• No results found

”Kultur på recept” -för både individ och samhälle?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "”Kultur på recept” -för både individ och samhälle?"

Copied!
58
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

”Kultur på recept”

-för både individ och samhälle?

En studie av ett pilotprojekt

för långtidssjukskrivna personer i Helsingborg

”Culture on Prescription”

-for both the individual and society?

A study on a pilot project

for long-term sick-listed persons in Helsingborg

Författare: Marika Hillblom Handledare: Petra Ragnerstam och Hugo Boothby Området för Kultur och samhälle Konst, kultur och kommunikation (K3) Kultur & Medier, kulturvetenskap Våren 2011

(2)
(3)

Abstract

Rubrik: ”Kultur på recept” – för individ och samhälle? En studie av ett pilotprojekt för långtidssjukskrivna i

Helsingborg Författare: Marika Hillblom Handledare: Petra Ragnerstam och Hugo Boothby. Examensarbete i Kultur & Medier, kulturvetenskap. Konst, kultur och kommunikation (K3). Kultur och Samhälle, Malmö högskola. Vårterminen 2011

Examensarbetets syfte är att undersöka vad Kultur på recept för långtidssjukskrivna personer kan betyda för individen och samhället, samt vilken kultursyn som genomsyrar projektidén. Frågeställningarna diskuteras via två kanaler: ljud och akademisk text. Ljudproduktionen, som bör lyssnas på innan uppsatsen läses, är nyfiket undrande medan den akademiska uppsatsen är mer kritiskt analyserande. De båda är lika ”sanningsbärande” trots att de ska förmedla olika känslor, insikter och frågor hos mottagaren. Examensarbetets kvalitativa forskningsansats är grundad på reflexiva intervjuer, resultat från befintlig forskning samt kulturvetenskapliga litteraturstudier. Examensarbetets slutsatser är att många kan dra fördelar av Kultur på recept, inte minst staten, vården, individen och kultursektorn. ”Kulturuppfostran” sker i kulturelitens diskurs, kulturpedagogerna ger deltagarna ”rätt” analysverktyg. Kvalitetsbegreppets existens har flyttats från varan till sättet att konsumera.

Kulturhegemonin skulle kunna ruckas en aning, men projektet signalerar att nyttiga kulturaktiviteter är de som leds av kulturpedagoger på kulturkodade platser (ej hemma). Kultur på recept är främst Livsstil på recept.

Nyckelord: ”Kultur på recept”, kulturbegreppet, Arnold, Frankfurtskolan, Bourdieu, hegemoni,

kulturkonsumtion, finkultur, ”kulturell allätare”, samhälle, individ, hälsa, social gemenskap, status.

Heading: „Culture on Prescription – both for the individual and society. A study on a pilot project for long-term

sick-listed persons in Helsingborg Author: Marika Hillblom Supervisors: Petra Ragnerstam and Hugo Boothby. Honours dissertation and final exam project in Culture Studies School of Arts and Communication (K3). Faculty of Culture and Society, Malmö University. Spring of 2011

This thesis‟ aim is to investigate the meanings that „Culture on prescription for long-term sick-listed persons‟ may have for individuals and society as well as to take a look at the perspective taken on culture shored up by the project idea. This is done in two ways: sound and academic text. The sound production, which should be listen to before reading the thesis, is curiously wondering, whilst the academic thesis takes a more critical analytical stance. Both constitute equally valid perspectives, despite them conveying different feelings, insights and questions. The thesis‟ qualitative point of departure is rooted in reflexive interviews, results of the extant research on the topic as well as in a literature review within the field of Culture Studies. The thesis‟ conclusions are that many stakeholders may benefit from „Culture on Prescription, not least the state, the health sector, the individual, and the cultural sector. Cultural breeding takes place within a discourse of the cultural élite, with cultural pedagogues providing participants with the „right‟ analytical tools. The meaning of quality has moved from the product to the way of consume the product. The cultural hegemony could partly be superseded, but the project signals that beneficial cultural activities are this which are led by cultural pedagogues and in culture-coded places (not at home). Culture on prescription is mainly Lifestyle on prescription.

Key words: ‘Culture on Prescription‟, concept of culture, Arnold, Frankfurt School, Bourdieu, hegemony,

(4)
(5)

“Art is what you can get away with”

Andy Warhol

(6)
(7)

Innehållsförteckning

Pilotprojektet Kultur på recept – en beskrivning... 1

Syfte och frågeställningar... 2

Metod... 2 Material... 2 Teori+gestaltning... 3 Tillvägagångssätt... 4 Disposition... 5 Teori... 6 Individen i samhällsstrukturen... 6 Kulturbegreppet... 8

Kultur och hälsa... 9

Kulturpolitik... 10

Arnold och Frankfurtskolan... 12

Den breda smaken, den intressanta individen... 13

Medveten konsumtion... 14

Analys del 1: Individen... 15

Varför finns idén om Kultur på recept för långtidssjukskrivna?... 15

Människans behov av kultur... 15

Målgruppen och vårdcentralen i Helsingborg... 16

Vad ska Kultur på recept bidra med?... 17

Vilka kulturaktiviteter ordineras?... 18

(8)

Kvalitet... 18

Kulturaktiviteter som aktiverar... 19

Att vidgas i sina vyer bland fin- och fulkultur... 20

Självförtroendegivande... 21

Varför just dessa kulturaktiviteter?... 22

Att skapa mening... 22

Socialt sammanhang... 22

Platsens betydelse... 23

Tillgång=framgång eller motgång?... 25

Att vara frisk för en stund... 26

Analys del 2: Samhället... 28

Vinnande kulturinfrastruktur... 28

Kulturbegreppet i Kultur på recept... 29

Slutdiskussion... 30

Hur fungerar benämningen Kultur på recept?... 30

Individen... 32

Holistisk syn på individen... 32

Det medicinska i härliga aha-upplevelser och haha!-upplevelser... 32

Vad kan hända med individens identitet och status?... 32

Kulturen... 33

Vad kan hända med kulturens status?... 33

Vad skiljer en nyttig kulturaktivitet från en onyttig?... 34

Fulare kultur vore möjligt………... 35

Kulturens egenvärde... 36

Samhället... 37

Demokrati... 37

(9)

Kulturell infrastruktur nyttig för demokratin... 38 Vems smak styr samhället?... 38 Valmöjlighet, välgörenhet, kapitalism och klasskamp... 39 Källförteckning

(10)
(11)

Förord

En av anledningarna till att jag började läsa kulturvetenskap var att jag blivit berörd av en artikel i Läkartidningen 2007. En läkare skrev:

”Det är inte ovanligt att jag får träffa dessa ständigt tränande, modemedvetna, studerande, ständigt festande och utåtsett »lyckade«, men egentligen helt utmattade och perspektivlösa människor. Den perspektivlösa, okritiska tomhetskänsla de känner tar sig uttryck i sant lidande, och jag kan uppleva att det hela har mera att göra med den livsstil dessa för, än med serotoninhalter i cerebrospinalvätskan. (...) -jag har en inre övertygelse om att kulturella aktiviteter kan bidra till välbefinnande och att den drabbade människan kan få perspektiv på saker och ting – framför allt livet.”1

Han ville ordinera kultur. Jag tyckte det var både fint och smart.

Nu, efter flera terminer i kulturvetenskap på Malmö högskola, har jag lärt mig att tesen som läkaren presenterade i Läkartidningen 2007 inte alls var särskilt ny. Tron på kulturen som en välgörande och viktig kraft har funnits länge. Kulturen har alltid hyllats. Men samtidigt lågprioriterats. Denna delade syn märks i den politiska debatten.

Idén om att ordinera kultur ledde till att det 2009 togs ett politiskt beslut om att pröva om kultur som gavs på recept kunde fungera i praktiken. Inom ramen för projektet Kultur på recept ordinerades kultur till långtidssjukskrivna patienter i Skåne. Utvärderingar av projektet visar att alla inblandade är väldigt nöjda. Men vad handlar Kultur på recept om egentligen? Är det något slags missionerande? Vad betyder ordet kultur i det här sammanhanget? Vilka samhällsgrupper vill man nå? Kommer de utåtsett lyckade individerna som omnämndes i Läkartidningen utgöra en grupp som får kulturrecept utskrivna?

(12)
(13)

1

Pilotprojektet Kultur på recept – en beskrivning

Hösten 2009 togs ett statligt beslut om att idén Kultur på recept skulle prövas i Sverige. Bakom initiativet stod Socialdepartementet och Kulturdepartementet. Två pilotprojekt startades, det ena pilotprojektet genomfördes i Västerbotten och det andra i Skåne. Projekten hade olika inriktningar. I Västerbotten var målgruppen landstingsanställda med stressrelaterade besvär och i Skåne långtidssjukskrivna patienter.

