• No results found

Svenska som första- och andraspråk i en mångkulturell förskola

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Svenska som första- och andraspråk i en mångkulturell förskola"

Copied!
43
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Fakulteten för Lärande och Samhälle

Barn – Unga - Samhälle

Förskollärarutbildningen

Termin 6/ 2015

Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och Lärande

15 högskolepoäng grundnivå

Svenska som första- och andraspråk i en

mångkulturell förskola

Stöttning av barns språkutveckling ur ett samspelsperspektiv

Swedish as First and Second Language in an multicultural preschool

Support of children’s Linguistic Development from an Interaction Perspective

Elina Boring Sandra Westin

Förskollärarexamen 210 högskolepoäng Handledare: Martin Kjellgren

(2)

2

Förord

Studien är genomförd av två förskollärarstuderande på Malmö Högskola. Vi hade från början tänkt skriva enskilt men upplevde att vi skulle få ut mer av arbetet, genom att bolla tankar samt se från olika perspektiv med stöd av varandra. Vi har båda varit delaktiga under hela processens gång. Under bearbetning av material har båda deltagit under intervjuer samt bearbetat alla delar i arbetet tillsammans och sammanställt det slutgiltiga resultatet. Vi vill tacka alla medverkande. Vår handledare Martin Kjellgren har väglett och gett oss respons under resans gång. Vi vill även tacka varandra för stöttning och ett bra samarbete under hela processens gång.

Elina Boring & Sandra Westin

(3)

3

Sammanfattning

Studiens syfte bygger på barns språkutveckling med svenska som första- och andraspråk ur ett samspelsperspektiv. Studien har genomförts på tre olika förskolor med tre olika yrkesgrupper av verksamma pedagoger i förskolan. Valet av stadsdelar grundar sig på mer segregerade och integrerade områden för att kunna jämföra skillnader och likheter beroende på i vilken

stadsdel som förskolan befinner sig. Frågeställningarna är: Hur arbetar pedagoger för att främja språkutvecklingen hos barn med svenska som första- och andraspråk? Kan samspelet vara ett hjälpmedel i barns språkutveckling?

Valet av kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer grundar sig på att kunna skapa en djupare förståelse för pedagogernas individuella åsikter och förhållningssätt inom det valda området. För att uppnå ett så innehållsrikt resultat som möjligt har vi valt att göra intervjuerna på tre förskolor i två medelstora städer i södra Sverige.

Studien har synliggjort att pedagogerna ute i förskoleverksamheten har den avgörande rollen för hur barns språkutveckling utvecklas och stimuleras. Svenska som första- och andraspråk kräver en bred förståelse från pedagogernas sida samt ett brett engagemang för att möta varje enskilt barn i sin språkprocess. Genom att samspela lär sig barnen ge uttryck för sina känslor bland annat genom kommunikation i språket. Utifrån vårt empiriska material framkom det att pedagogerna inte lägger stor vikt vid stöttning och stimulering av språket samt att samspelet mellan barnen inte hade en avgörande roll för synen på pedagogers arbetssätt med språket i verksamheterna.

Nyckelord: Språkutveckling, barn i behov av stöd, samspel, svenska som första- och andraspråk

(4)
(5)

5

Innehållsförteckning

Förord ... 2 Sammanfattning ... 3 1. Inledning ... 6 1.1 Syfte ... 8 1.2 Frågeställning ... 8 2. Bakgrund ... 9 2.1 Barns språkutveckling ... 9 3. Tidigare forskning ... 11

3.1 Förskolläraryrkets status idag ... 11

3.2 Svenska som andraspråk ... 12

3.3 Samspelets betydelse för barns språkutveckling ... 13

4. Teori ... 14

4.1 Olika nivåer inom språkanvändningen ... 14

4.1.1 Flerspråkighet ... 14

4.2 Miljöns betydelse för språkinlärning ... 17

4.3 Stöttning i barns språkutveckling ... 18

5. Metodval ... 21

5.1 Genomförande och urvalsgrupp ... 22

5.2 Etiska överväganden ... 22

6. Resultat ... 24

6.1 Stöd i barns språkutveckling ... 25

6.2 Svenska som andraspråk ... 28

6.3 Samspelets betydande roll för språket ... 29

7. Analys ... 32

7.1 Stöd i barns språkutveckling ... 32

7.2 Svenska som andraspråk ... 33

7.3 Samspelets betydande roll för språket ... 34

8. Slutsats ... 35

9. Diskussion ... 37

10. Fortsatt forskning ... 39

11. Referenser ... 40

11.1 Litteratur ... 40

11.2 Elektroniska källor – avhandlingar ... 40

(6)

6

1. Inledning

Vårt intresse för barns språkutveckling ur ett samspelsperspektiv grundar sig på våra möten med barn och pedagoger i förskolan. Det har utifrån dessa möten skapats ett intresse hos oss att undersöka om pedagogerna upplever ett behov ute i verksamheterna av att stimulera barns språkutveckling, med svenska som både första- och andraspråk. Vårt intresse för språk har framkommit under utbildningens gång då vi finner området som en viktig aspekt i vår

kommande yrkesroll. ”Språk och identitet hör intimt samman. När barnet är flerspråkigt ser vi att identiteten är knuten till flerspråkigheten precis som den enspråkigas identitet är knuten till modersmålet”(Sandvik & Spurkland, 2011 s. 54). Utifrån Sandvik och Spurklands

beskrivning av hur språket och identiteten tillhör varandra upplever vi området barns språkutveckling med svenska som första- och andraspråk vara av stor betydelse att studera.

Vi har båda, fast under olika omständigheter varit delaktiga i att möta verksamheter som befinner sig i mångkulturella och mindre mångkulturella områden då barn med annat modersmål än svenska både har inkluderats och exkluderats utifrån sina modersmål. Vår nyfikenhet över pedagogernas syn baseras på det intresse som har väckts under vår utbildning då vi har granskat läroplanen och undrar hur mycket som uppmärksammas med språket i praktiken. Pedagogernas arbetssätt med språket, samt samspelets betydelse för barns utveckling har gjort att vi vill genomföra denna studie. Den mest passande metoden till att utföra vår studie är vårt val av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.

I dagens förskola möts barn med olika språk och pedagogerna ska vara den trygga punkten för alla barn i förskolan där förutsättningar skapas för alla barn att utvecklas utifrån sin egen individuella nivå. Vi upplever att samspelet är ett hjälpmedel i barns språkutveckling, då barn interagerar med varandra hela tiden. Genom tidigare erfarenheter har vi reflekterat över om det finns en problematik i förskoleverksamheter angående området. Vi har valt att lyfta läroplanen som en central del i verksamheten och hur pedagogerna egentligen följer dessa strävansmål som synliggörs där.

Läroplanen framhäver vikten av språk och lärande för identiteten. Språket och samspelet i kombination är nyckeln till kunskap och utveckling då barnen utvecklas till egna individer. Därigenom får barnen en förståelse för sin omgivning.

Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. örskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera var e barns språkutveckling och upp muntra och ta till vara barnets n fikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. arn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre mö ligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. v skollagen

(7)

7

framgår att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får mö lighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål ( pfö, 10 s. 7)

Läroplanen för förskolan synliggör även hur förskolan ska sträva efter att stimulera och uppmuntra barns språkutveckling då språket och identitetsutvecklingen hänger ihop, vi ser därför hur viktigt det är att framhäva läroplanens strävansmål då vårt intresse för språket har fått denna studie att genomföras.

(8)

8 1.1 Syfte

Syftet med studien är att studera vilket förhållningsätt dagens pedagoger har till barn med svenska som första- och andraspråk samt hur pedagoger i olika förskoleverksamheter arbetar för att stimulera barns språkutveckling utifrån varje barns behov, och om samspelet kan användas som ett hjälpmedel. Vi vill undersöka om pedagogerna ser flerspråkighet som en tillgång. Vårt mål med studien är därför att få undersöka pedagogers individuella synsätt på barns möjligheter till att utvecklas inom språket med hjälp av samspel.

1.2 Frågeställning

De frågeställningar som baseras utifrån syftet är:

 Hur arbetar pedagoger för att främja språkutvecklingen hos barn med svenska som första- och andraspråk?

