Malmö Högskola IMER 41-60 p Höstterminen 01
Handledare: Jonas Otterbeck
”Danmarks fremtid dit land - dit valg…”
En analys av Dansk Folkepartis bok
Innehållsförteckning
Inledning
1 Syfte 1 Retorisk metod 2 Avgränsningar 4 Upplägg 5Bakgrund
5Presentation av boken
Danmarks fremtid dit - land dit valg
6Analys av
Danmarks fremtid dit land – dit valg
10Danskarna diskrimineras (Text 1.1) 10
Magna Larsen från Ishøj. (Text 1.2) 14
Islam. (Text 2) 16
Invandring (Text 3.1) 19
Siffrorna talar. (Text 3.2) 22
Kriminalitet (Text 4) 23
Analys av bilder och dikter i materialet
24Slutdiskussion
29Litteraturförteckning
31Bilaga 1 s 17 i Danmarks fremtid dit land - dit valg... Bilaga 2 s 191 i Danmarks fremtid dit land - dit valg... Bilaga 3 Introduktion från Dansk Folkeblad
ABSTRACT
I´ve chosen to discus and analyze a book that the Danish political party “Dansk Folkeparti” has published. The book is entitled Danmarks fremtid dit land – dit valg. The analyzes of the book takes it´s grounds in the rhetoric analyzes that Lennart Hellspong recommend in his book Metoder för brukstextanalys. I´ve also used Teun van Dijks book Elite discourse and racism to broaden my study. In my essay I also discuss pictures and poems that occur in the book.
I min uppsats har jag valt att undersöka Dansk Folkepartis bok Danmarks fremtid dit land – dit valg. Jag har främst gjort en retorisk analys av materialet utifrån Lennart Hellspongs bok Metoder för brukstextanalys. I kombination med den retoriska analysen har jag även valt att använda Teun van Dijks bok Elite discourse and racism för att få en breddare förståelse av materialet. Med hjälp av van Dijks bok och hans diskussion av olika retoriska strategier och diskurser försöker jag göra det lättare att förstå och se Dansk Folkepartis sätt att påverka. Jag för även en kortare diskussion av bilder och dikter som förekommer i boken.
Inledning
Sommaren år 2000 satt jag på ett kafé i Malmö och bläddrade i en tidning. I den hittade jag en artikel där Danmarks inrikesminister Karen Jespersen citerades när hon sa att alla kriminella asylsökande skulle isoleras, helst på en öde ö.1 Snart kom det flera liknande citat i svenska medier från danska politiker. Jag började bli intresserad; vad hände egentligen i Danmark?
Jörg Haider skapade för ett tag sen uppståndelse med sitt frihetsparti i Österrike. Haiders frihetsparti är dock ingen isolerad företeelse i Västeuropa. Från Norge i norr till Italien i syd finns högerpopulistiska partier i maktpositioner.1 I Danmarks fall heter partiet Dansk Folkeparti(DF). Idag är de Danmarks 3:e största parti och har alltså en stark maktposition.
Efter att jag fick upp ögonen för DF började jag läsa om de i olika medier. Vad jag snabbt märkte vad att fokus ofta låg på den karismatiska ledaren som i DF heter Pia Kjærsgaard. Hon togs upp som en skicklig ledare och talare. Jag började fundera på detta. Naturligtvis är inte DF:s framgångar helt beroende av Kjærsgaard. Men för att nå en politisk framgång är det viktigt att på bästa sätt övertala väljarna. Hur gör DF detta och hur kan man bättre förstå deras material? Jag bestämde mig att jag ville ta reda på detta.
Syfte
Jag har valt att studera texter från det danska partiet Dansk Folkeparti (DF). Texterna som jag valt ut är ifrån en bok som DF gett ut med titeln Danmarks fremtid dit land – dit valg…. Boken blev jag först medveten om efter ett reportage om DF i SVT. Jag införskaffade boken med IMER-institutionens hjälp efter att jag hade bestämt mig för att använda den. Mitt syfte är ge en förståelse till materialet. Lennart Hellspong menar att: ”Den retoriska analysens syfte är att undersöka hur någon gör för att påverka och övertyga med hjälp av ett tal eller en text”.2 Syftet med min retoriska analys är det samma. Jag vill också ge en bredare förståelse av materialet och kommer därför att
1 Svenska dagbladet 00-02-04 2 Hellspong, 2001: 100
jämföra retoriken i DFs texter med de politiska texter som analyserats av Teun van Dijk (se nedan).
Det kan vara viktigt att redan här ange att mitt syfte inte är att analysera texten för att visa att partiet har fel eller rätt i olika avseende utan jag vill se vilka mekanismer den använder sig av för att materialet ska bli lättare att förstå. Syftet är heller inte att försöka förklara partiets framgångar eller göra jämförelser med andra partier.
Mitt arbete är en särskiljd studie som dock kan förstås i ett bredare sammanhang. Detta blir tydligt när jag använder mig av van Dijk som diskuterar rasistiska politiska texter från andra europeiska länder. Jag hoppas att min text parallellt med mitt syfte kan tjäna ett heuristiskt syfte.
Retorisk metod
Retorik är en gammal konst och vetenskap. Den utformades av grekerna och romarna under antiken. Under en längre tid hade retoriken ett dåligt rykte som en vetenskap som endast var till för att lura och bluffa mottagaren. Efter 2:a världskriget fick retoriken dock ett uppsving och idag är det ett högaktuellt ämne. I dagens informationssamhälle har retoriken blivit en viktig del. Trots att vi idag har många olika varianter av kommunikation och information så är det skrivna och talade ordet fortfarande väldigt viktigt.3 Inom politiken har retoriken en särskilt stark ställning och många politiker är skickliga retoriker. Retorik är i detta fall att utforma sig så att man på bästa sätt övertalar mottagaren. Politiker använder sig av språket för att påverka och forma människors tankar och handlingar. Som en elit i samhället blir politikernas språk speciellt viktigt och intressant att undersöka. Genom retorisk analys blir det lättare att förhålla sig kritiskt och ifrågasätta denna påverkan. Därför tycker jag att det är viktigt att läsa DF:s texter med utgång i retoriken.
Först och främst läste jag in texterna och i mitt arbete ger jag en kort presentation av boken och även en översatt version av DF:s egen presentation av boken från deras tidning Dansk Folkeblad. Efter detta redovisar jag en retorik- och bildanalys. För den retoriska analysen har jag valt att främst använda mig av Lennart Hellspongs bok
Metoder för brukstextanalys. Min retorikanalys är uppbyggd efter de råd som finns i denna bok. Hellspong har ställt upp en frågelista4 som jag använt mig av. Jag har dock inte följt den fullständigt utan använt det som varit relevant. Här nedan följer några exempel från den frågelista som jag använt mig av.
Hellspong ställer bland annat följande frågor angående den skrivande/talandes relation till publiken: Vad får publikens hållning för följder för textens retoriska strategi? Gäller det att stärka vad publiken redan tror och vill, att fylla ett tomrum med något nytt eller att bekämpa en tidigare mening? Måste texten alltså stödja, skapa eller omvända för att nå sitt mål?5
Hellspong ställer även frågor om formen och det retoriska budskapet: Framför texten det retoriska budskapet tidigt? Eller dröjer den med det? Varför?6
En annan fråga som Hellspong ställer är: Får också mottagaren ett visst etos genom att texten föreskriver en roll för dem som passar deras syfte, till exempel som människovänner, goda föräldrar och ansvarsfulla medborgare? Vad gör den för att de ska godta sin roll? Smickrar den kanske?7
Frågor som dessa har legat till grund för den strategi som jag använt vid genomläsning av texten.
För att ge retorikanalysen en bred bas har jag även läst och använt mig av böcker som Retorik eller konsten att övertyga av Kurt Johannesson och Lennart Hellspongs Konsten att tala - handbok i praktisk retorik.
Jag har även använt mig av Teun van Dijks bok Elite Discourse and Racism som bland annat ger exempel på och teoretiserar över hur man kan förstå rasistiska texter. Utifrån van Dijk ger jag exempel på hur man kan förstå den text jag undersökt och visar på likheter och skillnader med hans texter och diskussioner och mina texter och diskussioner. För min analys har avsnittet ”Political Discourse” varit det viktigaste.
