Informationsmaterial / annons till system för bromsbandsnitning

Informationsmaterial / annons

till system för bromsbandsnitning

Student:Peter Ågren Kurskod: KIT 158

Handledare: Lasse Frank Examinator : Yvonne Eriksson

Sammanfattning

Jag har i mitt examensarbete skapat ett säljande, målgruppsanpassat informationsmaterial enligt god informationsdesign till min uppdragsgivare Emhart Teknik AB. Materialet beskriver och informerar om ett system för bromsbandsbyte och består av två annonser, ett kundutskick, informationsbroschyr samt ett pressmeddelande. Med hjälp av texter och grafisk form har jag skapat ett strukturerat innehåll för att uppnå hög läsbarhet och läslighet. Syftet med materialet är att väcka uppmärksamhet och skapa intresse för produkten hos målgruppen.

Denna rapport redogör för de teorier och metoder jag använt mig av för att utarbeta detta material. Den avser även att beskriva den process jag genomgick vid planering och framställning av materialet.

Key words

Innehållsförteckning

2.2 Den kreativa processen ... 10

3. Teori ... 11 3.1 Informationsdesign ... 11 3.2 Kommunikation ... 12 3.3 Grafisk form ... 13 3.3.1 Balans ... 13 3.3.2 Kontrast ... 14 3.3.3 Typografi ... 14 3.4 Text ... 16 3.4.1 Annons ... 16 3.4.2 Pressmeddelande ... 16 3.4.3 Informationsbroschyr ... 17 3.5 Bildval ... 17 4. Analys/Synopsis ... 18 4.1 Analys av uppdragsgivare ... 18 4.2 Målgruppsanalys ... 19

4.2.1 Intervju med åkerier och verkstäder ... 20

4.3 Val av medier ... 22

4.4 Synopsis ... 23

4.5 Avstämning mot uppdragsgivare ... 24

5. Produktion av utkast ... 24

5.1 Insamling av stoff... 24

5.2 Strukturering ... 25

5.3 Bildval ... 25

5.4 Avstämning mot uppdragsgivare ... 26

6. Produktion av manus ... 27 6.1 Utveckling av text ... 27 6.2 Grafisk form ... 28 6.2.1 Balans ... 28 6.2.2 Kontrast ... 28 6.2.3 Typografi ... 29 6.3 Skisser ... 29

7. Produktion av original ... 30 7.1 Text ... 30 7.2 Grafisk form ... 31 7.2.1 Balans ... 31 7.2.2 Kontrast ... 31 7.2.3 Typografi ... 31 7.3 Pressmeddelande ... 32 7.4 Utprovning ... 32 7.5 Reflektion utprovning ... 34 7.6 Slutproduktion ... 35 8. Slutdiskussion ... 35 9. Källförteckning ... 37 9.1 Tryckta källor ... 37 Figurförteckning Figur 1. Den kreativa processen enligt Rune Pettersson ... 11

Figur 2. Kommunikationsmodell enligt Shannon och Weaver ... 12

Figur 3. Bild på verktyget som presentativ bild och som metonymisk variant ... 26

Figur 4. Presentativa bilder på nitarna ... 26

Figur 5. Skisser på liten annons och utskick ... 29

Bilagor

1. Frågor: Kvalitativ intervju med målgrupp 2. Utskick

3. Annonser

4. Informationsbroschyr

5. Text till informationsbroschyr 6. Pressmeddelande

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Min uppdragsgivare är Emhart Teknik som i huvudsak tillverkar och saluför fästdon, med tillhörande verktyg för monteringsindustrin. Nyligen har företaget tagit fram ett system, bestående av en specialtillverkad 6,4 mm nit, och ett anpassat verktyg för montering av bromsband på tunga fordon. Detta är det första hela system för bromsbandsnitning där verktyg och nit är anpassade för ändamålet.

Bromsband är det bromselement som finns inuti trumbromsar. Bromsband är en slitagedel på fordon med denna bromstyp och kan behöva bytas upp till 2 ggr per år och fordon. Dessa bromsband fästs på bromsbelägget med en nit som trycks fast med hjälp av ett lufttrycksdrivet verktyg. Dessa två komponenter är det som ingår i det nya systemet. Ett system som de nu vill marknadsföra som ett prisvärt användarvänligt system av hög kvalitet.

Meningen med detta system är att Emhart Teknik ska få fäste som leverantör av dessa don och verktyg hos en för de ny målgrupp, nämligen åkerinäringen. Min uppdragsgivare vill därför ha hjälp med att ta fram ett så attraktivt, målgruppsanpassat och säljande informationsmaterial som möjligt för att väcka uppmärksamhet hos målgruppen.

