Malmö högskola
Lärarutbildningen
Särskild lärarutbildning SÄL3
Examensarbete
15 högskolepoängAdministrera elevbedömningar och utveckling av
datorsystem för detta
Administrate Student Appraisal and Software Development of a Tool for this
Purpose
Tobias Persson
Lärarutbildning 90 poäng
Abstract
The purpose of this essay has been to investigate if teachers spend much time to administrate assessment from students and if they consider this a time-consuming task. The conclusion is that teachers often handle these results more than one time. Sometimes teachers first manually write down the students result in paper and after that write it to the computer and then finally handle the result a third time when putting together a compilation of the results when for example it’s time for students to have performance appraisal with their mentor. Some teacher saves the result directly into a computer system where the student immediately can see the result and therefore the teacher saves time since the results only have been handled a single time. Further on this paper deals with how a system that administrates student results should look like according to theory and behave and finally software for this purpose has been developed.
Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka om lärare på gymnasienivå ägnar enligt dem själva mycket tid åt att administrera anteckningar om elevbedömningar och om de anser detta vara tidsödande. En enkätundersökning har gjorts på detta område. Slutsatsen är att lärare ofta behandlar samma elevbedömning mer än en gång. Detta kan visa sig genom att en anteckning om en elevbedömning först skrivs ned i en lärarkalender för att sedan föras in på datorn och för att slutligen tas fram för en sammanställning vid till exempel ett utvecklingssamtal. Ett fåtal pedagoger i undersökningen använder sig av ett datoriserat system för att föra in bedömningar direkt, ett system där elever kan logga in och se sina bedömningar vilket gör att antalet behandlingar av bedömningar för läraren minskar.
Vidare tar uppsatsen upp hur ett datoriserat system för att spara och administrera elevbedömningar enligt teori bör se ut. Här gås begrepp igenom för att allmänt skapa ett bra grafiskt gränssnitt och olika tekniker för att visa mycket information på liten yta behandlas. En sådan programvara har också utvecklats och redovisas. Ämnesord: Datorprogram, elevbedömning, LMS, lärplattform, nätbaserat, tidsbesparing.
Innehållsförteckning
Förord ... 6 1. Inledning ... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Syfte... 8 1.3 Frågeställningar ... 8 1.4 Avgränsning ... 8 1.5 Programöversikt ... 9 1.5.1 Lärplattform definition... 91.5.2 Öppen källkodsprogram definition ... 9
1.5.3 Schoolsoft...10 1.5.4 Fronter ...11 1.5.5 Excel...11 1.5.6 Google Doc...12 1.5.7 Öppna källkodsprogram ...12 1.6 Mitt program ...12
1.7 Teori - Gränssnitt och layout...13
1.7.2 Bra gränssnitt...13 1.7.2.1 Objektgruppering ...13 1.7.2.2 Teckensnitt...14 1.7.2.3 Inställningsmöjligheter...15 1.7.2.4 Färgpsykologi ...16 1.7.2.5 Tillgänglighet för funktionshindrade ...18
1.7.3 Mycket information på liten plats...18
1.7.3.1 Standard zoom ...19 1.7.3.2 Reducering...19 1.7.3.3 Fish-eye zoom...20 1.7.3.4 Dynamisk visning...21 1.7.3.5 Hyperlänk ...22 2. Metod...22 2.1 Urval ...22 2.2 Datainsamlingsmetod...23 2.2.1 Enkätundersökning ...23 2.3 Procedur ...23 2.3.1 Enkätundersökning ...23
2.3.3 Databearbetning och tillförlitlighet...25
3. Resultat ...26
3.1 Undersökningsresultat ...26
3.1.1 Fråga 4 – Hur sparar du dina elevers resultat på prov, inlämningsuppgifter mm i det första skedet?...27
3.1.2 Fråga 5 – Har dina elever ständig tillgång till sina resultat?...28
3.1.3 Fråga 6 – Hur arbetskrävande tycker du resultatinförandet är?...29
3.1.4 Fråga 7 – Är du tvungen att själv sammanställa dina elevers resultat tex vid omdömesskrivning inför utvecklingssamtal?...30
3.1.5 Fråga 8 – Har du eller ni på skolan något system för att skriva/lämna ut omdömen inför tex utvecklingssamtal? ...31
3.1.6 Fråga 9 – Upplever du det som arbetskrävande att skriva omdömen? .32 3.1.7 Ålderssamband för sparandet av elevomdömen i pappersform ...33
3.2 Mitt program ...33 3.2.1 Kravspecifikation...33 3.2.2 Programresultat...34 3.2.3 Begränsningar...36 4. Diskussion...37 4.1 Sammanfattning av resultat...37
4.1.1 Fråga 4 - Hur sparar du dina elevers resultat på prov, inlämningsuppgifter mm i det första skedet?...37
4.1.2 Fråga 5 - Har dina elever ständig tillgång till sina resultat?...37
4.1.3 Fråga 6 – Hur arbetskrävande tycker du resultatinförandet är?...38
4.1.4 Fråga 7 – Är du tvungen att själv sammanställa dina elevers resultat tex vid omdömesskrivning inför utvecklingssamtal?...38
4.1.5 Fråga 8 – Har du eller ni på skolan något system för att skriva/lämna ut omdömen inför tex utvecklingssamtal? ...38
4.1.6 Fråga 9 – Upplever du det som arbetskrävande att skriva omdömen? .38 4.1.7 Ålderssamband för sparandet av elevomdömen i pappersform ...39
4.2 Resultatens tillförlitlighet...39
4.3 Bortfall ...39
4.4 Slutsatser ...40
4.5 Arbetets nytta för läraryrket ...41
4.5.1 Enkätundersökningen...41
4.5.2 Mitt utvecklade program ...41
4.6 Framtiden ...41 6 Referenser ...43 6.1 Litteratur...43 6.2 Internetkällor ...43 6.3 Övriga källor ...44 7 Bilagor ...45 7.1 Enkät ...45
Förord
Tack till mina kollegor för era insiktsfulla synpunkter angående hur enkäten skulle utformas. Vidare tack till alla kända som okända kollegor ute i Sverige som valde att svara på min enkät vilket gjorde denna uppsats möjlig. Vidare vill jag rikta ett tack till min kurskamrat Ole Lidegran som hjälpt mig med frågor angående lärplattformen Fronter. Slutligen tack till min handledare Björn Lundgren vars värdefulla synpunkter på uppsatsens uppbyggnad och text gjorde den mer korrekt och språkligt bättre.
1. Inledning
1.1 Bakgrund
I detta examensarbete undersöks hur lärare arbetar och administrerar resultat från elevers prestationer i gymnasieskolan. I varje kurs som någon lärare håller finns en mängd moment, såväl muntliga som skriftliga som pedagogen på något sätt bedömer och för in en anteckning på i något system. Hur detta görs och administreras är olika från lärare till lärare och från skola till skola. Vidare vid ett antal tillfällen över ett läsår sammanställer läraren dessa anteckningar för varje enskild elev då det är dags för utvecklingssamtal, betygsättning eller helt enkelt då en lägesrapport för eleven är önskvärd.
Jag känner som aktiv pedagog att dessa moment kan vara arbetskrävande. Inte sällan skrivs först en bedömning ner på papper i till exempel en lärarkalender för att vid ett senare tillfälle föras in elektroniskt på datorn och till slut vid behov tas fram och sammanställas för exempelvis ett utvecklingssamtal. Då har samma omdöme behandlats tre gånger och då antalet elever och bedömningsmoment ofta är stort kan detta sätt att behandla elevdata ta avsevärd tid i anspråk från pedagogerna. Tid som jag tror kan utnyttjas på ett bättre sätt.
Många tycker dessutom att de datorsystem de använder för att hantera elevresultat är för komplexa och att det ofta kräver mycket av användaren för att få den utvecklingsmiljö man strävar efter1. Ofta är det bara någon liten del av ett helt system som är önskvärd att jobba med och alla funktioner runt omkring gör att det blir onödigt invecklat att utnyttja systemet så som det önskas. Inte minst för icke datorvana användare som redan från början kan ha ett uppbyggt motstånd mot datorprogram.
