• No results found

Examensarbete i fördjupningsämnet språk- Integrering av modersmål i förskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Examensarbete i fördjupningsämnet språk- Integrering av modersmål i förskolan"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Lärande och samhälle

Barn unga samhälle

VT 2015

Examensarbete i fördjupningsämnet språk

15 högskolepoäng

Integrering av modersmål i förskolan.

Integration of native languages in preschool.

Susan Ashjaei

Agustina Juarez Gustafsson

Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng

Examinator: Thom Axelsson

(2)

Förord

Vi vill börja med att tacka alla fantastiska människor som haft tålamod och stöttat oss under den perioden vi skrivit vårt examensarbete. Ett stort tack till de pedagoger som ställt upp för intervjuer och observationer som vi haft en stor nytta av i vårt arbete. Vi vill tacka vår fantastiska handledare Kalle Jonasson. Han har varit det största stödet under hela vår arbetsprocess. Vi har många gånger fastnat och varit vilsna i arbetet då han väglett oss och funnits som ett stöd. Han har lagt ner mycket tid på att handleda oss vilket vi verkligen uppskattar. Vi vill också tacka våra familjer som varit förstående och tålmodiga då vi inte tillbringat tid med dem. Ett stort tack till er alla!

Vi skrev en etnografisk studie tillsammans förra terminen, och därför känns det tryggt för oss att göra den här undersökningen tillsammans. Vi har båda varit engagerade och delaktiga i utförandet av studien. Vi har samtalat, utbyt tankar och diskuterat kring vårt examensarbete.

(3)

Abstract

Swedish preschools have a variety of children of different ethnic origins. The intention of this thesis is twofold; firstly to deeply examine how preschool teachers work with languages and secondly how to integrate the Swedish language with other native languages in practice. Hence, the aim is to get a deeper understanding and knowledge about how to integrate

multilingual children that have other languages than Swedish as their mother tongue. The data collection for this dissertation is based on observations and interviews with three preschool teachers and child minders. The theoretical background is taken from literature which

describes the social cultural perspective. The key words used in this dissertation are: Identity, intercultural, multicultural, participation, language arena.

During our empirical studies we noticed similarities between Vygotsky’s social cultural perspective and the different terms that we used in our analysis. Our findings show that the tools that the pedagogues should use in order to integrate multilingualism in operations are the childrens daily routines, planed way of working, digital tools and good collaboration with the parents. The study also shows that pedagogues can take advantage of their multilingual skills. Key words: Mother language, intercultural, multicultural, socio-cultural, multilingualism, identity, participation, preschool

(4)

Sammanfattning

I svenska förskolor finns det barn som har rötter från andra länder. Syftet med den här

undersökningen är att studera hur förskollärare arbetar med språk och hur man integrerar barn som inte har svenska som sitt modersmål i det praktiska arbetet. Studien utgörs av

observationer och intervjuer med tre förskollärare och en barnskötare. Som underlag för studien ligger observationer om hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barn och svaren från förskollärarna i intervjuerna. Den teoretiska ramen tar sin utgångspunkt i det

sociokulturella perspektivet. De som deltagit i vår studie är personal vi kommit i kontakt med. Vår avsikt med undersökningen är att den ska bidra till en fördjupad förståelse och kunskap om hur man integrerar flerspråkiga barn som inte behärskar det svenska språket. Vi har diskuterat begrepp som identitet, interkulturalitet, mångkulturalitet, delaktighet och språkarenor i vår undersökning.  

I undersökningens resultat uppmärksammades likheter med Vygotskijs sociokulturella perspektiv och olika begrepp som vi använde som redskap för vår analys. För att kunna integrera flerspråkighet i verksamheten visar resultatet att pedagogerna använder sig av barnens vardagliga rutiner, jobbar tematiskt, använder digitala verktyg samt har ett samarbete med föräldrar. Studien visar också att pedagogerna tar tillvara sina egna flerspråkiga

kompetenser.

Nyckelord: Modersmål, interkulturell, mångkulturell, socio-kulturell, flerspråkighet, identitet, delaktighet, förskola.

(5)

Innehållsförteckning

1Inledning...7

2Syfte och frågeställningar...9

3Forskning...10

3.1 Interkulturalitet...11

3.2 Mångkultur och interkultur...12

3.3 Språkarenor...12

3.4 Delaktighet...13

3.5 Sociokulturell teori (Vygotskij)...13

4Metod och genomförande...14

4.1 Urval...15 4.2 Material...15 4.3 Etiska överväganden...15 5Resultat...17 5.1 Planerat temaarbete...17 5.2 Vardagsrutiner...18 5.3 Stöd och hjälpmedel...19 5.3.1 Pedagogernas stöd...19 5.3.2 Föräldrarnas samverkan...19 5.3.3 Teknologiskt material...20 6Analys...22

6.1 Modersmålsintegrering som interkulturell praktik...22

6.2 Förskolan som språkarena...23

6.3 Barns delaktighet...24 7Diskussion:...26 7.1 Slutsatser...27 7.2 Fortsatt forskning...28 8Referenslista...29 8.1 Elektronisk källa...29 9Bilagor...31 9.1 Bilaga 1...31 9.2 Bilaga 2...32

(6)
(7)

1Inledning

Vi är två blivande förskollärare som har en annan kulturell bakgrund än svensk. En av oss är född och uppvuxen i Mexiko och har som vuxen bott i olika länder, t.ex. Tyskland och USA. Den andra är född i Sverige men har föräldrar som kommer från Iran och Irak. Vi har lärt oss att språket är avgörande för att vi ska kunna integrera oss i dagens samhälle. För att fullborda vår identitet måste vi vara medveten om vårt ursprung och inte förlora den.

Förskollärare kommer ofta i kontakt med både föräldrar och barn som har en annan kulturell bakgrund. Eftersom den största delen av förskolans anställda endast kan prata svenska kan det uppstå frågatecken kring hur förskolan bör följa läroplanens mål. ”Förskolan skall medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål” (Lpfö98, s.6). Även skollagen säger att förskolan ska sträva efter att barn med annat modersmål än svenska ska ges uttrymme att utveckla både sitt modersmål och det svenska språket.

Malmö stad hade tidigare modersmåltränare som riktade sig till ett antal barn med annat modersmål än svenska. Modersmålsenheten lades ner våren 2014 och arbetet lades ut på förskolorna. Det finns inga modersmålstränare tillgängliga längre utan istället utvecklar personalen sitt flerspråkiga och mångkulturella arbete utifrån de barn, kulturer och språk som finns i barngrupperna, och ser över hur aktiviteter, arbetssätt och miljö kan anpassas efter barnens behov. Modersmålslärandet integrerades den 30 juni år 2014 i förskoleverksamheten. Detta för att öka barnens likvärdighet samt utveckla deras identitet. Förskolorna ska jobba målinriktat och motverka kränkande behandling av barn. Enligt förskolans styrdokument och läroplan bör verksamheten planeras för varje förskolas pedagogiska behov.

