Malmö högskola
Studie- och
yrkesvägledarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
”Det viktiga är ju ändå att se individen
bakom”
Vägledning och genus?
”The individual is what matters”
Counseling and the gender perspective?
Julia Samuelsson
Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp 2009-12-08
Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Frida Wikstrand
Sammanfattning
Mitt examensarbete diskuterar behovet och det faktiska användandet av, ett genus perspektiv inom Studie- och yrkesvägledarutbildningen vid Malmö Högskola. Arbetet belyser en utvald grupp färdigutbildade vägledares uppfattning om behovet av kunskap i genusteori i sitt arbete. Dessutom ville jag undersöka hur vägledarna ser på sina egna kunskaper om genus. Slutligen ville jag titta på hur synen på individen i genusteori förhåller sig till samtalsmodeller. Bakgrunden till detta arbete grundar sig på mina praktikerfarenheter där jag upplevde att tjejer och killar presenterades för helt skilda utbildningar och yrken beroende på vilket kön de hade. Jag har tagit del av tidigare forskning som berör ämnet genus, könsroller, vägledning med genusperspektiv samt tidigare forskning från Malmö Högskola som vidrör de teman som jag undersökt. Teorierna utgår från genus- och vägledningsteori som jag använder mig av för att analysera resultaten. Jag har använt mig av kvalitativ metod för att undersöka mitt syfte. Fem intervjuer genomfördes med vägledare som tog examen från studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö Högskola åren 2006- 2007. Informanterna arbetar idag alla fem på grund- eller gymnasieskolor. Malmö Högskola säger sig ha genus som ett av de perspektiv, genom vilka samtliga av skolan utbildningar skall betraktas. Min undersökning visar dock på otillräckligt användande av ett sådant perspektiv inom Studie- och yrkesvägledarutbildningen, genom bristande kunskap i genusteori, bland de utvalda vägledare jag intervjuat. Malmö Högskola måste ge sina studenter på programmet kunskap inom detta område. Först då kan färdigutbildade studie- och yrkesvägledare utföra sitt arbete att hjälpa sökande med sina val, obegränsade av könstillhörighet.
Nyckelord
Abstract
The aim of my thesis is to discuss the need for and the actual use of, a gender perspective within Studie- och yrkesvägledarutbildningen at Malmö Högskola. The study elucidates a selected group of graduated career counselors’ opinion on how important knowledge of gender theory is within their work. Furthermore the counselors own knowledge of the subject, has been under investigation. Additionally I wanted to chart the relationship between how the individual is understood in gender theory and a number of accepted models of communication. The reason I chose this as my thesis, is my own experience from practical training. Here I have seen how boys and girls were treated differently and proposed to varying professions, depending on their sex.
Thus I have studied previous research concerning the subjects of gender theory, gender roles and counseling with a gender perspective, from external institutions as well as Malmö Högskola itself. My own theories are based on those gender- and counseling theories I have used to analyze my results. The survey has been executed through qualitative method. Five of the interviews were carried out among counselors who graduated from Studie- och yrkesvägledarutbildningen at Malmö Högskola between the years 2006-2007. Today all of these individuals work at institutions corresponding to primary, secondary or upper secondary schools. Malmö Högskola explicitly has gender as one of its perspective through which its education shall be considered, also including Studie- och yrkesvägledarutbildingen. However, my conclusion shows an insufficient use of such a perspective within the program, through an evident lack of gender theory knowledge, among the selected and interviewed group of career counselors. Malmö Högskola must provide its students at Studie- och yrkesvägledarutbildningen with the education needed within this field. Then graduates are enabled to perform their job, helping applicants with their choices, without them being limited by sex.
Förord
Jag som skriver detta examensarbete studerar på Malmö Högskolas studie- och yrkesvägledarprogram. Under arbetets gång har jag tillägnat mig nya kunskaper och det har varit intressant att se hur arbetet växt fram. Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Frida Wikstrand som har varit enormt stöttande, trott på mina idéer och kommit med tankar som bidragit till att utveckla mitt arbete. Jag vill också tacka henne för all tid och inspiration hon gett mig under dessa veckor. Ett hjärtligt tack till alla mina fina vänner för att ni stått ut och lyssnat på mina funderingar och tvivel, era goda råd och skratt har varit viktiga inslag. Jag vill också tacka de personer som tagit sig tiden att läsa igenom och komma med konstruktiv kritik till min text, ni vet vilka ni är. Sist men absolut inte minst vill jag tacka de vägledare som ställt upp med sin tid och sitt engagemang, utan er hade detta arbete inte varit möjlig.
Malmö 24 november 2009 Julia Samuelsson
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.1 Bakgrund ... 7
1.2 Syfte och frågeställning ... 8
2. Tidigare forskning ... 9
2.1 Genus i och som organisation ... 9
2.2 Jämställt vägval... 10
2.3 Utbildningssegregation och självsortering ... 11
2.4 Tidigare forskning på Malmö Högskola ... 12
3. Metod ... 13 3.1 Val av metod ... 13 3.2 Urval ... 13 3.3 Genomförande... 14 3.4 Metoddiskussion ... 15 3.5 Forskningsetik ... 16 4. Teori ... 17 4.1 Genusteorier ... 17 4.1.1 Begreppet Genus ... 17
4.1.2 Mannen som norm ... 18
4.1.3 Mer än ett begrepp... 19
4.1.4 Vägledningsmodeller ... 20
4.1.5 Vägledning med genusperspektiv ... 22
5. Resultat och Analys ... 24
5.1 Vägledarnas tankar om genus ... 24
5.2 Kunskap om genus ... 26 5.3 Synen på individen ... 29 5.4 Sammanfattande analys ... 33 6. Diskussion ... 35 6.1 Slutsats... 38 6.2 Conclusion... 39
6.3 Förslag på vidare forskning ... 39
Bilaga 1. ... 42 Bilaga 2. ... 44
1. Inledning
”De sociala och kulturella mönstren för manligt och kvinnligt sitter djupt i oss, ofta så djupt att de verkar ”naturliga”. Men så är det alltså inte. Det räcker att lyfta blicken från Sverige och se ut över världen för att förstå det. Mönstren är olika i olika länder. I vissa muslimska länder är det till exempel manligt att ha långklänning eller ”bobo” som det kallas, och hålla andra män i handen. I Sverige uppfattas ridning som en ”tjejsport”, i Latinamerika är det manligt att rida. Mönstren är också olika i olika tider. På 1700- talet i Sverige skulle män i vissa sammanhang gråta så högt att de bölade. Idag ser du ganska sällan en vuxen man som gråter offentligt”(Josefsson 2005, s 9).
1.1 Bakgrund
Sedan 70 – talet har det hänt en del men kanske inte så mycket som vi vill tro på jämställdhetsfronten. Män har fortfarande högre lön än kvinnor i de allra flesta yrken och kvinnodominerade yrken har lägre status än mansdominerade. Den könssegregerade arbetsmarknaden har inte förändrats nämnvärt, och på gymnasie- och högskolor kvarstår en tydlig könssegregering. Segregeringen blir tydligare högre upp i åldrarna enligt På tal om
kvinnor och män 2006. Detta visar på att det finns en tydlig könsarbetsdelning, och att kön
spelar roll vid val av yrke. Val av utbildning och yrke är det som delar upp män och kvinnor mest, men det finns lite litteratur om ämnet på studie- och yrkesvägledarutbildningen. Jag intresserade mig för att undersöka detta, då jag under mina praktikperioder, har sett hur de sökande får yrken och utbildningar presenterade på helt skilda sätt, beroende på det kön de har. De förväntningar som ställs på individer beroende på vilket kön vi har är något som jag upplevt blir extra tydlig vid de studie- och yrkesval vi gör i livet.
Malmö Högskola hade tre perspektiv under den perioden då informanterna studerade på studie- och yrkesvägledarprogrammet. Dessa tre är fortfarande aktuella men har utökats med ytterligare perspektiv. Malmö Högskolas vision är att det ska finnas ett genomgående genusperspektiv i utbildningarna.
”Utifrån högskolans grundvärden beaktas genusperspektivet i utbildningarna genom grundvärdet ”medborgerlig bildning”. Genom medborgerlig bildning ska alla studenter och anställda utveckla ökade och fördjupade kunskaper i och om några centrala frågor
som rör makt och demokrati. Genus utgör, tillsammans med miljö, migration och etnicitet, exempel på sådana centrala frågor. Studenter och anställda ska vara medvetna om de genusstyrda strukturer som finns i samhället för att kunna ifrågasätta, tänka kritiskt, förändra och förbättra. Genusperspektivet ska finnas som ett integrerat perspektiv inom samtliga utbildningar”(www.mah.se/upload/GF).
