“Ett laddat ord!” En diskursanalytisk studie av begreppet undervisning i relation till förskolan

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

“Ett laddat ord!”

En diskursanalytisk studie av begreppet undervisning i relation till

förskolan

“A word charged with meaning”

A discourse analytical study of the concept of teaching in relation to

preschool

Åsa Skålberg

Therése Hansson

Förskollärarexamen 210hp

Datum för slutseminarium 2019-03-28

Examinator: Erika Lundell Handledare: Robin Ekelund

2

Förord

Vi har under alla bilresor till och från Malmö under tre års tid, diskuterat ämnen och föreläsningar och bollat tankar och idéer, samt utrett en hel del frågetecken som har uppkommit under årens gång. När tiden för detta examensarbete plötsligt knackade på dörren har vi mer än tidigare stöttat varandra och träffats och diskuterat fram och tillbaka. Särskilt när orden har fastnat och inte vill komma ut i skrift.

Undervisning är det som har varit en gemensam nämnare i en stor del av våra diskussioner. Undervisning är nu högaktuellt och visar sig intressant att grotta ner sig i. Genom uppsatsens framskridande har vi varit lika delaktiga och har skrivit i ett gemensamt dokument och tagit del av den litteratur vi använt oss av.

Slutligen riktar vi ett stort tack till våra familjer som fått stå ut med oss under denna period, men som hela tiden trott på oss. Tack till vår handledare Robin Ekelund som utmanat och väglett oss.

3

Sammanfattning

Förskolans läroplan har nu reviderats, publicerats och kommer att träda i kraft 1 juli år 2019. I denna revidering har begreppet undervisning lagts till, vilket har medfört att det diskuteras och debatteras vilken innebörd detta har för förskolan. Syftet med denna studie är att utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka hur begreppet undervisning tolkas, diskuteras och debatteras i relation till förskolan.

Detta kommer vi studera med en diskursanalytisk ansats, genom att studera artiklar ur facktidningen Förskolan. Diskursanalys som verkar både som teori och metod, rymmer oftast en idé om att språket struktureras upp i olika kategorier, beroende på i vilken social kontext människan befinner sig i. Detta medför att vi i vår analys försöker lokalisera vilken betydelse begreppet undervisning ges för förskolan, samt undersöker vilka diskurser som framkommer utifrån hur det talas kring undervisning i empirin.

Studiens resultat visar en pågående antagonism kring begreppet undervisning i relation till förskolans syfte och funktion. I resultatet talas det om undervisning som något främmande, något annat och lekfullt i förskolans kontext. Studien resulterar även i att det framkommer en oro över att införandet av begreppet undervisning kommer leda till skolifiering av förskolan. I resultatet kring förskollärarens funktion i relation till begreppet undervisning framkommer det en otydlighet kring hur det ska verka i förskolan. Resultatet i studien visar en pågående antagonism kring hur det talas om begreppet undervisning utifrån ett yrkesverksamt, fackligt och myndighetsperspektiv.

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 6

2. Syfte och frågeställning ... 7

2.1 Disposition ... 7

3. Bakgrund ... 8

3.1 Definitioner av begreppet undervisning ... 8

3.2 Rapport från skolinspektionen ... 9

4. Tidigare forskning ... 10

4.1 Undervisningsbegreppet i relation till förskolan ... 10

4.2 Sammanfattning ... 13 5. Teoretiska utgångar ... 14 5.1 Socialkonstruktionism ... 14 5.2 Diskursanalys... 15 5.3 Verktyg ... 15 6. Metod ... 17 6.1 Metodval ... 17 6.1.1 Genomförande av textläsning ... 17 6.2 Urval ... 18 6.2.1 Tidningen Förskolan ... 18 6.3 Forskningsetiska principer ... 19

7. Resultat och analys ... 20

7.1 Förskolans syfte och funktion i relation till begreppet undervisning ... 20

7.2 Förskollärarens funktion i relation till begreppet undervisning ... 24

8. Slutsats och diskussion ... 28

8.1 Resultatdiskussion ... 28

8.2 Yrkespraktiken... 30

8.3 Metoddiskussion ... 30

8.4 Förslag till vidare forskning ... 31

6

1. Inledning

Förskolan står inför en förändring i och med att Läroplan för förskolan Lpfö 18 träder i kraft 1 juli år 2019 (Skolverket, 2018). I forskning av Küçükturan och Akbaba Altun (2017) ses Sverige som ett föregångsland för den verksamhet som bedrivs i svenska förskolor i och med nationella riktlinjer som säkerställer kvalitén. Tanken med den nya läroplanen är att kvalitén inom förskolan ska öka, detta genom att den har förtydligats och ska vara mindre tolkningsbar. Hur denna påverkar förskolans verksamhet vet vi inte än. Begreppet undervisning förs in i den nya läroplanen vilket medför att förskolan tydligare blir en del av skolväsendet i Sverige (Skolverket, 2018). I den nya läroplanen förtydligas även de olika professionernas uppdrag, detta har väckt funderingar kring hur förskollärarens yrkesroll kommer att påverkas.

Vi som utför denna studie befinner oss i förskolans kontext, genom att vi är och har varit yrkesverksamma inom denna, samt att vi nu är förskollärarstudenter. Frågor som väckts hos oss är, vilken roll i relation till begreppet undervisning vill vi ha samt vilken roll förväntar andra sig att vi ska ta? Vi upplever att begreppet undervisning är uppe och diskuteras, både i arbetslagen och på ledningsnivå, men även inom utbildningen. Det diskuteras kring begreppets betydelse och vilken påverkan detta kommer ha för verksamheten och för yrkesrollen. Under tiden 2015–2018 genomför skolinspektionen (2018) granskningar kring undervisning i förskolan då det även förs debatter i sociala medier, specifika forum för förskolan, och i texter av olika slag.

Undervisning är ett begrepp som kan tolkas på olika sätt och kan ges olika betydelse beroende på i vilken kontext det befinner sig i. Tidigare forskning visar att undervisning sker i förskolan under hela dagen och är inte bundet till specifika tider och tillfällen (Hedefalk, Almqvist och Lundqvist, 2015). Sheridan och Willams (2018) benämner det som förskolans signum.

För oss blir det intressant att undersöka hur begreppet undervisning diskuteras i den fackliga tidningen Förskolan, då denna riktar sig till verksamma förskollärare.

7

2. Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet undervisning tolkas, diskuteras och debatteras i relation till förskolan. Vi har valt att göra detta genom en undersökning av tidningen Förskolan.

Frågeställningar:

● Hur talas det om förskolans syfte och funktion i relation till begreppet undervisning?

● Hur talas det om förskollärarens funktion i relation till begreppet undervisning?

2.1 Disposition

I kapitlet bakgrund presenterar vi bakomliggande grund för vårt intresse i att undersöka begreppet undervisning, samt definitionen av begreppet i den nya läroplanen för förskolan Lpfö 18. I kapitlet tidigare forskning lyfter vi forskning som berör begreppet undervisning i relation till förskolan. I kapitlet teoretisk utgångspunkt redogör vi för den teoretiska grund som vi kommer analysera empirin med, samt redogöra för de diskursanalytiska verktyg som kommer nyttjas i analysen. I kapitlet metod som går ihop med den teoretiska grund vi presenterat, redogör vi metodval, urval av empiri, genomförande av textläsning och etiska överväganden. I kapitlet resultat och analys följer rubrikerna frågeställningarna där vi analyserar och diskuterar med hjälp av de teoretiska verktyg vi redogjort. I studiens sista kapitel, slutsats och diskussion för vi en mer personlig diskussion över resultatet i föregående kapitel, samt en diskussion över metodval. Vi avslutar med att lyfta egna tankar och förslag till vidare forskning.

8

3. Bakgrund

I detta kapitel kommer vi presentera vad som ligger bakom det begrepp vi undersöker i vår studie. Vi kommer att titta närmare på hur undervisning framställs i den nya läroplanen Lpfö18 och i skollagen, samt ge en sammanfattning av skolinspektionens rapport. I denna rapport lyfts det fram oklarheter kring begreppets innebörd och hur det ska praktiseras i den dagliga verksamheten.