1.2 Problemformulering

För att lyckas med min uppgift har jag ställt mig själv ett antal frågor. Frågor som står som grund för vad som krävs av det material jag skall framställa. Svaren på de frågor jag ställt mig kommer vara mig behjälpliga för att kunna bilda mig en uppfattning om hur mitt material skall kommunicera med målgruppen.

Vilken är målgruppen?

Vad vill min uppdragsgivare förmedla? Hur ska mitt material attrahera målgruppen? Hur ska mitt material nå målgruppen?

Hur söker målgruppen information om nyheter på marknaden? Hur ska det publiceras?

Dessa frågor kommer jag att försöka ge svar på i detta arbete. Jag vill hitta sätt för mitt material som gör det synligt och förståeligt för målgruppen. Genom att ta reda på målgruppens kunskaper och attityder till ämnet kan jag ta fram en bild av vilken målgruppen är. Genom att få en ökad förståelse för vilken målgruppen är hoppas jag också kunna hitta ledtrådar till det formspråk som kan vara lämpligt för att göra innehållet intressant och mottagligt för målgruppen. Hur ska mitt material väcka intresse hos målgruppen? Jag vill undersöka olika medieval för att hitta ett passande sätt att kommunicera med målgruppen. Samtidigt vill jag formulera mig anpassat i text och finna grafiska lösningar som gör mitt material intressant för målgruppen.

1.3 Avgränsningar

Jag har valt att endast undersöka åkerinäringen i Mälardalen. Detta på grund av att hålla nere omfattningen på mitt projekt så att det blir genomförbart under den tid jag disponerar över. Jag tycker Mälardalen är en passande avgränsning eftersom det är ett varierande geografiskt område som dessutom har stor variation av storlek på orter.

Min uppdragsgivare har själva genomfört en marknadsundersökning och ansett att utrymme för deras system finns och att marknaden är öppen för ett nytt system. Eftersom de genomfört och accepterat utslaget av sin undersökning och dessutom framställt systemet, har jag inte uppfattat det som nödvändigt för mig att genomföra ytterligare en marknadsundersökning. Jag kommer i denna rapport fokusera på målgruppsanalys, analys av och utformning av material, samt redogöra för hur jag fattat mina beslut.

1.4 Syfte

Mitt arbete har som syfte att finna lämpliga kommunikationskanaler som överensstämmer med målgruppens sätt att ta till sig information om nya produkter på marknaden inom deras ämnesområde. Det syftar även till att ha ett situationsanpassat och säljande språk som också är anpassat till målgruppen. Samt att använda ett tydligt och klargörande bildspråk som samspelar och hjälper texten att förmedla min uppdragsgivares budskap.

Denna rapport syftar till att redogöra för hur jag gått tillväga för att ta fram mitt material. Den redogör även för vilka principer jag tillämpat för att målgruppsanpassa och formge mitt material.

1.5 Mål

Målet med detta arbete är att jag ska tillämpa mina kunskaper inom informationsdesign för att framställa ett så produktionsfärdigt material till min uppdragsgivare som möjligt. Materialet jag levererar ska också uppfylla det krav uppdragsgivaren hade om att få målgruppens uppmärksamhet.

Rapportens mål är att redovisa för metod och arbetssätt. Den ska även redovisa för hur framställningsarbetet med mitt material har gått tillväga.

2. Metod

För att få en bild av vilka materialet skall rikta sig mot är jag intresserad av hur målgruppen ser ut och hur den söker ny information på sitt område. Jag är även intresserad av målgruppens attityd till produktnyheter och om den aktivt söker information om detta. Jag vill inte mäta förekomster av handlingar, utan mer med hjälp av språket förstå tendenser och attityder gentemot information hos målgruppen. Jag anser därför att kvalitativ metodik är lämpligt att arbeta efter för att på så sätt få bättre förståelse för målgruppen och därefter ha ett bra underlag för min materialframställning. Kvalitativ metodik kännetecknas av att man inte använder siffror och tal i sina mätningar. Istället använder man sig av verbala formuleringar (Backman 2008:33). Genom att använda denna metodik kan jag förse mig med värdefull kunskap om målgruppens attityder och förkunskaper som kan hjälpa mig i utformningen av mitt material.

2.1 Kvalitativ intervju

Jag har under arbetet genomfört kvalitativa telefonintervjuer med målgruppen för att få en bild av hur deras service av bromsband ser ut. Jag ville också veta vilka förkunskaper målgruppen har, samt på vilket sätt den söker efter information om produktnyheter.

Syftet med kvalitativa intervjuer är att upptäcka egenskaper och uppfattningar i den intervjuades livsvärld (Patel, Davidson 2003:78.) Jag har utfört kvalitativa intervjuer med låg grad av standardisering, vilket betyder att den tillfrågade ges utrymme att svara med egna ord och att följdfrågor tillåts för att få så uttömmande svar som möjligt. Motsatsen är hög standardisering som har givna svarsalternativ. Anledningen till mitt val är att jag vill få intervjun att likna ett samtal, så att den tillfrågade eventuellt kan lämna mer information än vad den ursprungliga frågan avsett.

