Malmö högskola
Lärarutbildningen
VAL-projektet
Examensarbete
15 högskolepoäng
Ledarskap i skolan och
Monroe-metoden
Leadership in school and the Monroe-method
Katarina Månsson
Lärarutbildning 90hp 2010-09-03
Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Kajsa Hallstedt
3
Sammanfattning
Syftet är att undersöka lärares och rektorers inställning till ledarskap i relation till den så kallade Monroe-metoden.
Lorraine Monroe är en afroamerikansk kvinna som arbetat som lärare, rektor och skolchef men är nu även doktor i pedagogik. Hennes arbete har med stor framgång lett till att skolor blivit mer framgångsrika i New York, USA. I Sverige används metoden bland annat av Hjällboskolan i Göteborg.
Undersökningen är gjord med en enkät där de lärare och rektorer jag kommer i kontakt med i mitt arbete har svarat med egna ord på frågor om ledarskap och om Monroe-metoden är en möjlig metod i arbetet. En svarade: ”Jag tror att denna metod är möjlig för alla skolor och stadier. För att den har en struktur och barn och ungdomar trivs med att veta vad som
förväntas av dem och vilka regler de ska följa.” Om fördelarna menar en: ”Det kan främja en bra arbetsro där eleverna lättare kan arbeta och lära. En bra lärmiljö. ”Gemensamma regler är viktigt.” Om nackdelarna: ”Vissa föräldrar kan nog tycka att det är för hårda krav att ställa på ”curlade” barn.” ”Det får på ngt vis bli en omorganisation av skolan. Alla elever vet vad som förväntas av dem. Samtidigt kan jag känna att det kanske är det som behövs…”
Resultaten som vi ser visar att starkt ledarskap i skolan främjar elevers lärande. Dessa gäller såväl på Hjällboskolan i Göteborg som på Frederick Douglass Academy i Harlem, New York, USA.
5
Innehållsförteckning
Inledning ...6
Syfte och frågeställning...7
Bakgrund...8
Tydligt ledarskap...8
Hur ser det pedagogiska och sociala klimatet ut i framgångsrika skolor? (PESOK)...10
Hemmets Läroplan ...11
Lorraine Monroe ...13
Monroedoktrinen ...14
Vad säger den svenska skollagen och läroplanen?...16
Hjällboskolan – en Monroe-skola i Sverige ...17
Citat från Hjällboskolan ...18
Sammanfattning litteraturgenomgång ………18
Metod och genomförande ...20
Intervjuns upplägg...21
Resultat och Analys ...22
Slutsats och diskussion...26
Grosin + Monroe =? ...29
Monroe i Sverige- mål...29
Slutord ...30
Referenser ...31
6
Inledning
Hur ser lärare och pedagoger på sitt ledarskap? Hur fungerar Monroe-metoden?
Utifrån de frågorna vill jag ta reda på hur de reflekterar över sitt ledarskap och om Monroe-metoden skulle kunna vara en väg att gå på min arbetsplats.
Jag tycker att många pedagogiska ledare spretar i sitt ledarskap och många har förminskat sig i sitt ledarskap genom att de blivit administratörer istället för pedagogiska ledare. Att utvärdera sig själv i sin roll som ledare är väldigt nyttigt och ibland smärtsamt men nödvändigt för att komma vidare!
Lärare och rektorer måste kunna hantera ledarskapet som följer med jobbet. Det ska
förvaltas och utvecklas på rätt sätt. Under min utbildning i början av 90-talet fanns det inget i utbildningen som specifikt handlade om ledarskap (- men vi tränade på det under praktiken givetvis). Ändå är detta en väldigt central del för lärare. Jag hade gärna haft mer kunskap och träning i detta under min utbildning för det är något jag verkligen vill kunna mer om, inte bara när jag började jobba som lärare utan även nu efter 14 år i tjänsten.
Att vi ska reflektera över vår egen ledarroll och vilja utvecklas i rätt riktning är väldigt viktigt men kanske något som vi också måste bli bättre på. Ibland tror jag också att vi inte tar oss den tiden för vi har ju så mycket annat på vår agenda. Jag började jobba som lärare vt-96. Under dessa år har jag upplevt en stor förändring vad gäller just det administrativa arbetet. T ex bör vi dokumentera allt så att vi har ”ryggen fri” – vilket är bra- men det tar mer tid givetvis. Personligen när jag tittar på mitt eget arbete ser jag att det jag gör är det som förväntas av mig: planerar lektioner, har lektioner, rättar, skriver omdömen ... osv. Men när utövar jag reflektion över min egen ledarroll? -Faktiskt ganska ofta men borde göra det mer. Det står ju inte på schemat eller i kalendern. Även om jag vill så har jag inte tillräckligt med ork. Detta är en problematik som jag tror många fler med mig också upplever.
Hur ska vi komma åt detta och bli bättre på det? Vi måste kanske ”förväntas göra det uppifrån”. Även om vi alla reflekterar på olika sätt är det ett av våra viktigaste instrument
7
för att bli bättre på det vi gör- vad det än gäller. Vi som pedagoger och rektorer måste stanna upp och reflektera inte minst för att utvecklas åt rätt håll utan också för att må bra. Det betyder inte att vi tappar fart – tvärtom vi laddar om!
Fler tankar från mina kolleger, kring detta, kommer i min undersökning.
Jag hade förmånen att få gå på en föreläsning om Lorraine Monroe som är en stark pedagogisk ledare. Hon är en afroamerikansk kvinna som verkligen fått skolor att bli effektiva, framgångsrika skolor i New York, USA. Att hon jobbat med skolor som haft en enorm problematik både vad gäller att få eleverna att bli godkända i ämnena och att få det sociala samspelet att fungera gör det inte mindre spännande. Jag vill veta mer!
Jag vill lära mig om detta så att jag kan blir en starkare och tydligare pedagogisk ledare. Har för närvarande jobbat som lärare i 14,5 år och detta ämne känns för mig väldigt spännande, inspirerande och lärorikt!
Syfte och frågeställning
Syftet är att undersöka rektorers och lärares inställning till ledarskap och presentera och diskutera en metod som kan vara möjlig att använda där jag jobbar.
Hur ser lärare och rektor på pedagogiskt ledarskap? Hur ser lärare och rektor på Monroe-metoden?
8
Bakgrund
”Framgångsrika skolor” är ett begrepp som är i ropet nu och vad betyder det? Vad är det som gör att en skola är framgångsrik? Här kommer tre citat som beskriver detta:
Lezotte menar ”A school in which all students can attain mastery of the essential school skills” (1991, s2)
Det som karakteriserar en väl fungerande och framgångsrik skola är att verksamheten har höga förväntningar på eleverna med utgångspunkt från att alla är läraktiga samt att skolans och
undervisningens kvalitet – inte elevernas bakgrund – är avgörande för deras resultat. (Bengtsson, 2010)
Mortimore menar att en framgångsrik skola är ”En skola där eleverna utvecklas mer än vad man kan förvänta med hänsyn till deras bakgrund”(1988, s9).
