Miljömålen – för barnens skull! – de Facto 2005 Tidningsbilaga

– för barnens skull!

miljömålen

2. frisk luft

9. grundvatten av god kvalitet 8. levande sjöar och vattendrag

11. myllrande våtmarker 10. hav i balans samt

levande kust och skärgård 7. ingen övergödning 3. bara naturlig försurning

12. levande skogar

13. ett rikt odlingslandskap

14. storslagen fjällmiljö

15. god bebyggd miljö 4. giftfri miljö 6. säker strålmiljö 5. skyddande ozonskikt 1. begränsad klimatpåverkan*

*

M I L J Ö K V A L I T E T S M Å L

”Vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de största miljöproblemen är lösta.”

Så lyder det övergripande miljömål som riksda-gen slagit fast. Hur är då dariksda-gens miljö för våra yngsta medborgare, de som så småningom ska ta över samhällsbyggandet?

Den fysiska miljön för barn är bra i jäm-förelse med de flesta andra länder. Hälsan är i allmänhet god hos svenska barn, men det finns några miljörelaterade hälsorisker som bör upp-märksammas.

Fukt och mögel i bostäder är van-ligt förekommande och det ökar risken för småbarnsastma. Barn till rökande föräldrar löper större risk att få luftvägs-sjukdomar och öronin-flammation. Luftföro-reningar, i form av par-tiklar och kväveoxider, i innerstadsområden ökar risken för barn att drabbas av försämrad lungfunktion. Besvären kan följa med i vuxen ålder och bestå resten av livet. Många barn utsätts för ständigt trafikbuller. Sömnstörningar och försämrad inlärningsför-måga är några effekter som buller kan ge.

Åtgärder krävs på många plan för att komma tillrätta med problemen. Var och en behöver tänka igenom vad han eller hon kan göra som för-älder, fastighetsägare eller trafikant. Det är också viktigt att kommunerna genomför de åtgärdspro-gram som slagits fast för att klara de miljökvali-tetsnormer som finns för luftföroreningar.

Barn mår bra av att vara ute och röra på sig mycket. Friluftsrådet har satsat på projekt som stimulerar barn och ungdomar att komma ut i naturen. Skolan har också en viktig roll, något som även gäller för att skapa tystare miljöer för skolarbetet.

Når vi de nationella miljömålen?

Miljömålsrådet bedömer som tidigare att det kommer att bli mycket svårt att nå miljökvali-tetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ingen övergödning och Levande skogar. De avgörande insatserna för att nå eller komma nära målen, ligger inom transport-, kemikalie-, skogs- och jordbrukspolitiken. Trenden med ökade koldioxidutsläpp från biltrafiken måste vändas. Det är också viktigt att EU:s kemi-kalielagstiftning REACH blir kraftfull, för att få bättre kontroll över farliga ämnen i nya pro-dukter.

För många av miljömålen är utvecklingen i miljön positiv, men jämfört med tidigare behöver bl a utsläppen av försurande ämnen uppmärksammas mer.

ändrade bedömningar

Miljömålsrådet har jämfört med förra året ändrat bedömningen av möjligheterna att nå delmålen i tre fall. För Frisk luft är bedömningen för delmål 3 ändrad från grön till gul gubbe, beroende på att åtgärderna ej varit tillräckliga för att målet ska kunna uppnås även under varma somrar då bildningen av marknära ozon är som störst.

Delmål 3 för Levande sjöar och vattendrag är också ändrat från grön till gul gubbe. Kom-munernas och länsstyrelsernas arbete med att fastställa vattenskyddsområden går framåt, men inte i den takt som behövs för att nå

delmålet år 2009.

Delmål 5 för Myllrande våt-marker har ändrats till en grön gubbe. Arbetet med att ta fram åtgärdsprogram för hotade arter har fått mer resurser och det ser där-med ut som att delmålet kan nås under 2005.

För flera delmål är bedömning-arna osäkra, som för delmål 2 under Ett rikt odlingslandskap. Det sker förändringar i mängden småbiotoper hela tiden, men för att göra en ändrad bedömning av ”smileygubben” behövs för detta, och likaså för flera andra del-mål, bättre kunskaper.

fler åtgärder krävs för att nå målen

När Miljömålsrådet lämnade över sin fördjupade utvärdering till regeringen i februari 2004 (Miljömålen – allas ansvar. Miljömålsrådets ut-värdering av Sveriges 15 miljömål), föreslog rådet en rad åtgärder som behövs för att många av mil-jömålen ska nås. Samtidigt konstaterade rådet att det viktigaste är att redan beslutade åtgärder fak-tiskt genomförs. Bl a är det viktigt att tillämp-ningen av miljöbalken och plan- och bygglagen ansluter till miljömålen i ökad omfattning.

De myndigheter som har representanter i rådet med ansvar för något av

miljökvalitetsmålen eller målövergripande frågor, har under 2004 tagit fram en rad ytterligare förslag. Många av förslagen gäller åtgärder och styrmedel som rör energi- och transportsek-torerna, inklusive grön skatte-växling. Förslagen rör t ex kol-dioxiddifferentierade fordonsskat-ter, kilometerskatt för lastbilar,

fort-satta satsningar på forskning och teknikutveck-ling, samt fortsatt stöd till lokala klimatinveste-ringar och klimatinformation. Åtgärder inom dessa områden är viktiga för flera mål, som Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft.

Många förslag rör avfallshantering och arbete nationellt, inom EU och internationellt med regler för bl a miljöfarliga ämnen. Detta har stor betydelse för främst Giftfri miljö och En god bebyggd miljö. Under året har också förts fram förslag som gäller fysisk planering, värdefulla kulturmiljöer och förbättrad dricksvatten-beredskap.

Regionala miljömål viktiga

för konkret miljöarbete

Idag finns regionala miljömål antagna av alla länsstyrelser och skogsvårdsstyrelser. Genom mer konkreta inriktningar för det regionala miljöarbetet ska de bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen kan nås. Utgångspunkten måste vara att de regionala målen sammantaget väl överensstämmer med de nationella. Målen har tagits fram genom dialog med kommuner, näringsliv och andra aktörer.

Regionala mål bör komma till användning bl a som grund för kommunala miljömål, fysisk planering, regionala utvecklingsprogram, kom-munala översiktsplaner och vid tillsyn och miljö-bedömningar enligt miljöbalken. Ännu an-vänds miljömål i alltför liten utsträckning i såda-na sammanhang. Även för näringslivet bör de regionala målen bli mer användbara än de nationella, exempelvis i miljöledningssystem.

svårt jämföra nationella

och regionala mål

Det är svårt att bedöma betydelsen av de regio-nala målen för att uppnå de nationella och vad det betyder när de regionala avviker från de nationella. Ibland är de regionala målen de-samma som de nationella, även om de ofta varierar i ambition och form. Ibland har andra delmål utvecklats, eller andra mått eller målår använts. Sammantaget är det svårt att summera hur de regionala målen stämmer överens med de nationella.

Ofta har en regional anpassning skett grun-dad på de olika förutsättningar som finns i naturgivna förhållanden, bebyggelse-struktur, inriktning på näringsliv

o s v. Målen kan också ha gjorts mer relevanta för kommuner och näringsliv efter dialog med berörda parter.

Vissa länsstyrelser har tagit fasta på vilka styrmedel och åtgärder de själva har möjlighet att använda, något som troligen ligger bakom den låga ambi-tionsnivån för flera regionala mål inom Ett rikt odlingslandskap. Jordbruks-politiken har här en avgörande betydelse och länsstyrelserna har liten möjlighet att påverka hur olika ersättningar och stöd används. Andra

områden där länsstyrelserna tycker sig ha dålig ”rådighet” över åtgärderna är bl a inom Giftfri miljö och Skyddande ozonskikt.

väl förankrat mål

För Bara naturlig försurning är de regionala del-målen oftast formulerade som de nationella och har ungefär samma ambitionsnivå.