Jag kommer i detta examensarbete att undersöka hur lärare på olika skolor jobbar med detta och hur de ser på tidsåtgången för till exempel sammanställning inför utvecklingssamtal. Jag kommer vidare att titta på en del program på marknaden idag som används för att spara lärares bedömningar på elevresultat och se på deras
fördelar och nackdelar. Jag kommer vidare att titta på forskning om hur ett bra pedagogiskt uppbyggt program bör se ut och med hjälp av detta utveckla ett eget webbaserat program för administration av elevbedömningar som förhoppningsvis ska kunna förenkla hanteringen av dessa mängder av data för både lärare och elever.
1.2 Syfte
Jag vill undersöka hur lärares syn på hantering av bedömningar av elevresultat ser ut. Vidare undersöka hur ett bra och lättanvänt skolsystem för sparning och administration av dessa bedömningar ska se ut.
Tanken är inte att ersätta dagens lärplattformar utan att ersätta sättet som många lärare idag i ett första skede sparar anteckningar om elevomdömen, det vill säga antingen i skriftlig form i en lärarkalender eller i digital form i Excel-ark lokalt på sin dator. Med andra ord är syftet att förhoppningsvis förbättra situationen om den behöver förbättras.
1.3 Frågeställningar
1. Uppfattar lärare att det är tidskrävande att administrera elevbedömningar? 2. Hur ska ett webbaserat system se ut för att kunna visualisera mycket
information men ändå rymmas på en dataskärm?
3. Hur gör man systemet så lättanvänt och pedagogiskt att det blir en tidsvinst att använda istället för en extra arbetsbörda att hantera elevbedömningar i systemet?
1.4 Avgränsning
I undersökningarna har endast gymnasieskolor valts. Ingen hänsyn till datortäthet för lärare respektive elever har beaktats. Jag har inte observerat elevanvändning och läraranvändning av mitt utvecklade system då tid inte funnits till detta i utvecklingsprocessen.
1.5 Programöversikt
Efter undersökningar på Internet2 och samtal med lärarkollegor på andra skolor framkom det att det finns ett otal olika lärplattformar som används på skolor idag. Jag kommer i detta kapitel att titta på en del av dessa med främsta fokus på just hur det är möjligt att spara och administrera anteckningar om elevbedömningar. Jag kommer även att definiera begreppen lärplattform och öppen källkodsprogram.
1.5.1 Lärplattform definition
Begreppet lärplattform kan behöva definieras. Detta begrepp syftar på ett system, ofta nätbaserat som möjliggör för elever och lärare att interagera med varandra3. Här kan finnas möjlighet för publicering av lektionsplanering, schema, närvaro, uppgifter, omdömen och mycket mer. Dessutom finns ofta funktioner för att skapa forum, virtuella klassrum, e-posthantering, gruppdiskussioner, chatt och andra kommunikationsmöjligheter4.
En väl utvecklad lärplattform kan som definitionen antyder användas till så mycket mer än bara spara och administrera anteckningar om elevbedömningar som är det som framför allt berörs i detta examensarbete. Fokuseringen i programöversikten kommer alltså att ligga på hur sparandet av bedömningar på elevuppgifter och möjligheten att få översikt över dessa ser ut.
1.5.2 Öppen källkodsprogram definition
Ofta kostar ett program pengar att köpa in och använda, men det är inte alltid så. Parallellt med att kommersiella programvaror utvecklas så utvecklar också grupper (ofta via gemensamma portaler på Internet) program med så kallad öppen källkod (eng. open source). Detta innebär att koden för hur programmet är uppbyggt är synlig för alla och att vem som helst får ändra, modifiera eller vidareutveckla koden för sina egna syften5. Dessa programvaror är ofta gratis och har på senare år blivit mer och mer användbara som alternativ till kommersiella programvaror. Det finns till exempel öppen källkodsprogram som substitut till
2http://sv.wikipedia.org/wiki/Lärplattform, 2007
3http://en.wikipedia.org/wiki/Learning_management_system, 2008 4 O. Lidegran, 2007 [www]
Microsoft Office som gör att privatpersoner, skolor eller organisationer kan spara pengar på denna vanligt förekommande mjukvara. Ett sådant väl utvecklat exempel är OpenOffice som ser ut som, fungerar som och används precis som Office-paketet. Den stora skillnaden är att den är gratis. En annan fördel med öppen källkod är att användaren själv, om kunskap finnes kan skriva om programmet för att passa dennas behov. Exempel på öppna källkodsprogram för varierande användningsområden ses i nedanstående lista:
OpenOffice6 för dokumenthantering VLC7 för filmvisning
SharpDevelop8 för programmering
Audacity9 för ljudbearbetning
WAMP10 för databas- och webbprogrammering
Som ovan visar finns det öppna källkodsprogram som alternativ för de allra flesta kommersiella programmen. Självklart finns det också en mängd öppen källkodsprogram som fungerar som en lärplattform och nedan kommer en del av dem diskuteras samtidigt som några av de mest använda kommersiella lärplattformarna också tas med.
1.5.3 Schoolsoft
Detta är lärplattformen som används på skolan jag för närvarande är anställd på och är därmed det system som är mest testat av mig11. Här finns möjligheten att skapa uppgifter som läraren sedan kan bedöma eleverna på och sätta ett betyg och omdöme. Läraren har möjlighet att dels sätta ett betyg på uppgiften, skriva ett omdöme som eleven kan se genom inloggning och dessutom skriva ett omdöme som endast är tillgängligt för läraren själv.
Fördelen med Schoolsofts system är att elev och vårdnadshavare själva kan logga in och då ha tillgång till bedömningarna på aktuell elevs uppgifter. Det går också snabbt att sammanställa en elevs bedömningar då denna funktion är inbyggd i systemet. En nackdel är att det tar ganska mycket tid för läraren att skriva 6http://wiki.services.openoffice.org/wiki/Sv.openoffice.org, 2007 7http://www.videolan.org/, 2008 8http://www.icsharpcode.net/OpenSource/SD, 2008 9http://audacity.sourceforge.net/, 2008 10http://www.wampserver.com/en/, 2008 11http://www.schoolsoft.se/, 2008
omdömen i olika uppgifter då inte dessa visas på samma sida. Översikten över en hel klass uppgifter och resultat är inte heller den bästa. Läraren kan dock tydligt se en specifik elevs omdömen i en kurs men inte samtliga elevers på en gång.
En annan funktion som inte finns är att det som lärare endast går att fylla i en text på en elev åt gången. Om en lärare till exempel vill fylla i någon text om bra kämpat eller något annat allmänt som pedagogen vill att alla elevers omdömen ska innehålla måste denna text skrivas i under varje elev en och en. Vidare måste läraren komma ihåg att spara sina ändringar då någon uppdatering av resultatrapporteringen skett.
1.5.4 Fronter
En annat mycket vanlig lärplattform är det norska systemet fronter12. Här kan
lärare lägga upp uppgifter och bedömningar på dessa. Elever kan så klart logga in på systemet och ta del av sina resultat, men en nackdel är att vårdnadshavare i nuläget inte har denna möjlighet. Inte heller på detta system går det att samtidigt få in en text på mer än en elev åt gången. Däremot uppdateras sidan automatiskt efter varje ifyllt resultat, vilket förhindrar att information går förlorad om en lärare glömmer att spara innan webbläsaren stängs.
En annan fördel med detta system är att det finns funktion för att få bedömningar utmailade via systemet automatiskt. En nackdel med systemet är att det kan vara svårt att se vem som har behörighet att läsa vad inne på lärplattformen. Detta framgår inte så tydligt som det är önskvärt.13
1.5.5 Excel
Det kanske vanligaste sättet för lärare att via något program spara anteckningar på elevbedömningar är att mata in dem i ett tabellformat på sin dator. Detta kan till exempel göras i Microsoft Excel14. Fördelen är att det är enkelt och att användaren
har full kontroll över hur denna vill att det ska se ut med tanke på storlek, färger med mera. Även översikten över en hel klass bedömningar är god. Nackdelen är att elever inte kan logga in via Internet och se sina bedömningar då de ligger
12http://fronter.no/no/, 2008 13 Intervju O. Lidegran, 2007 14http://www.microsoft.com, 2008
lokalt på lärarens dator. Dessutom krävs det jobb att sammanställa bedömningarna då ett omdöme i en kurs för en elev ska delas ut. Läraren har också endast tillgång till sina sparade anteckningar då denna sitter vid den datorn där Excel-arket sparades.