4 För frågelistan se: Hellspong, 2001: 99-107 5 Hellspong, 2001: 101
6 Hellspong, 2001: 104 7 Hellspong, 2001: 102
Här analyserar van Dijk politiska texter angående ”etnic affairs”8 ifrån Tyskland, USA, Storbritannien, Frankrike och Holland. Van Dijk diskuterar specifikt frågor som har med rasism och göra. Hans fokus ligger på elit grupper som till exempel politiker och hur dessa elitgrupper reproducerar fördomar till ”folket”. Avsnittet ”Political Discourse” består av diskussion och analys av olika sorters diskurser som till exempel ”Firm, but Fair” och ”For Their Own Good”. I min analys diskuterar jag flera av dessa diskurser och ger en bild av hur man utöver retorisk analys kan förstå materialet utifrån van Dijk.
Jag har även valt att göra en bildanalys. Denna analys stödjer sig även på den retoriska analys som Hellspong förespråkar. Utöver detta för jag en fri diskussion och visar på olika tolkningssätt av bilderna. Jag gör även en jämförelses mellan bilder från två olika avsnitt och redovisar bildernas motiv samt mönster hos dessa motiv.
Avgränsningar
Jag har valt att undersöka skriftligt material från Dansk Folkeparti som angår ämnen som invandring, utrikespolitik och liknande. Jag är inte intresserad av att undersöka partiets övriga material på grund av att jag vill koncentrera min undersökning kring hur de IMER- relaterade materialet fungerar, det vill säga frågor som har med etnicitet, invandring, religion osv att göra. Jag har också valt att avgränsa mig till en bok och en tidning som utgivits av partiet.
I min undersökning av boken har jag valt att fokusera mig på bokens sista huvudavsnitt ”Danmarks fremtid – dit land, dit valg…Sådan vil Dansk Folkeparti ændre udlændingepolitikken”. Detta eftersom jag fann att det var det bästa sättet att undersöka ett så stort material. En annan anledning är att det är i det avsnitt som Dansk Folkeparti lägger fram sina viktigaste ståndpunkter och förslag på ändringar i det politiska systemet. Detta gör att det blir det mest intressanta avsnittet för min undersökning. Detta avsnitt fungerar i sin tur i kombination med andra texter i boken. Något som jag även valt att ta upp.
Upplägg
Jag börjar min uppsats med att ge en kort bakgrund i de avseende som har relevans för min uppsats. Efter detta ger jag en presentation till boken Danmarks fremtid dit land- dit valg….Sedan följer själva analysen som är huvuddelen i mitt arbete. Analysen är uppdelad i analys av text och analys av bilder och dikter. Arbetet avslutas med en slutdiskussion.
Bakgrund
Som jag tidigare nämnde så måste texten jag valt att undersöka ses i ett sammanhang därför tänker jag här kort redovisa för DF och för situationen i Danmark. År 2000 läste jag artiklar och såg program på TV om Haider i Österrike och DF i Danmark. Jag läste också påstående från Danska partier som jag uppfattade som grovt främlingsfientliga och inte bara från de små partierna utan även från den danska socialdemokratiska regeringen. Den danska socialdemokraten och inrikesministern Karen Jespersen föreslog bland annat att kriminella asylsökande skulle isoleras, helst på någon öde ö. Jespersen slog också fast att Danmark inte skall bli mångkulturellt utan förbli hel danskt och kristet.9 Även den danska socialdemokratiska statsministern Poul Nyrup Rasmussen uttalade sig och sa bland annat:
Det finns vissa sidor av muslimsk kultur som jag inte kan acceptera. Det måste ligga fast att vi i Danmark arbetar på arbetsplatsen, och det hänger inte ihop om arbetet skall avbrytas fyra gånger om dagen för bön.10
På flera ställen nämndes DF som en slags förklaring till dessa uttalande. DF bildades 1995 och har suttit i det danska folketinget sedan valet 1998 då de fick 7,4 % av rösterna och blev Danmarks 5: e största parti. Partiet är alltså ett parti med makt i det danska samhället, även om denna makt är begränsad. Ledaren för partiet är en kvinna vid namn Pia Kjærsgaard. Hon har profilerat partiet på budskap som färre invandrare, nej till EU och bättre åldringsvård.11 När jag redan var mitt uppe i min uppsats så utlyste den socialdemokratiska statsministern Poul Nyrup Rasmussen att Danmarks
9 Svenska Dagbladet, 2000-09-08
10 Nordvästra Skånes Tidningar, 2001-10-18 11 Aftonbladet, 1998-03-10
regeringsval skulle gå av stapeln den 20:e november. Statsministern har rätt att utlysa val när han vill, detta på grund av det politiska systemet som liknar det som finns i Storbritannien.12 Efter valet stod det klart att Danmark nu istället hade fått en borgerlig regering. Venstre13 gick fram med 7,3 procentenheter till 31,3 procent och blev därmed Danmarks största parti. DF gick fram med 4,6 procentenheter till 12 procent och blev Danmarks tredje största parti efter socialdemokraterna.14 Det är tydligt att DF:s budskap har gått hem hos en stor del av väljarkåren. Vilken inverkan det material jag har valt att undersöka har haft på DF:s framgångar tänker jag inte uttala mig om eftersom jag inte med säkerhet kan säga någonting om bokens påverkan. DF:s framgångar i valet mitt under arbetets gång har heller inte haft någon direkt inverkan på min analys eftersom jag har valt att undersöka den retorik DF använder sig av i boken. Detta ändras inte av att DF går framåt i ett val. En intressant aspekt är att DF:s retorik verkar ha blivit mer främlingsfientlig sedan boken kom ut. Bland annat drog de på sig en polisanmälning efter att ha sagt ”islam är en terrororganisation” efter bombningarna i USA den 11:e september.15
Presentation av boken Danmarks fremtid dit - land dit valg
”Danmarks fremtid dit land – dit valg” kom ut i maj 2001 och trycktes i 20 000 exemplar i första upplagan. Boken skrevs av journalisten Ulla Dahlerup i samarbete med Dansk Folkepartis pressgrupp för Dansk Folkepartis räkning. Debatten efter det att boken kommit ut kom främst att handla om i fall Dahlerup hade angivit att hon skrev för folketinget istället för Dansk Folkeparti. Flera personer som intervjuats i boken kände sig lurade, felciterade och kränkta. Partiledaren Pia Kjaersgaard menar själv på partiets hemsida att boken berättar med exempel från det multietniska samhället vad som väntar Danmark kulturellt, ekonomiskt och samhällsmässigt i fall den rådande politiken fortsätter.16
12 Sds, 2001-11-01
13 Danmarks motsvarighet till moderaterna. 14 Sds, 2001-11-22
15 Sds, 2001-11-01
16 http:://www.danskfolkeparti.dk 011210
”Bogen fortæller, med eksempler fra multietniske samfund, hvad der venter os såvel
økonomisk, kulturelt og samfundsmæssigt, såfremt den nuværende politik får lov at fortsætte uændret.”
Boken är uppdelad i 44:a kapitel såväl som 7 huvudavsnitt och består sammanlagt av 226 sidor. Det första kapitlet heter ”Fru Magna Larsen, Ishøj”. Detta kapitel består av en intervju utförd av Dahlerup. Hon intervjuar kort Magna Larsen som berättar om hur det är att bo i Ishøj, en förort till Köpenhamn. Förutom texten finns det bilder från Ishøj och citat dels från Magna Larsen men även från en anonym person som bor i Ishøj. Efter det första kapitlet börjar det första huvudavsnittet som heter ”Historie og oplysninger” med följande:
Lad os ellers starte denne bog med det, der er sagen: Danmark er godt på vej til at blive et multietnisktsamfund – med alle de dårligdomme der kendetegner et sådant samfund.17
Här beskrivs också vad det största problemet är nämligen:
Det allerstørste problem, det danske folk i denne forbindelse må slås med, er misinfomation. En, fra magthavernes side, årelang, bevidst fortielse eller fordrejning af, hvad der rent faktisk foregår herhjemme, og ikke mindst en fortielse af, hvad der venter os, såfremt vi blot lader stå til og lader den forfærdende udvikling fortsætte.18
Vidare beskrivs kort hur DF ser på hur situationen ser ut idag och vad syftet med boken är. Andra kapitel under första huvudavsnittet är till exempel ”Hjælp dem i hjemlandet” där Poul Chr. Matthiessen, professor i demografi, intervjuas om invandring. Efter detta ges en historisk tillbakablick på invandringen till Danmark och de äldre minoriteterna som till exempel judar, polacker och holländare beskrivs. Det redovisas även siffror över hur många som invandrat från de olika grupperna. Kapitel 6 handlar om danskar i ett invandrarland och i kapitel 7 diskuteras islam och förhållandet till demokrati. Till exempel går det att läsa:
Koranen er derimod en facitliste, når islamiske samfund skal indrettes. Derfor er der heller ikke plads til eller hjemmel for demokrati i islam.19
17 Danmarks fremtid dit land – dit valg…, 2001:17 18 Danmarks fremtid dit land – dit valg…, 2001:17-18 19 Danmarks fremtid dit land – dit valg…, 2001:28
Under detta kapitel redovisas även olika muslimska länder med befolkning, fertilitet, styrelseform och religion. I de följande två kapitlen varvas citat från koranen med en intervju av Turkiets ambassadör i Danmark och ett avsnitt från http://www.islam.dk/ där svar på inskickade frågor redovisas.