3.1 Definitioner av begreppet undervisning

I den nya Läroplan för förskolan Lpfö18 som träder i kraft den 1 juli 2019 skrivs det följande kring undervisning i förskolans uppdrag:

I utbildningen ingår undervisning. Undervisning innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning, och syftar till utveckling och lärande hos barnen. Undervisningen ska utgå från ett innehåll som är planerat eller uppstår spontant eftersom barns utveckling och lärande sker hela tiden. Förskollärare ska ansvara för det pedagogiska innehållet i undervisningen och för att det målinriktade arbetet främjar barns utveckling och lärande. Förskollärare har därmed ett särskilt ansvar i utbildningen som arbetslaget genomför gemensamt. I undervisningen medverkar även andra i arbetslaget, t.ex. barnskötare, till att främja barns utveckling och lärande. (Skolverket, 2018 s.7)

Framtagningsprocessen av den nya läroplanen har lett till att den har uppmärksammats inom forskningsfältet för förskolan. I förskolan finns förutom läroplanen även skollagen som verksamma ska förhålla sig till. Begreppet undervisning definieras enligt skollagen (2010:800) “sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden” (1 kap 3§). Det här är premisserna som förskolan har att utgå ifrån enligt styrdokument och lagar. Diskussioner om dess innehåll kommer upp i olika debatter både inom förskolan och i sociala medier, detta visar att begreppet undervisning är kontroversiellt inom förskolan. Diskussionerna gör det intressant att undersöka diskursen mer ingående.

9

3.2 Rapport från skolinspektionen

Skolinspektionen påbörjade år 2015 en granskning av förskolans kvalitet samt om de uppnår målen. I slutrapporten Förskolans kvalitet och måluppfyllelse – ett treårigt regeringsuppdrag att granska förskolan (2018) sammanfattas granskningens resultat och dess analyser. Resultatet av granskningen tyder på att förskolan i Sverige har många styrkor men även en stor del utmaningar, samt att det är skillnad på olika förskolors kvalitet. En granskning som föreligger sig av intresse för vår studie är skolinspektionens resultat angående undervisningsbegreppet. I rapporten framkommer det att undervisning i förskolan inte har förankrats som varken begrepp eller innehåll. Granskningen tyder på att en del förskollärare inte ser sig som undervisande lärare, de använder sig till större del av begreppet lärande. De menar att det finns ett lärande i allt de gör under dagen och att barn lär sig hela tiden. I rapporten står det att de två begreppen förväxlas med varandra, men lärande och undervisning är inte samma sak. Pramling Samuelsson och Sheridan (2016) menar på att undervisning är att någon vill lära ut och att lärandet är ett resultat och bevis på att barnet lärt sig något.

Under den tid granskningen har utförts har begreppet undervisning uppmärksammats både i forskning och media. Inom förskolorna förs diskussioner mellan de olika professionerna kring begreppet undervisning, detta är ett sätt för att synliggöra begreppet samt hur det kan nyttjas i förskolans praktik. Sätts det tid åt detta får arbetslagen möjlighet att tillsammans vidareutveckla sitt förhållningssätt i en professionell riktning. Denna insats ses som ett behov för att implementera begreppet undervisning både som en målstyrd process samt en medveten del i det pedagogiska arbetet i förskolan. Enligt granskningen är det viktigt att förskolläraren tänker över vilken roll en har i barns lärande och tar steget till att se sig som undervisande.

10

4. Tidigare forskning

I det här kapitlet kommer vi att lyfta aktuell forskning som berör begreppet undervisning i relation till förskolan. När vi sökte internationell forskning krävdes det att vi noga läste inledningen då preschool och kindergarten ofta även relaterar till skolväsendet. Även artiklar kring undervisningsbegreppet var svårfunna då många av dem var ämnesdidaktiska och band samman lärande och undervisning, detta var också en utmaning när vi sökte bland svensk forskning.

4.1 Undervisningsbegreppet i relation till förskolan

Sheridan och Williams 1 (2018) har sammanställt en rapport Undervisning i förskolan – En kunskapsöversikt. Rapporten sammanfattar forskning beträffande undervisning i förskolan utifrån hur förskolan bemöter uppdraget. De menar att skillnaden mot undervisning i skolan är att skolan har både uppnåendemål och bestämda tillfällen för undervisning. Förskolan däremot kan bedriva undervisning under hela dagen i alla situationer innehåll och aktiviteter, detta kan ses som förskolans signum (a.a.). Enligt skollagen ska det bedrivas undervisning, men som Sheridan och Williams framhåller är det inte självklart hur undervisning i förskolan ska förstås och menar vidare att mycket av forskningen kring ämnet är nära sammanlänkat med didaktik och lärande. Sheridan och Williams klarlägger även att begreppet undervisning i förskolan inte vilar på någon definition av vetenskaplig grund inom utbildningen för förskolan. Det är förskollärarens uppgift att vara uppdaterad om ny forskning och att förskolläraren har utvecklat ett förhållningssätt kring innehållet i undervisningen och dess metoder (a.a.). Syftet med denna kunskapsöversikt är att öka kunskapen inom vad det är som utmärker undervisning i förskolan samt att ge verktyg för hur den kan planeras och utföras i verksamheten. För att undervisningen i förskolan ska mynna ut i så hög kvalitet som möjligt lyfts det även i översikten en del aspekter som är i behov av utveckling. Det redogörs endast om förskolläraren i relation till undervisningen i förskolan. De nämner att det behövs mer forskning inom området för hur barnskötare och övrig personal i förskolan kan vara delaktiga i den undervisning som ska bedrivas.

11

I rapporten Undervisning och sambedömning i förskola: Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar år 2016 (Vallberg Roth, Holmberg, Palla, Stensson och Tallberg Broman 2018). Projektet pågick mellan 2016–2018 där syftet var att vidareutveckla kunskap om vad undervisning och sambedömning i förskolan kännetecknas av. Projektet genomfördes genom fallstudier som de analyserade med hjälp av textanalys. Det resultat som kommer att skrivas fram här är utifrån kapitel 3, Vad kan känneteckna undervisning i förskola? av Ann-Christine Vallberg Roth (2018). I resultatet uttrycks det bland de deltagande ett avståndstagande från begreppet undervisning, det är inget begrepp som används i förskolan. Vidare i resultatet framkommer även att det genom debatter kring undervisning har lett till påstående som skolifiering, vilket skapar en oro kring att förskolans undervisning ska efterlikna den undervisning som skolan bedriver. I resultatet syns även ett spänningsfält mellan yrkeskategorierna inom förskolan över vem det är som får bedriva undervisning, då det enligt styrdokumenten framkommer att det är legitimerade förskollärare som ska bedriva undervisning i förskolan. Under samtal kring undervisning framkommer det från de deltagande att undervisning är allt som sker på förskolan, under hela dagen. Lärande är ett återkommande begrepp som upplevs vara identiskt med begreppet undervisning. Undervisning sker även genom att deltagarna uttrycker att de följer barnen och deras intresse, vilket kan ses problematiskt då barn kanske saknar kännedom för något som behöver introduceras. Slutligen framkommer det även i resultatet att det krävs en inbjudande miljö som ses som den tredje pedagogen. För att detta ska fungera lyfter deltagarna även att det krävs att förskollärare planerar, introducerar, dokumenterar samt analyserar och utvärderar resultatet av aktiviteten.