(9)

9

2. Bakgrund

2.1 Barns språkutveckling

Utifrån det valda området språkutveckling samt för att kunna skapa en förståelse för vad hela studien grundar sig på, har vi valt att här lägga fokus på språkets uppbyggnad från början hos det lilla barnet. Det är just under småbarnsåren som barn visar på individuella skillnader vad det gäller förståelse för språkets uppbyggnad, ordförråd och pragmatisk förmåga. Det finns barn som har ett brett ordförråd medan andra har ett betydligt mindre och barn lär sig de grammatiska reglerna inom språket i olika takt. När studier görs av barns språkförmåga är det viktigt att veta att för att få ett positivt resultat krävs det att barnet känner trygghet och det innebär att barnet kan visa upp dåliga prestationer på ett språktest men ändå vara ytterst kompetent i att kommunicera med sina lekkamrater (Hwang & Nilsson, 2011 s.210). Logopeden Johanna Kristensson synliggör även att det som har en avgörande betydelse för språkutvecklingen och läsförståelsen är ordförrådet. De individuella skillnaderna av

ordförrådet hos barn är stora. Hos ett barn vid skolstart består ordförrådet i genomsnitt av ca 8000-10000 ord. Det finns av olika anledningar barn som stöter på hinder i sin

språkutveckling på en eller flera olika språkliga nivåer. Det är därför viktigt att barnet får tidigt stöd i sin språk-, läs- och skrivutveckling. Det kan bli helt avgörande för barnets framtida skolframgång om tidiga insatser och ett förebyggande arbete sker redan i förskolan (Kristensson, 2014 s.13).

Enligt psykologen Lev Vygotskij var tankesättet att två funktioner alltid består i relation till varandra och inte som enskilda processer vilket man kan dra paralleller till samspel och språk som tillsammans bildar en enhet. Tänkande och språk är för medvetandet det mest väsentliga. Vygotskij menade att tänkandet utvecklar sig i språket, de hänger samman men är inte

identiska utan relationen är komplicerad. Han framhävde förbindelsen mellan tänkande och språk samt att det skapas under barnens utveckling (Vygotskij, 2001 s. 9)

Åsa Wedin, doktor i lingvistik inom andraspråksforskning, framhäver I artikeln”Narration in Swedish pre- and primary school: A resource for language development and multilingualism” att vuxna samspelar med barn i kommunikationen genom att besvara barnet.

This example shows how the child starts with single words, which gives an interactional pattern that in writing is expressed vertically, hence the expression vertical structure. Through the scaffolding by the

(10)

10

adult, the child arrives at an extended expression, a clause, which is written horizontally, thus a horizontal structure. What we see in this example is an early form of narration. This way adults or elder children may scaffold toddlers and small children in kindergarten and nursery school in their development of textual competence (Wedin, 2015 s.222).

Genom beskrivningen tolkar vi att när pedagogerna i förskolan ger gensvar på barns verbala uttryck stimuleras språkutvecklingen då möjlighet till lärande ges, att det är en tidig form av berättande som de yngsta barnen startar med utifrån enstaka ord. Vuxna och äldre barn vägleder yngre barn i språket. Barn som går i skolan kan därför vara ett hjälpmedel i yngre barns språkutveckling, då de yngre barnen kan se en samhörighet med de äldre barnen och deras intresse för ord och bokstäver kan därmed väckas ytterligare.

(11)

11

3. Tidigare forskning

I kommande avsnitt kommer vi att använda oss utav tidigare forskning som är aktuell och relevant för vår studie.

3.1 Förskolläraryrkets status idag

Nutidens förskola har idag fått en allt högre status efter en reviderad läroplan 2010, nu ställs det högre krav på förskolläraryrket. Bland annat har en viss omformulering kring de

pedagogiska målen blivit mer detaljerad i förskolans aktuella läroplan. I en avhandling skriven av Tomter Alstad verksam vid högskolan i Hedmark, framhävs det i” arnehagen som språkinlärningsarena” att förskolan i till skillnad från skolan har hela dagen till

förfogande och att det är personalen själva som sätter de strukturella ramarna i verksamheten. Vi tolkar det som att förskolan blir därmed friare att välja hur de arbetar med språk och organiserar tiden med sitt arbete därefter. Pedagogerna har ansvaret att avgöra hur de väljer att fördela sitt arbete och i vilka miljöer i verksamheten som det ska ske, om det ska

inkluderas eller exkluderas från övriga aktiviteter. Kraven på förskollärarnas kompetens att leda en pedagogisk verksamhet blir därmed mer tydligt men fortfarande mycket friare att utforma sin verksamhet utifrån egna idéer än vad lärare i skolan har.

I utgangspunkt har barnehagelæreren hele dagen til rådighet, og det er barnehagelæreren, barnehagepersonalet selv, alternativt barnehageeier som setter de strukturelle rammene.

Barnehagelærere står dermed friere til å velge hvordan de organiserer arbeidet med språk tidsmessig og rommessig, for eksempel hvorvidt arbeidet skal foregå som en konsentrert, kompakt og tidsavgrenset aktivitet, eller om det foregår over lengre tid. Barnehagelæreren kan avgjøre hvor ofte arbeidet skal skje, hvem som skal delta og hvor aktivitetene skal foregå, for eksempel avgrenset fra andre aktiviteter eller i miljøet (Tomter Alstad, 2013 s.100).

Genom att ta del av tidigare och aktuell forskning synliggörs det att flerspråkigheten alltid har funnits i samhället, men den har inte alltid haft en tydlig plats och acceptans i samhället. Anders Skans menar att det alltid har funnits två- eller flerspråkighet i Sverige men att det tidigare har varit i en mindre omfattning. Tidigare har den diskussion som pågått handlat om andraspråkslärandet i form av minoritetsspråk och hur det behandlas i skolan, och hur fort barn som kommer till Sverige förväntas att lära sig svenska. Under 1970 – 1980 talet så tillmättes modersmålet ha en allt viktigare betydelse för barns lärande och utveckling. Barns rätt till modersmålsstöd har aldrig varit tvingande lag reglerat.

Skans konstaterar att förskolans pedagogik och didaktik kommer att ha en alltmer framträdande plats i framtiden och det för att förskolans lärandeuppdrag har stärkts idag.

(12)

12

Förskolepedagoger ser alltmer barns flerspråkiga utveckling som en aktuell fråga (Skans, 2011 s.13).

3.2 Svenska som andraspråk

Torpsten tar i sin avhandling upp svenska som andraspråk för elever i svensk skola. Hon definierar språket som både socialt och skapande. Båda delarna speglar och blir speglade av ett gemensamt förhållande av den sociala verklighet som det är en del av. Hon menar att språket är det som skapar de olika sociala praktikerna genom identiteter, relationer och värderings- och normsystem. Torpsten poängterar det intresse som är i fokus av människors språkliga handlingar och sammanhang och av den analys utifrån värden och normer som skapas och anses vara av värde att överföra till barn och ungdomar i den obligatoriska skolans undervisning. Torpsten menar därför att en analys av läro- och kursplaners texter, berättelser framhäver mötet av svenska som andraspråk då den svenska skolan har möjlighet att

framhäva vad andraspråkselever erbjuds lära sig och vilka deras egna upplevelser är av svenska som andraspråk (Torpsten, 2008 s.29). Ur svenska som andraspråks perspektiv kan Torpstens beskrivning av språk även kopplas till barn i förskolan då interaktion sker mellan barn oavsett språk och ålder. Dessutom om barn med svenska som andraspråk får möjlighet att utnyttja sitt förstaspråk parallellt med andraspråket kan eventuellt förutsättningar för svenskan stimuleras inför skolan. Som skolverkets stödmaterial flera språk i förskolan synliggör att alla barn som får tillräckligt med möjligheter att höra och tala svenska lär sig svenska oberoende av vilket deras modersmål är. Det är därför av stor betydelse att barn får möjligheter att använda både sitt andraspråk och sitt modersmål mångsidigt med olika talare av språken, så att de på så sätt kan testa sina färdigheter och bli uppmuntrade till att utveckla båda sina språk (Björk-Willén & Puskás, Bylund 2013 s.15).

Ett perspektiv på hur språket är en del av ett kulturellt arv från generation till generation är en tanke som följer med under studiens gång samt med tanken av modersmålets betydelse för den individuella utvecklingen. Tore Otterup universitetslektor för institutionen för svenska språket framhäver i sin avhandling att ett språk är något som mellan generationer förmedlas genom den språkliga socialisationen. Med språket medförs ett givet sociokulturellt

sammanhang där omgivningens kulturella normer, värderingar och kunskaper överförs till barnet. Språket kommer att påverkas från flera håll mellan tiden då barnet är liten och blir en vuxen individ. Föräldrarna och andra närstående i barnets omgivning är de som först och främst är barnets förebilder under de första åren (Otterup, 2005 s.19).