För Levande skogar har skogs-vårdsstyrelserna drivit regionala pro-cesser med främst näringsliv, ideella organisationer och regionala myndig-heter. Det har gett väl förankrade mål som ofta avviker från den nationella nor-men, men som ändå totalt sett uppfyller det nationella målet. Exempelvis finns god acceptans för att målet för ökningen av död ved satts väsentligt högre i Östergötland och Kalmar län (+ 70 % resp 54 %, jämfört med riksmålet + 40 %). Den nationellt ansvariga myndigheten, Skogsstyrelsen, har tillhanda-hållit faktaunderlag och scenarier, vilket under-lättat de regionala diskussionerna.

olika ambitionsnivåer

För Ingen övergödning varierar ambitionsnivån i de regionala målen. Ett av de nationella del-målen handlar om att minska vattenburna utsläpp av kväve. Drygt hälften av de regionala delmålen har samma ambitionsnivå, men det är så många län som har lägre ambitionsnivå, eller inget motsvarande delmål alls, att det är tvek-samt om det nationella delmålet kan nås.

För motsvarande delmål om utsläpp av ammoniak till luft är det också avgörande att åtgärder resulterar i lägre utsläpp i södra Sverige. De regionala målen har här samma minsknings-nivå som det nationella, några sydsvenska län har högre och några nordliga län lägre. De olika ambitionsnivåerna speglar här åtminstone delvis var de stora behoven av åtgärder finns.

vikten av genomförande

Det viktigaste för att nå framgång i miljöarbe-tet är att de olika åtgärderna genomförs och att en fortsatt bra dialog skapar förståelse och acceptans för detta. Flertalet länsstyrelser har tagit fram åtgärdsprogram kopplade till de regionala miljömålen. Sättet att arbeta skiljer sig åt; några län har även låtit sina styrelser anta åtgärdsprogrammen, i andra fall har åtgärds-programmen mer karaktären av internt hand-lingsprogram.

En avgörande fråga är om en länsstyrelse kan ta beslut om vilka åtgärder andra aktörer ska genomföra, exempelvis kommunerna. Flera län har tolkat läget som att de enbart kan ta beslut om exempel på åtgärder och att kommu-nerna och andra aktörer själva får ta beslut om precis vilka åtgärder som ska vidtas.

regional uppföljning

Regional uppföljning av miljöutvecklingen jämfört med de regionala målen är en viktig uppgift för länsstyrelser och skogsvårdssty-relser. För mål som rör t ex luftkvalitet blir det

en svår uppgift, då det för de regionala beho-ven inte finns kontinuerlig och tillräckligt detaljerad statistik för utsläpp och halter i luft.

Även på andra områden begränsar datain-samlingen vad som blir möjligt att följa upp. Det gemensamma indikatorsystemet blir här ett viktigt redskap. På miljömålsportalen (www. miljomal.nu) finns nu ett 70-tal indikatorer. Många av dessa är samma för både nationell och regional uppföljning, men arbete pågår med att ta fram indikatorer även för lokala behov.

Miljömålsrådet avser att, inom ramen för arbetet med att ta fram underlag för nästa fördjupade utvärdering med hjälp av regionala myndigheter, bl a följa upp och utvär-dera hur regionala åtgärder genomförs, hur de kompletterar nationella åtgärder och hur utvecklingen är i miljön.

Sverige i Europa och världen

För att nå de svenska miljömålen krävs fram-gångar i det internationella miljöarbetet, sam-tidigt som det är viktigt att utvecklingen här sker på ett sätt som bidrar till hållbar utveck-ling globalt.

Samarbetet inom EU har särskilt stor bety-delse. Enligt Eurobarometer 62, utgiven av Europeiska kommissionen hösten 2004, anser också svenskar i allmänhet att skydd av miljön är en av EU:s främsta uppgifter.

FN:s miljöorgan UNEP konstaterar i sin ”Millennium Ecosystem Assessment” att män-skliga aktiviteter idag sätter sådan press på de naturliga ekosystemen att de riskerar att inte kunna försörja framtida generationer. Den ökande användningen av mat, vatten, energi och material görs på bekostnad av de komplexa

system med växter, djur och biologiska proces-ser som gör jordklotet beboeligt. Bland de stör-sta problemen som pekas ut är utfiskning, den svåra situation för de två miljarder människor i torra områden och de växande hot som klimat-förändringar och näringsutsläpp för med sig. Bland de åtgärder som krävs hör bättre utnytt-jande av teknik och kunskaper samt politiska val inom investeringar, handel, bidrag, skatter och regler. Denna internationella utvärdering pekar delvis på samma miljöproblem, trender och åtgärder som vi kan se i Sverige. Genom de svenska miljömålen, som är centrala redskap för det nationella miljöarbetet, bidrar vi också på ett tydligt sätt till lösningar av de internatio-nella miljöfrågorna.

klimatpåverkande gaser

och hälsoskadliga partiklar

En viktig framgång är att Kyotoavtalet i februa-ri 2005 trätt i kraft i och med att Ryssland ratifi-cerade det. Ännu saknas dock viljan från USA att delta i det globala klimatsamarbetet. Det börjar också bli dags att knyta Kina, Indien och andra utvecklingsländer till samarbetet för att det ska ge tillräcklig effekt på de globala kol-dioxidutsläppen.

De svåra extremväder i form av extrema värmeperioder, kraftiga skyfall, långvariga neder-bördsperioder och stormar under 2000-talet och de allmänt milda vintrarna, kan bidra till ökad insikt om vikten av att på allvar ta itu med utsläppen av klimatpåverkande gaser. Skadorna för skogsbruket och elförsörjningen av den svåra stormen i januari 2005 förvärrades av bris-ten på tjäle och att marken var blöt. Sådana vin-trar förväntas bli vanligare i ett framtida klimat. Europeiska miljöbyråns (EEA) rapport ”Ten key transport and environment issues for policy-makers” (EEA Report No 3/2004) kon-staterar att utsläppen av koldioxid ökar från transportsektorn i EU och att nuvarande styr-medel inte räcker till. Man noterar bl a att till-verkarna har en viss framgång i att tillverka allt bränslesnålare fordon, men att den vinsten äts upp dels av ökat resande, dels av att nya bil-köpare i allt högre grad väljer större och mer bensinslukande bilar. I miljöbyråns rapport redovisas att luftföroreningar från transporter minskar tack vare bättre teknik, men att fler åtgärder behövs, speciellt när det gäller NOx och partiklar.

I det europeiska arbetet för en förbättrad luftkvalitet (CAFÉ - Clean Air for Europe) som utförts i samarbete med WHO-Europa, slås fast att små partiklar (< 2,5 mikrometer) bidrar till dödlighet, särskilt i sjukdomar i hjärta-kärl samt i lungor. Nuvarande halter förkortar medel-livslängden jämförbart med trafikolyckorna. I Sverige kan, enligt beräkningar från ny forsk-ning baserad på WHO:s riskuppskattforsk-ning, parti-kelhalterna i luften (inklusive bidrag från såväl långdistanstransport som lokala källor) bidra till 9-10 månaders kortare livslängd. Partiklarna kommer i första hand från biltrafiken, inklusive arbetsmaskiner och enskild vedeldning.

7 000

3 000

1 000 5 000

USA är det enskilda land som står för de största ut-släppen av växthusgaser. Kinas utsläpp växer snabbt i takt med den växande ekonomin och det är viktigt att försöka involvera både USA och Kina i klimat-samarbetet.

miljoner ton

figur a.1 Utsläpp av klimatgaser

källa: förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (unfccc)

Sverige EU, inkl Sverige

Japan Ryssland Kina USA

Not. Siffrorna avser år 2002, utom för Ryssland (1999) och Kina (1994).

Halten av växthusgaser i

atmosfären skall i enlighet

med FN:s ramkonvention

för klimatförändringar

stabiliseras på en nivå som innebär att

människans påverkan på klimatsystemet

inte blir farlig. Målet skall uppnås på

ett sådant sätt och i en sådan takt att

den biologiska mångfalden bevaras,

livsmedelsproduktionen säkerställs och

andra mål för hållbar utveckling inte

äventyras. Sverige har tillsammans med

andra länder ett ansvar för att det globala

målet kan uppnås.