En studie genomförd av Jonsson, Williams och Pramling Samuelsson (2017) belyser begreppet undervisning i relevans till arbetet med de yngre barnen i förskolan. Empiri till studien samlades in genom samtal och diskussioner i fokusgrupper som bestod av verksamma pedagoger. Studiens resultat landar i två diskurser, en kravdiskurs och en rättighetsdiskurs med ett spänningsfält mellan sig. Inom kravdiskursen uttrycker deltagarna att begreppet undervisning upplevs som något negativt, att det är en stress som kommer kräva planering och ett klart syfte för att utföra en aktivitet. Deltagarna uttrycker även att läroplanen ligger i tankarna hela tiden istället för att umgås och göra spontana aktiviteter med barnen. Resultatet i studien visar även på att deltagarna ser begreppet undervisning som något positivt, att det höjer statusen inom förskolan. Både för yrkesprofessionerna och för kvalitén för förskolans verksamhet. Utifrån en

12

rättighetsdiskurs uttrycker deltagarna att barn har rätt till en likvärdig undervisning oavsett i vilken förskola de befinner sig. Resultaten tyder även på att barnen har rätt att utvecklas och blir medvetna om sina kunskaper. Deltagarna ser sig själva som ansvariga för att göra undervisningen meningsfull och att den bygger på de intresse barnen visar. De trycker även på att det då krävs att de är öppna för och lyssnar in barnen samt att de får känna sig respekterade.

I Teaching in preschool (2015) har Hedefalk, Almqvist och Lundqvist utfört en studie kring undervisning i de nordiska länderna, studien är gjord både på förskolor och i grundskolan. Syftet med studien är att kunna urskilja om och hur det bedrivs undervisning i förskolan. Studiens empiri består av observationer och fältanteckningar. Hedefalk et.al konstaterar att undervisning är ett kontroversiellt begrepp inom förskolan samt att ambivalens kring dess betydelse förekommer utifrån olika undervisningstraditioner. Å ena sidan skildras det att undervisning i förskolan vilar på fri lek och omsorg. Å andra sidan finns perspektivet där det resoneras i större utsträckning om att förskolan är en del i det livslånga lärandet och därmed en del av skolväsendet. Ett tredje perspektiv är att förena de båda och därmed finna en helhetssyn. Studien visar att det bedrivs undervisning i förskolan med samma undervisningsmetod som skolan använder sig av i de vetenskapliga ämnena. Metoden innebär att framföra hypoteser och pröva dem för att undersöka ett resultat. Barnen är delaktiga i ett meningsskapande där förskolläraren bidrar med sin kunskapssyn och utmanar barnen vidare i sitt lärande. Studien visar att undervisning sker i förskolan under hela dagen och är inte bundet till specifika tider och tillfällen.

I studien ”Motivations and Barriers in Promoting Preschool Education” har Küçükturan och Akbaba Altun (2017) granskat de motstånd och hinder det finns för att befrämja undervisning i förskolan i Turkiet. Medan det i de flesta länder i Europa har skett en ökning av barn som går i förskola har det i Turkiet istället skett en minskning av barn i förskola (a.a.). Studien är gjord i socioekonomiskt svaga områden där andelen barn som går i förskola är låg. Studien intresserar sig för vilka faktorer som ligger bakom och vilka åtgärder som kommer att behövas för att öka antalet barn som får en förskoleundervisning. I resultatet lyfts fördelarna med att alla får tillgång till undervisning i förskolan vilket är till fördel för barnens framtida studier. Ambitionen är att öka medvetenheten kring detta och finna vägar till att fler barn får tillgång till att gå i förskola.

13

I studiens slutsats kommer de fram till förslag om två modeller, den svenska- och nyzeeländska modellen. Den svenska modellen innebär en nationell praktik medan den nyzeeländska fokuserar på minoritetsgrupper. Ingen har den helhetslösning som krävs. Küçükturan och Akbaba Altun kommer fram till att en chilensk modell passar Turkiets behov bättre då den är en kombination av dem båda i syfte att föra ut vikten av förskoleundervisning och öka antalet barn som går i förskola i landet (a.a.).

4.2 Sammanfattning

Den tidigare forskning som presenterats ovan redogör för begreppet undervisning, hur detta tolkas och definieras. Ur ett internationellt perspektiv ses den svenska modellen som ett föredöme med sin nationella praktik. I Sverige har vi genom läroplanen och skollagen skapat förutsättningar för att alla barn i förskolan ska kunna få en likvärdig förskola. I den forskning vi redogjort för kan vi även se att undervisning redan sker inom den svenska förskolan. Vi har genom att tagit del av tidigare forskning blivit införstådda med att undervisning är ett kontroversiellt begrepp och att en rädsla för skolifiering finns inom förskolan. Samtidigt visar forskning på att undervisning i förskolan redan bedrivs. Undervisningen i förskolan har en liknande uppbyggnad som den undervisning som skolan använder i de vetenskapliga ämnena. Forskning visar också på att lärande och undervisning är starkt sammankopplade. Inom förskolan bedrivs undervisning under hela dagen och är därmed inte bunden till specifika tider och situationer. Vi har genom studierna reflekterat över att det behövs mer forskning kring hur de olika yrkesrollerna ska kunna samverka, då det blir förskollärarens ansvar att bedriva undervisningen. Eftersom det inte specificerats hur undervisning i förskolan ska bedrivas och vilken kunskapssyn som ska råda finns det svårigheter i hur det ska implementeras, då undervisning är ett mångtydigt begrepp.

14

5. Teoretiska utgångar

I följande kapitel kommer vi presentera de teoretiska utgångspunkter som vi kommer att analysera empirin utifrån. Först kommer vi att diskutera socialkonstruktionism. Inom det socialkonstruktionistiska perspektivet kommer vi att redogöra diskursteori efter Winther Jørgensen och Phillips (2000) tolkning. Vidare redogörs de diskursanalytiska begrepp som vi kommer använda oss utav för att uppnå studiens syfte, vilket är att undersöka hur begreppet undervisning tolkas, diskuteras och debatteras.

5.1 Socialkonstruktionism

Det socialkonstruktionistiska perspektivet ses som ett synsätt som har blivit allt vanligare på senare tid och benämns även som socialkonstruktionism (Hwang & Nilsson, 2011). Socialkonstruktionism ses som en gemensam beteckning av en del nyare teorier om samhälle och kultur. Inom detta teoretiska fält finns det olika sätt att ta sig an det vetenskapliga problemet, ett av dessa är diskursanalys som vi kommer förklara här nedan. Winther Jørgensen och Phillips (2000) lyfter fyra premisser som sammanväver de olika angreppssätten. Den första förklaras med att den kunskap människan har om världen bygger på de kategorier som skapas. Den andra menar att människan formas och påverkas av den historiska och kulturella kontext en lever i och att denna kan förändras över tid. Den tredje att kunskap skapas och omformas i interaktion med andra, där diskussioner uppkommer om vad som är sant eller falskt. Den fjärde förklarar att de sociala handlingarna formas och påverkas beroende på hur den historiska världsbilden ser ut. I en situation uppfattas en handling som naturlig medan den i en annan inte anses lämpad (a.a.).

Sammanfattningsvis innebär det ett analytiskt intresse för hur mening skapas samt hur olika kategorier formas och omformas. Oftast betyder det att det analytiska intresset riktas mot språk och texter. I dagens samhälle framställs det en hel del texter och läroplanen är en sådan. Oavsett hur texter skrivs påverkas debatten beroende på den kontext den befinner sig inom. Bergström & Boréus (2018) menar att det genom texter påverkar relationer mellan enskilda individer samt individer i grupp. Texter påverkar hur en förstår och hanterar världen.

15

De två politiska teoretikerna Ernesto Laclau och Chantal Mouffe har gjort huvudverket Hegemony and Socialist Strategy (1985), vilken de bygger sin diskursteori utifrån. En diskurs förklarar Winther Jørgensen och Phillips (2000, s.7) som ” /.../ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen).” Enligt Winther Jørgensen och Phillips (2000) har deras diskursteori sin utgångspunkt i den poststruktionalistiska tanken, som är en del av socialkonstruktionismen. Tanken om att en diskurs formar och ger den sociala världen en mening och innehåll. Diskursens innehåll kan heller aldrig låsas fast då den ständigt omformas när det kommer i kontakt med andra diskurser. Winther Jørgensen och Phillips (2000) menar att Laclau & Mouffes angreppssätt inom diskursteorin utgår ifrån att allt är diskursivt.