Från 1 november 2009 till sista december 2010 bedrevs det skånska projektet på en vårdcentral i Helsingborg. Denna vårdcentral hade sedan tidigare ett resursteam som finns till för att förkorta och förebygga sjukskrivningar. Detta består av läkare, socialsekreterare, sjukgymnast och psykolog. Dessutom samarbetar teamet med kommunen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Under pilotprojektet utökades resursteamet med representanter från kultursektorn. Totalt fick 24 patienter, indelade i tre grupper, Kultur på recept. En receptperiod omfattade tio veckor. Varje vecka fanns två eller tre kulturaktiviteter på schemat. Alla deltagare fick ett Kulturkort som gav ”fri entré till det mesta av stadens kulturutbud”2

. Ett kulturkort gäller i tolv månader.

Huvudsyftet med pilotprojektet i Helsingborg var att undersöka om den verksamhetsmodell som användes fungerar – och är värd att satsa på. Under hela projektperioden fanns en följeforskare från Högskolan i Kristianstad närvarande. Denne intervjuade både deltagare och personal samt deltog själv i några av kulturaktiviteterna för att observera projektet inifrån. Syftet med följeforskningen var att se hur kultur kan vara en resurs vid rehabilitering och hur verksamheten i framtiden bör organiseras på bästa sätt.3

Resultaten för pilotprojektet Kultur på recept presenterades på en inspirationskonferens den 29 mars 2011. ”Samtliga som var där var eniga om att detta är en lyckad modell som fler kan arbeta utefter”, sägs det i ett pressmeddelande på Kulturrådets hemsida.4

En projektrapport och utvärdering ska lämnas till Socialdepartementet för vidare utredning och ställningstagande juni 2011.5

2 http://www.skane.se/upload/Webbplatser/vardwebb/Dokument/Kultur%20på%20recept/B8C_Projektrapport_slutversion_2011_03_21.p df 2011-04-20 Sida 5 3 http://www.skane.se/upload/Webbplatser/vardwebb/Sammanfattning_foljeforskning_kulturparecept.pdf 2011-04-20 Sida 3 4 http://kulturradet.se/sv/pressmeddelanden/Idag-tillkannages-arets-mottagare-av-ALMA-priset/ 2011-04-18 5 http://www.skane.se/templates/Listing.aspx?id=301394 2011-05-01

(14)

2

Syfte och frågeställningar

I skriften Kultur för hälsa – En exempelsamling från forskning och praktik skrivs det att forskning har gjorts och görs på området kultur och hälsa, men att mer forskning behövs.6

Jag vill med mitt examensarbete bidra genom att diskutera pilotprojektet Kultur på recept i Helsingborg utifrån mitt kulturvetenskapliga perspektiv. Mina frågeställningar lyder:

Vad kan Kultur på recept för långtidssjukskrivna personer betyda för individen och samhället? Vilken kultursyn genomsyrar projektidén?

Metod

Denna uppsats har en kvalitativ forskningsansats. För att besvara mina frågeställningar behöver jag gå på djupet. Därför har jag förutom litteraturstudier inom det kulturvetenskapliga ramverket genomfört egna intervjuer och använt mig av resultat från befintlig forskning. Kultur på recept grundar sig i en tvärvetenskap som berör många teoretiska riktningar. Jag har i mina litteraturstudier valt att använda mig av metoden

theory shopping, det vill säga att ett hopplock av några olika teorier används.

Mina frågeställningar diskuteras via två kanaler: ljud och akademisk text. Den ena biten är lika viktig som den andra. De båda är lika sanna trots att de ska förmedla olika känslor, insikter och frågor hos mottagaren.

Material

Projektledningen bestämde i ett tidigt skede att projektets deltagare inte skulle ha mediakontakt. Jag har därför inte intervjuat någon av deltagarna i projektet, men intervjuat nyckelpersoner runtomkring, dvs projektledaren, kulturkoordinatorn och

6

(15)

3 patientkoordinatorn. I mitt arbete används deltagarcitat och referat från följeforskarens rapport.

På Inspirationskonferensen som hölls efter att försöksåret med Kultur på recept hade avslutats intervjuade jag både konferensens talare och besökare. Jag mötte politiker, vårdpersonal och folk från kultursektorn. Gunnar Bjursell, professor i molekylärbiologi, som forskar inom området kultur och hälsa, var en av föreläsarna som jag intervjuade. Mitt intervjumaterial består således av röster från olika skrån, vilka berör och berörs av idén Kultur på recept.

Teori+gestaltning

I redovisningen av mitt examensarbete om Kultur på recept har jag tagit på mig två olika roller – en mer insäljande och en mer kritiskt utvärderande. På detta sätt vill jag anspela på fenomenet politik, med tanke på att Kultur på recept är ett statligt finansierat pilotprojekt. Ljudmediet är en bra kanal för att nå mottagarens känslor och det lämpar sig för kort och koncis ”säljteknik”. Den akademiska uppsatsen är ett bra format för teoribaserad argumentation och diskussion. Att jag väljer att redovisa två sidor av myntet är just för att jag under processens gång har känt mig kluven, det finns inte ett svar, en sanning. Jag vill få mottagaren att fundera - om det i ett examensarbete kan presenteras två olika slutsatser som är lika sanna, hur många fler svar kan det då inte finnas? Vad är det som styr olika sanningsversioner? Mottagaren får gärna grubbla på vad forskare, politiker, konstnärer och studenter har för intentioner.

Att mina redovisningsvägar visar Kultur på recept sett i två olika ljus anammar det som följeforskaren menar att hjärnan mår gott av, nämligen tvetydighet7. Hjärnan strävar efter att få analysera och hitta mening. (Så varsågoda, lev väl.)

7

(16)

4

Tillvägagångssätt

Att arbeta i ljudmediet parallellt med den akademiska texten har varit till stor hjälp i framställandet av de båda. Efter varje intervju har jag lyssnat igenom materialet och transkriberat allt. Det är inte ett vanligt förekommande moment i skapandet av radioproduktioner att gå in så på djupet i intervjumaterialet. Själva transkriberingen har ökat min eftertänksamhet, vilket har gynnat både ljudverket och den akademiska texten. Jag har också tack vare ljudinspelningarna kunnat vara mer lyhörd på de små detaljerna i samtalen, de viktiga nycklarna, som lätt passerar obemärkt.

Intervjutekniken jag har använt är en kombination av reflexiv intervju8 och processintervju. Processintervjuer brukar innebära att man träffar samma person vid flera olika tillfällen och att man efter varje intervju funderar över vad som har sagts och åt vilket håll kosan kan styras vid nästa möte9. Mina informanter har jag bara intervjuat en gång vardera, men efter varje intervju har jag noga funderat över vad som sades, i vilka nyanser, för att eventuellt hitta nya intressanta frågor att ställa till nästa intervjuperson.

För ljudproduktion har platsen där en intervju görs en viktig betydelse för det ljudmässiga resultatet, men platsen bör även väljas med omsorg ur ett psykologiskt perspektiv. När jag spelade in intervjun med patientkoordinatorn satt vi i hennes arbetsrum på vårdcentralen. Där blev miljöljuden autentiska och förmodligen kände sig patientkoordinatorn sig extra trygg och avslappnad. Även tidpunkten bör avvägas inför intervjuer, skriver Bengt Bok10. Under Inspirationskonferensen låg ämnet Kultur på recept i luften hela dagen och där gjorde jag flera av mina intervjuer. Bengt Bok skriver att ibland sker oanade ting som kan föra intervjun till högre höjder. Detta hände när patientkoordinatorn och jag satt i hennes bil, och jag hade diktafonen påslagen, och hon bad mig att berätta om vem jag är. Denna scen använder jag nu som inledning till hela ljudproduktionen, en autentisk presentation av min ingång till examensarbetets frågeställning.

8Heléne Thomsson. Reflexiva intervjuer.

9 Bengt Bok. Möte med den andre: tankar kring intervjuer. 10 Ibid.

(17)

5 ”Ett annat grundläggande kommunikativt perspektiv berör identitet och relation. I inledningen av ett samtal bör man definiera relationen och den sociala situationens innebörd.”11

Jag vill redovisa att jag under arbetets gång hela tiden har varit noga med att presentera mig själv som en undrande kulturvetenskapsstudent. Det har jag velat att mina informanter ska veta, och det vill jag nå ut med inledningsvis i min ljudproduktion. Som intervjuare påverkar jag intervjusituationen med hela mitt väsen. Jag önskar att mottagarna av detta examensarbete ska ha en aning om vem jag är, för att kunna läsa in att allt har skrivits från mitt utgångsläge, därför ska förslagsvis ljudproduktionen lyssnas på innan uppsatsen läses.