I Sverige har Lennart Grosin forskat om just detta. Resultaten visar tydligt att vi ska leda tydligare i skolan för att på detta sätt bli effektivare när t ex rektor tar sitt pedagogiska ledarskap på allvar och därmed blir mer framgångsrik i skolan.
Tydligt ledarskap
Skolledarskapets förbund hade seminarium 2008 i Almedalen med föreläsare som Helena Hallerström, fil dr i rättssociolog vid Lunds universitet och Lennart Grosin, docent i pedagogik vid Stockholms Universitet, tillsammans med ordförande för Sveriges Skolledarförbund Lars Flodin. De skulle redogöra för hinder och möjligheter i skolledarskapet. Seminariet hette "Sådan rektor, sådan skola”.
Helena Hallerström har forskat på hur rektorer förhåller sig till sitt utvecklingsinriktade ledaruppdrag. Hennes avhandling heter Rektorers normer i ledarskapet för skolutveckling och kom 2006. Hon menar att skolsystemet inte efterfrågar rektor som ledare för det pedagogiska arbetet och rektorskapet blir därför ineffektivt. ”En svensk rektor leder sin skola mycket diskret men styr egentligen inte den pedagogiska utvecklingen på skolan utan
9
följer i stället lärarna i stor utsträckning”… ”Rektorerna själva säger när jag är ute och pratar att, visst är det så, att vi strävar efter att leda utan att styra.” (2008)
Lennart Grosin har utvecklat en modell (kallad PESOK - pedagogiskt och socialt klimat), som innehåller ett antal egenskaper och handlingsmönster som utmärker effektiva skolor. Han visar i sin forskning hur effektivt det kan bli om rektor ändå erövrar det pedagogiska ledarskapet. Att rektor gör skillnad - om han/hon erövrar den inre pedagogiska
styrningsfunktionen på skolan (Grosin, 2003).
Den ena forskarens resultat tar på det sättet vid där den andras slutar.
Ansvaret för att förverkliga de nationella målen riktar sig framför allt till rektor men det saknas normer som gör att rektor blir efterfrågad för den uppgiften. Det skulle behöva skapas sådana normer, menar Helena Hallerström. Hon har i sin forskning kommit fram till att rektor oftast är alltför präglad - och begränsad - av lärarkulturens normer om att rektorerna inte ska styra den pedagogiska utvecklingen i skolan. Rektor har ju oftast själv varit lärare och har inte frigjort sig från de normerna. När det inte heller uppifrån finns någon riktigt medveten efterfrågan på rektors styrning så förblir rektors ledarskap otydligt - även för henne/honom själv.
Strategin idag är ofta att rektor försöker påverka lärarna men låter lärarna komma med förslagen. Ledarskapet lever på det sättet inte upp till sitt ansvar.
Att axla en tydligare ledarroll handlar inte om att gå in och peta i detaljer, säger Helena Hallerström, utan mot att leda verksamheten i stort mot de mål som gäller.
(Linnerborg & Lööv, 2008, )
Det finns både svensk och utländsk forskning om framgångsrika skolor och ledarskap. Vissa pekar på att det är den sociala bakgrunden som är avgörande för elevers studieresultat andra pekar på att den inte alls ska ha någon avgörande roll. T ex i The Equal Educational
Opportunity Survey, (Coleman,1996) och i Inequality: A reassessment of the effects of family and schooling in America, (Jencks, Smith & Ackland, 1972) vars undersökningar bygger på denna syn. Där framkom att det var den sociala bakgrunden – inte skolan- som var den viktigaste faktorn för elevernas resultat. Där gjorde man åtgärder för att kompensera för de sociala skillnader som fanns bland eleverna. Med social bakgrund menas här etnisk tillhörighet, samhällsklass och inlärningsförmåga. Man menade här också att det var inte själva skolan man studerade i som avgjorde- även om den var viktig- utan att det var deras bakgrund som avgjorde helt. Vilken av dessa faktorer som var av största vikt var man inte överens om.
Ron Edmonds , USA, en annan som forskat i ämnet skrev en rapport Programs of School Improvement (Ron Edmonds, 1982). Där framkom tydligt att alla barn kan lära. Det är skolan som har kontrollen men också att familjeförhållanden och social bakgrund är viktiga.
10
We can, whenever and wherever we choose, successfully teach all children whose schooling is of interest to us. We already know more than we need to do that. Whether or not we do it must finally depend on how we feel about the fact that we haven’t so far.
(Ron Edmonds, 1979, s23)
Brookover och Lezotte, från USA har kommit fram till samma slutsats.
Rutter, i Storbritannien, har gjort nästan identiska studieresultat som i USA. Där menar han att etnisk, social bakgrund endast har en begränsad inverkan.
”Schools make a difference” (Rutter 1979, s271).
Det finns skillnader mellan skolor med avseende på elevers prestationer, sociala anpassning och attityder som inte kan förklaras av elevernas sociala bakgrund, tidigare kunskaper eller
skickligheten hos de lärare de haft. Den enskilda skolan spelar en avsevärd roll för
prestationsnivån för samtliga elever även sedan man tagit hänsyn till effekter av social bakgrund och tidigare kunskaper. …
Beträffande undervisningsmetoder har man kunnat konstatera stor flexibilitet samt en koncentration till ett begränsat antal teman under lektionerna, betoning av ämneskunskaper, interaktion mellan läraren och hela klassen, kombinerat med individualisering där hänsyn tas till elevers kunskapsnivå.
(Grosin 2003, s4)
Hur ser det pedagogiska och sociala klimatet ut i
framgångsrika skolor? (PESOK)
Vad är det man eftersöker när man vill skapa en framgångsrik skola? Grosin har
sammanställt olika punkter för att vi ska veta vad som krävs för att en skola ska vara eller bli framgångsrik. Fokus ligger här:
Ett tydligt och demokratiskt men kraftfullt ledarskap från rektors sida som framför allt inriktas på skolans kunskapsmål.
Pedagogiskt/didaktiskt ledarskap, utvärdering
Samarbete mellan lärare om mål och innehåll i undervisning och fostran;
Höga förväntningar på eleverna med utgångspunkt från att alla är läraktiga samt att skolans och undervisningens kvalitet, inte elevernas bakgrund, är avgörande för deras resultat
Koncentration till ett begränsat antal teman under lektionerna flexibilitet med avseende på undervisningsmetoder.
