"Jag är elevens advokat på något sätt, jag står alltid för elevens vilja"

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

“Jag är elevens advokat på något sätt, jag

står alltid för elevens vilja”

En studie om studie- och yrkesvägledares syn på individ kontra

samhälle.

“I am the student's advocate in some way, I always stand for

the student's will”

A study on guidance counselor’s view on individual versus society

Rebecca Farrar Kühn

Lovisa Linander

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Ange handledare Datum för uppsatsseminarium: 2019-06-04

Examinator: Jonas Olofsson

Sammanfattning

Vägledning kan ofta ske i sammanhang där individens och samhällets intressen står i konflikt med varandra. Enligt Sveriges vägledarförenings etiska riktlinjer ska vägledaren sätta individen i centrum och stå fri från särintressen. En sådan konflikt är kompetensförsörjningen inom välfärden där behovet av arbetskraft och kompetens förväntas nå skyhöga nivåer de kommande tio åren. Vägledning utifrån ett kompetensförsörjningsbehov i välfärden kan möjligtvis ses som ett särintresse för vägledare. Syftet med studien är därför att undersöka hur studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan resonerar angående Sveriges vägledarförenings etiska riktlinjer om att sätta individen i fokus samtidigt som det finns ett behov av specifik arbetskraft i välfärden. Frågeställningarna som studien ämnar att besvara är hur ser studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan på konflikten mellan individ och samhälle i sin yrkesroll, vilken roll de anser att de har angående kompetensförsörjningen inom välfärden och de hur de ställer sig till att prata om yrken utifrån ett samhällsperspektiv. För att besvara frågeställningarna har sju kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan utförts. De teoretiska begreppen som används i analysen är välfärdens maktrelationer, humankapitalteorin, individualism, rationalitet och irrationalitet. Av resultatet framgår det att samtliga informanter har ett individfokus där de sätter individen centrum tillsammans med dess intressen och önskemål. Informanterna ser det inte som sitt ansvar att arbeta med kompetensförsörjningen utan menar att det är samhällets och statens ansvar. Det framkommer även att det inte nödvändigtvis behöver finnas en motsättning mellan individens och samhällets intressen så länge individen är rationell och får tillgång till tillräcklig och rätt information.

Förord

Vi vill börja med att rikta ett stort tack till de studie- och yrkesvägledare som deltagit i denna studie, utan era reflektioner hade den inte varit möjlig att genomföra. Vi vill även lovorda vår handledare Peter Gladoic Håkansson vars kunskap och engagemang varit ovärderligt under hela arbetsprocessen. Uppsatsens område sträcker sig utanför den ram av teorier som studie- och yrkesvägledarutbildningen behandlar och där har Peters expertis varit en värdefull tillgång. Sist men inte minst vill vi även passa på att tacka varandra för ett gott samarbete, förståelse och stöd under hela arbetets gång. Vi hade sett fram emot att skriva detta examensarbete tillsammans och det har varit en FRÖJD!

Idén till examensarbetet växte fram ur gemensamma reflektioner och diskussioner vilket sedan har präglat hela arbetets gång. Med undantag från en intervju, där Rebecca intervjuade informanten själv, har samtliga intervjuer genomförts gemensamt där den ena agerat samtalsledare och den andra observerat och ställt kompletterande frågor. Transkriberingen delades upp på det viset att Lovisa transkriberade den intervjun hon inte kunde närvara vid och övriga transkriberingar fördelades lika. Arbetet har skrivits i ett öppet dokument där vi haft tillgång till varandras texter. Båda har varit involverade i samtliga kapitel, i vissa kapitel har den ena skrivit mer än den andra och tvärtom. Vi har hjälpts åt att granska, korrekturläsa och språkbehandla varandras texter samt behandla formalia och säkerställa god struktur.

Malmö i juni, 2019

Innehållsförteckning

1. Inledning 7

1.1 Syfte och frågeställningar 8

1.2 Disposition 9

1.3 Begreppsdefinitioner 9

1.3.1 Individualism 9

1.3.2 Kollektivism 10

1.3.3 Rationalitet och irrationalitet 10

2. Tidigare forskning 11

2.1 Samhällets förväntningar på studie- och yrkesvägledning 11

2.2 Vägledningens utveckling 12

2.3 Sveriges kulturella särställning 14 2.4 Kulturens betydelse för studie- och yrkesvägledning 16

2.5 Sammanfattning 17

3. Teoretiska utgångspunkter 19

3.1 Statsindividualism och den svenska välfärdens framväxt 19

3.2 Humankapitalteorin 21

3.3 Teorin om rationella val 22

3.4 Sammanfattning 24

4. Metod 26

4.1 Metodval och metoddiskussion 26

4.2 Urval 27

4.2.1 Presentation av informanter 28

4.3 Datainsamling 28

4.4 Analysmetod 29

4.6 Etiska ställningstaganden 30

5. Resultat och analys 31

5.1 Individ kontra samhälle 31

5.1.1 Individen i fokus 31

5.1.2 Individer utanför systemet 33

5.1.3 Vägledarnas syn på sin roll i konflikten 34

5.1.4 Analys 35

5.2 Rationalitet och vägledningsarbetet 37 5.2.1 Omedelbar behovstillfredsställelse kontra långsiktig lönsamhet 37

5.2.2 Okunskap 38

5.2.3 Arbetet kring arbetsmarknaden 39 5.2.4 Vägledning utifrån ett samhällsperspektiv 41

5.2.5 Analys 42 5.3 Sammanfattning 44 6. Diskussion 46 6.1 Resultatdiskussion 46 6.2 Teoridiskussion 47 6.3 Övriga reflektioner 48

6.4 Förslag på framtida forskning 49

Referenslista 50

Missivbrev 54

1. Inledning

Sveriges vägledarförening redogör i den etiska deklarationen och de etiska riktlinjerna för vägledare att vägledaren ska sätta individen i centrum och stå fri från särintressen. Vägledaren ska utgå från värdighetsprincipen om att den sökande är en självbestämmande individ med ett fritt val, vilket ska respekteras och som i sin tur innebär ett stärkande av individen (Sveriges vägledarförening 2019a). Vidare förklaras det att vägledning ofta sker i ett sammanhang där det kan förekomma en konflikt mellan individens och samhällets/verksamheters intressen (Sveriges vägledarförening 2019b). Ett exempel på en sådan konflikt är den nuvarande situationen på arbetsmarknaden gällande yrkeskategorierna inom välfärden, det vill säga hälso- och sjukvården och pedagogiskt arbete.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) rapporterade år 2018 att den demografiska utvecklingen de kommande tio åren innebär en ansträngning för arbetskraftsförsörjningen inom välfärden (Umegård 2018, 6). Även Arbetsförmedlingen larmar i sin senaste rapport om en stor brist de kommande fem åren där behovet av arbetskraft inom hälso- och sjukvården samt pedagogiskt arbete kommer att nå höga nivåer (Ahlberg et al. 2019, 4). Inom välfärden beräknas det behöva anställas 200 000 personer fram till år 2026 (Umegård 2018, 6). För att kompensera för de kommande pensionsavgångarna behöver det rekryteras ytterligare 300 000 personer vilket innebär att det totala behovet uppgår till en halv miljon personer (ibid.). Förutom den demografiska utvecklingen kan arbetskraftsbristen förklaras med att för få individer väljer att söka till eftergymnasiala utbildningar som leder till yrken inom hälso- och sjukvården och inom pedagogiska arbeten (Ahlberg et al. 2019, 22, 29).

I läroplanen för gymnasieskolan framgår det att skolan ska verka för att “främja

elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet” (Skolverket 2011, 6). Det står även att varje elev ska ha

kännedom om arbetslivets villkor och vilka utbildningsmöjligheter det finns (ibid., 14). Skolans mål är också att varje elev “är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt

med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket” (ibid.).