(13)

13

3.3 Samspelets betydelse för barns språkutveckling

Johansson synliggör i sin delstudie att fokus varit att följa den pedagogiska kvaliteten i olika förskolor och hur de relaterar till barns sociala lärande. Johansson anser att i den

språkutvecklande aktiviteten som förekommer vid de olika förskolorna så finns det stora skillnader. När undersökningarna gjorts har de framkommit att förskolor med hög kvalité beror på att lärarna skapar möjligheter för barn att utveckla kommunikativ kompetens. Lärarna använder sig av aktuella händelser för att skapa förutsättningar för barnen. Vidare beskriver Johansson att barn i leksituationer stimuleras till att uttrycka sig genom att lösa problem och se olika tillvägagångssätt. Hon framhäver att på förskolor med låg kvalitet visar det sig att de finns en brist på kommunikation och begränsning av material (Johansson, 2009 s. 186)

Skaremyr poängterar att barn praktiserar sina kommunikativa redskap genom att de deltar i språkliga situationer och interagerar med varandra. Hon beskriver det som att barn därmed har tillgång till olika resurser, via sitt kroppsspråk, språk och olika material. En resurs kan också innebära de olika strukturer som finns i omgivningen som bygger på det kulturella, sociala och historiska. Vilket innebär att barn använder sig av de kommunikativa redskapen när de interagerar med varandra för att kunna kommunicera med varandra (Skaremyr, 2014 s.32).

Genom att granska hur långt tidigare forskning har kommit idag vill vi med studien framhäva barns möjligheter till utveckling inom språket i dagens moderna förskola. Förskolor idag är en arena för ett mångkulturellt samhälle där olika kulturer och språk möts, barnen får genom sin tid i förskolan vistas i en miljö där demokratiska värderingar speglar det samhälle som vi lever i. Inställningen till språket som nyckeln i interaktion och i människors möten med varandra. Beroende på vilka förutsättningar och möjligheter för utveckling och positiv respons som ges redan i förskolebarnens ålder kan komma att påverka barnen senare i livet. Forskningen som aktuell för språkutveckling synliggör vikten av modersmålet.

(14)

14

4. Teori

I kommande avsnitt presenteras teorier som står till grund för vår studie.

4.1 Olika nivåer inom språkanvändningen

Tidigare och aktuell forskning för det valda området samt hela studiens syfte kan kopplas till logopeden Johanna Kristensson som framhäver förskolans ansvar att stimulera den verbala kommunikationen hos barnet i förskolan och under åren som följer. Det innebär att bygga upp ordförrådet, som t.ex. att uppmuntra till att samtala om böcker, lyssna efter olika ljud i ord och att barnet utvecklar sin skriftspråkliga kompetens. Om barnet har svårt med språkets innehåll leder det ofta till att barnet missförstår instruktioner eller har svårt att förstå dem, det kan också bero på att det finns brister i ordförrådet och att det därför är svårt att få fram orden. Det kan även vara svårt för barnet med att åstadkomma en sammanhängande berättelse. Det kan visa sig genom att barnet hellre använder sig av situationsförståelse vilket innebär att barnet tar hjälp av olika ledtrådar från omgivningen snarare än att förstå det som sägs och istället för att ta använda sig av sin egen språkförståelse, därför är att viktigt att skilja dessa funktioner åt (Kristensson, 2014 s.17).

4.1.1 Flerspråkighet

Sandvik & Spurklandmenar att ”i vilken kultur som ett barn föds i så föds barnet in i en kulturs språk, barnet behöver lära sig kulturens språk för att bli en medlem av ett

språksamfund. Människor gör sina erfarenheter via språket och språket definierar oss som människor. Som i alla färdigheter lär sig barnet i interaktion med andra och framförallt med de vuxna som har ansvar för barnet” (Sandvik & Spurkland, 2011 s.38). Förklaringen tolkar vi framhäver vikten av att barn interagerar med vuxna och andra barn i en språklig gemenskap, inte bara för att lära sig kommunicera med sin omgivning utan också för att kunna tillhöra en gemenskap, ett land och ett folk.

Kultti framhäver i sin bok flerspråkiga barns villkor i förskolan – lärande av och på ett andra språk att tecken på forskningsresultat med fokus på individen framkommer i viss mån i förskoleverksamheter. Barns flerspråkiga kommunikation jämförs ofta med barn som har svenska som modersmål, kan barnen redan det talade språket finns det inte behov av att tala något annat språk. Barn som har kunskaper i flera olika språk kan vara i behov av att kunna ett språk, i detta fall svenska, i förskolan. Uttryck kan ta resonemang om språkutveckling på svenska genom olika förhållningssätt (Kultti, 2014 s.17).

(15)

15

I skolverkets stödmaterial flera språk i förskolan framhävs två olika former av flerspråkighet den ena som är den individuella flerspråkigheten och innefattar användandet av flera än ett språk i vardagen, den andra benämningen kallas för institutionell flerspråkighet och innebär att fler än ett språk används i en verksamhet i en viss institution. Skolverket framhäver att i den svenska förskolan är inte svenska som ett andraspråk framskrivet som ett eget ämne, trots att det ändå i praktiken är svenska som utgör ett andraspråk för många barn(Skolverket 2013 s.7).

Barn lär sig de språk de får möjlighet att höra och använda i sin vardag. Att förskolan erbjuder en bra språkmiljö är viktigt för barn och det oberoende av om de kommer från svensktalande familjer eller inte. Den stora skillnaden mellan svenskspråkiga och icke svenskspråkiga barn kan bero på hur ofta de får tillfälle att använda svenska. Det är förskolepersonalens uppgift att skapa en verksamhet där naturlig kommunikation på svenska och på barnets modersmål är en självklarhet. Det är de sociala, kulturella och pedagogiska sammanhangen barn kommer i kontakt med som avgör hur språken kommer att utvecklas (Björk-Willén & Puskás, Bylund 2013 s.15).

Sandvik och Spurkland anser att i dagens mångkulturella förskola är det viktigt att lägga fokus på att språkstimulera samt kartlägga de minoritetsspråkiga barnens modersmål så mycket som de går. Det är viktigt att komma ihåg att färdighet i olika kompetenser också utvecklas på modersmålet. På det sättet stöttar förmågor i det ena språket förmågor i det andra. En stor del av de flerspråkiga barnen har språkliga färdigheter på sitt modersmål men de behöver inte innebära att de ännu har dessa färdigheter på majoritetsspråket men kan därför ha en dold kompetens (Sandvik & Spurkland, 2009 s. 37-38).

Sandvik och Spurkland synliggör att barn med två språk ofta har en positiv inställning till kommunikation, vissa barn kan vara ivriga och inte rädda för att kommunicera verbalt medan andra barn är med tillbakadragna och inte lika intresserande av att kommunicera med andra barn. Barn som är aktiva i sin kommunikation får mer erfarenheter och kan på så sätt återkoppla genom att de kommunicerar produktivt, de tillbakadragna barnen kommunicerar även genom att de i första hand lyssnar och tolkar dagliga händelser samt sin

språkanvändning (Sandvik & Spurkland, 2009 s. 36).

Sandviks och Spurklands definition av hur barn som är tillbakadragna kommunicerar genom att de lyssnar och tolkar dagliga händelser samt sin språkanvändning, kan jämföras med att

(16)

16

det inte alltid är det verbala språket som visar på vilken nivå i språkutvecklingen som ett barn befinner sig på. Barn med två språk kan kommunicera på olika sätt på sina flera språk.

(17)

17

Regarding syntagmatic knowledge reflecting vocabulary richness, it is reasonable to claim that the bilingual education context creates additional opportunities for children to practice their descriptive vocabulary skills in both languages (Schwartz, 2013 s.728).

Schwartz synliggör i sin studie av tvåspråkiga barn med hebreiska och ryska i Israel att det finns förutsättningar för deras ordförråd att utvecklas i båda språken. I förskolan får barn tillfälle att kommunicera med både vuxna och med varandra, möjligheterna för att stimuleras ökar om pedagogerna i förskolan ser flerspråkigheten som en tillgång och därmed utmanar barnen med övningar i ordförrådet på båda språken.

Utifrån Schwartz studie tolkar vi en koppling mellan vårt syfte med att studera pedagogernas arbetssätt för att stimulera barn med två språk i förskolan. Beroende på pedagogernas

förhållningssätt till flerspråkighet och utifrån deras kunskap om läroplanens strävansmål samt hur de efterföljer läroplanens strävansmål med språkutvecklingen, kan bli avgörande för hur barnens egen bild av flerspråkighet kommer att påverkas framöver. Genom att barnens båda språk blir accepterade som viktiga av de vuxna blir det lättare för barnen att acceptera olikheter hos både sig själv och hos andra.

4.2 Miljöns betydelse för språkinlärning

Lindgren & Modin menar att all inlärning som sker ska vara rolig, lustfylld och ske genom lek, miljön behöver därför vara positiv och uppskattande. Fokus ska vara på stöd, tid och tålamod. Det är den vuxne som ska introducera barnet in till språkets värld och se det som ett privilegium genom att anpassa tid som övningar till barnets egna förutsättningar. Både barnet och den vuxne får tillfälle att utvecklas tillsammans (Lindgren & Modin, 2011 s.17). Utifrån ovanstående beskrivning av miljöns betydelse ser vi att den vuxnes engagemang har en stor betydelse för barnets egna engagemang för språket.

