BOSTADSSÖKANDE MED
SKYDDADE PERSONUPPGIFTER
HUR KONTAKTPERSONER UNDERLÄTTAR
HYRESKONTRAKT
SEEKING ACCOMMODATION
WITH CONFIDENTIAL
PERSONAL INFORMATION
HOW CONTACT PERSONS EASE THE WAY
TOWARDS A LEASE
ANDREA LIDDELL
Liddell, A
Title. Subtitle. Degree project in social work 15/30 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, 2021. The aim of this paper was to illustrate how private landlords perceives people with confidential personal information and their victim status. And look at how that could affect their willingness to offer a lease. The purpose of this paper was also to illustrate how contact persons close to the person with confidential personal information use strategies to support them in their search for housing. In addition, I will bring to light the consequences of not securing housing as a person with confidential personal information. With the use of a qualitative approach the empirical data was collected through semi-structured interviews with four contact persons who had several years of practice with people with confidential information. The results were analyzed with intersectional theory and Nils Christies theory of the ideal victim. The results where then presented in seven themes. The results show that landlords find the confidential personal information as a signal for problems. It also shows that women with confidential personal information had an easier time finding housing than men in the same situation. The results also suggests that men with confidential personal information that has an immigrant background are at a further disadvantage.
Innehållsförteckning
Inledning ... 4 Problemformulering ... 4 Syfte ... 6 Frågeställningar ... 6 Bakgrund ... 7 Skyddade personuppgifter ... 7 Statistik ... 7 Tidigare forskning ... 8 Män som offer ... 8 Diskriminering på bostadsmarknaden ... 8Hyresvärdars diskriminering av våldsutsatta kvinnor ... 8
Hyresvärdars diskriminering av våldsutsatta minoritetsgrupper ... 9
Konsekvenser av hemlöshet eller ostabila boendeförhållanden för kvinnor och barn utsatta för våld i nära relation ... 10
Teori ... 11
Intersektionellt perspektiv ... 11
Det idealiska offret ... 13
Metod ... 14
Val av metod och metodologiska reflektioner ... 14
Litteratursökning ... 14
Urval ... 15
Genomförande ... 15
Databearbetning och analys ... 16
Kritiska metodreflektioner ... 16
Etiska överväganden ... 17
Resultat och analys ... 18
Sekretessmarkeringens påverkan ... 18
Ekonomiska förutsättningar och skulder ... 19
Klassmarkörer ... 19
Sysselsättning... 20
Kön ... 20
Hur skyddspersonen blir Den andra ... 21
Strategier från kontaktpersonerna ... 23
Hävda offerstatus ... 24
När hyresvärdar vill hjälpa... 25
Den ideala hyresgästen med skyddade personuppgifter ... 25
Konsekvenser ... 26 Diskussion ... 27 Referenser ... 29 Bilaga 1 informationsbrev ... 31 Bilaga 2 Samtyckesbrev ... 32 Bilaga 3 Intervjuguide ... 33
4
Inledning
Idén till examensarbetets tema kom när jag under min praktiktermin satt mittemot en person som hade blivit utsatt för ett brott och gjort en anmälan till polisen. I och med detta hade hen nu en bekräftad hotbild och befann sig på skyddat boende med en sekretessmarkering. Nu satt personen mitt emot mig och sa till mig att hen ville ta bort sin sekretessmarkering. Sekretessmarkeringen var till för att skydda hen och utan den var risken stor att hen skulle utsättas för allvarlig fara. Resonemanget bakom det var att ingen hyresvärd eller arbetsgivare ville ge hen en bostad eller ett jobb för ”de tror fan jag är en före detta gängmedlem! De blir rädda, ingen vill ha
med mig att göra!”.
Våldsutsatthet diskriminerar inte och kan hända vem som helst men stödet och hjälpen som erbjuds dessa personer är inte likvärdigt. Olika människor får olika hjälp detta gäller till exempel män som utsatts för brott (Skillmark & Kullberg, 2017). Detta examensarbete kommer belysa boendesituationen för skyddspersoner, alltså personer med någon form av skyddade personuppgifter, och huruvida utfallet av hjälpinsatser faller olika beroende på hur personerna uppfattas. Konsekvenserna av bostadslöshet i samband med att skyddspersoner försöker flytta till en ny ort kommer även belysas.
Problemformulering
När personer som flytt undan hot, våld och förföljelse måste börja sina liv på nytt på en ny ort kan inte socialtjänsten i hemkommunen hjälpa till med en bostad. Personen blir då tvungen att söka bostad i en annan kommun och kommer ut i en svår bostadsmarknad. Kommunala bostadsköer är många gånger långa (Socialstyrelsen, 2020) och detta resulterar i att deras framtida boendesituationer hamnar i händerna på privata aktörer. Att de har skyddade personuppgifter kan komma att avslöjas i samband med bostadssök och påverka om de får ett lägenhetskontrakt eller ej. De skyddade personuppgifterna avslöjar något om personen och att dela med sig mer av sin bakgrund till hyresvärdar kan leda till större chans till lägenhet men det kan också leda till ökad risk för att skyddet de erhåller genom sina skyddade personuppgifter röjs. Skyddspersonerna hamnar i en balansakt mellan att avslöja tillräckligt för att nå offerstatus i de privata hyresvärdarnas ögon och på så vis kanske få en lägenhet och att inte avslöja för mycket så att de röjer sig själva. När begreppet offerstatus används i detta examensarbete menas den samhälleliga statusen som offer där man ses som utsatt av till exempel hot och våld. Detta oavsett om personen anses vara ett offer rent juridiskt.
Skyddade personuppgifter är en skyddsåtgärd som personer som utsatts för eller löper risk att utsättas för hot, våld och förföljelse kan ansöka om hos Skatteverket. Det finns tre olika typer av skydd en person med skyddsbehov kan ansöka om hos Skatteverket: skyddad folkbokföring, sekretessmarkering och fingerade personuppgifter (Skatteverket, 2021d). Skyddad folkbokföring innebär att personen med skyddsbehov är folkbokförd på en annan ort än den där hen befinner sig. Det kan antingen vara så att personen flyttar och att hen fortsätter stå skriven på den gamla orten eller att personen flyttar och skriver sig på en helt ny plats (Skatteverket, 2021a). Om en person har en sekretessmarkering så har Skatteverket gjort en markering i folkbokföringsregistret som gör att en skadeprövning alltid
5
måste göras innan de sekretessbelagda uppgifterna lämnas ut (Skatteverket, 2021b). För att en person ska bli beviljad en sekretessmarkering krävs det att personen flyttat till ett annat geografiskt område (Skatteverket, 2021e). Det räcker alltså inte att enbart byta lägenhet i samma område man befunnit sig i. På blanketten för sekretessmarkering fyller man i en särskild postadress dit man får sin post (Skatteverket, 2021f) den adressen är i sin tur skyddad av sekretessmarkeringen och kommer inte gå att nå av utomstående personer eller hemsidor som till exempel eniro.se eller hitta.se. Fingerade personuppgifter innebär att personen som behöver skyddas får ett helt nytt namn och personnummer som inte går att härleda till de gamla personuppgifterna (Skatteverket, 2021c). I samband med att en person flyttas till ett skyddat boende är det vanligt att personer erhåller någon form av skyddade personuppgifter för att personen inte ska bli hittad av hotaktören. En hotaktör är den person eller de personer som utsätter skyddspersoner för till exempel hot och våld. I september år 2010 hade 12 420 personer någon form av skyddade personuppgifter, i september år 2020 hade den siffran stigit till 22 060. Det har alltså skett en ökning på 78% av skyddade personuppgifter i Sverige över de senaste tio åren (Nilsson, 2020).
I det akuta skedet för en våldsutsatt person är det vanligt att socialtjänsten hjälper till att placera personen på ett skyddat boende. Består hotet rekommenderas skyddspersonen ofta av både socialtjänst och polis att flytta till en annan ort. Detta även om förövaren blir dömd, då hotsituationen kan komma att kvarstå efter avtjänat straff (Westlund, et al., 2016). Det är dock lättare sagt än gjort och tiden skyddspersoner spenderar på skyddade boenden har ökat markant de senaste åren (Unizon, 2019 ; Westlund, et al., 2016). En anledning till att personer spenderar längre tid på skyddade boenden är svårigheter att hitta permanenta boenden. Detta i sin tur har lett till att skyddade boenden har fått avvisa skyddspersoner på grund av brist på platser (Westlund, et al., 2016).