2.2 Den kreativa processen

Som utgångspunkt för framställningen av mitt material har jag använt mig av modellen för den kreativa processen (Pettersson, 2003:474). Den innefattar fyra delprocesser som

fungerar så att varje steg i processen är förberedande för det nästa. På detta sätt finns utrymme att tidigt hitta och åtgärda fel eller brister i materialet. Här kan jag ha en kontinuerlig kontakt med min uppdragsgivare för att motivera mina val av bild och text, samt stämma av att texterna innehåller korrekta fakta och att mina bildval är lämpliga.

Figur 1. Den kreativa processen enligt Rune Pettersson

De fyra steg som ingår i den kreativa processen behandlar alla olika stadier i produktionen. Genom att följa de fyra stegen i denna process och samtidigt tillämpa de metodval och den teori som ligger till grund för detta arbete, kan jag samtidigt som jag besvarar min problemformulering arbeta fram materialet till min uppdragsgivare.

Analys (Målgrupps- och uppdragsgivaranalys, val av medier, synopsis) Produktion av utkast (Insamling av stoff, bildval, strukturering av text) Produktion av manus (Utveckling av text, grafisk form, skisser)

Produktion av original (Utformning av text, grafisk form, pressmeddelande, samt utprovning och slutproduktion)

3. Teori

3.1 Informationsdesign

Informationsdesign är ett flervetenskapligt ämne där studier av teknik och processer för formgivning och användning av informationsmaterial tillämpas. Informationsdesignen

analyserar även kritiskt hela kommunikationsprocessen från sändare till mottagare (Pettersson 2003).

Ett bra informationsmaterial är strukturerat, har hög läslighet samt är relevant och läsvärt för mottagaren (Pettersson 1998). Det ska även uppfylla krav på god ekonomi, korrekt innehåll, god språklighet och teknisk kvalitet.

3.2 Kommunikation

Shannon och Weavers ”Mathematical Theory of Communication” är en av grunderna till hur kommunikationsteori utvecklats (Fiske 1990:18). Deras avsikt var att hitta ett sätt att använda kommunikationskanaler på ett effektivt sätt. För de var det telefonkablar och radiovågor som de använde i sin teori om mätbarhet av överförd information. Deras modell visar kommunikation som en linjär process.

Figur 2. Kommunikationsmodell enligt Shannon och Weaver

De identifierar vidare tre problemnivåer vid sina kommunikationsstudier. Dessa tre problemnivåer är: tekniska problem, semantiska problem och effektivitetsproblem. De tekniska problemen handlar om med vilken signal man sänder ett meddelande För att lösa de semantiska problemen gäller det att förstå mottagaren, så att det sända budskapet kan avkodas av mottagaren. Effektivitetsproblemen handlar om hur effektivt ett meddelande påverkar mottagaren på önskat sätt.

Shannon och Weaver har i sin modell en störningsaspekt som beskrivs som brus. Brus ska således definieras som utomstående störningar som påverkar ett meddelandes väg från sändare till mottagare. Brus kan exempelvis vara störningar i ljudöverföring vid ett telefonsamtal. Bruset är i denna mening ett tekniskt problem. Vidare finns det brus i de semantiska problemen och effektivitetsproblemen. Semantiskt brus är den förvrängning av betydelsen som inte är avsedd av källan men som påverkar mottagandet. Brus i effektivitetsproblem kan leda till att en önskad effekt i ett meddelande uteblir på grund av att mottagaren missuppfattat avsändarens budskap.

Lasswells modell (Fiske 1990:48) kan sägas vara en verbal version av Shannon och Weavers modell. Även den följer en linjär princip.

Vem

Säger Vad

Genom vilken kanal Till vem

Med vilken effekt?

Lasswells modell ser kommunikation som överföring av meddelande och ställer frågan, med vilken effekt ett meddelande tas emot och avser i första hand masskommunikation. Meningen med modellen är att mäta förändringar hos mottagaren. Om man ändrar sändare eller meddelande kommer effekten att ändras.

3.3 Grafisk form

Grafisk form är ett medel för att förtydliga och förstärka ett innehåll. Den hjälper sändare att föra fram sitt syfte (Pettersson et al. 2004:201).

3.3.1 Balans

Rune Pettersson menar att en design ska uppvisa god balans och att elementen i designen ska samverka på ett estetisk och harmoniskt sätt som inte stör (Petterson 2001:219). Människan har en intuitiv känsla för balans. När någon effekt i ett informationsmaterial sticker ut för mycket och tar för mycket plats kommer hela materialet att bli lidande av

detta. Samtidigt menar han att obalans i vissa fall kan ha fördelar, eftersom det drar till sig uppmärksamhet.