I ett kapitel ur boken Utbildningsvetenskap för förskolan menar De Jong att det finns en stark koppling mellan det fysiska och sociala miljön i verksamheten. Det har en avgörande roll hur lokalernas utformning är placerad i förskolemiljön, det relaterar till att skapa förutsättningar för barnen att kunna dra sig undan eller att vara en del av gemenskapen. Utrymmet av lokalen och rummen avgör hur många barn som har möjlighet till att vistas där samtidigt, dessa aspekter av utrymmet i miljön har betydelse för hur barnen utvecklar social samvaro och interaktion (De Jong, 2010 s.254). Detta synliggör att förskolans budget för utformning av lokaler och material kan vara avgörande för vilka möjligheter som barnen erbjuds till utveckling.

(18)

18

Lindgren & Modin synliggör att barnvisor där rim och ramsor finns med redan från födseln innebär en medveten språkstimulering som förbättrar möjligheterna för barnen att lära sig läsa när det blir aktuellt. Talspråket är grundläggande för den fortsatta språkutvecklingen vilket innebär att barnet börjar få en medvetenhet om hur själva språket är uppbyggt oavsett vilket modersmål barnet har (Lindgren & Modin, 2011 s.17).

Enligt Kristensson är barns språk i ständig utvecklig och genom samspel utvecklar barnen förståelse för sin omgivning med språkets hjälp. Genom dagliga språkliga aktiviteter i form av lek, högläsning och experiment utvecklar barnet sina språkkunskaper dagligen. I förskolan och under åren som kommer är det av stor betydelse för barnet att stimulering och verbal kommunikation sker kontinuerligt. På så vis byggs ordförrådet upp och genom att prata om böcker samt lyssna efter ljud i ord utvecklar barnet skriftspråkliga kompetenser (Kristensson, 2014 s. 12).

4.3 Stöttning i barns språkutveckling

Eftersom en av våra frågeställningar syftar till att undersöka vilka metoder pedagogerna arbetar efter för att främja barns språkutveckling med barn som är i behov av särskilt stöd, vill vi framhäva pedagogernas insats och materialets närvaro som ett betydande sätt att utveckla språket hos barn. Med detta avsnitt vill vi också uttrycka innebörden av hur viktig stöttingen för barns språkutveckling är.

TRAS materialet har framtagits i Norge. TRAS bygger på ett schema som är utformat utifrån barn med svenska som modersmål och själva observationerna kan börja när barnet är mellan 2-3 år.TRAS schemat kan även användas för observation av barnets modersmål med vissa anpassningar som att då göra det i anslutning med föräldrar och eventuella tvåspråkiga assistenter (Espenakk, 2013 s. 206-208).

TRAS har utvecklats utifrån ett resultat av en enkätundersökning som gjordes år 2000 av TRAS gruppen. Resultatet visade då på att det fanns stora brister på systematiska arbetssätt när det gällde observation av barns språk. Det fanns redan då ett stort behov av verktyg för systematisk observation. TRAS är ett utformat språkligt observationsmaterial med fokus på yngre barn. Salameh förklarar att med insikt om att alla barn inte följer samma språkliga utvecklingskurva så ger ett tillräckligt bra utformat och genomtänkt material stöd i det pedagogiska arbetet som pågår inom förskolan som framförallt innefattar språkutvecklingen hos barn (Salameh, 2013 s.7).

(19)

19

Paulsson tar i ett kapitel upp språkutvecklingen hos barn med svenska som modersmål och menar att forskarna är eniga om att barn i hela världen oavsett vilket modersmål som barnet kommer att ha omkring fram till tio månaders ålder jollrar på ett liknande sätt. Men därefter är det de ljud som utvecklas som endast finns i det omgivande språket. Paulsson förklarar att själva läran om språkljudens fenomen kallas för fonologi och den fonologiska utvecklingen innebär det som man i vardagligt sammanhang kallar för uttalsutveckling. De minsta beståndsdelarna i ett språk kallas fonemen och har en stor betydelse då det är där vi bygger upp vårt ordförråd (Paulsson, 2013 s.186).

Salameh poängterar att en fråga som ofta kommer upp när det gäller flerspråkiga barn är om barn klarar av att lära sig mer än ett språk även om det är väldigt sent i sin språkutveckling. Hon menar att forskning synliggör att man inte ska ta bort ett språk då barnet inte kommer att utvecklas snabbare språkligt på det språk som blir kvar. Den märkbara skillnaden blir istället att för att då utvecklas långsamt på två språk så kommer barnet att utvecklas långsamt på ett språk, problematiken ligger inte i flerspråkigheten utan i språkstörningen.

Samtidigt menar Salameh att flerspråkiga barn som är senare i språket ofta är bättre än enspråkiga barn på det som benämns som exekutiva funktioner, vilket innebär ett samlingsbegrepp för förmågor som kan vara uppmärksamhet, kontrollfunktioner och flexibilitet. Dagligen tränar de på att uppmärksamma språkliga skillnader, på

kontrollfunktioner då de t.ex. håller tillbaka det ena språket när det andra språket talas och på flexibilitet genom att skapa förståelse för att samma begrepp har olika ord på de två språken. Det resulterar i att flerspråkiga barn därför oftast har en bättre metaspråklig förmåga som innebär att de kan se språken som ett system och där av förstå deras uppbyggnad. För att introducera flerspråkiga barn i det svenska samhället anses idag tidiga språkliga insatser vara ett av de viktigaste verktygen. För att förebygga läs, skriv och inlärningssvårigheter kan tidiga språkliga insatser också användas som ett verktyg (Salameh, 2013 s.13-14).

Hansen Wagner menar att i dagens förskolor är det en utmaning att ha barngrupper med många flerspråkiga barn. Det är också av stor betydelse att komma ihåg att det är en tillgång att ha flera språk representerade i förskolan. Språklig mångfald är en fantastisk utgångspunkt för just språkglädje och lek med språk, föra fokus på språk och att ha givande samtal om språk som i sin tur resulterar i språklig medvetenhet.

För flerspråkiga barn kan det vara en stor fördel att i förskolan ha tillgång till en tvåspråkig assistent som kan knyta samman barnets modersmål med inlärningen av det svenska språket.

(20)

20

Stimulering av endast barnets modersmål isolerat från det svenska språket gynnar endast då barnets modersmålsutveckling men ger istället en mindre effekt på utvecklingen av

andraspråket. För inlärning av ett nytt språk krävs det en omfattande kontakt mellan dem (Hansen Wagner, 2013 s.194-200).

Kultti menar att i den studie som har gjorts av flerspråkiga barn i förskolan så framgår det att i form av deltagande och stöttning är det pedagogernas förhållningssätt till språklig mångfald och de förväntningar som finns på kunskaper i majoritetsspråket och utifrån vilken etnisk bakgrund som barnet tillhör som bidrar till att villkoren för deltagande och kommunikation formas. Miljön framhäver hur barn samspelar med varandra och det främst i form av

lekaktiviteter. Kultti framhäver att det har betydelse hur tvåspråkiga sammanhang framhävs där barnens kunskaper i olika språk blir uppmärksammade och bidrar till att barnen blir experter eller ”more knowledgeable peers” men menar att i studien som gjorts är det inte fokus på vilka sätt modersmålet används som ett verktyg för deltagande utan fokus i studien ligger på användning och lärande av själva andraspråket (Kultti, 2012 s.45).

Vi tokar ett stycke ur Kulttis flerspråkiga barns villkor i förskolan – lärande av och på ett andra språk, att samspelet har en betydande roll för människors kommunikation och det bildar på så sätt en gemenskap människor emellan, detta uttrycker Kultti genom att:

Kommunikation och deltagande i förskolan sker i samspel mellan människor och med stöd av språkliga och kroppsliga handlingar, och fysiska redskap (Kultti, 2014 s.25).

Genom detta bildar vi en bredare kunskap och förståelse för hur viktigt det sociala samspelat är för människans välmående. Utan förmågan att kunna kommunicera med andra och ingå i en socialisation minskar även människans levnadsstandard.

(21)

21

5. Metodval

Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod och av semistrukturerade intervjuer i vår studie, där fokus ligger på att genomföra intervjuer med enskilda

förskollärare/specialpedagoger på förskolor i medelstora städer i södra Sverige. Vårt metodval bygger på att vi anser det vara den mest passande formen för det området vi har valt att

studera, för att kunna få så givande svar som möjligt till våra frågeställningar. Vi vill kunna få en djupare inblick i enskilda pedagogers syn på sitt individuella arbetssätt och ansvar. Genom vårt val av metod kan vi koppla till Larsen som menar att när man forskar om ett område är det fördel om forskaren kan gå på djupet när det behövs för att skapa sig en större förståelse av ett specifikt fenomen menar Larsen.