Disposition

Nedan följer ett teoriavsnitt där jag presenterar mina huvudsakliga teoretiska vinklar. Ytterligare några teoribaserade aspekter kommer att tas upp i analysavsnittet.

Uppsatsens analysavsnitt är uppdelat i två kapitel. Det första handlar om vad Kultur på recept kan betyda på individnivå och det andra handlar om vad Kultur på recept kan betyda på samhällsnivå.

11

(18)

6

Teori

Individen i samhällsstrukturen

På 1970-talet fastslog den franske sociologen Pierre Bourdieu att samhällsklasser inte bara kan ses som ett ekonomiskt begrepp eftersom även kulturvanor och sociala nätverk spelar in. Han förklarade att alla personer har ett totalkapital, vilket uttrycker ”summan av de resurser och den makt som faktiskt går att utnyttja: ekonomiskt och kulturellt, men även socialt kapital.”12

Är totalkapitalet stort är det sannolikt att personen eller gruppen i fråga har stort inflytande i samhället. Är totalkapitalet däremot lågt innebär det rimligtvis att personen eller gruppen har låg status.

Bourdieus studier visar på att allt har ett hierarkiskt värde och att en klass eller en klassfraktion inte bara definieras av kriterier som yrke, inkomst, utbildningsnivå, den definieras också av en bestämd könsfördelning, en bestämd fördelning i det geografiska rummet (som aldrig är socialt neutralt) och av en hel mängd andra sekundäregenskaper.13 Som konsumenter bidrar våra egenskaper (de som ryms i vårt totalkapital) till att klassificera aktiviteter och produkter, precis som aktiviteter och produkters egenskaper smittar av sig på oss som konsumenter. På så vis kan den kulturella betydelsen hos företeelser förändras över tid och variera mellan olika sociokulturella sammanhang.”14 Gunilla Jarlbro skriver att utbrändhet var en högstatussjukdom under 1980-talet, ett yuppie-syndrom för nyrika unga stadsbor, men idag har sjukdomen tappat status och det är ofta lågutbildade kvinnor i övre medelåldern som klassas som utbrända.15

I Sverige är över en halv miljon människor långtidssjukskrivna16. Att arbeta är en norm och de människor som inte arbetar sägs leva i utanförskap. Läkaren Bo Santell skriver i

12

Pierre Bourdieu. Distinktionen, Kultursociologiska texter. Sida 272

13 Pierre Bourdieu. Distinktionen, Kultursociologiska texter. 14

André Jansson. Mediekultur och samhälle.

15 http://kulturradet.se/sv/verksamhet/Kultur-och-halsa/Inetrvju-Gunilla-Jarlsbro/ 2011-04-14 16

(19)

7 Läkartidningen 2008 att de långtidssjukskrivna personer han möter inte sällan är skambelagda av den massmediala fuskdebatten och utpekade som ett hot mot statsbudgeten. Detta trots att dessa människor är tveklöst sjuka, oftast med tydlig om än inte entydig koppling till arbetssituationen.17

Var finns hoppet för människor som hamnat i denna position? Vad händer med den långtidssjukskrivnes syn på sig själv? Hur är det att inte leva upp till arbetsnormen? Antonio Gramsci använder ordet hegemoni för att förklara befästa samhällsordningar: ”Ordet hegemoni pekar på den process vilken en viss klassfraktion kan bli dominerande över andra klassfraktioner – och samtidigt ha deras stöd."18 Detta tolkar jag som att den som av andra anses leva i utanförskap själv tar på sig identiteten som den som är utanför, misslyckad och i behov av hjälp ”ovanifrån”. Det handlar om makt, beroendepositioner och en tydlig enighet om vad och vem som värderas högt och lågt.

Med identitet menas enkelt uttryckt en viss persons upplevelse av att det finns en meningsfull relation mellan det egna jaget och den sociala omgivningen och livsstilen är den mekanism som både formar och uttrycker en individs identitet 19

Kanske har vi blivit mer självständiga och fria i våra livsval, än vad som varit möjligt tidigare, men vi styrs alltid av normer. Andras syn kommer aldrig sluta påverka vår självuppfattning, vårt beteende, våra drömmar och mål. Att ha utmattningssymtom idag kan därför vara plågsamt just för att det har lågt sociologiskt statusvärde. Känslan av misslyckande kan dessutom förvärras på grund av positivitetstrenden som säger ”Om det inte går dig så väl i livet, är det enbart ditt eget fel”20, pressen läggs på den enskilda individens attityd, ej på strukturen.

Att plötsligt få ett stort ekonomiskt kapital förändrar inte individen på alla plan. Bourdieu uttrycker klart i sin teoribeskrivning att ”...det hela vore fortfarande alltför enkelt om det

bara handlade om att byta ut en viss faktor”21

. Som exempel tänker jag mig att en nyrik person som nyligen vunnit en miljon kronor på ett lotteri förmodligen inte automatiskt

17

http://www.lakartidningen.se/includes/07printArticle.php?articleId=9595 2011-02-10

18

André Jansson. Mediekultur och samhälle. Sida 24

19

André Jansson. Mediekultur och samhälle.

20 http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/barbara-ehrenreich-gilla-laget-hur-allt-gick-at-helvete-med-positivt-tankande 2011-03-07 21 Pierre Bourdieu. Distinktionen, Kultursociologiska texter. Sida 269

(20)

8

kommer bli en flitig teaterbesökare på grund av sin nya privatekonomiska situation om inte teatervanan funnits sedan tidigare. Vanor kan ändras, men det sker inte över en natt, för vi bär alltid med oss vårt bagage och Bourdieu skriver: ”Individernas förflyttningar inom det

sociala rummet sker inte av en slump.”22

Hela individens liv styrs och påverkas av totalkapitalet, inte minst fritidsaktiviteterna. Dessa styrs av flera faktorer som den enskilde individen inte rår över. David Reisman ger en historisk analys kring varför många lever isolerade liv idag, utan någon direkt fritidsaktivitet.”Isolering (privatization) som ett hinder för fritidsaktiviteten kan närmast betraktas som en kvarleva från tidigare epoker, då det var en människas sociala status som bestämde hennes fritidsanvändning. Kvinnornas, barnens och de lägre klassernas fastlåsning går i själva verket tillbaka till den tidiga industriella revolutionen. Välstånd, kommunikationer och bättre skolundervisning är här de stora frigörarna.”23

Utifrån denna sociologiska aspekt är det omöjligt att påstå att smaken är fri eftersom alla individer är positionerade olika i samhällsstrukturen, vilket styr en människas medvetna och omedvetna smakpreferenser. Bourdieu avslutar sin text Distinktionen med att säga att smaken är amor fati, valet av ödet, där man inte har något val.24

Kulturbegreppet

I boken Culture and Society, 1780-1950 skrev sociologen Raymond Williams att begreppet kultur skiftade innebörd under 1700-talet från att ha handlat om brukandet av jorden till att mer handla om det mänskliga sinnet. Från och med då kunde man beskriva enskilda människor som mer eller mindre ”kultiverade”. Under 1800-talet blev kulturbegreppet ett samlingsnamn för konst och litteratur med ett högt socialt värde, att vara kultiverad innebar att vara bildad. Men Williams själv föredrog att använda kulturbegreppets vidaste definition: ”a culture is not only a body of intellectual and imaginative work; it is also a whole way of life”25

, vilket inbegriper både de betydelser och värderingar som uppstår inom distinkta sociala grupper och klasser, och de levda traditioner och praktiker genom

22

Pierre Bourdieu. Distinktionen, Kultursociologiska texter. Sida 264

23

Riesman, David. Den ensamma massan. Sida 293-294

24 Pierre Bourdieu. Distinktionen, Kultursociologiska texter. Sida 310

(21)

9 vilka dessa gemensamma erfarenheter uttrycks. Enligt Williams är dessa två aspekter oskiljbara. 26

För enkelhetens skull är det idag vanligt att dela upp kulturbegreppet i två kategorier: den estetiska definitionen och den antropologiska definitionen (kategorier som Raymond Williams ville smälta samman).

I egenskap av kulturvetare tilltalas jag av begreppsförklaringen: ”Kultur är kommunikation”.27

Här ryms estetik, antropologi och sociologi.