Två sätt att definiera balans på är symmetri och asymmetri (Pettersson et al. 2004:204). Symmetrisk balans förhåller sig liksidigt till en vertikal axel. Detta brukar förmedla en lugn och formell känsla. Asymmetri balanseras de olika objekten i ett innehåll emot varandra i diagonal riktning. Ett text block till vänster på ett uppslag vägs så att säga upp av att en bils placeras till höger. På detta sätt kan man få en mer dynamisk form på sitt material.

3.3.2 Kontrast

Gemensamt för all grafisk form är att den bygger på kontraster (Pettersson et al. 2004:202). Genom att variera utseende på innehåll och former kan intresset för ett material öka. I huvudsak finns fyra grundläggande kontrastprinciper. Dessa är formkontrast, storlekskontrast, styrkekontrast och färgkontrast. Här kan runda former kontrastera mot raka i formkontrasten, medan variation i storlek skapar intresse i storlekskontrasten. Styrkekontrast används när man genom ljusa och mörka partier utmärker delar av ett innehåll. Den avslutande färgkontrasten används genom att utmärka till exempel enstaka ord eller rubriker. Samtidigt kan färg användas som bakgrund för att lyfta fram viktiga delar i ett innehåll.

3.3.3 Typografi

Typografins roll i grafisk form är att förklara, förtydliga och betona det som är viktigt i ett budskap. Rubrik, ingress, brödtext, bildtext, faktarutor med mera, måste särskiljas från varandra för att underlätta för läsaren att ta till sig innehållet (Pettersson 2003:229).

Läsbarhet och läslighet är två centrala begrepp inom typografin. Med god läsbarhet avses hur bra mottagaren kan uppfatta och förstå text och bilder. Detta avgörs genom graden av anpassning till mottagarens förutsättningar, tidigare erfarenheter och minnen. Läslighet måste hålla god teknisk kvalitet för att bedömas som hög. Med teknisk kvalitet menas

typsnitt, teckengrad och radavstånd bland annat. Olika medier kräver olika anpassningar av typografi och layout. (Pettersson et al. 2004:212).

Det finns fem hållpunkter för god läsbarhet och läslighet. Dessa är typsnitt, teckengrad, radlängd, radavstånd och tryckkvalitet (Hellmark 2006:25).

Det finns två huvud grupper bland typsnitten: antikva och sanserif. Antikvan kännetecknas främst av att de har serifer som fungerar som markerar en baslinje som texten vilar på. Dessa typsnitt används oftast för brödtext. Sanseriferna är linjära och saknar serifer. Dessa tillämpas främst i rubriker.

Teckengraden påverkar också läsbarheten. I löpande text i böcker används mellan 10 och 12 punkters storlek. I magasin med smalare spalter används brukligt mellan 7 och 9 punkter.

En god radlängd för läsbarhet är maximalt mellan 55 och 65 tecken, och som minst mellan 35-45 tecken. En lagom radlängd ger bekväm rytm åt läsningen, då man med jämna mellanrum får bryta av den linjära läsningen.

Radavståndet eller kägeln som det även kallas avser avståndet mellan textraderna. Här finns en skillnad i normer för hur radavståndet sätts i brödtext och rubriker. Radavståndet ska normalt vara lika stor som teckengraden, men det vanliga skrivsättet är 10 punkters teckengrad med 12 punkters mellanrum. Radavståndet bör emellertid anpassas efter vilket typsnitt man använder så att avståndet blir behagligt och inte för kompakt eller för glest.

Med tryckkvalitet menar man papperets färg, struktur och gramvikt. Olika papperstjocklek och glättighet kan påverka läsarens uppfattning om innehållet. Reflektioner i ett glatt papper stör läsningen medan det på matt papper är lättare att se texten. Här får budskapets art avgöra vilket papper som väljs.

3.4 Text 3.4.1 Annons

En annonstext har alltid ett syfte. Den ska ses, läsas, förstås, tros, kommas ihåg och leda till någonting. Den har som syfte att väcka uppmärksamhet och skapa ett intresse. Samtidigt ska den ge mottagaren information och värdeassociationer och i viss mån underhålla (Liljestrand 1993:131). En annons innehåller en produktbeskrivning som kan innehålla både sak- och värdeargument. Den direkta beskrivningen ger information om produkten, medan värdeassociationerna vill frammana positiva tolkningar av produkten.

Värdeladdade ord är plusladdade och vill få mottagaren att uppfatta innehållet positivt (Liljestrand 1993:138). Oftast är värdeladdade ord adjektiv som ofta saknar specifik betydelse och enbart syftar till att förstärka ett budskapet.