Skyddade boenden erbjuder inte enbart en tillflyktsort där skyddspersonen kan komma undan hot och våld från hotaktören. Utan erbjuder även värdefullt stöd från personal med erfarenhet av att hjälpa personer i liknande situationer. Många gånger blir skyddspersoner tilldelade en kontaktperson från personalen på det skyddade boendet som blir en viktig del av att ta sig vidare till en ny ort som skyddsperson. Ofta är det så att socialtjänsten i hemkommunen skickar en uppdragsplan till det skyddade boendet med saker som behöver göras. Där brukar bostadssökande vara en av de primära uppgifterna som kontaktpersonen och skyddspersonen behöver göra tillsammans.
Unizon, 2019 skriver i Kvinnofridsbarometern att av de kommuner som deltog i undersökningen har fyra av tio kommuner ej rutiner kring att erbjuda våldsutsatta kvinnor stöd till att få tillgång till bostad. Detta trots att en osäker boendesituation ger en ökad risk att kvinnan återvänder till våldsutövaren och att kvinnans identitet och plats avslöjas (Unizon, 2019). Det är dock värt att nämna att kvinnor drabbade av våld i nära relation inte är den enda gruppen i behov av stöd till en ny boendesituation på grund av en hotbild. Även personer utsatta för hedersrelaterat våld. Likaså bevispersoner som är vittnen till brott och brottsoffer som blir vittnen i rättsprocesser utsätts för hot så pass allvarliga att de blir placerade på skyddade boenden och sedan inte känner sig trygga med att återvända till sitt hem (Skinnari, et al., 2008). Likaså drabbas före detta kriminella som har distanserat sig från sin kriminella livsstil och har deltagit i rättsprocesser mot andra kriminella då detta kan leda till vedergällning (Westlund, et al., 2016). En trygg boendesituation kan alltså
6
vara skillnaden mellan att en våldsdrabbad kvinna lämnar eller återvänder till en våldsam hemsituation, att ett vittne väljer att berätta eller tiga om vad de sett och att kriminella som väljer att avsluta en kriminell karriär eller fortsätta i samma spår. Drar man detta till sin spets så kan en trygg boendesituation handla om liv eller död.
Syfte
Syftet med examensarbetet är att belysa hur privata hyresvärdar uppfattar skyddspersoner och deras offerstatus och hur detta kan komma att påverka hyresvärdarnas benägenhet att erbjuda hyreskontrakt. Syftet är också att belysa vilka strategier kontaktpersoner använder för att stödja skyddspersoner i deras bostadssökande. Dessutom kommer arbetet att belysa de sociala följderna för skyddspersonerna som blir nekade hyreskontrakt.
Frågeställningar
På vilket sätt påverkar privata hyresvärdars uppfattning av skyddspersoner och deras offerstatus bostadssökandet för skyddspersoner?
Vilka strategier har kontaktpersoner i deras framställning av skyddspersonerna för hyresvärdar?
7
Bakgrund
Nedan tas en rapport från Barnombudsmannen upp som målar en bild av livet med skyddade personuppgifter. Sedan kommer statistik kring män och kvinnors våldsutsatthet som kan leda till att de behöver skyddsinsatser som till exempel skyddade personuppgifter och ny bostad.
Skyddade personuppgifter
Att leva med skyddade personuppgifter är inte enkelt. Inte enbart för att det innebär att man lever under hot om våld i olika form utan för att det blir svårare att navigera sig i samhället. Detta framgår i Barnombudsmannens rapport Oskyddad (2012) som genom intervjumaterial beskriver hur det kan vara att leva med skyddade personuppgifter. Barnombudsmannen gjorde en rapport år 2012 där barn och unga mellan sju och tjugosex år fick berätta om sina upplevelser av att leva med skyddade personuppgifter. Att leva med skyddade personuppgifter kan leda till många olika typer av svårigheter, det gäller allt från att teckna telefonabonnemang, beställa varor från internet till att låna en bok på biblioteket. I rapporten berättar barn även om att de inte blivit kallade till tandläkaren på fem års tid. Två av personerna med skyddade personuppgifter uppger att det är så pass jobbigt för dem att leva med skyddade personuppgifter att de vill ta bort sin sekretessmarkering, trots faran det skulle innebära. Svårigheterna med att leva med skyddade personuppgifter stannar ej där, okunskapen kring skyddade personuppgifter i samhället kan leda till livsfara för personerna. I rapporten berättar skyddspersonerna om misstag myndigheter och sjukvården gjort som hade kunnat leda till att deras skydd hade röjts, personal på CSN uppgav skyddspersonens adress i ett telefonsamtal och sjukvårdspersonal ropade ut en skyddspersons riktiga namn i ett väntrum på akuten.
Ytterligare en person delar med sig i rapporten om svårigheter med en arbetsgivare när hon uppgav Skatteverkets adress som sin egen, då arbetsgivaren inte ansåg att det var en giltig adress (Barnombudsmannen, 2012). Det är nämligen så att när en person har sekretessmarkering eller skyddad folkbokföring så ska personen ange Skatteverkets adress vid tillfällen då adress behöver anges för att Skatteverket sedan ska förmedla vidare post till skyddspersonen. På så vis kommer inte skyddspersonens verkliga adress ut till obehöriga och skyddet består.
Statistik
I Brottsofferrådets statistik går det att läsa att under sin livstid uppger 25% av kvinnor i Sverige att de någon gång utsatts för våld i nära relation. För män är samma siffra 17%. När det kommer till våld i nära relation är det även vanligare att kvinnor utsätts för grövre våld än män, det är även vanligare för kvinnor än för män att våldet sker i hemmet (BRÅ, 2020). År 2019 anmäldes 28 400 fall av misshandel av kvinnor över 18 år varav majoriteten av dessa fall är av någon de känner, många av dessa kvinnor kommer behöva stöd i form av skyddat boende (Socialstyrelsen, 2020).
Det finns ett ökat behov för skyddade boenden i Sverige. I Socialstyrelsens rapport Kartläggning av skyddade boenden i Sverige som kom ut i juni 2020 rapporterade de en ökning på 38% från år 2012 till 2019 av vuxna som spenderat minst en natt på ett skyddat boende under de senaste 12 månaderna. För barn var ökningen 95% under samma tidsram. I rapporten understryker Socialstyrelsen behovet av ett ökat
8
stöd för vuxna och barn i form av permanenta boendelösningar (Socialstyrelsen, 2020).
Tidigare forskning
I följande kapitel beskrivs män och deras offerroll i samhället och vilka konsekvenser det kan få i kontakt med polis och socialtjänst. I detta kapitel går det att läsa att män många gånger inte ser sig själva som offer och inte heller ses som offer av samhället. Detta påverkar vilken hjälp de erbjuds. Vidare beskrivs hyresvärdars diskriminering av våldsutsatta personer. Artiklarna visar att kvinnor och minoritetsgrupper upplever diskriminering av hyresvärdar vilket resulterar i sämre boendevillkor eller hemlöshet. Avslutningsvis beskrivs konsekvenserna av ostabila boendesituationer eller hemlöshet för våldsutsatta kvinnor och barn. Min genomgång av litteraturen på området visar att forskningen på det här området är begränsat. Jag har inte fått fram någon forskning kring manliga skyddspersoner och inget om skyddspersoners bostadssökande i Sverige.
Män som offer
Män betraktas inte som offer på samma sätt som kvinnor. Detta kan komma att påverka deras möjlighet att få hjälp av privata hyresvärdar när de som skyddspersoner söker bostad. Att se män som offer är något som inte går ihop med vår samhälleliga bild av hur en man ska eller bör vara. Detta trots att män löper högre risk att utsättas för våldsbrott än kvinnor. Den grupp som löper högst risk att utsättas för våld är unga män i åldrarna sexton till tjugofyra. Trots detta har män som grupp en motvilja till att se sig själva som offer för våld vilket i sin tur leder till att de är mindre benägna att söka hjälp (Skillmark & Kullberg, 2017). När de väl söker hjälp möts de av ett samhälle som har svårt att ge män offerstatus (Skillmark & Kullberg, 2017). Män begränsas i vilken hjälp de får till exempel berättar en socialarbetare i Skillmark och Kullbergs undersökning att polisen kan välja att referera ett brottsoffer till brottsofferorganisationer och deras upplevelse var att unga män inte passar in i brottsofferbilden. På så vis blir inte män refererade till brottsofferorganisationer i samma utsträckning och får nödvändigtvis inte den hjälpen de behöver. Vidare i undersökningen berättar socialarbetarna att män söker och får annan typ av hjälp hos socialtjänsten än kvinnor. Många gånger är hjälpen av mer praktisk karaktär då professionella som möter män som är utsatta för våld uppger att männen inte vill prata och är svåra att nå på ett emotionellt plan. När män uppvisar tecken på stress från till exempel trauman tolkas de även mer negativt än kvinnor och de anses inte passa in i den samhälleliga bilden av ett brottsoffer (Skillmark & Kullberg, 2017). Deltagarna i undersökningen säger att deras upplevelse är att maskulinitetsnormer påverkar mäns hjälpsökande beteende vilket i sin tur påverkar deras väg genom hjälpapparaten (Skillmark & Kullberg, 2017).