Begreppet kultur kan definieras på många sätt och är alltid beroende av vem vi talar med och samtalets yttre ramar, dvs orsaken till samtalet, omgivning och liknande28. Bäst passande begreppsförklaring för detta examensarbetes ämne är ”Kultur kommer från latinets cultura och betyder i ordagrann översättning odla och vårda”.29

Kultur och hälsa

Mycket forskning har gjorts och görs inom området kultur och hälsa. Musiken är den kulturupplevelse som hälsoforskning mest fokuserat på30. Nu tycks det vara bevisat att

musik har samma grundläggande påverkan på vårt biologiska system som mat och sex.31 Kulturen har i årtusenden varit viktig för människan som ett mänskligt subjekt32 och forskning visar att den sociala stimulansen inte kan vara hela förklaringen till hälsoeffekterna av det kulturella deltagandet.”33

Världshälsoorganisationen WHO antog 1948 en definition av begreppet hälsa som gäller än idag: ”Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt, mentalt och socialt välbefinnande.”34

26 André Jansson. Mediekultur och samhälle. 27

Anna-Greta Lindehag, Inga-Lill Pohl, Peter Rönnerfalk. Människan socialt och kulturellt. Sida 7

28 Anna-Greta Lindehag, Inga-Lill Pohl, Peter Rönnerfalk. Människan socialt och kulturellt. 29 Ibid. Sida 4 30 http://www.fhi.se/PageFiles/3318/r200523kulturforhalsa0510.pdf 2011-04-25 31 Kulturnyheterna på SVT Play 2011-04-06 kl.19.00 32 Följeforskningen. Sida 11 33 http://www.fhi.se/PageFiles/3318/r200523kulturforhalsa0510.pdf 2011-04-25 Sida 1 34 http://www.who.int/suggestions/faq/en/index.html 2011-02-28

(22)

10 Folkhälsoinstitutet skriver att deltagande i kulturella aktiviteter har ett statistiskt samband med en lägre dödlighet i alla åldrar och att kulturell aktivitet är en färskvara, precis som fysisk aktivitet. Kulturell inaktivitet kan innebära hälsorisker.35 Något som bör finnas med i tanken när man undersöker kulturens inverkan på människans hälsa är vad som är orsak och verkan.36 Är det så att den som mår bra ägnar sig åt kulturella aktiviteter och den som inte mår bra låter bli?

Lars Olov Bygren, professor emeritus i socialmedicin, går emot det som en del andra forskare tror- att den kulturella aktivitetens hälsofrämjande effekter inte går att särskilja från det sociala sammanhanget- och menar att kulturen i sig kan ha hälsofrämjande effekter. Han skriver att det är viktigt att bli berörd av konstkulturen för att den ska ge hälsoeffekt37 och stor eller liten kulturvana verkar inte spela någon större roll: ”De impulser man får av en kulturupplevelse går direkt in och påverkar känslorna. Man behöver till exempel inte kunna något om kultur för att bli känslomässigt påverkad av den. Det är den där direkta stimulansen som de flesta mår bra av.”38

Lars Olov Bygren har publicerat studier som bland annat belägger att immunförsvaret stärks av kulturaktiviteter39.

Forskningsresultat till trots är Lars Olov Bygren skeptisk till att kultur ska skrivas ut på recept. Och det finns fler som delar hans oro. Argumentet lyder att kulturen måste få ha sitt egenvärde.40 Folkhälsoinstitutet har också lyft fram kulturens egenvärde: ”Kulturella uttryck har uppenbart i första hand egenvärden, helt oberoende av andra effekter (Holden 2004).41”

Kulturpolitik

Sveriges kulturpolitik stod vid en milstolpe när en ny kulturutredning presenterades 2009. Den dåvarande hade gällt sedan 1974. Gamla riktlinjer ändrades och målet att kulturen ska 35 http://www.fhi.se/PageFiles/3318/r200523kulturforhalsa0510.pdf 2011-04-25 36 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=4242272 2011-02-16 37 http://www.fhi.se/PageFiles/3318/r200523kulturforhalsa0510.pdf 2011-04-25 Sida 33 38 http://www.sktftidningen.se/sites/default/files/zdocs/aoj_nr1_10_0.pdf 2011-04-27 Sida 15 39 http://www.suntliv.nu/Projekt/Idebanken/Projekt-och-exempel/Kultur-for-ett-friskare-liv/ 2011-03-05 40 http://www.sktftidningen.se/artikel/premiaer-foer-konst-pa-recept-52891 2011-04-27 41 http://www.fhi.se/Handbocker/Uppslagsverk-barn-och-unga/Kulturaktiviteter---effekter-pa-halsa/ 2011-04-21

(23)

11 motverka kommersialismens negativa verkningar togs bort42. Nu ska kulturen bli mer självförsörjande än den har varit tidigare. Tanken är att de statliga bidragsgivarna ska backa och sponsorer träda fram för att hjälpa kulturen att leva. ”Jag tycker att kulturen ska vara fri, det är en given ideologisk hållning från min sida. Jag vill inte ha en kultur som styr. Det fick vi nog av under de kommunistiska decennierna”43, säger kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.

Från kultursektorns håll möts denna nya, mer nyliberalistiska, kulturpolitik ofta av stark kritik. Parallellt med kulturutredningen 2009 skrevs en skuggutredning. Initiativtagare till den var Tankesmedjan Det Osynliga (TDO), en obunden intresseorganisation som analyserar, bevakar och i media kommenterar och debatterar den kulturpolitiska utvecklingen i Sverige. TDO menar att ”Den stora kulturpolitiska utmaningen idag är att många faktiskt aldrig har fått den kunskap eller de möten med olika konstformer som krävs för att aktivt kunna göra ett val.”44

På sätt och vis verkar kulturminister Adelsohn Liljeroth hålla med om detta när hon berättar att ordet kultur ofta skapar problem eftersom det ofta kan uppfattas som något svårtillgängligt och ”fint”.45

Hon säger sig ha upplevt att ordet kultur skrämmer många: ”När jag möter människor som anser sig vara ointresserade av kultur har jag förstått att många hakat upp sig på själva begreppet, många väljer att lägga sådant som är svårförståeligt, kanske ouppnåeligt eller främmande i det. ‟Tycker du om att gå på bio då, gillar du film?‟ frågar jag. ‟Ja‟, svarar de då.”

De som skrev kulturutredningen ”förespråkar att kulturpolitiken i ökad utsträckning fragment präglas av samlade initiativ över genrernas och ändamålens gränser.”46 De vill se kulturpolitik som en aspektpolitik – samspel med andra samhällsområden.47 En oro uttrycks när de skriver att ”Kulturpolitiken har tappat sin kontakt med civilsamhälle och

42 http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/kulturpropositionen-makten-over-kulturen-flyttas-ut-i-landet 2011-02-13 43 http://city.se/kulturen/2010/10/03/%E2%80%9Djag-vill-valdigt-garna-sitta-kvar%E2%80%9D/ 2011-02-16 44 http://www.detosynliga.se/web/graphics/PDF/DODebattartikel20090518.pdf. 2011-02-17 Sida 2 45 http://city.se/kulturen/2010/10/03/%E2%80%9Djag-vill-valdigt-garna-sitta-kvar%E2%80%9D/ 2011-02-16 46 SOU 2009:16. Betänkande av kulturutredningen, Kulturpolitikens arkitektur. Sida 139

(24)

12 folkbildning och därigenom också tappat en viktig kanal för förankring och kommunikation med medborgarna.”48

I kulturpolitiska frågor brukar det ofta råda meningsskiljaktighet mellan Sveriges två politiska block49, men partier från både höger och vänster är positiva till idén om Kultur på recept50. Tron på kulturens välgörande kraft råder, liksom den politiskt korrekta åsikten om att framhålla kulturens egenvärde. Hur kommer det då sig att idén om Kultur på recept har så stort stöd, är det av ekonomiska eller ideologiska skäl? Eller är det en följd av hälsoforskning?

”De som är aktiva inom kulturen mår bättre, lever längre och håller sig friskare än andra.”51

, så inleder kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth den officiella informationsfilmen om Kultur på recept för långtidssjukskrivna.

Arnold och Frankfurtskolan

Det finns många exempel på personer både från nutid och dåtid som har och har haft en stark tilltro till kulturens positiva inverkan. 1869 publicerades Matthew Arnolds bok

Culture and Anarchy där han argumenterar för att kulturen måste hålla kvalitet för att inte

fördumma människorna. Han menar att de högre kulturformerna uppfostrar folket till goda, kloka individer. För samhällsordningen bidrar den höga kulturen med stabilitet, så Arnold förespråkade alltså finkultur för att hålla pli på människorna. Han trodde starkt på den högre kulturens kraft och funktion. Om de finare kulturyttringarna skulle förlora kvalitet skulle samhällets stabilitet hotas därav och det fanns risk att anarki skulle uppstå.

