll Caféet. – Coolt, kan bli snyggt, svarar Bengan.

Han vänder sig om och tar tag i en skiva helt själv. Skivan ser ut aR vara gjord av lug när han bär den upp för trapporna in Gll Caféet. SamGdigt frågar en av friGdsledarna om det fungerar för honom.

– Vad tror du? svarar Bengan med eR stort leende. Klart jag fixar aR bära den här dit upp.

Verktygen är redan på plats. Skruvdragare, bits, mollyplugg, borr, penna och så vi-dare. Nu börjar även polarna dra i Bengan och frågar om han ska med ut. Men Bengan förklarar aR han ska vara med och fixa Gll graffiˆväggen på räR plats.

Polarna frågar vad han får för aR han hjälper Gll. Bengan svarar aR han inte vet. Fri-Gdsledarna säger aR han kanske får något, utöver kunskap, med eR litet blinkande.

Delar av personalen håller skivan på plats. Bengan frågar om han ska markera alla sex hålen. En av friGdsledarna säger aR det vore jäRebra om han kan det! Då markerar han alla sex hålen i gipsväggen. Däreger flyRar personalen skivan lite längre bort i kaféet och lutar den mot väggen, så den inte är i vägen.

Nu hjälps alla åt aR leta eger markeringarna i gipsväggen som visar var de ska borra. Nu äntligen är det dags aR börja borra i gipsväggen. Bengan frågar en av personalen om han kan borra några hål. Självklart svarar en av friGdsledarna.

När borrningen är klar i gipsväggen, mollyhylsan på plats i hålet, är det dags aR fixera skivans borrhål mot mollyhylsorna i väggen. Bengan och en av friGdsledarna byts om aR skruva i skruvarna.

Helt plötsligt dyker de upp igen, polarna, och undrar hur länge han ska hålla på med det där. Han svarar aR han inte vet, men aR han tycker aR det är kul. När alla sex skru-varna är ditsaRa och skivan är på plats, tar de eR steg Gllbaka, GRar på mästerverket och får med skapelsen i helheten i Caféet.

FriGdsledaren förklarar aR den första skivan nu är på plats och aR den ogast är svår-ast aR göra.

– Nu kommer de andra aR flyga upp! – Säkert! svarar Bengan Gllbaka.

– Får jag något förutom kunskap, säger han och förställer sin röst. FriGdsledaren säger aR han får en glass per skiva.

(21)

18 BeräRelse 2:3

Den här dagen var en lite speciell dag för honom, ny på jobbet och nyinflyRad i staden. Han hade jobbat som friGdsledare eR tag nu på sin nya ort och han trivdes bra med det, fast i dag infann sig en något annorlunda känsla. Det var dags för eR populärt musikar-rangemang i staden som pågår varje torsdag i juli och i dag var det dags för hans ”bi-drag” aR ta plats på den gamla scenbyggnaden i Stadsparken. Han hade bokat en arGst som han kände mycket väl och just därför kändes det kanske lite extra pirrigt. Vad skulle publiken tycka? Skulle han ens dyka upp?

Orsaken Gll hans oro var aR de spelat i samma band eR tag och han kände Gll arGs-tens ”problem” med aR hålla koll på Gder och tåg. När de var ute och spelade fixade allGd någon annan i bandet arGstens biljeR, eller såg Gll aR han blev hämtad.

Det blev en lång väntan på aR hans vän skulle höra av sig och tala om aR allt gick som det skulle. Förmiddagen på ungdomsgården bestod i förberedelser för kvällens evene-mang men också lite utomhusakGviteter för ungdomarna den här soliga dagen. Då ringer äntligen telefonen:

– Hej, det är Robert. Jag var tvungen aR jobba lite på förmiddagen men nu siRer jag på tåget.