Förskoleförvaltningen har nu som uppgift att klargöra hur modersmålsstödet ska organiseras. Pedagogerna ska stödja flerspråkiga barn i vardagliga aktiviteter såsom lek och skapande. Det bör därför finnas material, aktiviteter och hjälpmedel som främjar flerspråkighet på förskolan. Vissa förskolor erbjuder ”språkskoleväskor” som innehåller material som uppmuntrar barnens språkutveckling på deras modersmål. Andra förskolor använder sig av digitala hjälpmedel såsom Ipad och PEN-Pal. De flerspråkiga pedagogerna kommer ha i uppdrag att stödja interkulturalitet. Flerspråkiga pedagoger och föräldrar är ett komplement för verksamheten. Detta beskriver Benckert, Håland & Wallin (2008) i sin studie om att pedagoger bör använda

(8)

sitt eget modersmål för att stötta barn med samma språk. Förskolepedagogerna har en viktig roll för barnens språkinlärning och för att stärka barnens medvetna och omedvetna

kommunikation. Detta är en tillgång om det finns pedagoger som behärskar barnens modersmål. För att få barnen att känna en trygghet i sin inlärning av sitt modersmål är det viktigt att involvera deras modersmål i förskolans vardagliga rutiner (Skolverket, 2013). Lärarnas Nyheter (2013) behandlade i ett debattinlägg nyligen vikten av att synliggöra och bekräfta de kulturer som förskolebarn kommer ifrån. ”En allt mer globaliserad värld ställer höga krav på en medvetenhet om och en förståelse för det egna kulturarvet. En sådan medvetenhet och förståelse ger en trygg identitet för våra barn som är viktig för att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund” (Lärarnas Nyheter, 2015).

Skolverket, (2013) visar att flerspråkiga barn med bra kunskaper i sitt hemspråk har bättre möjligheter att lära sig det svenska språket samt inhämta kunskaper inom andra områden. Modersmålsstöd är betydelsefullt i tidig ålder eftersom det är då barn bygger upp sin identitet samt lär sig språk. Förskolläraren Aycan Borzaslan (2010) har skrivit om identitetsarbete i förskolan. Hon menar att identitet utvecklas i ett socialt samspel. Tillsammans med andra människor får vi en bild av oss själva. För att skapa sig en trygg identitet är de första åren i ett barns liv speciellt viktiga. Det är då pedagogerna bygger en god och stabil grund. För barn som är flerspråkiga är det särskilt viktigt att de får behålla sin dubbla kulturella

identitet. Förskolan ska bidra till detta genom att skapa goda relationer, de ska tänka på det personliga bemötandet och arbeta med en medvetenhet om dessa barns speciella behov. För barn med annan kulturell bakgrund är det avgörande att ha positiva förväntningar på deras språkliga utveckling. De måste få lära sig att bli delaktiga i det svenska samhället. 

Bozarslan anser att den mångkulturella förskolan ska vara en realitet varje dag, inte bara som ett exotiskt inslag under vissa perioder. Mångkulturalitet ska synas i förskolans vardag och vara ett självklart och naturligt inslag i all verksamhet. Det räcker inte med att personalen ordnar speciella dagar med kulturfester eller har temadagar. Pedagoger ska bli medvetna om det mångkulturella samhället varje dag. Det är förskolans uppgift att lyfta fram och visa på olikheter och likheter. Det är på så sätt vi hjälper barnen att bli toleranta. Barn med ett annat modersmål behöver stöd i både svenska och det egna modersmålet. Många barn har börjat sitt liv med en annan kultur och med ett annat modersmål. Vi får inte glömma att de har ett språk och en historia innan de kommit till Sverige.

(9)

2Syfte och frågeställningar

Syftet med den här undersökningen är att studera hur förskollärare arbetar med språk och hur man integrerar barn som inte har svenska som sitt modersmål i det praktiska arbetet.

 Hur involverar förskollärare barn med annat modersmål än svenska att delta i den vardagliga verksamheten?

 Vilka metoder använder förskolläraren för att få ett samlat grepp i en mångkulturell grupp?

(10)

3Forskning

Skolverket (2013) visar att modersmål är betydelsefullt och avgörande för att bygga upp barnets identitet, utveckla deras kunskaper och få dem att utvecklas språkmässigt. Modersmålet bör anpassas i den vardagliga verksamheten och dess aktiviteter på alla

förskolor. Utvecklandet av modersmål visar att det inte är bundet till en viss åldersgrupp men personalen bör tänka på att börja tidigt för att ha tillgång till barnens tidiga

språkutvecklingsmöjligheter. Dessa förmågor kan variera beroende på pedagogernas språkliga kompetens som kan stödja barnets utveckling, t.ex. genom att ge barnet tillgång att leka på sitt modersmål. Därför är det en fördel om det finns barn med samma modersmål i barngruppen. Trots att det finns modersmålspedagoger med svensk utbildning finns det inte förberedda arbeten till modersmålsstöd på förskolan. Vissa förskolor anställer flerspråkiga personal med utbildning från deras hemland och har därför annorlunda erfarenheter och pedagogiskt lärande än de som studerat i Sverige. Det kan därför vara svårt att hitta kompetenta pedagoger som kan utveckla barnets modersmål och på så sätt har skolverket valt att ordinarie pedagoger ska stimulera och stödja barnens modersmål oavsett hur många barn som talar samma modersmål. Det är en fördel att som förskollärare ha mer än ett språk i sin ryggsäck. Då pedagogerna arbetar med andra modersmål behöver de mer kunskaper än då de arbetar med barn som endast har svenska som modersmål. Pedagogernas förhållningssätt i förhållande till flerspråkiga barn betyder att värdegrundsfrågor förklaras ur ett mångfaldsperspektiv

(Benckert, Håland & Wallin, 2008). Skolverket (2013) visar att förskollärare har under den senaste tiden pratat om ”den flerspråkiga förskolan” då de menar förskolor med en stor andel barn som har ett annat modersmål än svenska. Benämningen av ”den flerspråkiga förskolan” utnyttjas inte på grund av att det finns många barn med annat modersmål på förskolan, utan för att flerspråkighet medför dagligt bruk av flera språk. Då Skolverket (2013) talar om fåtal personal med flerspråkiga kunskaper ser en variation där det sällan använder sig av sina flerspråkiga kompetenser. Barn som behärskar flera språk känner sig utmanade då de får använda begrepp på förskolan som inte används i hemmet. Detta kan orsakas då vissa föräldrar inte känner till verksamhetens vanor och traditioner. Föräldrar behöver ha en förståelse över förskolans vardagliga rutiner för att kunna samverka. Därför är det angeläget att de känner till begrepp som samling och vad begreppet har för betydelse hos deras barn. Skolverket (2013) betonar att högläsning har stora effekter för barnens språkutveckling. Pedagogerna kan ordna högläsning om det finns fler barn med samma modersmål.

(11)

få en bättre förståelse av bokens innehåll. Vidare visar Skolverket (2012) att pedagogerna ska uppmärksamma barnens lärande och utveckling genom att dokumentera. Dokumentationen bör användas för att synliggöra pedagogernas arbete kring barnens lärprocess.

Skans (2011) har gjort en undersökning i Malmö Stad som syftar till att granska och analysera didaktiken på en flerspråkig förskola. Han menar att didaktik är då pedagoger tänker över innehållet i det de gör. Han menar även att pedagoger bör ta didaktiska beslut för att kunna bidra till en lärorik miljö där planering har stor betydelse för hur verksamheten ska ske. Huvudsaken i de didaktiska resonemangen är att problematisera på vilket sätt vi ska lära, vem vi ska lära, vad vi ska lära och varför vi ska lära. Vidare beskriver Skans (2011) hur de jobbar med flerspråkighet på förskolorna och i hans undersökning är det frågorna som är viktigast i förskolan.

3.1 Interkulturalitet

Mångkultur är ett begrepp som betyder att det finns många olika kulturer, medan begreppet interkultur är något helt annat. Interkultur handlar om möten mellan människor och betyder också att det finns en viss kvalitet och ett utbyte i kommunikationen (Lahdenperä, 2004a). Om en pedagogik ska kallas interkulturell ska den vara tillgänglig för alla barn oavsett vilken bakgrund de har, det ska vara en rörelse och ett handlande mellan enskilda.