11
Interaktiv klassrumsundervisning och individualisering där hänsyn tas till elevers ursprung och kunskaper.
Intellektuellt stimulerande undervisning.
Tydliga normer beträffande rättigheter och skyldigheter i det sociala umgänget i skolan;
Ordning och reda samt bestämda men måttfulla sanktioner mot dåligt uppförande;
Uppmuntran och belöning för bra arbete;
Positiva relationer mellan lärare och elever som bygger på respekt och ömsesidigt förtroende;
Lärare som förebilder och auktoriteter;
Föräldramedverkan (Grosin, 991102)
Hemmets Läroplan
Det finns en läroplan som är till för hemmet och utformad av Lennart Grosin, vid
Stockholms Universitet. Han menar att det är viktigt att föräldrarna ska visa intresse och rätt inställning till skolarbete för att barnen ska kunna ta till sig kunskap i skolan - inte att föräldrarna själva kan lära ut kunskap. De socio-ekonomiska faktorer och etnisk tillhörighet behöver inte vara utslagsgivande. Petra Holm, för Aftonbladet, intervjuade Grosin om bl a föräldrarnas roll:
Det är inte så märkvärdigt vad man kan eller inte kan, huvudsaken är att man utvecklar ett föräldraansvar och vågar närma sig skolan, säger Lennart Grosin som tycker att den svenska skolpolitiken under den senaste tiden har skrämt bort föräldrarna genom att mer och mer ta över fostran av barnen.
- Det är faktiskt inte skolan, utan föräldrarna, som ska fostra barnen. På det här viset ger man föräldrarna dåligt självförtroende och talar om för dem att de inte duger, när det i själva verket är tvärtom.
12
Nedan är utdrag från den broschyr Grosin hänvisar till som visar vad hemmet kan bidraga med:
1. Prata med ditt barn om skolan
Fråga vad de gjort, vad de läst och pratat om på lektionerna.
Om du visar intresse så blir skolan viktig också i barnets ögon eftersom du är den viktigaste personen i världen för barnet. Prata inte illa om skolan så att barnet hör, då finns det risk att barnet blir mer negativt inställt till skolan och sämre på skolarbetet.
2. Hjälp till att organisera skolarbetet
Ta reda på om de har läxor eller prov. Hjälp honom/henne att planera sin tid så att det finns gott om tid att göra läxor och förbereda prov. Barn har ofta svårt att planera sin tid och kan lätt glömma bort att de har hockeyträning på torsdag och prov på fredag.
3. Hjälp till med läxorna
Förhör barnet på läxorna, och om du är osäker på innehållet så be barnet förklara vad de gjort och vad de ska kunna. Du behöver inte kunna allt som du förhör barnet på! Be i stället barnet att berätta hur han/hon löst till exempel mattetalet - på så sätt kommer han/ hon på sina egna fel. De flesta läxor kan man dessutom läsa sig till i läroböckerna. Men glöm inte att låta barnet jobba själv också!
Du måste visa att du tror att barnet kan för att ge honom/henne mer självförtroende. 4. Berätta om dina egna erfarenheter och kunskaper
Berätta om hur det var när du gick i skolan eller om sånt du varit med om och kan. Förmedla också dina egna erfarenheter och kunskaper kring annat som rör skolarbetet också - det vidgar barnets vyer.
5. Läs, skriv, räkna och prata med barnet
Läsning är den viktigaste kunskapen, låt barnen läsa för dig och läs för dem. Låt dem vara med när du räknar något och låt dem räkna saker i hemmet.
6. Intressera dig för barnets fritidsintressen
Forskning visar att föräldrar till barn som det går bra för i skolan också är mer intresserade av barnens fritid och av deras framtid. Barn vill att man ska bry sig om dem och deras
fritidsintressen, som naturligtvis mycket roligare om du som förälder också visar dig intresserad. 7. Gör saker tillsammans på fritiden
Barn behöver vara för sig själva - men också göra saker tillsammans med sina föräldrar. Gör gärna överenskommelser när det ska ske, framförallt med tonåringar. Tala om vad du tycker är bra. Barn behöver veta att det finns mer än bara ungdomskulturen och att det finns andra värderingar.
8. Visa intresse för barnets framtid
Visa att du bryr dig om hur det går för barnet. Prata om det med barnet och skolans studie- eller yrkesvägledare.
9. Håll kontakt med skolan
Tala gärna med klassföreståndaren om hur det går för ditt barn. Ta reda på vad barnet måste kunna och om det är något de behöver jobba extra mycket med. Finns det saker du oroar dig över kan du alltid prata med skolans kurator, sköterska, eller skolledning.
13
Lorraine Monroe
Om vi vet lite om Monroes bakgrund och uppväxt blir hennes arbete än mer intressant. Bland det första man hittar att läsa om Lorraine Monroe på nätet är att ”hon själv växte upp i Harlem. Hon kommer från ett splittrat hem med en våldsbenägen far och en hårt arbetande mor” (Lars Häggström, Skoldebatt,
www.member.fortunecity.com/valfrihet/nytt/monroe.htm). Hur hon och hennes syster avskydde sin pappa för dennes handlingar gentemot sin hustru – deras mamma. Men hon såg också upp till honom för hans respektingivande sätt och mod att våga ta chanser. Detta har sedan hjälpt henne i hennes karriär.
Det mesta i hennes bok Våga leda i skolan handlar om hennes arbete och passion - hennes engagemang som lärare, rektor eller skolledare. Flera gånger får man läsa om hur viktigt det är att vara engagerad i eleverna, att visa att man tycker om dem samtidigt som man tydligt ska visa var gränsen går.
Monroe jobbade hårt under sin egen skolgång vilket resulterade i att hon lyckades väl med sina studier. Hon visste tidigt att hon ville jobba i skolan men också när hon började jobba att den var tvungen att förändras för att bli en framgångsrik skola.
Hon fick ta över en kommunal skola ”I.S.10”som numera heter Frederick Douglass
Academy. Detta var en skola som var belägen i Harlem i den fattigaste delen i New York. Kriminalitet och våld var vanliga inslag i vardagen. Eleverna var latin – och afroamerikaner ofta med tragisk bakgrund. Eftersom skolk var ett pågående problem på den tidigare skolan och på grund av att den var så fördärvad av vandalisering var den tvungen att stängas.
Redan från start gjorde hon avgörande saker – inte bara byta namnet på skolan - utan saker som gjorde att hon kunde vara med att se trenden för denna skola brytas. De jobbade hårt
14
och redan efter ett år lyckades de med att bli den mest framgångsrika skola i New York. Innan hade bara 10 % av eleverna lyckats komma vidare till college för vidare studier.