Fördelen med intervjuer är att du som forskare har möjlighet att under intervjutillfället ställa frågor som även kan leda till följdfrågor med mer kompletterande och fördjupande svar (Larsen, 2009 s.33).Genom detta tolkar vi som intervjuare att chansen till att få ett brett perspektiv på hur olika pedagoger förhåller sig och ser på sitt individuella ansvar i mötet med barn synliggörs. Larsen poängterar att det också kan finnas tillfälle för att reda ut eventuella missförstånd och på så sätt kan ämnet bearbetas ytterligare. Under själva intervjusituationen tolkar vi det som att det finns möjlighet till en mer öppen dialog mellan båda parter och är därmed inte lika lätt att missförstånd uppstår under intervjufrågorna samt svaren. På så sätt får forskaren en bättre förståelse av det område som studeras vilket kan bidra till att man lättare kan förklara de resultat som har framkommit (Larsen, 2009 s.35). För att uppnå ett

utvecklande resultat upplever vi att det krävs en viss förståelse som intervjuare av det valda området och att de semistrukturerade intervjuarna är ett stöd i att kunna uppnå den förståelse. Vårt fokus med kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer är att låta de deltagande ta stor plats i intervjuerna och skapa en tillit till oss som intervjuare genom att visa att vi respekterar och är intresserade av deras åsikter, då deras åsikter är en del av det resultat som vi vill uppnå med vår studie.

Vårt val av semistrukturerade intervjuer baseras och tolkas utifrån Alvehus förklaring av semistrukturerade intervjuer som bland de vanligaste är att intervjuaren följer ett redan utformat formulär som innefattar ett antal öppna frågor eller mer omfattande teman som hela samtalet kommer att handla om.

(22)

22

Den som är respondent har därför en mycket större möjlighet till att påverka själva intervjuns innehåll, på så sätt behövs det att intervjuaren är mer aktiv i sitt lyssnande och i att uppfölja med följdfrågor (Alvehus, 2013 s.23).

5.1 Genomförande och urvalsgrupp

Valet av genomförande och urvalsgrupp grundar sig på ett medvetet val av olika

bostadsområden i två medelstora städer i Södra Sverige. Syftet med att genomföra studien i olika bostadsområden är att få en djupare förståelse samt ett bredare perspektiv kring förskolors olika arbetssätt runt barns språkutveckling beroende på i vilket område som förskolan befinner sig i. De tre utvalda förskolorna är kommunala, och två av förskolorna arbetar med fokus på barns språk, framförallt då en av förskolorna tar in nyanlända barn med annat modersmål än svenska. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer av enskilda pedagoger i förskolan, vi som genomförde studien ville uppnå så ärliga och konkreta svar som möjligt där pedagogerna inte blir påverkade av varandras åsikter. De tre

yrkesgrupperna som var aktuella för studien baserades på att få en inblick i verksamhetens sanna miljö, då olika yrkesgrupper möts i en gemensam arena. Det medvetna valet av en specialpedagog, två förskollärare och en barnskötare var för att kunna jämföra likheter och skillnader på bästa sätt. I början av processen hade förskolechefers medverkan varit aktuella för oss men vidare eftertanke blev det mycket material att transkribera och analysera för ett examensarbete på grundnivå, därför valde vi att endast fokusera på pedagogers syn av språkutveckling och samspel. Det insamlade materialet valdes att bearbetas utifrån skriftliga samt ljudinspelade frågor och svar. Transkribering och analys av materialet har sedan skett därefter.

5.2 Etiska överväganden

Eftersom vi har valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer med fyra enskilda pedagoger, varav en är specialpedagog tolkar vi att de etiska överväganden som

vetenskapsrådet framhäver inom forskning är högst aktuella för vårt val av studie.Innan vi påbörjade våra intervjuer med pedagogerna använde vi oss av informationskravet som innefattar att vi som ”forskare” informerade våra undersökningsdeltagare om vårt syfte med studien och de villkor som är centrala med deras medverkan i studien. Vi informerade alla inblandade att deras medverkan att delta är frivillig.

(23)

23

Samtyckeskravet använde vi oss av genom att kontakta våra deltagande i god tid och låta de medverkande själva bestämma tid och dag för de aktuella intervjuerna. Vi informerade även om den form av material som vi valt att använda oss av under intervjuerna och att materialet endast kommer att användas i studiesyfte. När själva studien är avslutad kommer delar av materialet som exempelvis röstinspelningar makuleras.

Under vår studie fick alla medverkande möjlighet att underteckna tystnadsplikt gällande information som kan vara etiskt känsliga uppgifter. Vårt val grundar sig därför på

konfidentialitetskravet där de medverkandes namn och förskolorna är fingerade, vi namnger inte de utvalda områdena som är centrala för intervjuerna.

I bearbetningen av intervjuer och analys har vi noggrant granskat alla uppgifter på ett sätt som framhäver att ingen av de medverkande ska vara identifierbara av någon utomstående.

Vi har synliggjort att allt i studien endast avses för forskningssyfte enligt nyttjandekravet framhäver att den som gör studien informerar de medverkande om att all insamlad information endast är i forskningssyfte och inte är avsett att användas för annat bruk (vetenskapsrådet, 2002).

(24)

24

6. Resultat

I detta kapitel kommer vi att framställa analysen av våra intervjuer. Genom att analysera och transkribera våra intervjuer har vi tillsammans gått igenom materialet i flera omgångar för att kunna hitta samband mellan deltagarnas svar i förhållande till frågorna som ställts i

intervjuerna. I den valda studien kommer fokus att ligga på tre områden som innefattar stöd i barn språkutveckling, svenska som första- och andraspråk samt samspelets betydande roll för språket. Intervjufrågorna och det transkriberade materialet delas därför in utifrån de valda fokusområdena.

Avdelning Pluto

Pedagog A som är specialpedagog arbetar på en mångkulturell förskola vars avdelning heter Pluto som är en 3-5 års avdelning. Till Pluto kommer barn vars föräldrar väntar på asyl, vilket innebär att barnen inte talar svenska. Barnen har olika modersmål och verksamheten utgår därför först och främst utifrån att skapa trygghetssamvaro mellan föräldrar, barn och förskola. Barnen har olika bakgrund men även olika livserfarenheter som på olika sätt har påverkat deras livssituation. Miljön i verksamheten förespråkar flerspråkighet och barns rätt till sitt modersmål. Det finns flera utrymmen för interaktion och lärande.

Avdelning Saturnus

Pedagog B och C arbetar i ett mångkulturellt område där 98 procent av barnen talar ett annat modersmål än svenska. Pedagog B är utbildad förskollärare medan Pedagog C är outbildad. Det är därför ett medvetet val från vår sida genom att jämföra likheter och skillnader i deras synssätt kring barns språkutveckling kring samspel. Barnen på avdelningen är mellan 4-5 år. Miljön i verksamheten är begränsad, ett stort rum som egentligen tillhör ett av skolans klassrum.

Avdelning Jupiter

Pedagog D är utbildad förskollärare och arbetar på en förskola där det är en blandning av barn med både svenska som första och andra språk. Barnen på avdelningen är mellan 3-5 år. På Jupiter arbetar förskollärare. Avdelningen är baserad på en typisk förskolemiljö med flera olika rum där indelningarna i rummen är tydliga utifrån barnens valda aktiviteter.

(25)

25 6.1 Stöd i barns språkutveckling

Hur avgör du som pedagog att ett barn är i behov av stöd i sin språkutveckling? Pedagog A: Jag avgör inte barnens språkkunskaper i svenska då vi arbetar med att stärka barnens egna modersmål och sedan sammanföra barnens modersmål och svenskan. Jag avgör efter 1 år om barnen skulle flyttas vidare till andra avdelningar som inte är en introduktionsförskola.

Pedagog B: Om vi anser att ett barn behöver mer stöttning från oss pedagoger och verksamheten, gör vi en kartläggning med föräldrar involverade och sedan gör upp en handlingsplan då förskolechefen medverkar. Vi kan också ta in specialpedagog för att observera ett visst barn i olika situationer i förskoleverksamheten. Det viktiga är att man tar tag i det så fort som möjligt, att främja

språkutvecklingen. Vi har ca 32 barn i barngruppen när alla är här på 5 personal. Man kan oftast märka om det är något barn som behöver stöd i sin språkutveckling generellt eller om det bara är så att barnet kanske är senare i svenskan då barnet har ett annat modersmål och inte kommit i så mycket kontakt med svenska språket. Man märker också av som pedagog om barnet behöver extra stöd i sin stimulering av språket, de brukar visa det genom att söka kontakt t.ex. genom att vara utåtagerande.

Pedagog C: Jag har inte som ansvar att avgöra barns kunskapsnivå i språkutvecklingen.