1.5.6 Google Doc
15Denna applikation är ett gratisprogram som fungerar likadant som Microsoft Excel beskrivet ovan, men går att redigera online. Detta medför fördelen att det går att komma åt och ändra och läsa innehållet från vilken Internetuppkopplad dator som helst. Här finns även möjligheter för att låta andra användare se dokumentet. Nackdelen är att det inte går att kontrollera vilka delar vilka användare ska få se. Det vill säga att en elev kommer att se alla andra elevers bedömningar om dessa är samlade på ett enda dokument, vilket ofta inte är önskvärt.
1.5.7 Öppna källkodsprogram
Det finns en hel del öppna källkodsprogram som fungerar som en lärplattform och har funktioner för att spara och administrera anteckningar om elevbedömningar. För att nämna några finns det Moodle16, Sakai17 och Atuter18. Alla dessa exempel är gratis och användare kan själv utveckla extrafunktioner till systemen. Detta gör dessa system väldigt flexibla. Men då få personer har kunskapen att själv programmera in funktioner så är det oftast i standarutförande systemen används. Nackdelen med dessa system är att supporten oftast är något begränsad till skillnad mot de kommersiella system som finns på marknaden vilket gör att många skolor inte använder sig av dessa gratisprogram som lärplattform utan väljer att betala för att få ett färdigt och fungerande system som går snabbt och enkelt att komma igång med.
1.6 Mitt program
Genom att undersöka befintliga programvaror på marknaden idag har en tydlig bild vuxit fram över hur mitt program bör se ut och vilka funktioner det ska ha. En
15http://docs.google.com/, 2008 16http://moodle.org/, 2008 17http://sakaiproject.org/, 2008 18http://www.atutor.ca/, 2008
kombination av enkelheten i Excel och onlineediteringen i Google Docs skulle vara önskvärt för mitt program i kombination av inloggningsmöjligheten hos de olika lärplattformarna. Att dessutom i systemet kunna få en sammanställning av elevers resultatbedömningar på olika sätt automatiskt skulle vara bra.
1.7 Teori - Gränssnitt och layout
För att utveckla ett bra pedagogiskt uppbyggt program som dels ska vara lättanvänt och samtidigt ha med de funktioner som krävs för att vara användbart är en överblick av forskning på området nödvändig.
1.7.2 Bra gränssnitt
Att göra ett bra gränssnitt kräver att utvecklaren gör många val till exempel angående placering av knappar, vilket teckensnitt och färger som ska användas. Bra val gör att webbplatsen eller gränssnittet lyfter programmet och gör det lättare för användaren att ta till sig. Men lika ödesdigert kan det vara om fel val görs. Nedan diskuteras några teorier som utvecklaren bör ha kunskap om för att skapa ett lättnavigerat och väl fungerande gränssnitt.
1.7.2.1 Objektgruppering
När en webbsida ska konstrueras, eller för den delen vilket grafiskt gränssnitt som helst så är där en del saker att tänka på. Först av allt så ska utvecklaren inte vara rädd för tomma ytor, eftersom tomma ytor framhäver objekten på resten av skärmen och gör dessa mer intressanta. Om för många knappar och objekt trycks in på samma skärmbild blir det snabbt rörigt och svårt för användaren att orientera sig i gränssnittet. Ofta är det då bättre att låta användaren på ett logiskt sätt klicka sig ner i en hierarkisk modell för att hitta funktionen som söks än att alla funktioner är direktåtkomliga från huvudskärmen19.
Var ska då de viktigaste knapparna läggas för att användaren snabbt och enkelt ska komma åt dem? Det finns en känd lag som beskriver hur lång tid det tar för en människa att nå ett objekt med ett pekdon, såsom det mänskliga pekfingret eller en muspekare. Denna lag kallas för Fitts´ lag20 och ser ut som följande:
19 P. Andersson, 2005 20 J. Löwgren, 1993
) 5 , 0 ( log 1 , 0 1+ ⋅ 2 + = S D T Där
T = tid för att komma till målet för pekaren D = avståndet till målet
S = storlek på målet
Ur denna lag kan uttydas att ju närmre målet pekaren befinner sig och ju större det är desto snabbare når pekaren detta mål. Lagen berättar vidare att det är bra att placera knappar nära kanter av skärmen då kanten då blir ett med knappen och gör denna till ett oändligt stort objekt vilket medför att tiden att nå detta objekt minskar avsevärt. Detta är varför det är bättre att använda sig av få och större knappar placerade på ett intelligent sätt för att göra sitt användargränssnitt lättare att manövrera sig i. Samtidigt får utvecklaren tänka på att det ska se snyggt ut också.
1.7.2.2 Teckensnitt
Vilket teckensnitt som ska väljas är ofta beroende på vad för sorts text som ska visas. Där finns två huvudtyper av teckensnitt, serif och sans serif. Skillnaden är att ett teckensnitt med seriffer har extra utbucklingar av någon typ längst ut på spetsarna av tecknen, se figur 1.1. Sans serif teckensnitt saknar dessa. Text på papper använder sig ofta av seriffer vilket gör raderna enklare att följa, men på en datorskärm kan sådan text vara svår att fokusera21 och sans serif teckensnitt kan med fördel användas.
T
T
Figur 1.1 – Bokstav till vänster med seriffer och den till höger utan
Webbutvecklare använder sig ibland av bakgrundbilder, blinkande objekt eller rullande text för att göra sin sida mer underhållande, men detta minskar läsligheten och bör därför undvikas22.
1.7.2.3 Inställningsmöjligheter
För att olika användare med olika mycket datorvana ska kunna använda sig av samma program är det viktigt att programmet dels är lättanvänt, men samtidigt avancerat för att den datorvana användaren ska kunna få ut så mycket som möjligt ur programmet. Problemet är att för mycket funktioner snabbt gör att den datorovana användaren får svårt att få överblick över programmet. Ett sätt att lösa detta problem på är att låta användaren själv ha möjlighet att ställa in utseendet och antalet funktioner som ska vara tillgängliga. Ett exempel är Microsoft Words office-assistent som kan poppa upp i nedre hörnan med användbara tips till användaren. Detta är en funktion som användaren själv kan kontrollera och välja att ta bort om så önskas. Ett annat exempel som kommit mer och mer är att menyerna inte visar alla funktioner utan bara de som nyligen använts samtidigt som där längst ned på menyn är en pil som visar resterande funktioner. På detta sätt behöver den datorovana inte se allt medan den insatte har tillgång till alla funktioner. I figur 1.2 syns samma meny med de vanligaste funktionerna i arkivmenyn och då pilen valts för att visa alla i programmet Microsoft Word.
Figur 1.2 - Visar hur vissa menyval döljs för att göra gränssnittet enklare
1.7.2.4 Färgpsykologi
Eftersom utseendet på en webbsida eller ett grafiskt gränssnitt är viktigt spelar färgerna utvecklaren väljer en stor roll i hur programmet tas emot av användaren. Olika färg kan hjälpa för att gruppera objekt, utmärka specifika delar av information eller hjälpa användaren associera vissa knappar med speciella funktioner. Så att ha i tankarna den fördel som färganvändning kan ha i utvecklingen av gränssnittet är viktigt, men samtidigt den nackdel färganvändningen kan ha om den används på fel sätt23.
Ett exempel på fel färganvändning är då utvecklaren inte tänkt på att cirka 10 % av människor av manligt kön är färgblinda (medan siffran för kvinnliga endast är ungefär 0,5 %)24. Det vanligaste problemet dessa människor har är att åtskilja färgen grönt från rött. Då kan man lätt inse att en grön text på en röd bakgrund inte är det lämpligaste att använda. Dock är det väldigt vanligt att ha en grön
23 J. Johnson, 2000 24 K. Rydberg, 1999
symbol för att något är ok och en röd då det är stopp någonstans i programmet. Jämför till exempel med våra vanliga trafikljus. Här är det då viktigt att inte bara lita på färgen utan också forma de röda och gröna symbolerna så att det utan färgseende går att urskilja skillnaden mellan dem. Detta kan till exempel göras genom att den gröna symbolen visas som en tumme upp och den röda som en tumme ner.