I mitten av 1900-talet framhöll medlemmarna i marxistiska Frankfurtskolan så kallad finkultur som nyttig, ur ett samhällsperspektiv, men av andra anledningar än Arnold. Frankfurskolans argument för finkulturen var att den gjorde människorna mer

48 SOU 2009:16. Betänkande av kulturutredningen, Kulturpolitikens arkitektur. Sida 13 49

http://svt.se/2.27170/1.2377523/ingrid_elam_om_juholts_tal_overraskande 2011-04-07

50

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=86&artikel=3808164 2011-02-05

(25)

13 reflekterande och självständigt intelligenta. Frankfurtskolan förespråkade förutom finkulturen också den spontana ”folkkulturen”, i form av visor och berättelser, som de menade skapade sammanhållning och bidrog till att artikulera intressen och problem som var viktiga för livsföringen. Den sorts kultur som Frankfurtskolan var starkt kritisk till var kulturindustrin, vars främsta syfte är att göra ekonomisk vinst:52

”Genom att konsumera underhållning på sin skenbart fria tid knyts lönearbetarna än hårdare till det kapitalistiska systemet och berövas sin förmåga till ideologiskt motstånd.”53 När Matthew Arnold skrev Culture and Anarchy 1869 var det rädslan för hur en urvattning av den högre kulturen skulle fördumma folket och leda till anarki, som drev honom, men Frankfurtskolans argument för högkulturen grundades inte på en rädsla över civil olydnad, utan tvärt om – med den kvalitativa högre kulturen ville Frankfurtskolan få folket att vakna upp och göra motstånd. Utgångspunkterna för Arnold och Frankfurtskolan var alltså motsatta, men vad de två teorierna hade gemensamt var tron på att hög kultur var nyttig för folket.

Den breda smaken, den intressanta individen

Från århundraden genomsyrade av åsikten att den höga kulturen är överlägsen den lägre sortens kulturyttringar – en åsikt buren av såväl konservativa borgare som nytänkande marxister, kom statusordningen på kulturfältet att röras om under 1900-talets sena decennier. Peterson och Kern beskriver i sin essä ”Changing Highbrow Taste: From Snob to Omnivore” hur det blivit alltmer statusgivande att konsumera kultur från hela spektrat. Tidigare var en kultursnobb någon som enbart ägnade sig åt så kallad finkultur, men nu är kultureliten de som konsumerar på ett allätande sätt. 1992 gjordes en studie som visar att den allätande musiksmaken hade ökat de senaste tio åren för både lowbrows och highbrows, men störst var ökningen av allätandet hos highbrows (dvs hos de tidigare kultursnobbarna) och om vad denna förändring i samhället kan bero på skriver Peterson och Kern:

52 André Jansson. Mediekultur och samhälle. 53 André Jansson. Mediekultur och samhälle. Sida 28

(26)

14 “We speculate that this shift from snob to omnivore [allätare] relates to status-group politics influenced by changes in social structure, values, art-world dynamics, and generational conflict.”54

Detta fenomen kan ses som typiskt postmodernistiskt. Att det höga och låga urvattnas och blandas är ett signum för vår tid. Genrer mixas och respekten för äkthet och ”aura” leks bort. En annan parallell jag kan dra är att det numer anses lyckat att göra karriär horisontellt istället för vertikalt55. Förr var det fint att få en guldklocka efter att ha klättrat på karriärstegen, i trogen tjänst, inom ett och samma företag, under hela sitt arbetsliv. Idag anses man ha ett mer intressant liv om man har testat på massvis av olika jobb, på olika platser, i olika branscher. Kanske förhåller det sig på detta sätt eftersom vi lever i en tid där vi mer och mer är våra egna varumärken, våra egna entreprenöriella företag, istället för kuggar i kugghjul. Människan anses som mer intressant om hon är mångsidig. Mångsidig och (därmed) allmänbildad.

Medveten konsumtion

Trots att det finaste man kan vara är kulturell allätare, finns följande praxis: Du är vad du äter, men du är också hur du äter. Ien Ang gjorde en undersökning om holländares förhållande till TV-såpan Dallas. Många svarade att de brukade titta på Dallas, men tillade att de såg på programmet med ironisk blick. Detta var många av informanterna noga med att berätta eftersom de visste att TV-såpan klassades som lågkultur och dessa TV-tittare kunde med förklaringen om den ironiska blicken hävda sin egen högre status56. Peterson och Kern tar upp samma typ av sociologisk redogörelse. De redovisar ett exempel på att countrymusiken har fått en plats i statusfyllda tidsskrifter i USA och detta är intressant eftersom countrygenren aldrig givits utrymme i de fina tidningskolumnerna förr. Nu skrivs det om countrymusiken, men på ett högstatussätt: countrymusiken analyseras.

54

http://www.jstor.org/stable/2096460 (2011-04-14) Sida 900 (Peterson, Richard, Roger Kern. Changing Highbrow Taste: From Snob to

Omnivore)

55 Richard Florida. Den kreativa klassens framväxt.

(27)

15 Även om man är kulturell allätare gillar man inte allt på samma sätt. Peterson och Kern skriver: “As we understand the meaning of omnivorous taste, it does not signify that the omnivore likes everything indiscriminatly. Rather it signifies an openness to appreciating everything.”57

Kultur har historiskt varit synonymt med bildning, idag är ”allmänbildad” det finaste man kan vara.

ANALYS del 1:

INDIVIDEN

Varför finns idén om Kultur på recept för

långtidssjukskrivna?

Människans behov av kultur

I följeforskarens rapport står att kulturen i årtusenden tycks ha varit viktig för människor som ett mänskligt subjekt.58 Detta handlar om det ”naturliga” i att ägna sig åt kulturyttringar och kan jämföras med Frankfurtskolans förespråkande av spontan ”folkkultur”, men här utan någon direkt koppling till intentionen om politisk förändring. Följeforskaren tar även upp kulturens påverkan på hjärnan i sin rapport. Han nämner neurobiologen Samir Zeki som argumenterar för att kultur kan sättas i relation till hjärnans sätt att fungera. Behovet av det tvetydiga och osäkra är viktigt. Forskning visar att

57

http://www.jstor.org/stable/2096460 (2011-04-14) Sida 904 (Peterson, Richard, Roger Kern. Changing Highbrow Taste: From Snob to

Omnivore)

58

(28)

16 utmaningar påverkar vår känsla av välbefinnande och därmed utgör en resurs för hälsa.59 Kultur är utmaningen att förstå, att tänka över, påverkas av och resonera kring.

Med Kultur på recept finns förhoppningen att tillgodose dessa behov, men projektledningsgruppen är noga med påpekandet att kulturaktiviteterna som ordineras i Kultur på recept inte ska bota utan skapa resurser hos de långtidssjukskrivna personerna så att de förhoppningsvis blir så friska att de kommer ut i arbetslivet.

Målgruppen och vårdcentralen i Helsingborg

Pilotprojektet genomfördes med frivillig rekrytering av långtidssjukskrivna patienter listade till den privata vårdcentralen Capio Citykliniken på Söder i Helsingborg. Syftet med vårdcentralens resursteam är att hitta nya vägar att ta sig an patienter med inte bara fysisk sjukdom utan också socioekonomiska, psykiska och/eller integrationsproblematik och minska långtidssjukskrivningar.60 Majoriteten av de rekryterade deltagarna var kvinnor, uppvuxna i Helsingborg61, nu boendes i ensamhushåll. Medelåldern var 47 år. Deltagargruppens kulturvanor varierade – från deltagare som arbetat med och varit anställda inom kultursektorn till deltagare som aldrig varit på en konstutställning.62 En kulturpedagog berättar att deltagare uppfattar det fina ordet kultur som en beskrivning av något som andra konsumerar, men inte de själva.63 De flesta som deltog i projektet hade ingen tidigare vana av de aktiviteter som de erbjöds under receptperioden, berättar patientkoordinatorn för mig. Jag frågade: ”Var det många av aktiviteterna som var helt nya för de som var med i projektet?” Patientkoordinatorn svarade: ”Ja, det var det tveklöst. Somliga hade inte varit på någonting, här, faktiskt.”

Deltagargruppen var långt ifrån en helt homogen grupp i alla avseenden. I vissa avseenden fanns likheterna mellan deltagarna. Samtliga var långtidssjukskrivna och knutna till samma vårdcentral. Vilka övriga sekundäregenskaper som fanns med i bilden har jag inte 59 Följeforskningen. 60 http://www.natverket-hfs.se/resursteam-capio-citykliniken-helsingborg 2011-03-15 61http://www.skane.se/upload/Webbplatser/vardwebb/Dokument/Kultur%20på%20recept/B8C_Projektrapport_slutversion_2011_03_21. pdf 2011-04-20 62 Följeforskningen. 63 Följeforskningen. Sida 21

(29)

17 möjlighet att gå djupare in på, och jag tänker inte heller påstå att de alla tillhörde en viss klass eller klassfraktion, men jag vill hävda att det för en långtidssjukskriven person är sannolikt att ens totalkapital sjunker, det vill säga att ens ekonomiska-, kulturella och sociala kapital riskerar att bli lägre än vad det en gång har varit.

Vad ska Kultur på recept bidra med?