Miljökvalitetsmålet Begränsad klimat-påverkan innebär att halten (räknad som kol-dioxidekvivalenter) av de sex växthusgaserna (definierade enligt Kyotoprotokollet och och FN:s klimatpanel IPCC), ska stabiliseras på en nivå som är lägre än 550 ppm i atmosfären. Sve-rige ska internationellt verka för att det globala arbetet inriktas mot miljökvalitetsmålet. Mål-uppfyllelsen är helt beroende av internationellt arbete och insatser i alla länder.

Det långsiktiga klimatmålet innebär att de svenska utsläppen bör minska till högst 4,5 ton koldioxidekvivalenter per person och år till 2050, för att därefter minska ytterligare. Även här krävs internationellt arbete och insatser i alla länder om målet ska nås.

kyotoprotokollet

Det är mycket svårt att bedöma möjligheterna att nå globala överenskommelser för att uppnå utsläppsminskningar, men det finns anledning att se något ljusare på möjligheterna eftersom Kyotoprotokollet nu träder i kraft. Vägen mot nya överenskommelser är samtidigt mycket lång och de inledande diskussionerna har hit-tills varit mindre framgångsrika.

Enligt Kyotoprotokollet ska förhandlingar om åtaganden under protokollet efter 2012 starta år 2005. Det gäller att hitta vägar som gör att fler länder vill delta i processen, samtidigt som den ändå resulterar i åtaganden om fortsat-ta utsläppsminskningar. Framtida överenskom-melser behöver ge incitament till utsläpps-minskningar, både genom teknisk utveckling och ekonomiska styrmedel.

växthuseffekten

Den senaste tioårsperioden är den i genomsnitt varmaste som uppmätts globalt. År 1860-2000 steg jordens medeltemperatur med 0,6°C. I Europa steg medeltemperaturen med 0,8°C under samma period.

Det är känt att utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet. Temperaturökningen sedan 1950-talet kan endast förklaras med att utsläp-pen av växthusgaser, främst koldioxid från användning av fossila bränslen, har ökat. En fortsatt förstärkt växthuseffekt är att vänta under 2000-talet. Globala klimatscenarier från FN:s klimatpanel pekar mot fortsatta tempera-turhöjningar på 1,4-5,8°C under perioden 1990– 2100. Samtidigt bedöms havsnivån komma att stiga med 0,09-0,88 m och en rad andra effekter uppstå.

arktis särskilt drabbat

Den årliga medeltemperaturen har hittills ökat dubbelt så mycket i Arktis jämfört med den globala medeltemperaturen. Arktis är extremt känsligt för klimatförändringar och under de kommande hundra åren väntas nederbörden i området tillta, vintrarna bli kortare, antalet stormar öka och snö- och istäcken krympa. Många av förändringarna är redan märkbara och kommer att kunna få stora ekologiska, soci-ala och ekonomiska effekter. Polarisen har t ex redan minskat betydligt sedan mitten av förra århundradet. Med en fortsatt minskning av isen försämras villkoren drastiskt för djurarter som isbjörn, säl och sjöfågel, vilka är beroende av istäcket. Vissa arter riskerar att utrotas helt. En sådan utveckling förändrar i grunden även inuiternas levnadsvillkor.

d e l m å l , 2008–2012

De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden 2008–2012 vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och om-fattas av de sex växthusgaserna enligt Kyotoproto-kollet och IPCC:s definitioner. Delmålet skall upp-nås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer.

1.

begränsad klimatpåverkan

Utsläppen av växthusgaser har under perioden 1990-2003 varierat mellan 67,5 miljoner ton (2000) och 77,2 miljoner ton (1996). Skillnaderna mellan åren beror till stor del på variationer i temperatur och nederbörd. Sedan 1999 har dock utsläppen samtliga år legat något under 1990 års nivå. 2003 ökade utsläppen med ca 1,1 miljoner ton jämfört med året innan. Det berodde främst på att det 2003 rådde brist på vattenkraft, att elpriserna var höga, samt att det var något kallare jämfört med 2002. Detta ledde sammantaget till en ökad användning av fossila bränslen i samband med energiproduktion och uppvärmning. Även utsläpp från vissa industribranscher tilltog, främst från massa-industrin och från stålproduktion.

ton, tusental

figur 1.1a Totala utsläpp av växthusgaser i Sverige

källa: naturvårdsverket 2002 2000 1998 1996 1992 1990 1994

Not. Siffrorna är inte normalårskorrigerade. mål 2008–2012

25 000

Not. Siffrorna är inte normalårskorrigerade. 20 000

15 000

10 000

5 000

Utsläppen av växthusgaser har utvecklats i olika rikt-ningar för olika sektorer. Från transportsektorn fort-sätter de att öka.

ton, tusental

figur 1.1b Sektorsvisa utsläpp av växthusgaser

2002 källa: naturvårdsverket 2000 1998 1996 1992 1990 1994

el- och värme-produktion inkl raffinaderier industrins energi-förbränning

energianvändning i bostäder och service transport

industriprocesser samt lösningsmedel och annan produkt-användning

jordbruk

avfall

Luften skall vara så ren

att människors hälsa samt

djur, växter och

kultur-värden inte skadas.

Luftföroreningar orsakar skador på hälsa, natur, material och kulturföremål. Ny forskning visar att inandningsbara partiklar bidrar till dödlighet för över 5 000 personer per år i Sverige. Därför har ett delmål för partiklar föreslagits i den fördjupade utvärderingen.

Utsläppen av flera viktiga luftföroreningar fortsätter att minska. Prognosen för utsläppen av såväl svavel- som kväveoxider, visar dock att minskningen bromsats upp. Generationsmålet blir svårt att nå om inte trenden vänds i både Sverige och Europa, särskilt vad gäller utsläp-pen av partiklar och ozonbildande ämnen. Tidigare har minskningen av utsläpp kunnat ses i minskade halter i luften av främst svavel-dioxid och kvävesvavel-dioxid. De senaste åren har dessvärre index för luftkvalitet inte ändrats nämnvärt för vare sig sot, kvävedioxid eller svaveldioxid. För bensen däremot har en fort-satt förbättring noterats.

Arbetet med en ny europeisk luftförore-ningsstrategi pekar på de stora kostnaderna som hälso- och miljöeffekterna av luftförore-ningar medför och på behoven av omfattande åtgärder.

de regionala målen

Länsstyrelserna har gjort ett betydande arbete med de regionala miljömålen. De förslag till regionala mål för Frisk luft som länsstyrelserna presenterat är inte enhetligt utformade, vilket kan bero på otydliga instruktioner. För en tredjedel av länsstyrelserna motsvarar de regio-nala målen för Frisk luft i stort de nationella, med vissa modifieringar eller tillägg. Därmed är de ofta formulerade så att de kan bidra till att nå de nationella målen. En svårighet är att länsstyrelserna inte har kontinuerlig tillgång till regionvis statistik för utsläpp och halter av luftföroreningar. De regionala bedömningarna av delmålen som gäller halter i luft är som regel bra.

Naturvårdsverket föreslår att uppföljning-en av de regionala miljömåluppföljning-en för Frisk luft följs upp samordnat med miljökvalitets-normerna, i ett luftövervakningsprogram där länsstyrelserna får ett huvudansvar. Även upp-följning av regionala och lokala utsläpp och åtgärder bör ingå i programmet. Naturvårds-verket har i redovisningen av uppdraget ”Sam-ordnad kontroll av miljökvalitetsnormerna för utomhusluft” föreslagit att länsstyrelserna bör få en sådan samordnande roll.

d e l m å l 1, 2005

Halten 5 mikrogram/m3_{för svaveldioxid som}

årsmedelvärde skall vara uppnådd i samtliga kommuner år 2005.

d e l m å l 2, 2010

Halterna 20 mikrogram/m3_{som årsmedelvärde}

och 100 mikrogram/m3som timmedelvärde för kvävedioxid skall i huvudsak vara uppnådda år 2010.

d e l m å l 3, 2010

Halten marknära ozon skall inte överskrida 120 mikrogram/m3_{som åtta timmars medelvärde}

år 2010.

d e l m å l 4, 2010

År 2010 skall utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Sverige, exklusive metan, ha min-skat till 241 000 ton.