Interkulturell pedagogik som begrepp har funnits med i debatten i ungefär 20 år, men ännu är det väldigt lite forskat om den.

Interkulturalitet som begrepp definierades från början som en skillnad i etnicitet. Till skillnad från Perssons (2008) studie om mångfald tar han hänsyn till etnicitet, klass, kön,

funktionshinder eller sexuell läggning. Han menar att det är viktigt att ta hänsyn till dessa begrepp. Interkulturellt arbete har sedan 2004 varit ett prioriterat område i Malmö stads skolplan. I och med att begreppet interkulturell undervisning blev ett begrepp betydde det att ett nytt förhållningssätt mellan invandrare och svenskar i skolan skulle etableras. Tidigare hade undervisningen riktat sig direkt till invandrare men nu skulle undervisningen gälla alla. Detta nya förhållningssätt gäller sedan 1985 genom ett riksdagsbeslut. Det gäller all

verksamhet i skolan. Begreppet invandrarpolitik har även ändrats till integrationspolitik (Eklund, 2003). Det nya begreppet interkulturalitet innebär en vilja att ge barn till invandrare samma möjlighet till utbildning som svenskar och att få bort eventuell främlingsfientlighet. (Fredriksson, 1996). I Malmö stads skolplan (2004) diskuteras etnicitet, kön, social bakgrund,

(12)

sexuell läggning, eller funktionshinder som ett mångfaldsbegrepp.

3.2 Mångkultur och interkultur

Det är en skillnad mellan begreppen mångkultur och interkultur. Mångkultur betyder att det är en mångfald, att det är många olika kulturer som ska samsas. Då det gäller interkulturell pedagogik betraktar Lorentz (2007) människan som en kulturvarelse och det är alltid människan som står i centrum där interaktion ska skapas genom ett månkulturell arbetsätt. Att arbeta interkulturellt ska ses som berikande och inget barn ska utsättas för diskriminering oavsett vilken kulturell bakgrund, etnisk tillhörighet, kön och klass barnet har. Förskolläraren ska vara medveten om olikheter, men inget ska vara rätt eller fel. Interkulturell pedagogik beskriver inte ett stillastående tillstånd utan vill handling och en förändring som ska ske mellan de deltagande. Förskolan har som uppgift att uppmärksamma hur hög andel sådana barn som behöver detta stöd för att kunna arbeta interkulturellt.

3.3 Språkarenor

Att vara motiverad är en förutsättning för allt lärande. För att förskolans lärandeuppdrag ska kunna få bättre förutsättningar att fullgöras måste relationen mellan pedagoger och barn vila på en bra grund. Det har gjorts forskning om flerspråkigt lärande i grundskolan. Det krävs emellertid en kritisk granskning av denna forskning innan den rakt av kan överföra den till förskolan. Özerk (2006b) talar om olika arenor som pedagogerna måste ta hänsyn till vid ett barns språkutveckling. En arena är hemmet där nästan alltid barnets modersmål talas. Detta stämmer överens med det som Hwang & Björn, (2011) skriver, nämligen att barnen lär sig sitt hemspråk med familjen hemma. Författaren menar att föräldrarna har en betydelsefull roll då de flesta barn får sin grundläggande trygghet i sina hem. En annan arena är förskolan. I förskolan är det pedagogerna som har ansvaret för att utveckla språket och se till att det skapas en bra miljö för varje barns utveckling. Författaren kallar förskolans språk för

kunskapsspråk. En tredje arena kallas lokalsamhället och då menas den miljö där barnet vistas på sin fritid ofta nära hemmet eller förskolan. Här talar författaren om ett

kommunikationsspråk. Det är alltså det språk som används i lek och i samvaro med andra barn eller vuxna. En fjärde språklig arena befinner sig på en samhällsnivå. Här talas ett språk som författaren använder för att skaffa sig kunskap och för att kommunicera på en samhällelig nivå. Samtliga arenor är alla lika viktiga för ett barns språkutveckling. För att ett barn ska bli

(13)

aktivt flerspråkigt måste barnet ha tillgång till dessa språkarenor.

3.4 Delaktighet

Barn som kommer från annan kultur och ska lära sig ett andraspråk måste ha en motivation för att lära det nya språket. Det måste finnas hos de flesta ett behov, en känsla av att vilja höra till, att vara en del i samhället. Nyttan av språket blir då motivationen (Özerk, 1993).

Det är i sociala sammanhang barnet inser att det behövs ett språk för att kunna delta. Språket är redskapet vi har för att kunna tänka och för att kunna lära.

Språk hör ihop med identitet och är ofta vägen in i samhörighet med andra. Motivationen kan vara olika stark och beror på det enskilda barnets förmåga och intelligens. Det kan också bero på vilket språk barnet behärskar, vilken status det språket har i vårt samhälle och kan också bero på om barnet ska bo permanent i Sverige eller stanna bara en kort tid.

Motivationen för att lära ett andraspråk betyder, från dessa utgångspunkter, med andra ord, allt.

3.5 Sociokulturell teori (Vygotskij)

Barn ingår i ett socialt och kulturellt sammanhang. De får sin kunskap om världen genom erfarenheter och upplevelser, menar Vygotskij. Detta är inte långt från Fröbels tankar om sinnen och estetik då han medger att barnen lär sig genom sina sinnen och upplevelser. Vygotskij framhåller att barns utveckling är beroende av vilken kulturell situation de växer upp och är ett resultat av det sociala samspelet med föräldrar, syskon och lärare. Betydelsen av språkligt samspel, sociala kontakter, lek med flera gemensamma aktiviteter har med denna syn på språk stor betydelse för andraspråksutvecklingen för flerspråkiga barn. Språket hjälper barnet att uttrycka sig. Genom språket deltar barnet i det sociala samspelet, i form av samtal där de får förmåga att resonera och lära sig att tänka själv. Språk och kultur har betydelse enligt Den kognitiva utvecklingen: Utveckling sker alltså både ”inifrån-och ut” och ”utifrån-och-in” av Vygotskij. Barns informella lärande av språk är nödvändig genom samspel då pedagoger utvecklar både barnens vardagsspråk och kunskapsspråk (Hwang & Björn, 2011).

(14)

4Metod och genomförande

I vår undersökning har vi valt att använda oss av observation och intervjuer för att samla material till vår studie. Patel & Davidson (2013) lyfter upp observationer som det främsta medlet bland vetenskapliga tekniker då det gäller att samla in material. Observationer får dock aldrig komma till av en slump utan måste stå på vetenskaplig grund. Observationer måste noga planeras och registreringen måste vara systematisk. I områden som handlar om

beteenden, händelser och skeenden i naturliga situationer, är en observation särskilt användbar som metod. Med beteende i detta sammanhang menar vi inte bara aktiva handlingar utan även det verbala yttrandet. Vi tittar också på relationer mellan individer och på uttryck av känslor. Med observation som metod kan vi studera beteende och skeende i samma stund som det pågår. I vår studie fokuserar vi på att fördjupa oss i hur förskollärare arbetar med språk och hur man integrerar det svenska språket i det praktiska arbetet för barn som har annat modersmål än svenska.

Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för att få variation av tankar, synpunkter och åsikter. Då vi intervjuade skrev vi fältanteckningar och spelade in intervjuerna som pågick. Detta gjorde vi för att sedan kunna spola tillbaka och lyssna på det vi inte hunnit anteckna för att få med så många detaljer som möjligt i våra intervjuer (Patel & Davidson, 2013). Våra intervjuer skedde vid personliga möten där vi som intervjuare samtalade med den intervjuade och genomförde intervjun. Alvesson framhäver att en intervju definieras som ett samtal med ett syfte, men även om intervjuaren tänker få fram en specifik lärdom så bör intervjun utföras i en form av ett socialt möte eller samtal (Alvesson, 2011).