Annonstexter kan hänvisa till en expertis omdöme för att skapa förtroende för en produkt (Liljestrand 1993:135). Man kan i text påvisa en styrka hos en produkt enbart genom att nämna hur den uppkommit och på så vis intyga att en produkt har kvalitet.

Annonser bör utformas så att de fångar läsarnas uppmärksamhet så lätt som möjligt. Ovanliga teckensnitt kan vara lämpliga för att åstadkomma en sådan effekt (Pettersson 1998:67).

3.4.2 Pressmeddelande

För att skapa ett pressmeddelande som tilltalar en redaktion finns kriterier för dess konstruktion (Hansen 2004:133). Stor vikt ska läggas på rubriken. Det ska vara en intressant rubrik som sammanfattar nyheten. Man ska se till att man har något att berätta och försöka svara på frågorna vad, vem, när, var, hur och varför. Dessa sex ord är kriterier för en fullt berättad nyhet. Ingressen som följer efter rubriken ska vara en utförligare och varierad variant på rubriken. Sedan är det viktigt att allt följer i väsentlighetsordning, börja med det viktigaste och undvik att ha med irrelevant information. Se sedan till att det skickas till rätt person på redaktionen. Slutligen ska

pressmeddelandet innehålla viktiga detaljer som kontaktuppgifter till ansvariga hos avsändaren, eventuell webbadress för ytterligare information och pressbilder.

3.4.3 Informationsbroschyr

En bra broschyrtext ger information på ett enkelt och självklart sätt. En regel är att i texten endast rikta sig till en person. En person som får en broschyr reagerar ofta på den på tre olika sätt. Antingen agerar den direkt genom att köpa något eller tar del av informationen. Eller så sparas den för senare bruk. Gör mottagaren inget av dessa så kastas den i regel bort direkt. Målet med en broschyr är således något av de två första alternativen (Hansen 2004:62). För att få mottagaren att ta till sig en broschyr vill man väcka nyfikenhet och lust att prova. Målet med en broschyr är detsamma som i all typ marknadsföring att snabbt förklara det viktiga i innehållet, för att behålla läsaren.

3.5 Bildval

Förståelse för bilden i ett informationsmaterial är viktigt. Vet betraktaren vad bilden föreställer? För att åstadkomma ett bra bildval kan man fråga sig tre frågor: vem är betraktaren? Vad vet denne om budskapet? Vad vill man att betraktaren ska veta efter att den sett bilden? En bild i ett meddelande har ett syfte. Den kan vara avsedd att informera, roa, sälja eller förändra attityder. Gemensamt bland dessa anledningar är den att alla vill påverka betraktaren (Bergström2000:80).

Vid bildval bör man även ha klart för sig vilken bildkategori som passar det material man vill framställa. Informationsbilden är raka och enkla. Journalistiska bilder förhåller sig till det som skribenten skildrar. Reklambilder är mer retoriska eftersom de ska utnyttjas i kommersiell verksamhet, här tillåts bilden ta nästan vilka former som helst (Bergström 200:81).

Varje bild bör framföra någon slags information, annars bör den utelämnas (Pettersson, an introduction:166). Vid bildval kan man ställa sig ett antal frågor för att få en uppfattning huruvida en bild är relevant eller ej. Föreställer bilden den sak man vill visa? Är presentationen tillfredsställande? Är den estetiskt tilltalande? Frågor av denna art bör ställas innan man fastställer ett bildval.

I bildretorik finns tre relationer mellan bild och budskap. En presentativ bild visar, en metonymisk bevisar och en metaforisk jämför (Bergström 200:100). Dessa tre kan användas för att lyfta fram budskapet och göra det mer övertalande, eller säljande. Genom bilder kan man skapa en tydligare relation mellan bild och budskap.

4. Analys/Synopsis

Dessa analyser gjordes i ett förberedande steg. Jag vill veta vad min uppdragsgivare vill förmedla. Samtidigt vill jag undersöka målgruppen för att få idéer om hur jag kan utforma mitt material.

I synopsis har jag funderat över medievalen. Vilka format är aktuella.

4.1Analys av uppdragsgivare

Innan jag först träffade min uppdragsgivare Emhart Teknik AB visste jag bara att de ville ha hjälp med att ta fram informativt och säljande material om ett nytt system för bromsbandsnitning. Materialet ska väcka uppmärksamhet hos den för dem nya målgruppen åkerinäringen. De ansåg att utformningen på det material som fanns att tillgå för deras övriga produkter inte helt gick att tillämpa då de ville komma i kontakt med en ny målgrupp. De ansåg att det inför lanseringen av systemet för bromsbandsnitning behövdes ett nytt kundanpassat och ”snyggare” material. Min uppdragsgivare har önskemål om ett enkelt och stilrent och målgruppsanpassat material.