2.

frisk luft

Miljöindex visar att förbättringen av luftkvaliteten har avstannat de senaste fem åren.

index

figur 2.1 Trend för miljöindex för luftkvalitet

i svenska tätorter

källa: luftkvalitet i tätorter 2004, ivl rapport b1607, 2005

1990/91 1993/94 1996/97 1999/00 2003/04

sot NO2

bensen SO2

Not. Indexet är en sammanvägning av halterna i ca 30 kommuner. Halter vid basår 1990/91: NO2 = 21 µg/m3, sot = 10 µg/m3, SO2 =

5 µg/m3_{. Bensenhalt vid basår 1992/93: 6 µg/m}3_.

sammanvägt index

10

5 15

Exempel på regional uppföljning av delmål. Införande av fjärrvärme (Karlstad) samt åtgärder vid industri (Säffle), har lett till att miljömålet för svaveldioxid i luft klaras i Värmlands län.

medelvärde svaveldioxid, µg/m3

figur 2.2 Medelvärde för svaveldioxid i två

värmländska tätorter under vinterhalvåret

källa: förslag till värmlands regionala miljömål, 2004

85/86 90/91 95/96 00/01 02/03

Säffle Karlstad

delmål 2005*

* Delmålet gäller årsmedelvärde.

30 50 20 60 10 40

Skillnader finns för NOx mellan de större städerna. Intransport av luftföroreningar i södra Sverige, samt olikheter i lokala åtgärder, kan förklara skillnaderna. µg/m3

figur 2.3 Trend för årsmedelvärden av halten

av NOx (kväveoxider) i Göteborg, Malmö och Stockholm 1990–2002

2002

källa: vägverket publikation 2004:135

2000 1998 1994 1992 1990 1996 Malmö Göteborg Stockholm

Exempel på regional uppföljning av delmål där ozon-halten är uttryckt som ppb (miljarddelar). Regional modellering av marknära ozon ger underlag för bedömning av miljöpåverkan och eventuellt behov av lokala skyddsåtgärder.

figur 2.4 Marknära ozon i Värmland, medelvärde

för sommarhalvåret april–september 2002

källa: marknära ozon i värmland, länsstyrelsen värmland, miljöavdelningen, rapport 2005:3

10 m över marken 37 ppb 36 ppb 35 ppb

De försurande effekterna

av nedfall och

mark-användning skall

under-skrida gränsen för vad mark

och vatten tål. Nedfallet av försurande

ämnen skall heller inte öka

korrosions-hastigheten i tekniskt material eller

kulturföremål och byggnader.

Mycket tyder på att miljökvalitetsmålet inte kommer att nås till 2020, men i dagsläget är underlaget inte tillräckligt utvecklat för att bedömningen ska kunna ändras. År 2002 över-skreds det nedfall av försurande ämnen som naturen tål i 17 % av sjöarna, lika mycket som under 1997. Beräkning av överskridande i skogs-mark har inte kunnat göras, då såväl metod som underlag håller på att revideras.

Nedfallet av svavel har under perioden 1990-2002 minskat med ca 60 % i Götaland och Svealand och med ca 55 % i Norrland. Inga tyd-liga tendenser kan ses för nedfallet av kväve.

fler åtgärder krävs

För att miljökvalitetsmålet ska nås krävs bety-dande ytterligare åtgärder i Europa utöver Göteborgsprotokollet, EU:s takdirektiv och direktivet för stora förbränningsanläggningar. Särskilt prioriterade områden är energiproduk-tion, vägtrafik, sjöfart och jordbruk.

Klimatpoli-tiken är också en viktig drivkraft för att minska försurande utsläpp.

Nationellt bör ytterligare åtgärder vidtas, främst för att minska utsläppen av kväveoxider och för att minska skogsbrukets försurande påverkan.

regionala mål

Länsstyrelsernas regionala delmål är oftast for-mulerade som de nationella och har ungefär samma ambitionsnivå. Ibland sätts ambitions-nivån högre, t ex när det gäller att minska anta-let försurade sjöar. Jämförelsen mellan

natio-nella och regionala delmål är dock inte helt enkel att göra. Som exempel kan nämnas att flera län valt en annan sjöstorlek som lägsta gräns vid beräkning av antalet försurade sjöar, jämfört med det nationella delmålet.

I stort bidrar de regionala delmålen till att även de nationella delmålen nås. Det finns också en bra bas för att följa upp delmålen regionalt. I skogsmark kan man dock överväga att ha en uppföljning över större regioner, eftersom antalet provpunkter för uppföljning är begränsade i små län.

d e l m å l 1, 2010

År 2010 skall högst 5 % av antalet sjöar och högst 15 % av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som orsakats av människan.

d e l m å l 2, före 2010

Före år 2010 skall trenden mot ökad försurning av skogsmarken vara bruten i områden som försu-rats av människan och en återhämtning skall ha påbörjats.

d e l m å l 3, 2010

År 2010 skall utsläppen i Sverige av svavel-dioxid till luft ha minskat till 60 000 ton.

d e l m å l 4, 2010

År 2010 skall utsläppen i Sverige av kväve-oxider till luft ha minskat till 148 000 ton.

80

40

20 60

Återhämtningen från försurning sker idag främst på de suraste markerna.

%

figur 3.3 Skogsmarkens fördelning på olika

till-ståndsklasser för surhet under tre olika perioder

källa: institutionen för skoglig marklära, slu, markinventeringen inom svensk miljöövervakning

klass 1-2 låg klass 3 måttlig klass 4 hög klass 5 mycket hög 1985–1987 1993–1997 1998–2002

figur 3.1 Överskridande av kritisk belastning

(det nedfall av försurande ämnen som naturen tål) i sjöar 2002

I sydvästra Sverige är det sura nedfallet mycket högre än vad naturen tål.

källa: institutionen för miljödata, slu

Överskridande 2002 ekv/ha och år 1 000–1 500 0 0–200 200–400 400–700 700–1 000 80 40 20 60 100 80 40 20 60 100

Återhämtningen från försurning i sjöar går snabbare i de mer försurningsdrabbade områdena i södra Sverige.

%

figur 3.2 Andel försurningspåverkade sjöar

i norra resp sydvästra Sverige under två tidsperioder

%

norra Sverige

sydvästra Sverige

källa: institutionen för miljöanalys, slu, nationella referenssjöar inom svensk miljöövervakning

ej försurat måttlig stor mycket stor extrem ej försurat måttlig stor mycket stor extrem

1990–94 2000–04

Not. Urvalet, 58 sjöar, är inte representativt för alla Sveriges sjöar, utan speglar de mer försurningskänsliga sjöarna.

Miljön skall vara fri från

ämnen och metaller som

skapats i eller utvunnits

av samhället och som

kan hota människors hälsa eller den

biologiska mångfalden.