Färger kan vara användbart till mer än att framhäva objekten på skärmen, färgerna kan också hjälpa till att ge en känsla av något för användaren. Vi har redan från unga år blivit lärda att en viss färg eller färgkombination har en viss betydelse25.
Som skrivit innan så förknippas rött med stopp och grönt med ok, men där finns andra intressanta färgassociationer. Till exempel färgkombinationen svart och gult26. Det är känt att svart färg på gul bakgrund ger oss en mycket bra kontrast, och ofta används starka färger med stark kontrast för att symbolisera fara eller varning av något slag då detta är viktigt att uppfatta för åskådaren. Detta utnyttjas till exempel i Microsoft Word då en varningssymbol visas, se figur 1.3, eller i symbolen för radioaktivitet, se figur 1.4.
Figur 1.3 – Microsoft Words varningsruta då användaren försöker skriva över en existerande fil. Symbolen är gul med ett svart
utropstecken för att symbolisera fara.
25 A. Dix, 1998 26 J. Löwgren, 1993
Figur 1.4 - Symbol för radioaktivitet med svart figur på gul bakgrund
1.7.2.5 Tillgänglighet för funktionshindrade
För att ett datorsystem ska vara användbart måste det kunna tillgodogöras och tolkas av alla människor, oavsett om personen i fråga skulle vara funktionshindrad eller inte. Och då 1,8 miljoner svenskar har någon form av funktionsnedsättning27 är det viktigt att forma webbsidor eller datorprogrammet så även dessa personer kan ta del av informationen på sidan eller programmet. Ett exempel på att göra en skärmbild tillgängligare är att använda sig av färger på rätt sätt såsom beskrivit i föregående avsnitt. Vidare är det viktigt att använda sig av tillräckliga kontraster28
så att personer med nedsatt syn kan uppfatta det. För blinda personer också ska kunna ta del av en webbplats till exempel är det viktigt att utvecklaren använder sig av korrekt standarder så att webbläsare med uppläsningsfunktion fungerar korrekt. Vidare måste beskrivningar av bilder finnas med i koden så att bildens betydelse även framgår för en person med nedsatt syn som använder sig av en webbläsare med uppläsningsfunktion som helt enkelt läser upp informationen på webbsidan och då även kan läsa upp en bilds förklaring29.
1.7.3 Mycket information på liten plats
Att visualisera någon form av data för att tydliggöra dess innebörd för åskådaren är viktigt30. Visualiseringen kan till exempel göras genom grafer, tabeller eller på något annat sätt intelligent ordnad text. Men i dagens samhälle med mer och mer information kan datamängden inom ett valt område snabbt bli oöverskådlig. Datorn är då ett bra verktyg för denna visualisering, ofta bättre än utskrivet material då ett datorprogram kan ge möjligheter för användaren att interagera med informationen på olika vis.
27 Verva, 2007 [www]
28http://www.verva.se/verksamhetsstod/webb/vl24/2006/3/2/2/, 2006 29http://sv.wikipedia.org/wiki/Tillgänglighet_för_funktionshindrade, 2007 30 E. Yannis, 1996
Det finns en mängd olika tekniker för att göra en datasamling mer överskådlig. En vanlig teknik är att på något sätt zooma in informationen på önskat ställe eller att helt enkelt skära bort den informationen som inte är önskvärd för tillfället.
1.7.3.1 Standard zoom
Ett vanligt sätt att mer detaljerat se information i till exempel en graf är att helt enkelt zooma in på ett område31. Det är enkelt att förstå att genom att zooma in ett område så går det för användaren att åskådliggöra mer detaljerad information från en från början stor graf. Men där är problem med denna metod. För att se samband mellan delar av grafen som ligger en bit ifrån varandra blir det svårt att zooma in på båda samtidigt. Och ofta är det just samband som är det intressanta att se i en graf. Även information som är närliggande men för användaren oviktig blir så klart förstorad och tar upp stor del av inzoomningen, plats som kunde ha använts på ett bättre sätt.
Det finns dock många tillfällen där standard zoom är att föredra. Till exempel vid kartvisning där en inzoomning kan visualisera mindre vägar och liknande. Men om det är att se hur två städer är förbundna som är målet så kanske inte denna metod är den bästa utan en mer dynamisk och intelligent zoomning skulle vara att föredra. Funktionen med standard zoom är implementerat i de allra flesta program som hanterar data som ska visas på en skärm på något vis, allt från ordbehandlare (som visar datatypen text) till olika bildprogram.
1.7.3.2 Reducering
Om hela datamängden inte är intressant så är en metod att göra informationen mer överskådlig att helt enkelt reducera mängden data. Problemet är att ofta blir det svårt att välja ut vilken data som är viktig och vilken data som kan skäras bort och detta kallas att reducera grafen (eng. pruning the graph) 32. Det finns en mängd
olika tekniker för att göra denna reducering och metoderna går ut på att försöka hitta information som är starkt kopplade till varandra. Om programmet på ett bra sätt lyckas reducera informationen så gör detta att de samband användaren är ute
31 D. Gedye och R. Kitz, 1988 32 D. Gedye och R. Kitz, 1988
efter tydligare går att se. Tyvärr är det ofta så att programmet inte på ett fullt tillfredsställande sätt lyckas med bortsorteringen av viktiga data vilket medför att den kvarvarande informationen antingen fortfarande är oöverskådlig eller att det som var önskvärt att se nu har reducerats bort.
1.7.3.3 Fish-eye zoom
En del program använder sig av den så kallade metoden fish-eye33, vilket innebär
att informationen visas som den skulle se ut genom en klotformad guldfiskskål. Detta används ofta vid fotografering men även vid zoomning av en datamängd med tekniken fish-eye zoom. Detta innebär att det ger användaren en förstorad bild av det inzoomade området samtidigt som det runt omkring fortfarande finns kvar men i en mindre skala. Detta kan vara en mycket kraftfull teknik då en zoomning möjliggör dels detaljerad information samtidigt som samband med andra data kan ses. I figur 1.5 och 1.6 kan en meny ses som använder sig av just denna teknik34.
Figur 1.5 och figur 1.6 – En meny överst som i bilden under är inzoomad med fish-eye teknik
33http://wiki.panotools.org/Fisheye_Projection, 2007 34http://www.ajaxdaddy.com/demo-dojo-fisheye.html, 2007
1.7.3.4 Dynamisk visning
Ett annat sätt att visa mycket information på begränsat utrymme är att visa informationen dynamiskt för användaren då denne aktivt söker i sina data. En vanlig teknik är att visa utökad information då användaren för muspekaren över något objekt. Detta kan till exempel ske genom att en liten ruta kommer upp med den extra informationen eller att det visas på något annat sätt. Denna teknik används idag i stort sätt i alla program för att få information över vad en viss knapp betyder eller för att visa vilken funktion den har. Detta kallas ofta för tool-tip35. I figur 1.7 visas hur en tool-tip visas då muspekaren förs över verktyget radergummi i programmet Paint.
Figur 1.7 - Visar en tool-tip som förklarar funktionen i knappen
Ett annat exempel på dynamisk visning av information är då programmet har två separata rutor och att ett val i den ena resulterar i en visning av information i den andra. Denna teknik används bland annat i Windows utforskare där ett val av en mapp i den vänstra rutan resulterar i att filerna i den valda mappen visas i den högra rutan, se figur 1.8.
Figur 1.8 - Windows Utforskare där innehållet i mappen till vänster visas i rutan till höger
1.7.3.5 Hyperlänk
Som namnen antyder går denna teknik ut på att länka samman objekt med olika informationer36. Genom att klicka på ett objekt så visas just den information som är länkad till detta objekt upp. Detta gör informationsvisningen mer dynamisk och användaren väljer själv ut vad som ska visas. Detta är en mycket vanlig teknik på webbsidor där ett klick på objektet eller hyperlänken ”elevarbeten” på en skolas hemsida oftast ger användaren möjlighet att se arbeten som denna skolas elever producerat.