Efter dessa kapitel börjar det andra huvudtemat som heter ”Historier fra Danmark”. Den första delen berättar om Sandholmslejren ett läger för kriminella asylsökande. Här berättar Dahlerup med hjälp av intervjuer och iakttagelser om detta läger och vad det har för påverkan främst på närområdet. I nästa kapitel ”Jordens fremtid” redovisas och diskuteras främst jorden befolkningstillväxt. I kapitel tolv intervjuas en medelålders man som har kommit till Danmark från Somalia. Han har repatrierat till Somalia men återvänt till Danmark. Kapitlet berättar dels denna mannens historia och redovisar även fakta om repatriering. I nästa kapitel är Dahlerup tillbaks i Köpenhamnsförorten Ishøj. Kapitlets titel lyder ”Ishøj – et multietniskt paradis?” Människor som bor i Ishøj intervjuas. Bland annat så fortsätter presentationen av intervjun med Magna Larsen från kapitel 1. Nu intervjuas även hennes dotter och barnbarn. Kapitlet är mest fokuserat på de ungas situation i Ishøj. Det avslutas med en kort berättelse om det multietniska vaktbolaget Euro-Code som arbetar kring tågstationerna i Köpenhamn. Kapitel 14 berättar om Solhaven en institution för kriminella ungdomar mellan 14-18 år. Anställda intervjuas och fotografier av Solhavens lokaler visas. De ekonomiska kostnaderna för Solhaven och liknande institutioner redovisas också. Kapitel 15 handlar om ett Danskt rättsfall som i texten kallas ”Danmarks störste menneskesmuglersag”. Författaren av kapitlet som även här är Dahlerup har tagit del av fallet och berättar om brotten, rättegången och domen.
Det tredje huvudavsnittet heter ”Tyskland – historier fra Berlin”. Detta avsnitt berättar om Berlin och främst ett område som heter Kreuzberg. Avsnittet är främst baserat på intervjuer med olika människor, många olika ämnen tas upp som man även kan se på kapitlens titlar: ”Berlinske stemmer”, ”Hjemme hos to skolepiger – en tysk og en tyrkisk”, ”Berlin er multietnisk”, ”Moské – byggeri i Berlin” och ”4:e generation i Kreuzberg”. Detta huvudavsnitt tar upp lite mer än 30 sidor av boken och behandlar i stort sätt endast Berlin.
Nästa huvudavsnitt heter ”Facts om udlændingesituationen” det består av två kapitel; det första är skrivet av en av DF:s medarbetare som heter Anders Skjødt medan det andra åter igen är skrivet av Dahlerup. Den första delen av det första kapitlet är mest inriktat på att redovisa siffror över invandring ur olika aspekter. Till exempel hur många personer som blivit danska medborgare de senaste åren eller kostnader för det introduktionsprogram som de danska kommunerna erbjuder de som fått uppehållstillstånd i landet. Den andra delen av kapitlet börjar med rubriken ”Den nyeste invandrings historie” Här ges en kort bakgrund från arbetskraftinvandring fram till dagens flyktinginvandring. Även en del konventioner som till exempel ”FN-konventionen af 28 juli 1951”, Schengen och Dublin-”FN-konventionen. Det andra kapitlet heter ”Drab, drabsforsøg, grov vold og voldtægt – begået imod danskerne.” Här redovisas som titeln antyder brott mot danskar som begåtts av icke-danskar. Texten redogör kronologiskt år per år för vilka brott som begåtts och av vem. Ibland redogörs fall ingående, ibland bara kortfattat som till exempel:
Søren Rasmussen Beth på 22 år døde af knivstik, da han i Århus forsøgte at standse et slagsmål. Han blev stukket ihjel af en jævnaldrende thailændere.20
Mest ingående är redovisningen över brott som begåtts år 2000. Efter redovisningen kommenterar Dahlerup med att säga:
Dette er ikke en komplet liste. En sådan liste findes ikke, da det er forbudt politiet i Danmark at registrere forbrydelser efter nationalitet.21
Nästa huvudavsnitt heter ”Danmarks fremtid” med underrubriken ”Sådan vil Dansk Folkeparti ændre udlændingepolitikken”. I detta avsnitt tas alla huvudfrågor upp som DF vill ändra på. Här tas ämne upp som redan diskuterats med den skillnaden att politiska lösningar presenteras. Nästa avsnitt heter ”Integration” och här fortsätter DF att berätta vad de vill ändra på. Sist i boken hittar man ”Bilagsdel” här presenteras olika tabeller som tidigare använts i texten i sin helhet. Lagar och konventioner tas även de upp i utökad form. Boken avslutas med en ordlista där begrepp från texterna förklaras.
20 Danmarks fremtid dit land – dit valg…, 2001: 154 21 Danmarks fremtid dit land – dit valg…, 2001: 165
Analys av ”Danmarks fremtid dit land – dit valg”
De texter jag i huvudsak har valt att undersöka är främst skrivna i huvudavsnittet som heter ”Danmarks fremtid dit land, dit valg... Sådan vil Dansk Folkeparti ändre udländingepolitikken”. Jag kommer dock att koppla dessa texter till texter från andra kapitel. Jag kommer att ange när jag gör detta och vilket kapitel texten då kommer ifrån.
Danskarna diskrimineras Text 1.1
Dagligt diskrimineres danskerne i danskernes eget land. En besynderlig tingenes tilstand, som skal bringes til ophör. Mens i tusindvis af danskere må finde sig i eksempelvis at være boligløse, og mens endu flere i årevis er på venteliste til en ny og bedre bolig, springer udlændinge boligkøen over. For sådan er loven herhjemme: En flygtning har retskrav på en passende bolig allersenest tre måneder efter at vedkommende har opnået asyl her i landet. For danskere findes der intet sådant retskrav.
Urhyrlige beretninger om disse boliguretfærdigheder krydrer af og til aviserne: Eksempelvis kunne det være beretningen om ægtepar, som i en årräkke havde været skrevet op til en bolig, og nu langt om længe stod på førstepladsen til at rykke ind i den boligforening, de havde betalt til i alle disse mange år og hvor en flygtningefamilie i stedet rykkede ind.
Men hvem er det så, samfundet mener, at man gör en tjeneste ved at på denne måde at diskriminere over for danskerne? Flygtningefamilien gør man ihvertfald ingen tjenste, for flygtningene rykker ind i et nabolag, hvor alle kender historien om, hvordan de sprang alle boligkøer og al anstændighed over. En dårlig start på det, man ønskede skulle være en succesrig integrationshistorie.
Erfaringen viser tilmed, at de danskere, der bor i de lejligheder, så hurtigt som muligt begynder at se sig om efter noget andet – for de ønsker ikke at være nabo til en somalisk storfamilie, og efter kortere eller længre tid er den pågældende boligblok fyldt med fremmede. De danske er rejst.22
Texten återfinns under kapitel 31 som har titeln ”Danskerne diskrimineres” och den är författad av Søren Espersen. Den leder fram till DF:s förslag att avskaffa Paragrafen 266b i strafflagen som kallas för rascismparagrafen.23 I den fortsatta texten förklarar DF att de vill avskaffa den eftersom: ”Den tænkes nemlig anvendt til at genere og diskriminere danskerne, ligesom den er et ingreb i den traditionelle nordiske frihedstanke.”24 De vill även att kommunernas ansvar för att skaffa bostad till flyktingar utöver flyktinganläggningar tas bort: ”Står en kommun i en situation hvor der skal skaffes boliger till fremmede, må der opföres barakbyer eller containerbyer, indtil flygtningene kan repatrieras.”25
Textens huvudpunkt är i detta fall att ”danskerne” diskrimineras i sitt ”eget” land. Detta påstående är kontroversiellt och öppnar texten. Direkt efter detta påstående ges även ett känsloutfall där man förklarar vad man tycker detta är:”..en besynderlig tingenes tilstand” och vad som ska göras nämligen: ”…bringes til ophør”. Påståendet att danskarna diskrimineras måste sedan för att få trovärdighet styrkas detta görs med en kombination av argument. Det första argumentet består dels av att DF med fakta som är allmänsanningar det vill säga att tusentals danskar är bostadslösa och ännu fler står på kö för en ny och bättre bostad och att utlänningar kan hoppa över denna kö. Att människor är bostadslösa eller står i kö för bättre bostad är ett samhällsproblem som rör stora delar av befolkningen och intresset för denna typ av problem är oftast stort. Här antyder DF att flyktingarna är en del av detta problem och genom att endast låta kommunen ha ansvar för flyktinganläggningar så tar man även bort denna del av problemet. Denna allmänna kännedom att många är bostadslösa hänger i sin tur ihop med fakta att lagen faktiskt fungerar så att en flykting som har fått asyl i landet har rätt till lägenhet medan ”danskerne” inte har det.