Diskriminering på bostadsmarknaden
Hyresvärdars diskriminering av våldsutsatta kvinnor
Paula C. Barata och Donna E. Stewart gjorde år 2010 en studie i Kanada för att undersöka om hyresvärdar var benägna att diskriminera kvinnor som blivit utsatta för våld. I sitt förarbete fann de att våldsdrabbade kvinnor oftare hade negativa
9
upplevelser av rättsväsendet och att kvinnor utsatta i våld i nära relation ofta placerades i en position av personer inom rättsväsendet där vad de än gjorde så tolkades deras handlingar negativt. Om kvinnan valde att dra tillbaka sin anmälan ansågs kvinnan vara patetisk, dum eller förtjänande av våldet. Valde kvinnan att gå vidare med sin anmälan sågs hon som en hämndlysten galning eller som en lögnare som kom med falska anklagelser. Kvinnor som är utsatta för våld i nära relation ses ofta som delvis ansvariga för våldet och/eller delvis ansvariga för att våldet ska upphöra och detta inte enbart av personer som jobbar inom rättsväsendet. Denna syn kan komma att påverka benägenheten för hyresvärdar att hyra ut till kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation.
I sin studie fann Barata och Stewart att en tredjedel av hyresvärdarna ansåg att det var en risk att hyra ut till kvinnor som utsatts för våld. Majoriteten av hyresvärdarna var dock okej med att hyra ut till kvinnor som utsatts för våld om de hade förmågan att betala hyran. Dock medgav 23% av hyresvärdarna i undersökningen att de inte var villig att hyra ut till kvinnor utsatta för våld. Deras anledningar rörde sig i ett brett spann från att inte vilja att deras egna barn som bodde i samma byggnad skulle råka ut för något till att det inte hade tilltro till att kvinnan skulle ha förmågan att betala hyran. Två hyresvärdar uppgav att de hade som policy att inte hyra ut till våldsutsatta. I studien fann de också att hyresvärdarna som undersöktes var tio gånger mindre benägna att kontakta en kvinna gällande lediga lägenheter om hon hade uppgett att hon bodde på ett skyddat boende (Stewart & Barata, 2010). I ytterligare en undersökning gjord av en frivilligorganisation fann de att när hyresvärdar fick information att lägenheten söktes till en person som varit utsatt för våld i nära relation så gav de personen i 65% av fallen antingen nekade dem lägenhet eller gav dem mindre fördelaktiga boendelösningar (Sullivan & Bomsta, 2018).
Hyresvärdars diskriminering av våldsutsatta minoritetsgrupper
Likt Baratas och Stewarts undersökning fann Lindsay B. Gezinski och Kwyn M. Gonzales-Pons i deras undersökning publicerad 2019 att hyresvärdar var motvilliga att hyra ut till personer som utsatts för våld i nära relation. En av oron som togs upp var risken för att personen skulle återförenas med sin förövare och på så sätt skapa problem i bostaden. Gzinski och Gonzales-Pons såg i sin undersökning att minoritetsgrupper utsattes för diskriminering trots att delstaten Utah där undersökningen gjordes har anti-diskrimineringsakter för skydd av dessa grupper. Både LGBTQ+ personer, papperslösa och personer som tillhörde amerikanska ursprungsbefolkningen upplevde diskriminering i samband med bostadssök efter att ha lämnat våldsamma relationer. I deras undersökning fann de dock en grupp av personer som utsatts för våld i nära relation som inte hade svårt att hitta bostad. Den gruppen representerades av personer med goda ekonomiska förutsättningar så som goda kreditpoänger, ägande av bostad och ekonomiskt oberoende (Gezinski & Gonzalez-Pons, 2019).
Värt att notera är att båda ovannämnda studier av diskriminering av våldsutsatta på bostadsmarknaden är gjorda i Nordamerika då inga liknande studier kunde finnas gjorda i en svensk kontext.Resultaten av studierna är dock fortfarande värdefulla även om de inte går att direkt föra över dem till en svensk kontext. Det finns likheter mellan det svenska samhället och det nordamerikanska som gör att det blir intressant att titta på studier gjorda där.
10
Konsekvenser av hemlöshet eller ostabila boendeförhållanden för kvinnor och barn utsatta för våld i nära relation
Flera studier visar den stora betydelsen av en bostad för skyddspersoners hälsa och livskvalitet. Att ha en trygg bostad är en avgörande faktor för att skyddspersoner som utsatts för hot och våld ska kunna må bättre och skapa ett nytt liv ifrån hotaktören. Studierna i det här stycket är skrivna om kvinnor och barn i en nordamerikansk kontext då liknande studier ej gått att finna för kvinnor och barn i Sverige. Liknande studier gällande män i samma situation har ej gått att hitta. Begreppet hemlöshet har olika innebörd i Sverige och i Nordamerika. När hemlöshet refereras till i detta stycke menas att vara utan tak över huvudet. Ostabila boendeförhållanden syftar på personer som har tak över huvudet för natten genom tillfälliga boendelösningar som till exempel att de bor på hotell, vandrarhem eller hos vänner och familj, de saknar dock ett permanent boende.
En välkänd effekt av hemlöshet eller en osäker boendesituation hos personer som är utsatta för våld i nära relation är att det finns en risk att de återvänder till förövaren (Klein, et al., 2021 ; Rollins, et al., 2012). Hemlöshet och osäkra boendesituationer har dock mer långtgående konsekvenser för både kvinnor och barn som utsatts för våld i nära relation än så. Även när man kontrollerar variabler för hur våldsam relation kvinnan befunnit sig i och variabler för alkohol och drogbruk så fann Rollins mfl. i sin undersökning att kvinnor som var hemlösa eller hade osäkra boendesituationer hade sämre livskvalitet. De såg en länk mellan hemlöshet och osäkra boendesituationer och sämre fysisk och psykisk hälsa hos kvinnorna och deras barn. De hade större risk att ha frånvaro från jobb och skola än kvinnor som utsatts för våld i nära relation och hade stabila boendesituationer, de löpte också större risk att förlora sina jobb och hade sämre skolresultat. Symtom för PTSD och depression förvärrades och de hade högre andel sjukhusbesök än de kvinnor i undersökningen som hade stabila boendesituationer (Rollins, et al., 2012). Daoud mfl. fann liknande resultat i sin undersökning där kvinnor i ostabila boendesituationer hade sämre hälsa, upplevde högre stress och en minskat omhändertagande av sig själva. Under perioder av osäkra boendesituationer vittnade kvinnor om att de inte gick till hälsokontroller vilket påverkade deras hälsa negativt. Kvinnorna som hade lyckats hitta en bostad och befann sig i stabila boendesituationer upplevde känslor av ”empowerment” som gjorde att de kunde fokusera på sin hälsa. De upplevde psykisk stabilitet, kände sig glada, nöjda och hade ett stärkt självförtroende. De uppgav även att de hade en stärkt känsla av kontroll (Daoud, et al., 2015). Barnen till mödrar som utsatts för våld i nära relation upplevdes vara gladare, mindre stressade och mer bekväma när de landat i en trygg boendesituation. Deras rutiner och relationer förbättrades då de kunde förbli på samma skola eller dagis en längre tid. Vilket i sin tur resulterade i förbättrade skolresultat för barnen (Rollins, et al., 2012).
11
Teori
Den teoretiska utgångspunkt jag använder för att fördjupa mitt empiriska material är ett intersektionellt perspektiv tillsammans med Nils Christies teori om det ideala offret. I följande avsnitt beskriver jag teorierna.
Intersektionellt perspektiv
För att kunna analysera på vilket sätt privata hyresvärdar uppfattar skyddspersoner har jag valt att använda ett intersektionellt ramverk. Med hjälp av detta ramverk kan jag se att det finns föreställningar och normer kring skyddspersoner. Dessa föreställningar är verksamma när hyresvärdar erbjuder hyreskontrakt, därför har jag valt ett intersektionellt perspektiv.
Begreppet intersektionalitet härstammar från det engelska ordet intersection och används för att måla upp en bild av hur konstruerade föreställningar kring klass, etnicitet eller ras, sexualitet och kön samverkar och påverkar varandra (Mattsson, 2015). När begreppet ras används i examensarbetet görs det strikt utifrån ett socialkonstruktivistiskt synsätt där ras ses som något socialt konstruerat som används för att rasifiera vissa grupper av människor. Syftet är inte att befästa idén om ras utan att belysa rasism och förtryck i samhället som inte faller in under begreppet etnicitet. Även om jag som författare inte står bakom synsättet av att skilja människor åt genom ras är det är något som görs i vårt samhälle på daglig basis. Att svepande använda etnicitet i stället för ras skulle innebära ett osynliggörande av rasism och förtryck som allt för många människor i det svenska samhället behöver utstå.