Under mina studier har intresse väckts kring hur det från studie- och yrkesvägledarprogrammet ges redskap för att i arbetet kunna agera och ha kunskap om hur vi skall gå mot ett mer jämställt samhälle.
1.2 Syfte och frågeställning
Genom denna studie vill jag undersöka hur vägledarna i studien upplever behovet av kunskap om genus. Jag vill också undersöka hur vägledarna ser på sina egna kunskaper om genus. Slutligen vill jag titta på hur synen på individen i genusteori förhåller sig till samtalsmodeller. Utifrån detta har jag formulerat några frågeställningar.
1. Hur upplever vägledarna i studien behovet av kunskap om genus i det dagliga arbetet? 2. Hur ser vägledarna på sina egna kunskaper om genus i förhållande till arbetet?
3. Hur kan jag med hjälp av genusteori förstå synen på den sökande i de samtalsmodeller som vägledarna använder sig av?
2. Tidigare forskning
Nedan kommer jag presentera tidigare forskning som jag anser är relevant för denna studie. Jag har valt att här redovisa för forskning som tar upp genus inom utbildning och arbetsliv. På grund av studiens tidsram har jag varit tvungen att avgränsa detta kapitel, och jag är medveten om att det finns mer forskning som hade varit relevant att ta del av.
2.1 Genus i och som organisation
Pettersson visar forskning som grundar sig på den könsuppdelade arbetsmarknaden och belyser också skolans värld och hur könsroller från grund- till universitet/högskolor på olika sätt upprätthåller könsroller och förstärker segregering mellan könen . Studien pekar på en ojämnställd arbetsmarknad där kvinnor har de lägsta positionerna och där männen fortfarande har högre lön för lika arbete. Petterson belyser också den problematik det medför som kvinna att meritera sig inom de högre positionerna inom den akademiska världen. Kvinnor upplever sig oftare osäkra på sin forskning och att det de forskar kring förminskas. I intervjuer har det spontant framkommit att både kvinnor och män upplevt att unga män gagnas vilket manifesteras när till exempel omdömen av prestationer görs. Resultatet visar att det endast är en tredjedel av kvinnorna som antagits till forskningstjänster som slutför tjänsten och tar en doktorsexamen. Hon menar att detta kan förklaras med de problem som kvinnorna stöter på i den akademiska världen. Pettersson menar att universitet/högskolor ”utgör socialiseringsagenter för traditionella och stereotypa könsroller”(Pettersson 2001, s 126). Hon menar också att dessa könsroller börjar i tidig ålder och att barn i tidig grundskola bemöts olika beroende på kön. Sådant som talutrymme och resurser tillfaller i större utsträckning till pojkarnas fördel vilket leder till att maktförhållanden mellan könen förstärks(Pettersson 2001).
Det förefaller att i lika hög grad vara så att både pojkar och flickor lär sig vilka platser de hör till i vårt samhälle, vilka sysslor de bör utföra och vilka ”egenskaper” som är de ”rätta” för dem. Detta måste mot dagens jämställdhetsideal, ses som ett misslyckande av stora mått”(Pettersson 2001, s 127).
Då Pettersson belyser att det från grundskola upp till universitet, upprätthåller könsskillnader och förstärker dikotomi mellan könen, anser jag det vara relevant att använda hennes studie då jag undersöker hur vägledare, som arbetar i skolans värld, ser på genus.
2.2 Jämställt vägval
Jämställdhet och vägval är en viktig del av studien, därför är det relevanta att här ta upp forskning som behandlar dessa ämnen. Roland Cox bok Jämställt vägval bygger på forskning kring dagens könsuppdelade arbetsmarknad. Boken riktar sig mot studie- och yrkesvägledning med ett genusperspektiv. I boken skildras bland annat kvinnor och mäns vinster och förluster som medkommer vid ett otraditionellt val av studier och yrke. I likhet med Pettersson menar Cox 2005 på att vi alla är med och upprätthåller könssegregeringen genom vår okunskap om genus. Det är först när vi är medvetna om hur genus påverkar individen och samhället i stort som vi kan genomföra förändring, och förhindra att kvinnor och män begränsas av sitt genus. Cox menar att det finns tydliga föreställningar om vad som är normalt för kvinnor och män, vilket vi ser som naturligt och självklart i vår tid.
Det biologiska könet skapas i moderslivet enligt Cox och är i stort sett oföränderligt, medan genus är det socialt konstruerade könet som innefattar föreställningar om hur vi bör vara som män och kvinnor. Kvinnor och män ses ofta som motpoler och gränserna däremellan är ofta skarpa. Genusforskaren Sophia Eriksson menar enligt Cox att vi blir pojke eller flicka utifrån det kön vi är födda in i, men att det biologiska könet genom den sociala konstruktionen fyller det medfödda, biologiska könet, med innehåll. Därför anser Cox är det är viktigt att hålla isär det sociala könet och det biologiska könet. Genus är ingenting som skapas utav sig självt utan måste manifesteras i handling.
I vägledning är samtalet ett viktigt redskap. Här diskuteras elevens förmågor, intressen och behov, samt möjligheter och hinder. Eriksson menar att medvetenhet om genus medför reflektion över vägledarens yrkesroll. Att vara medveten och ha kunskap om genus medför också att vägledaren kan hjälpa eleven att vidga perspektiv, så att personen får fler valmöjligheter och inte hindras av sitt kön vid val av utbildning och yrke.
”I det ögonblick på BB då könet konstateras börjar omedelbart inlärningen av vad ’kvinna’ är och vad ’man’ är. Allt tycks ha en könskodning – färgen på cykeln, trädklättringen, svordomarna, deodorantens doft och bilmodellen. Och arbetet. I den långa kedjan av händelser i livet som utifrån kön skapar genus, så utgör valen av utbildning och yrke några viktiga länkar”(Cox 2005, s 5).
I min studie vill jag undersöka hur vägledare ser på behovet av kunskap om genus i sitt dagliga arbete. Cox belyser vad kunskap om genus gör för skillnad för den sökande och konkritiserar hur vägledare praktiskt kan använda sig av ett genusperspektiv i sitt arbete.
Jämställt vägval är den litteratur, som jag stött på, som har en tydlig koppling mellan vägledning och genus.
2.3 Utbildningssegregation och självsortering
I Anna Sandells bok kan vi läsa om utbildningssegregation och självsortering. Med detta menas hur struktur och aktörer interagerar med varandra då det handlar om val av utbildning. Genom att undersöka hur elever väljer till gymnasiet blir det tydligt vilka positioner de tar i samhället. Sandell menar att denna sortering är distinkt. Avhandlingen bygger på en observationsstudie av en NV-klass i en akademikerstad, intervjuer med 35 elever i nionde klass i två klasser i en arbetarstad, samt intervjuer med studie- och yrkesvägledare i två städer. Resultatet visar på att det fortfarande finns en tydlig genusordning i skolans värld. Med genusordning menas att manligt värderas högre än kvinnligt samt att könen hålls åtskilda. Det framkom också att det finns en tydlig uppfattning om att killar respektive tjejer platsar i olika domäner. Gemensamt för båda könen var att både tjejer och killar sökte sig bort från de typsikt kvinnliga områdena. Sandell anser att de kvinnodominerade utbildningarna än idag har betydligt lägre status i samhället än de manliga. Sandell belyser hur tjejer ser på en typisk tjej och visar att ”tjejiga” personlighetsdrag ses som icke önskvärda. Killar har flera olika alternativ i de stereotypa beskrivningarna av hur en typisk kille är, medan tjejer inte har några direkta alternativ att förhålla sig till. Det konkretiseras också att tjejerna skildrar andra tjejer medans killarna beskriver sig själva. Sandells avhandling visar också på att platsen är avgörande elevernas val.”Normen för ett accepterat beteende är högst varierande utifrån var man bor”(Sandell 2007, s 61). De lokala praktikerna spelar en viktig roll och normerna där sätter gränser. Detta påverkar vilket utrymme det finns för individen att göra olika val i livet. I intervjuerna med studie- och yrkesvägledare var det framförallt platsens betydelse för valet till gymnasiet, som ansågs ha en betydande roll. Sandell visar på att det börjar ske en förändring där elever gör val som skiljer dem från deras bakgrund så som klass, genus och etnicitet. Detta kallar Sandell för kulturell friställning och individualisering, något som hon dock bara kunde se skedde bland tjejerna. Sandell anser att vägledarna är viktiga aktörer i skolan.