5.2 Diskursanalys

Diskursanalys utgör både en teori och en metod som lämpar sig för text- och dokumentstudier. Winther Jørgensen och Phillips (2000) beskriver att utgångspunkten i diskursanalys är att arbeta utifrån det som har sagts eller som i vårt fall vad som har skrivits. Forskarens roll är inte att finna sanningar eller fundera på vad som egentligen menas och hitta bakomliggande faktorer under diskursanalysen, dock kan forskaren göra det senare i arbetet (a.a.). Winther Jørgensen och Phillips (2000) menar att som forskare ska en försöka ställa sig främmande för materialet, även om det kan vara svårt då de diskurser som undersöks i de flesta fall ligger en nära. Ofta är forskaren en del av kulturen kring diskursen och kan därför ha svårt att se det som just en diskurs. Diskurs rymmer oftast en idé om att språket struktureras upp i olika kategorier, beroende på i vilken social kontext människan befinner sig i.

5.3 Verktyg

Vi kommer nu redogöra relevanta begrepp för studien som kommer vara verktyg i analysen senare. Med hjälp av Winther Jørgensen och Phillips (2000) tolkning av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteoretiska begrepp nodalpunkt, flytande signifikant och antagonism för att analysera empirin. Syftet med att redogöra dessa begrepp är för att vi och läsaren ska få en förståelse för vilken funktion dessa fyller i en diskursanalys.

16

Nodalpunkt

Nodalpunkt är det priviligierade tecken som diskursen organiseras kring. Begreppet nodalpunkt är ett begrepp som konkretiserar tecknets betydelse inom diskursen och utesluter övriga tolkningar (Winther Jørgensen och Phillips, 2000). Nodalpunkt fungerar som nav i en diskurs. Ett exempel som tas upp i Winther Jørgensen och Phillips (2000) är ordet kropp, som i en medicinsk diskurs kan ses som en nodalpunkt, genom att i den kopplas till specifika tecken som skapar den medicinska diskursen. Noden fixerar en bestämd mening för de tecken som omger den, ordet kropp kan även finnas inom andra diskurser genom att det knyts till andra tecken, detta ger kropp en ny benämning som flytande signifikant, då det finns inom flera diskurser.

Flytande signifikant

De element som är särskilt öppna för olika tolkningar har inom diskursteorin fått benämningen flytande signifikant genom att de får sitt innehåll från olika håll (Winther Jørgensen och Phillips, 2000). Nodalpunkt är preciserade flytande signifikanter i just den diskurs den tillskrivs men kan få en annan betydelse i en annan diskurs. I vår studie tolkar vi begreppet undervisning som en flytande signifikant där olika diskurser vill ge det sin betydelse.

Antagonism

Diskursteorins begrepp för konflikt är antagonism. En konflikt inom diskursteori uppstår när olika identiteter hindrar varandra från att bli gällande. Antagonism förklaras enligt Winther Jørgensen & Phillips (2000) som en öppen konflikt mellan olika diskurser i en bestämd diskursordning. Diskursordning står för att en eller flera diskurser försöker bli gällande inom ett visst område, det sker genom en förskjutning mellan diskurserna. En diskurs kan således inte sägas vara den gällande, då den ständigt befinner sig i konflikt med andra diskurser som förklarar verkligheten utifrån andra premisser (Winther Jørgensen & Phillips, 2000).

Vi kommer med ovan nämnda diskursanalytiska begrepp försöka lokalisera vilken betydelse begreppet undervisning ges för förskolan i den insamlade empirin. Vi kommer även att undersöka vilka diskurser som framkommer utifrån hur det skrivs kring begreppet undervisning.

17

6. Metod

I följande kapitel kommer vi beskriva valet av metod och hur vi har gått tillväga med undersökningen. Valet av metod tar avstamp i den teoretiska grund som vi presenterat i föregående kapitel, då diskursanalys både verkar som teori och metod.

6.1 Metodval

Inom samhällsvetenskaplig forskning används kvalitativ eller kvantitativ metod för att samla in den empiri som behövs. Rennstam & Wästerfors (2015) förklarar att en kvalitativ metod syftar till att ge forskaren en djupare förståelse för ett problem, genom att den tillåter forskaren att gå på djupet i ett uttalat fenomen. De menar att den kvalitativa metoden har utvecklats för att undersöka sådant som ej går att förklaras med siffror, vilket en kvantitativ metod syftar till (a.a.). Då vi i vår studie är intresserade av att undersöka hur begreppet undervisning tolkas, diskuteras och debatteras i relation till förskolan har vi valt en kvalitativ metod med en diskursanalytisk ansats. Alvehus (2013) förklarar den kvalitativa forskningen som en tolkande ansats, vilket lämpar sig till det syfte vi har för vår studie. Studien kan leda till en vidgad förståelse om undervisningsbegreppet.

6.1.1 Genomförande av textläsning

Begreppet analysera förklarar Bergström & Boréus (2018) med att identifiera och undersöka de beståndsdelar en text är uppbyggd av. Valet av att använda diskursanalys ger ett helhetstänk till att ta sig an forskningsfrågan, då det ses som ett helhetskoncept där teori och metod verkar tillsammans. Utifrån en diskursanalytisk ansats har vi i vår studie läst den valda empirin noga, vilket Rennstam & Wästerfors (2015) beskriver som att forskaren bör umgås med materialet för att komma det nära och få syn på olika beståndsdelar. Vi har gjort detta genom att försöka läsa texten med andra ögon, då vi forskar inom ett område vi redan har förförståelse för och kan ha egna åsikter och föreställningar kring. Winther Jørgensen & Phillips (2000) lyfter detta som en problematik och att forskaren ska ha det i åtanke.

Vi läste igenom artiklarna med hjälp av Laclau och Mouffes diskursteoretiska begrepp som vi tidigare redogjort. Vi började med att plocka ut de tecken som genom artikulation kan knytas till undervisning. Begreppet artikulation förklarar Winther Jørgensen &

18

Phillips (2000) med att tecken knyts till en nodalpunkt, detta för att ge ett specifikt tecken dess mening. För att tydligare se vilka tecken som knyts till undervisning valde vi att sortera upp de i en tabell, genom att lägga dem i en tabell gav det oss en överblick på hur empirin kan tolkas. Under sorteringen av tecknen i tabellen tycks vi se två olika diskurser kring undervisning. De olika diskurserna var kring förskolans syfte och funktion samt förskollärares syfte och funktion. Efterhand som vi la in tecken visade det sig att tabellen blev svåröverskådlig då det blev många fraser kring undervisning. Tabellen blev tillslut bara den bas vi utgick ifrån då vi fann att det var mer överskådligt att utgå ifrån citat ur artiklarna.

6.2 Urval

Vi ville i vår studie undersöka hur undervisningsbegreppet tolkas, diskuteras och debatteras i relation till förskolan. Empirin har vi funnit i tidningen Förskolan som är en av Lärarförbundets tidningar som är riktade till förskollärare. Artiklar har sökts från tidningen på den webbaserade sökmotorn Retriever som hanterar tidningar och artiklar. Vi använde oss endast av sökordet undervisning*, då vi redan var i en kontext inom förskolan. Tecknet * innebar att alla ändelser på ordet förskola kom upp. Vi valde att begränsa oss till artiklar från 2018 eftersom den nya läroplanen kom under hösten. Antalet artiklar som kom upp var 49 stycken. Artiklar angående förskoleklass, bokrecensioner, dagordningar till konferenser och utbildningar, de som bara innehöll undervisning* i yrkestitlar samt små notiser valdes bort, då vi ansåg att dessa inte har det innehåll som berör studiens syfte, kvar blev 23 artiklar. Ur dessa har citat plockats ut som representerar empirin för att synliggöra hur begreppet undervisning förhåller sig till studien.