Pedagog D: Alla barn har rätt till stöd i sin språkliga utveckling, stödet kan se olika ut beroende på barnets behov men grunden ska alltid finnas i mitt arbetssätt.

På avdelningen Pluto ligger fokus på att stärka barnets modersmål samt ett arbetssätt för att främja det svenska språket utifrån barnets trygghet, det första språket. Barnen slussas sedan vidare poängterar Pedagog A efter att deras språkkunskaper blivit stärkta i båda två språken. På avdelningen Saturnus samt avdelningen Jupiter synliggör alla pedagogerna att stödet i språkutvecklingen ser olika ut beroende på det enskilda behovet hos barnet, men att det är viktigt att man tar tag i att stötta språket så fort som möjligt för att det ska ge resultat. Genom resultatet framkom det att pedagogerna oavsett yrkesroll ansåg vikten i att tidigt upptäcka och uppfölja barns språkutveckling.

Med vilka arbetsmetoder arbetar du för att främja barn vars språkutveckling är i behov av stöd?

Pedagog A: Barn lär av varandra på ett naturligt sätt, en del av vardagen. Flerspråkighet lyfts fram som ett gemensamt tema för alla på avdelningen. Gemenskapen på avdelningen bildas genom att man har ett intresse och visar respekt för varandras kulturer. (Specialpedagog och processtödjare i flerspråkighet med många års erfarenhet).

Pedagog B: Barnen de kommunicerar med varandra och allra helst om de har samma modersmål (många barn här har modersmålet arabiska) 98 procent av barnen på vår avdelning har annat modersmål än svenska. Vi har endast ett rum till förfogande som utrymme det ger oss väldigt lite utrymme så vi får vara

(26)

26

ute mycket på gården och dela in oss i mindre grupper, då några går ut på gården och några stannar inne. När vi går ut brukar vi t.ex. filma, försöka se barnens intressen.

Pedagog C: Vardagssamtal, lyssna och uppmuntra till språklig kontakt, sånger, lekar och spel som tränar munmotorik (bl.a. Glada Lådan, Nyponförlag) rim och ramsor, sagopåsar, konkret material. Tecken som stöd, bilder som stöd för rutinsituationer. Använder TRAS för att se vad jag behöver arbeta mer med. Behöver jag hänvisa till logoped? Språkförskola?

Pedagog D: Vi arbetar utefter barnens intressen, och vi i arbetslaget kommunicerar med varandra angående barnens behov i stimulering av språkutveckling.

På avdelningen Pluto arbetar pedagogerna för att uppmuntra barnens interaktion med varandra då de naturligt sker ett lärande genom interaktionen. Pedagog A nämner vikten av att man ser alla individer utifrån deras erfarenheter och ryggsäckar som kultur, tradition och ursprung. På avdelningen Saturnus är utevistelsen en avgörande faktor för barnens lärande. Nästan alla barn har annat modersmål och pedagogerna poängterar att tillräckliga resurser inte finns till att stötta och främja just modersmålet. TAKK (Tecken som alternativ- och kompletterande kommunikation) är en arbetsmetod som stöttar tal och förståelse inlärning hos barn. På avdelning Jupiter är material i form av stöttning som TRAS och TAKK ett arbetssätt som är aktuellt i verksamheten, Pedagog C framhäver att avdelningarna arbetar emellan varandra med att utveckla nya arbetssätt tillsammans. Resultatet synliggör att pedagogernas

arbetsmetoder varierar utifrån barnens individuella behov. På två av förskolorna framhävdes att stödmaterial i form av TAKK och TRAS hade en central del i arbetsprocessen. Det

framkom även att resurserna i förskolorna inte är tillräckliga till att stimulera modersmålet hos de barn som är i behov av det.

Grundar sig de aktuella arbetsmetoderna på forskning eller andra pedagogers gemensamma arbetsmetoder?

Pedagog A: Tidigare utbildning och stort intresse finns för barn med språksvårigheter. Barnen som är här har redan ett modersmål, sen arbetar man utefter det och olika miljöer. Här anpassas miljön till hemmet också eftersom barn har ett annat behov. Föräldrasamverkan är viktigt och att pedagogerna bryr sig. Trygghet är mycket viktigt för all utveckling och trygghet kommer i första hand. Dom använder sig av olika tekniker, mycket Ipad. Ord får betydelse när det bli begrepp, när man kan använda de i olika sammanhang. På så sätt är det viktigt att lära de så många olika nya ord som möjligt.

Pedagog B: Jag har lärt mig vad handlingsplan innebär under min högskoletid och sedan i praktiken efter att ha börjat jobba ute i verksamheten, då lär man sig mest. Vi rådfrågar varandra emellan oss kollegor.

(27)

27

Pedagog C: Skolverket har en hel del material på sin hemsida som jag använder mig av. Utbildningar/fortbildningar/kurser som jag gått. Litteratur jag läst.

Pedagog D: Jag har inte gått utbildning på högskola men barnskötarutbildning. Sen har jag lärt mig i verksamheten och genom att se hur mina kollegor arbetar.

Avdelningen Pluto anpassar miljön efter barnens hemmiljö. Avdelningen arbetar kontinuerligt med teman för att erbjuda trygghet i identitet och kultur. Pippi Långstrump har för närvarande varit det aktuella temat. Pedagogerna arbetar gemensamt med att utveckla nya arbetsmetoder och utbyter ny information med varandra. På avdelning Saturnus så arbetar de i arbetslagen med att utveckla nya arbetssätt, men de poängterar att det beror på vad förskolechefen erbjuder pedagogerna som utbildning i fortbildning samt inköp av nytt material och litteratur till avdelningen. På avdelning Jupiter så används mycket elektroniska källor och skolverkets material för att främja och utveckla pedagogers synsätt och arbetssätt inom språk.

Förskolechefen synliggörs här som en väldigt delaktig del i pedagogernas utveckling då de uppmuntras att gå på fortbildning och ta del av aktuell forskning. Gemensamt för resultatet var att fortbildningar, arbetskollegornas kunskaper påverkade arbetssättet hos pedagogerna samt att förskolechefernas engagemang i förskolornas arbetssätt hade en avgörande roll. Ekonomin hade även en betydande roll som förutsättning för inköp av nytt material.

Hur arbetar ni som arbetslag för att stimulera och främja alla barns språkutveckling? (Arbetar du som specialpedagog på något speciellt för att främja och stimulera barns språkutveckling?)

Pedagog A: Arbetar konkret, flanosagor, vid middagen. Benämner allting, inte sätta ord i munnen på barnet, vad är det du vill, vad vill du ha, vems är det. Jag använder mig av specialpedagogiska metoder, som exempelvis logoped, många barn har språkproblematik. Lätt att blanda ihop och ta förgivet. Språkproblematik måste vara på alla språk. Förhållningsätt och miljö är viktigt. Hon arbetar individuellt med barnen för att hitta olika verktyg åt varje barn, eller finna ett eget tillvägagångsätt för att på bästa sätt kunna hjälpa barnen till en språkutveckling. Arbetssätt. Planering 1 gång i veckan. Nu är temat pippi. Barnen kommer från andra länder, viktigt med känsla för att vi bryr oss om alla länder. Här används alla resurser och de finns gått om resurser här. Dom kompletterar varandra. Här arbetar bara pedagoger som vet vad de vill. Hon är inte mycket för stora samlingar, men en liten är bra för gemenskapen. Dom använder sig av dockor. Sjunger vid samling och visar dockan som närvarande. Sjunger sånger med färger och använder sig mycket av TAKK, tre nya ord varje vecka. Alla pedagoger ska använda de. Barnen är beroende av det. Barnen gör också tecken i TAKK. Man tar de sakta och stannat upp i talet. Både visuellt och man hör de. Jag jobbar individuellt men de barn som är i särskilt behov av stöd, språk, utvecklingsstörning, traumatiska upplevelser psykiskt. Många barn med språkproblematik. Jag arbetar, observerar i olika sammanhang utifrån barnens behov vad de behöver.

(28)

28

Pedagog B: Vi arbetar utifrån teman som bygger på barnens intresse och hon berättar vidare hur planeringarna på avdelningen sker en gång i veckan. Där kommunicerar/diskuterar arbetslaget och fattar gemensamma beslut kring barnens bästa. Hon poängterar att personalen berättar för barnen att på förskolan är det svenska språket som gäller i de mesta av situationerna. Eftersom barngruppen är stor på ett begränsat utrymme delas de in i grupper. En grupp börjar ute och den andra inne. Därefter samlas dem för att visa exempelvis foton och visa och samtala tillsammans vad de har varit med om och upplevt under stunden dem hade tillsammans i gruppen.