Det vi vill få fram med observationerna är hur det ser ut i praktiken på förskolan. På vilket sätt verksamheten arbetar och synliggör barnets generella språkutveckling. En av de två förskolor som vi bestämde oss för att göra vår undersökning har barn vars modersmål är spanska. Vi bestämde oss för att observera hur förskollärare jobbar med språk tillsammans med flerspråkiga barn. De hade slagit ihop två avdelningar och delat in barnen i olika grupper. De hade Spanien som tema och hade tre stationer. Barnen var mellan ett till fyra år, både flickor och pojkar. Det var tre förskollärare och en pedagog närvarande, varav en av

förskollärarna kan prata spanska. Vår observation pågick under en hel förmiddag. Under vår observation skrev vi fältanteckningar. Sedan bearbetade vi materialet och presenterade dem i lämpliga rubriker. Materialet analyserades med hjälp av de teoretiska begrepp som vi hade funnit relevanta för syftet.

(15)

4.1 Urval

Vår undersökning genomfördes på två förskolor där en av dem har större andel mångkulturalitet än den andra. En av förskolorna består av fem avdelningar med två pedagoger per avdelning. Förskolan har en liten andel mångkulturella barn och totalt tre flerspråkiga pedagoger på förskolan. Den andra förskolan vi observerade består av fem avdelningar där varje avdelning har tre pedagoger. Varje avdelning har minst en flerspråkig pedagog. Urvalet av pedagogerna i vår undersökning har baserats på deras erfarenheter inom flerspråkighet. Vi har valt två olika stadsdelar för att få en variation och kunna svara på våra frågeställningar. Studien gjordes på två avdelningar där en av avdelningar hade 16 barn närvarande och den andra 21. Vi bestämde oss för att välja personal utan att ta reda på deras tidigare studier d.v.s. barnskötare, pedagog eller förskollärare. Anledningen till att vi valde pedagoger från dessa förskolor var att vi tidigare haft kontakt med dem och gjort olika undersökningar vid olika tillfällen. Det material vi fick bestod av observationer då vi

antecknat, gjort inspelningar samt intervjuat dem. Vårt engagemang siktar mot att undersöka de händelser som pågår under en vanlig verksamhetsdag. Materialet analyserades med hjälp av de teoretiska begrepp som vi hade funnit relevanta för syftet. Sedan bearbetade vi

materialet och presenterade dem i lämpliga rubriker.

4.2 Material

Vårt empiriska datamaterial består av totalt två observationer, två intervjuer samt två skriftliga intervjufrågor. Observationerna består av fältanteckningar och bilder. Intervjuerna har vi spelat in i mobiltelefonen. Inspelningen har vi därefter transkriberat ordagrant. Vi har även skickat frågorna till en förskola som har besvarat genom mejl. Där fick vi endast ett skriftligt svar.

4.3 Etiska överväganden

Vi har utgått från de etiska principer som är tagna från Vetenskapsrådet. Rekommendationerna innefattar krav på bl.a. att alla bör ge sitt samtycke, att insamlat material ska vara

konfidentiella och endast användas i forskningssyfte. Det är viktigt att skydda informanternas anonymitet i förhållande till vår studie. De uppgifter som informanterna lämnar måste få vara konfidentiellt. I en fallstudie finns en risk att de berörda identifieras genom uteslutning, och personalen kan förstå vem som sagt vad. Vårt uppdrag och syfte till studien var inte att utvärdera eller analysera pedagogernas arbete utan endast att använda deras kunskap som ett redskap för att genomföra vår undersökning. Vi betonade också att den kritiska granskningen

(16)

av vad som observerats och sagts på förskolan skulle ske av oss efter datainsamlingen och att allt skrivet material skulle anonymiseras, utifrån Vetenskapsrådets rekommendationer (Patel & Davidson, 2013).

(17)

5Resultat

5.1 Planerat temaarbete

Den första förskolan vi observerade jobbade med ett temaarbete där de brukar presentera olika länder. Just vid vårt observationstillfälle arbetade de med Spanien. De hade anordnat olika stationer för barnen där pedagogerna presenterade olika saker som har med landets kultur att göra. Den ena språkarenan handlade om Picasso som är en känd spansk världskonstnär. Den andra språkmiljön visade Flamencodans där barnen fick pröva på att dansa. Den tredje språkarenan handlade om att lyssna på en saga som pedagogen översatte till spanska. Pedagogerna berättar att de arbetar tematiskt på förskolan med modersmål. Varje avdelning har ett eget land som de fördjupar sig i under en tid under lekfulla former och därefter bjuder de in andra avdelningarna på en resa till landet som avdelningen fördjupat sig i. Då får barnen smaka på landets smaker, prova på kulturdanser, lyssna på sånger och höra sagor på språket som talas i landet. Förskolläraren pratade om Picasso och beskrev hans bakgrund, hur han tänkte då han målade samt vad han vill förmedla med sina målningar. Barnen hade ett stort intresse för detta och fick sedan lov att själva vara Picasso för en stund. Pedagogen använde sig av ett videoklipp som visade en målning av Picasso vars motiv barnen fick gissa sig fram till. Barnen fick prova på att dansa flamenco. Pedagogen började med att visa ett videoklipp där en grupp ungdomar dansar och sedan berättade hon en saga som fick barnen att dansa med. Pedagogerna använde sig av olika bilder och didaktiska frågor för att få barnen att delta i samtalsämnen. De didaktiska frågorna pedagogen ställde till barnen var t.ex. vad ser ni på bilden eller vilka färger tycker ni är finast av de konstnären har använt sig utav. Barnen uttryckte sig på olika sätt såsom kroppsspråk, talspråk och gester.

Den andra språkmiljön bestod av Flamencodans där barnen fick pröva på att dansa.

Förskolläraren pratade om musik och flamencodans. Därefter visade pedagogen klipp med spansk musik. Den tredje språkmiljön var högläsning på spanska. Förskolläraren som läste för barnen har spanska som sitt andra språk. Hon visade stora laminerade bilder från boken ”Barbro pekar”. Då hon berättade om boken så översatte hon texten till spanska och gjorde sig förstådd genom kroppsspråk, betoning och inlevelse. De äldre barnen hade större intresse för den här stationen eftersom de förstod mer. Efter högläsning fick barnen räkna, sjunga och säga meningar på spanska. Barnen lärde sig även att säga hej och hejdå.

(18)

Under intervjuerna berättar pedagogerna att barnen är de som har det roligast under sådana språkmoment. Hon förklarar att barnen upplever det positivt och visar nyfikenhet vilket stärker deras identitet när de får höra sitt eget modersmål. Vidare berättar hon att det finns blyga barn som inte vill uttrycka sig på sitt modersmål eftersom de inte känner trygghet till den. Då dessa barn ser att andra barn uppskattar att prata på sitt modersmål kan de känna sig uppmuntrade och själva börja prata. Sen kan det ta tid för ett barn, flera veckor eller månader tills de börjar öppna sig. Hon fortsätter berätta att det finns ett barn som vägrar svara på sitt modersmål fastän han förstår allt och har gått på avdelningen i 2 år. ”Det kan bero på att han inte är så stark inifrån. De beror på att grunden kommer hemifrån. Andra barn som inte pratar spanska tycker att det är roligt när jag pratar spanska och brukar upprepa ord och meningar efter mig. De äldre barnen brukar prata med de små barnen spanska ord”.