6.2.1 Tidningen Förskolan

Förskolan är en facklig tidning för förskollärare som är medlemmar i Lärarförbundet och har funnits sedan 1918 och har idag 100 år efter sin start en upplaga på 26 700 (Lärarförbundet, 2018). När tidningen lanserades 1918 hette den Svenska Fröbelförbundets tidskrift. Tidningen publicerade artiklar utifrån Fröbels pedagogik, men hade även pedagogiska tips och debatter. 1940 bytte tidningen namn till Barnträdgården och anknytningen till enbart fröbelpedagogiken var över. Nästa namnbyte skedde 1969 och tidningen fick sitt nuvarande namn Förskolan. I samband med att förskollärare blev

19

medlemmar i Lärarförbundet 1991 togs tidningen över av Lärarförbundet som har fortsatt att utveckla tidningen och 1996 blev den utsedd till årets facktidning (a.a.).

6.3 Forskningsetiska principer

Under studiens gång har vi tagit del av och resonerat kring de forskningsetiska principer som skrivs ut av Vetenskapsrådet (2017). Då det i studien inte kommer att utföras forskning med mänskliga deltagare väljer vi att avstå från att redogöra för dessa. Alvehus (2013) lyfter att det kan vara en fördel med redan publicerade texter, då de redan ligger synligt för granskning. Vi utgår ifrån att skribenterna av texterna har gjort etiska övervägande innan de har publicerats. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkter som tidigare redogjorts, kommer vi med ett öppet förhållningssätt tolka empirin utan att lägga våra egna värderingar i resultatet.

20

7. Resultat och analys

Vi kommer i detta kapitel presentera den insamlade empirin och analysera med den diskursanalytiska ansats som presenterats tidigare. Analysen är strukturerad efter den ordning våra frågeställningar kommer, alltså kommer vi först presentera …förskolans syfte och funktion i relation till begreppet undervisning följt av ...förskollärarens funktion i relation till begreppet undervisning. Efter vardera presentation kommer en sammanfattning med koppling till de teoretiska verktygen. I presentationen har vi valt att presentera delar av empirin genom att redovisa citat som för vår tolkning ger en tydlig beskrivning av det vi har sett. I citaten har vi valt att fetmarkera de ord som vi kommer att analysera.

7.1 Förskolans syfte och funktion i relation till begreppet

undervisning

Utifrån vår frågeställning om hur förskolans syfte och funktion uttrycks söker vi efter tecken som genom artikulation med undervisning skapar dess mening. Kerstin Norlin som är verksam förskollärare sedan 1980-talet och varit med om tidigare förändringar inom förskolan uttrycker sig i artikeln Säkrare med åren på följande vis kring begreppet undervisning:

- För mig är undervisning ett laddat ord, det känns mer som skolundervisning. Men allt

har väl sin tid. (Förskolan, 12/1)

Hon artikulerar begreppet undervisning som ett “laddat ord”, det skapar en negativ bild över begreppet. I citatet ser vi även artikulation med tecken som “allt har väl sin tid”, vilket skapar en känsla av nonchalans, en axelryckning av att begreppet är högaktuellt just nu men att det kommer sjunka in och landa. Hon känner även att begreppet tillhör den undervisning som bedrivs i skolan. Begreppet undervisning ses tillhöra skolan och är främmande för förskolan. I en majoritet av artiklarna kopplas begreppet till skolan som genom citatet ovan. Det framkommer även tydligt i nästa citat där Anette Sandberg, professor i pedagogik uttrycker sig kring förskolans framtida utmaningar i artikeln Hon vill alltid ha mer kunskap:

21

Undervisning är ju starkt kopplat till skolan men nu behöver vi föra en diskussion om vad det betyder för förskolan och hur vi ska definiera begreppet. (Förskolan, 23/3)

Begreppet undervisning artikuleras med tecknet “skola”, att det är starkt kopplat till skolan. I citatet står det att nu kommer det krävas diskussioner för vad undervisning betyder för förskolan. Tecknet “vi” ger en bild av att det talas om förskolan som ett vi och skolan som ett dom och att undervisning är kopplat till skolan. Undervisning det är något som pågår i skolan och nu kommer det krävas att vi för diskussioner om hur begreppet ska definieras i “förskolan”. Fortsatt i vår genomläsning av empirin finner vi flera utsagor där det uttrycks en ogillande känsla av begreppet undervisning i relation till förskolans kontext. Förskolläraren Erik Stenkula uttrycker sig följande i artikeln Hjälp oss eller lämna oss ifred!:

“Undervisa?” var det många förskollärare med mig som rynkade näsan och undrade. Själv ogillade jag rätt länge att förskolan skulle bli mer lik skolan. Jag hade ju en gång gjort ett medvetet val. Blivit förskollärare och inte lärare som mina föräldrar var. (Förskolan, 26/4)

Undervisning artikuleras i citatet som något annat, främmande genom att det knyts till tecken som “undervisa?” och “rynkade näsan”. I citatet artikulerar han en distinktion mellan förskollärares och lärares arbete i relation till undervisning. Det skrivs fram i citatet att han har gjort ett medvetet val att bli “förskollärare” och inte “lärare” som hans föräldrar var, vilket vi tolkar till att han tagit avstånd från den undervisning som pågår i en skolkontext. Tecken i artikulation som “bli mer lik skolan” ger en bild av att förskolan är något annat och genom införandet av begreppet undervisning kommer förskolan bli mer lik skolan. Samtidigt tolkas hans uttryck ”ogillade jag rätt länge” som att han efter en tid har accepterat förändringen som sker av att förskolan blir mer lik skolan.

I artikulation knyts undervisning i majoriteten av artiklarna till tecknet skola som blir nodalpunkten inom denna diskurs. Begreppet undervisning är en självklar del i en skolkontext och ses inte som något utmärkande medan det ställs frågande i en förskolekontext. Frågan om hur förskolan ska genomföra och bedriva undervisningen nu när begreppet skrivs in i nya läroplanen för förskolan lyfts i flertalet av de artiklar vi har analyserat. Begreppet undervisning synes vara svårdefinierat i relation till den

22

verksamhet som bedrivs i förskolan. Kerstin Botö som forskat kring barns skriftspråk uttrycker sig i artikeln Bokstavslek triggar lusten, hur skrift och läsundervisning kan utformas i förskolan:

- Min studie visar att den lekfulla undervisningen gynnar barnens intresse för skriftspråk i förskolan. Därför tror jag att det är bra att vänta med den traditionella undervisningen till grundskolan. Fast det här är svårt, särskilt eftersom det inte direkt finns definierat i förskolans läroplan om hur den här undervisningen ska gå till. (Förskolan, 12/1)

Citatet visar på en distinktion mellan olika typer av undervisning. För att göra undervisning mindre främmande för förskolan artikuleras det i citatet med underkategorier där den ena görs till vår inom förskolan, dessa tecken är “lekfull” och “traditionell”. För förskolan definieras undervisningen som lekfull. Den lekfulla undervisningen ses tillhöra förskolan vilket Kerstin i artikeln förklarar genom att den skapar meningsfulla samspel mellan lärare och barn, samt mellan barn och barn. Det lyfts även att den lekfulla undervisningen gör barnen mer delaktiga i sitt lärande. Den traditionella undervisningen ses tillhöra grundskolan vilket Kerstin förklarar som mer enskild utan samspel mellan barnen.