Van Dijk kallar detta sätt att argumentera ett välkänt knep för att vända på diskrimineringsfrågan. I detta fall att ”danskerne” diskrimineras, inte flyktingar. Det går också att utläsa att regeringen är emot jämlikhet eftersom de stödjer en lag som behandlar människor olika. Det vill säga att det finns olika rättskrav för ”danskerne”
23 Ingenstans i boken går det att hitta exakt vad som står i denna paragraf. Det ända som går att läsa om
den är vad Dansk Folkeparti skrivit. Detta kan ha en poäng då det blir lättare för DF att kritisera då det endast är deras egen presentation av paragrafen som läsaren får ta del av.
24 Danmarks fremtid dit land – dit valg…, 2001: 176. 25 Danmarks fremtid dit land – dit valg…, 2001: 177.
och flyktingar vad gäller bostad.26 DF ställer istället sig på folkets (”danskernes”) sida och kritiserar denna lagen och makten.
Nästa argument för att danskarna dagligen diskrimineras i sitt eget land bygger på konsekvensen av denna lag och tar ett exempel som sannolikt är påhittat eftersom det inte refereras till någon specifik tidningsartikel. Argumentet kan därför inte anses som faktaargument utan spelar snarare på känslor. Här utvecklas de allmänsanningar som togs upp i första stycket med ett ”verkligt” exempel. Argumentet kan tänkas ha flera olika funktioner. Dels så spelar det på känslor då läsaren ska kunna känna igen sig. Dess ”verklighet” gör även att läsaren kan tänka att detta kan hända dem själva. En annan funktion kan vara att texten fungerar berättande. Om man aldrig har hört om detta innan så används detta ”verkliga” exemplet för att förklara hur saker står till. 27
Det tredje stycket vänder på argumenteringen och ställer frågan: ”Men hvem er det så, samfundet mener, at man gör en tjeneste ved at på denne måde at diskriminere over for danskerne?” Denna mening är intressant. DF väljer att använda ordet tjänst. Alltså att samhället skulle göra flyktingarna tjänster. Lagen har ju visserligen som funktion att hjälpa de flyktingar som kommer till Danmark. DF menar vidare att denna lag inte gagnar någon eftersom flyktingar flyttar in i ett grannskap där alla känner till hur de har fått bostaden. Att ta upp hur flyktingar får sin bostad (enligt DF) fungerar även berättande för de som inte visste innan så vet de nu, alltså vet alla.
Den sista meningen i stycket säger att det skulle vara en dålig start för flyktingen att få bostad på detta sätt. Varför det skulle vara dåligt går dock ej att utläsa. Man får själv tolka. Det som sagts tidigare i texten är att ”danskere” diskrimineras, flyktingar får gå före bostadsköer och lagen behandlar flyktingar och danskar olika. Dessa är alla känsloladdade påstående och om man väljer att tro på denna bild så är ”danskerne” orättvis behandlade och denna orättvisa kan skapa irritation. En irritation som skapas av samhället och som gör danskarna främlingsfientliga. Detta är en långdragen tolkning men eftersom DF inte närmare förklarar varför det skulle vara en dålig start på integration för flyktingar så är det öppet för tolkning. Som jag nämnt så tror jag att DF menar att det skulle komma att finnas (eller redan finns) ett motstånd mot
26 van Dijk, 1993: 90-91 27 van Dijk, 1993: 102
flyktingar på grund av den ”orättvisa situationen”. Van Dijk har diskuterat liknande retorik och kallar den för ”For their own good”28. DF argumenterar här att lagar som är till för att skydda flyktingars rättigheter får negativa effekter både för flyktingar och ”danskere”. DF vill samtidigt som de jobbar för att ta bort rättigheter för flyktingar försöka visa att de bryr sig om flyktingarna genom denna typ av argumentering. Alltså att de tar bort rättigheter för flyktingarnas eget bästa. 29
DF vill som jag nämnde tidigare avskaffa Rasimparagrafen och kommunens ansvar för att skaffa bostäder till flyktingar utöver flyktinganläggningar. Detta är partiets lösning på problemet. Man kan applicera van Dijks diskussion av ”Firm, but Fair”30 diskursen här. DF argumenterar i de två första styckena för att danskarna diskrimineras och att lagen om att rättskrav för flyktingar på bostad fungerar diskriminerande för danskarna. I det tredje stycket argumenterar man även att lagen har en negativ inverkan för flyktingar. Van Dijk menar att denna typ av argumentering har en förmyndaraktig syn. Lagar och regler som fungerar för att hjälpa invandrare och flyktingar får enligt detta synsätt motsatt effekt. Istället förespråkar DF striktare lagar. Van Dijk menar att: ”firmness and toughness are associated with the realism and pragmatism of the adult parents who really care for their children, even when it seems to ‘hurt a little’”.31 DF menar även att rasismparagrafen går emot den traditionella nordiska frihetstanken och att den fungerar diskriminerande mot danskar. Denna frihetstanken definieras däremot inte i texten utan precis som Rasismparagrafen lämnas den okommenterad. Som läsare får man alltså inte veta exakt vad Rasismparagrafen innehåller eller vad det är för traditionell nordisk frihetstanke som den går emot. Poängen är att DF menar att yttrandefriheten är viktigare än skyddet mot diskriminering. Men yttrandefriheten fungerar här positivt endast för DF och ”danskerne” och det blir tydligt vems rättigheter som är viktigast. DF:s tanke utgår uppenbarligen också utifrån att flyktingar och danskar har samma möjligheter och chanser i samhället. Detta kan man se i det sätt som det i texten argumenteras om att flyktingar går före i bostadskön.32
28 van Dijk, 1993: 95 29 van Dijk, 1993: 95 30 van Dijk, 1993: 93 31 van Dijk, 1993: 95-96 32 van Dijk, 1993: 104
I sista stycket talas istället om konsekvenserna i förlängningen av att danskarna diskrimineras och att flyktingar flyttar in. Vad som är intressant här är att en somalisk storfamilj får representera flyktingar i allmänhet. Anledningen till att en somalisk storfamilj används här kan vara flera. I kapitel 12 ”Hjemrese-fup” intervjuas en man från Somalia som bor i Danmark och i kapitel 7 ”Islam og demokratiet – den umulige kombination” presenteras Somalia bland annat med siffror som ”fødsler pr. kvinde: 7,18 barn”33och ”Religion: Sunni muslimer 100 pct.”34 Islam tas även upp på flera ställen som jag senare ska diskutera. Denna bild av Somalia och somalier i kombination med presentation av islam i bokens övriga kapitel ger en negativ bild av den somaliska storfamiljen. DF menar att de talar för ”danskere” när de säger att de inte vill vara granne med en somalisk storfamilj. Det är dock DF själva som påstår detta och snarare gömmer sig bakom ”danskere” genom att tala för de.35 Jag ska senare diskuterar denna typ av retorik mer ingående. DF kritiserar inte öppet invandrargrupper i texten istället kritiseras ”samfundet” vilket får ses som en kritik mot den politiska makten. Van Dijk menar att kritik från höger populistiska partier mot makten kan ses som ett sätt att ställa sig emot invandrares rättigheter utan att visa sig främlingsfientliga.36 DF avslöjar dock sin egen ståndpunkt när de använder ”somalisk storfamilie”. Vidare säger DF att ”danskerne” flyttar ut från området och ”de fremmede” flyttar in; detta är alltså enligt DF lagens och de som uppehåller lagens fel. Eller med andra ord, de som försöker försvara flyktingars rättigheter skapar själva segregation.