Det blir svårt att nå målet, särskilt vad gäller långlivade ämnen som redan är spridda i varor, byggnader och miljö. Ytterligare natio-nella och internationatio-nella insatser gör det där-emot möjligt att inom tidsramen begränsa till-förseln av nya farliga ämnen till miljön.

ny europeisk lag

Utfallet av förhandlingarna om en ny kemi-kalielagstiftning inom EU (REACH) kommer att få stor betydelse för möjligheterna att nå målet. Fördelarna med REACH för hälsa och miljö, bedöms flerfaldigt överstiga kostnaderna lagstiftningen medför. EU-kommissionen upp-skattar att REACH kommer kosta den europe-iska industrin uppemot fem miljarder euro under de första elva åren. Samtidigt uppskattas i en studie från Nordiska rådet, att 7-27 miljar-der euro kan sparas fram till 2028 i EU:s medlemsstater. Tanken är att misstag av det slag som användningen av PCB medförde, nu kan undvikas med REACH.

regionalt arbete

Det fortsatta regionala miljömålsarbetet kom-mer sannolikt att bidra till att nå målet Giftfri miljö. Det är dock osäkert om regionala mål och åtgärder för Giftfri miljö bidrar i den utsträckning som krävs för att nå de nationella målen. Det beror dels på att regionala mål i vissa län inte fullständigt täcker nationella mål, dels på att det regionala och lokala arbetet med kemikaliefrågor behöver utvecklas.

d e l m å l 1, före 2010/2010/2020

Senast år 2010 skall det finnas uppgifter om egenskaperna hos alla avsiktligt framställda eller utvunna kemiska ämnen som hanteras på mark-naden. För ämnen som hanteras i högre volymer och för övriga ämnen som t ex efter inledande översiktliga tester bedöms som särskilt farliga skall uppgifter om egenskaperna finnas tillgängliga tidigare än 2010. Samma krav på uppgifter skall då gälla för såväl nya som existerande ämnen. Senast år 2020 skall det även så långt möjligt fin-nas uppgifter om egenskaperna hos alla oavsikt-ligt framställda och utvunna kemiska ämnen.

d e l m å l 2, 2010

Senast år 2010 skall varor vara försedda med hälso- och miljöinformation om de farliga ämnen som ingår.

d e l m å l 3, 2003/2005/2007/2010/2015

Nyproducerade varor skall så långt det är möj-ligt vara fria från:

• cancerframkallande (cancerogena), arvsmasse-påverkande (mutagena) och fortplantnings-störande (reprotoxiska) ämnen senast år 2007 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet,

• nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande, så snart som möjligt, dock senast år 2005,

• övriga organiska ämnen som är mycket lång-livade och mycket bioackumulerande senast år 2010,

• övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande senast år 2015,

• kvicksilver senast år 2003 samt kadmium och bly senast år 2010.

Dessa ämnen skall inte heller användas i produk-tionsprocesser om inte företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada.

Redan befintliga varor, som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly, skall hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön.

Delmålet avser ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen. Delmålet avser även ämnen som ger upphov till ämnen med ovan-stående egenskaper, inklusive dem som bildats oavsiktligt.

d e l m å l 4, 2010

Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen skall minska fortlöpande fram till år 2010 enligt indikatorer och nyckeltal som skall fastställas av berörda myndig-heter. Under samma tid skall förekomsten och användningen av kemiska ämnen som försvårar återvinning av material minska.

Delmålet avser ämnen som inte omfattas av delmål 3. 300 100 50 250 350 200 150 ton, tusental

figur 3.5 Svenska utsläpp av kväveoxider till luft

1990–2003 (exkl utsläpp från utrikes sjö- och luftfart)

19901991199219931994199519961997199819992000200120022003 delmål 2010

Målet bör kunna nås om ytterligare åtgärder vidtas. En osäker faktor är dock vägtrafikens ut-veckling, särskilt gods-transporterna. transporter övrig förbränning industriprocesser

4.

giftfri miljö

figur 3.4 Svenska utsläpp av svaveldioxid till luft

1990–2003 (exkl utsläpp från utrikes sjö- och luftfart)

19901991199219931994199519961997199819992000200120022003 delmål 2010

källa: naturvårdsverket, sveriges rapportering till klimatkonventionen

Delmålet för svavel-utsläpp har redan upp-nåtts. Uppgången 2003 beror troligen på brist på vattenkraft och en något kallare vinter, som lett till ökad an-vändning av fossila bränslen. 4 000 2 000 1 000 3 000 5 000

De största källorna för kvicksilvertillförsel via kemiska produkter och varor i Sverige har minskat väsentligt sedan början av 1990-talet. Förslaget om ett generellt förbud för kvicksilver skulle ytterligare minska nytill-förseln av kvicksilver i kemiska produkter och varor från ca 340 kg/år (2003) till ca 190 kg/år, där amalgam skulle stå för den största minskningen.

kg

figur 4.1 Tillförsel av kvicksilver till svenska

samhället via kemiska produkter och varor

1991/92 1997 2003

källa: kemi rapport 2/04

ljuskällor mätinstrument, elektriska komponenter amalgam batterier analyskemikalier

d e l m å l 5, 2010

För minst 100 utvalda kemiska ämnen, som inte omfattas av delmål 3, skall det senast år 2010 finnas riktvärden fastlagda av berörda myndig-heter. Riktvärdena skall ange vilka halter som får förekomma i miljön eller vilka halter människor högst får utsättas (exponeras) för. Syftet är att riktvärdena på sikt skall fastställas som miljö-kvalitetsnormer.

d e l m å l 6, 2005

Förorenade områden skall vara identifierade och för minst 100 av de områden som är mest prioriterade med avseende på riskerna för männis-kors hälsa och miljön skall arbetet med sanering och efterbehandling ha påbörjats senast år 2005. Minst 50 av de områden där arbete påbörjats skall dessutom vara åtgärdade.

Ozonskiktet skall utvecklas

så att det långsiktigt

ger skydd mot skadlig

UV-strålning.

Den negativa påverkan på ozonskiktet minskar fortfarande till följd av åtgärder i Sverige och i andra länder. De globala utsläppen av ozonnedbrytande ämnen har minskat med över 70 % sedan Montrealprotokollet underteck-nades 1987. Trots detta är det oklart när miljö-målet kan nås. Mätningar vid Harestua i Norge visar att halterna av HCFC (klorfluorkolväten) i stratosfären fortfarande ökar medan halterna av CFC (klorfluorkarboner) troligen har nått sin kulmen.

Långtidsmätningarna av ozonskiktets tjocklek över Norrköping visar ingen säker återhämt-ningstrend, men minskningen verkar ha av-stannat. Under hösten 2004 observerades ett mycket tunt ozonskikt över bl a Skandinavien; mätvärden nära 200 DU har förekommit. Detta är en del av ozonets årliga cykel och låga vär-den på höga breddgrader under hösten är det naturliga. Så låga värden observeras dock inte varje år.

undantag och nya kemikalier

Montrealprotokollet har hittills varit lyckosamt och lett till stora minskningar av utsläppen av ozonnedbrytande ämnen. Dock finns idag flera orosmoment, bl a ansökningar om betydande undantag från reglerna för metylbromid och

andra användningsområden. Metylbromid ska enligt Montrealprotokollet ha fasats ut helt år 2005.

Ett annat problem är att det fortfarande dyker upp nya kemikalier på marknaden som innehåller ozonnedbrytande ämnen. EU har uppmärksammat ozonsekretariatet på åtta nya potentiella ämnen, men det tar flera år innan anmälda ämnen kan regleras av Montrealproto-kollet.

d e l m å l , 2010

År 2010 skall utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört.

5.

skyddande ozonskikt

figur 4.3 Mängden hälsofarliga kemiska

produkter i Sverige per person och år 1996–2003

2000 2001 2002 2003 1999

1998 1997 1996

källa: kemi:s produktregister

hälsofarliga kemiska produkter utom bränslen bränslen

Mängden hälsofarliga kemiska produkter som om-sätts i Sverige per person och år har inte förändrats på något påtagligt sätt de senaste åren. Hur människors hälsa påverkas beror på produkternas innehåll och hantering. Bränsleanvändningen, som utgör en stor del av denna kvantitet, redovisas för sig. Som jämförelse har SCB beräknat det totala direkta årliga material-inflödet till 24-27 ton/capita mellan 1987-1998.

50 30 20 40 60 10

Antalet identifierade förorenade områden i Sverige har ökat med 10 % och är nu fler än 40 000. Antalet områden i de två högsta riskklasserna (klass 1 och 2) ligger kvar på samma nivå som 2003, vilket innebär att kännedomen är god om vilka objekt som måste undersökas vidare och eventuellt åtgärdas. Riskklassning enligt MIFO-modellen ger ett bra underlag för prioritering av vilka områden som bör undersökas och åtgärdas. Nu är över 40 % av objekten i den högsta riskklassen MIFO-klassade.

antal, tusental

figur 4.4 Förorenade områden i Sverige 2004

fördelade per riskklass

uppskattade varav identifierade varav MIFO-klassade källa: naturvårdsverket riskklass 4 riskklass 1 och 2 övriga riskklass 3 40 80 20 120 100 60

De nationella riskindikatorerna är avsedda att spegla trender i hälso- och miljöriskerna med s k växtskydds-medel på längre sikt. Under en 15-årsperiod har de potentiella hälso- och miljöriskerna minskat. Denna minskning har skett trots att intensiteten i använd-ningen, uttryckt som antal hektardoser, har ökat under samma period.