I majoriteten av artiklarna framkommer en osäkerhet kring hur undervisningen ska bedrivas i förskolan då läroplanen inte ger några direktiv hur den ska bedrivas. I artikeln Forskartrion om nya läroplanen talar Ingrid Pramling Samuelsson, Christian Eidevald och Ingegerd Tallberg Broman kring den nya läroplanen då de deltagit under framtagandet av läroplanen. Forskaren Christian Eidevald uttrycker sig i följande citat:

-Det är det stora problemet med den här läroplanen. Många förskollärare, förskolechefer och barnskötare har ju väntat på läroplanen för att äntligen få reda på vad undervisning

betyder i förskolan. (Förskolan, 24/10)

I citatet ser vi artikulation med tecken som “stora problemet”, “väntat” och “äntligen få reda på vad undervisning betyder i förskolan” som skapar en bild av besvikelse hos många yrkesverksamma inom förskolan som haft förväntningarna att undervisningsbegreppet skulle förklaras i och med revideringen. I samma artikel uttrycker forskaren Ingrid

23

Pramling Samuelsson, en positiv bild av att begreppet undervisning kommer att landa och accepteras inom förskolans kontext:

-Det är en lång väg kvar naturligtvis, men jag har ändå goda förhoppningar med tanke på hur historien ser ut. När man förde in begreppet lärande fanns också ett motstånd, men idag är det helt accepterat. Jag tror att undervisning kommer göra samma resa, säger Ingrid Pramling Samuelsson. (Förskolan, 24/10)

Undervisning uttrycks i citatet genom artikulation med tecken “goda förhoppningar” och “motstånd”. När begreppet “lärande” fördes in i läroplanen för förskolan fanns det också ett motstånd men är idag accepterat. Artikulation med tecken “lång väg” och “resa” ger en bild av att det är en bit kvar och många lärdomar kvar innan begreppet undervisning landat i en förskolekontext. Men genom artikulation av “goda förhoppningar” uttrycks en positiv bild av att begreppet tids nog kommer accepteras och finna sin legitimitet inom förskolan. I en annan artikel som vi redogjort tidigare gav förskolläraren Kerstin Norlin även uttryck för detta genom artikulationen “Men allt har väl sin tid.”

Sammanfattningsvis så talas det om undervisning utifrån förskolans syfte och funktion som något främmande, något annat och lekfullt. Det framkommer även en osäkerhet kring begreppet undervisnings betydelse för förskolan. Det finns en oro kring att förskolan skolifieras, efterliknar den traditionella undervisningen som sker i en skolkontext. Vi tolkar att det i vår empiri råder en pågående antagonism kring begreppet undervisning genom att det bråkas om begreppets betydelse, att undervisning i förskolan inte är densamma som i skolan.

Genom artikulation knyts tecknet undervisning till nodalpunkten skola. Winther Jørgensen och Phillips (2000) förklarar att genom noden fixeras en bestämd mening för de tecken som omger den. Förskolans funktion i relation till undervisning lyfts fram som ett laddat ord, samt att det kopplas till skolan. Ordet undervisning kan även finnas inom andra diskurser genom att det knyts till andra tecken, detta ger tecknet undervisning en benämning som flytande signifikant.

24

7.2 Förskollärarens funktion i relation till begreppet

undervisning

Utifrån vår frågeställning om hur förskollärares funktion i relation till begreppet undervisning uttrycks söker vi efter tecken som genom artikulation med undervisning skapar dess mening. Under tiden med att den nya läroplanen formuleras finner vi diskussioner kring den i en stor del av vår empiri. Diskussionerna cirkulerar kring en problematik och en förväntan om att när den nya läroplanen är klar kommer det att klarna över förskollärarens funktion i relation till undervisning i förskolan. I samband med att Skolverket skickat ut förslag på en reviderad läroplan intervjuas Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand i artikeln Otydliga roller i läroplansförslag kring förskollärarens yrkesroll:

- I skrivningarna kan man tolka det som att det inte krävs en legitimerad förskollärare för att ta ansvar för undervisningen. Det måste man förtydliga[...]Hon menar att undervisning tillhör förskollärarens profession och ingen annan. (Förskolan, 23/3)

Här artikulerar Lärarförbundets ordförande problematiken med att den “legitimerade” förskollärarens “ansvar” inte skrivs fram och att detta behöver förtydligas genom att det “tillhör” förskollärarens “profession”. Citatet beskriver en problematik i vem det är som ska bedriva undervisning. Undervisning i artikulation med tecken “legitimerad”, “ansvar”, “tillhör” och “profession” skapar en bild över att förskollärarens yrkesstatus höjs genom det ansvar som tillskrivs professionen. Efter remissen och ytterligare revidering inför den nya läroplanen har dessa ansvarsfördelningar förtydligats. Lärarförbundets ordförande nämner det i en senare artikel Tydligare roller i nya läroplanen:

-Den ansvarsfördelningen har inte funnits förut och det har varit försvårande både för förskolechefer och för dem som ska organisera förskoleverksamhet. Nu råder det ingen tvekan om att det är de legitimerade förskollärarna som ska bedriva och utveckla undervisningen, säger hon. (Förskolan, 7/9)

Här ger lärarförbundets ordförande artikulation åt att förskollärarens professionalitet åskådliggörs tack vare att “ansvarsfördelning” skrivs fram, genom att peka på att det är

25

“legitimerade” förskollärare som ska “bedriva” och “utveckla” undervisningen. Det artikuleras också att det kommer bli lättare att “organisera” verksamheten genom att ansvarsfördelningen klargjorts. Artikulationen tydliggör förskollärarens profession samt att det blir tydligare roller för övriga inom förskolans organisation. Sammantaget ger detta en bild av att förskolan står för en målstyrd och organiserad undervisning som leds av legitimerade förskollärare. Undervisningsbegreppet ses som något ovisst och främmande i förskolan som kan påverkas genom en otydlig skrivning av vad det innebär. I artikeln Så vill skolverket ändra läroplanen uttrycker Magdalena Karlsson, undervisningsråd på Skolverket sig följande:

- Det är egentligen något som finns i förskollärarens huvud. (Förskolan, 9/4)

I citatet artikuleras undervisning med “något som finns i förskollärarens huvud” vilket ger en uppfattning om att det inte ses som så viktigt. Citaten ovan synliggör en distinktion i hur det talas om undervisning i relation till förskollärarens funktion och syfte. En artikulation med tecken “ansvar”, “legitimerad” och “profession” kontra tecken som “något som finns i förskollärarens huvud” visar på en antagonism i undervisningens mening i relation till den profession förskolläraren har. Det skapar en distinktion i talet kring förskollärarens profession genom artikulation som något som finns i huvudet leder till att kunskapen ej synliggörs.

I genomläsning av empirin finner vi uttryck för att det eftersöks direkta direktiv kring hur undervisningen i förskolan ska bedrivas. I artikeln Så vill skolverket ändra läroplanen uttrycker Magdalena Karlsson, undervisningsråd på Skolverket sig vidare om undervisning i förskolan:

Skriver vi fram det i en författningstext tänker vi att det lätt blir lektioner. Vi vill ju verkligen trycka på att undervisning kan och bör ske när som helst under dagen. (Förskolan, 9/4)

Citatet visar en distinktion mellan “författningstext”, “lektioner” kontra “kan och bör ske när som helst under dagen”. Här skapas en bild av att det genom en skriven text kommer leda till att undervisning i förskolan kommer mista sitt signum av att kunna ske när som helst under dagen. En oro över att förskolan ska efterlikna skolan om det skrivs fram hur

26

undervisning ska utföras på ett specifikt sätt. I artikeln Hjälp oss eller lämna oss ifred! framkommer efter ett besök av skolinspektionen att förskolläraren inte vet hur en ska förhålla sig till undervisningen:

Dessutom behövde vi bli mer medvetna om vår undervisande roll i det direkta mötet med barnen. Antagligen flummade vi bara omkring där på samlingsmattan när Skolinspektionen kom och besökte oss. (Förskolan, 26/4)

I det här citatet uttrycker sig en förskollärare om skolinspektionens syn på vad som fordras av förskolläraren. Tecknet “medvetna” i artikulation med undervisning skapar en bild över att det i förskollärarens profession bör kunna reflektera och uttrycka sig samt veta vad och varför de agerar utifrån ett visst sätt. Den aktuella förskolläraren uttrycker att skolinspektionens kommentar angående att de bör bli mer medvetna om sin roll i undervisningen skapar en känsla av att de ”flummade omkring”. Det skapar en bild av att de bara tramsade runt där på mattan och att den undervisningen som bedrevs inte ansågs tillräckligt professionell. Här artikuleras ett resonemang kring att det finns en önskan att få tydliga direktiv kring hur undervisning i förskolan ska genomföras samt frustration över en otydlighet hur förskolläraren ska förhålla sig till undervisning i verksamheten. Forskaren Christian Eidevald som i nästa citat från artikeln Konsten att styra mot mål förklarar vad undervisning handlar om:

undervisning handlar om att möta, planera så att alla barn möter alla målområden i läroplanen (Förskolan, 7/9)