2. Metod
2.1 Urval
För att få en så bra blick som möjligt över hur gymnasielärare hanterar anteckningar om elevbedömningar var mitt mål att få ut så många enkäter och svar på dessa som möjligt. Det var även viktigt att enkäterna inte bara riktades till någon speciell skola eller speciella lärarkategorier utan att olika typer av gymnasielärare på olika typer av skolor kom med i undersökningen. Därför skickades enkäten ut till ett antal olika skolor som på måfå valdes ut genom en
sökning på Internet. På detta sätt fick jag ut enkäten och svar på den från både kommunala skolor och friskolor och vidare från både karaktärsämneslärare och kärnämneslärare.
2.2 Datainsamlingsmetod
2.2.1 Enkätundersökning
Jag valde denna metod för att få en överblick över hur många lärare som använder sig av papper för att spara anteckningar om elevbedömningar och hur arbetskrävande det upplevs. Jag kände att det inte hade varit tillräckligt att muntligt intervjua några lärare då jag inte hade fått det kvantitativa resultatet som jag var ute efter. Jag hade fasta svarsalternativ i min enkät vilket gör det enklare att dels svara för deltagarna37, men också att sammanställa och analysera för mig. Ett problem med fasta svarsalternativ kan vara att det alternativ som den deltagande personen vill svara inte finns med. För att undvika detta problem något gav jag i enkäten möjlighet till en fritextkommentar till varje fråga. Dessa fritextkommentarer gav också ambitiösa enkätsvarare en möjlighet att utveckla sina svar om så var önskvärt.38 Enkäten finns i sin helhet i bilagan.
2.3 Procedur
2.3.1 Enkätundersökning
För att kunna ha möjligheten att skicka enkäten till många lärare valdes e-post som utskicksmetod och att via ett enkelt webbformulär snabbt kunna svara på frågorna. Jag sökte först efter ett nätbaserat program för att skapa enkäten och för att efteråt kunna sammanställa och analysera svaren. Jag hittade många bra men inga som var kostnadsfria. Efter noga övervägande valde jag att själv skapa mitt formulär och att resultatet från varje enkät skickades via e-post till mig. Nackdelen var att jag manuellt var tvungen att sammanställa resultaten. Jag såg detta som ett överkomligt hinder då frågorna var få och svaren förmodligen inte skulle överstiga 100, vilket det visade sig att de inte gjorde.
37 B. Johansson och P.O. Svedner, 2006 38 P. Schou, 2006 [www]
Förfrågan om att fylla i enkäten gjordes till 350 stycken läraradresser på 9 olika gymnasieskolor. Bland dessa skolor fanns både kommunala gymnasium och friskolor. Det fanns vidare både kärnämneslärare och karaktärsämneslärare representerade bland dem som fick förfrågan utskickad till sig.
Frågorna i enkäten har i huvudsak fasta svarsalternativ vilket gör enkäten enklare att sammanställa och att fylla i. Då frågans svar utgör en gradering som användaren ska ta ställning till används ett jämnt antal alternativ vilket gör att ifyllaren blir tvingad att ta ställning då det inte existerar ett mittalternativ som kan ses som ett sorts normalsvar. Jag valde även att till de flesta frågorna ha en fritextkommentar för att läraren som fyller i ska ha möjlighet att kommentera sina svar om detta är önskvärt39. Detta gav mig som sammanställare också möjlighet att få ut en något djupare förståelse av svaren.
Innan enkäterna skickades ut lät jag några kollegor svara på frågorna och komma med synpunkter om utformningen av enkäten. En del formuleringar ändrades och fler fritextkommentarer lades till då dessa lärare kände en stark önskan om att få vidareutveckla och förklara sina svar. Även handledaren fick läsa enkäten och ”godkänna” den innan den slutligen fastställdes.
E-posten riktades vidare direkt till lärarens e-postadress istället för till skolans sekreterare eller rektor för att förhindra ett stopp då dessa skulle kunna se min undersökning som lågprioriterad och därmed inte vidarebefordra min önskan om svar. Jag tydliggjorde mig i e-postförfrågan om att svaren inte skulle beaktas individuellt och att deras namn och skola skulle avidentifieras i all bearbetning av deras svar. Vidare gav jag en frivillig möjlighet att ange e-postadress för att vara med i en utlottning av biobiljett för att än mer stimulera lärarna att ägna tid åt att fylla i enkäten på nätet. Så många som 42 % av dem som svarade angav sin e-postadress vilket kan visa på att utlottningen av en biobiljett hade önskad effekt på svarsviljan bland lärarna.
2.3.3 Databearbetning och tillförlitlighet
Då det tydligt framgick av enkäten att namn och skola avidentifierades tror jag att lärarna svarat sanningsenligt, men det finns alltid en risk för att angivelsen av namn avskräcker från att svara på ett helt sanningsenligt sätt. Vidare kan jag tänka mig att svarsfrekvensen från datorvana lärare var högre än från dem som inte hade samma datorvana då dessa inte lika lätt kan gå in på en hemsida för att svara på frågor. Vidare kan man anta att de mer datorvana lärarna är mer benägna att använda sig av elektroniska hjälpmedel i sin elevresultatshantering vilket kan ha medfört att mina resultat inte är helt representativa.
Vidare var det många lärare som missuppfattade min fråga om hur de sparar sina elevers resultat på prov, inlämningsuppgifter mm i det första skedet. Här svarade många att de sparar sina bedömningar av elevresultat både i pappersform och lokalt på datorn. Min tanke var att få reda på hur de i första skedet sparade omdömet och i ett första skede kan en lärare bara spara det på ett sätt. Det är först i ett andra skede som det skrivs in i datorn eller var det nu ytterligare sparas undan. Trots att jag inte fick svaret så som var önskvärt av mig från början gav ändå dessa svar mig en tydlig indikation på att läraren i fråga använder sig av mer än ett sparningssätt för ett omdöme och därmed besvarar frågan om att samma elevomdöme bearbetas onödigt många gånger, det vill säga mer än en gång.
3. Resultat
3.1 Undersökningsresultat
Jag har i redovisningen av mina enkätsvar valt att skilja på kärnämneslärare och karaktärsämneslärare för att se om det finns någon skillnad dessa emellan. Rubrikerna på följande avsnitt är satta med hänseende på vilket nummer frågan har i enkäten som lärarna fick besvara som är bifogad i detta arbete. Nedan följer en tabell som visar hur många som deltog i enkäten och fördelningen mellan kärnämneslärare och karaktärsämneslärare och ett diagram som visar hur många i respektive åldersgrupp som svarade.
Lärartyp Antal
Kärnämneslärare 43
Karaktärsämneslärare 20
Totalt 63
Tabell 3.1 - Antalet medverkande i enkäten
Ålderfördelning på svarade enkäter
0 2 4 6 8 10 12 14 -50 51-60 61-65 66-70 71-75 76-80 81-85 År Antal kärnämne Karaktärsämne Totalt Figur 3.1
3.1.1 Fråga 4 – Hur sparar du dina elevers resultat på prov,
inlämningsuppgifter mm i det första skedet?
Jag var intresserad över hur många som använder sig av till exempel en lärarkalender eller sin dator lokalt för att spara sina bedömningar på elever resultat i ett första skede. Dessa lärare som gör detta kommer då vanligtvis bli tvungen att behandla omdömena ännu minst en gång då omdömet från en elev ska redovisas i ett utvecklingssamtal till exempel. Ett svarsalternativ var det ingen som svarade och det var ”På något annat vis” och jag har då uteslutet detta alternativ i min redovisning.
Fråga 4 - Hur sparar du dina elevers resultat på prov, inlämningsuppgifter mm i det första skedet?
0 10 20 30 40 50 60 70 I pappersform (tex i en lärarkalender) Via en lärplattform på nätet (tex fronter, FirstClass, schoolsoft)
Lokalt på datorn (tex Excel, textdokument) % Karaktärsämnen Kärnämnen Sammanlagt Figur 3.2
3.1.2 Fråga 5 – Har dina elever ständig tillgång till sina resultat?
Jag ville ta reda på om eleverna har ständig tillgång till sina bedömningar. Ett svarsalternativ ”Ja, på något annat sätt” har jag strukit från min redovisning av resultatet av anledning som beskrivs under kapitlet om bortfall.