I arbetet som vägledare där individen står i centrum används metodik och teorier för att hjälpa individen att göra väl underbyggda val utifrån deras egna intressen, förutsättningar och färdigheter. Det kan möjligtvis ses som ett särintresse för vägledare att vägleda utifrån bristen på specifik arbetskraft i samhället. Likväl befinner individen sig i en kontext som samhällsmedborgare och är inte en isolerad varelse. Om staten inte kan tillgodose behoven av välfärd hos landets medborgare påverkas den enskilde individen. Utifrån detta perspektiv är det kanske inte längre ett särintresse för vägledare att förhålla sig till individen utifrån ett samhällsbehov?

1.1 Syfte och frågeställningar

Då arbetskraftsbristen inom välfärden främst berör hälso- och sjukvården och pedagogiskt arbete finns det förutom en arbetskraftsbrist även en kompetensbrist då dessa arbeten i högre grad kräver eftergymnasiala studier. Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare verksamma i gymnasieskolan resonerar angående Sveriges vägledarförenings etiska riktlinjer om att sätta individen i fokus samtidigt som det finns ett behov av specifik arbetskraft i välfärden. Utifrån detta syfte ämnar vi att besvara följande frågeställningar:

• Hur ser studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan på konflikten mellan individ och samhälle i sin yrkesroll?

• Vilken roll anser studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan att de har angående kompetensförsörjningen inom välfärden?

• Hur ställer studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan sig till att prata om yrken utifrån ett samhällsperspektiv?

1.2 Disposition

I uppsatsens första kapitel presenteras en inledning till det aktuella problemområdet samt det syfte och aktuella frågeställningar som studien utgår från och ämnar att besvara. I kapitel 2 ges en överblick på tidigare forskning om ämnesområdet och de luckor vi funnit. De teoretiska utgångspunkterna vi har som avsikt att använda i analysen av vårt insamlade data presenteras i kapitel 3. Kapitlet inleds med en historisk genomgång av framväxten av statsindividualismen, följt av en beskrivning av humankapitalteorin och teorin om rationella val. Därefter sammanfattas de teoretiska utgångspunkterna och deras relevans för studien.

Hur vi har gått tillväga för att genomföra studien beskrivs i kapitel 4. Här går vi igenom metodval, urval och presentation av informanter, datainsamling, analysmetod, validitet och reliabilitet, och forskningsetiska ställningstaganden. I arbetets femte kapitel presenteras resultat och analys i teman.I det sjätte och sista kapitlet diskuterar vi metod, teori, resultat och analys och ger förslag på framtida forskning.

1.3 Begreppsdefinitioner

Återkommande begrepp i uppsatsen är individualism, kollektivism, rationalitet och

irrationalitet. Dessa begrepp är inte vanligt förekommande inom studie- och

yrkesvägledning, därför följer en förklaring av dessa begrepp nedan.

1.3.1 Individualism

Individualism är en uppfattning där individens frihet och oberoende ses som suveränt (Liedman u.å.). Individualismen kopplas oftast samman med tanken om att samhället och samhällsutvecklingen utgörs av enskilda individers kombinerade handlingar och intentioner (ibid.). Begreppet kan även förklaras som en övertygelse om individens rätt mot samhällets eller gruppens krav (Nationalencyklopedin [NE] u.å.)

1.3.2 Kollektivism

Kollektivism är motsatsen till individualism vilket betyder “att gemensamma intressen sätts

före individens” (NE u.å.). Begreppet sammankopplas huvudsakligen med socialistiska

ambitioner om att kontrollera framförallt samhällets ekonomiska resurser genom central styrning. Förutom att begreppet sammankopplas med en socialistisk stat kan begreppet innebära samarbete mellan konsumenter och producenter på gräsrotsnivå. Alla samhällssystem uppvisar en blandning av individualism och kollektivism i den praktiska politiken (ibid.).

1.3.3 Rationalitet och irrationalitet

Rationalitet innebär att en handling är förnuftig, det vill säga att den bygger på att individen “medvetet och metodiskt väljer de bästa medlen för att uppnå sina mål” (NE u.å.). Irrationalitet i sin tur innebär enligt psykologin oförtänksamhet och handlande som missgynnar den handlandes egna långsiktiga intressen (Pettersson u.å.).

2. Tidigare forskning

I detta kapitel presenteras den forskning som rör vårt problemområde. Då enhetlig forskning inte hittats presenteras forskning som inringar problemområdet från olika infallsvinklar. I följande avsnitt kommer samhällets förväntningar på studie- och yrkesvägledning, väglednings utveckling och den kulturella påverkans betydelse beskrivas.

2.1 Samhällets förväntningar på studie- och yrkesvägledning

Jutdal skriver hur Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) betonar vikten av studie- och yrkesvägledning utifrån de höga förväntningarna som ställs på vägledningen från samhället (Jutdal 2015, 119). Dessa förväntningar grundar sig bland annat i att det finns ett behov av att minska ungdomsarbetslösheten. De ungas etablering på arbetsmarknaden innebär en möjlighet för dem att leva ett självständigt liv. Etablering innebär även en ökad sysselsättning och ett större inflöde av nödvändiga skatter. Detta i sin tur gör att kostnaden för försörjningsstöd minskar vilket gynnar kommunens ekonomi. Ett annat behov som leder till höga förväntningar på studie- och yrkesvägledningen är den framtida kompetensförsörjningen både inom privat och offentlig sektor (ibid.).

De höga förväntningarna på studie- och yrkesvägledningen från samhället lyfts även fram i den senaste utredningen om studie- och yrkesvägledningen i skolan som gjorts på uppdrag av regeringen (SOU 2019:4). Utredningen behandlar studie- och yrkesvägledningens olika syften utifrån bland annat individuellt-, samhälleligt- och arbetsmarknadsperspektiv (ibid., 115-117). Studie- och yrkesvägledningen anses vara en väg till självförverkligande för den enskilda individen (ibid., 115). Ur ett samhälleligt perspektiv anses vägledning vara viktig för att “visa på olika vägar in på

arbetsmarknaden” då människors självförsörjning “bidrar till det allmännas bästa” (ibid.,

för arbetsmarknaden bottnar i problematiken med kompetensförsörjningen och utbudet och efterfrågan på arbetsmarknaden. Utredningen belyser de svårigheter som idag finns med att matcha arbetslivets krav med individers kompetens, i vilket vägledaren anses ha en roll. Vägledaren förväntas agera motkraft till att elever väljer yrkesinriktning där det saknas tillgång på arbete för att istället motivera dem att söka sig till områden där efterfrågan är stor (ibid.).

Utifrån en satsning SKL arbetade med för att stödja ungas etablering på arbetsmarknaden kallad “Unga till arbete”, framkom det att studie-och yrkesvägledning ansågs som en avgörande fråga (Jutdal 2015, 120). De lösningar som presenterades handlade om åtgärder koncentrerade till den enskilda studie- och yrkesvägledarens arbete. Detta ansågs som problematiskt då det var den breda vägledningen, som ska bedrivas utifrån en samverkan mellan olika aktörer och intressenter, som betraktades vara betydande för ungas etablering på arbetsmarknaden. På så sätt blev studie- och yrkesvägledarens uppdrag en nästintill omöjlig uppgift att utföra (ibid.). Sedan 1940-talet har målet med bred vägledning varit att integrera arbetslivsfrågor i undervisningen (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 6). Den breda vägledningen ska samtlig personal på skolan arbeta med men i praktiken har detta aldrig fått ett genomslag (ibid.). För att eleverna ska kunna göra väl underbyggda val behöver de ha kunskap om arbetslivet och utbildningar (ibid., 8). I en studie av Eriksson, Högdin och Isaksson framkom det att ungdomar brister i både kunskap om arbetsmarknaden och självkännedom (Eriksson, Högdin och Isaksson 2018, 1900). Bristen på kunskap om arbetsmarknaden menade ungdomarna resulterade i en osäkerhet kring hur de skulle agera i framtida yrkesval (ibid., 1906). Ungdomarna beskrev att de inte fått tillräckligt med information från varken studie- och yrkesvägledare eller lärare.

Informationsbristen begränsar ungdomarnas möjligheter att agera som autonoma medborgare (ibid.).