Här finner vi tecken som “möta” och “planera” vilka ingår i förskollärarens uppdrag. Artikulationen lägger tyngdpunkten på den profession förskolläraren bör besitta samt se till att undervisningen når alla barn och läroplanens målområde. “Planera” artikulerar en bild av förberedelse och ett syfte bakom undervisningen. För att det ska utmynna i en så god kvalitet som möjligt krävs det tid och tillfällen för att utföra planering, vilket Thim Carlsson verksam förskollärare uttrycker sig kring i artikeln Ta makten över tiden:

Upplever du tidsbrist? - Ja, jag känner att jag inte alltid har tid att uppfylla mitt uppdrag som förskollärare. Varför upplever du tidsbrist, tror du? - För mig personligen hänger det

27

ihop med att jag har mycket tid i barngrupp och att jag inte har tillräckligt med tid för att

planera undervisning. (Förskolan, 21/2)

Citatet framställer en förtvivlan över att inte kunna uppfylla det “uppdrag” förskolläraren har. Det uttrycks att det inte finns tillräckligt med “tid” för att “planera” undervisning och det har samband med att han artikulerar att han har för mycket “tid” i barngruppen. Här artikuleras att det finns en brist på tid för att för att mycket tid läggs i barngrupp vilket ger ett underskott av tid för att fullfölja uppdraget att “planera” undervisningen och därmed hindras i sin profession. Det artikuleras att det inte finns den tid för att planera och reflektera som behövs för att driva en önskvärd undervisning framkommer i en stor del av artiklarna.

Sammanfattningsvis så talas det om undervisning utifrån förskollärarens funktion om det “ansvar” som ligger i förskollärarens “profession” och att det är “legitimerade” förskollärare som står för undervisningen i förskolan. Utifrån ett förtydligande kring “ansvarsfördelning” mellan professionerna höjs yrkets status. Den flytande signifikanten undervisning knyts här genom artikulation till förskollärarens profession som är nodalpunkt för denna diskurs. Vi tolkar en pågående antagonism mellan yrkesverksamma, forskare, fackliga ordförande och myndigheters tal av begreppet undervisning.

Vi ser även att det talas om “tid” i att “planera” och reflektera för att för att kunna genomföra en god undervisning, som ska kunna ske “när som helst under dagen”. ”Tid” blir här en antagonism då det talas om “tid” i olika diskurser som ger tid olika innehåll. Den ena diskursen artikulera kring tecknet när undervisning kan ske under dagen och den andra visar på en artikulation om tecknet tillräckligt av tid för planering av undervisning på grund av tecknet mycket tid i barngrupp. I artikulationer har vi också funnit att det efterfrågas hjälp och stöttning i att synliggöra en “medvetenhet” i sitt “uppdrag”.

28

8. Slutsats och diskussion

Vi kommer i det här kapitlet diskutera resultatet av vår analys och koppla det till tidigare forskning, följt av diskussion kring yrkespraktiken, metoddiskussion sedan avrundar vi med förslag på vidare forskning. Syftet med denna studie har varit att studera hur begreppet undervisning tolkas, diskuteras och debatteras i relation till förskolan. Våra frågeställningar är:

● Hur talas det om förskolans syfte och funktion i relation till begreppet undervisning?

● Hur talas det om förskollärarens funktion i relation till begreppet undervisning?

Den första frågan kan besvaras med att undervisning ses som något främmande, något annat och lekfullt. Resultatet visar även på en osäkerhet kring begreppets betydelse för förskolan genom en pågående antagonism med skolans betydelse av undervisning. Den andra frågan kan besvaras med att undervisning kopplas till förskollärarens profession, ansvar, tid för att planera, möta och medvetande om undervisande roll. Resultatet visar att det genom en medvetenhet ökar förskollärarens status och behöver nu finna en väg att gå för att kunna uträtta det som står i förskollärarens uppdrag.

8.1 Resultatdiskussion

Sverige framställs som ett föregångsland internationellt genom nationella riktlinjer för förskolans undervisning enligt Küçükturan och Akbaba Altun (2017). I vårt resultat kan vi finna att undervisning i förskolan är kontroversiellt samt att det finns ett visst motstånd till begreppet. Rädsla för skolifiering uttrycks av förskollärare i artiklarna och det framkommer även i Vallberg Roths (2018) studie en oro för att undervisningen i förskolan ska efterlikna den undervisning som bedrivs i skolan. Forskning visar samtidigt på att förskolan redan undervisar efter liknande metod som undervisningen i de vetenskapliga ämnena i skolan (Hedefalk, Almqvist och Lundqvist, 2015). I resultatet för vår studie kommer vi fram till att det talas om undervisning i förskolan som främmande och något annat, liknande uttryck finner vi i Hedefalks, Almqvists och Lundqvists (2015) studie. I studien framkommer att begreppet är kontroversiellt för förskolan, samt att det inte funnit sin rätta betydelse. Undervisningsbegreppet kopplas tillhöra en skolkontext och ses som

29

en traditionell undervisning vilket inte försiggår i en förskolekontext. I artiklarna framkommer underkategorierna lekfull och traditionell undervisning, liknande resultat har Hedefalk, Almqvist och Lundqvist (2015) funnit i sin studie. Resultatet i studien visar på att förskolans verksamhet vilar på omsorg och lek, men även att förskolan är en del av det livslånga lärandet som en del av skolväsendet (a.a.).

Vår studie resulterar även i att en problematik synliggörs i när undervisningen i förskolan ska ske, å ena sidan uttrycks det att det kan ske under hela dagen men å andra sidan att allt inte är undervisning. Sheridan och Williams (2018) lyfter att undervisningen i förskolan kan bedrivas under hela dagen i alla situationer och i alla aktiviteter, de trycker på att det kan bli förskolans signum för undervisning. I deras kunskapsöversikt framkommer även att det ligger i förskollärarens ansvar att vara uppdaterad om ny forskning inom området för undervisning i förskolan (a.a.).

I vår studie har vi funnit en osäkerhet kring hur undervisning i förskolan ska förstås. Det har också visat sig att lärande och undervisning har likställts inom verksamheten, vilket enligt Sheridan och Williams (2018) studie förklaras genom att undervisning är sammankopplat med den forskning som finns kring lärande och didaktik. Då begreppet undervisning lyfts in i läroplanen följer en osäkerhet och en rädsla över att något nytt ska ske inom förskolan. I och med att undervisning skrivs in i läroplanen kan det hjälpa förskolläraren att använda rätt begrepp och särskilja lärande och undervisning, då det bedrivs undervisning inom verksamheten. Undervisning framträder som något främmande för förskolans kontext i och med att det inte finns någon vetenskaplig grund för begreppets definition för utbildningen inom förskolan menar Sheridan och Williams (2018).

En otydlighet i förskollärarens roll i relation till undervisning i förskolan framgår av studiens empiri. Det påverkas genom hur begreppet undervisning framställs från olika parter. Magdalena Karlsson undervisningsråd på Skolverket förklarar undervisning som att det är något som finns i förskollärarens huvud. Uttalandet i empirin kolliderar med skolinspektionens rapport (2018), där påtryckningar kring att verksamma inom förskolan bör bli mer medvetna i den undervisning de utför och framförallt våga, visa och nyttja den kunskap en har fått till sig under förskollärarutbildningen. Å andra sidan trycker lärarförbundet på att förskollärarens profession måste bli tydligare. Skollag och

30

läroplaner har varit motstridiga i sina formuleringar kring vem som bär ansvaret för den pedagogiska verksamheten och undervisningen. Studien resulterar i att förskollärarens roll och ansvar formuleras tydligare genom den nya läroplanen som träder i kraft den 1 juli 2019. Det leder till att förskollärarens profession höjs och kvaliteten i svenska förskolor ökar. Liknande resultat framgår även i Jonsson, Williams och Pramling Samuelsson (2017) studie, genom att förskollärarens profession tydliggjorts och blir mer samstämmig med skollagen som säger att det tillhör förskolläraren profession att undervisa i förskolan, detta gör att det inte finns någon tveksamhet kring att undervisning är förskollärarens ansvar.