Fråga 5 - Har dina elever ständig tillgång till sina resultat?
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Nej Ja, via Internet
%
Karaktärsämnen Kärnämnen Sammanlagt
3.1.3 Fråga 6 – Hur arbetskrävande tycker du resultatinförandet
är?
För de lärare som använder sig av ett nätbaserat system för att föra in bedömningarna ville jag se på hur arbetskrävande de tyckte det är. Många lärare använde sig av ett nätbaserat system och svarade på denna fråga trots att de svarat att de skrev upp elevers resultat på pappersform eller lokalt på datorn i ett första skede, vilket jag tolkar som att de behandlar elevbedömningarna minst två gånger.
Fråga 6 - Hur arbetskrävande tycker du resultatinförandet är?
0 10 20 30 40 50 60 70
Inte krävande alls Lite krävande Ganska krävande Mycket krävande
%
Karaktärsämnen Kärnämnen Sammanlagt
3.1.4 Fråga 7 – Är du tvungen att själv sammanställa dina
elevers
resultat
tex
vid
omdömesskrivning
inför
utvecklingssamtal?
Jag var intresserad av att se på hur de som använde sig av ett nätbaserat system sammanställer sina bedömningar av elevresultat till exempel vid utvecklingssamtal.
Fråga 7 - Är du tvungen att själv sammanställa dina elevers resultat tex vid omdömesskrivning inför utvecklingssamtal?
0 10 20 30 40 50 60 70
Sammanställer inte Ja Delvis Nej, det görs automatiskt i vårt system % Karaktärsämnen Kärnämnen Sammanlagt Figur 3.5
3.1.5 Fråga 8 – Har du eller ni på skolan något system för att
skriva/lämna ut omdömen inför tex utvecklingssamtal?
Jag ville se på hur lärare skriver sammanfattande omdömen och om det fanns något system för detta på lärarens skola. De flesta som hade ett system på sin skola var dock ändå tvungen att manuellt skriva det sammanfattande omdömet på papper eller lokalt på sin dator och systemet innebar oftast bara att en speciell form användes genomgående på skolan, till exempel med pilar för utvecklandegrad eller liknande. Endast ett fåtal använde sig av en lärplattform som automatiskt administrerade utseendet och formen på det sammanfattande omdömet.
Fråga 8 - Har du eller ni på skolan något system för att skriva/lämna ut omdömen inför tex utvecklingssamtal?
0 10 20 30 40 50 60 Nej Ja % Karaktärsämnen Kärnämnen Sammanlagt Figur 3.6
3.1.6 Fråga 9 – Upplever du det som arbetskrävande att skriva
omdömen?
Jag ville se på hur arbetskrävande lärare anser det vara att skriva sammanfattande omdömen. En del svarade att de inte alls tyckte det var krävande, men ofta skrev de också då en kommentar om att de inte skrev några sådana omdömen.
Fråga 9 - Upplever du det som arbetskrävande att skriva omdömen?
0 10 20 30 40 50 60
Inte krävande alls Lite krävande Ganska krävande Mycket krävande
%
Karaktärsämnen Kärnämnen Sammanlagt
3.1.7 Ålderssamband för sparandet av elevomdömen i
pappersform
Jag hade med i min enkät ålderkategori på de svarande lärarna. Detta var för att jag var intresserad av att se om åldern hade ett samband med hur mycket datorn användes för att spara bedömningar av elevresultat. Jag har en förutfattad mening om att yngre lärare oftare använder sig av modernare teknik än äldre och jag ville med min undersökning antingen slå hål på min förutfattade mening eller besanna den.
Hur många i varje ålderskategori som sparar sina elevers resultat på prov, inlämningsuppgifter mm i det första skedet i pappersform
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 -50 51-60 61-65 66-70 71-75 76-80 81-85 Födelseår % Figur 3.8
3.2 Mitt program
Jag kommer i följande avsnitt förklara hur mitt program för att administrera bedömningar av elevresultat är uppbyggt och vilka funktioner som det finns. Vidare kommer begränsningar och önskvärda vidareutvecklingar diskuteras.
3.2.1 Kravspecifikation
Efter mina undersökningar av hur olika lärplattformar fungerar och ser ut och vidare hur ett bra grafiskt användargränssnitt bör se ut och fungera kom jag fram till en del punkter som jag tyckte var önskvärda i mitt program. Nedan följer en lista över de funktionaliteter som jag ansåg var viktiga i mitt system:
Lärare kunna skapa egna grupper förutom redan inlagda klasser då inte alla undervisningsgrupper sker i klasser
Lärare kunna översiktligt se och redigera anteckningar om elevbedömningar enkelt
Lärare kunna se alla uppgifter och resultatbedömningar för alla elever samtidigt i ett specifikt ämne/kurs/grupp
Lärare kunna skriva bedömningar på olika sätt, till exempel både som ett bokstavsbetyg och en fritext
Lärare kunna få en snygg sammanställning av en elevs bedömningar i alla ämnen/kurser
Lärare inte behöva klicka på en spara-knapp som måste ladda om hela sidan utan systemet ska uppdatera sig själv i bakgrunden
Lärare enkelt kunna lägga till samma text för alla elever i en uppgift som ska bedömas
Elev ska kunna logga in och se sina bedömningar på sina resultat
3.2.2 Programresultat
Efter att jag utvecklat mitt system har jag uppfyllt nästan alla funktionaliteter som var med i min kravspecifikation över programmet. Jag har utgått från teorierna bakom ett bra användargränssnitt. Till exempel är mina viktiga knappar och funktioner samlade lättillgängliga i en meny längst upp. Det finns vidare inställningsmöjligheter för en användare och enkla ikoner som gör att gränssnittet är enklare att förstå. I programmet används även en del av teknikerna som diskuterades under avsnittet om att visa mycket data på en skärm och då framförallt genom att så kallade tooltips för att visa information för användaren. I figur 3.9 visas systemet med en lärare inloggad och ett uppgiftsark valt med tre uppgifter. Det går att se att en tooltip med beskrivning av den första uppgiften visas då användaren fört musen över denna uppgift.
Figur 3.9 - En skärmbild tagen från det utvecklade programmet
Resultatbedömningar, uppgiftsbeskrivningar med mera sparas i en databas automatiskt då de skrivits in utan att sidan laddas om. Detta har möjliggjorts genom programmeringstekniken AJAX. Det är enkelt att lägga till en ny uppgift genom att klicka på det gröna plustecknet till höger om de uppgifter som redan finns i aktuellt uppgiftsark. Det finns vidare en funktion för att söka bland sina resultatrapporteringar. Under inställningar finns bland annat möjlighet för användaren att stänga av tooltip om dessa anses överflödiga för aktuell lärare. Systemet har designats med en önskan om att inloggad lärare inte ska behöva klicka sig runt på olika sidor utan all funktionalitet ska finnas på en enda sida och
denna ska inte behöva laddas om i onödan. Därför öppnas till exempel inget nytt fönster då användaren klickar på inställningar utan en meny dyker upp integrerat med denna enda sida. Användaren kan vidare välja att skriva ut sina uppgifter och bedömningar på tre olika sätt. Alla elevers bedömningar i en uppgift, en elevs alla bedömningar i alla uppgifter eller alla elevers bedömningar i alla uppgifter vilket kan vara bra för olika situationer då olika information behövs.
Då en elev loggar in så visas denne elevs alla bedömningar på alla uppgifter med uppgiftsbeskrivning.
Jag anser att programmet uppfyller kravet på att enkelt kunna administrera bedömningar på elevresultat och ge en bra överblick på de samma. Programmet är vidare enligt mig enkelt att använda och har de funktioner som behövs.
En testversion av systemet finns på adressen www.itgl.se/tobbe/omdomen (2007-12-10) där även information finns om inloggning för testning.
3.2.3 Begränsningar
Programmet uppfyller den kravspecifikation som angivits på nästan alla punkter. Den punkt som inte uppfylls är möjligheten att göra uppgiftsark med uppgifter för en grupp som inte är en klass. Detta är en ganska stor begränsning då undervisningsgrupper på kanske framför allt gymnasienivå ofta inte är synonymt med en klass. Det kan handla om ett individuellt val, ett språk eller en estetisk verksamhet. Vidare fanns det en önskan att all text i alla bedömningar skulle kunna visas på en skärm, men detta var inte lösligt och metoder för att dynamiskt kunna visa informationen användes istället genom till exempel tooltips.