Skönt, nu är han i alla fall på väg. Han kände sig redan lite lugnare. Det hade redan blivit egermiddag och det var dags aR rigga scen med ljud, ljus och backline. Allt flöt på bra, vädret var fint och det såg ut aR bli en fin kväll. Första bandet som var eR lokalt rockband hade kommit och sedan dök musikerna i Roberts band upp i sin hyrda turné-buss. Nu är det ju bara honom vi väntar på.

Telefonen ringer igen.

– Tjena, vad har du för portkod? Stor läRnad.

– Men varför är du hemma hos mig? Det börjar bli dags för soundcheck, svarade friGdsledaren.

– Jag måste låna en symaskin, ena ärmen på min jeansjacka håller på aR trilla av. Har du en sån?

– Nä, jag äger ingen symaskin, men det kan vi säkert lösa senare. Jag kommer och möter dig så går vi ner hit, det är bara några hundra meter bort.

Vara 8ll för alla

BeräRelse /:2

Det är egermiddag på friGdsgården och det har bara varit öppet i ungefär tjugo minu-ter, men många ungdomar har redan dykt upp.

Ute är det ruggigt och snömodd så ungdomarna är blöta. Det har varit kass mat i skolan så de flesta vill köpa frallor. Några vill spela biljard och frågar friGdsledaren P om han vill vara med (han är grym på biljard och lämnar ut Gps ibland).

(22)

19

– Ja, jag kan vara med och spela, säger friGdsledaren, men först måste jag säRa på en film åt Kajsa och Lisa.

– Men det kan jag göra! ropar friGdsledaren U.

FriGdsledaren M står forQarande i köket och brer osQrallor för fullt.

Det smäller Gll högt när de börjar spela biljard. När friGdsledaren U kommer in i film-rummet står eR gäng tjejer där och ska välja film.

Det tar en stund innan de bestämt sig. När de gjort det, dyker några killar upp och säger aR den filmen suger! Ny diskussion om val av film. Till slut säger friGdsledare U aR nu blir det den filmen tjejerna valde från början. Punkt slut.

Killarna mumlar något om aR den är ju skitdålig, men de säRer sig ändå i sofforna för aR GRa.

Precis när friGdsledare U går ut ur filmrummet öppnar sig hissdörren längst bort i hallen. Ut kör Emma snabbt. Det blir hej hej och kram innan hon far vidare Gll de andra friGdsledarna för samma sak. Det blir blöta spår på golvet eger hjulen på hennes rull-stol. Jäkla väder ute!

Nu vill hon spela kort så friGdsledaren U hämtar kortleken. Det blir Skitgubbe och då vill Hampus också vara med.

Några frågar om de får gå ner och spela pingis, de är fyra stycken så någon av friGds-ledarna måste hänga med. FriGdsledaren M är för Gllfället klar i köket så hon följer med.

Ungdomarna fortsäRer aR strömma in. Alla blöta skor gör lugen på friGdsgården fuk-Gg och kvalmig. Är verkligen fläktarna på?

Plötsligt far en av tjejerna ilsket ut från filmrummet och säger aR det inte går aR kolla på filmen för killarna bara pratar och klagar. FriGdsledare P säger då aR han spelar bil-jard klart och följer med in dit för aR vara med.

Det är nu friGdsledare U och Emma som siRer kvar och spelar kort. Hampus förlorade några gånger och blev sur och stack. Emma frågar några andra om de vill vara med, men de har inte lust just nu.

FriGdsledare U får hela Gden gå ifrån kortspelet när andra ungdomar också vill ha hjälp med något, eller för aR ta betalt i kiosken.

Emma far hela Gden eger. Hon vill så klart spela igen, inte siRa där själv. Hon kollar lite på TV, det är Farmen. Hon ropar eger en stund på friGdsledaren U om hon inte är klar med aR torka golvet.

– Du får lugna dig en stund nu, ropar friGdsledare U Gllbaka. Måste torka upp det värsta slabbet eger alla blöta skor.

FriGdsledare P kommer ut från filmen och när Emma ser det kör hon direkt eger honom och frågar om han kan spela kort med henne nu.