Magna Larsen från Ishøj. Text 1.2
Magna forstår ikke, hvorfor danske hjemløse skal bo på gaden? Hvorfor skal de fremmede stå forrest i boligkøen til en lejlighed? Hvorfor går så mange danskere på gaderne og roder i affaldskurve og skraldespande?37
Text 1.1 samverkar i sin tur med andra texter i boken för att ytterligare ge trovärdighet till argumenten. Ovan presenterar jag ett liknande argument. Denna text är hämtad
33 Danmarks fremtid dit land – dit valg…, 2001: 34 34 Danmarks fremtid dit land – dit valg…, 2001: 34 35 van Dijk, 1993: 102
36 van Dijk, 1993: 92
från kapitel 1 med titeln ”Fru Magna Larsen, Ishøj” som återfinns i huvudavsnittet ”Historie og polysninger”. Detta kapitel består främst av en intervju med Magna Larsen, en äldre kvinna som bor i Köpenhamnsförorten Ishøj. Ishøj är, vad man kan utläsa av texten, en invandrartät stadsdel.
Detta citat går innehållsmässigt i samma linje som de första två styckena i text 1.1. En intressant aspekt är att det övriga avsnittet med Magna Larsen i kapitel 1 främst är uppbyggd på direkta citat. Här har DF:s textförfattare däremot snarare gjort en sammanfattning av vad Magna sagt. Formen blir då intressant, varje poäng börjar med ”Hvorfor”, detta är ett retoriskt knep, varje gång ordet upprepas binds poängerna ihop och successivt förstärks meningen.38
Magna Larsen är en äldre kvinna, exakt hur gammal får man inte veta i texten; däremot får man veta att hon varit gift med sin man i 47 år innan han dog och att hon är pensionerad. Hon kan användas i texten som auktoritet dels på grund av sin ålder då hon kan berätta om utvecklingen i Danmark och Köpenhamn, dels så är hon boende i Ishøj och har bott där länge så hon har erfarenhet av ett invandrartätt område. Hon har alltså en stor ”livserfarenhet”. På ett ställe talar hon även om att hon varit dum nog att rösta på Socialdemokraterna ”Socialdemokratiet og mig, nej de gør ikke noget for arbejderne mere....”39 Detta är en uppenbar kritik mot socialdemokratin som också var vid makten då boken gavs ut. Genom att DF låter Magna göra sin röst hörd visar de även att de är på ”folkets” sida. Eller som Van Dijk utrycker det ”We are listening to you”40 Van Dijk menar att detta är ett klassiskt politiskt knep att attackera specifika partier eller makten i allmänhet. Samtidigt fungerar strategin att lyssna på folkets röst som ett sätt att visa på att främlingsfientlighet i stort skapas av ”folket” och inte av i detta fall DF själva. Van Dijk menar att detta är en uppenbar elitisk strategi eftersom den tillskriver rasism till den vita underklassen och speciellt till de som bor i storstadsområde.41
Strategin av att använda sig av ”folkets röst” fungerar här för att visa att DF har stöd bland folket. När DF sedan åteger ”folkets röst” i sin text kan det hjälpa till att skapa
38 Hellspong, 1992: 121
39 Danmarks fremtid dit land- dit valg, 2001: 12 40 van Dijk, 1993: 100
det stöd hos ”folket”(läsaren) som de från början gjorde anspråk på.42 Detta är ett fall av vad som kom först hönan eller ägget. Det är omöjligt att avgöra. En sak som dock är tydligt är att DF använder sig av denna strategi, det blir extra tydligt när DF förutom att använda sig av ”folkets röst” dessutom ändrar formen för att göra budskapet starkare.
Islam. Text 2
Den evangeliska-lutherska kirke nævnes i Grundloven som det danske folks kirke. Med andre ord: Danmark er et kristent land. Dette er det første, man må gøre sig klart, inden man diskuterar trosfrihed, som jo også er en del af Grundlove. Trosfrihed er præciseret i fire paragraffer, 67, 68 ,69 og 70. Borgerne har ret til at forene sig i samfund for at dyrke Gud på den måde, der stemmermed deres overbevisning, hedder det blandt andet – og det tilføjes: dog således at intet læres eller foretages, som strider mod sædligheden eller den offentlige orden.
De sidste ord er vigtige i denne sammenhæng: Den offentlige orden er nemlig en bred formulering for den måde, hvorpå vi i vort kristne land har indrettet os. Det er den måde, vi omgås hinanden på i tolerance, dannelse, venlighed, omsorg og inbyrdes forståelse og respekt. Det er den måde, hvorpå vi behandlaer hinanden. Dansk Folkeparti mener, at den muslimske levevis er urforenelig med dansk tankegang at acceptere mandschauvinisme, voldelig opdragelse, adskillelse mellem kønnene, tvangsægteskaber, pigeomskæringer, pryl og hjernevask af skolebørn.
Derfor vender vi os mod frivilligt att forære det politiske projekt, islam, det brohoved, en stormoské midt i Danmark ville blive.43
Denna text är tagen ur kapitel 43 med rubriken ”Islam i landet”. Efter detta argumenteras med exempel från när en moské byggdes i London: ”Men lang tid gik der ikke, för det blev det center, hvorfra islam udsendte sin kritik af den engelske levevis…”44 Texten argumenterar mot byggandet av en stormoské i Danmark. Efter att ha läst texten är det tydligt att DF menar att islam går emot det danska kristna tänkandet. På ett liknande sätt beskrivs islam i kapitel 7 ”Islam og demokratiet – den umulige kombination”.
42 van Dijk, 1993: 100
43 Danmarks fremtid dit land – dit valg…, 2001: 190 44 Danmarks fremtid dit land – dit valg…,2001: 190
Det första som står att läsa i texten ovan är att den evangelisk-lutherska kyrkan nämns i grundlagen som det danska folkets kyrka. Grundlagen kan här användas som auktoritet som ger trovärdighet åt meningen.45 I följande mening står det att Danmark är ett kristet land och att detta måste man göra klart för sig innan man diskuterar trosfrihet. Det intressanta med denna argumentering är vad man kan läsa underförstått. Varför måste man göra det klart att Danmark är kristet innan man kan diskutera trosfrihet? Det går att tolka detta som att trosfriheten är underställd faktumet att Danmark är ett kristet land. Att trosfrihet ska ske på kristna villkor. I fall man istället hade vänt på de första meningarna så att man först skulle göra klart för sig reglerna om trosfrihet innan man diskuterar Danmark som ett kristet land skulle poängen bli en annan. Att Danmark är ett kristet land beror också på vad man menar. Danmark har en kristen majoritet men det finns många olika religioner i landet. DF:s text ger heller ingen ingående förklaring på vad de menar med att Danmark är ett kristet land. Jag tror inte heller att det är viktigt för DF att vara noggranna, vad jag tror är viktigt här är att skapa en ”vi” identitet som jag även ska diskutera i andra stycket. Även om inte Danmark är ett land där den kristna tron spelar stor roll i det offentliga så spelar ”det kristna” en större roll när man ställer det i kontrast med ”det muslimska”. Då är de människor som DF vill nå kristna eller i alla fall mer kristna än muslimska. Om DF redan fått lyssnaren att acceptera det första stycket och ”vi” identiteten blir det lättare att argumentera i nästa stycke om att till exempel tolerans är kristna egenskaper.