Mattsson beskriver hur dessa kategorier är sammanvävda och förtryck eller privilegier kan ske på grund av hur en person upplevs tillhöra en eller flera av dem. Dessa kategorier kommer med konstruerade föreställningar om hur det borde vara, vad som är normalt och vad som är avvikande. Syftet med ett intersektionellt perspektiv är att belysa maktförhållanden och ojämlikhet mellan olika grupper i vårt samhälle. Även om klass, etnicitet eller ras, sexualitet och kön är centrala kategorier i ett intersektionellt perspektiv behöver det nödvändigtvis inte vara de enda. Det är möjligt att i ett intersektionellt synsätt väva in flera kategorier som kan verka som en grund för diskriminering eller ojämlikhet (Mattsson, 2015). Jag kommer i mitt arbete använda mig av de kategorier som är relevanta för att analysera min empiri. Vilket innebär att jag kommer bortse från kategorin om sexualitet vilket är en av Mattsons huvudkategorier.
I samband med att en person placeras i någon av dessa kategorier skapas vad Mattsson beskriver som den andra. När en person anses vara avvikande och ej tillhörande normen blir den personen den andra. Personen som betraktas som den andra kommer att tolkas utifrån den avvikande gruppen hen anses tillhöra och dess egenskaper kommer ses genom en lins av fördomar kring den gruppen. Mattson lyfter ett exempel av barn i svenska skolan. Barn med invandrarbakgrund blev i den svenska skolan klasslösa och deras klassproblematik blev istället en fråga om deras kultur eller etnicitet. Ett annat exempel är i samtal kring våld i nära relation där etniciteten på förövaren lyfts fram när han har invandrarbakgrund för det passar in i narrativet av invandrarmän som den våldsamme andra medan den svenska mannen kan stå med ryggen fri för att han lever jämställt. På det sättet kan de normerande
12
bilderna av den svenska jämställda kulturen och den andra våldsamma patriarkala kulturen befästas. Tillhörandet till en underordnad kategori och att bli sedd som den andra kan alltså skapa ett osynliggörande av utsatthet.
Vilken av kategorierna som är mest väsentlig kan skifta beroende på sammanhang. Till exempel så kan klasstillhörighet vara viktigare i samband med bostadssök för det kan tänkas säga något om personens förmåga att betala hyran. Låt oss ta exemplet av två personer som ska söka lägenhet, en är en kvinna med ett svenskklingande namn den andre är en man som har ett arabiskt namn. Hyresvärden bjuder in båda till lägenhetsvisning men har tankar kring att välja kvinnan som hyresgäst då han har föreställningar kring att hon kommer vara en mer önskvärd hyresgäst då kvinnor är mildare och han kommer inte behöva oroa sig över språkförbristningar. Hyresvärden har även främlingsfientliga tankar kring att män från mellanöstern är högljudda och stökiga, något han vill undvika i sitt lägenhetshus. Här gynnas alltså kvinnan av både sin könstillhörighet och hennes härkomst. När kvinnan och mannen kommer till lägenhetsvisningen ser han en kvinna som ser ovårdad ut, hon luktar rök och gammal fylla och berättar att hon har fått okej från sin handläggare på socialtjänsten att söka denna lägenhet. Mannen å andra sidan kommer in välklädd och vältalig, han har även med sig både anställningsbevis och goda referenser från sin hyresvärd. Hyresvärden väljer nu mannen till hyresgäst då förmågan att betala hyran och klasstillhörighet väger tyngre än kön och etnicitet i det sammanhanget. Det är viktigt att poängtera här att förtryck utifrån klass, etnicitet eller ras, kön och sexualitet inte behöver ske med illvilja eller avsikt. I vårt samhälle finns där föreställningar och åsikter om olika grupper som påverkar vårt handlande.
Det är viktigt att understryka att uppfattningarna kring dessa kategorier och hur de ska vara är skapade. Vi har i vårt samhälle konstruerade bilder av hur personer som placeras i dessa kategorier är. Detta sker gemensamt i vårt meningsskapande genom till exempel interaktion med varandra, hur nyheter produceras, hur våra politiker uttrycker sig, hur vi producerar vetenskap. Detta skapar antaganden om hur saker och ting är som vi sedan kommer ta för sanning (Mattsson, 2015). Mattsson beskriver till exempel att heterosexualitet är det som anses vara mer normalt och naturligt då det kan leda till reproduktion. Hon beskriver även föreställningen av invandrade kvinnor som förtryckta, isolerade, outbildade och fast i en traditionell kvinnoroll. Detta kan ses i kontrast till den svenska kvinnan som anses vara frigjord och modern. Här underordnas alltså invandrade kvinnor enbart på grund av deras uppfattade grupptillhörighet. De överordnade grupperna ses som normerande och förgivettagna medan de underordnade ses som avvikande och annorlunda.
Dessa konstruerade kategorier ordnas alltså hierarkiskt. Vissa grupper betraktas som bättre eller mer värda än andra vilket skapar förtryck. Dessa hierarkier finns strukturellt i vårt samhälle till exempel går det att se i boendesegregationen i Sverige där personer svensk bakgrund och personer invandrarbakgrund bor separerade från varandra. Personerna med invandrarbakgrund har även andra boendeformer än de med svensk bakgrund då de med invandrarbakgrund tenderar att ha otryggare boendeförhållanden, bo dyrare och mindre (Mattsson, 2015). Hierarkierna finns dock även på individnivå vilket vi kan se i exemplet ovan kring hyresvärden som valde mannen på grund av hans ekonomiska ställning och klasstillhörighet.
13
Det idealiska offret
Mitt teoretiska ramverk kommer att kompletteras av Nils Christies teori om det ideala offret då denna teori erbjuder en normbild av hur ett offer är i vårt samhälle. Nils Christie är en norsk kriminolog som 1986 skrev en artikel där han beskriver sin teori om det ideala offret. Det idealiska offret handlar inte om vem som anser sig vara ett offer eller vem som lider störst risk att bli ett offer, utan om vem som på ett fullständigt och legitimt sätt får offerstatus i samhället (Christie, 2001). Enligt Christie har det ideala offret sex egenskaper eller kriterier. Offret är svagt till exempel sjuka, gamla eller väldigt unga människor. Offret är upptaget med ett respektabelt projekt till exempel gå och handla mat till sin mormor. Offret befinner sig på en plats som hon inte kan klandras på att vara till exempel i en matbutik under dagtid. Gärningsmannen är stor och ond. Gärningsmannen är okänd och har ingen personlig relation till offret. Det sjätte kriteriet är att offret besitter så pass mycket makt att för att kunna hävda sin offerstatus utan att bli tystad. Dock är det av vikt att offret inte besitter så pass mycket makt att det riskerar att hennes offerstatus ifrågasätts (Christie, 2001). Ett idealiskt offer skulle till exempel kunna vara ett barnbarn som under dagtid går och handlar mat till sin mormor som inte vågar vistas i mataffärer på grund av rådande pandemi. Barnbarnet blir sedan rånat av en för henne främmande och stor man.
I kontrast till det idealiska offret ger Christie exempel på ett icke-idealiskt offer där fem kriterier råder. Ett icke-idealiskt offer är stark, han ägnar sig inte åt något respektabelt projekt till exempel så är han kanske ute och dricker stora mängder alkohol. Han kan och borde skyddat sig genom att inte vara där, alltså han borde inte ha varit ute på krogen. Han är lika stor som gärningsmannen och han står gärningsmannen nära (Christie, 2001). Ett idealiskt icke-idealiskt offer är då till exempel en stor man som är ute och dricker stora mängder alkohol på en vardagskväll och blir misshandlad av sin kompis.
Christie för även ett resonemang kring att kvinnor i äktenskap eller samboförhållande med män som utsätter dem för våld inte är idealiska offer. Detta beror på att det inte går ihop med vår världsbild av hur ett idealiskt offer eller en gärningsman är. Kvinnorna har till exempel en nära relation till förövare vilket går emot det femte kriteriet. Dock menar Christie att kvinnors position idag har flyttat dem närmare bilden av ett idealiskt offer. Detta dels på grund av materiella förutsättningar som gör att kvinnor inte behöver ”tåla” lika mycket utan har möjligheten att lämna. Dels även på grund av att kvinnans status i samhället har stärkts, hon kan nu både se sig själv och hävda sig själv som ett offer. Så är kvinnan i ett våldsamt förhållande på väg mot att kunna ses som ett idealiskt offer i samhällets ögon? Enligt Christie är detta inte möjligt, för ju mer kvinnans position stärks ju mer ansvar läggs det på henne att ta sig ur situationen. Kvinnans offerstatus tas ifrån henne i samband med att hennes trovärdighet som offer ifrågasätts på grund av den upplevda styrka hon anses besitta (Christie, 2001).