2.4 Tidigare forskning på Malmö Högskola
Tidigare forskning på Malmö Högskola har gjorts kring ämnet genus och vägledning. Jag har valt att här presentera två av de examensarbeten som studenter på studie- och yrkesvägledarutbildningen har utfört.
Den första studien som jag har tagit del av är Studie- och yrkesvägledning – med eller utan
genusperspektiv av Marie Andersson och Camilla Wihlborg 2006. Författarna har genom
kvalitativ studie undersökt om vägledare arbetar utifrån ett genusperspektiv samt vilka metoder och verktyg de använder sig av, för att inte vägleda utifrån de traditionella könsroller som råder. Studien visade i likhet med Cox att det behövs mer kunskap om genus bland vägledare för att elever inte ska begränsas av sitt kön i val av utbildning och yrke. De kom också fram till att vägledare inte har några konkreta metoder och verktyg för att vägleda med genusperspektiv.
Den andra studien ”Tjejigt och killigt – allting är inriktat till något” av Louise Lagercrantz och Natalia Bassini 2008, har tittat på hur könskodningen ser ut på gymnasieskolans program. Med könskodning menas att någonting är laddat med könade symboler till exempel att många yrken har tydliga könskoder, så att de delas in i kvinnoyrken respektive mansyrken. Vissa arbetsuppgifter görs av kvinnor och andra av män, vilket leder till att det blir en uppdelning mellan manliga och kvinnliga yrken. Författarna har använt sig av både kvalitativ och kvantitativ metod och resultatet visar på att ungdomarna var medvetna om könskodning och att det existerade i deras dagliga skolmiljö. Resultatet visade vidare på att en av orsakerna till att eleverna gör könstraditionella val var de programbeskrivningar som finns där olika program presenteras. Något som både vägledare och elever uttryckte som en bidragande orsak till gymnasieprogrammens könskodning.
Dessa studier visar på att det finns en tydlig könsarbetsdelning. Uppdelningen mellan könen sker tidigt och blir extra tydlig vid val av utbildning och yrke. De visar också på att vägledarens kunskap om genus spelar roll. Jag anser det vara relevant att här ta del av dessa studier, då min undersökning har teman med gemensamma beröringspunkter med dessa två studier.
3. Metod
I detta kapitel kommer jag börja med att beskriva mitt val av metod. Under rubriken genomförande redogör jag för hur arbetets gång har sett ut. Därefter går jag igenom forskningsetik. Slutligen redovisar jag för hur urvalet har gått till samt genom en enkel tabell presenteras informanterna med fiktiva namn.
3.1 Val av metod
Jag har valt att arbeta med kvalitativ metod. En kvalitativ metod passar om man vill ta del av de intervjuade personernas livsvärld eftersom livsvärld säger mer än på vilket sätt personen lever, det koncentrerar sig också i hög utsträckning på personens upplevelser (Dalen 2007, s 11). Enligt Dalen 2007 är målet med kvalitativ forskning att få insikt om fenomen som rör människor och situationer i dessa människors sociala verklighet.
Då syftet med min studie är att få en bild av enskilda personers upplevelser och tankar har jag valt att använda mig av kvalitativ metod, då fördelen med denna är att man kan tolka och förstå den intervjuades upplevelser, tankar och erfarenheter (Trost 2005, s 23) Då jag är ute efter att få informanternas upplevelser och tankar hade en kvantitativ studie inte kunnat ge det djup jag önskade och jag hade heller inte kunnat ställa följdfrågor med en sådan metod.
3.2 Urval
I yrket som studie- och yrkesvägledare kommer du dagligen i kontakt med människor genom vägledningssamtal, hjälp med information och möten med kollegor. Alla har vi fostrats in i vissa beteenden och föreställningar utifrån vårt biologiska kön och på så sätt blir genus också en del av vår identitet (Josefson 2005, s 5). Jag valde av intresse för hur vi påverkas av de genus vi bär på, att intervjua Studie- och yrkesvägledare som studerat på Malmö högskolas utbildning. Jag vill undersöka hur de i sitt dagliga arbete ser på behovet av kunskap om genus, samt hur de ser på sina egna kunskaper om genus. Jag hade från början enbart tänkt kontakta vägledare som tog sin examen 2007 som var verksamma i skolan, men då det var svårare än
jag från början trodde att få tag på informanter, valde jag att även vända mig till några av dem som tog examen 2006. Jag fick genom administrationen på Malmö högskola ut listor med namn på de personer som under de aktuella åren läste kursen Vägledning teori och metod. Genom dessa namnlistor började jag söka efter var de tidigare studenterna idag arbetar. Jag valde att kontakta de vägledare som arbetade inom grund- och gymnasieskolan och undersökningen byggde på frivillighet. Fem vägledare som jag kontaktade ville vara med och delta i min studie, och jag träffade de allihop personligen. Totalt kontaktade jag sex styck en vägledare, men en av dem avböjde då hon inte hade möjlighet att delta. Tre av vägledarna har delade tjänster mellan grundskola och gymnasieskola, en av vägledarna arbetar på en gymnasieskola och den femte på en grundskola.
Nedan presenterar jag informanterna med fiktiva namn
Namn Pia Anna Åsa Agneta Maria
Ålder 30 års åldern 30 års åldern 40 års åldern
50 års åldern 40 års åldern
Arbetar Grund- & gymnasieskola
Gymnasieskola Grundskola Grund- & gymnasieskola
Grund- & gymnasieskola
3.3 Genomförande
Jag fick, som jag tidigare nämnt, genom administrationen på Malmö Högskola listor över de studenter som gick kursen vetenskaplig teori och metod åren 2006 och 2007. Utifrån dem började jag genom nätet söka efter var dessa personer arbetar idag. För att avgränsa mitt arbete valde jag att kontakta de som jobbar inom skolan. Jag ringde upp dem via telefon och presenterade mig och min studie. En hel del av dem jag sökte arbetade inte längre kvar av olika anledningar. Jag fick tag på fem vägledare som ville vara med och delta i min studie. Jag träffade dem alla personligen och vi kunde sitta på deras arbetsrum och prata ostört. Innan intervjuerna hade jag under en tid arbetat med min intervjuguide. Den utgick från mitt syfte och frågeställningar och intervjufrågorna skrevs för att kunna besvara dessa. Med hjälp av två vänner som kritiskt granskade mina frågor, och sa hur de tolkade dem, skrev jag om vissa
delar av intervjuguiden. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjuguide då det var viktigt att kunna ställa följdfrågor för att få ett så djupt och fylligt material som möjligt. Under intervjuerna användes en digital diktafon som jag spelade in mina samtal med. Samtliga samtyckte till att bli inspelade. Intervjuerna varade mellan 27 minuter och en timma. Informanterna informerades återigen i slutet av intervjun om anonymitet för de deltagande. De inspelade intervjuerna kunde överföras som ljudfiler till min dator. Vid utskrivningarna av intervjuerna användes ett transkriberingsprogram för att få bästa möjliga kvalitet på transkriberingarna och på ett effektivt sätt kunna skriva ut intervjuerna. Alla intervjuer transkriberades så snart som möjligt efter att de var genomförda. Intervjumaterial har lästs igenom upprepade gånger, för att finna teman i informanternas berättelser, och utifrån dessa har jag skrivit resultatet och använt mig av det jag anser ha relevans för min studie. Då jag valde vilken vägledningsmodell jag skulle utgå från i mitt arbete, utsåg jag Lindh(2007) då hennes, samt Egans vägledningsmodeller, är de som kommit upp under intervjuerna. Lindhs vägledningsmodell är en utveckling av Egans. I hennes bok finns också vägledningen beskriven hur den historiskt har sett ut, vilket också vägde in i mitt val. Jag har gått igenom kursplanerna som var aktuella då informanterna studerade på studie- och yrkesvägledarutbildningen för att få en övergripande bild av var och hur genus togs upp under utbildningen. Dessa finns att läsa i Bilaga 2.