Minskningen av riskerna kan bl a förklaras med riktade informations- och rådgivarinsatser, en fram-gångsrik reglering av vissa problemprodukter och en produktutveckling som bidragit till lägre risker. Produktutvecklingen omfattar bl a bättre formule-ringar, som ger minskad exponering för dem som sprider medlen, samt en ökad andel av doserna som sker genom att beta utsäde. Betning har den fördelen att det kraftigt minskar risken för att bekämpnings-medlet ska hamna på fel ställe.

index

figur 4.2 Riskindikator för växtskyddsmedel

inom svenskt lantbruk och trädgård 1988–2003

källa: kemi 1990

1988 1992 1994 1996 1998 2000 20022003

hälsorisker hektardoser

Not. Riskindikator jämfört med totalt antal hektardoser. Index är satt till 100 år 1988.

3,0 3,4

2,6 3,8

2,2

Denna s k mjuka freon är idag det globalt mest använda kylmedlet i kylskåp och frysar och ökar fortfarande. HCFC får användas i Sverige i befintliga kylaggregat, men inte för påfyllning och nyinstallation. Den små-skaliga variationen beror på inverkan från atmosfärens dynamik.

molekyler/cm2 _{. 10}15

figur 5.1 Månadsmedelvärden av HCFC-22

(en variant av klorfluorkolväten) uppmätt vid Harestua solobservatorium källa: www.ndsc.ws 2003 2001 1999 1997 1995 1996 1998 2000 2002 2004 2 4 1 6 3 5

Förekomsten av halogener härrör från utsläpp av CFC (klorfluorkarboner) och nådde sin kulmen någon gång i slutet av 1990-talet. Användningen av CFC har minskat med över 90 %. HCl är en viktig reservoar för klor som har sitt ursprung i utsläpp av CFC.

figur 5.2 Månadsmedelvärden av HCI (hydroklorid)

i stratosfären uppmätt vid Harestua solobserva-torium 2004 källa: www.ndsc.ws 2002 2000 1998 1996 1994 molekyler/cm2 _{. 10}15 300 250 450 350 400

Ozonskiktets tjocklek över Norrköping visar ännu ingen säker återhämtningstrend.

total ozonmängd (DU)

figur 5.3 Ozonmängd över Norrköping 1988–2004

2004

källa: svensk miljöövervakning

2000 1998 1996 1990 1988 1992 1994 2002 glidande medelvärde (2 år)

Människors hälsa och den

biologiska mångfalden

skall skyddas mot skadliga

effekter av strålning i den

yttre miljön.

Det finns förutsättningar för att målet ska nås, men det krävs fortlöpande insatser för att lyckas. En bättre helhetsbild behövs över strål-miljön i samhället och över hur människor och miljön påverkas av olika strålkällor.

regionalt arbete

Av Statens Strålskyddsinstituts (SSI) samman-ställning av länsstyrelsernas arbete med de regionala miljömålen, framgår att samtliga läns-styrelser behandlat Säker strålmiljö i sina miljö-målsplaner. De har i begränsad utsträckning formulerat egna delmål, vilket tyder på att i synnerhet delmål tre om elektromagnetiska fält betraktas som ett mål som bör hanteras på nationell nivå.

För att regionala mål ska bidra till att de natio-nella målen nås, krävs att SSI stödjer de regio-nala aktörerna i deras arbete. Det krävs också att framför allt informationsåtgärder vidtas på regional och lokal nivå för att minska expone-ringen för UV-strålning.

d e l m å l 1, 2010

År 2010 skall halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter vara så låga att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Det individuella dostill-skottet till allmänheten skall understiga 0,01 mSv per person och år från varje enskild verksamhet.

d e l m å l 2, 2020

År 2020 skall antalet årliga fall av hudcancer orsakade av solen inte vara fler än år 2000.

d e l m å l 3

Riskerna med elektromagnetiska fält skall kon-tinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder skall vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras.

6.

säker strålmiljö

Antalet hudcancerfall fortsätter att öka. Bedömningen är att det fortfarande är möjligt, men svårt, att nå delmålet. Svårigheterna ligger i att det tar lång tid att förändra attityder om solbränna och beteenden utom-hus, samt i att kunna avläsa förändringarna i regel-bundna mätningar. Därutöver tar det tiotals år innan effekten av beteendeförändringarna kan avläsas i cancerstatistiken.

Insatser riktade mot barn och ungdomar bedöms ge bästa effekt på lång sikt. Under 2004-2005 är lärare inom förskola och grundskola liksom barnhälsovården prioriterade målgrupper.

antal nya fall

figur 6.1 Antalet nya fall av malignt melanom

1970–2003

2005

källa: folkhälsan i siffror, epidemiologiskt centrum, socialstyrelsen

1995 1975

1965 1985

Halterna av gödande

ämnen i mark och vatten

skall inte ha någon negativ

inverkan på människors

hälsa, förutsättningarna för biologisk

mångfald eller möjligheterna till allsidig

användning av mark och vatten.

Både utsläpp till luft och vatten fortsätter att minska, men samtidigt minskar inte effekt-erna av övergödningen i miljön. Åtgärdsarbetet måste prioriteras och insatserna genomföras där de får störst effekt. I dagsläget är skillnaden mellan föreslagna och beslutade åtgärder i många fall stor och flera beslutade åtgärder är inte genomförda. Skjuts åtgärderna upp för länge, kan både delmålen och miljökvalitets-målet bli svåra att nå.

regionala mål

Generellt sett har arbetet med att ta fram regio-nala mål kommit långt. Ambitionsnivån varie-rar mellan länen och det är oklart om den är satt efter det nationella miljökvalitetsmålet, eller om det är en anpassning till den egna regionens behov. Några län har valt att inte alls regionali-sera vissa av delmålen.

regionala åtgärder

Nästan samtliga län har tagit fram förslag till åtgärder kopplade till de regionaliserade målen, men endast en tredjedel har beslutat genomföra åtgärderna. De mest genomarbe-tade åtgärdsstrategierna återfinns i de jordbruks-intensiva länen, där behoven är störst.

Åtgärdernas kvalitet och status som åtgärder är dock diskutabla. Somliga åtgärder har karak-tär av delmål, vilket kan leda till oklarheter om hur de egentliga delmålen ska nås och genom-föras. Andra åtgärder kräver styrmedel som

länsstyrelsen primärt inte förfogar över. Gene-rellt sett är kopplingen mellan åtgärder och styrmedel relativt svag. Dessutom skiljer sig synen på måldokumentens status åt från att vara ett läns huvudsakliga styrdokument, till ett beslutsunderlag bland många andra. d e l m å l 1, 2009

Senast år 2009 skall det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten som anger hur God ekologisk status skall nås för sjöar och vatten-drag samt för kustvatten.

d e l m å l 2, 2010

Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verk-samhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat kontinuerligt från 1995 års nivå.

d e l m å l3, 2010

Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå till 38 500 ton.

d e l m å l 4, 2010

Senast år 2010 skall utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat med minst 15 % från 1995 års nivå till 51 700 ton.

d e l m å l 5, 2010

Senast år 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 148 000 ton.

Sjöar och vattendrag skall

vara ekologiskt hållbara

och deras variationsrika

livsmiljöer skall bevaras.

Naturlig produktionsförmåga, biologisk

mångfald, kulturmiljövärden samt

land-skapets ekologiska och vattenhushållande

funktion skall bevaras samtidigt som

förutsättningar för friluftsliv värnas.

Även om formuleringar om skydd och restau-rering inger förväntningar, är det först när åtgärds-programmen är klara som det går att bedöma möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålet.

regionalt arbete

Om målet ska nås, måste det regionala arbetet med vattenförsörjningsplaner och kommuner-nas fastställande av vattenskyddsområden för vattentäkter påskyndas. Det krävs också åtgär-der för att leva upp till Vattendirektivet.