På det första mötet träffade jag de båda säljarna och de förklarade att Emhart Teknik vanligtvis levererar popnit, andra fästdon och tillhörande verktyg till den producerande verkstadsindustrin. Nu ville de nå ut till åkerinäringen för att bredda sin kundkrets. Min uppdragsgivare har angett åkerinäringen som målgrupp för det material jag under detta arbete ska utforma. De främsta egenskaper de anser vara konkurrenskraftiga för deras produkt är hög kvalitet, användarvänlighet och ett fördelaktigt pris.

Jag har med min uppdragsgivare diskuterat hur målgruppen åkerinäringen skall definieras. Inom åkerinäringen som helhet kan det finnas väldigt många parter som inte direkt är intresserade av ett system för bromsbandsnitning. För att precisera vilken del av åkerinäringen de vill vända sig mot har vi definierat målgruppen till åkerier och verkstäder som har service på tunga fordon.

Min uppdragsgivare har inga stora summor avsatta för informations- och säljmaterial till sina produkter, utan har hittills mestadels använt sig av egenproducerade kundutskick och en liten del annonsering. All kontakt med kunder sker kontinuerligt av säljarna och via de utskick som skapas av säljarna. Eftersom denna nya produkt riktar sig mot en ny kundgrupp som de saknar nuvarande kundrelation med, är de intresserade av att få fram nytt material som skall visa upp fördelarna med det nya systemet och få målgruppen intresserad av just detta.

4.2 Målgruppsanalys

Som jag nämner under avgränsningar har min uppdragsgivare redan genomfört en egen marknadsundersökning och slagit fast att de vill rikta sig mot åkerinäringen. Detta har senare definierats till åkerier och verkstäder.

För att mitt material ska intressera just de som är tänkta att använda systemet ville jag ta reda på vad de som står för bromsbandsbytena på åkeriernas fordon har för förhållande till just detta. För att sedan få en bild av målgruppen, och samtidigt få idéer om hur mitt materials innehåll och utformning, finns det många frågor jag vill ha svar på. Utför åkerierna egen service, eller är det verkstäder? Är systemet intressant för både åkerier och verkstäder? Vilka uppfattningar kring service på fordon finns bland åkerier och verkstäder? Hur de söker information om nyheter på marknaden?

För att få svar på dessa frågor genomförde jag kvalitativa intervjuer med åtta åkerier och fyra verkstäder i Mälardalen. Intervjun bestod av 5 huvudfrågor till åkerierna och 3 till verkstäderna (Bilaga1).

4.2.1 Intervju med åkerier och verkstäder

På min inledande fråga fick jag reda på att tre av de åtta tillfrågade åkerierna helt saknar fordon med trumbromsar. Dessa använder sig uteslutande av fordon med annan bromstyp. Av de återstående fem åkerierna använder sig tre av verkstäder vid bromsbandsbyte.

På frågan hur de ställer sig till sitt tillvägagångssätt vid bromsbandsbyten är slutsatsen att nöjda med sina val. De som utför egna bromsbandsbyten uppfattar det som de har bättre kontroll över sina fordon och lättare kan anpassa sina byten till sin verksamhet. De anser det också som mer ekonomiskt att sköta bytena på egen hand, samtidigt som de har full koll på bytet och inte behöver förlita sig på någon annan. Som nackdel nämns att det är utrymmeskrävande och lite tungt att jobba med. Detta vägs upp av den lägre kostnaden och att de har kontroll över sina fordon.

De som lämnar sina fordon till verkstäder tycker det är smidigt och framförallt bekvämt att lämna bort fordonet och få tillbaka det fungerande igen. Nackdelen är att de tycker att verkstäder kan vara dyra och vissa ibland utfört ett slarvigt jobb. Nackdelarna accepteras eftersom de saknar egen utrustning och anser det bekvämt att lämna bort sina fordon. I stort är de nöjda med verkstäderna.

På frågan om fungerande utrustning svarar de med egen service att den utrustning de har fungerar bra för att utföra jobbet, men att det möjligen kan finnas andra och eventuellt bättre utrustningar att tillgå. Vid ett byte av utrustning skulle främst pris och kvalitet vara avgörande faktorer. De menar att man ständigt letar efter bättre alternativ till den utrustning man har.

De åkerier som går till verkstäder anser att så länge det fungerar smidigt finns det ingen anledning att övergå till egen service. Dessa åkerier har efter att ha provat runt bland verkstäder, valt ut och sedan återvänt till den verkstad de har förtroende för. Samtidigt anser de att egen service skulle kunna vara bra för att på så sätt slippa eventuella väntetider vid verkstaden.