I pilotprojektet kallades patienterna inte för patienter utan för deltagare. Denna benämning valdes för att poängtera ”egenansvaret och det friska i Kultur på recept”64

.

”Den gula receptblankett, som alla deltagare fått av sin läkare, har haft ett symbolvärde för såväl deltagaren som förskrivaren i den kompletterande behandling och rehabilitering som projektet står för.”65

Deltagarna tog själva med sina recept till varje kulturaktivitet och kulturpedagogen som ledde kulturaktiviteten signerade recepten med signatur och datum.66 Receptet ska fungera som en kortvarig motivation som i sin tur ska leda till en långvarig motivation, i likhet med Fysisk aktivitet på recept.67

Vid min intervju med molekylärbiologen Gunnar Bjursell sa han att receptet är en motiverande faktor. ”Alltså, får man ett recept av en läkare så har det en oerhört stark kraft som inverkar på dig, jo, jag ska nog tänka på det här i alla fall. Och har man tänkt på det och har man hittat rätt inom kulturen eller uttryck som jag själv tycker om så kan man (...) komma in på en ny livsstig om man säger så.”

Om Kultur på recept handlar om att komma in på en ny livsstig passar Raymond Williams definition av kulturbegreppet väl in, ”a whole way of life”68.

64 http://www.skane.se/upload/Webbplatser/vardwebb/Dokument/Kultur%20på%20recept/B8C_Projektrapport_slutversion_2011_03_21. pdf 2011-04-20 Sida 2 65http://www.skane.se/upload/Webbplatser/vardwebb/Dokument/Kultur%20på%20recept/B8C_Projektrapport_slutversion_2011_03_21. pdf 2011-04-20 Sida 2 66 http://www.skane.se/upload/Webbplatser/vardwebb/Dokument/Kultur%20på%20recept/B8C_Projektrapport_slutversion_2011_03_21. pdf 2011-04-20 Sida 9 67 http://www.fhi.se/FaR-/Om-FYSSFaR/ 2011-07-02 68

(30)

18

Vilka kulturaktiviteter ordineras?

Aktivitetslistan

Nedan är exempel på platser och aktiviteter som fanns med på deltagarnas aktivitetsscheman:

-Fredriksdals museum och trädgårdar: Guidad visning, eget promenerande i parken, se sommarteater, nåltovning, luffarslöjd och annat handarbete.

-Sofiero slott och slottsträdgård: Guidad visning av park, trädgård, växthus och slott samt egna promenader.

-Helsingborg Museum och konst: Guidade visningar inne på museet och ute i staden.

-Dunkers kulturhus: Guidad visning, körsång, ukulelespelande, dramaövningar och

hantverkspyssel: göra tryck på väskor och kläder, tillverka pins och smycken.

-Stadsbiblioteket: Högläsning av bibliotekarie, hjälp med utlåning och läscirkel.

-Stadsteatern: Se teaterpjäs.

Kvalitet

Alla kulturaktiviteter ordnades på ett eller annat sätt i Helsingborgs stads kulturförvaltnings regi.69 Projektledaren sa: ”Hade man haft mer erfarenhet av att driva projekt och arbeta med Kultur på recept så kanske man inte hade behövt använda sig enbart av Kulturförvaltningen, men nu så var det tryggt och göra det för nu så visste vi att det fanns någon som var ansvarig för de aktiviteter som vi hade och man visste att det var en viss kvalitet på det.”

Vad betyder kvalitet? Både Arnold och Frankfurtskolan menade att högkultur har positiva verkningar på befolkningen, men vems smak avgör vad som är hög kvalitet? Innebär

69http://www.skane.se/upload/Webbplatser/vardwebb/Dokument/Kultur%20på%20recept/B8C_Projektrapport_slutversion_2011_03_21.

(31)

19 Kulturförvaltningens regi en kvalitetsgaranti? I aktivitetslistan fanns en bredd i kulturutbudet. Det var inte bara ”finkultur”, det var även annat, som tex tröjtryckning. I utbudet ingick relativt få populärkulturella aktiviteter såsom graffitti, datorspel och TV-tittande, men i och med att aktivitetslistan inte enbart innehåller ”finkultur” stöds trenden om att den allätande smaken är den bästa.

Kulturaktiviteter som aktiverar

Aktiviteterna som valdes ut till Kultur på recept skulle vara varierande och möjliga att genomföra i grupp. Deltagaren skulle ges möjlighet att vara aktiv. Varje deltagare fick ett personligt kulturkort70 vilket innebar att deltagaren kunde återvända till kulturinstitutionerna under ett år framåt. I projektrapporten står det: ”Det var viktigt att deltagarna skulle kunna göra besök på egen hand även efter receptets utgångsdatum.”71 När jag frågade projektledaren om hon och de andra i projektledningsgruppen hade hoppats på att deltagarna skulle få nya kulturvanor efter att ha varit med i projektet svarade hon snabbt och spontant: ”Få kulturvanor!” Detta låter som att deltagarna inte hade några som helst kulturvanor i nuläget, för nu skulle kulturvanor skaffas, trots att projektledaren tidigare sagt till mig att ”kultur är allt”. Här bevisas hur svårdefinierat kulturbegreppet är. Efter projektledarens ord ”Få kulturvanor!” tillade hon, med en mer eftertänksam ton: ”Alltså kunna närma sig kulturen och kunna dyka in i någonting nytt, det hoppas man väl, men igen, det är ju inte det som är syftet med projektet...” (Huvudsyftet är som bekant att testa verksamhetsmodellen.) Projektledarens svar tyder enligt min tolkning på att filmtittande hemma i TV-soffan inte räknas som en kulturvana eller som rehabiliterande kulturkonsumtion i Kultur på recepts kontext, trots att mina informanter ansåg att TV är kultur. Kultur på recept tycks innebära att dyka in i något nytt eller att återupptäcka. Min tolkning av projektidén är att så kallade dåliga vanor ska brytas och bytas ut mot ”bra kulturvanor”, för att starta ett mer hälsosamt och kanske mer ”meningsfullt” liv, i hegemonins praxis. Om det är möjligt eller ej med en dos kultur i kulturförvaltningens regi 70 http://mittkulturkort.se/ 71 http://www.skane.se/upload/Webbplatser/vardwebb/Dokument/Kultur%20på%20recept/B8C_Projektrapport_slutversion_2011_03_21. pdf Sida 11

(32)

20 är svårt att veta, men tron på att den höga kulturen har en god inverkan på människan hade redan Arnold och Frankfurtskolan (och kanske även urmänniskan, hon som ägnade sig åt kultur för att det var naturligt och ett behov för det mänskliga subjektet72).

Samtliga ordinerade kulturaktiviteter i Kultur på recept skulle introducera deltagaren i en sysselsättning. Att konsumera kulturutbudet på en av stadens kulturinstitutioner verkar mer kunna räknas som en sysselsättning än att slötitta på en TV-film hemma. Frankfurtskolan menade att populärkulturen förslöade människan och hindrade henne från att tänka och agera självständigt och avantgardistiskt. Vid alla kulturaktiviteter som erbjöds i Kultur på recept fanns en kulturpedagog närvarande, för att deltagarna skulle få ut något mer av aktiviteten. Under aktiviteten och/eller efter avslutad aktivitet hölls samtal i gruppen tillsammans med pedagogen. Deltagarna fick diskutera vad kulturaktiviteten handlade om och drog paralleller till sina egna liv och delade med sig av egna erfarenheter. Några av kulturpedagogerna har berättat för följeforskaren att det bland deltagarna fanns behov av stöd för att närma sig konst eftersom få av deltagarna hade erfarenhet av detta. I följeforskarens rapport står det att ”Får man inte hjälp att betrakta så missar man aspekter” och ”Saknar man nycklarna kan djupare upplevelser utebli”.73

Detta kan sättas emot Lars Olov Bygrens forskning som tyder på att det är den direkta stimulansen de flesta mår bra av och därför krävs ingen förkunskap.74 Enligt min uppfattning är det möjligt att kulturaktiviteter blir roligare och mer utmanande om en kulturpedagog är närvarande, vilket kan ha en positiv inverkan på hälsan.

Att vidgas i sina vyer bland fin- och fulkultur

Att aktiviteterna leddes av kulturpedagoger kan ses som positivt ur Frankfurtskolans synvinkel, då kulturen ska utmana och uppmuntra till självständigt reflekterande. Även Arnolds teori om god kulturuppfostran främjas av kulturpedagogernas insatser och dagens trend om att det finns kulturkonsumtionssätt som är mer kloka (på ett intellektuellt sätt) än andra. 72 Följeforskningen. 73Följeforskningen. Sida 20 74 http://www.sktftidningen.se/sites/default/files/zdocs/aoj_nr1_10_0.pdf 2011-04-27 Sida 15

(33)

21 Pilotprojektets kulturkoordinator säger att hon är nästan säker på att deltagarna ser annorlunda på TV nu jämfört med innan de var med i Kultur på recept. Hon påstår att kulturen ”väcker tankar och funderingar och man kanske intresserar sig för andra saker eftersom man kanske blir mer nyfiken. Det gäller ju oss alla. Inte bara sjukskrivna personer som vi har mött. Ja, man vidgas i sina vyer.”