FriGdsledare U är klar med golvet. Då kommer Kalle och vill ha nya baRerier Gll spel-konsolerna. Och så rullar det på hela kvällen … man ska ju vara Gll för alla.

BeräRelse /:/

Fredagskväll. På programmet står frågesportstävling och pizza. Ungdomarna kommer framåt halvsju och frågar om kvällens tävling.

(23)

20 – Hur många? Är man i lag?

Svarar aR vi säger Gll när man ska anmäla sig. Lokalen fylls med ungdomar. Vi kör igång med tävlingen. Pizzan blir belöningen när tävlingen är avklarad.

Det kommer eR gäng äldre ”gamla gårds-ungdomar” som vill snacka lite och ta en kopp kaffe. Nu börjar kvällen närma sig Go-Gden.

Det är då det händer. ER tjugotal ungdomar kommer in. De ska ha vaRen, te, kaffe med socker. ”Finns det någon graGskaka kanske?” ”Vi vill kolla på film!” Gården fylls med liv, stoj, prat och sveˆga ungdomar. Ljudnivån höjs med hundra procent och de yngre gårdsbesökarna börjar gå hem.

Eger en stund kommer han in. Står och GRar. Ska hämta sin ungdom. – Vad händer här? Hörde aR det var stökigt på gården …

BeräRelse /:5

AR besöka högstadieskolorna i Ljungby kommun är mycket givande både för oss friGds-ledare och för ungdomarna vi träffar. Vi finns där som en förebild. Vi skapar också band mellan ungdomarna.

Vid våra besök möts vi oga av ungdomar som vi är bekanta med. Men vi ser också dem som gärna siRer för sig själva. Egersom vårt yrke bland annat handlar om aR se alla uppmärksammar vi också dem. Det kan räcka med en blick, eR leende, en nickning eller eR hej.

Vid eR Gllfälle möRe vi en pojke i en av skolans korridorer. Han saR på rast och sGr-rade in i en datorskärm, som en typ av robot. Det var svårt aR få kontakt med honom då han var så fokuserad på skärmen. Ledarna hälsade och frågade vad han gjorde men de fick ingen respons. Egersom vi var väl bekanta med killen och visste aR han hade det kämpigt både i skolan och hemma ville vi aR han skulle GRa upp från skärmen och se aR vi fanns där. Pojken hade under en Gd skapat en närmare relaGon med en av oss ledare. Denna ledare bestämde sig för aR säRa sig bredvid pojken. Den andra ledaren fortsaRe mot skolans kafeteria. Där var det fullt med ungdomar.

Killen brukade oga besöka friGdsgården och hade en posiGv inställning Gll aR vi var och besökte honom och andra ungdomar på skolan. Det var på friGdsgåden som han hade fåR en relaGon Gll oss ledare. Pojken och ledaren började prata och ledaren kände aR pojken uppskaRade dennes närvaro.

Genom deRa lilla möte lyckades ledaren stärka pojken.

BeräRelse /:-

Det började bli sommar. På friGdsgården var det snart dags för den årliga Lisebergsre-san. Ungdomarnas frågor om när de kunde börja anmäla sig och vad det skulle kosta kom allt ogare.

(24)

21

Eger eR par veckor saR affischen uppe och många var snabba på aR anmäla sig. Frå-gor om pris och annat kom Gll friGdsledarna, och vissa fråFrå-gor handlade om aR det kos-tade för mycket pengar.

FriGdsledaren och hans kollegor sökte möjligheter för aR få ner priset på resan. De kände Gll en sGgelse som fanns på orten, en före deRa kollega saR med där. De kollade med rektorn på ortens skola, liksom med sin egen chef, om någon av dem kunde gå in med en summa. Bidragen räckte för aR betala för bussarna, ungdomarna skulle bara behöva betala för sina åkpass och för mat. Även deRa var för mycket för en del av sko-lans elever.