”It’s not about the system it’s about the children!” (Monroe 1997, s6) Monroe menar att det undervisning egentligen handlar om är att lära eleverna att läsa, skriva, räkna, tänka,
uppskatta kultur, tala väl och uppträda på ett socialt acceptabelt sätt. Lyckas man med det då har de goda möjligheter att fungera väl och lyckas i samhället.
Monroe menar i en artikel att:
”Alla barn kan lyckas. Med goda pedagogiska vägvisare som är energiska, krävande och stödjande och som visar var skåpet ska stå kan man göra underverk.” …” det är skolans uppgift att bygga drömmar hos barnen, skolan ska ge barnen känslan av att världen är till för dem och inte bara för andra … Barnen väntar sig att lärarna ska ställa krav annars presterar de inte, så enkelt är det.” (Offerman, 1-2006)
Monroedoktrinen
(Namnet Monroedoktrinen kommer ursprungligen från en utrikespolitisk doktrin som utfärdades år 1823, av USA:s president James Monroe som författades under ledning av utrikesminister John Quincy Adams.)
Hon har en skolmodell med praktiska idéer om hur man ska driva en framgångsrik skola som hon kallar Monroedoktrinen. Det krävs:
Duktiga och engagerade lärare En tydlig och synlig rektor Ordning och ömsesidig respekt Rutiner och strukturer
Extra undervisning för de som behöver för att klara målen inför Nationella prov Fritidsaktiviteter
Firande så fort det finns anledning
Hennes ledarskapstänkande säger att:
Den verklige ledaren ska tjäna folket.
Den ledare som förlorar direkt kontakt med verksamheten förlorar perspektivet. Sätt alltid människor före pappersarbete.
15
En väl fungerande skola tar utgångspunkt i följande fyra delar:
Skolan ska vara en plats där undervisning och lärande uppskattas och tas på allvar. I skolan ska ordning och förutsägbarhet råda.
I skolan ska eleverna, speciellt pojkarna, lära sig att det är ok att vara duktig.
Skolan ska ge lärarna stor frihet att välja texter, material och metod – så länge dessa metoder fungerar.
Monroe har också tolv icke - förhandlingsbara regler som utgår ifrån tre principer:
1. Respektera dig själv. 2. Respektera andra.
3. Vårda egna och andras ägodelar.
”Kristus, Buddha eller Mose skulle aldrig ha kunnat undervisa om sina läror eller leda människor om det hade rått kaos omkring dem.” (Monroe 1997, s 164). För att skapa ordning och reda införde Monroe dessa tolv regler i skolan:
1. Kom i tid. Kvarsittning vid sen ankomst. 2. Lämna alla ytterkläder i klassrummets garderob.
3. Gå snabbt från klassrum till klassrum. Gå tyst in i rummet, sätt dig och börja arbeta genast. 4. Var beredd att arbeta varje dag. Ta med anteckningsbok, pennor, linjal, gradskiva och övrig utrustning som krävs för inlärningen.
5. Gör hemläxa varje kväll. Den som inte gör sin läxa får kvarsittning i skolan med läxhjälp. 6. Ät endast i cafeterian. Att tugga tuggummi och äta godis är förbjudet även i cafeterian. 7. Ta inte med radio, freestyle, mobiltelefoner, personsökare eller dataspel till skolan. 8. Håll din skolbänk ren.
9. Ge dig inte in i fysiskt eller verbalt våld. Lär dig att vara oense med andra utan att bråka. Slåss inte.
10. Respektera skolbyggnaden. Måla inte graffiti eller liknande på huset. 11. Visa ditt schema - kort eller studerande - ID för varje anställd som så begär. 12. Bär skoluniform varje dag. Huvudbonader får inte bäras inomhus.
Påföljder som kan bli aktuella om någon elev bryter mot reglerna ovan: 1. Samtal med berörd lärare.
2. Samtal med studierektor/studiehandledare. 3. Möte med vårdnadshavare.
4. Enskild undervisning – intern avstängning. 5. Avstängning.
6. Förflyttning till annan skola.
Hon har verkligen funderat på hur en framgångsrik skola ska vara och utifrån hennes bok ser man hur hennes vision om den verkligen fungerar i praktiken också. (Monroe 1997, s 30, och föreläsning i april om Monroe-metoden av Lindskog, 2010)
16
Vad säger den svenska skollagen och läroplanen?
”Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan” (Skollagen §2)
”Skolan skall klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har.” ( Lpo 94, s5)
Skulle vi följa de regler Monroe har så får vi ett gott klimat i den svenska skolan, men vi måste göra visionen och reglerna till våra egna. Vi kan inte bara köpa allt rakt av. Vi måste också se till vårt kulturella arv och det sociala samspel som vi har nedärvt i oss. Goda traditioner och värdegrunder som vi har bör fortleva och ska inte plockas bort, de är en del av vår trygghet. Detta skapar god miljö för utveckling och lärande.
Eleven skall i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan skall vara att skapa de bästa samlade
betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll därvidlag. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. (Lpo94, s9)
Detta är en den grund som vi måste jobba för – även om vi får en ny läroplan snart kommer detta att finnas kvar, på ett eller annat sätt, eftersom det är kärnan i den svenska skolan och ett sunt förhållningssätt till elever och lärande.
Under Monroes andra år som rektor, fick hon kritik bl a för att dessa 12 regler var
”förtryckande”. Men när hon några år senare stött på samma inspektör sa han: ”Jag vill att ni ska veta hur mycket jag beundrade det arbete ni och er personal gjorde på Taft (skolans namn). Den där inspektionsrapporten jag skrev var bara någonting som jag måste göra i jobbet.” (Monroe 1997, s 209)
17
Hjällboskolan – en Monroe-skola i Sverige
Hjällboskolan i Göteborg är en skola som jobbar efter två grundstenar: Monroes modell och forskningen om framgångsrika skolor genom Grosin. De har några viktiga ingredienser som påminner mycket om Monroes:
Fokus på undervisning och lärande
Gemensam vision och elevsyn som delas av alla
Tydlig lektionsstruktur
Ett tydligt ledarskap
Höga förväntningar
Medvetna terminsplaneringar
Positiv förstärkning
Gemensamma prov
All personal bär namnbrickor
Kontrakt med elev och vårdnadshavare
En värdegrund för hela skolan, personalen och eleverna
En genomgående struktur, inte minst för lektionerna
Vad har då hänt på Hjällbo?