Kanske är det så att projektets deltagare börjar se på och prata om TV-program på annorlunda sätt nu. Har de börjat använda den ironiska blicken mer frekvent? Har de börjat analysera mera? Från kulturpedagogerna har deltagarna fått de ”rätta” aktuella analysvinklarna och de korrekta analysorden, vilket höjer deltagarens kulturella kapital. Deltagarnas smak kan också komma att ändras som en följd av denna kulturinskolning.

Självförtroendegivande

Projektledaren sa att majoriteten av Helsingborgs inbitna kulturkonsumenter inte kan lika mycket om stadens aktuella kulturutbud som en deltagare som varit på två kulturaktiviteter i veckan under tio veckors tid. Härigenom blev deltagarna en sorts kulturelit, vilket gav självförtroende. Projektledaren menar att deltagarna nu kan känna ”att fler rum ute i samhället är till för mig” och ”jag har tillgång dit och jag vet koderna hur man ska bete sig på de olika ställena och jag kan i min tur ta med min familj och mina vänner och visa någonting som de kanske inte hade kommit till annars”.

På ett sätt kan deltagarna ses som en sorts kulturelit, eftersom de har stenkoll på vad som händer på stadens olika kulturarenor just nu och kan diskutera dem på ett korrekt sätt, men kulturellt kapital är inte enbart en färskvara. Utifrån Bourdieus studier menar jag att det inte går att göra en kulturell klassresa på tio veckor, om inte deltagaren har ett latent kulturellt kapital som nu aktiveras, utöver det nyförvärvade.75

75

(34)

22

Varför just dessa kulturaktiviteter?

Att skapa mening

”Det ligger en utmaning i aktiviteterna som gör att man måste ta avstamp i det friska. Man möter något som man måste hitta mening i”76, säger följeforskaren och i sin rapport beskriver han meningsskapandet teoretiskt. ”De aktiviteter som skett inom ramen för Kultur på recept skapar mellanrum som kräver förståelse och tolkning. Det är dessa som tvingar fram meningsskapande som kan bidra till positiva upplevelser. Innehållet i kulturaktiviteterna, besöken på Sofiero, Fredriksdal, Dunkers och biblioteket kan ha bidraget till att fylla detta mellan med ett meningsfullt innehåll som ger spår i framtiden och positivt påverkar individens återhämtning.” Han menar alltså att mellanrum som utmanar och tvingar fram tänkande och medvetande påverkar framtiden. Han frågar sig sedan om Kultur på recept kan ha utgjort ett sådant mellanrum och i sådant fall på vilket sätt. Neurobiolog Samir Zeki skriver att konst alltid är ofullbordad, tve- och mångtydig. ”En tolkning som leder till nya tolkningar. En kedja som aldrig är avslutad.”77

Betyder mångtydighet att förvirring uppstår? I sådant fall kanske inte Arnolds idé är fruktbar, om att konsten kan hålla pli på folket? Däremot får Frankfurtskolan vatten på sin kvarn, när Kultur på recept tvingar folk att tänka själva.

Socialt sammanhang

Meningsskapandet fanns inte bara i mötet mellan deltagaren och kulturyttringen, den sociala influensen var också av stor vikt. ”I relationer mellan kulturarbetare/kulturaktiviteter/deltagare sker kommunikation (konversationer kan det också beskrivas som) där individer konstruerar mening tillsammans med andra och utifrån var och ens livshistoria.”78

Gunnar Bjursell säger ”vi är ju sociala till vår natur” och kulturaktiviteter kan stärka den sociala biten, vilket är positivt eftersom många som inte 76 http://hd.se/helsingborg/2011/03/29/kultur-pa-recept-en-mojlig-vag-i/ 2011-03-30 77 Följeforskningen. Sida 9 78 Följeforskningen. Sida 9

(35)

23 mår speciellt bra är lämnade ensamma, ensamma åt sina tankar. Han säger att den sociala biten är viktig för helheten.

Deltagarna hann lära känna varandra under sina receptperioder och det fanns till och med en deltagargrupp som fortsatte träffas efter att projektet avslutats. Patientkoordinatorn berättar att gruppens betydelse fick större betydelse för individerna än vad som var tänkt, men egentligen är patientkoordinatorn inte förvånad över detta. Hon vet att exempelvis gruppterapi fungerar som bäst när man får igång gruppdynamiken. I det sociala samspelet kan man känna igen sig i någon annan och tänka ”det är inte bara jag som har det så här”. Följeforskaren skriver att ”Grupprocesser kan, precis som kultur, frambringa fysiologiska reaktioner som bidrar till resurser för att förebygga sjukdom och att ta sig vidare, vilket rehabilitering handlar om. Kultur på recept har alltså använt sig av två hälsogenererande processer – gruppen och kultur.”79

En deltagare berättar: ”Jag har mått så pass dåligt. Till slut kunde jag inte ta mig ut. (...) Från att varit en socialt aktiv person till att bara några månader senare vara rädd för sociala kontakter utanför familjen har skrämt mig hur snabbt det kan gå.”80

Enligt patientkoordinatorn är den sociala faktorn i Kultur på recept en friskfaktor, eftersom det är bra att ha ett socialt nät runt omkring sig. Återigen får kulturförespråkare som i sina teorier framhåller kulturens nytta för människan, bekräftelse av pilotprojektet Kultur på recept. Kultur kan skapa social gemenskap och kulturdefinitionen om att odla och vårda blir aktuell, här i fråga om sociala kontakter.

Platsens betydelse

Miljöombyte: Att komma hemifrån betyder miljöombyte och det är stimulerande eftersom ens sinnen upplever annat än i hemmamiljön. Detta hävdar jag stimulerar människan på flera sätt, men ett kan vara att hon blir mer uppmärksam. Att resa är både att göra en yttre och inre resa. När jag frågade patientkoordinatorn vad kultur var för henne svarade hon

79 Följeforskningen. Sida 36 80

(36)

24 bland annat detta: ”Jag tycker om att resa, det tycker jag handlar mycket om kultur. Över gränserna, lära sig nytt om hur andra lever och har det. Det finns mycket kultur i det.” Utomhusvistelse: Grön rehabilitering är en av Region Skånes rehabiliteringsmetoder för långsjukskrivna patienter81. Den gröna rehabiliteringen har på sätt och vis funnits med som en av många ingredienser i Kultur på recept. Platserna Sofiero och Fredriksdal är grönområden med frisk luft, men även de dagar då kulturaktiviteterna varit förlagda på andra platser har deltagarna varit utomhus, på vägen till och från. Folkhälsoinstitutet skrev 2005 om en studie som visar att stressymptom och trötthet ökade med avstånd till ett grönområde82.

Motion: Att röra sig utanför sina fysiska bekvämlighetszoner kan vara nyttigt i det långa loppet. Att kulturaktiviteterna har varit spridda till olika platser i och i utkanten av staden har inneburit att deltagarna varit tvungna att ta sig dit rent fysiskt, och det innebär kroppslig motion, om det så bara är att gå till och från bussen.

Som KBT för social fobi: Många av deltagarna har inte haft vanan att gå hemifrån så ofta och detta har varit en del av hela sjukdomsproblematiken. En deltagare formulerade det så här för följeforskaren: ”Jag träffar andra och kommer ut och gör något. Många av oss har till en stor del isolerat sig, jag själv har gjort det i alla fall, jag kunde till slut inte gå någonstans överhuvudtaget.”83 Enligt min mening har de ordinerade kulturaktiviteterna fungerat som ett slags lockbete för att deltagarna ska ta sig ut ur sin bostad och ur sin sociala fobi. Kultur på recept har fungerat som en typ av kognitiv beteendeterapi.