5.2 Vardagsrutiner

På den andra förskolan vi observerade arbetar de ständigt med modersmål och har det som en vardaglig rutin istället för ett temaarbete. Avdelningen har flerspråkiga pedagoger som

ständigt använder sina kompetenser med barngruppen. Vi uppmärksammade att pedagogerna pratar tre språk med barnen nämligen svenska, arabiska och spanska. Då de hade fruktstund benämnde de olika frukterna på barnens modersmål. Här började förskollärarna att visa en tallrik och sa sedan på arabiska ”endi sahan mdawer” och sedan på spanska ”tengo un plato circular” som på svenska betyder ”jag har en rund tallrik”. Sedan berättade pedagogerna vad de olika frukterna heter på arabiska, spanska och svenska. Även vid deras fria lek använder pedagogerna sig av modersmål för att göra sig förstådda på alla möjliga sätt. De har även gjort en lista som de hängt på väggen som innehåller olika vardagliga ord på barnens modersmål som t.ex. frukter, dricka, siffror och färger. En annan situation vi var med och observerade var då tre barn satt runt ett bord och två av dessa hade arabiska som modersmål och ett svenskt barn.

Förskolläraren gick fram till pojken och frågade honom på hans modersmål ”sho bedak taemel?” som på svenska betyder ”vad vill du göra?” Han svarar inte henne utan börjar rita på ett papper. Pedagogen såg att det andra barnet satt och ritade på bordet så hon går fram till henne och bad henne hämta ett papper som hon kan rita på ”rohi jebi wara-a” som betyder ”gå och hämta ett papper”. Flickan ignorerar pedagogen och börjar leka med en sax istället. Då säger pedagogen ännu en gång ”etroki el moaas o rohi jebi wara-a menshwara-an terswara-ami” som betyder ”lämnwara-a swara-axen och gå hämtwara-a ett pwara-apper som du kwara-an ritwara-a

(19)

på”. Flickan lyder förskolläraren och lämnar ifrån sig saxen och hämtar ett papper. Även i barnens lek märkte vi att flerspråkigheten synliggjordes. Det satt några barn och en pedagog och lekte doktor och pedagogen började prata på sitt modersmål med ett barn. Pedagogen började med att säga ”andi wawa hon” som betyder ”jag har ont här”. Då går flickan och hämtar redskap från doktor-väskan och början undersöka pedagogen sedan säger hon ”lazem jeblik dawa” som betyder ”jag måste hämta medicin till dig”. Flickan ger pedagogen en spruta och säger sedan ”hala serti mneha” vilket betyder ”nu har du blivit frisk igen” (2015-04-28).

5.3 Stöd och hjälpmedel

5.3.1 Pedagogernas stöd

Pedagogerna berättar att de tar tillvara på sin flerspråkighet och utnyttjar sina kompetenser på förskolan tillsammans med barnen. Två av de pedagogerna vi intervjuade har spanska som modersmål och en har arabiska. Vi märkte att den arabisktalande pedagogen var den som använde språket ständigt med barnen under vårt besök. En av de spansktalande pedagogerna berättar för oss om sina tidigare språkupplevelser med barnen. Hon säger att många barn vill att hon lär dem spanska ord. En pedagog berättar att hon under sin dokumentation brukar citera vad barnen säger på arabiska och sedan kopplar hon det till läroplanen

Under intervjuerna berättade pedagogerna att de varit på föreläsningar och läst böcker om hur de kan arbeta med barn med annat modersmål. En av pedagogerna säger, ”jag har lärt mig mycket som jag inte visste innan t.ex. hur förskolorna utformar en miljö och belyser

mångkulturalitet”. De nämnde även att de fått en modersmålstödjare som vägleder de i deras arbete kring modersmål på förskolan. Pedagogerna nämnde även att de samarbetar med biblioteket och lånar sagor på olika språk.

5.3.2 Föräldrarnas samverkan

Enligt en pedagog har det skett en stor förändring de senaste åren. Hon säger att för ett par år sedan uppmuntrade pedagogerna inte föräldrar till att prata sitt modersmål med sina barn utan svenskan ansågs vara det viktigast, pedagogerna inte heller såg den anställda personalens egna språkkompetenser och tog inte tillvara på den i arbetet med barnen. Hade förskolan personal som pratade sitt hemspråk med varandra eller barn som gjorde det med varandra uppfattades det som att de ”stängde” ute dem som inte förstod deras språk och det var inte accepterat. Idag är föräldrar pålästa och vet hur viktigt det är med det egna modersmålet och det finns mycket

(20)

forskning vilket gör det lättare att få med sig ”motstridiga” föräldrar i våra tankar. Det är utvecklande för oss alla när alla kan få bidra med sina kompetenser inom språk och vi kan samarbeta med föräldrarna på ett helt annat sätt. Pedagogerna påtalar att det är viktig att föräldrar pratar sitt modersmål hemma med sina barn för att barnen ska skapa sig en självsäkerhet.

”Ett av våra svar från intervjuerna var att de på en förskola har börjat arbeta med en mall som de använder i samtal tillsammans med föräldrarna när barnen skolas in, där kartlägger man barnens modersmål, om de pratar det hemma eller bara med morföräldrar, hur många språk de talar osv. Det ger en bra bild av barnens språkförståelse av sitt modersmål”.

Föräldrarna görs delaktiga genom att de skriver ord på hemspråket som vi kan använda, kommer med förslag på musik och appar med barnens hemspråk osv. Föräldrarna tycker om att bli delaktiga och få en inblick kring hur viktigt det är att stimulera barnens modersmål i verksamheten. Detta hjälper dem att få en förståelse kring de styrdokument som förskolan arbetar med. Pedagogerna har fått uppskattningar från familjer där barnet lärt sig ett nytt språk. De har även föräldrar med andra bakgrunder som inte visar ett intresse för vårt arbete. De tycker att vi bör prata svenska med barnen under den tid de tillbringar på förskolan. Detta kan bero på att föräldrarna enbart pratar sitt modersmål med barnen då de är hemma och att deras barn endast saknar det svenska. De har även bett föräldrar komma in med böcker, sånger eller saker som kan stödja barnets modersmål. Föräldrar hjälper också t.ex. med att tala på Ipad eller PEN-Pals till bilder eller sagor på deras språk.

5.3.3 Teknologiskt material

Pedagogerna berättar att de använder sig av olika tekniska redskap såsom appar som de kan höra olika ord på andra språk. De säger att de ofta sjunger på barnens modersmål.

Pedagogerna sa att de använder sig ofta av videoklipp som hjälpmedel för att ge barnen en inblick i det arbete de jobbar kring. Ett annat material som blivit populärt efter att

modersmålstränaren har tagits bort är PEN-Pals. Det är ett läromedel som hjälper barn att översätta böcker till sitt modersmål. På den ena förskolan märkte vi att modersmål var en naturlig del i vardagen i verksamheten eftersom vi såg bilder och stödmaterial upphängda på väggarna. Det fanns till exempel bilder, ord och bokstäver på barnens modersmål. Pedagogen berättade även att hon har ett spel som heter ”Stegvis” på barnens modersmål. Pedagogerna brukar dokumentera genom bilder då de t.ex. har en dokumentationsvägg där barnen kan se tillbaka på det de gjort och samtala om bilderna. En pedagog förklarar även att de brukar

(21)

använda sig av frågor som hjälper dem att reflektera och diskutera med barnen kring temaarbetet.