14
Metod
I metodavsnittet beskrivs metodval och hur intervjuerna genomförts. Etiska överväganden, databearbetning och analys beskrivs även här.
Val av metod och metodologiska reflektioner
Intresset kring bostadssökande för skyddspersoner ledde mig till att vilja ta reda på mer om vilka svårigheter de står inför och vad som kan tänkas påverka deras bostadssökande. Jag landade i att jag ville insamla information kring uppfattningar av hyresvärdar kan tänkas ha, upplevelser av kontaktpersoner och strategier kontaktpersonerna använder sig av. En kvalitativ metod för datainsamling och databearbetning valdes framför en kvantitativ då frågeställningarna handlar om personers upplevelser och uppfattningar. En helt strukturerad intervjuform skulle löpa risken att viss information som inte fanns representerade i frågorna men som ändå var relevanta skulle förloras. En helt ostrukturerad intervju skulle riskera att ta alldeles för lång tid för att insamla svar på frågeställningarna utan att styra respondenten för mycket och skulle även generera ett för stort material. En tematiserad semistrukturerad intervjuform valdes för att svara på frågeställningarna då det ansågs vara den mest lämpade metoden. En semistrukturerad intervju har förbestämda teman vilket gör den mer riktad än en helt ostrukturerad intervju samtidigt som den är mer flexibel än en helt strukturerad intervju (Dalen, 2015).
Litteratursökning
Jag fortsatte mitt arbete med litteratursökning i Libris och vetenskapliga litteraturdatabaser där Libsearch, ASSIA, ProQuest och Google Schoolar användes då dessa har erbjudit materialet som eftersökts. Jag påbörjade med breda sökningar på ”housing discirimination” och ”landlord discrimination” för att sen smalna av mina sökningar ytterligare med ”IPV” som står för intimate partner violence. Sökningar gjordes även på begreppen offerstatus + män och victimstatus. Alla sökningar i databaserna gjordes på vetenskapligt granskade artiklar från början för att underlätta sorteringen av relevant material. I min sökning hittade jag flera artiklar som hänvisade till samma fenomen men insåg när jag läste dem att de alla hänvisade till samma källa. Vid det tillfället gick jag direkt till huvudkällan. Detta var något jag gjorde löpande i min litteratursökning, gick till artiklarnas källor för att se var de fått sin information från för att se så att de stod på en solid vetenskaplig grund. Sju vetenskapliga artiklar valdes ut och användes i avsnittet tidigare forskning, för att beskriva kunskapsläget i forskningen i mitt område.
Jag hade som mål att enbart använda forskning som låg nära i tid då jag ville använda mig av information som var relevant. Vid mitt litteratursökande begränsade jag därför mitt sökande till artiklar som var max tio år gamla. När jag i min litteratursökning hittade två intressanta artiklar som var äldre än tio år så övervägde jag användandet av dem. Jag läste nyare artiklar och kunde då se att informationen de fått fram i de äldre artiklarna fortfarande var relevant. Jag ansåg då att informationen de äldre artiklarna erbjöd vägde tyngre än åldern på dem. Därav kom två lite äldre artiklar med i mitt arbete.
15
Urval
Hyresvärdar hade varit intressanta att intervjua. Men det fanns en tanke att de skulle ha begränsade erfarenheter om skyddspersoner. Jag skulle då behövt intervjua många fler hyresvärdar än vad jag hade tid med för att få en rimlig mängd material. Därför valde jag att intervjua personer som jobbat nära skyddspersoner i samband med bostadssökande, alltså skyddspersoners kontaktpersoner på främst skyddade boenden. Detta för att de i sitt yrke har befunnit sig i flertalet situationer där skyddspersoner har behövt söka bostad. De kan alltså tänkas ha breda erfarenheter av området.
Sökandet av informanter skedde i en Facebook-grupp för yrkesverksamma socionomer där informationsbrev lades ut (se bilaga 1) och genom ett snöbollsurval. Snöbollsurval innebär att man väljer en person som har de erfarenheter eller egenskaper man söker och ber dem hänvisa en vidare till andra informanter (Svensson & Ahrne, 2015). Snöbollsurvalet skedde genom två kontakter till mig förvärvade genom mitt arbete på skyddat boende. De refererade sedan mig vidare till personer med relevanta erfarenheter för arbetet som kontaktades via mejl. Snöbollsurvalet genererade fyra informanter totalt. En informant från snöbollsurvalet föll bort då det i början av intervjun stod klart att hen inte hade arbetat med rätt målgrupp. De andra tre informanterna arbetar eller har arbetat mångårigt med skyddspersoner på skyddade boenden i södra Sverige.
Valet att söka i Facebook-gruppen grundades i en önskan om att få större geografisk spridning på informanterna. Jag var medveten om att de informanterna jag skulle få genom mitt snöbollsurval skulle befinna sig i södra Sverige. Sökandet av informanter i Facebookgruppen genererade från början två informanter dock föll en informant bort då hen slutade svara efter att vi bokat tid. Den andra informanten arbetar på socialtjänsten i en kommun i Sverige där de arbetar i nära samarbete med personer de placerar i skyddat boende.
Allt som allt hade jag fyra informanter varav två kvinnor och två män. Efter att intervjuprocessen var avslutad och jag hade påbörjat analysen blev jag kontaktad av ytterligare en person som ville delta men jag fick då tacka nej.
Genomförande
Inbjudan till intervju skickades ut i Facebook gruppen och via författarens kontakter till personer med erfarenheter som matchade det som efterfrågades. De som var villiga att ställa upp på intervju kontaktade författaren och gemensamt bokades tid till intervju utifrån när informanterna hade möjlighet. Någon dag innan intervjun skulle ta plats fick informanterna ett mejl med information om min studie och samtyckesinformation (se bilaga 2) och länk till videosamtalet.
Inför intervjuerna skapade jag en intervjuguide (se bilaga 3) med tre övergripande teman: bakgrundsfrågor för att identifiera vilka typ av erfarenheter respondenten hade. Sedan frågor om bostadssökande och kontakt med privata hyresvärdar där frågorna blir mer djupgående kring hur bostadssökande tillsammans med skyddspersoner har sett ut. Avslutningsvis ställdes frågor kring de sociala konsekvenserna av uteblivet hyreskontrakt. Stor vikt lades vid att frågorna skulle vara lätta att förstå, bjuda in till uttömmande svar och inte för ledande. Alla intervjuer började med att informanterna fick frågan om de hade läst informationen
16
kring samtycket och om det var okej att inspelningen sattes igång. Intervjuguiden användes för att se till så att alla områden täcktes in.
Min upplevelse var att alla informanter var bekväma med zoom-intervjuerna och att de under rådande omständigheter utvecklat en vana att använda sig av samtal via videolänk. Alla informanter erbjöd ett gott flöde av information och vid alla intervjuer behövde inte alla frågor i intervjuguiden ställas direkt då de många gånger svarade uttömmande på de initialt ställda frågorna. Följdfrågor som inte stod med i intervjuguiden ställdes när det behövdes förtydligande eller fördjupning av svaren. Två av intervjuerna tog mellan tjugo till trettio minuter och två av intervjuerna tog cirka en timme var.
Efter varje intervju satte jag mig direkt och transkriberade intervjuerna för att inte förlora tankar och reflektioner jag haft under samtalets gång.
Databearbetning och analys
När intervjumaterialet hade samlats in transkriberades intervjuerna till text. Sedan gjordes en tematisering av innehållet. Vilket innebär att vid läsning av de transkriberade intervjuerna identifierades röda trådar i informanternas utsago som blev teman för materialet (Dalen, 2015). Mitt tillvägagångssätt vid tematiseringen var att jag läste varje intervju flera gånger om och markerade stycken som jag tyckte var särskilt intressanta. Jag läste sedan styckena igen och skrev i marginalen vad stycket handlade om, till exempel så kunde jag i marginalen skriva ”kön” eller ”strategi”. Detta gjorde jag med samtliga intervjuer och sedan jämförde jag vad jag hade för gemensamma teman i intervjuerna. Detta för att ta reda på vad som informanterna lyfte fram som extra viktigt och vad som kunde vara relevant för att kunna svara på mina frågeställningar. Efter att ha identifierat teman och röda trådar i intervjuerna kopplade jag dem till mina teorier och tidigare forskning, för att fördjupa mina teman. Ur min empiri fick jag fram sju teman som jag lyfter fram i mitt resultat.