3.4 Metoddiskussion
Genus uppfattas ofta som politiskt korrekt, med det tror jag att det finns en risk att det medföljer en rädsla av att inte svara ”rätt” under en intervju där frågor kring ämnet berörs. Med mina intervjufrågor där jag lyfter upp genus blir det plötsligt viktigt, men jag är medveten om att vägledarna, i deras praktiker, inte har fokus på ämnet i sitt da gliga arbete på samma sätt som de har då genus tas upp i en intervju. Om jag hade använt mig av en annan metod än kvalitativ, och angripit mitt syfte och frågeställningar genom att till exempel göra en observation, så tror jag att det hade påverkat mitt resultat på ett annat sätt. Under en observation blir personens handlande tydligt och det är i praktiker som det blir tydligt vad personen gör och tycker.
3.5 Forskningsetik
Under arbetet med studien har jag utgått från de etiska principer som HSFR, Huma nistisk- och samhällsvetenskapliga forskningsrådet, tog fram 1990. Syftet med de etiska principerna är att ge forskaren ett bra underlag vid planeringen och genomförandet för eftertankar och insikter om ansvaret det innebär att bedriva forskning där människor deltar. I de etiska principerna ingår bland annat att de som medverkar i studien skall bli garanterade anonymitet, samt att deras personuppgifter inte hamnar i obehörigas händer. För att omsätta dessa forskningsetiska principer i praktiken var jag noga med att informera de personer som jag intervjuade om detta. Det är utifrån detta ställningstagande som jag valt att inte namnge varken intervjupersonerna vid namn eller ange på vilka skolor de arbetar. HSFR har som ett av sina huvudkrav rätten för deltagarna att själva bestämma över sin medverkan. Då jag kontaktade informanterna presenterade jag dels mitt syfte med studien, vilket också det är ett av huvudkraven från HSFR, och frågade om de hade intresse av att delta (www.codex.se
)
.4. Teori
Nedan kommer jag presentera begreppet genus och hur genus skapas. Under rubriken Mannen som norm presenterar jag olika forskares teorier kring synen på män och kvinnor. Därefter tar jag upp det intersektionella perspektivet under rubriken Mer än ett begrepp. Därefter har jag valt att lyfta upp Lindh som ett exempel då hennes modell nämnts under mina intervjuer. Lindhs tankar kring vägledning och hennes vägledningsmodell presenteras under rubriken Vägledningsmodeller. Jag tittar på samtalsmodeller med genusglasögon. Slutligen tar jag upp Cox syn på vägledning och hur han ser på vägledning ur ett genusperspektiv.
4.1 Genusteorier
4.1.1 Begreppet Genus
Begreppet genus är lätthanterligt att använda för att förstå sig på och kunna resonera kring vidden av den sociala konstruktion av kön som begreppet syftar till. Det berör allt, beteenden, tankar om manligt och kvinnligt, arbete och situationer. Genus kan användas för att förstå och lägga märke till föreställningar, aktioner och idéer som tillsammans skapar människors sociala kön (Hirdman 2001). Genus är ingenting som är konstant på det sättet att det krävs ett handlande för att reproducera genus, det innefattar ständiga processer ”– genus är någonting vi gör” (Ulfsdotter Eriksson 2006). Connell menar att genom vårt agerande och de yttre attribut vi väljer att använda både producerar och reproducerar vår identitet och därmed det kön vi anses tillhöra. Genus påverkar allt från individen till samhället i stort och de institutioner som verkar inom dessa väggar (Connell 2003, s 96). Det finns en rad olika sätt att se på genus och kön, men jag väljer att hålla mig till att se genus på det sättet som presenterats här.1 Nedan har jag använt mig av några citat för att förtydliga hur synen på människan och dess genus uttrycks. Freud använder sig inte av begreppet genus men hans tankar tycker jag säger en del om hur synen på kvinnan kunde komma till uttryck för snart åttio år sedan.
”När hon till sin skam upptäcker sitt ’sår’ – det hjälplöst kastrerade könet – fylls hon av sådan blygsel, att hon börjar fläta samman sitt pubeshår. Därmed, föreslår han, uppstod vävkonsten” Freuds tankar i en uppsats från 1931(Hirdman 2003, s 34).
1
Cox till skillnad från Freud, menar att kön är någonting som genom praktiker fyller det biologiska könet med innehåll. Genus skapas enligt Cox genom handling, du måste bevisa att du är kvinna eller man.
”Genus byggs, konstrueras, etableras och manifesteras. Uttrycket ’visa nu att du är en karl’ betyder inte att han ska öppna gylfen, utan att han ska utgöra något som uppfattas som manligt. Genus skapas alltså inte av sig självt, det måste bevisas”(Cox 2005, s 34)
Simone de Beauvoir menar att den miljö flickor och pojkar växer upp i formar våra könsroller. Flickor uppmuntras till passivitet vilket bland annat leder till att hon inte vågar tro på sin egen förmåga. Pojkar uppmuntras att leka, ofta våldsamma lekar, där de testar sin förmåga mot andra (de Beauvoir 1986).
”Man föds inte till kvinna, man blir det” Simone de Beauvoir (Butler 2005, s 36)
4.1.2 Mannen som norm
Att skilja män från kvinnor, vilka sysslor som utförs av respektive kön och de åtskilda domäner där män och kvinnor rör sig, har varit återkommande teman genom människans historia. Könen ses ofta som varandras motsatser såsom framför/bakom, hög/låg. Dessa uppdelningar svarar mot våra föreställningar om manligt och kvinnligt. ”Män och mäns villkor är självklarheter mot vilka kvinnor och kvinnors villkor jämförs” (Ulfsdotter Eriksson 2006, s 46). Genussystemet, som står för den uppdelning av kön som finns i samhället, belyser den hierarki som finns mellan könen där mannen är norm. Den manliga normen innebär att det som män gör och är värderas högre än det kvinnor gör och är.
”Flertalet feministiska forskare menar att i praktiskt taget alla kulturer och samhällen är genus bland det mest grundläggande för människors identitet och för hur sociala förhållanden organiseras. Genus symboliserar meningsfulla sociala och naturliga händelser och processer och i stort sett alla kulturer värderas det som ses som maskulint högre än det som ses som feminint” (Mulinari, Sandell och Schömer 2003, s 280).
Ett annat exempel på att mannen är norm är hur man ser på män och kvinnor inom ett gemensamt yrke. Mannen är polis medan kvinnan är kvinnlig polis (Ulfsdotter Eriksson 2006). Simone de Beauvoir skriver i sin bok Det andra könet om hur män som lever i den västerländska kulturen skapat sig själva som subjekt då de anger kvinnan som ’den andra’(Gemzöe 2002).
Enligt Cox innebär det olika saker för killar och tjejer att bryta mot könsmönstret. Killarna riskerar att tappa status men kan vinna på att snabbare göra karriär inom yrket än kvinnor. Tjejer däremot upplever det ofta som negativt att vara i minoritet och får färre förtroendeuppdrag, men höjer ofta sin status och lön. Att det upplevs som svårare för män att bryta mot könsmönstret beror enligt Cox på könsmaktsordningen. Det manliga värderas högre än det kvinnliga, det är lättare att mäta i pengar. De flesta positioner som män har innebär högre lön och status (Cox 2005).
4.1.3 Mer än ett begrepp
I boken Mer än bara kvinnor och män kan vi ta del av Jeanette Hägerströms artikel där hon ger en kritisk översikt över ämnena genus, etnicitet och klass. Hägerström arbetar med skol- och utbildningsfrågor och har tagit del av utbildnings- och skolforskning samt genomfört egna observationer och intervjuer i arbetet med artikeln. Hon menar att det är i princip omöjligt att skilja begreppen genus, klass och etnicitet åt då de är tätt sammanlänkade med varandra, och individen bär inte enbart på ett av dessa tre ovan nämnda begrepp. Ett relevant och relativt nytt perspektiv är det intersektionella. Diana Mulinari lyfter i sin artikel Teorier för en
antirasistisk feminism- dialoger betydelsen av kombinationen av de tre begreppen och menar
att det är begränsande att endast använda genus. Hon anser att genus kan användas för att förstå även andra sociala relationer (Mulinari, Sandell och Schömer 2003). Kombinationen av begreppen är något som fortfarande, 2003, ses som ovanligt i Sverige menar Hägerström trots att vi går mot ett alltmer mångkulturellt samhälle. Frågor om genus och jämställdhet är ofta uppe i debatt och frågan om vi fortfarande lever i ett klassamhälle ”samtidigt som fattigdom, marginalisering och segregation diskuteras och tydligt existerar” (Mulinari, Sandell och Schömer 2003, s 275).