De regionala målen bidrar till att uppnå miljökvalitetsmålet, men det går ännu inte att

utvärdera omfattningen. Flera regionala anpass-ningar är gjorda. Jämtlands län har t ex delmål om att inte tillåta utbyggnad av vattenkraft i oreglerade vattendrag, eller i kvarvarande out-byggda vattendragssträckor med höga naturvär-den. Gävleborgs län har delmål om att kraftverk och regleringsdammar ska ha en för biologisk mångfald godtagbar minimivattenföring.

flera aktörers agerande krävs

Sjöar och vattendrag utgör en resurs för många olika intressen. För att nå miljökvalitetsmålet krävs även att de areella näringarnas ambitioner

8.

levande sjöar och vattendrag

6

4

2 8

Ammoniakutsläppen från transporter och industri har ökat med ca 10 % mellan 2001-2003 och med 30 % mellan 1995-2003. Dessa utsläpp utgör dock bara ca 10 % av de totala utsläppen i Sverige.

ton, tusental

figur 7.2 Utsläpp av ammoniak från

industri-processer och transporter 1995–2003

2001 2003 1999 1995 källa: naturvårdsverket transporter industriprocesser 40 20 60 80

Ammoniakutsläppen har minskat med ca 13 % sedan 1995. Möjligheterna att nå delmålet före 2010 förefaller goda. 1997 ton, tusental figur 7.1 Ammoniakutsläpp 1990–2003 19981999 20012002 1995 1994 1992 1991 1990 1993 1996 2000 2003 källa: naturvårdsverket delmål 2010 förbränning övrig gödsel industriprocesser transporter stallgödsel

7.

ingen övergödning

om hänsyn till natur- och kulturmiljövärden efterlevs, att strandmiljöernas värde för bio-logisk mångfald och friluftsliv värnas och att kraftproducenterna tar hänsyn till de kvarvar-ande naturvärdena i utbyggda vattendrag. d e l m å l 1, 2005/2010

Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Senast år 2010 skall minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett lång-siktigt skydd.

d e l m å l 2, 2005/2010

Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för restaurering av Sveriges skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter åtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda. Senast till år 2010 skall minst 25 % av de värdefulla och poten-tiellt skyddsvärda vattendragen ha restaurerats.

d e l m å l 3, 2009

Senast år 2009 skall vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestäm-melser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning till fler än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m3_{per dygn i genomsnitt.}

d e l m å l 4, 2005

Senast år 2005 skall utsättning av djur och växter som lever i vatten ske på sådant sätt att biologisk mångfald inte påverkas negativt.

d e l m å l 5, 2005

Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder.

d e l m å l 6, 2009

Senast år 2009 skall det finnas ett åtgärds-program enligt EG:s ramdirektiv för vatten som anger hur God ytvattenstatus skall uppnås.

14

6

2 10 18

Inom kalkningen genomförs även fysisk restaurering (biologisk återställning) för att få tillbaka ursprungliga arter. Satsningen på biologisk återställning har ökat och trenden påskyndas av att även genomförarna har ökat sin insats.

figur 8.3 Kostnader för biologisk återställning

(restaurering) av kalkade vatten

källa: naturvårdsverket och fiskeriverket

kr, miljontal

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

Not. Egeninsatsen (brunt) utgörs av genomförarens bidrag (kan utgöras av fiskevårdsmedel), resterande del (grönt) är finansierat av Naturvårdsverket.

finansierat av Naturvårdsverket egeninsats

Fem svenska vattendistrikt bildades i april 2004. En länsstyrelse i varje distrikt är vattenmyndighet och ansvarar för förvaltningen av kvaliteten på vatten-miljön i distriktet. De olika vattenmyndigheterna finns på länsstyrelserna i Norrbotten, Västernorrland, Väst-manland, Kalmar och Västra Götaland.

källa: naturvårdsverket

Not. Distrikten är namngivna efter sina havsområden.

1 2 3 4 5 Bottenviken 1 Bottenhavet 2 Norra Östersjön 3 Västerhavet 4 Södra Östersjön 5 havsområdesgräns vattendistrikt länsgräns huvudavrinnings-områden

figur 8.4 Sveriges vattendistrikt enligt

Ramdirektivet för vatten

5

figur 8.1 Växtproduktion i vattendrag vid olika

grad av beskuggning

källa: miljöhänsyn vid dikesrensningar, broschyr

0–10 % 290 g/m2 _{60 g/m}2 _{10 g/m}2 56–66 % beskuggning av vattenytan växtproduktion i vattnet 87 %

Träd och buskar längs vattendragen utgör livsmiljö och skydd för många arter. Beskuggningen är dess-utom positiv för djuren i vattnet och motverkar igen-växning. En sparad trädridå minskar behovet av rensning och är en viktig del av de areella näringarnas hänsyn till vattenmiljöernas naturvärden. Jordbruks-verket, Naturvårdsverket och LRF har gemensamt tagit fram en broschyr om ”Miljöhänsyn vid dikesrens-ningar”.

600

200 400 800

Till de vanligaste biotopvårdande åtgärderna hör att förbättra lek- och uppväxtområden för fisk, att ta bort vandringshinder och att återställa flottledsrensade vattendrag. Utsättning av fisk och kräftor är också van-ligt. Åtgärdernas omfattning varierar och biotopvårds-projekt är ofta betydligt mer resurskrävande än fisk-utsättningar.

figur 8.2 Antal åtgärder finansierade med

Fiskeriverkets fiskevårdsmedel 1997–2003 fördelat per utförande organisation

källa: fiskeriverket antal åtgärder enskild länsstyrelse Fiskeri- verket fiskevårds-om råde övriga kom m un övrigt fiskutsättning fiskvägar biotopvård

Grundvattnet skall ge en

säker och hållbar

dricks-vattenförsörjning samt

bidra till en god livsmiljö

för växter och djur i sjöar och vattendrag.

Målet bedöms i stort kunna nås inom en generation om ytterligare åtgärder vidtas. Grundvatten påverkade av jordbruk, förore-nade områden och försurning kommer dock sannolikt att vara påverkade även efter 2020.

bevara grundvattenförekomster

Under året har problem med naturligt höga hal-ter av arsenik och uran i allmänna grundvatten-täkter uppmärksammats. Vissa naturligt före-kommande ämnen begränsar utnyttjandet av grundvattnet för dricksvatten. Det finns därför ett behov av att bevara grundvattenförekom-ster, även om de inte används för vattenförsörj-ning idag. Detta gäller särskilt mot bakgrund av de relativt dåliga kunskaper som finns om både föroreningar och naturligt förekommande skadliga ämnen i vårt grundvatten.

enskild vattenförsörjning

Omkring 1,2 miljoner människor, varav ca 300 000 barn, lever i hushåll med egen brunn. Problem med vattenkvaliteten är vanligt och det är ofta svårt att genom behandling få ett godtagbart vatten med jämn vattenkvalitet. Socialstyrelsen gav 2003 ut allmänna råd för enskild vattenförsörjning (SOSFS 2003:17), där flera av riktvärdena är avsedda att skydda barn. Sveriges geologiska undersökning (SGU) före-slog i den fördjupade utvärderingen 2004, att ett nytt delmål för enskild vattenförsörjning bör inrättas. Flera län har på olika sätt upp-märksammat den enskilda vattenförsörjningen, bl a som regionalt delmål.

SGU har under året i samarbete med brunns-borrarorganisationerna tagit fram utbildnings-material och krav för certifiering av brunns-borrare. Vid årsskiftet hade tio brunnsborrare certifierats genom ett certifieringsföretag. d e l m å l 1, 2010

Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörj-ning skall senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet.

d e l m å l 2, 2010

Senast år 2010 skall användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem.

d e l m å l 3, 2010

Senast år 2010 skall alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m3per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på för-oreningar orsakade av mänsklig verksamhet.

d e l m å l 4, 2009

Senast 2009 skall det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten som anger hur God grundvattenstatus skall uppnås.

Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Västmanland Örebro Värmland Västra Götaland Halland Skåne Blekinge Gotland Kalmar Kronoberg Jönköping Östergötland Södermanland Uppsala Stockholm

Både naturligt förekommande ämnen och föroreningar kan göra dricksvattnet mindre lämpligt för små barn. I hushåll med egen brunn beräknas riktvärdet vad avser fluorid överskridas för 15 % och vad avser nitrat för 2 % av de små barnen. Höga fluoridhalter finns naturligt i många bergborrade brunnar medan höga nitrat-halter, främst i grävda brunnar, oftast beror på jord-bruksläckage. För flera ämnen som kan vara skadliga för barn, t ex arsenik, finns inte tillräckligt underlag för att beräkna hur många barn som berörs.

figur 9.1 Antal barn (upp till 18 år) i hushåll

med egen brunn. Beräknad andel med fluorid-respektive nitrathalter över riktvärdet för dricksvatten för småbarn har markerats

10

källa: nationella miljöhälsoenkäten 1999 och sgu:s kemiarkiv

20 30 40 50 60 70

0

antal, tusental

nitrat över riktvärdet 50 mg/l fluorid och nitrat under riktvärdet fluorid över riktvärdet 1,6 mg/l

Grundvattenområden, d v s större grundvattenförande sand- och grusformationer, som är av vikt för vatten-försörjningen nu och i framtiden. Inom klass 1-områden bedöms mer än 25 l/sek kunna tas ut och inom klass 2-områden 5-25 l/sek.

figur 9.2a Grundvattenområden med stora

uttagsmöjligheter

källa: sgu

klass 1-område > 25 l/sek klass 2-område 5–25 l/sek

Delförstoring av slumpvist utvalt område. 16 8 4 12 20

Naturgrusuttagen är fortfarande störst inom de grund-vattenområden där de allra bästa förutsättningarna till grundvattenuttag finns.

2000 ton, miljoner

figur 9.2b Levererat naturgrus från grustäkter

inom grundvattenområden som bedöms ha stora uttagsmöjligheter för grundvatten

2001 2002 2003 1999 1998 1997 källa: sgu övriga grundvattenområd > 25 l/sek grundvattenområde 5–25 l/sek

Västerhavet och Östersjön

skall ha en långsiktigt

håll-bar produktionsförmåga

och den biologiska

mång-falden skall bevaras. Kust och skärgård

skall ha en hög grad av biologisk

mång-fald, upplevelsevärden samt natur- och

kulturvärden. Näringar, rekreation och

annat nyttjande av hav, kust och skärgård

skall bedrivas så att en hållbar utveckling

främjas. Särskilt värdefulla områden skall

skyddas mot ingrepp och andra störningar.

För att uppnå miljökvalitetsmålet inom tidsramen krävs ytterligare åtgärder. Inrättandet av marina naturreservat för att stärka det marina skyddet går framåt. Dessutom åtnjuter många kust- och skärgårdsområden skydd i Natura 2000, EU:s nätverk av skyddade områden. Under 2004 tog FN:s sjöfartsorganisation IMO ett principbeslut att klassa Östersjön som ett särskilt känsligt havsområde (Particularly Sen-sitive Sea Area, PSSA), vilket kommer att för-bättra sjösäkerheten i området. Fiskeriverket rapporterade sitt arbete med miljökvalitets-målen 2001-2004 i den nya rapporten Fisk, fiske och miljö.

ökade bevarandeåtgärder krävs

De regionala miljömålen ligger som helhet i linje med de nationella målen. I vissa län ligger ribban högre, som i Västra Götaland och Skåne län där stora framsteg görs i arbetet med att bilda naturreservat i marin miljö. För kust- och skärgårdsområdenas kulturvärden är skyddet dock långt ifrån tillräckligt.

Det råder en allvarlig situation för flera kommersiellt nyttjade fiskarter. En alltför stor och effektiv fiskeflotta utnyttjar en ändlig resurs och problemen med bifångst kvarstår. För att uppnå miljömålet krävs både internationellt samarbete och ytterligare nationella åtgärder. d e l m å l 1, 2005/2010

Senast år 2010 skall minst 50 % av skyddsvärda marina miljöer och minst 70 % av kust- och skär-gårdsområden med höga natur- och kulturvärden ha ett långsiktigt skydd. Senast år 2005 skall ytter-ligare fem marina områden vara skyddade som reservat och berörda myndigheter skall ha tagit ställning till vilka övriga områden i marin miljö som behöver ett långsiktigt skydd.

d e l m å l 2, 2005

Senast år 2005 skall en strategi finnas för hur kustens och skärgårdens kulturarv och odlings-landskap kan bevaras och brukas.

d e l m å l 3, 2005

Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade marina arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder.

d e l m å l 4, 2010

Senast år 2010 skall de totala bifångsterna av marina däggdjur uppgå till maximalt 1 % av respektive bestånd. Bifångsterna av sjöfåglar och oönskade fiskarter skall ha minimerats till nivåer som inte har negativ påverkan på populationerna.

d e l m å l 5, 2008

Uttaget av fisk, inklusive bifångster av ungfisk, skall senast år 2008 vara högst motsvarande åter-växten, så att fiskbestånden kan fortleva och, om så är nödvändigt, återhämta sig.

d e l m å l 6, 2010

Buller och andra störningar från båttrafik skall vara försumbara inom särskilt känsliga och utpekade skärgårds- och kustområden senast år 2010.

d e l m å l7, 2010

Genom skärpt lagstiftning och ökad övervakning skall utsläppen av olja och kemikalier från fartyg minimeras och vara försumbara senast år 2010.

d e l m å l 8, 2009

Senast 2009 skall det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten så att God ytvat-tenstatus kan uppnås.

10.

hav i balans samt

levande kust och skärgård

Rymdstyrelsen driver i samarbete med Metria Miljö-analys, Fiskeriverket och Naturvårdsverket ett projekt för att göra en uppskattning av värdefulla kusthabitat i Östersjön för rekrytering av fisk. Figuren visar ett exempel på klassning av djup och vegetation i Kallriga-fjärden (Bottenhavet) från satellitbild.

figur 10.1 Uppskattning av vegetationstäckning

i grunda havsvikar

källa: fiskeriverket

vegetation

100 % vass

> 50 % vass klippor, bryggor

oklassat djup > 1 m djupt, 100 % vegetation 2–3 m djupt < 1 m djupt, 100 % vegetation 1,5–2 m djupt, ingen vegetation 0,5–1 m djupt, sparsamt med vegetation

0,5–1,5 m siktdjup mycket grunt, sparsamt

med vegetation 0,5–1 m siktdjup, vegetationslöst 0–0,5 m siktdjup, vegetationslöst 600 1 000 400 1 200 800 200

Uppvandringen av ålyngel i sju svenska vattendrag under 1900-talet. Figuren visar en jämförelse mot medelvärdet från 1971-80, som givits indexvärdet 100 (grön linje).

Under toppåret 1953 var rekryteringen åtta gånger så stor som under jämförelseperioden, medan det under de senaste tio åren i genomsnitt bara vandrat upp hälften så många ålyngel som under 1970-talet.

%

figur 10.2 Rekryteringen av ål till Sverige under

1900-talet 1990 källa: fiskeriverket 1980 1950 1940 1910 1900 1920 1930 1960 1970 2000 medel av vattendrag index 100

Studier av torskens vandringsbeteende genom märk-ning, med s k datasamlingsmärken, indikerar att torsk som märkts i öppna Skagerrak härstammar från Nord-sjön. Märkning av torsk vid Bohuskusten visar däremot på stationärt beteende. Kunskapen är nödvändig för att på beståndsnivå kunna anpassa uttaget av fisk till en hållbar nivå. Figuren visar vandringsvägen för en torsk som märkts i östra Skagerrak i november 2003 och återfångats i ungefär samma område i juni 2004.

figur 10.3 Exempel på vandringsvägar för torsk

källa: fiskeriverket återfångad 27/6-04 utsatt 4/11-03 2/5-04 27/1-04 30/3-04 20/2-04 6/3-04