Ytterligare funktioner som med mer tid varit önskvärda att implementera i programmet hade varit möjligheten för en elev att få ett e-post automatiskt skickat med ett elevresultat då detta uppdaterats. Vidare skulle en lärare kunna välja att e-posta ut resultat till en grupp elever.
4. Diskussion
4.1 Sammanfattning av resultat
Jag trodde innan undersökningen gjordes att det skulle vara större skillnader mellan kärnämneslärare och karaktärsämneslärare än det var. Skillnaden var i min undersökning så liten att det inte går att dra någon annan slutsats från min undersökning än att de två typer av lärare administrerar bedömningar på elevresultat på liknande sätt och har liknande åsikter om hur arbetskrävande det är.
4.1.1 Fråga 4 - Hur sparar du dina elevers resultat på prov,
inlämningsuppgifter mm i det första skedet?
I tabellen från denna fråga går det att utläsa att över 60 % av alla lärare i undersökningen sparar sina bedömningar av elevresultat i ett första skede i pappersform. Detta var betydligt fler än vad jag hade trott. Det innebär vidare att dessa elevbedömningar måste bearbetas ytterligare minst en gång för att komma eleven till handa på till exempel ett utvecklingssamtal. Under 10 % skriver in bedömningen direkt i något webbaserat system vilket innebär att över 90 % av lärarna behandlar bedömningarna av elevresultaten mer än en gång, om man förenklat antar att eleven ska få tillgång till sina bedömningar som man får hoppas att de får. Här tror jag mycket tid tas i anspråk i onödan för lärarna.
4.1.2 Fråga 5 - Har dina elever ständig tillgång till sina resultat?
Fördelen med att skriva in omdömen av elevresultaten i något system är bland annat att elever och i vissa fall även vårdnadshavare har tillgång till elevens bedömningar från vilken Internetuppkopplad dator som helst. Resultaten från fråga 5 visar att endast 15 % av lärarna ger sina elever denna möjlighet. Så klart kan det diskuteras om det inte räcker att eleven får reda på sin bedömning en gång och att det sedan är upp till eleven i fråga att spara denna bedömning, men jag ser en stor fördel för en elev att ha sina bedömningar samlade och ständigt åtkomstbara. Det nedslående resultatet har förmodligen ett starkt samband med att många lärare använde sig av papper för att spara anteckningar om elevens resultat i ett första skede.
4.1.3 Fråga 6 – Hur arbetskrävande tycker du resultatinförandet
är?
När det handlar om hur arbetskrävande det är för lärarna att administrera bedömningar av elevresultat via ett webbaserat system blev jag lite förvånad över resultatet. Endast 20 % svarade att de tyckte det var ganska krävande eller mycket krävande.
4.1.4 Fråga 7 – Är du tvungen att själv sammanställa dina
elevers
resultat
tex
vid
omdömesskrivning
inför
utvecklingssamtal?
Att hela 60 % själva var tvungna att sammanställa bedömningar av elevresultat inför till exempel utvecklingssamtal trots att de använde sig av någon form av lärplattform är förvånande. Denna funktion är i princip alltid tillgänglig i ett sådant här system och min enda förklaring är att lärarna eller skolan inte använder denna funktion av okunnighet eller att systemet upplevs jobbigt att använda. Men då inte detta kom fram i undersökningen är det så klart bara spekulationer.
4.1.5 Fråga 8 – Har du eller ni på skolan något system för att
skriva/lämna ut omdömen inför tex utvecklingssamtal?
Ungefär hälften av alla svarande pedagoger angav att de på skolan har ett särskilt system för att skriva och lämna ut sammanfattande omdömen till eleverna. Många av dessa system var dock endast någon form av uttalad formalia hur läraren skulle formulera sig. Det kunde vara allt från pilar för olika grad av utveckling till färdiga pappersblanketter som fylldes i. Endast ett fåtal hade systemet inbyggt i något webbaserat program som hjälpte till.
4.1.6 Fråga 9 – Upplever du det som arbetskrävande att skriva
omdömen?
Att skriva sammanfattande omdömen upplever både jag och många av mina kollegor som ganska arbetskrävande. Och detta bekräftades även av min undersökning då nästan hälften svarade att detta var ganska krävande eller mycket krävande. Kanske är det ett ont måste att detta arbete ska vara lite krävande då det är en viktig del av synliggörandet av en elevs utveckling. Men kanske kan denna
arbetsbörda minska något om sparningen av elevresultat görs effektivare och mer kontinuerligt och då kan integreras och fungera som en del av omdömet.
4.1.7 Ålderssamband för sparandet av elevomdömen i
pappersform
Min förutfattade mening om att äldre lärare oftare använde sig av sparning av elevomdömen i pappersform besannades vilket visas i diagrammet för denna fråga. En tydlig trend syns att ju yngre läraren är i min undersökning desto färre använder sig av pappersform i ett första skede för att spara bedömning av elevresultat. Dock är gruppen födda mellan 1971 och 1975 avvikande då hela 90 % av denna grupp använder sig av papper för detta ändamål. Detta avvikande resultat visar att undersökningen inte kan säkert fastslå några resultat utan ett större antal enkätsvar då hade varit önskvärt.
4.2 Resultatens tillförlitlighet
Trots bristerna i mina undersökningar som beskrivits ovan tror jag att mina resultat är relativt tillförlitliga. För att kunna dra några säkrare slutsatser skulle ett större antal svarsobjekt ha behövt varit med i undersökningen. Detta visas till exempel i det grovt avvikande svaret i fråga 9 som tidigare diskuterats. Det hade även varit önskvärt att sprida ut frågorna till ännu fler olika skolor i olika delar av landet för att öka tillförlitligheten. Som diskuterats finns även en risk att enkätresultaten kan vara icke representativa då det kan vara så att mer datorvana lärare svarar på en webbenkät i högre frekvens än de icke datorvana.
4.3 Bortfall
Av 350 utskickade enkäter valde 63 stycken att svara. Med tanke på att enkäterna skickades ut till på måfå utvalda e-postadresser hittade via skolors hemsidor kan det mycket väl vara så att inte alla dessa adresser används. Med tanke på detta sätt att inhämta e-postadresserna tycker jag att nästan 20 % svarsfrekvens är tillfredsställande då det inte är ovanligt med en lägre svarsfrekvens än detta på just webbenkäter, vilka tenderar att ha en lägre svarsfrekvens än andra undersökningsmetoder40.
Adresserna hämtades från nio olika gymnasieskolor och svar erhölls från samtliga. Dessutom kom svar från lärare på andra skolor som mina kollegor och vänner vidarebefordrat. Sammanlagt kom svar från tretton olika skolor, vilket gör att undersökningen har relativt stor spridning över land och skoltyp, då både friskolor och kommunala skolor är representerade.
Det fanns även internt bortfall i mina undersökningar då lärare missuppfattade frågan. I fråga 5, ”Har dina elever ständig tillgång till sina resultat” var det många som svarade alternativet ”Ja, något annat sätt” med uteslutande kommentaren ”De kan alltid komma och fråga mig”, men detta anser inte jag vara ständig tillgång till sina resultat då eleven måste vara i skolan och kunna få kontakt med läraren i fråga. Därmed ströks detta alternativ och de svar som sett ut som beskrivet lades till på alternativet ”Nej”.
4.4 Slutsatser
Min slutsats som går att utläsa från mina resultat i undersökningen är att lärare ofta sparar sina bedömningar av elevresultat i pappersform eller lokalt på datorn i ett första skede, vilket i sin tur kan tyda på att många bedömningar måste behandlas minst två gånger. Detta innebär mycket onödig tid som kan läggas på andra sysslor. Vidare kunde jag i min undersökning inte se någon skillnad på karaktärsämneslärare och kärnämneslärare, utan dessa båda kategorier hade liknande åsikter och samma arbetssätt då det gällde sparandet av bedömningar av elevresultat. Lärarna ansåg vidare att administrationen av bedömningarna inte var mycket tidskrävande, men att skriva sammanfattande omdömen var desto mer krävande. Eftersom ett begränsat antal lärare svarat på enkäten kan dock inte för stora slutsatser dras utan ett större underlag krävs för mer tillförlitliga resultat. Att bara ett fåtal skolor också varit med i undersökningen bidrar än mer till att dessa slutsatser får tas med en nypa salt.