Hägerström anser att skolan är en av de viktigaste samhällsinstitutionerna idag och att det där sker en reproduktion av både skola och samhälle. Hon menar att detta inte lever vidare utav sig självt utan att individer och handlande subjekt har inverkan på reproduktionen och att sedan tidigare etablerade strukturer bibehåller dem (Mulinari, Sandell och Schömer 2003, s 276). Även om det finns tydliga föreställningar om kvinnligt och manligt som har stor påverkan på individen så kan man inte klart säga att det påverkar dennes beteende. ”Individer och grupper utvecklar olika former av anpassning, omtolkning och motstånd mot
hegemoniska mönster (Mulinari, Sandell och Schömer 2003, s 278). På grund av detta finns det en fara i att yttra att pojkar är på ett visst sätt och flickor på ett annat då ”gränserna mellan könen kan flyta, överträdas och omförhandlas” (Mulinari, Sandell och Schömer 2003, s 278). Vi ser det vi förväntar oss, och med det finns en risk att skillnaden mellan könen ser statiska ut och att de också reproduceras.
”Genus, etnicitet och klass är skapade i olika sociala sammanhang och därmed även föränderliga över tid och rum. De har dock en hållbar- och varaktighet som kan få dem att verka naturliga. Dessutom har de ytterst verkliga konsekvenser för oss alla t.ex. i form av normer, värderingar, sexism och rasism” (Mulinari, Sandell och Schömer 2003, s 277).
4.1.4 Vägledningsmodeller
Jag har valt att utgå från Lindh 2007 då hon lyfter vägledningens historiska utveckling fram till hur den ser ut idag. Hennes samtalsmodell är utvecklad från Egans modell och båda dessa har nämnts av informanterna. Jag har med tanke på det valt att titta närmare på Lindh, hennes syn på vägledning och genom hennes bok, vägledningens syn på individen.
Genom vägledningens historia har synen på individen sett olika ut. Från matchning mellan individens egenskaper och arbete, arbetsmarknadens behov till dagens vägledning, där individens intressen kommit att spela en avgörande roll i vägledningen. Dagens vägledningsmodeller benämns som eklektiska då man valt ut och kombinerat de delar av modeller som visat sig vara de bäst fungerande. Dagens vägledare har till uppgift att hjälpa eleven att utifrån dennes önskemål, intressen och behov använda sig av systemet. I samtalet önskar vägledaren också hjälpa den sökande med att få ett bättre beslutsunderlag. Med detta menas att den sökande får hjälp till att komma fram till ett väl grundat beslut som stämmer överens med dennes intressen, värderingar och förutsättningar. För att kunna göra det behöver den sökande bland annat hjälp att bli medveten om sig själv.
”Att bli medveten om sig själv innebär att utveckla sina kunskaper om sig själv, vad gäller anlag, intressen, värderingar, attityder, kompetenser och förmågor. Det innebär vidare att kunna se sina starka och svaga sidor i förhållande till en tänkt framtid och vilka drivkrafter som ligger till grund för de val man gör. Kort sagt handlar det om att utveckla en god självkänsla” (Lindh 2007, s 22).
Gunnel Lindh har utifrån Egan, Peavy m.fl. en vägledningsmodell som i huvudsak handlar om att problem undersöks och identifieras, och avslutas med en konkret handling. Det är en modell i fem delar som bygger på att följa de olika stegen en efter en. Jag presenterar nedan Lindhs modell så som hon själv formulerar den:
Steg 1. Utreda och klargöra problemsituationen
Problemsituationen utforskas och klargörs utifrån den sökandes perspektiv. Steg 1 avslutas med att vägledaren och den sökande kommer överens om en definition av problemet.
Steg 2. Vidga perspektiv
Den sökande får hjälp att utveckla nya perspektiv på sig själv och sina möjligheter.
Steg 3. Formulera mål och delmål
Den sökande får hjälp att formulera konkreta och uppnåeliga mål och delmål som bidrar till en lösning av problemet eller till att den sökande bättre kan hantera sin situation.
Steg 4. Upprätta handlingsplan och genomföra den
En plan eller strategi görs upp för hur målen ska nås. Åtgärder vidtas också för att den uppgjorda handlingsplanen ska kunna förverkligas.
Steg 5. Utvärdera och följa upp
Sökande och vägledare granskar vad som hänt under vägledningen (Lindh 2007, s 27).
I undersökningen ”Vilken hjälp får elever att välja sin framtid” som skolverket genomförde 1996 deltog, 3000 elever i årskurs nio, 200 lärare, 100 rektorer och 100 vägledare. Studien undersökte elevers förmågor, färdigheter och kompetens kopplat till studie- och yrkesorientering. Resultatet av rapporten visar att personal och elever i stor utsträckning är nöjda med den studie- och yrkesorientering som utövas. Det framgår i början av rapporten att social bakgrund, elevens betyg, och könstillhörighet är förhållanden som i stor utsträckning formar och hämmar elevernas perspektiv och val (Lindh 2007).
Lindhs ser på samtalet mellan vägledare och den sökande ”som en pedagogisk situation med en viss uppgift och begränsad av den yttre kontexten” (Lindh 2007, s 39). Hon menar att saker runtomkring så som förväntningar, önskningar och förmåga att kommunicera påverkar samtalet. Lindh använder ordet projekt då hon tolkar de enskilda deltagarnas syften med vägledningssamtalet. Hon menar att det som sker i samtalen inte kan förstås om de inte ses i samband till de projekt som vägledare och den sökande har.
Lindh talar om kontexter som påverkar samtalet. I den individuella kontexten ingår tolkningar som både den sökande och vägledaren gör utifrån deras egna förutsättningar och tidigare erfarenheter. Andra viktiga faktorer är klasstillhörighet, kön samt etnisk och kulturell bakgrund (Lindh 2007). Hon anser att det finns svårigheter med att vidga den sökandes perspektiv då många faktorer väger in.
”Det är en ytterst komplex verksamhet att utifrån den sökandes behov, bistå med att vidga perspektiv, både vad gäller den sökande som person, den sökandes alternativ liksom den sökande i förhållande till alternativen . Här rör det sig om allt från kunskap om
utbildning, arbete, yrke, liksom strategier för att på bästa sätt ta sig in på och igenom utbildningar, till kunskap om hur individer socialiseras, och detta sett i förhållande till den vägledningssökandes unika situation. Variationen i elevernas behov kräver här vägledare som är flexibla” (Lind 2007, s 27)
Nedan har jag illustrerat en figur som Gunnel Lindh använder sig av för att konkretisera hur vi i samtalet är både styrda utifrån och inifrån. Lindh menar att ”olika påverkansfaktorer är med och formar vad som händer i samtalet (Lindh 2007, s 39).
Yttre kontext för samhället: lagar, utbildningssystem, arbetsmarknad, tidsramar etc.
projekt projekt
4.1.5 Vägledning med genusperspektiv
Cox använder sig av ordet kund istället för den sökande eller elev som jag annars har som benämning på den som söker vägledning.
Roland Cox belyser in sin bok Jämställt vägval dagens könssegregerade arbetsmarknad. Han menar att jämställdheten och likheten mellan könen har ökat kraftigt det senaste seklet. Det visar på att det sociala könet, som också nämns som genus, är obeständigt. Att det är föränderligt betyder inte att förändringen går fort, Cox ser fortfarande på förändringen som trög. Forskning som har bedrivits kring människors arbetsliv visar på att det hade varit fördelaktigt med fler arbetsplatser där både kvinnor och män verkar. Det har visat sig att det hade varit positivt för både tillväxten och människors hälsa. Cox menar att det hade kunnat leda till att människor hade haft ett större utbud av yrken att välja bland samt att den egna valfriheten hade ökat för både kvinnor och män.
Cox anser att en studie- och yrkesvägledare behöver kunskap om samhället och människan samt i sin yrkesroll kunna hantera dels status- och klassfrågor samt kön och genus. Han menar också att det som behövs är att vägledare får en vardaglig medvetenhet om genussystemet för
Vägledarens individuella kontext Möte Agerande Den sökandes individuella kontext
att de sökande skall få hjälp med att genomföra ett insiktsfullt och fördomsfritt studie- och yrkesval.
Cox delar in vägledningssamtalet i tre faser.