8.2 Yrkespraktiken

Idag är undervisning ett laddat ord som ses som kontroversiellt och anses tillhöra skolvärlden, samtidigt visar forskning på att undervisning bedrivs i förskolorna. När vi gått igenom empirin har vi funnit uttryck som tyder på att det kommer behövas tydlig handledning och fortbildning i arbetslagen för att få en ökad förståelse för hur undervisning i förskolan kan komma att se ut. Vilken vetenskaplig grund undervisning ska vila på är också önskvärt att få vetskap om, då “flummande” och “något som finns i förskollärarens huvud” skapar en osäkerhet kring hur professionen ska förhålla sig till undervisning. Pedagogistors och rektorers stöd kommer behövas när det implementerats för att få en stark förankring ute i förskoleverksamheten. Inom förskolan behövs det stöd för att förskollärarna ska bli trygga i det sätt att undervisa som särpräglar förskolans kontext. Tryggheten i att nyttja de begrepp och den kunskap som förskolläraren besitter som legitimerad. Det kommer behövas att det arbetas fram ett bra system för hur tid ska fördelas samt att det finns en tydlig struktur över hur verksamhetens kvalitet synliggörs. Förskollärare kommer att behöva få planering som överensstämmer med uppdraget, i och med att förskolläraren ansvarar för undervisning och den ska följa barnens utveckling i den dagliga verksamheten. Detta kommer innebära att planeringen behöver vara i princip daglig för att uppnå professionens åläggande.

8.3 Metoddiskussion

Metoden var helt främmande för oss, så det krävdes nyfikenhet, engagemang och emellanåt att vi tog ett steg tillbaka för att kunna reflektera över vad vi kommit fram till och hur vi skulle fortsätta vårt arbete. Vi har haft många och långa diskussioner kring

31

arbetet och stundom varit trötta på att inte komma fram till ett resultat. Då metoden är av den karaktär att det är tolkningar, vilket har skapat frågor som: Har vi tänkt rätt? Finns det ett annat sätt att se det på och framförallt kan vi förklara hur vi har tänkt så att en läsare kan förstå vad vi tänkt när vi famlat i mörkret själva? Under genomläsningen av materialet ser vi till en början en problematik till att vi på förhand har valt ut en del teoretiska begrepp. Efterhand som vi blev tryggare i metoden och bekantat oss med empirin fann vi ett mönster och bitarna föll på plats. I kategoriseringen arbetade vi om kategorierna i omgångar tills vi fann ett mönster som vi fann logik i. För oss var det en stor utmaning att ta ett steg tillbaka och utforska materialet utan att tänka utifrån den kompetens vi tagit till oss. Vi fann även att det finns så många sätt att analysera orden på och se på dess mening.

8.4 Förslag till vidare forskning

Vi känner igen mycket kring det som skrivs kring undervisningsbegreppet samt att det har gett oss en djupare förståelse kring komplexiteten i begreppet. Eftersom den nya läroplanen ännu inte har trätt i kraft samt att undervisning är ett nytt begrepp för förskolan kommer det att ta tid för att implementeras. Vi tror att när den nya läroplanen träder i kraft och förskolan bekantar sig med den kommer det vara av intresse att undersöka hur det resoneras kring undervisningsbegreppet. Kommer attityder förändras efter att den har implementerats i förskolans verksamhet och undervisning blir en del verksamhetens vardag?

32

9. Referenser

Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red.) (2018). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Fjärde [omarbetade och aktualiserade] upplagan Lund: Studentlitteratur

Hedefalk, Maria, Almqvist, Jonas and Lundqvist, Eva (2015) ‘Teaching in preschool’, Nordic Studies in Education, (01), p. 20. Tillgänglig på Internet: https://www-idunn-no.proxy.mau.se/np/2015/01/teaching_in_preschool (2019-03-20)

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. 3., rev. utg. Stockholm: Natur och kultur

Jonsson, Agneta, Williams, Pia & Pramling Samuelsson, Ingrid (2017). Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. Forskning om undervisning och lärande. 5:1, 90–109 Tillgänglig på Internet: http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:1082304/FULLTEXT01.pdf (2019-03-20)

Förskolans kvalitet och måluppfyllelse – ett treårigt regeringsuppdrag att granska förskolan (2018) Tillgänglig på Internet:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/regeringsrapporter/redovi sningar-regeringsuppdrag/2018/forskolans-kvalitet-och-maluppfyllelse/forskolans-kvalitet-och-maluppfyllelse-slutrapport-feb-2018.pdf (2019-03-20)

Förskolan 100 år: En enastående resa från småbarnsskola till en stark profession (2018) https://www.lararforbundet.se/artiklar/forskolan-100-aar

Küçükturan, A. G. and Akbaba Altun, S. (2017) ‘Motivations and Barriers in Promoting Preschool Education’, Educational Sciences: Theory and Practice, 17(4), pp. 1433–1450. Tillgänglig på Internet:

https://eric.ed.gov/contentdelivery/servlet/ERICServlet?accno=EJ1148385 (2019-03-20).

Läroplan för förskolan Lpfö 18. (2018). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa

33

2899/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf4001.pdf?k=4001 (2019-03-20)

Pramling, Samuelsson, Ingrid, Sheridan, Sonja. (2016). 3: dje upplagan. Lärandets grogrund – perspektiv och förhållningssätt i förskolans läroplan. Studentlitteratur. Lund.

Rennstam, Jens & Wästerfors, David (2015). Från stoff till studie: om analysarbete i kvalitativ forskning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Vallberg Roth, Ann-Christine (2018). Vad kan känneteckna undervisning i förskola? I Vallberg Roth, Ann-Christine, Holmberg, Ylva, Palla, Linda, Stensson, Catrin & Tallberg Broman, Ingegerd (2018). Undervisning och sambedömning i förskola: Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar år 2016. Malmöuniversitet Tillgänglig på Internet: http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/24496/2018-01-27%20%20Rapport%20-%20reflektionsdokumentet.pdf;jsessionid=5630097DE0F78065EB17AF145502EEB7?s equence=3 (2019-03-20)

Sheridan, Sonja & Williams, Pia (red.) (2018). Undervisning i förskolan [Elektronisk resurs]: en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3932 (2019-03-20)

Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2017) Tillgänglig på Internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (2019-03-20)

Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur

Analyserade artiklar

Danielsson Sebastian (2018). Otydliga roller i läroplansförslag. Förskolan, 06 mars https://forskolan.se/otydliga-roller-i-laroplansforslag/

Danielsson, Sebastian (2018). Säkrare med åren Förskolan, 15 januari https://forskolan.se/sakrare-med-aren/

34

Danielsson, Sebastian (2018). Så vill Skolverket ändra nya läroplanen Förskolan, 09 april https://forskolan.se/har-ar-forslaget-pa-ny-laroplan/

Eidevald, Christian (2018). Konsten att styra mot mål Förskolan, 10 september https://forskolan.se/konsten-att-styra-mot-mal/

Hallonsten, Anna-Karin (2018). Bokstavslek triggar lusten Förskolan, 15 januari https://forskolan.se/bokstavslek-triggar-lusten/

Ignerus, Erik (2018). Tydligare rollfördelning i nya läroplanen Förskolan, 29 augusti https://forskolan.se/tydligare-rollfordelning-i-nya-laroplanen/

Ignerus, Erik (2018). Forskartrion om nya läroplanen. Förskolan, 15 oktober https://forskolan.se/forskartrion-om-nya-laroplanen/

Sundström, Ulrika (2018). Hon vill alltid ha mer kunskap Förskolan, 28 mars https://forskolan.se/hon-vill-alltid-ha-mer-kunskap/

Stendahl, Emilie (2018). Ta makten över tiden Förskolan, 18 februari https://forskolan.se/ta-makten-over-tiden/

Stenkula, Erik (2018). Hjälp oss eller lämna oss ifred Förskolan, 30 april https://forskolan.se/hjalp-oss-eller-lamna-oss-ifred/