I andra stycket diskuteras vad den offentliga ordningen är. I andra och tredje meningen går det att läsa att: det är det sätt ”vi” i ”vårt” kristna land har inrättat ”oss” och det sätt ”vi” umgås på.46 Användandet av vi fungerar som ett sätt att säga att detta är något som rör alla som identifierar sig med detta ”vi”.47 Upprepandet av vi, vårt och oss gör det tydligt att denna ”vi” identitet är en viktig poäng för texten att förmedla. Efter detta radas ett par egenskaper upp som detta ”vi” har. Tolerans, bildning, vänlighet, omsorg och inbördes förståelse och respekt. Detta är ett sätt att tillskriva den tänkta läsaren egenskaper och på så sätt förstärka vi känslan och
45 Hellspong, 1992: 185
46 Min citering och min översättning. 47 Johannesson, 1991: 231
smickra läsaren.48 Ett annat intressant faktum är att orden inbördes förståelse och respekt används. En förståelse som bara räcker för de som finns inom den egna gruppen tolkar jag detta som. Förståelsen och respekt precis som trosfrihet sker på den egna gruppens villkor. Efter detta kommer ett påstående där DF menar att det muslimska levnadssättet är oförenligt med det danska tankesättet då det är omöjligt att acceptera manschauvinism, uppfostran med våld, avskiljning av könen, tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, aga och hjärntvätt av skolbarn. Här tillskriver man istället den andra gruppen egenskaper som till skillnad från den egna är negativt laddade. Vad van Dijk kallar ”Negative Other-Presentation”.49 Man låter även dessa egenskaper representera muslimskt levnadssätt och väljer att inte ta upp några andra aspekter än negativa. Här handlar det inte om att kritisera en isolerad händelse utan flera egenskaper samlas och får representera det muslimska. Att DF inte diskuterar själva byggandet av moskén i texten gör det tydligt att de ställer sig emot islam och muslimer inte bara byggandet av en moské.50 DF använder sig av positiv självpresentationen genom att upprepa positiva egenskaper som danskarna tänks ha. DF förstärker samtidigt bilden av partiet då alla i DF är ”dansker” så DF har dessa egenskaper precis som ”danskere”. På detta sätt förstärks det positiva ”vi”. Användande av positiv självpresentation kan även som van Dijk diskuterar användas för att ursäkta, tysta ner eller förneka de negativa egenskaper som i detta fall ”danskere” också äger.51 Till skillnad från presentationen av ”det danska” är inte ”det muslimska” egenskaper på samma sätt utan snarare handlingar som till exempel ”pryl” och ”pigeomskæringer”. Egenskaper som ”omsorg” och ”venlighed” är mer fria för personlig tolkning medan ”pryl” och ”pigeomskæringer” är mer avgränsade handlingar. Det är även svårt för de flesta att säga att man är emot ”omsorg” och ”venlighed” osv. Medan det är lätt att säga att man är emot ”pryl” och ”pigeomskæringer” osv.
Van Dijk diskuterar att en vanlig strategi som används i politisk diskurs är en positiv självpresentation följt av ett negativ uttalande om invandrare. ”We are very tolerant towards minorities but…”.52 Detta gör DF i denna text, de är dock extremt tydliga 48 van Dijk, 1993: 72 49 van Dijk, 1993: 84-85 50 van Dijk, 1993: 87 51 van Dijk, 1993: 81 52 van Dijk, 1993: 77
både i förhållande till sitt eget material, det vill säga resten av boken, och i förhållande till de politiska partierna som van Dijk diskuterar. Användandet av ordet tolerans kan även tolkas som att det innehåller förutsättningen att DF och danskar är toleranta i grunden men att denna tolerans rubbas av det muslimska levnadssättet. Att det är muslimer som drar ogillandet på sig själva.53 Det finns även en motsägelse i att ”danskerne” och DF skulle vara just toleranta och omsorgsfulla när de ställer sig emot vad de kallar det muslimska levnadssättet. DF har dock valt att ta upp saker som till exempel kvinnlig könsstympning, hjärntvätt av skolbarn och aga. Detta är handlingar som kvinnor och barn utsätts för. Eftersom kvinnor och barn då är offer kan man även tolka det som att det omsorgsfulla partiet DF bryr sig om dessa barn och kvinnor och därför ställer sig emot byggandet av en moské i Danmark samt i förlängningen Islam i allmänhet. Van dijk säger angående denna typ av retorik:
Unfortunately, the rhetoric of cultural differences and threat is compelling to a broad audience. It allows drawing upon age-old prejudices, especially about the threat of Islam, while at the same time denying racism.54
Invandring Text 3.1
Man kan sammenligne situationen med et badekar, der er løbet fuldt af vand, og hvor man har nøjedes med hele tiden at forsøge at tørre op på gulvet. Vandhanerne skal først lukkes, inden der kan blive tørret grundligt op. På samme måde forholder det sig med tilstrømningen af udlændinge: Der må lukkes af for ny tilstrømning, før det overhovedet er muligt at integrere dem, der alerede er kommet – samt at sørge for en integration, som ikke alene de fremmede, men som også danskerne kan acceptere og leve med.55
Denna text är skriven under kapitel 28 som är det första kapitlet i huvudavsnittet ”Danmarks fremtid - dit land, dit valg… Sådan vil Dansk Folkeparti ændre udlændingepolitikken”. Kapitlet har samma titel som huvudavsnittet och fungerar som en introduktion. Situationen som nämns i den första meningen är den situation som DF menar att Danmark befinner sig idag angående invandring.
53 van Dijk, 1993: 77 54 van Dijk, 1993: 87
Här använder sig DF av en metafor. Styrkan i metaforen är att den konkretiserar en fråga. Det kan vara svårt att förstå invandringspolitikens alla olika bestämmelser och alla de andra faktorer som spelar roll men när en jämförelse görs med ett överfyllt badkar blir det lättare att relatera. De flesta kan förstå den situationen som beskrivs. Metaforen skapar en bild genom att återge en sida av verklighet med en annan.56 Kanske får man en bild i huvudet av hur makthavarna, kanske rent av statsministern står och torkar upp på ett golv medan vattnet (invandrarna) väller in. Genom metaforen förlöjligas makten som inte kan se den uppenbara lösningen som DF ser nämligen att stänga av kranarna (invandringen). Dessutom ger DF en skrämmande bild av invandring som bara fortsätter att fylla på det överfulla Danmark (badkaret). Användandet och upprepningen av ordet ”tilstrømningen” i samband med invandring förstärker också den negativa bilden. Genom att använda sig av en metafor och konkretisera frågan vill DF få läsaren att förstå att tillströmningen av utlänningar måste stoppas. Detta för att kunna integrera de som redan befinner sig i landet. Samtidigt som DF kritiserar makten så väljer de att inte ta upp maktens integrationsinsatser och kritisera dessa. En tolkning av detta är att det inte är integrationspolitiken som DF ser som problemet utan snarare närvaron av vad de anser vara för mycket invandrare. Kritiken kunde istället fokusera på att makten inte lagt ner tillräckligt mycket resurser på integration istället för att invandringen har varit för hög och att detta skapat problem.
Det går inte direkt att utläsa vad DF menar med invandring i detta fall. Jag tolkar det som att det är flyktinginvandring som skall stoppas. På andra ställen i boken57 går det att utläsa att den nordiska invandringen eller invandringen av människor som blivit anställd i danska företag inte är ett problem. Poängen är i alla fall att DF inte specificerar vilken inströmning av utlänningar som menas. Antagligen för att det är bättre att inte peka ut flyktingar då det är en mer känslig fråga.
Även här används argument i stil med vad van Dijk kallar ”For their own good”58. DF vill stänga gränserna för att kunna integrerar invandrarna på det bästa möjliga sättet
56 Hellspong, 1992: 123 57 Till exempel s.129 och s.172 58 van Dijk, 1993: 95
som både invandrarna och ”danskerne” kan acceptera och leva med.59 Denna mening ger intrycket att det idag endast är ”de fremmede” som accepterar integrationen. En annan sak som jag frågar mig är vad som händer om ”danskerne” inte accepterar och kan leva med integrationen. Här kan man återigen tolka det som att rättigheter för invandrare går ut över ”danskernes” rättigheter. Det går även att tolka det som att om invandringen fortsätter så kommer fördomar bli starkare på grund av denna orättvisa behandling som ”danskerne” utsätts för. En annan sak som går att utläsa är att om invandringen till Danmark stoppas blir det lättare för invandrarna som bor i landet. Mindre invandring skulle ge de invandrare som bor i Danmark bättre chans att integreras. Det vill säga att få jobb, utbildningen mm. Här kan man se en intressant kombination av två diskurser som van Dijk kallar ”Firm, but fair”60 och ”For their own good”61 båda har jag diskuterar tidigare. DF visar att de bryr sig om invandrare (eller i alla fall de som befinner sig i Danmark) genom att de vill sörja för den bästa möjliga integrationen för både invandrarna själva och ”danskerne”. Samtidigt är de just ”Firm, but fair” när de går emot makten som bara låter landet svämma över med invandrare och som också skapar ilska bland ”danskerne” mot invandrare. DF använder sig av en humanistisk ton, de vill hjälpa ”danskerne” så att deras rättigheter inte blir åsidosatta men vill även hjälpa invandrarna i Danmark dels genom att ge de den bästa integrationen men också genom att stoppa invandring och på så sätt förhindra att ”danskerne” blir mer främlingsfientliga.62 Van Dijk menar också att man kan se denna typ strategi som ”Blaming the victim”. DF menar att det är de som släpper in invandrares (makten,regeringen) fel att det finns problem. Man kan också tolka det som om att invandrare är ett problem. Van Dijk menar vidare att en annan strategi är ”punishing the victim” i detta fall att lägga över skulden på invandrarna och säga att problemet är att det finns för många av de och att det är därför integration inte fungerar och därför måste vi stoppa invandring. Att invandringen ska stoppas betyder även att familjesammanföringar63 stoppas.64 Att detta skulle vara det bästa för alla de invandrare som bor i Danmark är svårt att se.