Jag undrade vidare hur åkerierna söker information om produkter och nyheter inom sin bransch. Samtliga uppger att de regelbundet läser Svensk Åkeritidning för branschnyheter och där finns även annonser och inslag om produkter. Ibland läser de tidningen Trailer, men berättar att denna skämtsamt kallas för ”lastbilsporr”. De nämner också verkstäderna som en källa till ny kunskap om verktyg. De frågar där vilka verktyg som används och finns behov och ekonomi köps dessa in för att själv kunna åtgärda fel på sina fordon.

Denna typ av intervju genomfördes även på fyra verkstäder i Mälardalen. På frågan hur deras bromsbandsbyten fungerar anser samtliga att det fungerar bra. Det beskrivs som ett rutinjobb.

På frågan vad de anser om utrustning på området svarar de att den som de har fungerar tillfredsställande. Saker som de anser ändå kan bli bättre är att de skulle vilja ha kraftigare maskiner för att minska risken för omtag. Ibland kan det behövas två drag för att få niten på plats. Om niten skulle hamna fel måste den borras ur och detta uppfattas som irriterande och tidsödande. Kraftfull och driftsäker är egenskaper som verkstäderna efterfrågar hos ett bra verktyg.

Verkstäderna hämtar ofta information om produktnyheter hos kända leverantörer. De får broschyrer och kataloger skickade till sig. Verkstäderna får nyheter och produktnyheter via facktidningen Verkstadstidningen.

Genom dessa intervjuer kan jag klart se att både åkerier och verkstäder är relevanta som målgrupp, eftersom det i båda grupperna finns behov av ett system för bromsbandsbyte. Jag kan i mitt material fokusera på egenskaper hos det system jag ska informera om så att materialet tillgodoser deras behov. Jag har även fått en bild över hur de söker ny information om produktnyheter. Jag har även i mina intervjuer kunnat konstatera att både åkerier och verkstäder är kunniga på området. De behärskar terminologin och vet hur själva utförandet av bromsbandsbytet går till. Engagerade fackmän är en beskrivning som passar bra på denna målgrupp.

4.3 Val av medier

Min uppgift är att göra målgruppen uppmärksam på att det finns en ny leverantör av produkter på deras område. Jag vill i första hand göra målgruppen medveten om min uppdragsgivare. Ett ökat medvetande och ökad kännedom om ett varumärke leder till ökad acceptans av detsamma (Dahlqvist & Linde 2005:48). Jag vill att medievalen ska skapa en god grund på vilken en kontakt mellan sändare och mottagare kan etableras.

Kundutskick är ett val som baserats på min uppdragsgivares sätt att hålla en kontinuerlig kontakt med sina tidigare kunder på andra områden. Jag anser att idén till kundutskick kan vara bra då det har likheter med direktreklam. En fördel med detta medieval är att min uppdragsgivare får en bra mätbarhet över hur utskicken påverkat försäljningen (Bonde-Teir 2005:16). Genom att räkna antalet utskick och sedan jämföra detta med försäljningen kan min uppdragsgivare se den effekt utskicken haft på försäljningen. Något som påverkade detta material var att min uppdragsgivare har en grafisk profil som innefattar detta utskick. Därför finns det ett färdigt sidhuvud och sidfot som ska finnas med på detta utskick.

Den andra medieformen som valts är annons. Annonsering lämpar sig till stora målgrupper och är effektivt när man säljer en produkt (Hansen 2004:28) Annonsen ska publiceras i Svensk Åkeritidning, som lästes av samtliga i min intervju. Av kostnadsskäl har annonsering i Verkstadstidningen avböjts av min uppdragsgivare. Formatet på annonsplatsen som min uppdragsgivare har i Svensk Åkertidning är tyvärr ganska litet. Måtten är 95x65 mm. Annonsplatsen är betald för ett på förhand bestämt antal veckor. Mitt förslag till min uppdragsgivare är att man efter denna period utökar storleken på annonsen, där informationen kan utökas och annonsen göras mer grafiskt synlig.

Det tredje valet av medier är att skapa ett pressmeddelande som skickas ut till redaktionen på Svensk Åkeritidning, som enligt mina intervjuer läses av en majoritet av målgruppen. Detta val motiveras av att genom att nå ut till en attraktiv kommunikationskanal, som pressens redaktionella spalter, når man många personer i en

målgrupp (Hansen 2004:130). För att få bra uppmärksamhet med sitt pressmeddelande bör det ha likheter med artiklar i den tidning den avser att skickas till.