2.2 Vägledningens utveckling

Vägledningen växte fram ur det ökade antalet valmöjligheter som industrialismen innebar (Lovén 2000, 33). För att säkerställa att “rätt man” hamnade på “rätt plats” behövde

yrkesvalet vara rationellt och objektivt, detta var vad den första teoriansatsen kring yrkesvägledning syftade till att uppfylla. Lovén beskriver att teorin baserades på tre steg i yrkesvalsprocessen där individen dels behövde göra en personlig inventering av sina intressen, förmågor och begränsningar. Dels införskaffa aktuell information rörande arbetsmarknad, krav och förutsättningar för att lyckas, för att slutligen sammanföra information om insikt och utsikt genom sunt resonerande (ibid.).

I takt med samhällsutvecklingen har vägledningens praktik och teori också utvecklats (Lovén 2000, 42). Vägledningen har förändrats från att ha utgått från matchning utifrån arbetsmarknadens behov till en vägledning där individens självbestämmande är i fokus (ibid., 36-39). Samhällets utveckling till det postmoderna och kunskapsbaserade samhälle vi lever i idag, tillsammans med globaliseringen, har gjort att arbetsförhållandena har förändrats och andra krav ställs nu på den enskilda individens karriärutveckling (Bergmo-Prvulovic 2014, 377). De begrepp, teorier och modeller relaterade till karriär som är rådande i dagens karriärvägledning är sprungna ur en tid då individers karriärer var stabila, förutsägbara och linjära (ibid., 376). Savikas et al. anser att aktuella begrepp, teorier och modeller inte längre passar i dagens samhälle och behöver omformuleras (Savikas et al. 2009, 240). Även Lovén diskuterar att dagens karriärteorier inte förklarar den verklighet som vi lever i idag (Lovén 2000, 255).

Begreppet karriär har fått ny innebörd och beroende på vilket perspektiv som det utgås från får begreppet olika betydelser (Bergmo-Prvulovic 2014, 377). Ett ekonomiskt perspektiv på karriär utgår från att marknaden styr karriären. Detta är det dominerande perspektivet i EU:s politiska dokument. Att detta perspektiv dominerar visar att EU:s ståndpunkt angående vägledarnas uppdrag i första hand utgår från att tjäna samhället genom att tillgodose näringslivets behov (ibid., 389).

Sveriges vägledarförenings etiska deklaration och riktlinjer exemplifierar hur uppdraget och rollen för karriärvägledare kan uttryckas i ett europeiskt sammanhang (Bergmo-Prvulovic 2014, 381). En granskning av dessa är intressant eftersom de kommunicerar gemensamma ställningstaganden (ibid., 378). Deklarationen beskriver inte vad karriär innebär och utan en tydlig definition blir arbetet problematiskt eftersom individer och vägledare inom kåren kan tolka begreppet på olika sätt (ibid., 389). Synen på karriär kan

ses som en form av självförverkligande eller som en anpassning efter samhällets behov (ibid.).

I en jämförelseanalys mellan den etiska deklarationen och riktlinjerna från år 1989 och år 2007 går det att se väsentliga skillnader i formuleringarna om vägledarens opartiskhet (Bergmo-Prvulovic 2014, 386). Den tidigare versionen beskrev att vägledaren inte skulle låta sig påverkas av andra intressenter för att inte begränsa den sökandes val (ibid.). I versionen från 2007 framgår en mer otydlig formulering om att vägledaren inte ska påverkas av särintressen, vilket är mer öppet för tolkning (ibid., 385). I versionen från år 1989 stod det även att vägledaren bistod som den sökandes representant och samhällets företrädare, något som inte benämns i versionen från år 2007 (ibid., 386). Även punkten om att vägledaren var länken mellan individ och samhälle har tagit bort i deklarationen från år 2007 (ibid.). Tydligheten om att vägledaren arbetar som en representant för individen i situationer där det råder motstridiga intressen har tonats ner, vilket gör det oklart vems intressen vägledaren huvudsakligen representerar (ibid., 387). Eftersom karriärbegreppet kan förklaras utifrån två olika perspektiv, går det att förtydliga å vems vägnar vägledare ska arbeta om karriärbegreppet tydligt beskrivs i karriärvägledningspraktikens styrdokument (ibid.). Motsägelsefulla uppfattningar av karriärbegreppet hos olika intressenter och mellan lokala och transnationella sammanhang leder oundvikligen till etiska dilemman. Det behöver därför göras djupgående och jämförande analyser av hur karriärbegreppet beskrivs i förhållande till inom vilken kontext vägledningen bedrivs (ibid., 389).

2.3 Sveriges kulturella särställning

The World Values Survey (WVS) är ett globalt nätverk av samhällsvetare som kontinuerligt redovisar resultat av undersökningar om hur värderingar och dess förändringar över tid påverkar samhällsliv och politik (World Values Survey, u.å.). Undersökningarna visar också att människors övertygelser är betydande i förhållande till ekonomisk utveckling (ibid.).

De två statsvetarna Ronald Ingelhart och Christian Wezel har analyserat datan från WVS:s undersökningar och konstaterar att det finns två huvudsakliga dimensioner av

tvärkulturella skillnader i världen (World Values Survey, u.å.). Dessa är traditionella värderingar kontra sekulär-rationella värderingar, och överlevnadsvärderingar kontra

självuttryckande värderingar. Medan traditionella värderingar lägger stor vikt vid

traditionella familjevärderingar, religion, bandet mellan föräldrar och barn, och högaktar auktoritet och myndigheter, gäller motsatsen inom de sekulär-rationella värderingarna. De sekulär-rationella värderingarna handlar om självförverkligande och individuell autonomi. Överlevnadsvärderingarna lägger vikt vid ekonomisk och fysisk trygghet medan det inom självuttryckande värderingar ställs ökade krav på deltagande i beslutsfattande om ekonomiska och politiska frågor högt (ibid.).

Figur 1 nedan visar en karta över hur länder positionerar sig utifrån de rådande kulturella värderingarna. Tittar man på den vertikala axeln går det att utläsa att desto högre upp i kartan ett land är positionerat ju mer dominerar sekulär-rationella värderingar över traditionella. Den horisontella axeln visar i sin tur hur länderna förhåller sig till överlevnadsvärderingar kontra självuttryckande.

Vad som tydligt framgår av Inglehart-Welzel kulturkarta är att Sverige utmärker sig från resten av världens länder som medverkar i mätningarna. Sveriges extrema positionering genom att både ligga i topp vad gäller sekulär-rationella och självuttryckande värderingar gör Sverige unikt.

2.4 Kulturens betydelse för studie- och yrkesvägledning

Hartung et al. genomförde en kvantitativ studie med 323 collegestudenter i USA där urvalet övervägande bestod av personer med etnisk minoritetsbakgrund (Hartung et al. 2010, 34). Syftet var att kunna bidra till förståelsen av kulturens betydelse i vägledningssammanhang (ibid., 36). Respondenterna fick inledningsvis svara på en enkät där nivån av individualism/kollektivism skattades. Därefter fick studenterna besvara en enkät om yrkesplaner och vad de anser är viktigt i ett arbete. Det drogs sedan slutsatser utifrån en jämförelse av de båda enkäterna (ibid.).

Studien visade att kollektivisterna har individualistiska preferenser i vissa avseenden när det gäller frågan om vad som är viktigt i ett arbete. Individerna svarade positivt på att de uppskattar oberoende och egennytta - något som inte går ihop med den kollektivistiska synen (Hartung et al. 2010, 40). Detta menar Hartung et al. kan bero på att kollektivisterna har anpassat sig till den dominanta individualistiska kulturen i USA vilket har påverkat deras preferenser. De menar även att resultatet hade kunnat sett annorlunda ut om de hade genomfört studien genom att använda respondenter från olika länder med skilda kulturer istället för att jämföra kulturskillnader inom samma land (ibid., 41).

Studien visade också att trots att majoriteten av individualister sätter högt värde på autonomi, personliga behov, ekonomisk vinning och självständighet i deras arbete, kan en del av dem ändå uppskatta värderingar som anses vara mer kollektivistiska (Hartung et al. 2010, 42). Därför menar författarna att vägledare inte ska ha förutfattade meningar om individens kulturella värderingar (ibid.).