Från år 2000 till 2005 har de
klart förbättrat sina skolresultat
gått från 65% till 78% G i sv, eng, ma
gått från att eleverna inte tar något ansvar till att de är mycket målmedvetna - diskuterar ständigt
gått från ”Vi –dom -attityd” till att de är stolta över sin skola
gått från att ha känt stor oro till att vara lugnare, vänligare
gått från att ha mycket stor skadegörelse till mindre skadegörelse
gått från mycket bråk och stölder till sällan slagsmål eller stölder
18
gått från att få flera påpekande från Skolverkets inspektion till att det är mycket positivt – vi har det som saknades vid förra inspektionen
gått från att ha trött och i många fall uppgiven personal
(Källa här är Hjällboskolans egen utvärdering, kvalitetsredovisning från www.goteborg.se/hjallboskolan och Holmqvist, 2003)
Citat från Hjällboskolan
”Det här tjafset om mössor och tuggummi det finns bara inte längre.” (lärare på Hjällboskolan)
”Vi har inte kommit ända fram men man kan ju spekulera i hur det hade varit om vi inte infört denna modellen.” (rektor på Hjällboskolan)
Även om kanske inte mössor och tuggummi är det värsta på en skola så säger ändå detta en hel del om vilket lyft det blivit för Hjällbo. Fler andra skolor borde hänga på. (Alla citat här kommer från Tommy Lindskogs föreläsning om Monroe–metoden, 2010)
Sammanfattning litteraturgenomgång
Monroe (m fl) i USA och Grosin (m fl) i Sverige har kommit fram till att skolan kan göra skillnad för att elever ska prestera bättre. Elevens bakgrund spelar roll men att tydligt ledarskap från rektor, höga förväntningar på eleven, tydliga regler och mål, engagemang, rutiner och struktur och att uppmuntran och belöning t ex är viktiga faktorer för att få detta att bli verklighet. Det är också viktigt att läraren reflekterar över sin roll. Kan eleverna mer i slutet av lektionen än i början? -Om inte är det dags att tänka över vilka
19
Att läsa om Monroe och Grosin är intressant men allt ställs på sin spets när vi applicerar Monroes metod i den svenska skolan. Då Hjällboskolan har lyckats så bra, enligt
20
Metod och genomförande
Jag har valt att göra en enkät av kvalitativ karaktär för att få förståelse och kunna närma mig svaren på mina frågor och problem för mitt ämne. Så jag har bett kolleger och rektorer i mitt arbetsområde svara på frågor angående ledarskap och om Monroe-metoden.
Eftersom jag är nätverksledare i kommunen för ämnet musik så har jag bett de av mina nätverkare som var på föredraget om Monroe-metoden svara på frågor på hur de tänker kring denna.
Formen och innehållet har jag strukturerat sen är det informanterna som svarar med egna ord genom egen förståelse och tolkning. Tolkningar och förståelse gör att intervjun är kvalitativ forskning.
Sju stadier finns det när det gäller upplägg och genomförande av en kvalitativ forskningsintervju (Kvale, 1997):
1.Tematisering – forskaren bestämmer undersökningens syfte och ämne 2.Planering – upplägg av intervjun
3.Intervju
4.Utskrift – förberedelse för analys 5.Analys – tolkning
6.Verifiering – kontrollera resultatens reliabilitet (är det tillförlitliga resultat) 7.Validitet – har man i undersökningen granskat det man avsett att granska
Jag har medvetet valt att göra postal intervju och inte en personlig intervju för jag har fått erfara att de som svarat på enkäten hellre har gjort det i enrum för eftertanke än med mig under ett ev stressat och mindre avslappnat möte. Jag upplever att svaren jag fått på detta sätt därmed blivit mer uppriktiga och trovärdiga. Frågorna har gett dem tid för att reflektera över sin ledarroll. Även om mina frågor har varit öppna upplever jag att det har slagit väl ut. Det finns inga rätta svar på kvalitativa intervjufrågor (Patel & Davidsson, 2003).
Denna metod har jag valt för den är bäst för både forskningen och tiden i anspråk, eftersom min tjänst avslutas 10/6 2010. ”Alla har som mest att göra i maj-juni”…
21
På detta sätt reflekterar de som svarar över detta och jag får in svar att sammanställa, reflektera över och dra slutsatser av.
Intervjuns upplägg
Jag har i förväg kontaktat tre rektorer, fem lärare och fem nätverkare och frågat dem om de ville ställa upp på intervjun. Tre rektorer, tre lärare och tre nätverkare ville medverka. De fick sedan två veckor på sig att svara och lämna in till mig vad de kommit fram till. Inga namn kommer att nämnas i resultatet.
22
Resultat och Analys
Rektorernas svar:
På frågan om hur en bra rektor är svarade alla tre rektorer dessa ord: lyhörd, tydlig, orädd att ta svåra beslut, god organisatör, god kommunikationsförmåga, kunnig om verksamhetens mål, våga driva en idé om utveckling.
Om deras brister som ledare var någon sa: ”Har för mycket tålamod (– eller en gnutta feghet?) när det gäller att ta tag i svåra situationer, oavsett om det gäller elever eller personal. Behöver bli mer coachande.”
Vad gäller deras erfarenhet menar de att den erfarenhet de fått med åren har gett dem otroligt mycket. Den har gett mer än själva fortbildningen.
För att de ska komma vidare att bli en bättre ledare önskade någon ”påverka min person att bli mer coachande” en annan önskade ”mer utbildning i processledning”.
När dessa rektorer reflekterar fick jag fram följande att de sker på olika sätt:” mycket ofta funderar jag på vad som jag måste prioritera eftersom man konstant är under tidspress.” En annan: ”Jag tillhör inte de som kan bestämma när jag ska reflektera – tankar och idéer formulerar jag nog bäst i handling – inte genom att sätta mig ner för att fundera.” (Här fick vi en metareflektion då denne just reflekterat över reflektionen.)
De har inte samma chef alla tre rektorer så det går inte att jämföra men de har en klar syn på hur denna leder dem. Någon tycker: ”det detaljstyrs lite för mycket” en annan: ”den chef jag har nu är till alldeles övervägande del entreprenör, dvs sätter igång processer och bidrar till nytänkande i organisationen. Styr i hög utsträckning genom att initiera frågor. Det är mer oklart om chefens förmåga att ”plocka ner bollarna”, dvs att få alla initiativ och processer att bli till en fungerande verksamhet.”
23
Det som fungerar bra är att en av cheferna ”kan få igång utvecklingsprocesser” men mindre bra berör känsligheten att se ”hur mycket processer en verksamhet tål”. En annan chef är bra på att lyssna på idéer och ”vi har en tydlig kommunikation” men att rektorn i fråga ofta får stå själv med problemen ändå.
Vad de efterlyser är reflektion hos chefen och att chefen delar med sig mer av sina erfarenheter. De har annars fått det stöd de har behövt.
Om Monroe-metoden vet de lite grann och lyfter just att ” tydlighet är viktigt.” Att detta är en bra metod under riktigt svåra förhållanden menar en annan.