59 van Dijk, 1993: 95 60 van Dijk, 1993: 93 61 van Dijk, 1993: 95 62 van Dijk, 1993: 93-96
63 ”Retskravet på at få familiesammenføring ophæves.” Danmarks fremtid dit land – dit
valg…,2001:178
Van Dijk diskuterar en liknande retorik från ett fall i Tyskland. Att invandringen måste stoppa för att de invandrare som befinner sig Danmark ska kunna integreras säger att det finns en gräns för hur mycket invandring ett samhälle klarar av. 65 I Danmarks fall är denna gränsen låg (enligt DF:s egna siffror så utgör invandrare 4,9% av befolkningen ) 66 Det är intressant att se DF:s metafor med det fyllda badkaret i ljuset av dessa siffror det vill säga att endast 4,9% av Danmarks befolkning är invandrare.
Siffrorna talar. Text 3.2
Den 1. januar 2000 fordelte de 259.357 udenlandske statsborgere sig i Danmark med 78.764 fra Norden, Eu og Nordamerika, 99.615 fra indvandrerlande og 80.978 fra flygtingelande. I 1980 var 99.796 udenlandske statsborgere i Danmark fordelt med 54.667 fra Norden, Eu og Nordamerika, 41.940 fra invandrerlande og 3.189 fra flygtningelande.
Opgøres procenten alene for de udenlandske statsborgere i Danmark har udviklingen været: 1990 2,9 procent, 1995 3,8 procent, 1996 4,2 procent, 1997 4,5 procent, 1998 4,7 procent 1999 4,8 procent og 4,9 procent i 2000.67
Texten ovan är tagen från huvudavsnittet ”Fact om udlændingesituationen” här presenterar DF siffror och tabeller. De flesta siffror handlar om immigration till Danmark men det finns även siffror över brottslighet bland olika invandrargrupper.
Genom att visa upp siffror försöker DF visa att de är objektiva och att de kan styrka sina påstående med fakta.68 Många siffror lämnas helt okommenterade. Detta förstärker automatiskt dels DFs argumentering men även deras roll som objektiva. Man kan tolka det som att de är så objektiva att de låter de flesta siffror tala för sig själva. Van Dijk menar att denna typ av argumentering med presentation av siffror är en av de mest effektiva för att forma opinion emot invandring. Att presentera antalet som kommer till Danmark varje år i absoluta siffror är det sätt som är vanligast och
65 van Dijk, 1993: 94
66 Danmarks fremtid dit land – dit valg…, 2001: 127 67 Danmarks fremtid dit land – dit valg…, 2001: 127 68 Johannesson, 1991: 230
mest effektivt. Ett annat sätt är att även presentera siffror över familjesammanföring69 i kombination med siffror som ovan för att antyda att invandring automatiskt drar mer folk till landet och att invandringen är en tickande demografisk tidsbomb. Detta skapar en tydlig hotbild. Siffrorna behöver inte vara överdrivna, utan det är sättet som de presenteras på som skapar hotbilden.70
DF gör något som van Dijk menar är ovanligt och det är att presentera invandringsstatistik i procent. Procentsiffror i Europa är nämligen så pass låga att de inte har samma effekt.71 DF visar dock på en ökning från 1990 till 2000. Detta tror jag är poängen. Att Danmark har så låga siffror är något som i bokens övriga kapitel inte konkret tas upp utan endast nämns indirekt. DF visar även genom kapitlet ”Tyskland – historier fra Berlin” att som de menar ”Samtidigt finns det journalistiska kapitel som beskriver multietniska samhälle, till exempel Berlin, där man redan upplever fjärde och femtegenerationens invandrare och därmed ger en bild av vad vi har att vänta här hemma.”72 Här ställs alltså de ökande procentsiffrorna i Danmark i samband med hotbilden av Tyskland.
Kriminalitet Text 4
Folket er nemlig vidne til et markant stigende antal af grove forbrydelser, begået af udlændingene. Massvoldtægter har gjort deres indtog i vort tidligere så fredlige og ordentlige Danmark.73
Detta citat är taget från kapitel 2 ”Den uoverskulige udforddring” som ligger under huvudavsnittet ”Historie og oplysninger”. Kriminalitet tar överhuvudtaget upp en stor del av bokens innehåll. Följande kapitel tar upp kriminalitet på ett eller annat sätt: ”Sandholmslejren – de kriminells legeplads”, ”Store penge i kriminelle unge”, ”Danmarks største menneskesmuglersag”, ”Multikriminalitet” och ”Drab, drabforsøg, grov vold og voldtægt – begået imod danskere”.
69 DF presenterar även siffror på familjesammanföring på sidan 130. 70 van Dijk, 1993: 107-108
71 van Dijk, 1993: 107
72 Egen översättning. Se introduktion från Dansk Folkeblad.Bilaga 3 73 Danmarks fremtid dit land – dit valg…,2001: 17
Här använder DF sig av liknande retorik som jag tidigare diskuterat. Bland annat används ”vi” identiten igen. Även här är smicker närvarande; Danmark är fredligt och ordentligt och vad man också kan utläsa är att detta är ett danskt sätt att vara eftersom det nu finns stigande antal grova brott och dessa begås av invandrare. Alltså presenterar man ”udlændingene” negativt i kombination med en positiv bild av Danmark. Detta är en strategi som jag tagit upp tidigare som van Dijk kallar ”Negative other-presentation”74 och ”Positive self-presentation”75 Åter igen används även vårt Danmark. Utan att DF närmare går in på vem som inkluderas i detta ”vårt” blir det tydligt att det är många grupper som inte tillhör. Samtidigt används folket igen som jag diskuterat tidigare. Det är folket som upptäckt det stigande antalet grova brott som begås av invandrare. DF står alltså på folkets sida igen och får det att se ut som om det inte är de själva ut folkets åsikter som presenteras.76
DF presenterar även procent siffror över olika gruppers representation i brottsstatistiken i huvudavsnittet ”Facts om udlændingesituationen”. Här jämförs olika invandrargruppers kriminalitet i förhållande till ”Danskerene” och ”Vestlige”.77 Siffrorna lämnas i stors sett okommenterade och får åter igen tala för sig själva. Det finns många faktorer som skulle kunna vägas in för att förklara dessa siffror DF väljer dock att inte förklara.
Analys av bilder och dikter i materialet
Jag tänker här göra en kortare bildanalys av de bilder som förekommer i det sista huvudavsnittet ”Danmarks fremtid - dit land, dit valg... Sådan vil Dansk Folkeparti ændre udlændingepolitikken.” som är det viktigaste för min undersökning. Jag har sen valt att jämföra dessa bilder med bilder från det första huvudavsnittet ”Historie og oplysninger”. Det är från detta huvudavsnitt jag har hämtat text 4. Anledningen till att jag valt att undersöka bilder är att de är relevanta för den undersökta texten då bilder och text tillsammans skapar en mening. Det som blir intressant och relevant med att jämföra bilderna från det sista huvudavsnittet med ett annat avsnitt är att de har olika syfte. Det sista avsnittets syfte går delvis att utläsa i titeln. I detta avsnitt föreslås
74 van Dijk, 1993: 84 75 van Dijk, 1993: 72 76 van Dijk, 1993: 102
ändringar angående utlänningspolitiken. De andra avsnitten i boken har lite varierande syften men det avsnitt jag har valt ”Historie og oplysninger” beskriver och berättar hur situationen på olika område som har med utlänningspolitik att göra ser ut idag. I min analys kommer jag också att kommentera vissa dikter som finns i samband med texterna.