”I den första fasen lär kund och vägledare känna varandra och utbyter information om intressen och möjligheter. I den andra fasen försöker vägledaren vidga kundens perspektiv och utmana med alternativa tankesätt. I den avslutande fasen resonerar man om möjliga strategier, konkreta saker som kunden kan ta reda på eller pröva”(Cox 2005, s 21).
I alla tre faserna spelar genusperspektivet in anser Cox. Hur samtalet utvecklar sig beror delvis på vilket kön vägledaren själv har och hur det spelar mot om den sökande är man eller kvinna. Vägledarens medvetenhet om spelet och vetskap om det egna arbetssättet tenderar i betydligt mindre utsträckning att styra eller att själv bli styrd omedvetet. I arbetet som vägledare är kontakten med kollegor, företag, skolor och den egna organisationen ofta viktigt. I samspelet mellan dessa har vägledaren en viktig roll och kan antingen vara med och förankra genusstrukturen eller reformera den, genom att vi är med och påverkar, direkt eller indirekt, de handlingar som reproducerar eller förändrar genus.(Cox 2005).
5. Resultat och Analys
I detta kapitel kommer jag redogöra för och analysera mitt resultat. Jag kommer utgå från olika teman och genom dem presentera och analysera mitt intervjumaterial. Jag börjar med temat ”Vägledarnas tankar om genus” vidare ”Kunskap om genus” och avslutningsvis ”Synen på individen”. Resultat och analys varvas under de tre rubrikerna. Avslutningsvis presenterar jag en sammanfattande analys.
5.1 Vägledarnas tankar om genus
För att få en bild av vägeldarnas erfarenhet och uppfattning om genus presenterar jag nedan hur de resonerar kring begreppet. Jag kan se att det finns två olika sätt för vägledarna då de uttrycker vad de tänker på då de hör ordet genus. Några av dem säger att det de tänker på är yrken och studier medan de övriga associerar ordet till kvinnor och män.
Ja, då tänker jag alltså ur studie- och yrkesvägledarperspektiv så tänker jag ju att det är ju inte helt ovanligt att flickor går frisör och pojkar går fordon om man säger så. (IP 1)Pia
Då Agneta resonerar vidare kring kvinnor och män kommer hon in på att det finns skillnader mellan könen och att man kanske inte kan behandla dem på samma sätt. Hon anser också att det ska vara en självklarhet att alla behandlas lika. Eleverna borde ses ur ett individperspektiv och inte genusperspektiv menar hon.
J: När du säger kvinnor och män så, tänker du likheter eller olikheter?
A: Båda delarna tror jag. Jag har två döttrar själv och en son och jag kan säga att dom är jätteolika och jag kan ju se här tjejer och killar är ju jätteolika om man tar det på ytan men samtidigt så vill man ju att alla ska behandlas lika det ska ju vara självklart
J: Mm precis A: Så att mm
J: Det är lite både och
A: Mm och då kan jag ibland tänka ’kan man verkligen behandla dom lika när dom är olika’ men samtidigt så är dom ju individer
J: Mm
A: Så att man ska nog behandla dom ur individperspektiv och inte genus, könsperspektiv egentligen
Då Agneta skall definiera begreppet genus blir hon osäker och funderar en stund över vad det är. Agneta menar att genus handlar om hur killar och tjejer behandlas och att hon inte vill bli behandlad på ett annat sätt bara för att hon är tjej utan bli sedd för den individ hon är.
Anna tar också upp olikheter, men har en annan infallsvinkel på olikheter än Agneta. Anna tänker på hur vi formas och att vi behandlas olika beroende på om vi är kvinna eller man. Hon menar att det börjar tidigt och påverkar oss hela vägen, genom skoltiden på arbetsplatserna och att vi blir starkt präglade av det.
Efter hundra års forskning kring könsskillnader har det konstaterats att män och kvinnor inte är så olika som vi ofta tror. Det har gjorts studier kring en mängd olika egenskaper inom psykologin och samhällsvetenskapen, och forskningsfältet borde istället kallas för könslikheter menar Connell. ”Den psykologiska likheten mellan män och kvinnor skulle kunna betraktas, med tanke på den mängd bevis som stöder den, som en av de mest välgrundade generaliseringarna i hela den humanistiska forskningen”(Connell 2003, s 60).
Trots att man gjort experiment kan biologin inte förklara skillnader mellan tjejers och killars beteenden och de olika förväntningar som finns på tjejer respektive killar. Tvärtom har forskningen funnit att skillnader i beteenden, uppfattningar och förmågor är mycket större inom gruppen killar respektive tjejer än mellan könen(Josefson 2005, s 6)
Lindh tar i sin bok Samtalet i studie- och yrkesvägledarprocessen upp påverkningsfaktorer och de kontexter som spelar in i samtalet. Hon tar också upp att klass och kön påverkar hur samtalet ser ut. Lindh fokuserar på individen och talar om att vägledningssamtalet bör utgå från individperspektiv där den sökandes intressen, önskemål och behov står i centrum.
Åsa berättar om niornas val av plats till praon, och hur hon i år har två tjejer som valt att vara på typsikt manliga arbetsplatser. Hon reflekterade över hur starkt hon reagerade på att dessa tjejer hade valt otraditionellt, men att det är roligt, och menar att det visar på att vi är vana vid att tjejer och killar väljer efter vissa mönster.
”Och när jag såg det så tänkte jag ’ha, ojdå’ så och det kan ju också vara en plingare, varför reagerar jag så bara för att det är tjejer som har valt det oftast är det killar som väljer dom platserna men båda dom hade tjejer valt i första hand”(Åsa).
”Så att det kan ju bli en viss reaktion beroende på hur dom tänker och hur dom säger och det visar kanske också att man är på nått sätt invand i nått mönster” (Åsa).
Cox menar att föreställningarna om kvinnor och män är något som är skiftande i olika tider och på olika platser i världen. Om vi ser på hur det skiftar i Sverige är till exempel den årliga älgjakten ett sätt att visa på sin manlighet i Hälsingland och Värmland men i Stockholm är
inte det måttet på manlighet. Vad som förväntas av en 17 årig kille är inte heller samma sak som förväntas av en medelålders man. Därför menar Cox att det är viktigt att skilja på det biologiska könet och det sociala könet, genus(Cox 2005).
”I varje tid vet vi precis vad som är ’normalt’ för kvinnor och män. Och vi har en känsla av att tingens ordning är självklar och naturlig, alltså att normerna skulle ha med naturen att göra”(Cox 2005, s 33)
Enligt Cox är nyckeln till bra vägledning medvetenhet. Den som är medveten om sitt genus, vad det innebär, vilka starka och svaga sidor det rymmer har också möjlighet att bedriva bra vägledning där flera olika aspekter vägs in så som klass, ålder, kön och geografi är gemensamma komponenter hos en individ. Genusforskaren Sophia Ivarsson menar att genusperspektivet är ett betydelsefullt verktyg att använda sig av för att reflektera över sig själv samt sin roll som vägledare(Cox 2005)
5.2 Kunskap om genus
Nedan kommer jag presentera och analysera vägledarnas syn på sina egna kunskaper om genus, och vad de tror att kunskapen gör för skillnad för eleverna.
Pia berättar att hon själv lever i ett jämställt förhållande och att hon har uppfostrat sina barn till att utveckla de intressen de är intresserade av oavsett om det är traditionellt eller inte. I vänskapskretsen är genus ett vanligt diskussionsämne och Pia säger att det är mycket jämställdhetstänk och feminism bland henne och hennes vänner. Även i hemmet diskuteras ämnet ofta.
Pia anser att man inte ska anta saker
J: Bara för att knyta tillbaka lite här med behovet av kunskap, det finns men det är ska inte ta över, alltså man skulle inte döma, det är ändå individen som är i centrum
P: Absolut, behovet av kunskap inom allt förstås men däremot kan man ju inte automatiskt tro någon med invandrarbakgrund, bara för att ta som ett exempel, inte kan svenska, förstår du vad jag menar
J: Mm
P: Alltså det är så himla individuellt. Eller någon med arbetarklassbakgrund inte kommer välja natur, alltså förstår du vad jag menar
Pia tror att eleven får mindre vidgade perspektiv om vägledaren har lite kunskap om genus men att det ändå i slutändan är elevens intresse som styr vad denne väljer.