Nackdelar m att använda sig av denna metod svarar densamma: ”Att börja jobba med dem på detta sätt tror jag skulle kunna få direkt motsatt verkan. Jag tror inte heller att svenska lärare, som trots allt har individuell frihet att forma sitt arbete, skulle uppskatta att arbeta i en så stark struktur.
Fördelar med att arbeta på detta sätt:” Fokus på kunskaper och att eleverna förstår vikten av dessa. Höga och tydliga förväntningar på elever, all personal är viktiga förebilder som är engagerade och som reflekterar över sitt ledarskap i klassrummet. Personal bryr sig om alla elever. Lärare som är pålästa och som brinner för sitt ämne och som finner olika metoder för att göra eleverna nyfikna och vill lära sig.”
Min reflektion är att alla rektorer har klara svar på hur en bra pedagogisk ledare ska vara och att det krävs en hel del av dem enligt med vad de själva nämnt. Jag upplever att de vet vad de kan och inte kan och vad de behöver. De har också en klar bild av sin chef och även vet de vad de efterlyser hos sin denne. Om Monroe-metoden är en kritisk till så stark struktur medan en annan är för metoden.
Lärarnas svar:
På frågan om hur en bra lärare som ledare är svarade de dessa ord: tydlig med att beskriva målen, kunnig, entusiasmerande, ödmjuk, målinriktad, auktoritet, uppdaterad.
Om styrkorna: en känner sig trygg med sina kunskaper, en annan att denne har lätt att få god kontakt m elever och föräldrar och svagheterna svarade en att: ”Jag har emellanåt svårt att
24
dra en tydlig gräns mellan vänskap och ledarroll. Blir för mycket kompis med eleverna.” En annan ”känner sig uppgiven”.
Om deras utbildning menar de att de inte har fått den ledarskapsträning som krävs men att de lyckats få tag på det utanför utbildningen (privat).
Vad de själva vill ha mer utbildning i är ”om konsten att fånga elevers intresse och motivation” och ”mentorsutbildning”.
Om att reflektera säger någon: Reflekterandet har tyvärr för lite plats i skolan, helt otroligt då det är vårt bästa redskap.” En annan: ”Jag reflekterar hela tiden över min ledarroll, som musiklärare måste man ”leda” mycket under lektionen – nästan hela tiden.” Alla tre har en positiv syn på sin rektor och en tycker att:” det märks tydligt att vi har fått en mjukare ledarstil som jag tror är bra i arbetet med barn/unga.”
På vad som fungerar bra eller dåligt svarar en: ”Rektorn har själv uttryckt att hon inte hinner sköta sina åtagande då det hela tiden kommer olika möten och andra hinder emellan. Vet inte om detta handlar om dålig struktur eller en allt för stor arbetsbörda?”
Vad de efterlyser mer säger de: ” Tydligt ledarskap, påläst” och ”Vara mer synlig i verksamheten”.
Stödet de behöver av rektorn menar de är att de ska känna sig bekräftade is sitt arbete och att få feedback.
Om Monroe-metoden vet det inte så mycket men en säger: ”Bra, för alla verka jobba mot samma mål och med samma spelregler.” Om att använda sig av metoden är en av de svarande mycket positiv men en annan tror att den är för strikt och den tredje vet inget alls. Det ser vi i svaren här:
”Genom hårda regler och tydlig struktur undviks många av problemen i skolan så som klotter, hög ljudnivå, otrygghet i korridorer, skolk mm.
Min uppfattning är ändå att skolan blir tråkig och mer avskild från samhället. Elever måste få leva ut och hitta sig själva.” Den andre:
25
Lärarna spretar mer i sina svar än vad rektorernas gör och även om de vet vad de behöver så framkommer det inte lika tydligt i deras svar. En av dem är tydlig men en annan är inte ute efter tydlighet utan vill ha friare tyglar ”eftersom eleverna är olika ska de få leva ut och hitta sig själva”.
Ämnesnätverkarnas svar:
Alla tre tycker att det verkar vara en bra metod att jobba efter. Någon säger: ”Det är ”raka rör” och inget daltande med eleverna.” En annan: ”Bra för lärarna har gemensam vision, värdegrund och struktur på lektionerna.”
Om fördelarna menar en: ”Det kan främja en bra arbetsro där eleverna lättare kan arbeta och lära. En bra lärmiljö. ”Gemensamma regler är viktigt.” Om nackdelarna: ”Vissa föräldrar kan nog tycka att det är för hårda krav att ställa på ”curlade” barn.” ”Det får på ngt vis bli en omorganisation av skolan. Alla elever vet vad som förväntas av dem. Samtidigt kan jag känna att det kanske är det som behövs…”
Denna metod kan användas av: ”skolor och klasser med många struliga elever”, menar en. En annan: ”Jag tror att denna metod är möjlig för alla skolor och stadier. För att den har en struktur och barn och ungdomar trivs med att veta vad som förväntas av dem och vilka regler de ska följa.”
De som svarat här är alla positiva till metoden men menar också att den kanske gör skolan mer statisk och att metoden kanske bäst passar för klasser med många struliga elever. En annan menar även att denna kan fungera på alla skolor och stadier. De ser fördelarna tydligt men även nackdelarna.
26
Slutsats och diskussion
Om vi skulle följa de regler Monroe har så tror jag att vi får ett gott klimat i den svenska skolan, men vi måste göra visionen och reglerna till våra egna. Vi kan inte bara köpa allt rakt av. Vi måste också se till vårt kulturella arv och det sociala samspel som vi har nedärvt i oss. Goda traditioner och värdegrunder som vi har bör fortleva och ska inte plockas bort, de är en del av vår trygghet. Detta skapar god miljö för utveckling och lärande.
Eleven skall i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan skall vara att skapa de bästa samlade
betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll därvidlag. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.
(Lpo94, s9)
Detta är den grund som vi måste jobba för – även om vi får en ny läroplan snart kommer detta att finnas kvar, på ett eller annat sätt, som jag nämnde tidigare, eftersom det är kärnan i den svenska skolan och ett sunt förhållningssätt till elever och lärande.
Om eleverna inte kan mer i slutet av lektionen än i början bör man som lärare fundera på vad som är fel. Flera elever, vet jag av erfarenhet, har ingen koll på vad som förväntas av dem under ett lektionspass. Om man då tydligt klargör detta för dem vet de vad de förväntas kunna efter lektionens slut. Här kan jag meddela att jag testat att skriva på tavlan innan lektionen börjat vad målet för just denna lektion är och sen bett dem läsa det vid
lektionsstarten. När lektionen sen är slut kollar vi tillsammans hur det gått för dem. Har de nått dit de skulle? Varför? Varför inte? De som inte haft koll innan får det – det blir tydligt för dem – svart på vitt. Och jag får koll på vilka som ännu inte lyckats följa planen så jag kan lägga in hjälp och stöd där vid nästa lektionspass för att få igång dem.