Det var då friGdsledarna kom i kontakt med majblomman, via skolsköterskan. Där kunde alla som behövde det söka pengar för de resterande kostnaderna.

De följande veckornas arbete bestod i aR hjälpa dessa ungdomar aR fylla i blanket-terna. DeRa tog eR tag då det var många som ville söka. Många av eleverna på skolan var nya i Sverige. BlankeRerna var svåra aR förstå.

När alla ansökningar var färdiga och inskickade var det bara aR vänta. Under Gden fylldes platserna Gll resan upp. FriGdsledarna bestämde sig för aR reservera platser åt de ungdomar som väntade på beslut från majblomman.

Eger eR par dagar kom beslutet – alla som sökt hade fåR pengar! Glädjen var stor. YRerligare eR par dagar senare var platserna slut och snart bar det av. När dagen kom var alla ungdomarna upprymda och förväntansfulla. Många av dem som sökt och kämpat för aR få följa med hade aldrig varit på en sådan här resa, eller ens på eR nö-jesfält.

Innan avfärden samlades alla utanför de två bussarna som skulle ta dem Gll deras desGnaGon för aR ta eR kort. DeRa kort Gllsammans med en kort beskrivning av allt som hänt och hälsning hamnade på friGdsgårdens hemsida. Ungdomarnas familjer och andra i deras närhet kunde läsa om och dela glädjen av deRa äventyr.

Bilden och historien visar på en stor glädje hos många av ungdomarna och även en stolthet hos friGdsledarna för aR de kunnat få med sig så många på en sådan här fan-tasGsk resa.

BeräRelse /:b

Som vanligt var det kö utanför när friGdsledaren öppnade dörren Gll friGdsgården. Alla trängdes för aR så fort som möjligt få göra sin entré. Bakom gänget stod en tjej i vit täckjacka. FriGdsledaren visste aR denna tjej hag det svårt en Gd. Hon såg ensam ut där hon stod en bit bakom de andra. Hennes steg var tunga på väg mot ingången. FriGdsle-daren fick en känsla av aR något kommer aR hända.

Ungdomarna var igång med sina akGviteter. FriGdsledaren skulle precis säRa sig ned och dra eR parG Skitgubbe med eR gäng när flickan kommer smygande. Tjejen i täck-jackan ställer sig nära friGdsledaren och säger tyst:

– Kan jag få snacka med dig?

De går Gll köket där de kan prata ostört fastän friGdsledaren är Gllgänglig. Hårt och bestämt säger flickan:

(25)

22 – Jag tänker inte gå hem mer!

FriGdsledaren samtalar med flickan om huruvida hon är säker, och om hon vet vad det innebär. Flickan ger friGdsledaren sin beräRelse om varför hon har tagit eR drasGskt beslut. De andra ungdomarna kommer och vill få köpa godis. De pockar på friGdsleda-rens uppmärksamhet. FriGdsledafriGdsleda-rens kollega kommer också och undrar vad det är som händer.

Med flickans Gllåtelse förklarar friGdsledaren vad som har hänt. Kollegan säger aR det är okej, hon tar hand om de andra så aR friGdsledaren kan jobba vidare i lugn och ro. FriGdsledaren frågar flickan om hon kan vänta Gll nästa dag med siR beslut och fak-Gskt sova hemma i naR. Men flickan är besluten, och deklarerar tydligt aR det tänker hon inte göra.

FriGdsledaren och flickan går upp på gårdens personalkontor och får flickans Gllåtelse aR ringa hennes vårdnadshavare. Flickans mamma vill inte ha hem henne och eger av-slutat samtal ringer friGdsledaren sociala beredskapsjouren. Eger eR långt samtal med-delar de aR även de ska ringa vårdnadshavaren och sedan återkomma.