Pedagog C: Dagliga samtal, lyssna och uppmuntra till språklig kontakt, sånger, lekar, rim och ramsor, sagor, sagopåsar, konkret material, teater. Tecken som stöd, bilder som stöd för rutinsituationer, tematiskt arbete där lusten och nyfikenheten stimuleras.

Pedagog D: Vi arbetar med teman, just nu har vi tema tåg, sen har vi mindre projekt där barnen delas in i mindre grupper för att underlätta verksamheten, vi har t.ex. haft projekt om vatten och fåglar.

På avdelningen Pluto är språket i fokus och det finns med i allt arbete under verksamhetens dagliga situationer. TAKK är ett arbetssätt som framhävs av pedagogen som väldigt givande i stöttningen av språk. De använder även konkret material som barnen kan skapa en relation till, de har en docka som varje dag synliggör vem som är på avdelningen och vem som är hemma. På avdelningen Saturnus är även här temat ett centralt fokus för att stimulera språket, då pedagogerna vill att barnen ska vara delaktiga i alla projekt som görs samt att det ska finnas chans för barnen att förändra projekten under processens gång utifrån deras intresse. På Jupiter används teatern som ett syfte att skapa trygghet och intresse hos barnen och för att främja språket då begrepp och prepositioner används. Resultatet framhäver likheter mellan pedagogernas arbetssätt i stöttning av språket genom stödmaterial och konkreta verktyg som exempelvis teater, projekt samt teman hade en central del i verksamheterna för att stimulera barnens utveckling.

6.2 Svenska som andraspråk

Ser stödet i ett barns språkutveckling olika ut beroende på om barnet har svenska som sitt första- eller andraspråk? Varför?

Pedagog A: Stödet blir annorlunda. Sker från alla sidor, känna tillhörighet. Hon poängterar vikten av att alla pedagoger har en medvetenhet och att stödet ser olika ut utifrån varje barn, vissa behöver mer än andra. Därför är det viktigt att varje barn får känna samhörighet i gruppen. Som processtödjare lär man sig mycket om ny teknik.

Pedagog B: På alla avdelningar här är det fokus på att arbeta med just språk. Vi har haft ett tema som är tåg där matematik, naturkunskap och teknik har varit centralt. Tåg temat har skapats utifrån barnens intresse, sedan har vi även jobbat med mindre projekt som vatten och fåglar. Vi försöker hela tiden arbeta

(29)

29

för att få in språk, genom att benämna ord, benämna begrepp, skapa en förståelse för orden hos barnen genom att uttrycka orden. Vi arbetar inte så mycket med TAKK. Vi har gjort det innan, och de andra avdelningarna gör det men inte vi just nu. Vi försöker att låta svenskan vara en central del i vårt

huvudämne i arbete med barnen då det är ett mångkulturellt område och många barn inte pratar så mycket svenska. Genom att vara tydliga när vi kommunicerar med varandra och barnen, och använda oss av enkla uttryck och begrepp. Vi försöker att känna efter vad som är barnens behov.

Pedagog C: Ett första språk är för mig det språk barnet kommer i kontakt med först. Se även skolverket Flera språk i förskolan. Stödet ser olika ut, då modersmålet är ett barns första språk. Det som avgör stödet är vilka behov barnet har. Uttalsproblematik? Behövs logopedkontakt? Behöver barnet mer input av svenskan? Behöver föräldrarna stöttas i det positiva i att ett barn har flera språk, att se det som en tillgång!

Pedagog D: Det är viktigt att som pedagog ha förståelse för barn med annat modersmål. Jag vet själv hur viktigt det är att modersmålet blir respekterat och upplyft.

På Pluto är svenska som andraspråk en självklar del av verksamheten då barnen är nyanlända och pedagogerna arbetar för att uppmuntra modersmålet samt skapa en trygg relation till deras föräldrar och hem. Avdelning Saturnus arbetar för att uppmuntra svenska och benämna att barnen får prata sina modersmål hemma, men att svenska är det språk som används i förskolan. Pedagogerna här verkade ha lite skilda meningar angående att använda

modersmålet i verksamheten eller inte. Avdelning Jupiter vill att man ser alla språk som en tillgång genom att använda sig av kort där det står ord på barnets modersmål, pedagog C menade att då kunde man möta även familjemedlemmar som inte kan det svenska språket och på så sätt visar pedagogerna att de är intresserade av barnets ursprung. Resultatet synliggör ett tydligt samband mellan pedagogernas förhållningssätt i att uppmuntra svenska både som första- samt andraspråk, dock framhävdes en skillnad i svaren då en av pedagogerna ansåg att det var av stor vikt att barnen talade svenska i förskolan eftersom att modersmålet talades i hemmet.

6.3 Samspelets betydande roll för språket

Hur ser du att barn utnyttjar språket i samspelssituationer?

Pedagog A: Språk och samspel finns i allt, samspelet kommer in i barnens alla möten. Vi har olika grupper här av barn med olika språk, de ger stöd till varandra och leker och har samspel. Problem med de barn som är ensamma i sitt modersmål. Språk är inte bara de verbala. De är kroppen och vårt sätt att bemöta varandra. Samspelet kan se olika ut mellan pojkar och flickor. Samma land har olika kulturer, tänk på individens intresse.

(30)

30

Pedagog B: Jag anser att samspelet blir mer tydligt om barnen har samma modersmål, detta kan man se tydligt i leken. Vi försöker därför att observera barnens alla samspelssituationer där språket har en betydande del i interaktion. Det finns inget modersmålsstöd på förskolan utan det kommer i skolan och då främst arabiska. Samspelet märks tydligt att barnen möts i när de kommunicerar och allra helst de med samma modersmål de utnyttjar tillgången att ha samma språk i samspelet med varandra.

Pedagog C: Vi har kunnat se att under vårt temaarbete har barnen funnit mer stimulans i språket genom att samspela och finna ett gemensamt intresse.

Pedagog D: Språket är grunden för all kommunikation och även samspel. Jag kan se att det ibland uppstår konflikter barnen emellan när inte språket räcker till. Missförstånd uppstår och barnen behöver hjälp att lösa konflikten. Viktigt att vi vuxna är närvarande, lyhörda vuxna som observerar barnens samspel.

Avdelning Pluto ser tydligt att samspelet främjar modersmålet men mest då interaktion sker mellan barn som har samma modersmål, annars kan det istället uppstå en problematik hos barn som inte har ett gemensamt modersmål och det kan i sig skapa att barnet känner

utanförskap. På Saturnus menar pedagogerna även att här har modersmålet en betydande roll då det uppstår en samhörighet emellan barnen. Pedagogerna försöker därför stimulera de barn med samma modersmål i samspelssituationer. På Jupiter är samspelet en del av

observationerna av språket och allra helst under teman kan det vara ännu tydligare att se hur barnen samspelar. Pedagogernas svar tydliggör ett samband i vårt resultat av att samspelet har en betydande roll i språkutvecklingen och genom observationer upptäcker pedagogerna barnens olika uttryck. Pedagogerna uttryckte även att de försökte stimulera barn med ett gemensamt modersmål då de ansåg att barnen kunde finna en samhörighet i språket.

Finner du någon koppling till läroplanen genom ditt egna arbetssätt med barns språkutveckling och samspel?

Pedagog A: Jobbar du med barn kan du inte bortse från läroplanen. Den finns i allt men är inte det vi fokuserar på utan är att skapa starka band och trygghet med föräldrar därför synliggör de läroplanen som t.ex. frågeformulär. I många länder har läroplanen ingen betydelse. Parallell språkutveckling Språkpåsar stödjer barns samspel. Handlar om erfarenheter och medvetenhet. Lära sig ett nytt språk behöver inte ara på bekostnad av ett annat. Hur har barnen bemötts, som förälder. Alla språk har lika stor status. Jobbar med barnens hemkultur inte landskultur.

Pedagog B: Vi arbetar utifrån LPFÖ det är alltid strävansmålen. Vi försöker att använda oss av FRONTER men tiden finns oftast inte och föräldrarna är inte så engagerade i fronter. Det blir oftast att man skjuter upp på saker. Vi arbetar mycket efter pedagogisk kartläggning och har samarbete med förskolechefen. Man kan också vid behov söka pengar för att få stöd i barngruppen vilket man väldigt sällan får, FEBEX fördelning för barn i behov med särskilt stöd. TRAS är ett arbetssätt som inte får

(31)

31

användas här, då vi anser att det är ett bedömningsmaterial, och man ska inte bedöma barn. Vår nya chef här är väldigt drivande men prioriterar inte alltid rätt saker. Chefen är med en dag i veckan och observerar verksamheten.

(Som ett förtydligande syftar Fronter till utbildning för att kunna skapa goda förutsättningar för lärare samt pedagoger att undervisa och göra lärandet tillgängligt för sina elever och barn. Genom Febex kan man ansöka om bidrag som fördelas ut till barn i behöv av särskilt stöd.)