Kritiska metodreflektioner
Efter första intervjuns transkribering insåg jag att jag missat något tillfälle då jag kunde bett informanten utveckla sina tankar mer. Min tanke är att detta beror på att mycket som hen delade med sig av var något jag själv upplevt i mitt eget arbete med skyddspersoner. Dock gav intervjun fortfarande god information. Inför de kommande intervjuerna var detta något jag höll i bakhuvudet vilket även ledde till mer utförliga svar.
Alla intervjuer skedde på distans genom videosamtal utifrån hänsyn till smittläget i samhället under rådande pandemi. Även om det finns en risk att intervjuer genom videosamtal kan bli mer formella (Svensson & Ahrne, 2015) var det det enda möjliga sättet att genomföra intervjuer utan att bryta på restriktioner från Folkhälsomyndigheten. En informant uttryckte ett mindre motstånd mot att bli inspelad med bild men valde efter erbjudan att stänga av kameran att delta med video ändå. Att föra intervju via länk och med inspelning av bild och ljud kan ha påverkat hur öppna informanterna valde att vara, detta är dock inte min upplevelse i något av fallen. Min upplevelse var att informanterna var bekväma och vana vid videosamtal och intervjuerna flöt på väl. En fördel med att ha videointervjuer som tillvägagångssätt är att jag på så vis kunde nå informanter som inte befann sig nära
17
mig. Jag hade alltså möjlighet att få en större geografisk spridning på mina informanter.
Större delar av texten i tidigare forskning berör enbart kvinnor och barn som lever skyddat. Jag kunde helt enkelt inte hitta information där män fanns representerade på samma sätt som kvinnor. Samma sak gäller var artiklarna är producerade, främst är de skrivna i Nordamerika vilket också ger ett entydigt perspektiv som inte erbjuder en geografisk och kulturell bredd i materialet. Det kan vara så att det finns geografiska och kulturella skillnader som inte finns representerade i min tidigare forskning på grund av att likartad forskning inte gått att hitta för en svensk kontext. I det här examensarbetet har enbart kontaktpersoner till skyddspersoner intervjuas. De blev under intervjuerna ombedda att berätta om skyddspersoners upplevelser men även om hyresvärdars uppfattningar och handlande. Det finns en risk att detta ger en förenklad bild av bostadsproblemen skyddspersoner står inför. Att ha intervjuat skyddspersoner och hyresvärdar också hade gett mer mångfacetterad bild.
Valet att intervjua kontaktpersoner till skyddspersoner om bland annat hyresvärdars uppfattningar om skyddspersoner leder till indirekta uppgifter om hyresvärdar. Det kan även finnas en risk att personerna jag intervjuat inte är helt objektiva i sina berättelser. Jag ser dock ingen anledning till att de skulle vilja ge falska uppgifter om skyddspersoners bostadssökande. Alla informanter erbjöd även en samstämmig bild av hyresvärdars beteenden både på ett positivt och negativt plan vilket pekar på att de varit sanningsenliga.
Etiska överväganden
Mitt främsta etiska övervägande var kring skyddspersonerna. Även om skyddspersoner hade varit intressanta att intervjua så kan skyddspersoner betraktas som en utsatt grupp. Det är därför inte etiskt försvarbart att intervjua personer som tillhör en utsatt grupp på den här studienivån. Jag valde även att inte söka upp skyddspersoner för att intervjua dem utifrån att jag inte kände mig helt övertygad om att jag kunde garantera deras säkerhet. Om jag hade annonserat ut i facebook-grupper och forum att jag sökte personer med skyddade personuppgifter och någon med skyddade personuppgifter skulle kommentera så skulle de innebära att alla i den facebook-gruppen eller det forumet skulle veta att just den här användaren lever under skydd. Även om min erfarenhet är att personer med skyddade personuppgifter blir experter på att inte röja sig själva ville jag inte vara en del av att utsätta dem för ökad risk.
Utöver det så har jag rent forskningsetiskt arbetat utefter Vetenskapsrådets forskningsetiska principer gällande informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). I min första kontakt med informanterna informerade jag om min studie (se bilaga 1), vilket går i linje med vetenskapliga rådets informationskrav. I informationsbrevet hänvisade jag även till min handledare om de hade frågor till honom. Inför varje intervju så mejlade jag ut en samtyckesblankett (se bilaga 2) som jag i början av varje inspelning frågade om de hade läst. Jag frågade sedan om de samtyckte innan vi satte igång med intervjun och påminde om att de fick lov att avsluta sitt deltagande i förtid om de ville. Detta i enlighet med samtyckeskravet. För att säkerhetsställa konfidentialitetskravet och nyttjandekravet informerade jag även informanterna
18
genom min samtyckesblankett att hur inspelningen skulle gå till väga och att jag är den enda som skulle titta på inspelningen. Jag förklarade hur inspelningen enbart var till för att jag skulle kunna transkribera samtalen för att kunna analysera innehållet. Ytterligare beskrev jag att det insamlade materialet enbart kommer användas till den här studien och att informanterna och deras berättelser kommer att anonymiseras.
Resultat och analys
Nedan kommer ett integrerat resultat och analysdel där sju huvudteman som framkom i tematiseringen av intervjumaterialet kommer att gås igenom. Jag börjar med att beskriva hur sekretessmarkeringen påverkar bostadssökande för skyddspersoner. För att sedan gå vidare och beskriva hur ekonomi, kön och skapandet av ”den andra” påverkar bostadssökande. Avslutningsvis tar jag upp strategier som kontaktpersonerna till skyddspersonerna har utvecklat i sitt arbete, situationer då hyresvärdar vill hjälpa och slutligen lyfter jag konsekvenser för skyddspersonerna som blir utan bostad.
Sekretessmarkeringens påverkan
Alla informanter berättade att i samband med bostadsökande får hyresvärdar reda på att skyddspersonerna har skyddade personuppgifter. Ofta i samband med att de ska begära ut kreditupplysningar då detta inte gått att göra på personer med skyddade personuppgifter utan det är något de får göra på egen hand och sen lämna in till hyresvärden. Skyddsstatusen kan även komma att avslöjas när ansökningar sker digitalt då de ska skriva in sin nuvarande boplats. Personer med skyddade personuppgifter anger många gånger då Skatteverkets förmedlingsadress för att inte avslöja var de befinner sig.
Tre informanter lyfte att sekretessmarkering skapar osäkerhet hos hyresvärdar. Informant 2 beskrev hur sekretessmarkeringen skapar frågetecken hos hyresvärdar och beskrev sekretessmarkeringen som en form av markör för problem. Informant 4 beskriver hur upptäckten av sekretessmarkeringen kan upplevas som skrämmande av hyresvärdar då det säger något om att personen kan vara förföljd. Den gemensamma bilden informanterna beskriver av hyresvärdar som blir osäkra kring att ha en hyresgäst med skyddade personuppgifter så som sekretessmarkering går i linje med vad Barata och Stewart (2010) såg i sin undersökning. I avsnittet tidigare forskning beskrivs det hur hyresvärdar i Barata och Stewarts undersökning var tio gånger mindre benägna att hyra ut till en kvinna som bodde på ett skyddat boende. Tjugotre procent av hyresvärdarna i undersökningen uppgav även att de inte var villiga att hyra ut till en våldsutsatt kvinna varav två av hyresvärdarna även hade det som policy. Detta skapar en dubbel utsatthet för dessa personer då de redan tvingats att fly sina hem och kommer ut i en ansträngd bostadsmarknad där de eventuellt ses som för riskfyllda hyresgäster.
Informant 4 berättar även att hen för tillfället har en manlig klient som inte vill söka bostad med en sekretessmarkering. Han har därför avböjt den skyddsformen då klienten är övertygad om att bostadssökande med en sekretessmarkering inte kommer vara möjligt för honom. Det finns dock också berättelser om när sekretessmarkeringen har upplevts verka till klienters fördel. Informant 4 berättar om en kvinnlig klient som hade sekretessmarkering och i kontakt med en potentiell
19
hyresvärd upplevdes sekretessmarkeringen ge tyngd till hennes berättelse om hennes akuta behov av att hitta en ny bostad så fort som möjligt. Här blir betydelsen av kön tydlig. Den manliga skyddspersonen är medveten om hur sekretessmarkeringen kommer att tolkas negativt för honom. Samtidigt som en sekretessmarkering för den kvinnliga skyddspersonen verkar till hennes fördel då det stärker hennes berättelse. Sekretessmarkeringen hjälper till att positionera kvinnan som ett offer som är i behov av hjälp vilket ger henne en fördel i bostadssökande som skyddsperson. Hennes sekretessmarkering stärker alltså hennes offerstatus. Informant 4 resonerade kring att även om en skyddsperson har alla möjliga goda förutsättningar så kan effekten av sekretessmarkeringen skilja sig åt. För vissa spelar sekretessmarkeringen ingen roll alls, för vissa väcker det hjälpande hos hyresvärdar och för vissa göra det så att personen inte får en lägenhet. En sekretessmarkering signalerar olika saker hos olika personer vilket även informant 1 och 3 beskrev i sina intervjuer. En sekretessmarkering eller skyddade personuppgifter kan alltså ha olika påverkan på utfallet om skyddspersonen får hyreskontrakt eller ej.