Sammanfattningsvis finner studien stöd för att individualistiska respektive kollektivistiska värderingar har inverkan på vad individer anser är viktigt i ett arbete (Hartung et al. 2010, 42). Detta i sin tur har betydelse för hur vägledning bör bedrivas,

vägledningsinsatserna behöver anpassas efter individen och de kulturella värderingarna (ibid.). För individualister bör vägledningen innefatta personcentrerade insatser för att hjälpa individerna att utveckla självkännedom (ibid, 43).

Detta framkommer även i en annan studie där författarna har gjort en sammanställning av individualistiska och kollektivistiska perspektiv på utbildningsrelaterade frågor (Frankel, Swanson och Sagan 2005, 40). Det visar sig att individualistiska individer tenderar att föredra individuella målsättningar där karriärval baseras på individens intressen och färdigheter. I vägledningssammanhang är det därför av största vikt att individualister öppnar upp och delar med sig av personlig information (ibid., 41).

2.5 Sammanfattning

Vi har inte funnit någon sammanhängande forskning och har därför presenterat forskning som belyser vårt problemområde från olika perspektiv. Den tidigare forskningen ger en helhetsbild av hur vägledning bedrivs, vilka brister som finns, hur den påverkas av kultur och vilka förväntningar som ställs på den. I det följande sammanfattas forskningen så att sambanden mellan de olika perspektiven förtydligas och därmed relevansen för vår studie.

Vägledningens syfte har förändrats i takt med samhällsutvecklingen, detta har även påverkat de teorier, begrepp och metoder som används. Samhällsutvecklingen har förändrat synen på karriär och begreppet kan betraktas utifrån olika perspektiv. Karriär kan ses som en form av självförverkligande eller som en anpassning efter samhällets behov. Kontexten inom vilken vägledning bedrivs har en betydelse för hur begreppet uppfattas. Detta innebär att vägledning kan bedrivas från olika utgångspunkter, antingen som en hjälp till självförverkligande för individen eller som ett svar på samhällets behov.

De etiska riktlinjerna som ska vara ett stöd för studie- och yrkesvägledare i deras arbete förklarar inte karriärbegreppet. Det som lyfts fram i riktlinjerna är hur vägledare ska förhålla sig till konflikten mellan individ och samhälle. Dessa riktlinjer har också förändrats över tid och borttagning av punkter och omformuleringar har gjort att det är svårare att avgöra vem vägledaren arbetar för.

Forskning visar att samhället har förväntningar på vad studie- och yrkesvägledaren ska uträtta. Samhället vill att studie- och yrkesvägledare ska bistå kompetensförsörjningen och motivera elever mot yrken där efterfrågan på arbetskraft är stor. Utan kunskap om arbetsmarknaden kan elever inte göra väl underbyggda val, därför ska hela skolan arbeta med att informera elever om arbetsliv och arbetsmarknad. Detta har inte implementerats vilket begränsar elevernas möjligheter till att bli autonoma medborgare.

De värderingar som är dominerande i ett land har en betydelse för landets ekonomiska utveckling. Kulturella värderingar har även en inverkan på hur människor ser på arbete vilket är anledningen till varför vägledare behöver ta hänsyn till kulturella aspekter. I vägledning av individualister som lägger stor vikt vid självförverkligande behöver arbetet vara personcentrerat och bidra till att individen utvecklar sin självkännedom. Sverige är det mest individualistiska landet i världen där autonomi, rationalitet och självförverkligande är idealet.

Tidigare forskning har inte belyst hur studie- och yrkesvägledare ser på sin roll i förhållande till kompetensförsörjningen eller på konflikten mellan individ och samhälle. Inte heller belyser den hur den kulturella kontexten i Sverige påverkar vägledarna i deras yrkesutövande. Således har en forskningslucka upptäckts. Denna lucka vill vi bidra till att fylla ut med denna studie.

3. Teoretiska utgångspunkter

I följande kapitel presenteras de teoretiska utgångspunkter vi valt att analysera det empiriska materialet med. Inledningsvis ges en förklaring till Statsindividualismen och den svenska välfärdens framväxt med betoning på den frigjorda individen. Sedan följer en förklaring av humankapitalteorin och dess syn på den ekonomiskt rationella människan. Därefter beskrivs de delar av teorin om rationella val som vi ansvar vara av relevans för vår studie. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av teorierna med en förklaring till hur de är förenliga med varandra och relevanta för vår studie. Valet av teorier och deras applicerbarhet diskuteras i diskussionskapitlet.

3.1 Statsindividualism och den svenska välfärdens framväxt

I Är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige undersökte historikerna Berggren och Trägårdh hur det kommer sig att svenskarna är så individualistiska samtidigt som de är beroende av staten för sitt välbefinnande (2015, 22). Deras forskning utgick från politiska debatter, statliga utredningar, skönlitteratur och poesi. Utifrån att ha studerat dessa källor kunde de se tecken på en svensk självuppfattning som sträcker sig långt tillbaka i tiden (ibid., 24).

Sverige genomgick en förändring efter den franska revolutionen då landets gränser ändrades och en kungaätt avsattes och ersattes av en ny monark (Berggren och Trägårdh 2015, 89-91). Detta var en svår tid för Sverige eftersom fattigdomen var utbredd i landet. För folket handlade det om att överleva och med folket menas bönderna. Kampen för överlevnad gjorde bönderna starka och självständiga - ett oberoende, vilket lyder än idag i den svenska ideologin (ibid.). Berggren och Trägårdh beskriver hur författarna Almquist och Geijer under 1800-talet vände synen på överlevnad och fattigdom till något positivt. Detta, menade Almquist och Geijer, blev en vändpunkt för Sverige då storheten i ett land

består av “de grundläggande karaktärsegenskaperna hos ett folk” (ibid., 91). Detta innebar att bönderna ansågs inneha kärnan av den svenska identiteten (ibid.).

Under denna tid befann sig adeln i mitten av det svenska samhället och de var varken omtyckta av kungamakten eller bondeklassen (Berggren och Trägårdh 2015, 51). Utifrån deras gemensamma förakt bildade kungamakten och bönderna en allians mot adeln. Denna allians blev en stark centralmakt vilket har spelat en betydelsefull roll i den svenska politiska kulturen. Detta innebar att adeln blev maktlös och de svenska bönderna fick en stark maktposition och frihet (ibid.). Adelns privilegier försvann och de likställdes med folket - en demokratisering (ibid., 53). Jämlikhet och nationell solidaritet växte fram från denna politik - samhället blev mer jämlikt då en över- och underordning avskaffats. Detta innebar att även att individerna lösgjorde sig från de gamla institutionerna och blev mer egna vilket gjorde dem till de minsta beståndsdelarna i samhället (ibid., 16, 56). Den nya alliansen mellan staten och dess medborgare innebar att individerna blev oberoende av varandra och istället beroende av staten (ibid., 61). Senare utvecklades den svenska välfärden genom socialförsäkringen. Till skillnad från i Tyskland och Storbritannien där medborgarna betalar till privata försäkringsbolag, betalar de svenska medborgarna skatt för att kunna ta del av förmåner. Här är det staten som genom den offentliga sektorn står som ansvarig för dessa tjänster (ibid., 62-63).

Välfärdens maktrelationer förklaras i nedanstående figur genom en triangel där hörnen representerar individen, staten och familjen (Berggren och Trägårdh 2015, 80).

För att visa på skillnader beskriver Berggren och Trägårdh hur förhållandet ser ut i Tyskland, USA och Sverige (Berggren och Trägårdh 2015, 80). I Sverige är förhållandet individ och stat mot familjen (ibid., 82). Detta kan förklaras med att staten har hjälpt individen att göra sig fri från familjen när det kommer till ekonomisk trygghet och självförverkligande/välbefinnande. Detta innebär att individen inte är i en beroendeställning till sin familj, vare sig det är föräldrar eller ens partner. På så sätt är den frigjorda individen mer rörlig och kan förflytta sig på arbetsmarknaden, men det innebär även att individen “är

lättare att styra genom politiska åtgärder” (ibid.). Genom frigörelse från familjen är

individen mer villig att vända sig till marknaden för att tillfredsställa sina behov men i gengäld/utbyte blir individen mer beroende av staten. Studiestöd, socialförsäkringar och barnbidrag är exempel på sociala rättigheter som den svenska staten tilldelar sina medborgare (ibid.).