De elever jag jobbat med detta läsår (åk 7-9) har verkligen uppskattat detta sätt. De vet vad som förväntas av dem. De vet vad de spelar med. Alla korten ligger på bordet. De tar också mer ansvar. Någon elev som inte gjort vad den skulle – talar om det och varför- sen kan han/hon förbättra det under nästa lektion.
27
Att skriva målet för lektionen på tavlan är tydligt både för mig och eleverna. Jag vet vad jag bedömer - de vet vart de ska. (Hörde en lärare som kallade det fusk att ge eleverna så mycket hjälp på vägen. Han tyckte att resan var målet – inte slutdestinationen.)
Hur kommer man i mål om man inte vet var målet är? (Tänk på maraton eller fotboll…)
Rektorerna är helt eniga om vad en bra rektor ska ha för egenskaper. Ledord som alla tre svarat var: lyhörd, tydlig, orädd att ta svåra beslut, god organisatör, god
kommunikationsförmåga, kunnig om verksamhetens mål, våga driva en idé om utveckling.
Det som framkom av enkäten om hur en bra lärare är var dessa tre ord från lärarna: kunnig, entusiasmerande och ödmjuk.
Det andra var inte lika enstämmigt. Ord som lyftes var:
tydlig med att beskriva målen, konsekvent, rättvis, ödmjuk, har förmågan att entusiasmera eleverna, individualisera undervisningen, demokratiskt ledarskap, att uppmuntra och tillåta medbestämmande, auktoritet, flexibilitet, solidaritet, målmedveten, kunnig, uppdaterad inom sitt ämnesområde. Utifrån dessa ord både från rektorer och lärare, ser jag inget som motsäger vare sig Grosins eller Monroes tankar kring en framgångsrik skola och
användandet av Monroes metod. Tvärtom. Dessa svar från min skola om att hur en bra pedagogisk ledare (lärare så väl som rektor) innefattas i vad både Grosin och Monroe menar.
Hur skulle då metoden fungera på min skola för rektorerna? Undersökningen visar att - Nej det är inte aktuellt! - om man tänker utifrån deras och Monroes perspektiv. Dessa rektorer känner alldeles för lite till själva metoden så det kan inte bli aktuellt inom en snar framtid. Monroe har ju arbetat fram detta under flera år och känt en stark önskan om att få starta. Dessa rektorer vet för lite om detta och det måste födas hos dem – de måste brinna och sprida glöden. Där är vi inte nu. Det står klart.
Men vad sa då lärarna? Det är samma svar här. Nej, det är inte aktuellt inom en snar framtid. Bara en av de tre lärarna visste egentligen något om det. En hade ingen koll alls, en annan visste att det var ”strikt” och den tredje kunde mer om metoden. Var denne har fått koll på detta kan man undra över i och med att detta är inget vi lärare generellt fått ta del av under fortbildningar utan detta måste vara av ett personligt intresse och fri vilja. Att vi i skolan fått
28
ta del av fortbildning av Grosin om framgångsrika skolor är bra men vi borde få fart på vårt egna kunnande i våra ämnen så vi kan brinna för våra elever. Detta var ju också ett av svarsorden för vad en bra lärare är – kunnig. Är vi kunniga kan vi brinna mer för våra elever- entusiasmera dem till att vilja lära sig mer. Ödmjuk, då? Jag tror på att vi behöver ha en stor ödmjukhet inför uppgiften att lära ut till barn och ungdomar - vi är beroende av och behöver ha deras tillåtelse för att få undervisa dem. Utan det går det inte. Samtidigt måste de ha tilltron till och respektera oss lärare mer i skolan.
Hur tänkte ämnesnätverkarna då – de som fått denna information? Två av tre var väldigt positiva och den tredje ganska positiv men som jag nämnt tidigare måste metoden försvenskas innan den kan användas här. Alla måste ställa upp på den. Monroe hade
fördelen att hon kunde mer eller mindre handplocka sin personal, så då är det ju inte så svårt att hitta ja-sägande personal.
En nackdel som framkom var att ”vissa föräldrar kan nog tycka att det är för hårda krav att ställa på ”curlade” barn.” Det är nog så att vi i detta samhälle ”curlar” en hel del och så även i skolan. Att använda sig av Hemmets Läroplan är nog så viktig. Den ska jag själv sätta i verket.
Annan kritik var: ”Det får på något vis bli en omorganisation av skolan. Samtidigt kan jag känna att det kanske är det som behövs…”
Att det krävs en omorganisation av skolan är nödvändigt för att kunna använda sig av Monroes metod och kanske snart är vi där att det blir dags för det. Ny läroplan blir snart aktuell och jag hoppas att fler och fler rektorer och skolledare kommer att gå på Grosins linje om att skapa fler framgångsrika skolor. Alla lärare vill få eleverna att prestera bra men alla vet inte hur – även om de jobbat i tjugo år. Många gånger tror jag att lärare bara kör på i gamla spår utan att se sig omkring vad annat som finns att tillgå. Visst har vissa tröttnat men hade vi haft en rektor som coachar oss – inte för att sätta dit oss – utan för att utveckla oss tror jag att alla vinner på det, både rektorn, läraren, eleven och föräldrarna. Som resultat skulle vi få ett annat samhälle. Det vill jag se hända. Det krävs mycket jobb för att nå dit. Men om vi är enade på alla fronter, då går det. Ett steg i taget.
29
Grosin + Monroe =?
Jämförelsen av dessa båda experter visar att trots att dessa gjort olika studier har de ändå båda kommit fram till så mycket som är lika. Detta verkar lovande för min teori – att Monroe-metoden skulle fungera även här.
Båda tror på ett tydligt ledarskap från rektorns sida som i sin tur riktas mot skolans
kunskapsmål. Båda tror också på att man ska ge uppmuntran och belöning för att få eleverna motiverade. Regelbunden utvärdering av elevernas kunskaper och tydliga regler för det sociala umgänget är viktigt för en väl fungerande skolmiljö. De är också överens om att föräldramedverkan är viktig för att få eleverna att engagera sig i skolan. Man ska som lärare ha höga förväntningar på eleverna så det känner och tar mer ansvar för sina studier. Detta leder till att de presterar bättre. Personalen ska vara konsekvent vad gäller regler. När det fungerar behöver inte eleverna testa var gränserna går - de vet.
Många elever har ingen motivation i den svenska skolan och det kan verka svårt att få över de eleverna på rätt sida igen så att de blir motiverade. Kanske kan det vara så att en del lärare är uppgivna inför denna problematik att de inte orkar ta itu med den – de har inte heller de rätta verktygen. Men om vi hade mer av Monroes anda, hennes engagemang och tron på oss själva så kan vi vara med om att se flera elever få motivationen tillbaka.