Ekonomiska förutsättningar och skulder
Alla informanter gav en samstämmig bild av att förmågan att betala hyran och skulder är avgörande när det kommer till om en hyresvärd vill hyra ut eller ej. Alla informanter beskrev även att majoriteten av klienter de träffar har skulder. Informant 2 och 4 beskrev hur ekonomiskt våld kan ha lett till stora skulder som skyddspersonerna många gånger inte är medvetna om själva. Informant 2 beskrev även att flera av hennes klienter inte hade fått hantera pengar eller ha insyn i familjens ekonomi och behövde stöd i att lära sig betala räkningar. Skulder och specifikt hyresskulder är något som gör att hyresvärdar inte vill hyra ut, alla informanter understryker dock att detta är en generell åsikt hos hyresvärdar som alltså inte har med skyddsstatusen att göra. Vikten av att ha förmåga att kunna uppvisa att man som hyresgäst är något som Gzinski och Gonzales-Pons (2019) såg i sin undersökning också då de såg att personer med stark ekonomisk ställning inte hade samma sorts svårigheter att få en hyreslägenhet som andra personer. Att personer som redan är ekonomiskt starka premieras av hyresvärdar är inget märkvärdigt då deras främsta intresse är ekonomiska. Det skapar dock en ökad utsatthet för de ekonomiskt svaga grupperna där de får en längre väg till ett tryggt boende.
Klassmarkörer
Nedan beskrivs hur två av informanterna i arbetet med klienter har som strategi att framställa klienterna som mer ordentliga i syfte av att göra dem till mer attraktiva hyresgäster. Klass och klassmarkörer är något som både informant 1 och 4 lyfter som något som spelar roll i mötet med hyresvärdar. Det yttre upplevs av informant 1 och 4 spela roll i mötet med hyresvärdar, båda beskriver hur tatuerade personer som kör motorcykel inte är eftersträvansvärda hyresgäster och hur ett vårdat yttre är något som uppmuntrats. Informant 1 beskriver även hur han med sina klienter har jobbat med dem för att tona ner vissa uttryck som signalerar att de kommer från utsatta områden. Det har då handlat om jargong och klädsel så som midjeväska över bröstet och specifika dunjackor främst. Han beskriver hur nervositet inför bostadsökande kan göra att jargongen blir mer framträdande som en form av försvarsmekanism som sedan kan komma att ligga dem i fatet i mötet med hyresvärdar. Informant 1 säger att detta är något som han har arbetat tillsammans
20
med både manliga och kvinnliga klienter. Informant 4 beskriver hur förmågan att göra ett gott intryck hos hyresvärdar har spelat stor roll. Hon beskriver två olika klienter som hade lyckats få ett hyreskontrakt och att de inför mötet hade klätt sig fint och att de pratat om att vara artig och tacka även om de inte fick lägenheten. Vidare berättar hon om en klient som hennes kollega haft där kollegan fick ha ett samtal med klienten innan besök hos en hyresvärd då klienten enligt informanten brukade ”se ovårdad ut”. Klienten i det fallet uppmuntrades då att försöka se lite mer ordentlig ut.
Sysselsättning
Alla informanter lyfte fram en enig bild kring vikten av sysselsättning som något som spelade stor roll ekonomiskt. Dock beskriver Informant 4 att sysselsättning även kunde ha en mer symbolisk innebörd. Informant 4 beskriver hur hon tillsammans med en klient hon haft i kontakt med hyresvärdar lyft fram klientens sportengagemang för att visa på att klienten var en aktiv person som deltog i det svenska samhället. Informant 1 beskriver även i sin intervju värdet i att ha en fot i det svenska samhället underlättar i sökandet av bostad. Han berättar att om en skyddsperson kan visa på att hen är på väg ut mot någon form av sysselsättning som jobb eller studier så är det positivt detta trots om personer för nuvarande har ekonomiskt bistånd som enda inkomst.
Kön
Enbart informant 1 hade stött på en transperson i sitt arbete men dock inte jobbat direkt med personen.
Informanterna gav allihop en samstämmig bild kring en uppfattning av att kvinnor har lättare att hitta en bostad än män. Vid frågan hur den mest önskvärda hyresgästen med skyddade personuppgifter är beskriver informant 1 den fiktiva hyresgästen som en kvinna med barn som har eller är på väg ut i någon form av sysselsättning som har en utsatthet av våld i nära relation eller hedersrelaterat våld då detta enligt honom är en person som gemene man har lätt att känna för. Svårast säger han att det är för en man med långtgående missbruksproblematik eller med en kriminell bakgrund. Informant 2 säger kort att hon tippar på att hyresvärdar är mer villiga att hjälpa våldsutsatta kvinnor. Hon nyanserar även bilden av hyresvärdens vilja att hjälpa kvinnor med barn då hon berättar att kvinnor med många barn är svårplacerade. Dels för att hyresvärdar ofta har begränsningar på hur många personer som får bo i en lägenhet och att de låter för mycket vilket kommer leda till klagomål från grannar. Informant 3 säger att skyddspersoner som är ensamstående kvinnor har lättare att hitta boende än ensamstående män i samma situation. Detta med motiveringen att ”kvinnor ställer till med mindre problem”. Han beskriver sedan hur han tror att det är lättare för fastighetsägare att identifiera sig med en utsatt kvinna där problemen inte verkar lika självförvållade. Både uttalandet kring att kvinnor ställer till med mindre problem och att en kvinnas problem inte upplevs lika självförvållade går att koppla till Skillmark och Kullbergs (2017) text om män som offer. Där män inte passar in i den samhälleliga bilden av hur ett offer bör eller ska vara. Vilket i sin tur påverkar vilken typ av hjälp de får. De beskriver i sin text hur män som uppvisar tecken på stress från till exempel trauma upplevs mer negativt än kvinnor. Detta skulle kunna vara sant även för hur traumatiserade män tolkas i mötet med hyresvärdar.
21
Informant 4 beskriver hur hon tycker att bostadssökande har gått bra för kvinnor med sekretessmarkering speciellt om de har anställning. Hon berättar även om en manlig klient hon har haft som själv har reflekterat över svårigheterna med bostadssökande med sekretessmarkering som man, han hade tankar kring att det var svårare för honom som man då det signalerar något extra. Informant 4 som har mångårig erfarenhet inom arbetet med skyddat boende beskriver hur hon upplever det som att sekretessmarkering har blivit mer välkänt bland hyresvärdar och att det har blivit mer accepterande bemötande gentemot kvinnor med sekretessmarkering. Hon delar även bilden av att den mest önskvärda hyresgästen är en kvinna med barn, hon beskriver personen som en lugn kvinna med två barn. Informant 4 beskriver även hur hennes uppfattning är att om en kvinna har en sekretessmarkering då finns där tankar kring att hon är utsatt för hot och våld av sin man. Män som har en sekretessmarkering ses då som att han är utsatt för hot och våld av kriminella farliga män.
Samtliga informanter beskriver en verklighet där de upplever att kvinnor med skyddade personuppgifter har lättare att få en bostad än män med skyddade personuppgifter. Ur ett intersektionellt perspektiv går detta att koppla till föreställningar kring vad som anses manligt och vad som anses vara kvinnligt. En kvinna som utsätts för hot och våld anses vara i en situation som inte är lika självförvållad som om det vore en man. Det finns konstruerade samhälleliga bilder av män som starka och våldsamma vilket resulterar i att de inte får samma hjälp av samhället och i detta fall hyresvärdar. De tillskrivs inte samma typ av offerstatus som kvinnor. Den konstruerade bilden av kvinnor och bilden av ett offer går dock ihop väldigt väl. Speciellt om små barn är inkopplade i bilden då små barn per automatik anses vara oskyldiga. Värt att nämna här dock är att barn upplevs verka främjande i bostadssökande om de inte är för många barn i en familj. Är där många barn i en familj upplevs det mer som ett problem.