Pedagog C: Ja absolut! Grundläggande värden, Normer och värden, utveckling och lärande, barns inflytande, förskola och hem. Jag började skriva ner några mål och riktlinjer men upptäckte snabbt att jag i så fall skulle skrivit ner de flesta. Men absolut att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. Trygga barn vågar!

Pedagog D: Jag har upplevt att läroplanen inte har så stor inverkan på verksamheten hos oss, självklart så finns den med i arbetet, men föräldrarnas intresse för läroplanen ligger inte i fokus p. g. a bristande förståelse för vad läroplanen har för funktion och vi har kanske inte uppmuntrat till att deras intresse ska väckas.

På Pluto är läroplanen en självklar del av verksamheten men fokus är fortfarande på

flerspråkighet och att möta föräldrarna och skapa en trygg relation. Alla har inte förståelse för vilken roll läroplanen har i den svenska förskolan. På Saturnus var pedagogerna inte eniga om läroplanens innebörd, de tyckte att den var en viktig del i arbetet men att det var svårt att framhäva då föräldrarna inte visade engagemang, en av pedagogerna framhävde då att det är pedagogerna som ska uppmuntra intresset hos föräldrarna och inte tvärtom. På Jupiter finns läroplanens citat runtomkring i verksamheten, och föräldrarna använder sig av FRONTER för att ta del av sina barns material, pedagogerna försöker även där att informera föräldrar om läroplanens roll i verksamheten. Resultatet synliggör att pedagogernas åsikter kring

läroplanen gick isär. Alla pedagoger var eniga om att läroplanen står i fokus men att det har en avgörande roll ifall föräldrarna har förståelse för läroplanens syfte i förskola. På en avdelning gick pedagogernas åsikter isär kring hur arbetet med läroplanen skulle efterföljas, pedagogernas hade olika yrkesstatus vad det har för inverkan på läroplanens roll i

(32)

32

7. Analys

7.1 Stöd i barns språkutveckling

Pedagogerna på våra utvalda förskolor var alla överens om att alla barn har rätt till stöd och stimulering för att främja sin språkutveckling. Pedagogernas olika arbetssätt skiljde sig åt beroende på synsätt och värdering kring att avgöra hur barn ligger till i sin språkutveckling, skillnaden utmärkte sig genom att pedagogerna har olika yrkeskompetens och att de arbetade i olika områden samt att deras förskolor synliggjorde olika inriktningar av lärande. I

skolverkets stödmaterial för förskolan framgår det att för ett språkligt lärande ska bli givande krävs det att stimulering sker i de vardagliga situationerna i verksamheten. Det är viktigt att belysa förskolans verksamhet som en tillgång för språklig utveckling och personalens ansvar att stimulera den utvecklingen oavsett vilket modersmål som är i fokus (Björk-Willén & Bylund, Puskás, 2013 s.64).

Pedagogerna anser alla att barn ska uppmuntras till språklig kontakt genom att stimuleras med stöd av t.ex. rim, ramsor, sagopåsar, flanosagor och film, majoriteten av pedagogerna anser att arbetet ska ske utifrån barnens intressen. Hwang & Nilsson anser att barn behöver använda språket på olika sätt och därmed sker en kontinuerlig stimulans av barnets språk. Genom den vuxnes kommunikation med barnet är det viktigt att den vuxne är lyhörd och observant på barnets frågor och besvarar det som barnet gör uttryck för. På detta sätt får barnet möjlighet att tänka efter och använda språket och genom det uppleva att tanke och språk hör ihop. En vuxen kan stötta barn genom att benämna saker och erfarenheter (Hwang & Nilsson, 2011 s.210-211).

Gemensamt för majoriteten av pedagogerna är att deras arbetsmetoder grundar sig på tidigare utbildningar och teorier, alla pedagogerna är överens om att erfarenheter och praktiken är det som har en avgörande roll för det fortsatta arbetet i verksamheten.Valberg Roth & Månsson menar att olika former av bedömningsmodeller har i syfte att stödja barnen och utveckla deras kompetens. Det är viktigt att poängtera att barnen inte får lov att bedömas utan det ska enbart ske i verksamhetssyfte. I praktiken är det barns kunskaper och kompetenser som ska vara det centrala för observation och eventuella åtgärder som kan vara till stöd för barnet (Valberg Roth & Månsson, 2010 s. 238-239).

Alla pedagogerna är överens om att arbete med tema är en central del i verksamheten och för att främja språkutveckling. Pedagog A poängterar vikten av att använda sig av stödmaterial i arbetet med barns språk som t.ex. dockar, sånger som beskriver olika föremåls karaktär,

(33)

33

TAKK, benämna olika begrepp, språkpåsar. Pedagog A arbetar individuellt med barn i behov av särskilt stöd utifrån deras tidigare erfarenheter. Pedagog B synliggör vikten av att dela in barnen i mindre grupper framförallt om utrymmet i verksamheten är begränsat. Pedagog C framhävde att teater och konkret material kan vara tillgång i arbetssättet med barnen.

7.2 Svenska som andraspråk

Pedagogerna är överens om att visa förståelse och lyfta upp barns modersmål, genom att belysa och ha språk i fokus i allt i verksamheten. Det är viktigt att barnen känner samhörighet i barngruppen menar pedagog A. Hon framhävde vikten av förståelse för barn och föräldrar med annat modersmål än svenska och menadeatt pedagogerna har ett ansvar att skapa samverkan mellan förskolan och hemmet. Enligt Sandvik & Spurkland kan förskollärarna ge stöd till föräldrar så att de kan stötta sina barn i utveckling oavsett vilka erfarenheter

föräldrarna tidigare har haft av skolgång och utbildning. Förskollärarna kan locka föräldrarna till att se sin egen textkultur som en tillgång vilket innebär att de kan läsa berättelser för sina barn samt använda sig av sångtraditioner och på så sätt tar de med detta till förskolan. Förskollärarna kan uppmuntra föräldrarna att prata med barnet på de språk som föräldrarna behärskar bäst (Sandvik, Spurkland 2011,s 54).

Pedagog B framhäver vikten av tydlig kommunikation i alla vardagliga situationer där poängterar pedagog D att hon känner igen sig att vikten av att modersmålet blir respekterat och accepterat för att lyfta barnens identitet. Kultti synliggör i sin avhandling att det

framkommit i studien att barn med modersmål andra än svenska används utav barn med två gemensamma språk och att det sker i några få lekaktiviteter. Om tillgång av lärare finns som har kunskaper i respektive språk så används även modersmålet då mellan barn och lärare. Kultti menar att i resultatet framkommer det att språkbyten har ett inkluderande syfte om byten sker från barnets modersmål till svenska. Samtalsämnet kan också ta vändning då barnet börjar tala på svenska i en lek där kommunikationen sker på modersmålet (Kultti, 2012 s.172). Pedagog C menar att stödet i språket ser olika ut beroende på barnets behov som t.ex. uttalsproblematik eller stimulering av det svenska språket. Skaremyr beskriver flerspråkighet som att det är en individuell process där det är många orsaker som spelar in beroende på sociala, kulturella och personliga faktorer. I Skaremyrs studie synliggörs hur nyanlända barn i förskolan redan är bärare av ett förstaspråk vilket innebär att de därför kommer att utveckla ett andraspråk när de blir en del av förskolan och det svenska språket (Skaremyr, 2014 s.20).

References

Outline

Related documents

Detta förekommer hos informanterna, men kan även kopplas till det som Hasselmo (1974) kallar för urspåring (se ovan s.3) eftersom begreppet står för en okontrollerade användningen

Lärare 2 menar även att det är viktigt att tänka på att eleverna inte går i andraspråksundervisning för att bli så svenska som möjligt på så kort tid utan att lära sig

● Betydelsen av skolämnet svenska som andraspråk för språkutveckling och lärande hos flerspråkiga elever i den svenska grund- och gymnasieskolan. ● att möta det akuta behovet

Ett aktuellt begrepp är här formativ bedömning, eller bedömning för lärande, som ett stöd för elevernas lärande och en del av undervisningen (Björklund Boistrup 2001,

Eleven medverkar i att föra resonemang om skönlitteratur och andra typer av texter från olika medier.. Eleven medverkar i att samtala om formellt och

För att få en bild av hur eleverna och lärarna själva ser på sin utbildning respektive undervisning i kursen Etik och livsfrågor 100 poäng har jag intervjuat

Lindberg anser att det är positivt för eleverna att känna att de har nytta av svenska som andraspråk i övriga ämnen så som pedagogerna just beskriver att de gör genom att

Hinder som Stefan kan se hos elever med annat modersmål än svenska är att eleverna kollar alldeles för mycket på utländsk TV hemma med föräldrarna.. På så sätt har de