(22)

6Analys

6.1 Modersmålsintegrering som interkulturell praktik

Skolverket (2013) visar att förskoleverksamheten ska ses som en tillgång för språkkunskaper. Pedagoger arrangerar aktiviteter som främjar barnens språkutveckling oavsett vilket språk de talar. Interkulturellt lärande ska ske i sociala samspel mellan pedagoger och barn som har olika kultur och etnisk bakgrund. Lorentz (2007) betonar att interkulturalitet bygger på social rättvisa, ömsesidig respekt och tålamod. Liksom Lahdenperä (2004) som menar att det interkulturella lärandet har kulturella faktorer som påverkar människans utveckling och lärande. Pedagogerna lyfter fram barnens mångkulturalitet och ger dem nya möjligheter till flerspråkighet genom att skapa olika arenor såsom läsning, dans och skapande. Ur det

sociokulturella perspektivet får barn sina upplevelser och erfarenheter genom olika aktiviteter. Barnens utveckling sker i sociala interaktioner mellan pedagoger och barn. Pedagogerna stödjer flerspråkiga barn utifrån dess behov. Pedagogerna tar hänsyn till tidigare erfarenheter, sociala- och kulturella bakgrunder, då det kan finnas skillnader jämfört med den svenska förskolan. Alla barn på förskolan har olika förutsättningar och behov. Därför är det viktigt att alla får ta del av en stimulerande språkmiljö. Pedagogerna högläser för barnen på deras eget modersmål och har hjälp av laminerade bilder vilket gör att barnen bättre förstår innehållet. Både böcker och bilder kan ses som redskap som kan locka till samtal. I den här

undersökningen framgår det att böcker används som ett stimulerande hjälpmedel för att uppmuntra barnens modersmål. Özerk (2006b) anser att det är betydelsefullt att skapa en atmotsfär där barnen kan känna sig trygga. Barnet måste bemötas positivt och då kommer samspelet att fungera i olika sociala sammanhang. Skolverket (2013) förklarar att det är viktigt att det finns hjälpmedel och material tillgängligt för barnen. De belyser även att högläsning har stora effekter på barnens språkutveckling.

Pedagogerna uppmanar barnen att själva vilja prova på dans och rörelser genom musik och rytm. Estetiska uttrycksformer har under en längre tid haft en stor betydelse i verksamheten. Barnen lär sig genom estetiska medel vilket kan skapa en kommunikation mellan barn och pedagoger. De vanligaste estetiska sätten är bild, sång, dans och rörelse då alla dessa uttryck är främjande för barnens språk, lärande och utveckling. Detta kopplas till Fröbels påstående om att grunden för lärande går genom barnens sinnen och att det är barnens sinnesupplevelser som ska vara i centrum på förskolan.

(23)

Förskollärarna använder sig av olika barnvisor på barnens modersmål. Vygotskij betonar att barn lär sig genom att delta i sociala och kulturella sammanhang. Genom sången stimuleras språket på ett lekfullt sätt, där alla barn kan delta i samspel och det blir en mångkulturell aktivitet. Enligt Vygotskij stärker människan sin identitet och ökar sin kompetens genom att lära sig olika språk. Han betonat att språket är det viktigaste redskapet och att det språk som ett barn talar har en stor betydelse för dess identitet. (Hwang & Björn, 2011).

Skolverket (2013) visar att pedagogernas språkliga kompetens kan stödja barnets utveckling, t.ex. genom att barnen blir delaktiga i olika språkliga händenlser. I undersökningen utnyttjar den flerspråkiga pedagogen sina språkkompetenser. Detta synliggörs i observationerna liksom i de intervjuer som gjorts med pedagogerna. Det sker kodväxling i barnens vardagliga rutiner och framhävs tydligast då pedagogerna närvarar. Pedagogerna ger barnen en chans att lära sig flera begrepp och uttryck samt utveckla både sitt modersmål och det svenska språket. Särskild hjälp har det barn där pedagogerna har samma modersmål som barnet. Pedagogerna är viktiga förebilder för barn. Barnen kan identifiera sig och våga att uttrycka sig och detta skapar en trygghet. Detta hjälper också barnen att skapa goda sociala relationer till andra eftersom barnen får en trygg bas då deras identitet förstärks.

6.2 Förskolan som språkarena

Özerk (2006b) talar om olika arenor som personalen måste ta hänsyn till vid ett barns språkutveckling. En av de arenorna är förskolan. I förskolan är det pedagogerna som har ansvaret för att utveckla språket och se till att det skapas en bra miljö för varje barns utveckling. Författaren kallar förskolans språk för kunskapsspråk. Förskolan ska erbjuda barnen miljöer där de oavsett kulturell bakgrund, etniska- eller sociokulturella bakgrund kan utveckla sina förmågor och kompetenser. Personalen ska ta tillvara på de tillfällen där de kan utmana barnens språk. Detta kan ske genom vardagliga rutiner såsom fruktstunder, måltider och samling. Dessa stunder betyder mycket för barn med annat modersmål än svenska eftersom de kan möjliggöra deras språkutveckling. Barn med olika språk, kultur och erfarenhet i ryggsäcken ska mötas med samförstånd och det får inte uppstå motsättningar mellan olika grupper. Enligt interkulturell pedagogik ska personalen ta tillvara olikheter mellan grupper och se dessa som en tillgång och utifrån dessa skapa en god interkulturell miljö (Lahdenperä, 2004b). Pedagogerna har en viktig roll för vilka språkliga regler barnen ska kommunicera till. Dessa regler kan synliggöra språk som barn i gruppen behärskar och uppmuntra dem att utnyttja sin flerspråkighet. Pedagogerna har en förståelse för betydelsen av

(24)

barnens kulturella och sociala relationer i verksamheten. Pedagogerna skapar på så sätt en miljö där kommunikation uppstår i samförstånd mellan pedagogerna och barnen. (Skolverket, 2013).

Skolverket (2013) beskriver att föräldrar ska ha en insyn på vilket sätt förskolan uppmuntrar barnens modersmål för att kunna samverka och integrera modersmål i de praktiska arbetet. Vidare påpekas att föräldrar som har ett annat hemspråk än svenska bör se det som en tillgång för barnets språkuppmuntran eftersom många föräldrar lägger ansvaret på förskolan.

Pedagogerna har ansvar att uppmuntra föräldrar med annat modersmål att använda det hemma under barnets tidiga ålder för att det är då barnet är mest inlärningsbäneget. Detta kan kopplas till Hwang & Björn (2011) som betonar att barnets hemspråk har en stor betydelse för dess sociala relationer till familj och vänner. Föräldrar är barnens första lärare, och hemmiljön är den miljö där barn får sitt första språk. Föräldrarnas stöd för inlärningen av det nya språket är viktig eftersom det kan skapa problem för barnen om de inte får detta stöd. I det nya landet är det landets pråk som har störst prioritet. I intervjun säger Pia ”Jag har alltid uppmuntrat föräldrar att prata sitt modersmål hemma då jag själv inte fick lära mig mitt modersmål när jag gick på förskolan”. Özerk (2006b) berättar om olika språkarenor som förskollärare måste tänka på under barns språkutveckling. En av dessa arenor är hemmet där modersmålet bör vara det språk som talas främst. De övriga arenorna är lika viktiga för ett barns

språkutveckling. För att ett barn ska bli flerspråkigt måste barnet ha tillgång till dessa

språkarenor. Eklund (2003) menar att pedagogerna bör vara medvetna om sin egen kulturella bakgrund och vara medvetna om hur den kan påverka mötet mellan föräldrar som har en annan kulturell bakgrund. Föräldrar måste ses som kompetenta och deras synsätt måste respekteras. En interkulturell utveckling betyder att arbetsmetoder hela tiden utvecklas och pedagogerna ska vara uppmärksamma på sitt förhållningssätt. För att barn ska lära sig nya saker måste lärandet ha relevans för barnen.