Ytterligare en möjlig parallell att dra kring kön är männens möjligheter att själva hävda offerstatus. Enligt Skillamark och Kullberg (2017) har män svårigheter att se sig själva som offer även om så vore fallet. De samhälleliga bilder vi har av offer är kvinnligt könade. Om män inte kan känna igen sig själva i de normativa offerbilderna vi har i vårt samhälle och i förlängningen då inte ha möjlighet att hävda offerstatus så kan de enligt Christies (2001) teori om det ideala offret aldrig bli helt ideala offer.
Hur skyddspersonen blir Den andra
Samtliga informanter lyfte hur invandrade personer har en högre tröskel till bostad jämfört med vad de beskrev som svenskar. Det är min tolkning att när de använder begreppet invandrare så menar de personer som tolkas som en minoritetsgrupp i samhället. Här vill jag understryka att det är min uppfattning att när de refererar till invandrare så syftar de på personer som rasifieras och när de säger svenskar så tolkar jag det som att de menar personer som inte rasifieras. Detta är inte något som informanterna explicit har sagt, dock ger informant 4 ett sken av detta när hon lyfter fram personer från balkan och mellanöstern när hon beskriver män som kan ha extra svårt att få ett hyreskontrakt.
Alla informanter har hjälpt skyddspersoner med svenska språket vid ansökan om hyresbostad. Informant 1,2 och 3 beskriver hur en bristande förankring i det svenska samhället gör det svårt. Informant 1 beskriver hur invandrade kvinnor som levt
22
isolerat från det svenska samhället har svårare att leva upp till placerande myndighets visioner om hur snabbt bostadsökande ska gå. Han beskriver hur det svenska språket och deltagande i det svenska samhället verkar som en nyckel in till många möjligheter som de blir utan. Språkbrist är något som informant 2 även tar upp, hon berättar hur hon generellt är den som sköter kontakter med hyresvärdar på grund av språkförbristning och bristande förmåga kring teknik. Hon berättar även att hyresvärdar flera gånger har frågat om skyddspersonen kan prata svenska. Hon understryker dock att detta har upplevts från hennes sida vara av oro för att inte kunna kommunicera och inte av diskriminerande skäl. Informant 2 beskriver även hur hon har mött hyresvärdar som frågat om skyddspersonernas härkomst och upplevt att de inte velat hyra ut en lägenhet till skyddspersoner från ett visst land i ett område som har många hyresgäster från det landet eller området. Hennes tolkning av detta är att hyresvärdarna är oroliga för att detta kan leda till att personens skydd röjs i så fall.
Informant 4 beskriver hur hon har en klient med invandrarbakgrund och har ett förstahandskontrakt i sin hemkommun som han inte kan återvända till på grund av hotbilden. Han har lagt upp lägenheten för byte och har under flera månaders tid inte fått något napp. Hans egen förklaring till detta är att han blir diskriminerad på grund av hans namn som inte är svenskklingande. Hon beskriver även en annan klient hon hade med ett namn från mellanöstern som sökte bostad via blocket och som hade anställning. Hon beskriver det som att han blev avvisad som sökande väldigt snabbt. Informant 4 reflekterar över att hon tror att män med namn från balkanländer eller som har ett arabiskt eller persiskt namn har det svårare än en kvinna i samma situation. Här blir Mattsons (2015) begrepp den andra relevant. När Mattson använder begreppet den andra så gör hon det för att beskriva hur en person som upplevs tillhöra en viss grupp anses vara avvikande och hamnar i utanförskap. Dessa manliga klienter med invandrarbakgrund blir avvikande som offer för att de är män då manliga offer inte går ihop med varken vår samhälleliga bild av hur ett offer ska vara eller hur en man ska vara. De blir också avvikande eftersom de tillhör en invandrad minoritetsgrupp i det svenska samhället. De blir även avvikande som skyddspersoner då informanterna innan har beskrivit hur en sekretessmarkering på en man signalerar något annat än vad det gör för kvinnor. Dessa män blir alltså den andra vilket leder till att de kan komma att missgynnas av hyresvärdar.
Informant 4 säger dock att hon tror att de absolut kan få lägenhet speciellt om de har en anställning men att det då beror på vilket område man söker i. Informant 4 menar att det skulle vara lättare att få ett boende i områden som är mer invandrartäta. Detta är dock något som informant 4 har sett att flera klienter med invandrarbakgrund inte är intresserade av. Hon berättar hur speciellt kvinnliga skyddspersoner gärna vill bo i områden där majoritetsbefolkningen bor eller i alla fall där det finns en mix av folk. Detta för att kvinnorna är oroliga för att hamna i samma kontrollerande miljöer igen med sina landsmän:
”För de vill vara för sig själva och jag får känslan av att när det kommer från en arabisk kultur så lägger de sig i ’varför har inte du slöja?’ eller ’varför har du såna kläder på dig?’. De tycker det är jobbigt för de har valt att ta det steget och då vill de inte börja om på ny kula med att andra ska kontrollera dem. Så då är de hellre för sig själva, du sköter ditt och jag sköter mitt. De vill börja om.”
23
Ovanstående uttalande från informanter om klass, kön och etnicitet visar på hur utsattheten skyddspersoner drabbas av är ojämlik och har många lager. I informanternas beskrivningar står männen underordnade kvinnorna i vem som lättast får tillgång till lägenheter som skyddspersoner. Utifrån att kvinnornas utsatthet anses vara mer legitim. Männen anses bära större ansvar för sin utsatthet och hotet mot dem tolkas vara mer våldsamt. Dock upplever vissa informanter att män med invandrarbakgrund missgynnas ytterligare. En person med förmåga att betala hyran står alltid högt men om den personen är en man med ett arabiskt namn så kan faktumet att han har ett arbete och förmåga att betala spela mindre roll. Mattson lyfter boendesegregation som en strukturell ojämlikhet som ofördelaktigt drabbar personer med invandrarbakgrund. Något som går att se i informanternas berättelser. Strukturerna kvarstår även när personen är ett offer för hot och våld och tvingas fly.
Strategier från kontaktpersonerna
Tre av informanterna jobbar eller har jobbat på skyddat boende. De hade alla inom sin verksamhet skapat kontaktnät med privata hyresvärdar för att kunna erbjuda förstahandskontrakt till skyddspersonerna de arbetar med. Informant 1 berättar om hur de på hans skyddade boenden har löst det på så vis att det skyddade boendet står på hyreskontraktet de första tre till sex månaderna för att skyddspersonen sedan ska kunna ta över kontraktet. Informant 4 beskriver hur chefen för verksamheten hon arbetar för har kontakter med privata hyresvärdar som förmedlar förstahandskontrakt till skyddspersonerna via dem. Informant 2 beskriver i sin tur hur hon har listor på kommuner och hyresvärdar där hon upplevt att hjälpen har varit bra, detta för att underlätta framtida bostadssök med skyddspersoner.
Informant 1,3 och 4 berättar alla hur de har fått paketera eller nyansera de skyddade personuppgifterna för hyresvärdar för att göra skyddspersonerna till mer attraktiva som hyresgäster. Informant 1 berättar om hur han ”ofta får vara lite säljande i
första kontakten” med hyresvärdarna och beskriva det som skyddspersonerna varit
utsatta för mer som våldsutsatthet eller våld i nära relation än att det skulle vara en ung man som har lämnat ett gäng eller är hotad av ett gäng. Informant 3 beskrev hur de försökte paketera situationen skyddspersonen befann sig i på ett sätt som inte bjöd in till fler frågor speciellt när det gällde avhoppare. Informant 4 beskriver en situation där en hyresvärd började ställa frågor kring en kvinnlig klients sekretessmarkering. Hon beskriver hur hon då gick in och dämpade lite genom att beskriva hur hotaktören inte visste var skyddspersonen befann sig och att hotaktören inte skulle dyka upp i trappuppgången. Hon beskriver även hur hon ibland framställer det som att sekretessmarkeringen hänger kvar. Informanterna har gemensamt att de försöker dämpa den upplevda risken av att ha en hyresgäst med skyddade personuppgifter genom att framställa eller positionera skyddspersonerna på ett visst sätt. Informant 1 beskriver även hur han försöker lyfta fram en bild av skyddspersonen som en våldsutsatt person. Att positionera skyddspersonen som våldsutsatt i stället för en avhoppare skulle kunna ses som ett försök att så långt det går närma bilden av skyddspersonen till ett idealt offer som man vill hjälpa. Informant 2 berättar att hon och hennes kollegor brukar agera bollplank till skyddspersoner som vill söka bostad på egen hand. Där hon till exempel har hjälpt till att förklara förekomst i brottsregistret på ett sätt som gör att klienten fortfarande framstår som en god potentiell hyresgäst. Hon berättar även att hon har gått in och