Eger en stund ringer sociala beredskapsjouren Gllbaka. De undrar om flickan eller friGdsledaren har någon idé om var flickan kan sova Gll morgondagen. Flickan väljer då sin bästa vän. Flickan och friGdsledaren pratar med vännen och hennes vårdnadsha-vare. Det är okej med föräldrarna, de säger aR de kommer för aR hämta flickan på fri-Gdsgården. Nya samtal med flickans mamma och med jouren. FriGdsledaren och flickan bestämmer aR de ska höras lite senare under kvällen för aR kolla läget.

Senare ringer flickan och beräRar aR de har hag samtal hemma hos henne. Både hennes mamma och vännens föräldrar var där och de beslutade Gllsammans aR flickan skulle bo hemma hos vännen eR tag för aR lugna ned det infekterade läget. Både flickan och mamman var nöjda med deRa arrangemang.

För friGdsledaren fortsaRe kvällen som vilken gårdskväll som helst. Kortspelsgänget gav åter frågan om hon skulle vara med på Skitgubbe. Allt pågick som om ingenGng hade hänt.

BeräRelse /:•

Skolgården vimlade av ungdomar. Många väntade på aR bussarna Gll den årliga skolav-slutningensresan Gll Liseberg skulle komma.

Den unga killen kom fram Gll henne och vigade med det vita kuvertet. Hon kände hur hon blev lite nervös. Hade det gåR? Hade de nåR målet de hade saR upp?

Från början hade det varit eR mål som mest hon hade velat nå, men för aR nå dit hade hon vetat från början aR killen var tvungen aR hoppa på tåget och göra det stora jobbet.

Det var svårt aR avgöra om han var nöjd, glad, stolt eller besviken och arg. Hans an-sikte avslöjade ingenGng.

– Graˆs Gll aR du slutar nian i dag, sade hon och sträckte fram handen.

Hon ville fråga om resultatet i kuvertet, men ville samGdigt aR det skulle komma från honom, aR han skulle beräRa själv.

(26)

23

– Tack, sade han så där lagom coolt som sextonåriga killar kan göra, utan aR visa för mycket känslor.

Han vigade med kuvertet och flinade lite. – Vill du se?

– Ja det vill jag ju gärna, svarade hon. Om jag får.

Han lämnade över kuvertet och hon öppnade det och tog ut betyget. ER ögonblick senare kunde hon konstatera aR målet var nåR. Alla betyg var godkända.

Hon kunde också se hans glädje, och stoltheten gick inte aR ta miste på. Då tog hon fram eR hopvikt papper ur sin bakficka, visade det och sade: – Kommer du ihåg den här som vi skrev för nästan två år sedan?

På pappret stod två frågor: ”Vad vill du med skolan?” och ”Vad är diR mål?” De hade skrivit sina namn och svaren på frågorna under respekGve namn. Under hans namn stod det: ”Jag bryr mig inte”. Under hennes namn stod det: ”AR du ska vara stolt över diR arbete och ha betyg när du slutar n:an”.

Vägen Gll målet hade varit krokig och slirig, mycket jobb och slit hade krävts från båda, på olika säR, men när han gav henne en stor kram och sade: ”Tack för hjälpen” kände hon aR det var värt varje sekund.

BeräRelse /:3

Första dagen som friGdsledaren började som skolfriGdsledare såg han en stor, musku-lös kille som saR i uppehållsrummet och GRade på sin dator hela dagen. Det visade sig aR han såg på MMA och kickboxning. FriGdsledaren fick höra aR killen inte gick på några lekGoner alls, utan bara var i skolan för aR komma åt Internet som han saknade hemma. Eger några dagar gick friGdsledaren fram Gll grabben och sade Gll honom aR han ville prata lite med honom inne på kontoret.

De gick Gll kontoret och pratade lite. Där började deras resa Gllsammans.

De få dagar R var i skolan kom han allGd ner och pratade lite. Eger en Gd kom han mer och mer.

R beräRade aR han inte behövde gå i skolan för han skulle tjäna miljoner på aR bli MMA-proffs. Eger en Gd beräRade han om familjen, flykten Gll Sverige från Tjetjenien och om hur det var aR vara tjetjen i Sverige.