Som tidigare nämnt är individen den minsta beståndsdelen i det svenska samhället vilket innebär att individerna ses som atoma aktörer - utelämnade åt sig själva (Berggren och Trägårdh 2015, 16). Till skillnad från Tyskland, där familjen bistås av staten för att tillgodose individens välfärd (ibid., 80), är det som sagt den enskilda individen som staten i Sverige tilldelar resurser och åtgärder till (ibid., 82). Familjen blir i detta fall inte en institution som individen blir beroende av, som författarna beskriver USA (ibid., 81).

3.2 Humankapitalteorin

Enligt humankapitalteorin ses individen som en rationell varelse som gör val baserade på ekonomiska faktorer: “...de väger marginalnytta mot marginalkostnad” (Eklund 2017, 50). Humankapital är en investering som är immateriell, vilket innebär att det inte är fysiskt kapital utan resurser i form av kunskaper och färdigheter (Becker 1962, 9). När en individ väljer att utbilda sig gör individen en investering i sig själv. Investeringen ger individen kunskap som den sedan kan använda i sitt yrkesliv. Att väga marginalnytta mot marginalkostnad innebär att individen väger den tid och ansträngning som utbildningen kräver mot den avkastning som utbildningen ger efter dess slut. Marginalkostnaden är alltså

den förlorade inkomst som individen erhållit om den arbetat istället för att studera (Eklund 2017, 217). Marginalnyttan i sin tur kan förklaras som det utbildningen ger individen efter examen. Kommer individen att få högre lön genom att utbilda sig? Om svaret är nej på den frågan kan det vara svårt för individen att motivera sig till att söka en högre utbildning (ibid.).

Det bör alltså innebära en positiv avkastning i form av en ökad inkomst för att det ska vara värt att utbilda sig (Eklund 2017, 50). För att kunna räkna ut vinsterna inom marginalnyttan och marginalkostnaden, samt göra ett gynnsamt val, behöver individen söka information om löner inom olika yrken (Becker 1962, 9; Eklund 2017, 40). Utöver lönenivåer är det även nödvändigt att ta reda på hur attraktiv den aktuella kompetensen kommer vara på arbetsmarknaden när utbildningen är genomförd (Eklund 2017, 40, 217). De investeringar som individer gör i sig själva idag får de avkastning för “imorgon” (ibid., 208). Avkastningen syftar inte enbart på den enskilda individen utan även på att samhället berikas. Individernas investering i humankapital, genom att höja sin kompetens, bidrar till utveckling, vilket i sin tur leder till progression i samhället (ibid.). Om individer istället väljer att utbilda sig inom yrken där efterfrågan inte finns blir detta kostsamt för individen och samhället. Kostnaden är i tid, studielån och förlorad inkomst för den enskilde individen. För samhället består kostnaden utav att avkastningen från investeringen i individens utbildning går förlorad då kompetensen inte kommer till nytta. Därför bör individen, som rationell varelse, välja utbildningar som leder till yrken där efterfrågan på arbetskraft finns men också för att en stark efterfrågan på arbetskraft av en viss yrkesgrupp medför att lönen stiger (ibid., 240, 448-450).

3.3 Teorin om rationella val

Teorin om rationella val (TRV) bygger på två teoretiska grundpremisser; principen om

metodologisk individualism och principen om att människor är rationella (Aakvaag 2011,

105). Principen om metodologisk individualism innebär att “...alla sociala fenomen ska

förklaras som ett resultat av individuella aktörers handlingar” (ibid.). Med detta menas att

reproducerar sig själva. Även om sociala strukturer erkänns menar TRV att dessa är beroende av enskilda individers handlingar för deras upprätthållande. Människan ses med andra ord som handlingskraftig (ibid., 107).

Principen om den rationella människan menar att aktörers agerande beror på att människor medvetet räknar ut och väljer vilket som är det bästa och mest effektiva sättet att nå det resultat/mål som är bäst för individen enligt individen själv (Aakvaag 2011, 110). TRV utgår således från att människor gör medvetna val där det alternativ som är mest gynnsamt väljs för att nå det önskade målet (ibid., 111).

TRV förklarar aktörens agerande genom att dela upp processen i tre moment; önskemål,

uppfattningar och valet (Aakvaag 2011, 111). Enligt teorin ställs det vissa krav på

önskemål, handlingar och beslut för att de ska klassas som rationella, framförallt handlar det om att det ska finnas ett mått av stadga, men också att delarna i processen ska ha uppnåtts på rätt sätt (ibid.).

Önskemål är det tillstånd eller mål i framtiden som aktören har en önskan om att uppnå (Aakvaag 2011, 111). Att ha ett önskemål är en förutsättning för agerande, det vill säga det motiverar och driver oss till att agera (ibid.). Bland de krav som ställs på önskemål för att klassas som rationella är ett krav att de ska vara kompletta. Detta innebär att det ska vara möjligt att jämföra alla tillgängliga alternativ och rangordna dessa så att det går att dra en slutsats om vilket alternativ som är bäst (ibid., 112). Att önskemålen är framtidsinriktade är ett annat krav (ibid., 114). Enligt TRV är kortsiktighet något irrationellt då det finns en risk att handlingsval och möjligheter att uppnå önskemål begränsas av kortsiktiga prioriteringar. Det rationella är då, att istället för att betrakta det kortsiktiga alternativet som mer lönsamt, eftersom det kräver en lägre insats i nuläget, betrakta det långsiktiga alternativet som att den högre insatsen som krävs är lägre utifrån vilka möjligheter den genererar längre fram. Detta exemplifierar Aakvaag enligt följande: “Om jag exempelvis låter bli att studera för

att istället omedelbart börja tjäna pengar, kommer jag antagligen om tio år att ha betydligt färre möjligheter på arbetsmarknaden än om jag hade tagit en högre utbildning” (ibid.,

114).

Det andra momentet i processen är uppfattning, vilket beskriver individens kunskap om världen, det vill säga hur mycket information den har (Aakvaag 2011, 116). Ett rationellt val förutsätter att individen har all tillgänglig information. Om den inte har tillräckligt med

information behöver den ta reda på mer för att kunna handla rationellt. Här är det viktigt att individen är objektiv och inte subjektiv, då egna föreställningar eller fördomar tenderar att påverka individen till att försumma väsentlig information: “Att bortse från relevant

information när man handlar är detsamma som att vara irrationell” (ibid., 117).

Önsketänkande beskrivs bland annat som en påverkansfaktor till individens uppfattningar. Önskemålen kan innebära att individen filtrerar bort information som inte stämmer överens med ens uppfattning (ibid., 119).

Det slutliga momentet i individens agerandeprocess är handlingsvalet vilket är “det som

utlöser handlingen” (Aakvaag 2011, 119). Handlingsvalet behöver vara ett “medvetet och överlagt beslut om att verkställa det bästa (mest effektiva) av de tillgängliga alternativen i syfte att förverkliga önskemål utifrån uppfattningarna” (ibid.) För att handlingsvalet ska

vara rationellt enligt teorin behöver även här vissa kriterier uppnås (ibid.). Valet behöver göras utifrån att det är det bästa alternativet för att nå målet, inte enbart för att individen uppfattar det som bäst, utan bäst ur objektiv synpunkt (ibid., 120). Individen behöver även agera på det som är det bästa alternativet, om individen istället agerar på ett annat alternativ utifrån t.ex. impuls, är den irrationell. (ibid., 120).