6.3 Barns delaktighet

Özerk (1993) betonar att lärande sker genom att delta i gruppövningar med andra barn närvarande. Han menar att delaktighet är ett sätt för barn att dela med sig av sin kultur och sin miljö. Mångkulturalitet blir på så sätt en naturlig del i vardagen på förskolan.

Den teknologiska utvecklingen har under de senaste åren används som hjälpmedel i många förskolor. Fler förskolor har fått tillgång till sådana verktyg som videoutrusning, appar och bildskärmar. En av studiens frågor handlar om hur pedagoger integrerar språk i förskolan. Detta synliggörs i intervju resultat som ett återkommande svar. Pedagogerna använder sig av

(25)

olika tekniska redskap såsom appar där barnen kan lyssna på hur olika ord uttalas på andra språk. Ett annat material som blivit populärt efter att modersmålstränare försvunnit är PEN-Pals. Det är ett läromedel som hjälper barn att översätta böcker till sitt modersmål. Med detta menas att PEN-Pal hjälper pedagogerna att stödja barnets modersmål då pedagogerna inte behärskar alla barnens modersmål. Studien pekar på att teknologiskt material är ett

interkulturellt synsätt som tas till vara på för att integrera barnens flerspråkighet i förskolan. I resultatet från intervjutillfället säger en pedagog: ”vi använder oss av PEN-Pal där föräldrar hjälper oss att spela in röster på deras hemspråk”. Detta kan ur ett interkulturellt synsätt tolkas som att pedagogen skapar en god relation mellan föräldrarna för att stödja deras barns

språkutveckling. Alla barn har rätt att få uppmärksamhet och ha tillgång till samma

utvecklingsmöjligheter. Barnens interkulturalitet utvecklas med hjälp av digitala läromedel i deras sociala interaktion mellan olika aktörer såsom föräldrar, pedagoger och andra barn. Enligt Lorentz (2007) kan barn från andra kulturer berika sin flerspråkighet i förskolan. Han menar att barn på så sätt lär sig att förstå och respektera andra kulturer och dess levnadssätt. Skolverket (2012) visar att dokumentation används för att synliggöra pedagogernas arbete kring barnens utveckling och lärande. Pedagogernas dokumentationsmetoder har ökat med hjälp av teknologisk utveckling eftersom många förskolor har fått tillgång till videoutrustning, bildskärmar, appar och andra sätt att dokumentera på. Genom videoinspelning eller bilder kan barn reflektera och diskutera vad de har sagt på sitt modersmål i samspel med andra barn och pedagoger. Med detta menar Vygotskij att barn lär sig språk genom interaktion i sociala relationer till andra barn och vuxna. Detta resulterar att barn lär sig att resonera och tänka själva i form av samtal. Det är även genom dokumentation som pedagoger och föräldrar med annan kulturell bakgrund samtalar sinsemellan för att få en bild av barnets

modersmålsutvecklande. Vårdnadshavarnas roll är betydelsefull för att främja barnens rättigheter och möjligheter att delta i förskolans dokumentation för att skapa sig en bred bild av barnens språkutveckling. Allt demokratiskt arbete är en pedagogisk process. Enligt Vygotskij är barnens erfarenhet och upplevelser i förskolan viktiga och på så sätt är det betydelsefullt att föräldrarna involverar sig i barnens lärande (Hwang & Björn, 2011). Genom att göra föräldrar med mångkulturell bakgrund delaktiga och samverka med förskolan får de möjlighet att uttrycka sina tankar och ge förslag till hur pedagogerna kan utveckla sitt arbete med barnens moderssmål (Özerk, 1993).

(26)

7Diskussion:

I det inledande syftet var utgångspunkten att studera hur förskollärare arbetar med språk och hur man integrerar barn som inte har svenska som sitt modersmål i det praktiska arbetet genom att undersöka under verksamhetsförlagda tiden. Detta undersöktes genom våra

frågeställningar: Hur involverar förskollärare barn med annat modersmål än svenska att delta i den vardagliga verksamheten? Vilka metoder använder förskolläraren för att få ett samlat grepp i en mångkulturell grupp?

Resultat visar att förskollärare använder sig av vardagliga rutiner, planerat tema, teknologiska material samt samverkan med föräldrar för att integrera språk i förskolan. Pedagoger använder sig av flerspråkighet för att stimulera barnens modersmål. Resultatet visar också att pedagoger möjliggör barnens delaktighet i olika typer av språkliga händelser t.ex. planera aktiviteter, samlingar, fruktstunder och den fria leken under förskolans verksamhetsförlagda tid. I studiens resultat uppmärksammades hur pedagoger går till väga för att uppmuntra det nya språket och den nya kulturen d.v.s. hur pedagoger arbetar med olika modersmål i förskolan. Özerk (2006b) betonar olika arenor som personalen måste uppmärksamma vid ett barns språkutveckling. En av de arenorna är förskolan. Undersökningen visar att det är pedagogerna som har ansvar för att hjälpa barnen att stimulera deras modersmål och se till att anordna en bra miljö där de kan känna en trygghet att lära. Författaren kallar förskolans språk för kunskapsspråk. Han menar att förskolans arena är en mötesplats där all kommunikation ska ske i samförstånd istället för att det ska uppstå motsättningar mellan olika grupper. Enligt interkulturell pedagogik ska personalen ta tillvara olikheter mellan olika grupper och se dessa som en tillgång och utifrån dessa skapa en god interkulturell miljö (Lahdenperä, 2004b). Sverigedemokraterna vill till exempel ändra läromålet ”Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barnen möjlighet att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund.” till ”En allt mer globaliserad värld ställer höga krav på en medvetenhet om och en förståelse för det egna kulturarvet. En sådan medvetenhet och förståelse ger en trygg identitet för våra barn som är viktig för att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund.” Här ser författaren att de vill utesluta ordet ”kulturell mångfald” och byta ut det till ”det egna kulturarvet”. Det är en stor skillnad som kan tolkas på flera sätt, då författaren kan fråga sig vems kulturarv de tillhör. Hur har historien tänkt definieras kulturarv som

Sverigedemokraterna önskar att barnen lär sig om. Det här kulturarvet kan visa olika delar från världen och hur människor klär sig, äter och talar. Enligt Sverigedemokraterna ska

(27)

barnen anpassa sig till den svenska kulturen. De är emot att barn och föräldrar tar tillvara olika kulturella identiteter (Lärarnas Magasin, 2015).

Malmö stad hade tidigare anställda modersmålslärare för flerspråkiga barn. Detta valdes av många anledningar att föras bort. En av de viktigaste anledningarna till att integrera

modersmålsstöd är att de vill skapa en likvärdighet på förskolorna. Pedagogerna vill utveckla sitt flerspråkiga och mångkulturella arbete oavsett barnens kultur och språk som finns i barngrupperna. Personalen ska se över hur aktiviteter, arbetssätt, och miljö kan anpassas efter barnens behov samt motverka kränkande handlingar. Modersmål är viktigt eftersom det hjälper barnen att lära sig språk samt bygga upp sin identitet. Barnen ska lära sig sitt modersmål i vardagsrutinerna och aktiviteter såsom lek, samling eller fruktstunder. För att kunna nå barnets flerspråkiga lärande har Malmö stad erbjudit digitala läromedel såsom PEN-Pals, appar och spel (Persson & Möller, 2014).

Skolverket, 2013 visar att personalen ska se och bemöta barn utifrån deras individuella behov, kunskaper och erfarenheter för att uppmuntra mångkulturalitet. Förskolan ska ses som en mötesplats där en mångfald av blandade identiteter och sociala klasser finns. Vidare skriver de att flerspråkiga barn med utvecklad språklig kompetens får lättare att lära sig att läsa och skriva. Det är därför viktigt att stödja utvecklingen av barnens modersmål och svenska för att kunna få barnen att bli flerspråkiga individer.