Varje gång de pratade flikade friGdsledaren in aR skolan var betydelsefull för killen om han skulle kunna läsa kontrakt, räkna pengarna han skulle tjäna som proffs och för aR ha koll på siR eget liv. Det var många tuffa diskussioner.

När R slutade skolan hade han inte eR enda godkänt betyg aR söka vidare på. Istället för aR gå i skolan hade han tränat styrka, kondiGon och kickboxning samt MMA – fem, sex Gmmar om dagen sju dagar i veckan.

Eger några års tjat om utbildning hjälpte friGdsledaren honom in på LivssGl Krono-berg, som är en skola för ungdomar med speciella behov. Där lärde han sig läsa och skriva. De hjälpte honom också aR ta siR körkort.

Några månader senare skrev R in sig på Lernia med billackering som mål. När han kom ut eger aR ha varit och skrivit in sig ringde han Gll friGdsledaren och sa aR det var

(27)

24

hans djävla fel. Det enda som friGdsledaren gjorde var aR berömma honom och säga aR jag har nog saR något litet frö i hjärnan på dig.

När R var klar aR börja prakGsera så hjälpte friGdsledaren honom med den första prakGkplatsen, men den andra ordnade R själv.

Båda prakGkerna fungerade utmärkt och den C november M[CX fick han fast anställ-ning på Växjö billackering.

Det har varit många diskussioner med denna grabb och fruktansvärt mycket skäll på honom. Har man en bra relaGon med ungdomarna kan man skälla på dem, men man får aldrig glömma aR ge mer beröm än skäll.

FriGdsledaren är en av de få som kan gå fram Gll R när han är rikGgt arg. Det har hänt eR flertal gånger när han varit inblandad i bråk. Man ska veta aR denna kille ringde man när man ville ha hjälp i eR slagsmål, och han kom allGd. FriGdsledaren har vid eR flertal Gllfällen gåR fram Gll honom när ingen annan vågat och sagt Gll honom aR gå hem. DeRa har han allGd gjort och han har allGd kommit och beR om ursäkt för aR han har beteR sig dumt.

FriGdsledaren vet aR om han skulle behöva någon slags hjälp när som helst på dygnet så skulle R stå där.

En fantasGsk relaGon som det ligger mycket jobb bakom, och som tagit fem år aR bygga.

BeräRelse /:6

Det anordnas olika akGviteter på friGdsgården över sommaren. En av akGviteterna är aR vi hyr utomhusbadet vissa kvällar och kör kvällsbad. Även dem som inte är så dukGga på aR simma får hänga med, bara de talar om det. (Vi har ganska bra koll på vilka som kan simma och inte.)

En vardagskväll i juni kom en ny kille Gll gården med sin bror och de vill med Gll badet. (Storebror kände vi sedan Gdigare, men inte lillebror.) FriGdsgårdens tre friGdsledare och eR tjugotal ungdomar, både killar och tjejer, gick ner Gll badet. En badvakt var in-hyrd. En av friGdsledarna fick veta aR lillebror inte kunde simma, men aR det var en dröm han hade.

FriGdsledaren tog chansen aR lära känna killen, men också aR få använda sina kun-skaper som simlärare. (FriGdsledaren hade arbetat som simlärare flera år innan hon utbildade sig Gll friGdsledare.) Hon var tydlig med vilken del av bassängen han boRnade i. Först tränade de bentag. Eger mycket skraR och stor envishet från både friGdsledaren och killen vågade han släppa taget och simma några tag själv. Glädjen från ungdomen var svår aR överträffa.

Egeråt fick friGdsledaren eR ”tack för aR du lärde mig simma”, som finns kvar i hen-nes hjärta och allGd kommer aR göra det.