Monroe i Sverige- mål
Hur ska vi då applicera detta i Sverige – där jag jobbar exempelvis? -Vi kan inte bara köpa metoden rakt av utan måste äga visionen som jag nämnt tidigare. Jag menar att filosofin är att träna skolledare och skolledarteam att leda framgångsrika skolor och att se god
utbildning som en nödvändighet för att förändra barns och ungdomars liv. Målgrupperna är: eleverna, lärarna, skolledarna och föräldrarna. Man ger varje grupp strategier och tydliga mål.
30
Slutord
Grosin+ Monroe = sant! För mig går deras tankar hand i hand och min önskan är att utvecklas till att bli den bäste lärare jag möjligtvis kan bli. Jag vill kunna skapa förutsättningar för att vara en del av en framgångsrik skola.
Jag är enormt tacksam att jag fick höra hennes idéer, läsa boken och göra detta arbete det har verkligen gett mig mycket. Att se mina elever växa i sitt ansvarstagande och utvecklas i mitt ämne bara för att jag börjat med att skriva upp målen för lektionen på tavlan är för mig en sporre att vilja gå vidare i denna anda. Att jag sen lyckas sprida detta vidare är en önskan jag bär med mig. Det är något som pyr i mig och det kommer inte att kunna släckas på länge än!
31
Referenser
Berg, G. Scherp, H-Å (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Myndigheten för skolutveckling Bokförlaget: Liber.
Bengtsson, S. (2010) Skapa framgångsrik skola. 25/5 Kristianstadbladet.
Coleman, J.S. (1966) Equality of Educational Opportunity (COLEMAN) Study (EEOS), Johns Hopkins University.
Edmonds, R.R. (1982) Programs of school improvements. Educational leadership, Michigan state university, East Lansing.
Edmonds, R.R. (1979) Effective schools for the urban poor. Educational leadership, Michigan state university, East Lansing.
Grosin, L. (2000) Forskningen om framgångsrika skolor som grund för utveckling. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Grosin, L. (2003) Skolklimat, prestation och social anpassning i 21 mellanstadieskolor och 20 högstadieskolor.
Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Grosin, L. (2003) Undervisningskvalitet i framgångsrika skolor. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Grosin, L. (2001) Alla föräldrar kan! Hemmets läroplan – vad föräldrar kan göra för att deras barn skall klara sig bra i skolan. (Broschyr som kan beställas genom mejl:
32
Hallerström, H. (2006), Rektorers normer i ledarskapet för skolutveckling. Lunds universitet.
Häggström, L. En skola tillägnad lärandet. www.members.fortunecity.com.
Holm, P. (010830) Så hjälper du barnet i skolan. Aftonbladet.
Holmqvist, P. (2003) Tre källor till utvecklingsarbete på Hjällboskolan. Stiftelsen Quadriceps.
Jencks, Smith, Auckland (1972) Inequality. A reassessment of the effect of family and schooling in America. New York: Basic Books.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: studentlitteratur.
Lezotte , L.W. (1991) The correlates of effective schools. The First and Second Generation. Effective Schools Products, Ltd., Okemos, MI.
Linnerborg,L, , Lööv , K. (7-8/2008) Bli tydliga ledare! Skolledaren.
Monroe, L (1997). Våga leda i skolan Järfälla: Bokförlaget Natur och kultur.
Mortimore, P. (1988) School matters. The junior years. London: Open books.
Offerman C. (1-2006) Alla barn kan lyckas. Kvalitetsmagasinet .
Rutter, M., Maugham, B. , Mortimore, P. & Ouston, J. (1979) Fifteen thousand hours- Secondary schools and their effects on children. London: Open books.
Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder - att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Student litteratur.
33 Muntliga källor:
Lindskog, T. (2010) Monroe-metoden. Malmö Musikhögskola, föreläsning.
Rektor och lärare på Hjällboskolan.
Rektorer, lärare och ämnesnätverkare på skolor i Sverige.
Hemsidor:
Hjällboskolans hemsida www.goteborg.se/hjallboskolan 2010-03-14. Skolverkets hemsida (skollagen och Lpo94 ) www.skolverket.se 2010-02-09. Skolledarnas hemsida www.skolledarna.se 2010-03-14. Skoldebatt av Lars Häggström www.member.fortunecity.com/valfrihet/nytt/monroe.htm 2010-03-10.
34
BILAGA 1
De frågor som skickades till intervjupersonerna var:
Rektorns utvärdering av sitt ledarskap
Du som rektor:
1. Hur är en bra rektor som ledare? Vilka egenskaper krävs, tycker du? 2. Vilka styrkor ser du i ditt eget ledarskap? Vilka brister?
3. Upplever du att du har den utbildning i ledarskap som krävs för att vara en bra chef?
4. Vad skulle du vilja ha mer utbildning i- för att bli en bättre ledare? 5. Upplever du att du reflekterar över din ledarroll? När i så fall?
Din chef:
Hur ser du på din chef – vad gäller dennes ledarskap:
6. Hur uppfattar du att denne leder? (metod, vision, struktur ...) 7. Vad fungerar bra/dåligt? Varför?
8. Vad efterlyser du hos denne?
9. Vilket stöd behöver du av chefen? Får du det?
Monroe-metoden:
10. Vad vet du om Monroe-metoden?
11. Om du känner till den: Tycker du att det är en bra/dålig metod att jobba efter? Varför?
35 Lärarens utvärdering av sitt ledarskap
Du som lärare/ledare:
1. Hur är en bra lärare som ledare? Vilka egenskaper krävs, tycker du? 2. Vilka styrkor ser du i ditt ledarskap som lärare? Vilka brister?
3. Upplever du att du har den utbildning i ledarskap som krävs för att vara den lärare du vill vara?
4. Vad skulle du vilja ha mer utbildning i- för att bli en bättre ledare? 5. Upplever du att du reflekterar över din ledarroll? När i så fall?
Din rektor:
Hur ser du på din rektor – vad gäller dennes ledarskap:
6. Hur uppfattar du att denne leder? (metod, vision, struktur…) 7. Vad fungerar bra/dåligt? Varför?
8. Vad efterlyser du hos denne?
9. Vilket stöd behöver du av rektorn? Får du det?
Monroe-metoden:
10. Vad vet du om Monroe-metoden?
11. Om du känner till den: Tycker du att det är en bra/dålig metod att jobba efter? Varför?
12. Fördelar? Nackdelar?
Musiknätverkarnas utvärdering/reflektion om Monroe-metoden:
1. Tycker du att det är en bra/dålig metod att jobba efter? Varför? 2. Vilka för och nackdelar ser du?