Det sista huvudavsnittet har som framsida en bild på en öppen äng. Det verkar vara sommar, himmeln är blå och marken är full med blommor. Vänder man på sidan så börjar texten och introduktionen till kapitlet. Ifrån denna introduktion har jag hämtat text 3.1. Text 3.1 berör främst invandring och att denna borde stoppas för att samhället ska kunna integrera de invandrare som bor i Danmark. Om man sätter detta i samband med bilden så uppstår en paradox. Bilden visar en öppen äng (flera av de andra bilderna visar även öppen, helt eller delvis obebyggd natur) men i texten står det att invandring måste stoppas för att den är för stor, bilderna ger istället intrycket att det finns gott om plats i landet. Kurt Johannesson diskuterar i sin bok ”Retorik eller konsten att övertyga” ett liknande fall. Han menar att denna typ av naturbilder använder sig av myten att (i hans undersökning) svenskar står nära naturen. Johannesson menar även att människorna på dessa bilder får personifiera svensken. Om man överför detta på bilderna som förekommer i ”Danmarks fremtid, dit land-dit valg” blir det viktigt att se vad och vem som får representera det Danska och Dansken. Det blir även viktigt att se vad som får representera det icke-danska.78
Av de sammanlagt 23 bilder som förkommer i det sista huvudavsnittet så är 16 stycken naturbilder av varierande sort. De människor som förkommer befinner sig i situationer som: Bild 1 Ett par barn och ett par äldre personer spelar ett spel. Bild 2 En person (omöjligt att avgöra kön och ålder) står och fiskar. Bild 3 En äldre man står och målar. Bild 4 Ett barn tittar på leksaker. Bild 5 Tre personer (olika kön och åldrar) står med sina cyklar. Bild 6 Två äldre kvinnor dricker Carlsberg. Bild 7 Två barn skrattar. Bild 8 En person (omöjligt att avgöra kön och ålder) kör en traktor. Bild 9 En grupp människor (verkar främst vara kvinnor i olika åldrar dock svårt att avgöra kön
på alla) gymnastiserar. Bild 10 En grupp människor (olika kön och ålder) sitter i en segelbåt. Bild 11 En yngre kvinna går på en strand.79
I det första huvudavsnittet ”Historie og oplysninger” finns 13 stycken bilder. Jag ska här redovisa kort för bilderna. Bild 1 som är huvudavsnittets framsida är en bild på en grupp människor, den är tagen i stadsmiljö. Bild 2 är på ett hus. Bild 3 på en grupp barn som går hand i hand. Bild 4 är på en grupp människor i olika åldrar vid en marknad i Berlin-Kreuzberg; de flesta är kvinnor. Bild 5 är på tre personer. Två yngre män i förgrunden och en ung kvinna i bakgrunden. Bild 6 Är en porträttbild på Poul Chr. Matthiessen professor i demografi. Bild 7 är en gammal svartvit bild med bildtexten ”Polakker ankommer til Gedser”. Bild 8 är tagen utanför ett köpcentrum i förgrunden syns ett äldre par. Bild 9 tre män i olika åldrar står framför ett köpcentrum, två andra män ser ut att gå förbi. Bild 10 En moské. Bild 11 Tre kvinnor i förgrunden två äldre en ung. Bild 12 en tunnel i bakgrunden syns en äldre kvinna denna bild ser till skillnad från de andra bilderna ej ut att vara tagen i Danmark. Bild 13 Poträttfoto på en yngre kvinna.
Det mest uppenbara är att kvinnor med huvudduk är det mest vanliga motivet i huvudavsnittet ”Historie og oplysninger”. På 7 av det 13 bilderna förekommer minst en kvinna med huvudduk. Alla bilderna ser ut att vara tagna i stadsmiljö utom porträtt fotografin som är svåra att avgöra var de är tagna och ett foto på en moské som också är svårt att avgöra. Dessutom ser det ut att vara kallt ute på de flesta bilderna, de flesta människorna på bilderna är varmt klädda och vädret ser grått ut. Det är även få bilder med bildtext, något som är typiskt för hela boken. Endast i undantag har bilderna en bildtext som till exempel ”Polakker ankommer til Gedser”. Men detta är sällsynt, i detta fall är bilden väldigt gammal och det är svårt att veta vad den förställer om det inte förklaras.
Flera av de bilder som förekommer i boken har i sig ingen uppenbar eller starkt negativ eller positiv betydelse. Som jag ska diskutera snart så kan bilderna ha flera betydelser beroende på hur man tolkare de. I samband med texten blir det dock oftast tydligt hur det är meningen att läsaren ska tolka budskapet.
Bilden s 17 som hör ihop med text 4.80 Det är intressant att bilderna för sig kan ha en annan betydelse. Bilden föreställer en grupp barn som är ute och går. De håller händer med varandra. En blond pojke håller hand med en annan pojke. På bilden ser det ut som om det endast finns en blond pojke. Bilden kunde ha fungerat i en mottsatt situation som mångfaldsbejakande bild.81 Men bredvid texten står det citat jag återgivit i text 4. Bilden får då en speciell betydelse och det blir tydligt att det är meningen att man ska tolka den som något negativt. En tänkbar tolkning är att den blonda pojken är ensam bland främlingar. Medan en motsatt tolkning kan vara att barnen är vänner. Men när texten bredvid bilden diskuterar att brott begångna av utlänningar har ökat så är det uppenbart att man ska välja en negativa tolkningen.82 I samband med bilden går det även att läsa: ”Ghettodannelser er en realitet i de store bysamfund; der er områder i landet, hvor en dansker nødigt bevæger sig.” 83
De två avsnittet skiljer sig väldigt tydligt. Som jag har nämnt så är det kallt på de flesta bilderna i första huvudavsnittet medan det är varmt på de flesta i sista. En annan skillnad är att det första består mest av stadsbilder medan det sista främst består av naturbilder. I det sista avsnittet deltar även människorna på bilderna ofta i någon form av aktivitet, målar, gymnastiserar, fiskar mm. Det raka motsatta gäller för bilderna från det första. Det finns ingen bild på någon form av aktivitet om man inte räknar gå och stå.
Som jag nämnde tidigare så är kvinnor med huvudduk det vanligaste motivet för bilderna i det första avsnittet. Bilderna fokuserar alltså främst på muslimska invandrare. I sista huvudavsnittet är däremot ingen av personerna mörkhårig eller ser ut att vara utomeuropeisk invandrare. Det blir ganska tydligt att de två avsnitten är varandras motsatser. Jag tolkar det som om bilderna i det sista avsnittet är DF framtidsvision. Här förklarar DF hur de vill ändra på samhället. Här presenteras det danska och det dansken i ljuset av sommar, öppen natur, aktiv och glada människor. I första avsnittet beskrivs situationen idag som negativ, bilderna fokuserar på muslimer och kall statsmiljö med passiva människor. Ett annat sätt att tolka är att de öppna
80 Se bilaga 1
81 Jämför: Action plan to promote integration in the city of Malmö, 2000. 82 Se även: Tolson, 2001: 7-10
landskapen, vacker natur osv försvinner om inte DF styr. Det sista huvudavsnitt presenterar hur DF vill ändra och skapa framtiden. Om man ser på det första avsnittet så handlar detta istället om hur det är idag när DF:s motståndare styr.
Dikter
I sammanhang med Text 3.1 finns en bild av en husvagn och ett tält i en skog nära en sjö. På samma sida finns även en dikt.
Modersmål er vort hjertesprog, Kun løs er al fremmed tale, Det alene i mund og bog Kan vække et folk af dvale.
(N.F.S grundtvig, 1838)84
I samband med Text 2. Finns en dikt som lyder:
Se ud over dal, over mark, over sund, så ser du en have
med løvsal i lund med blomster i enge og sølvspejl i vand,
og haven er Danmark, vort fædreneland.
(Mads Hansen, 1870)85
84Danmarks fremtid dit land – dit valg…, 2001: 171
(http://www.ugle.dk/n_f_s_grundtvig.html) ”Nicolai Frederik Severin Grundtvig, 1783-1872, var digter og præst. Han har haft en usædvanlig kraftig indflydelse på det danske åndsliv, og hans talrige sange ogsalmer er gledet ind i kulturarven. Bedst kendt er Grundtvig nok for sit ihærdige arbejde for at realisere sin idé om friskoler og folkehøjskoler. Også på det politiske
område var han aktiv, og var medlem af den rigsforsamling som i 1849 gav Danmark sin grundlov.”
85 Danmarks fremtid dit land – dit valg 2001: 190
(http://www.ugle.dk/m_hansen.html) ”Mads Hansen, 1834-1880, var landmand i Vester Skerninge på Sydfyn. I sin fritid beskæftigede han sig med musik og skriveri….. Mads Hansen var patriot, og tabet af Sønderjylland i 1864 gik ham meget nær. ”