(28)

25

Fri8dsledarens lyssnande

BeräRelse 5:2

ER ganska stökigt gäng killar och tjejer i åldern CS Gll CU år var utåtagerande och de-strukGva, både mot sig själva, andra ungdomar och personalen. I gruppen finns det en ledare som ser Gll aR gruppen håller ihop och samGdigt uppräRhåller den tråkiga och ibland kaxiga aˆtyden mot allt och alla. Bland annat på grund av den tråkiga stäm-ningen krävdes det förstärkning i personalgruppen.

Den nye friGdsledaren kände inte ungdomarna och hade heller inga föruQaRade tan-kar kring någon av dem. Ganska snart började den nye friGdsledaren ställa krav på aR ungdomarna följde de gemensamma reglerna – eller föreslog nya. Varje dag möRe fri-Gdsledaren ungdomarna med eR leende och välkomnande ord. Men han stod på sig vad gäller bemötandet och ordningen. Ungdomarna gjorde allt för aR visa siR missnöje med sin nya friGdsledare. Till de andra ledarna sade de aR han är den tråkigaste djävla gubbe som finns. ”Allt var bäRre innan han kom.”

Eger någon vecka började det hända något med gruppen. Det verkade som om de inte störde sig på friGdsledaren längre. Det blev mer okej aR snacka med honom eller be honom om hjälp.

En kväll står friGdsledaren vid kioskdisken när den så kallade ledaren tar platsen vid hans sida. Ledaren står tyst och ser lite fundersam ut, men så tar han yRerligare eR litet steg närmare och petar Gll friGdsledaren försikGgt. Ledaren säger:

– Min morfar tog livet av sig. – Så tråkigt. Saknar du honom?

– Nej, han slog min mormor så han kunde ha det.

BeräRelse 5:/

Lokalen kändes färdig aR öppnas upp för en ny kväll på friGdsgården.

FriGdsledaren stod och blickade ut genom entrédörren när han vred om låskolven i entrédörren i den lilla slussen in Gll friGdsgården.

En känsla av förväntningar inför kvällen for genom kroppen som eR rus: Vem, vilka och hur många kommer det idag, tänkte friGdsledaren.

FriGdsledaren hann inte ta sig igenom den röda hallen innan de första besökarna ryckte upp dörren Gll friGdsgården.

Han vänder sig om och möter sju andfådda ungdomar i tolvårsåldern.

– Hej på er! Har ni hag en bra dag? frågar han friR ut i lugen, riktat Gll ungdomarna som tränger sig in i den röda hallen.

I eR virrvarr av händer, föRer och armar samt ben kränger de av sig yRerkläder och skor.

References

Related documents

Jag har ofta föreställt mig det ögonblick då jag skriver förordet som något speciellt, som det sista jag gör med avhandlingen. Mycket riktigt känns det nu bra att

För att en effektiv och samplanerad information om grundvux inom kommunen skall vara möjlig krävs det att alla inom kommunen som till någon del är berörda av och ansvariga för

Studierna skall leda till att de studerande på egen hand kan vidareutveckla sin förmåga att använda engelska i arbetslivet. Studierna i engelsk affärskommunikation syftar till att

Studierna i Fransk affärskommunikation I skall leda till att de studerande skall kunna och våga använda det franska språket i tal och skrift i arbetslivet samt på egen

Förskolepedagogerna presenterade exempel där barn kommer utan någon svenska alls till förskolan och resonerade kring om det går att benämna det pedagogiska arbetet

bearbetade för barn, med och utan illustrationer (Svenskt översättarlexikon [www]). I denna uppsats ska jag undersöka tre av Andersens sagor och två olika svenska översättningar av

När det gäller frågan om det finns behov av mer information om epilepsi har mer än två tredjedelar av de unga vuxna med epilepsi svarat att de inte behöver mer information, vilket

underordnade makt mot de vuxna genom uttalande som ”Vi kan inte bestämma vad vi vill direkt, vi kan ju hitta på vad som helst typ. Dom vuxna är lite mer vuxna.” Vi ser också att