Hägerström(2003) skriver i sin artikel att begreppen klass, genus och etnicitet är tätt sammanlänkade med varandra. Individen bär inte enbart på ett av ovanstående begrepp. I likhet med Hägerström belyser även Gemzöe och Sandell(2007) hur klass, genus och etnicitet inte kan separeras. Gemzöe beskriver i sin bok Feminism att även etnicitet är en social konstruktion. Feminismens teorier om kön visar på att vi inte kan förstå ”kvinnligt” eller definiera vad det är utan att också beskriva ”manligt”. På samma sätt är det med etnicitet. Det som uppfattas som ”svenskhet” är det bara då det svenska står i relation till något annat land- då särdragen granskas skapas etniska kategorier.
Maria anser att hennes kunskaper om genus kunde ha varit bättre än vad de är. Hon tror att hon tänker en del på det men att hon ”faller i fällorna som alla andra gör”. Maria berättar att hon själv är noga med att alltid presentera alla programmen oavsett om de är typiska tjej- eller killprogram oberoende av vilket kön personen har. Under studie- och yrkesvägledarutbildningen kunde studenterna välja att gå en termin valfria kurser och Maria tror att hennes kunskaper om genus hade varit bättre om hon hade valt att gå kursen genuskunskap istället för IMER. Anledningen till valet var att hon anser att det är bra att ha kunskap om människor från andra kulturer då man arbetar i en större stad. Maria menar att kunskap om genus är viktigt på så vis att man ska se människan bakom (jag tolkar det som att se bortanför kön). Maria anser att för eleven så kan kunskap om genus förmodligen göra skillnad, men hon har svårt att se det på det viset så länge man utgår från individen. Samtidigt säger hon att kunskap är viktigt och det gäller inte bara genus, men att det kanske hade gjort att man ändrar sitt sätt, men poängterar att man måste utgå från personen.
Agneta berättar att det på hennes skola finns lärare som är engagerade i genus och ämnet diskuteras emellanåt i lärarrummet. Agneta anser att hennes egna kunskaper om genus inte är så stora, men hon tycker det är intressant att höra kollegorna resonera och se på saker på ett annat sätt än vad hon själv gör. ”Jag kan ju känna att jag får mer genus så här än vad jag fick under utbildningen”. Agneta anser att det finns ett behov av kunskap om genus och att det antagligen skulle få henne att tänka till i samtal med eleverna. Om hon hade haft mer kunskap om genus tror hon att hon hade reflekterat mer över hur hon bemöter tjejer och killar, nå got hon idag anser att hon inte är medveten om. Även elevernas val av utbildning och yrke hade kunnat se annorlunda ut med mer kunskap menar Agneta. Hon tror att hon då hade reflekterat mer kring den information som visas, och att hon kanske hade tänkt mer på de bilder som sätts upp för olika utbildningar, och försökt frångå de traditionella könsbilderna.
Åsa menar att hon gärna skulle ha mer kunskap om hur hon metodiskt kan arbeta med genus, men det skulle inte innebära att hon påverkade eleverna med tanke på könsarbetsdelningen på
arbetsmarknaden. Hon anser att kunskapen om genus kommer från olika håll och att genus är en aspekt som man måste ha med sig i arbetet som vägledare.
Å: Jag tror att mycket av dom kommer hemifrån, det tror jag(kort paus) Jaa, delvis hemifrån och sen även alltså lite överallt ifrån, utbildningen och även här. Alltså man tvingas ju, man måste ju ha det med som en aspekt när man sitter och jobbar så här, så är det ju och det ska du ju i och för sig ha i vilket yrke som helst
J: Mm, på vilket sätt tänker du att du behöver dom, hur påverkar det?
Å: Hmm, för mig hade det nog inte skadat med lite mer genus, alltså dels kunskap och dels få in det mer i metod på hur man jobbar, det tror jag men med det sagt inte att jag kommer gå in och styra mer utan men ändå ha mer kunskap om det är nog inte fel
Vad skillnaden skulle vara om Åsa hade mer kunskap om genus tror hon är att hon då hade haft andra argument då en elev tvekar inför att göra ett otraditionellt val. Kunskapen skulle kunna leda till bättre samtal vilket skulle ge eleven bättre underlag för sitt val och få denne att känna sig säkrare menar hon.
Cox(2005) menar att vägledarens kunskaper om genus blir tydliga i den fas av vägledningssamtalet som kallas, vidga perspektiv. Att diskutera olika alternativ är något som ofta förekommer i denna fas. Om vägledaren visar på nya alternativ som inte är välbekanta för den sökande blir reaktionen på dessa antingen positiva eller negativa. Reaktionen på alternativen säger mycket om den sökandes värderingar. Dessa kan vara begränsande vid val av utbildning och yrke. Cox anser att dessa värderingar och tankar kring alternativen bör tas upp och sättas ord på. Frågor om vad det är som hindrar kan vara aktuella här. De hinder som den sökande ser kan eventuellt undanröjas med hjälp av vägledarens kunskaper om löner, bidragssystem, kommunal service med mera.
Lindh anser, som jag tidigare nämnt i teoridelen, att olika kontexter påverkar samtalet. I den individuella kontexten ingår tolkningar som både den sökande och vägledaren gör utifrån deras egna förutsättningar och tidigare erfarenheter. Andra viktiga faktorer är klasstillhörighet, kön samt etnisk och kulturell bakgrund. Steg 2 i Lindhs vägledningsmodell heter vidga perspektiv. ”Den sökande får hjälp att utveckla nya perspektiv på sig själv och sina möjligheter”(Lindh 2007, s 27).
Jag tolkar Åsas resonemang som att hon menar att vägledningssamtalen skulle bli bättre om hon hade mer kunskap om genus. De skulle kunna leda till att hon skulle kunna hjälpa eleven, genom att ha bra argument då denne tvivlar inför att göra ett otraditionellt val. De tvivel som hon nämner skulle enligt Cox benämnas som hinder och han menar i likhet med Åsa att kunskap om genus hjälper den sökande att se bortom dessa. Cox väger bland annat in kunskap
om löner som betydelsefulla för att komma förbi det som hindrar den sökande. Värderingar är något som begränsar den sökande. Åsa nämner den sökandes tvivel över att göra ett otraditionellt val. Det skulle kunna tolkas som att föreställningar och värderingar, leder till att den sökande tvivlar på om det är möjligt att genomföra ett otraditionellt val. Jag tolkar det som att Lindh och Cox ser på fasen, vidga perspektiv, som en fas där den sökande ska få hjälp att se på sig själv, och sina möjligheter med nya perspektiv. Det som skiljer dem åt är att Cox belyser att kunskap om genus blir tydliga i denna fas, medan Lindh tar upp att faktorer som kön och klass spelar in i samtalet genom de individuella kontexterna, men visar inte på hur. Anna anser att hennes kunskaper om genus inte är så stora men att hon försöker hänga med i debatter i media, och diskussionerna som förs där i ämnet genus. Hon tror att behovet av kunskap om genus finns, och att man borde ha med sig lite mer av det i yrket som studie- och yrkesvägledare, men det är ingenting som hon dagligen reflekterar över.
A: Alltså när man sitter och när jag tänker så här nu så är det liksom ingenting som jag funderar på hela tiden men när man pratar om det så borde man kanske ha lite mer med sig, lite mer kunskap
”Med genuskunskap är det lättare att göra självständiga val och vara precis den du själv vill. Genus handlar inte bara om dig som individ. Föreställningar om manligt och kvinnligt påverkar också hur samhället är uppbyggt. Genus handlar därför även om vilket samhälle vi vill ha. Vill vi ha ett mer jämställt samhälle hjälper oss kunskap om genus att upptäcka och komma tillrätta med de orättvisor som finns”(Josefsson 2005, s 7).
5.3 Synen på individen
I detta kapitel kommer jag beskriva hur vägledarna ser på individen och analysera resultatet med hjälp av genusteori. Samtliga vägledare i studien berättar att de har en egen samtalsmetod men några av vägledarna anser att de har Egans och Lindhs modeller i bakhuvudet. Jag har valt att kolla närmare på Lindh då hon har Egans modell som ”utgångspunkt” och berör flera olika vägledningsteorier. Hon talar också om hur vägledningen har sett ut historiskt, och hur vi idag övergått till en eklektisk vägledning, där man plockat det man anser vara det bästa från olika modeller och teorier. Jag kommer använda mig av genusteori för att analysera Lindhs och vägledningens syn på individen.