Vidare framkom det i min litteraturgenomgång att det finns en mängd olika sätt att förbättra lättanvändningsgraden i ett system och att det finns många olika sätt att visualisera mycket information på en dataskärm. Det framkom även att gränssnittets utseende och funktion har en stor betydelse för hur väl åskådaren kan tillgodogöra sig informationen som önskas.
4.5 Arbetets nytta för läraryrket
4.5.1 Enkätundersökningen
Genom att påvisa att lärare, åtminstone de i min undersökning ofta sparade sina bedömningar av elevresultat på mer än ett sätt och då i förlängningen hanterade samma bedömning mer än en gång anser jag att det finns tid att spara för pedagoger i gymnasieskolan. Om lärarna på ett bättre sätt redan från början på ett intelligent sätt och kanske med hjälp av ett datoriserat system sparar dessa bedömningar av elevresultat kan tid frigöras till de saker som kanske istället skjuts åt sidan. Jag hoppas att denna insikt har väckt intresset att använda sig av något datoriserat system som en arbetstidsbesparing istället för att känna det som en arbetsbelastning.
4.5.2 Mitt utvecklade program
Som redan skrivit så anser jag att det finns tid och energi att spara om man på ett bra sätt använder sig av ett datoriserat system för att spara bedömningar av elevresultat. Med mitt program finns möjligheten till detta. Om alla lärare på en skola använder sig av detta system så är det enkelt att sammanställa en elevs alla bedömningar på uppgifter till exempel vid ett utvecklingssamtal. En sådan sammanställning är bra för mentorn att ha vid diskussion med elev och förälder tillsammans med ett allmänt omdöme från lärarna som hjälp vid skapandet av en plan för utveckling inom skolarbetet för eleven.
Genom användning av mitt system kan dessutom eleverna genom en Internetuppkopplad dator enkelt se bedömningar på sina resultat i samma stund som de är införda och vidare kunna gå tillbaka och se på alla sina resultatbedömningar i en kurs. Detta kan hjälpa en elev att bättre ha en kontinuerlig kontroll över hur det går i en kurs och vilka resultat den samme har presterat.
4.6 Framtiden
Att effektivisera en lärares arbete kommer alltid vara önskvärt då det finns mängder av arbetsuppgifter för en pedagog i skolan. Jag tror att vi bara har sett början på hjälpmedel för läraren inom datorvärlden och då framförallt genom
Internet. Man ska komma ihåg att det mera folkligt användandet av Internet är ett relativt nytt fenomen41. Lärplattformarna kommer att bli ännu bättre och ha ännu fler funktioner, men det är viktigt att inte användbarheten på dessa system blir lidande på grund av att fler funktioner ska få plats. Men även inom tekniken för att göra datorprogram och webbplatser enkla att navigera i och att använda går utvecklingen framåt och jag tror att vi kommer att se många nya och uppfinningsrika tekniker för att göra dessa användargränssnitt så bra som möjligt.
6 Referenser
6.1 Litteratur
Andersson, P. (Nov 2005) Mindre är bättre, Internetworld, Nr. 11
Dix, A. (1998) Human-Computer Interaction, Second edition, Prentice Hall Gedye, D. och Kitz, R. (1988) Browsing the Chip Design Database, Berkeley Johansson, B. och Svedner, P.O. (2006) Examensarbetet i lärarutbildningen,
Kunskapsföretaget
Johnson, J. (2000) GUI-bloopers – Don´ts and Do´s for Software Developers and Web Designers, Academic Press
Löwgren, J. (1993) Human-Computer Interaction, Studentlitteratur Lund Nielsen, J. och Tahir, M. (2005) Homepage Usability: 50 Websites
Deconstructed, New Riders Publishing, Indianapolis
Rydberg, K. (1999) Färger I vardagsliv och terapi, ICA Bokförlag
Yannis, P. (Dec 1996) Dynamic Information Visualization, Sigmod Record, Vol. 25, No. 4.
6.2 Internetkällor
Forsberg, M., Jacobsson, E., Lindegren, M., Naeve, A. och Wessblad, C.R. (2006)
Open-LMS Projektrapport. [www]. Hämtat från:
http://www.myndigheten.netuniversity.se/download/3631/x/OpenLMSslutra pport.0603.pdf Publicerat 2006-01-15. Hämtat 2007-10-23.
Lidegran, O. (2007) Lärplattform i skolan. [www]. Hämtat från:
http://hdl.handle.net/2043/4263 Publicerat 2007-06-04. Hämtat 2007-09-20. Mertzig, C. och Sundell, J. (2005) Kommunikationens betydelse för upplevelsen
av en tjänst. [www]. Hämtat från:
http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_uu_diva-7544-2__fulltext.pdf Publicerat 2005-06-07. Hämtat 2008-01-13.
Schou, P., Vestra konsulter AB (okt 2006) Konsten att utforma ett bra
frågeformulär. [www]. Hämtat från:
http://www.vestra.se/PDF/4%20Konsten%20att%20utforma%20ett%20bra %20frageformular.pdf. Publicerat 2006-10-06. Hämtat 2007-12-11.
Schultz, T. och Nergell, M. (2004) IT-plattformar för distansutbildningar. [www]. Hämtat från:
http://www.myndigheten.netuniversity.se/download/1904/x/LMS-rapport_med_alla_bilagor_040604.pdf Publicerat 2004-05-07. Hämtat 2007-10-23.
Verva – Verket för förvaltningsutveckling (2007) Varför ska vi arbeta med
användbarhet och tillgänglighet? [www]. Hämtat från:
http://www.verva.se/upload/verksamhetsstod/webbutveckling/24-timmarswebben/verktyg/argument-anvandbarhet-tillganglighet.pdf Publicerat 2007-10-17. Hämtat 2008-01-13.
6.3 Övriga källor
7 Bilagor
7.1 Enkät
Jag håller på att skriva ett examensarbete på Lärarhögskolan i Malmö om hur lärare sparar och administrerar elevresultat. Det skulle vara jättesnällt om du ville svara på dessa frågor i min undersökning för att hjälpa mig. Jag kommer att avidentifiera svaren och inte använda mig av dina svar individuellt utan bara sammanställa för att se mönster. Om du har frågor så kontakta gärna mig.
Tack på förhand! Tobias Persson mail: x@x.x
tel: xxx-xxxxxx
1 Namn & skolnamn (förenklar resultathanteringen men kommer inte redovisas någonstans) ……… 2 Födelseår 1941-1950 1951-1960 1961-1965 1966-1970 1971-1975 1975-1980 1981-
3 Vilka ämnen undervisar du i? ……… 4 Hur sparar du dina elevers resultat på prov, inlämningsuppgifter mm i det första skedet?
I pappersform (tex i en lärarkalender)
Via en lärplattform på nätet (tex fronter, FirstClass, schoolsoft) Lokalt på datorn (tex Excel, textdokument)
Något annat sätt ………..
Kommentar .………
5 Har dina elever ständig tillgång till sina resultat? Nej
Ja, något annat sätt ……….
Kommentar ……… Om ett nätbaserat system används svara på fråga 6 och 7, annars hoppa till fråga 8.
6 Hur arbetskrävande tycker du resultatinförandet är? Inte krävande alls
Lite krävande Något krävande Mycket krävande
Kommentar ………
7 Är du tvungen att själv sammanställa dina elevers resultat tex vid omdömesskrivning inför utvecklingssamtal?
Sammanställer inte Ja
Delvis
Nej, det görs automatiskt i vårt system
Kommentar ………
8 Har du eller ni på skolan något system för att skriva/lämna ut omdömen inför tex utvecklingssamtal?
Nej
Ja, beskriv ……….. 9 Upplever du det som arbetskrävande att skriva omdömen?
Inte krävande alls Lite krävande Något krävande Mycket krävande
Kommentar ………
Tack för din medverkan Tobias