3.4 Sammanfattning

Begreppet statsindividualism och dess princip har växt fram som ett resultat av en samhällsutveckling i Sverige där den enskilda individen frigjort sig från familjen och civilsamhället för att istället göra sig beroende av staten. Statsindividualismens frigörande effekt på individen driver individen till att vända sig till marknaden för att söka ekonomisk trygghet, självförverkligande och välbefinnande. Med andra ord är staten och välfärdssystemet uppbyggt på ett sådant sätt att det är rationellt för individen att vara individualistisk. För att lyckas på marknaden behöver individen tänka ekonomiskt. Humankapitalteorin utgår från just denna premiss om att individen är rationell och gör val baserade på ekonomiska faktorer. När individer investerar i sig själva i form av utbildning ökar de sina resurser bestående av kunskaper och färdigheter. Dessa resurser genererar sedan en ekonomisk vinst både för individen och samhället om de aktuella kunskaperna och

färdigheterna är eftertraktade på arbetsmarknaden. I de fall individer väljer att utbilda sig inom områden där det saknas en efterfrågan går både individen och samhället med förlust. En ökad efterfrågan på specifik arbetskraft driver upp lönenivåerna, vilket är anledningen till varför individer bör utbilda sig inom de områden där det råder brist.

Synen på den rationella människan återkommer i TRV. Teorin förklarar hur individer genom tillgång till fullständig information fattar långsiktiga beslut efter att ha rangordnat alla alternativ och dragit slutsatsen om vilket alternativ som är mest effektivt och gynnsamt. När individer inte tar hänsyn till eller inte införskaffar sig tillräckligt med information och väljer kortsiktiga lösningar istället för långsiktiga handlar de irrationellt.

Som tidigare nämnts i kapitlet om tidigare forskning ligger Sverige i topp i relation till sekulär-rationella värderingar. Beroende på utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden regleras lönenivåerna. Därför borde lönerna höjas inom yrken där det råder brist på arbetskraft. Att välja att utbilda sig inom yrken där det råder brist är därför ett rationellt val, för att göra detta behöver individerna tillgång till all relevant information om arbetsmarknaden.

De begrepp vi kommer att använda i analysen av vårt insamlade material är: rationalitet, irrationalitet, välfärdens maktrelationer, individualism och humankapital.

4. Metod

I detta kapitel presenteras de metodologiska överväganden som gjorts inför genomförandet av denna studie. Inledningsvis beskrivs metodvalet med en diskussion kring detta. Därefter redovisas studiens urval med en presentation av dess informanter. Detta följs av en genomgång av hur det empiriska materialet samlats in och analyserats. Slutligen redogörs det för studiens validitet och reliabilitet och de etiska ställningstaganden som genomsyrat hela studien.

4.1 Metodval och metoddiskussion

Studien har genomförts genom en kvalitativ metod, detta val gjordes då frågeställningen utgår från hur studie- och yrkesvägledare resonerar angående konflikten mellan ett individfokus och ett samhällsbehov. Eftersom vi var intresserade av informanternas resonemang, så kallad mjukdata som inte går att mäta, ansåg vi att kvalitativ metod var det bästa tillvägagångssättet (Larsen 2018, 31). Genom att använda kvalitativ metod och genomföra intervjuer gavs det möjlighet att ställa följdfrågor och be om förtydliganden för att få en djupare helhetsförståelse, detta är inte möjligt genom kvantitativ metod där standardiserade enkäter istället används (ibid., 35–36). Vi valde att genomföra semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att en intervjuguide som är flexibel används. Frågorna kan då ställas i den ordning som är lämplig istället för i en styrd ordning som vid en strukturerad intervju (ibid., 139).

En nackdel med att använda sig utav kvalitativ metod är att bearbetningen av den stora textmängd som den insamlade datan består av är mer tidskrävande än vid kvantitativ metod (Larsen 2018, 37). En annan nackdel är risken för att informanten inte vågar vara helt ärlig under intervjun då forskaren och informanten möts ansikte mot ansikte. Detta kan medföra att informanten svarar så som den tror att forskaren vill att den ska göra. Den största

nackdelen med en kvalitativ metod är att det inte går att dra några allmängiltiga slutsatser (ibid.).

En annan insamlingsmetod som övervägdes att användas inom kvalitativ metod var att hålla fokusgrupper. Fokusgrupper är en metod där forskaren samlar sina informanter vid ett tillfälle och ger ett ämne som gruppen får diskutera (Larsen 2018, 141). Genom diskussion får informanterna dela med sig av sina åsikter och får möjligheten att komplettera varandra, vilket kan leda till information som forskaren möjligtvis inte hade kunnat få genom enskilda intervjuer. Men gruppdiskussioner kan även leda till att informanter inte vågar uttrycka sin åsikt eller vara ärliga på grund av att de känner ett grupptryck (ibid.). Anledningen till att vi slutligen valde att genomföra enskilda intervjuer istället för fokusgrupper berodde på att den tid, samordning och antal deltagare som det skulle krävas. En annan aspekt var ljudinspelning och transkribering som vi kände skulle bli rörigt och svårt att uttyda med flera informanter samtidigt. Utifrån detta kände vi att fokusgrupper inte var ett alternativ i denna studie.

4.2 Urval

Studiens population består av sju utbildade studie- och yrkesvägledare verksamma i gymnasieskolan. Antalet informanter i studien valdes utifrån vad som ansågs vara lämpligt för studiens omfattning. Gymnasieskolan har valts ut som arena då många av de yrkeskategorier som det råder arbetskraftsbrist inom i välfärden kräver eftergymnasial utbildning.

Med utgångspunkt i att studien utgår från en kvalitativ metod och syftet inte varit att generalisera har ett icke-sannolikhetsurval gjorts (Larsen 2018, 124). Därtill har informanterna valts ut efter egen bedömning genom ett så kallat godtyckligt urval med viss geografisk spridning och begränsning för att få en varierad population. Informanterna är alla verksamma i södra och västra Skåne (ibid., 125). Vår population arbetar både med de nationella programmen; yrkes- och högskoleförberedande program, och språkintroduktion som är ett introduktionsprogram.

4.2.1 Presentation av informanter

Nedan följer en tabell som presenterar våra informanter med fingerade namn, antal år i tjänst och vilken typ av gymnasieprogram de arbetar med.

Tabell 1. Informantpresentation.

Informant Antal år inom professionen Typ av gymnasieprogram

Karl 11 mån Högskoleförberedande program

Anna 27 år Yrkesprogram

Johan 8 år Yrkesprogram och språkintroduktion

Kerstin 32 år Högskoleförberedande-, yrkes- och

introduktionsprogram

Martin 13 år Högskoleförberedande program

Katarina 19 år Högskoleförberedande program och

språkintroduktion

Margareta 23 år Högskoleförberedande- och yrkesprogram

4.3 Datainsamling

Insamlandet av data skedde genom fysiska intervjuer på informanternas respektive arbetsplatser. Informanterna fick själva välja var intervjuerna skulle ske, detta då det är viktigt att informanterna känner sig trygga under intervjun (Larsen 2018, 136).

Samtliga intervjuer spelades in med ljudupptagning. Ljudinspelningens syfte var att säkerställa att all information registrerades för att inte gå miste om värdefull data vilket hade varit risken om vi enbart tagit anteckningar. Vid transkribering är det viktigt att varje ord skrivs ut (ibid., 156). Varje intervju har transkriberats med noggrannhet och i sin helhet för att ingen informations skulle gå förlorad.

Till intervjutillfällena hade en intervjuguide skrivits med utgångspunkt i frågeställningarna som studien ämnar att besvara. Frågorna kategoriserades under teman varav varje tema hörde ihop med frågorna i vår frågeställning. Intervjuguiden var

semistrukturerad vilket innebär att den var flexibel i den mening att vi kunde ställa frågorna i den ordningen de passade under intervjun (Larsen 2018, 139). En semistrukturerad intervjuguide tillåter även forskaren att ställa följdfrågor istället för att vara styrd som vid en strukturerad intervju där frågorna kommer i en bestämd ordningsföljd och inte kan ändras. Genom att ha möjligheten att ställa följdfrågor kunde informanterna utveckla sina resonemang (ibid.).

4.4 Analysmetod

Analysen av den insamlade datan har gjorts genom en innehållsanalys, vilken är den analysmetod som används mest vid kvalitativa studier (Larsen 2018, 160). Innehållsanalys innebär att forskaren genomför en undersökning där datan sedan jämförs med forskning och teorier (ibid.). Detta är ett induktivt angreppssätt där den insamlade datan avgör vad som kommer att analyseras (Kvale och Brinkmann 2014, 238).