Kodade platser: Dunkers kulturhus kan ses som en finkulturell plats eftersom det är en institution som finns med på Kulturkortet. Dessutom kan namnet kulturhus vara exkluderande då ordet kultur, enligt kulturministern, skrämmer många. Med detta i tanken undrar jag om alla slags kulturaktiviteter blir klassade som fina inne på Dunkers kulturhus? Inne på Dunkers har deltagarna varit på flera olika sorters kulturaktiviteter. Ett exempel är tröjtryckning och det är väl inte i sig en ”finkulturell” aktivitet? Jag hävdar att deltagarna kultiveras både på och av den platsen, både i sina egna ögon och i andras, för som

81 http://svt.se/2.33782/1.2395761/region_skane_satsar_pa_gron_rehab 2011-04-15 82 http://www.fhi.se/PageFiles/3318/r200523kulturforhalsa0510.pdf 2011-04-25 Sida 45 83 Följeforskningen. Sida 13

(37)

25 Bourdieu skriver: en bestämd fördelning i det geografiska rummet är aldrig socialt neutralt84. Platser är kodade.

En tredje kategori: hemmakultur: Kultur brukar ibland delas in i kategorierna hög och låg (eller fin- och fulkultur). Jag tänker inte bena ut den indelningen i min uppsats, för mina intervjuer tyder på att vi alla ger samma sorts exempel på vad som är finkultur och vad som inte är det. Samtidigt som det finns en överrensstämmelse om själva rankandet av högt och lågt, finns också medvetenheten om att det är politiskt inkorrekt att prata och till och med tänka i termerna fint och fult när det gäller kultur. För som trenden visar är det idag coolast att vara en kulturell allätare. Det inger status att vara öppensinnad och gillande inför hela kulturspektrat.

Men i alla de olikartade kulturaktiviteter som har ordinerats i projektet Kultur på recept kan jag ändå se en gemensam nämnare – en nämnare som ligger bortom rankingen av högt och lågt. I Kultur på recept har samtliga kulturaktiviteter ägt rum utanför deltagarnas hem. Därav anser jag att alla kulturaktiviteter som hålls utanför hemmet, allt från tröjtryckning till teaterpjäser, kan tolkas som hälsofrämjande och ”rätt” i rehabiliteringssammanhang. I projektets kontext är hemmakultur onyttig. Detta kommuniceras inte av projektledningsgruppen, men indirekt kan det tolkas så. Deltagarna uppmanas att låna böcker på biblioteket och ta med sig hem, men då måste de ta sig till den kulturellt- och socialt kodade platsen biblioteket först!

Tillgång=framgång eller motgång?

Receptet har en funktion som kan liknas vid en entrébiljett till platser som individen inte tidigare känt tillgång till. Geografen Alisdair Rogers menar att medborgarskap är otänkbart utan koppling till dess rumslighet. ”Om man exempelvis tänker på de mängder av hemlösa som jagades bort från affärs- och turistdistrikt i 1900-talets västerländska städer, blir det också tydligt att nekat medborgarskap ofta upplevs genom fysisk, social och ekonomisk uteslutning.”85

Stadsplanerares riktlinje torde vara att alla människor ska känna sig

84 Pierre Bourdieu. Distinktionen, Kultursociologiska texter. Sida 252

(38)

26 välkomna till stadens offentliga platser och politikers riktlinje borde vara att alla människor ska känna sig som värdefulla medborgare för att motverka problemskapande utanförskap. Men vad händer om man inte passar in? Vad händer om man känner sig utanför i innanförskapet? Vad händer med självförtroendet om man märker att man inte kan alla koder? Identiteten är en viss persons upplevelse av att det finns en meningsfull relation mellan det egna jaget och den sociala omgivningen86 och positivitetstrenden i samhället läggeransvaret på individen om att vara lycklig och lyckad.87

Att vara frisk för en stund

”Det har ju varit en stor sak för många, att upptäcka att oj, finns detta. Och kan jag faktiskt må så här mycket bättre när jag flyttar mitt fokus från det jag har bekymmer med, till det här istället”, så förklarar patientkoordinatorn kulturaktiviteternas betydelse för deltagarnas rehabilitering. Deltagarna hade en oskriven regel som löd att de inte skulle prata om sina sjukdomar när de träffades på aktiviteterna.88 Detta har kritiserats från vissa håll, bland annat av gäster på Inspirationskonferensen, men kanske är det så att sjukdomslösa frizoner behövs, till en början, för att känna en extra fin och efterlängtad livsgnista. Kanske var det så att stämningen krävde att det skulle bli talförbud mot sjukdomsprat, eftersom deltagarna längtade efter andrum och friskhetskänsla. Det går ju att problematisera alla de tvetydigheter som kan rymmas i världen utanför de egna krämporna. När patientkoordinatorn och jag pratade om att sjukdomar lätt kan bli en identitet sa hon att Kultur på recept kan ”lära människor att förstå att man kan flytta fokus på olika sätt och på oväntade sätt.” En deltagare sa att Kultur på recept är den finaste medicin man kan få och förklarar: ”Då tänker jag på alla bekymmer man har. Vi har ju alla, alla har vi våra ryggsäckar, alla har vi våra sjukdomar och krämpor, men det känns som om man lämnar dem hemma och går ut med öppna ögon.” 89

86

André Jansson. Mediekultur och samhälle.

87

Barbara Ehrenreich. Gilla läget – Hur allt gick åt helvete med positivt tänkande.

88 http://hd.se/helsingborg/2011/03/29/kultur-pa-recept-en-mojlig-vag-i/ 2011-03-30 89

(39)

27 Det finns ett mönster i deltagarnas berättelser som visar på att de skiftar perspektiv - från sjukdom till det friska, mer spännande och utmanande, när de deltar i de olika aktiviteterna inom Kultur på recept. Genom att deltagaren fokuserar på det friska förskjuts identiteten från att vara sjuk till att vara frisk och att kunna göra denna skiftning pekar på en viktig resurs inför framtiden. Detta menar följeforskaren kan vara ett tecken på vad Kultur på recept bidrar till för deltagarnas rehabilitering.90 Hans resonemang går ton i ton med det som kultur och hälsa-forskaren Gunnar Bjursell sa – att kultur som man gillar kan leda en in på ”en ny livsstig.”

Jag tror att en positiv (framtida) självbild är viktig att ha för att orka må bra/bättre, men det är svårt att ha när man tillskrivs ord som ”patient”, ”långtidssjukskriven”, ”inaktiv”, ”lever i utanförskap” och (indirekt?) ”okultiverad”. Motsatsorden är mycket mer peppande! Läkaren Ulf Hallgårde säger att det finns forskning som visar att dödligheten bland förtidspensionärer och långtidssjukskrivna är högre, men de dör inte av det de är sjukskrivna för, utan genom olyckor eller självmord.91 Denna information pekar enligt min mening på att det borde vara hälsosamt att fokusera på det härliga i livet för en stund. Att glömma tid och rum och leva i lyckans ögonblick kan anses vara en form av placebo, men det fyller samma syfte som ett lyckopiller, fast utan piller. Kultur på recept kanske ses som konstruerad lycka, men vad skiljer äkta lycka från oäkta lycka? Mår deltagarna gott, så borde det väl sannolikt, på något sätt, göra gott.

Eller är en kulturutflykt en verklighetsflykt, på ett dåligt sätt? Är det i det långa loppet farligt att försöka gilla läget?92 Vem är det man lurar, sig själv eller alla runt omkring? Vi kan jämföra Kultur på recept med Grön rehabilitering, som enligt Ulf Hallgårde ska hjälpa deltagaren att hitta tillbaka till livet snarare än till kroppen93. Ser vi det så innebär rehabilitering att deltagaren ges stimulans för att kunna skapa ett hopp inom sig, eller för att acceptera sitt sjukdomstillstånd och sänka sina krav.

90 Följeforskningen. Sida 37 91 http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/article928739/Faumlrre-aumlr-sjukskrivna.html 2011-02-26 92

Barbara Ehrenreich. Gilla läget – Hur allt gick åt helvete med positivt tänkande.

93

References

Related documents

Detta har varit en utgångspunkt i vårt arbete och vi kan konstatera att en gemensam synpunkt alla lärare nämner är att man använder skapande verksamheten som ett redskap för

Syftet med Kultur på recept blir således att skapa, både för kulturen och primärvården, ett alternativ och en plattform där verksamheterna kan utvecklas, mötas och nya

Vi arbetar med uppsökande biblioteksverksamhet på våra bibliotek, såväl på institutioner som till enskilda, för att nå de svaga grupperna i vårt samhälle..

Vi bör tala om kamp för en ny kultur, det vill säga, för en ny moral, som inte kan undgå att vara intimt förenad med en ny känsla för livet, tills den förvandlas till ett

Genom att ge trans en egen eller ny definition utmanar Auer de bekanta transnarrativen som kultu- rellt etablerats om att vara man eller kvinna för att sedan korrigeras till att

arbetsplatser som inte är anpassade, misstänkliggörande bemötande från myndigheter och en allmänt utbredd okunskap i både skola, vård och hos myndigheter. Diagnoskriterierna

omgång med bara favoritvinnare. Insatsen behövde inte vara stor för att konstruera ett vinnande system. Den lilla vinsten upplevs inte som ett hot men röner heller inte någon

Att få en sjuk eller skadad person, som inte är kulturellt intresserad, motiverad till kulturell aktivitet för att det skulle kunna ha hälsofrämjande effekter för individen bör