Pia anser att det som påverkar individen allra mest i förhållande till hur denne ser på sig själv, är det som personen dagligen ser. Hon tar upp yrken som ett exempel som upprätthåller den
traditionella bilden av vad män och kvinnor gör. Pia tror att det påverkar mer än uppfostran och kompisar.
P: Det traditionella, det man ser. Åker du bussen så är det en man som kör den. Ringer du elektrikern så är det en man som kommer hem. Många gånger är det mamman som jobbar deltid för att hämta barnen på dagis. Jag tror att det är liksom upplevelsen av samhället. Kanske inte nödvändigtvis hur man blir uppfostrad eller vilka vänner man har utan det är liksom det hela
Individens intresse är det som i slutändan avgör vilka val personen gör menar Pia.
Cox menar att vi tidigt i livet påverkas av det vi ser. Föräldrar, andra viktiga personer i vårt liv, det vi ser i familjen, bland vänner, i fritidsverksamheter, tv, tidningar och skola. Val av utbildning och yrke är bland det mest avgörande valen en människa gör i livet. Om personen har tydliga föreställningar om manligt och kvinnligt, könsstereotypa föreställningar, som vi övertar eller som påverkar oss så inskränks möjligheterna för oss att välja fritt i livet(Cox 2005).
Dagens eklektiska vägledning har fokus på individens intressen, förutsättningar och behov. I samtalet önskas vägledaren också hjälpa den sökande med att få ett bättre beslutsunderlag. Med detta menas att den sökande får hjälp till att komma fram till ett väl grundat beslut som stämmer överens med dennes intressen, värderingar och förutsättningar. Intresset ses inom vägledningen som betydelsefullt och en viktig grund för den sökandes val (Lindh 2007). Agneta tror att tjejerna och killarna eventuellt skulle uppföra sig annorlunda om de blev behandlade på ett annat sätt än vad de blir idag. Agneta har, som jag redogjort för under temat ”Vägledarnas tankar om genus”, funderar hon kring om man kanske bör se och behandla eleverna ur ett individperspektiv istället för genusperspektiv. Hon uppfattar tjejer och killar som olika men anser samtidigt att de är individer. Agneta anser att det viktigaste är att hon som vägledare lyssnar till elevens intresse i val av utbildning och arbete. Då jag ställer frågan till Agneta om hon tror att hon som vägledare kan påverka en enskild elevs val med tanke på könsarbetsdelningen på arbetsmarknaden säger hon att det nog är rätt svårt. Om det däremot är så att någon tvekar så kan hon tänka sig att pusha eleven till att våga göra ett otraditionellt val. Agneta tar en tjej som exempel som inte vill välja bygg för att det är så mycket killar där.
A: Å pusha henne och få henne, eller förklara hur det verkligen är, att visst det är mycket killar men det är ett yrke som tjejer kan göra lika bra i alla fall vissa bitar
Jag tolkar detta som att Agneta kan tänka sig att pusha tjejen i fråga men menar samtidigt att hon skulle ha svårare för att utföra vissa arbetsuppgifter än en kille.
Hägerström menar att de föreställningar som finns kring femininitet och maskulinitet påverkar oss i stor utsträckning men det behöver inte betyda att det på ett enkelt sätt avgör vårt beteende. Både individer och grupper utvecklar olika sätt av anpassning, förändrade tankesätt och motstånd mot de rådande normer och strukturer som finns i samhället. Hägerström anser att det därför finns en fara i att uttala sig om att pojkar är si och flickor är så då ”gränserna mellan könen kan flyta, överträdas och omförhandlas”(Mulinari, Sandell & Schömer 2003, s 278). Risken finns att könsskillnaderna ser statiska ut och på så sätt även reproduceras då vi många gånger ser det som vi förväntar oss att se(Mulinari, Sandell & Schömer 2003).
Då Agneta tar upp hur hon skulle pusha en tjej till att våga göra ett otraditionellt val säger hon att ”det är ett yrke som tjejer kan göra lika bra i alla fall vissa bitar”. Ylva Ulfsdotter Eriksson belyser i sin avhandling hur genussystemet, som står för den uppdelning av kön som finns i samhället, visar på den hierarki som finns mellan könen där mannen är norm. Den manliga normen innebär att det som män gör och är värderas högre än det kvinnor gör och är. I likhet med Ulfsdotter Eriksson tar också Cox upp hur mannen är norm och att det därför är svårare för killar än tjejer att göra ett otraditionellt val. Han menar att det handlar om status och att killarna är de som förlorar på att arbeta inom de kvinnliga domänerna, då han sjunker i lön och status.
Åsa definierar begreppet genus med könsroller samt vad du blir och hur vi formas till flicka eller pojke. Hon anser att vi påverkas i stor utsträckning av vår omgivning och alla medier, så som till exempel tv och tidningar förmedlar budskap om hur vi bör vara. Det som påverkar oss mest är det vi har i vår närmaste omgivning menar Åsa men att det ändå verkar underligt hur en liten pojke är totalt ointresserad av dockor, och undrar om barnet kan vara påverkat av sin omgivning i så tidig ålder.
Åsa menar att hon med mer kunskap om genus skulle kunna hjälpa eleven att göra ett otraditionellt val, men att det ändå alltid är elevens intresse som är avgörande, och att man måste få syssla med sådant som man är intresserad av.
J: Intresse går ändå före låter det som på dig där, att elevens vilja måste ändå vara
L: Ja det tycker jag och sen generellt överlag kan jag nog tycka att man måste få göra någonting man har intresse av sen är det ju bra om det är fler av det andra könet som får intresse så det handlar ju mycket om att börja när dom är jätte- jättesmå det ska ju börja på förskolan så är det ju och jobba mycket med detta
Genusforskaren Sophia Eriksson menar att genussocialiseringen som vi alla är påverkade av, har format oss, och medfört att vi fått vissa intressen och förmågor som blir en del av vår kompetens. Hela samhället är med och skapar detta, och det som bland annat påverkar oss är
föräldrar, skola och kompisar. Dessa intressen och förmågor vill vi använda oss av och spelar därför en betydande roll vid val av utbildning och yrke(Cox 2005).
När Maria reflekterade kring huruvida kunskapen om genus är viktig så var hennes resonemang följande:
M: Ja på det sättet att man ska se människan bakom och så va men annars tror jag inte att det är jättemycket, jag vågar knappt säga det
J: Jo säg precis som du känner
M: Jag tror ändå att det viktiga är att se personen och hade alla gjort det så tror jag att vi hade haft lite mindre genus också eller hur
Jag tolkar det som att Maria menar att genus hade varit mindre viktigt om vi hade sett till personen och inte dens kön då hon säger ”mindre genus”. Maria nämner ett flertal gånger under intervjun att det viktiga är att se till individen och dennes önskemål och intressen, och anser att hon inte tänker på kön utan på personen som hon har framför sig.
Connell(2003) belyser i sin bok att genusidentiteten inte enbart består av att vara antingen man eller kvinna. Genom den sociala forskningen har det med tiden upptäckts variationer inom genuskategorierna. I forskningen om maskulinitet har det framkommit att det inte går att kategorisera alla män respektive kvinnor i ett fack. Synen på genus har gått från att ha talat om maskulinitet till att övergå till maskuliniteter, där det inte finns en utan flera olika former av maskulinitet.
Anna anser att det måste finnas ett intresse från elevens sida då denne skall genomföra sitt val. Hon tror att det är svårare för tjejer att söka sig till platser där det bara är killar. Hon menar att det är lättare för killar då de blir mer omhuldade om de är i en grupp med bara tjejer. Anna menar, som jag nämnt under rubriken ”Tankar om genus” att vi behandlas olika beroende på vilket kön vi har och att det formar oss. Hon menar att det börjar i tidig ålder och fortsätter genom skolåren och sedan i arbetslivet. Anna berättar att hennes egna erfarenheter är att där killarna är underrepresenterade blir de, oavsett vad de gör ansedda som duktiga, och att hon kan göra precis samma sak, men inte överhuvudtaget få samma respons. Killarna behöver inte anstränga sig i lika stor utsträckning för att anses som bra och få beröm för det de gör. Anna anser att detta var tydligt också på studie- och yrkesvägledarutbildningen. De killar som gick på programmet var bra oavsett vad de gjorde.
K: Ja, jag känner att killar oftast, nu är det kanske för att jag har jobbat inom den branschen, dom har det lite lättare. Dom behöver inte anstränga sig för att bli bra och få beröm