7.1 Slutsatser

Pedagogerna är medvetna om hur de integrerar barnens modersmål på förskolan.

Modersmålslärandet har blivit aktuellt och pedagogerna kan använda sig av sina språkliga kompetenser för att skapa en miljö och belysa mångkulturalitet på förskolan. Pedagogerna tycker att det är roligt att arbeta med olika kulturer då de ofta själva har en annan kulturell bakgrund. De upplever att barnen känner sig stolta över att dela med sig av sitt hemspråk och sin kultur till andra barn. Pedagogerna anser att modersmålet är viktigt för allt lärande och lägger grunden för kunskapsinhämtining i tidig ålder. Forskning visar att barn som utvecklar sitt modersmål har större möjligheter till att utveckla både svenska och sitt eget modersmål. Då det gäller barns modersmål spelar naturligtvis föräldrarna den största rollen, men

kommunikationen mellan förskola och föräldrar är stor betydelse. Digitala redskap som PEN-Pal och appar har underlättat arbetet för både barn och pedagoger. Särskilt då den enkilda förskolläraren inte behärskar alla barnens modersmål.

(28)

7.2 Fortsatt forskning

Under den tid vi har jobbat med vårt material har vi fått en ökad förståelse om hur pedagoger arbetar med språk och hur de integrerar modersmål i verksamheten. Vår undersökning bygger på två observationer, tre intervjuer samt en skriftlig intervjuundersökning som vi skickat genom mejl. Det hade varit intressant att studera vidare utifrån barnens perspektiv och intervjua de äldsta barnen i förskolan. Vi hoppas att den här studien väcker ett intresse hos någon som vill forska vidare om detta. Kanske, hur upplever barnen att deras modersmål integreras i den vardagliga verksamheten? Eller på vilket sätt barnen känner sig delaktiga i modersmålsaktiviteterna på förskolan?

(29)

8Referenslista

Alvesson, Mats (2011) ). Intervjuer-genomförande, tolkning och reflexivet. Malmö: Liber Benckert, Susanne; Håland, Pia & Wallin Karin (2008). ). Flerspråkighet i förskolan - en referens och metodmaterial. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. 

Bergstedt, B & Lorentz, H (2004). Lärandets skilda vägar: om kunskapsbildning i

mångkulturella kontexter. Lund: Pedagogiska institut. Lunds universitet.

Bozarslan, Aycan (2010). Möten med mångfald: förskolan som arena för integration.

Stockholm: Liber.

Eklund, Monica (2003). Interkulturellt lärande: intentioner och realiteter i svensk grundskola

sedan 1960-talet.Luleå: Luleå tekniska universitet.

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. 3. Uppl. Stockholm: Natur och kultur.

Lahdenperä, Pirjo (2004a). Interkulturell pedagogik – vad, hur och varför? I P. Lahdenperä

(Red.), Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Läroplan för förskolan Lpfö98, (SKOLFS 1998:16).

Patel, Runa & Davidson, Bo (2013). ). Forskningsmetodikens grunder – Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning”. Lund: Studentlitteratur.

Persson, Sven (2008). Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass

och fritidshem. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Øzerk, Kamil Z. (1993). Andrespråksinnlæring: innføring i språkpedagogiske

kunnskapsområder, teorier og modeller. Oslo: Universitetet i Oslo. Pedagogisk

forskningsinstitutt.

Øzerk, Kamil Z. (2006b). Tospråklig opplæring: utdanningspolitiske og pedagogiske

perspektiver. Vallset: Oplandske bokforlag.

8.1 Elektronisk källa

Lärarnas Nyheter

(30)

Ball, Jessica. 2010. Enhancing learning of children from diverse language backgrounds: Mother tongue-based bilingual or multilingual education in early childhood and early primary school years. Victoria, B.C.: Early Childhood Development intercultural Partnerships,

University of Victoria.

Persson, Christina & Möller, Emma. 2014. Malmö Stad – Förslag till organisering av modersmålsstöd och språkutveckling i Förskoleförvaltningen

URL: www.malmo.se/download/18.6020cecb147d6a3ab2e4fe5a/1408613634897/förslag-till-ny-organisering-för-modersmålsstöd-reviderad.pdf 2015-05-18

Skolverket (2013). Flera språk i förskolan – teori och praktik.

URL: http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/sprak/flersprakighet 2015-05-27 Skolverket (2012). ”Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan – pedagogisk dokumentation”

(31)

9Bilagor

9.1 Bilaga 1

Intervjufrågor

Organisation:

1. Vilket stöd har ni fått från kommunen?

Arbetslag:

2. Berätta om era personliga erfarenheter!

3. Hur upplever ni att föräldrar förhåller sig till styrdokument? Före/efter? 4. Hur var det innan?

Praktik och metod:

5. Vilken metod använder ni? 6. Hur har arbetet gått hittills?

Barn:

7. Hur tror ni att barnen upplever detta?

8. Känner ni att barnen är nöjda med språkaktiviteterna?

Pedagog:

(32)

9.2 Bilaga 2

Informationsbrev

Till Förskollärare och barnskötare

Hej!

Vi är två studenter vid namn Susan Ashjaei och Agustina Gustafsson som studerar till förskollärarutbildningen på Malmö högskola. Vi är inne på vår sjätte termin och ska skriva examens arbete. Vi tänker skriva om hur pedagoger ser på flerspråkighet och modersmål i förskolan. Därför hade vi behövt göra några intervjuer så att vi kan samla på oss material som vi kan utgå ifrån i vår undersökning. Syftet med vår studie är att som sagt att studera hur förskollärare arbetar med språk och hur man integrerar barn som inte har svenska som

modersmål i det praktiska arbetet. Vi tänker göra en undersökning i två stadsdelar där vi först vill observera en grupp och sedan intervjua några pedagoger.

De som väljer att delta i vår undersökning kan avbryta om så önskas. Observationen och intervjuer kommer att behandlas under sekretess och vi kommer inte att använda era riktiga namn. Därmed kommer informationen endast att användas som material till denna studie. Vi uppskattar ert stöd och er medverkan!

Tack,

References

Related documents

Interestingly, Juvenile zebrafish that were exposed for seven days did not show any down-regulation of sox9a mRNA levels (supplementary Figure 3I).. This could indicate that

Vi vill också bilda oss en uppfattning om hur pedagogerna ställer sig till det faktum att många unga rör sig för lite, utöver det vill vi även ta reda på hur pedagogerna på

Är integrering av estetiska uttrycksformer i ämnena matematik och svenska respektive ryska en gynnsam strategi för att väcka lust till lärande hos våra elever.. Uppsatsens syfte

After entering the data into a database obtained from collection conducted with 598 drivers residing in the state of São Paulo, with the necessary adjustments to perform

Det som står i läroplanen om förskolans skyldighet att stödja de flerspråkiga barnens utveckling i och på deras olika språk är inte tillräckliga för att barnen

Det som jag dock saknade från resultatet utifrån denna metod var praktiska exempel på vilket sätt verksamheten som deltog upplevde inkluderingsarbetet på till

större grupp av informanter kunnat användas för att på så vis få ett bredare resultat. Detta gör att uppsatsens resultat inte går att generalisera, vilket samtidigt är en

Kajsa Wahlström 14 tar upp när det var dags för aktiviteter i förskolan och barnen själva fick välja grupper och det blev en grupp med bara flickor och en grupp med bara pojkar..