Den insamlade datan har efter transkribering kodats i enlighet med innehållsanalysen (Larsen 2018, 160). Att koda innebär att kategorisera texten vilket underlättar arbetet med att hitta mönster och sedan teman. På så sätt har vi kunnat sortera bort text som inte varit relevant för vår studie (ibid., 161). Våra teorier har varit vår utgångspunkt för att kunna förklara vår insamlade data vilket Larsen menar är av vikt för att kunna hitta samband (ibid., 163).

4.5 Validitet och reliabilitet

Validitet handlar om relevans, alltså om vi har undersökt det vi ska undersöka och reliabilitet handlar om tillförlitlighet vilket en undersökning visar om den är noggrant gjord (Larsen 2018, 129, 131). För att garantera hög validitet behöver frågorna i intervjuguiden ha som syfte att besvara studien och inget annat (ibid., 129). Detta medför att forskaren har en grund för att kunna dra sina slutsatser. Under hela arbetsprocessen har vi därför

diskuterat, reflekterat och haft ett kritiskt förhållningssätt som varit relevant för vår studie då vi anser det viktigt att ha “en röd tråd”.

I en kvalitativ undersökning är det viktigt med trovärdighet vilket innebär att tolka datan utifrån vad informanten har sagt och inget annat (Larsen 2018, 131). När vi har transkriberat datan har vi varit objektiva och inte låtit våra subjektiva tolkningar ta över. Citaten som vi har använt i resultatkapitlet är inte tagna ur kontext vilket Larsen beskriver som hög reliabilitet (ibid., 131). Det är även viktigt att vara noggrann när man kodar och bearbetar data från olika informanter (ibid., 133). När vi har kodat och bearbetat datan har det varit viktigt för oss att inte blanda ihop informanternas svar med varandra. Denna noggrannhet visar också på hög reliabilitet (ibid.).

4.6 Etiska ställningstaganden

Vid insamling och behandling av det empiriska materialet har det tagits hänsyn till vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, 6).

När kontakten med informanterna inleddes skickades ett missivbrev ut (se bilaga 1) där studiens syfte presenterades enligt informationskravet (Vetenskapsrådet 2002, 7). I enlighet med samtyckeskravet blev informanterna samtidigt informerade om att deltagandet var frivilligt och att de hade rätt att avbryta sitt deltagande när de så önskade (ibid., 9). Det framgick även att den insamlade empirin i enlighet med konfidentialitets- och nyttjandekravet skulle behandlas konfidentiellt och endast användas i forskningsändamål (ibid., 12,14). Vidare informerades det om att empirin skulle raderas efter studien blivit godkänd samt att studien skulle komma att publiceras i Malmö Universitets elektroniska databas. Vid tillfället för intervjuerna blev informanterna delgivna denna information igen med tillägget att deras namn och svar skulle komma att anonymiseras och avidentifieras.

5. Resultat och analys

I följande kapitel presenteras undersökningens resultat och analys med utgångspunkt i det syfte och frågeställningar som legat som grund för studien tillsammans med de teoretiska utgångspunkterna. Valet av att integrera resultat och analys i samma kapitel grundar sig i att det ska underlätta för läsningen. Kapitlet är indelat i teman individ kontra samhälle följt av rationalitet och vägledningsarbetet. Respektive tema inleds med en presentation om vad som kommer behandlas. Varje tema är även uppdelat i avsnitt och avslutas med en analys. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

5.1 Individ kontra samhälle

I följande tema presenteras den insamlade datan från vår undersökning som behandlar våra informanters resonemang om att sätta individen i fokus, individer utanför systemet och vägledarnas syn på sin roll i konflikten. Avsnittet ämnar att besvara frågeställningen “Hur ser studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan på konflikten mellan individ och samhälle i sin yrkesroll?” samt “Vilken roll anser studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan att de har angående kompetensförsörjningen inom välfärden?”.

5.1.1 Individen i fokus

Att sätta individen i fokus i enlighet med Sveriges vägledarförenings etiska riktlinjer framstår som en självklarhet för samtliga informanter. Av deras svar framträder en enhetlig bild om att studie- och yrkesvägledares uppdrag utgår från att inta en roll som en opartisk och oberoende vuxen. Genom samtal hjälper de individen att lära känna sig själv och hitta

möjliga framtidsvägar utifrån individens egna förutsättningar och den egna viljan, utan att värdera eller styra utifrån andra intressen.

Margareta beskriver sin roll som studie- och yrkesvägledare som en företrädare för eleverna när hon förklarar sin tolkning: “Precis som den säger att eleven är alltid liksom i

fokus. Jag är elevens advokat på något sätt, jag står alltid för elevens vilja”. För Margareta

är det en självklarhet att eleven och dennes intressen helt och hållet ska vara i fokus och förklarar vidare: “Att det är eleven som helt och hållet står i fokus. Det som är bäst för

eleven. Det är inte det som är bäst för skolan eller bäst för världen utan det är bäst för eleven.”. När Kerstin uttrycker sin tolkning av de etiska riktlinjerna inleder hon med att resonera kring vad ett särintresse är: “...alla intressen som inte direkt sätter individen i

fokus”. Kerstin förklarar att det är så hennes arbetssätt ser ut, att individen sätts i fokus

först och att det därefter kan vidgas till andra områden. När Kerstin sedan beskriver vad ett individfokus innebär utgår hon från att vi anser att arbetsmarknaden är ett särintresse och Kerstin menar återigen att det först och främst handlar om individen och att hur det ser ut på arbetsmarknaden är sekundärt:

Att jag tycker att det viktigaste är att utgå från individens/elevens intressen och framtidsplaner, önskemål, förmågor - allt det här som man ska undersöka. Att det är det viktigaste och det sätter jag framför hur det ser ut på arbetsmarknaden. För den sakens skull så informerar jag naturligtvis om hur det ser ut på arbetsmarknaden.

Kerstin förtydligar här att ett individfokus inte innebär att man bortser från att informera om hur läget ser ut på arbetsmarknaden vilket är väsentligt att poängtera.

I frågan angående vad det skulle kunna innebära för eventuella fördelar eller nackdelar med detta individfokus inom vägledning var studie- och yrkesvägledarna inte helt samstämmiga. En del av studie- och yrkesvägledarna var enbart positivt inställda medan någon annan lyfte fram att det kunde innebära viss problematik. Två av informanterna var tydliga med att understryka att de bara såg fördelar med ett individfokus. Margareta framförde: “För mig är det bara så självklart, det finns inget att diskutera”och Kerstin sa: “Jag kan bara se fördelar. För jag tror ju att varje människa måste följa sina intressen och

förmågor och allt det där för att finna sin plats.”. Johan uttryckte inte sig i termer av

fördelar och nackdelar utan menade att det inte behöver finnas någon motsättning i att ha individen i fokus och samtidigt förhålla sig till samhället eftersom individen är en del av

samhället. En motsättning skulle enligt Johan förutsätta att individen aktivt väljer att ställa sig utanför samhällslivet vilket det i praktiken är svårt att göra. Samtidigt säger Johan att individfokus sker automatiskt i arbetet då i synnerhet unga har lättare att prata utifrån sig själva. Detta är något som återkommer i en annan informants resonemang där svårigheter som grundar sig i elevernas självcentrering tas upp. Anna beskriver hur eleverna har formats av att stå i centrum, en förändring som hon upplevt har skett under de senaste 15 åren. Eleverna uppfattas nu som att de har en syn på sig själva där omgivningen ska anpassa sig efter deras önskemål och viljor. Detta kan ta sig uttryck i form av att eleverna vill styra vilka betyg de ska få eller att de vill bli befriade från uppgifter för att de inte mår bra. Enligt Anna beror detta på hur eleverna växt upp:

Alltså det är väl klart att man ska sätta individen i fokus. Samtidigt så, som det ser ut just idag så är det ju väldigt mycket, att man tänker väldigt mycket på sig själv. Alltså vi är ju uppvuxna så nuförtiden, att det är liksom väldigt mycket fokus på vad JAG ska.

Elevernas fokus på sig själva kan enligt Anna också göra dem blinda för vilka förutsättningar de har och de begränsningar som finns utifrån regler och förordningar. Detta innebär att informanten får försöka bredda elevernas tankesätt genom att visa alternativa vägar till deras mål, vilket inte alltid är så lätt eftersom det kan innebära att eleverna blir besvikna. Katarina lyfter också svårigheten med att elevernas begränsningar inte alltid är uppenbara för dem och då ser hon det som sitt uppdrag att förtydliga dessa. Hon beskriver det som att “alla kan ju något men alla kan inte allt” och menar att individen trots det är i fokus.

5.1.2 Individer utanför systemet

Under en av intervjuerna framkom det att nyanlända elever inte har samma förutsättningar som svenska elever. Katarina som arbetar med elever på introduktionsprogrammet språkintroduktion, berättade att studie- och yrkesvägledningen med dessa elever har ett annat fokus. Här är det fria valet inte lika självklart som för övriga elever på skolan:

...jag tycker att allting är individens fria val. Sen inser jag att med de nyanlända till Sverige så sätts vägledningen - får ett annat fokus. För att de ska få stanna i Sverige, med det här med gymnasielagen att de har fått uppehållstillstånd på grund av gymnasielagen. Så för den gruppen elever ser vägledningen annorlunda ut. [...] ska de få stanna i Sverige så - det måste finnas en annan plan.

Gymnasielagen som Katarina nämner ställer krav på eleverna. För att få lov att stanna i Sverige måste de ha ett arbete de kan försörja sig på sex månader efter avslutad gymnasieutbildning. Hon förklarar att dessa elever har andra motiv med sina studier då prioriteten är att kunna försörja sig efter gymnasiet:

Då tittar de eleverna såklart på “var är möjligheterna för mig att få jobb?”. Och möjligheterna att få jobb i Sverige är ju otroligt stor inom vårdsektorn framförallt. Och det är otroligt många elever som väljer att välja den banan trots att det kanske inte är deras första val i livet. Så de tittar mer på det praktiska, hur ska jag kunna få möjlighet att få stanna kvar i Sverige, och då väljer de ur ett praktiskt perspektiv.

Dessa elever omfattas inte på samma sätt av det skyddsnät som individer som är medborgare i Sverige gör, vilket Katarina menar begränsar det fria valet.

5.1.3 Vägledarnas syn på sin roll i konflikten

I Sveriges vägledarförenings etiska riktlinjer beskrivs det att vägledaren kan befinna sig i spänningsförhållandet mellan individens och samhällets intressen. Frågan om hur vägledarna ser på sin roll i förhållande till kompetensförsörjningen i välfärden fick blandade svar. Både Margareta och Katarina är tydliga med att de inte har en roll i frågan. De menar att det är samhällets och myndigheternas ansvar. De betonar att det är individen de arbetar för. Margareta uttrycker följande: “Det är matchning, det ska

Arbetsförmedlingen syssla med. Det tycker jag. Vi ska vara helt fria från all påverkan...”.

Samtidigt berättar Margareta om hur hon informerar eleverna om läget på arbetsmarknaden och om att den påverkas av de ständiga förändringarna som sker av samhällsutvecklingen. Katarina förklarar sin ståndpunkt ytterligare genom att betona vikten av att ha rätt person på rätt plats i arbetslivet:

[...] alla passar definitivt inte att jobba i sjukvården och bara för att det behövs många så betyder ju inte det att det finns många som blir bra. Det är som barnomsorgen, det behövs, eller behövs jättemycket lärare, ja men, men alla blir ju inga duktiga lärare, så är det ju. [...] det är ju inte säkert den personen blir bra bara för att det är ett bristyrke.

Även Anna lyfter vikten av rätt person på rätt plats. Anna berättar att elever som söker till gymnasieskolans vård och omsorgsprogram vägleds bort om det framkommer att eleven inte passar på det programmet: “...här behövs det ju elever som kan se andra människor och

har empati och är intresserade av att verkligen jobba i de yrkena.”. Hon menar vidare att

de på gymnasieskolan “föder fram” personal inom välfärden genom skolans yrkesprogram vård- och omsorg. Ifall en elev inte skulle passa inom programmet och kommer ut i välfärden blir det inte gynnsamt för samhället. Hon förklarar det som följande: “För då gör

vi inte heller välfärden någon tjänst med att ha fel människor på fel plats”.

Kerstin beskriver sin roll som att hon både ser till elevens intressen och informerar om arbetsmarknaden men utgår alltid från individens målsättning: “Det är en balansgång, men

att man ändå från början ser vem du har framför dig. [...] Om det är väldigt viktigt att du får ett jobb direkt, okej - då kanske du ska fundera på att gå en utbildning där du vet att det är brist...”. Hon berättar även att hon informerar om vårdmässor när hon får direkta frågor

om bristyrken.

Johan som arbetar med yrkesprogrammen säger att han inte tidigare har reflekterat över sin roll i förhållande till kompetensförsörjningen i välfärden: “När jag jobbar här så tänker

jag inte så mycket på den överhuvudtaget faktiskt, nej.”. Karl, Martin och Johan menar att

deras bidrag till kompetensförsörjningen är att ge eleverna information om arbetsmarknaden.

5.1.4 Analys

Vägledarna är starkt präglade av Sveriges vägledarförenings etiska riktlinjer om att sätta individen i fokus och stå fri från särintressen. Det ses som en självklarhet att individen och dennes intressen sätts i fokus. Ett individfokus innebär inte att det bortses från att informera om arbetsmarknaden. Individualism förutsätter rationalitet och TRV beskriver att individen

2011, 117). Det är här vägledarnas informationsgivande kommer in. Om vägledarna har ett fokus på individen och inte informerar tillräckligt om arbetsmarknaden kan eleverna inte göra ett rationellt val. I enlighet med TRV råder irrationalitet när eleverna “är blinda” för vilka förutsättningar och begränsningar de har. Därför behöver vägledaren arbeta med att synliggöra dessa vilket en informant berättar att den får göra.

Utifrån statsindividualismen och välfärdens maktrelationer där individen är frigjord från familjen och civilsamhället, vänder individen sig till marknaden för självförverkligande (Berggren och Trägårdh 2015, 82). Då finns det ingen egentlig motsättning mellan individens och samhällets intressen så länge individen är rationell. Det rationella är enligt humankapitalteorin att tänka ekonomiskt vilket är förenligt med marknaden (Eklund 2017, 50). En informant lyfte fram just detta att det inte finns någon motsättning mellan individ och samhälle eftersom individen är en del av samhället och menade att individen skulle behöva ställa sig utanför samhället för att en motsättning ska uppstå. Några som skulle kunna betraktas stå utanför samhället är de nyanlända eleverna. I arbetet med dessa berättade en informant att vägledningen får ett annat fokus då de nyanlända eleverna inte omfattas av samma skyddsnät som de andra eleverna. Skyddsnätet kan förklaras genom välfärdens maktrelationer där individen är beroende av staten för ekonomisk trygghet (Berggren och Trägårdh 2015, 82). De statliga systemen har byggts runt individualismen. De nyanlända eleverna omfattas inte av välfärdssystemet på samma sätt som övriga elever vilket gör att de inte har samma möjlighet att vara individualistiska och sträva efter självförverkligande. Gymnasielagen ger inte de nyanlända utrymme att göra fria val då den ställer krav på att individerna ska få en godkänd gymnasieexamen och att inom sex månader ha en anställning som de kan försörja sig på. Dessa elever har bara sig själva att falla tillbaka på vilket, som en informant beskrev, gör att de oftast baserar sina val på vad som genererar mest nytta för dem. Detta beskriver TRV som den rationella individen då deras agerande beror på att de väljer vilket som är det bästa och mest effektiva sättet att nå sina mål (Aakvaag 2011, 110).

I frågan om kompetensförsörjningen i välfärden såg vägledarna att deras roll var att informera. De ansåg sig inte ha en annan roll utöver det. Vägledarna lämnar över ansvaret för kompetensförsörjningen i välfärden på staten och samhället, vilket går i linje med statsindividualismen och välfärdens maktrelationer (Berggren och Trägårdh 2015, 82).