Det sista medievalet som gjorts är att skapa ett djupare informationsmaterial som behandlar och tar upp den information som inte har fått utrymme i annons och kundutskicket. Detta informationsmaterial kan beskrivas som en broschyr som ska fungera som en påminnare av produkten och delas ut av säljarna till systemet. Broschyrer har om det hos mottagaren finns en nytta med den produkt som beskrivs eller om denne finner innehållet tillräckligt intressant en god möjlighet att sparas (Hansen 2004:62). I och med att den är tänkt att delas ut av säljare som också medverkar till att göra målgruppen intresserad är detta ett medieval som kan ha stor möjlighet att sparas. Detta ger målgruppen möjligheten att gå tillbaka och söka information om systemet vid senare tillfälle.

Att dessa medier valts har till stor del ekonomiska orsaker. Produkten är alldeles för specialiserad för att vara intressant för de stora massorna av konsumenter. Således skulle t ex en reklamfilm bli alldeles för kostsam i jämförelse med de inkomster produkten skulle generera till min uppdragsgivare.

4.4 Synopsis

Mitt synopsis jag gjorde i detta skede bestod i att arbeta fram förslag till format på de medieval jag gjort.

Utskicket ska ha formatet A4 av ekonomiska skäl så att min uppdragsgivare själv kan skriva ut det. Jag vill ha med bilder på både nit och verktyg för att visa vad systemet består av.

Annonsen ska jag arbeta fram två förslag till. Ett med det formatet som för tillfället används (95 x 65 mm), samt ett större format som syns bättre och kan innehålla mer information.

Informationsbladet eller broschyren ska ha en form som känns praktisk och hanterlig. Den ska även ha utrymme för mer utförlig information om systemet.

Pressmeddelandet ska ha form som en nyhetsartikel. I rubrikform anges det som är det väsentliga budskapet, sedan utvecklas denna gradvis i den text som följer och ger mer information. Det ska även innehålla kontaktuppgifter till ansvarig hos min Uppdragsgivare.

4.5 Avstämning mot uppdragsgivare

Efter att ha visat upp synopsis över format och medieval träffade jag min uppdragsgivare för att stämma av och kolla så att detta tillvägagångssätt accepterades av dem. I stort gillades mitt synopsis. Det enda de hade synpunkter på var att jag ville skapa en större annons. De ansåg att detta av kostnadsskäl kanske inte skulle vara genomförbart. Jag motiverade mitt val med att den lilla annonsen fungerar som den inledande kontakten med målgruppen, för att sedan utökas i storlek och synas mer. Jag undrade om de åtminstone kunde låta mig lämna ett förslag. Detta godtogs och jag kunde gå vidare.

Det material jag skulle framställa till min uppdragsgivare var nu definierat till ett utskick, två annonser, informationsblad och ett pressmeddelande.

5. Produktion av utkast

I denna fas skedde insamlingen av det stoff som kom att bli min grund. I den strukturering som följde ville jag planera hur mycket information som ska förmedlas i materialet, samt skapa rubriker som grundläggande idéer till innehållet.

5.1 Insamling av stoff

Eftersom detta är en ny produkt fanns inte mycket skrivet material att utgå ifrån. Det som fanns var specifikationer på verktyg och nit. Själva budskapet som min uppdragsgivare vill förmedla fick diskuteras fram via telefonsamtal och kontinuerlig kontakt via email. Den information jag fick ihop handlade till stor del om de egenskaper hos detta system

som min uppdragsgivare främst ville förmedla: hög kvalitet, användarvänlighet och ett fördelaktigt pris.

5.2 Strukturering

För att få en bild över hur det material jag skulle framställa skulle läggas upp började jag formulera rubriker och ledord som kom att fungera som ledord genom arbetet. För att skapa rubrikerna formulerade jag synonymer till de egenskaper hos systemet min uppdragsgivare vill framhålla. På så vis ville jag finna fler möjligheter att säga samma sak. Syftet med detta var att hitta ett snabbare och rakare sätt att förmedla dessa till målgruppen.

För att sedan dessa rubriker skulle kunna fyllas ut med ytterligare text tittade jag på hur jag skulle formulera mig i de olika valda medierna. En annons har för avsikt ska väcka uppmärksamhet och skapa ett intresse, därför fokuserade jag beskrivande och slagkraftiga rubriker. I texten till utskicket vill jag behålla rubrikformerna för att ge uttrycket av en nyhet. Jag vill här även få med mer fakta om systemet. Informationsbroschyren ska ha utförligare beskrivning av fördelar med systemet. Pressmeddelandet ska på ett korrekt och intressant sätt beskriva systemet för redaktionen på Svensk Åkeritidning.

5.3 Bildval

I utskicket och annonsen vill jag visa systemet och vill att bilderna ska vara presentativa för att tydligt visa vad materialet handlar om. Jag vill ha bilder på både verktyg och nitar, eftersom båda ingår i systemet för bromsbandsnitning. Anledningen till att jag valt presentativa bilder är att det tydligt ska framgå vilken typ av produkt som jag informerar om. Jag vill undvika att ha med störande element som kan dra till sig onödig uppmärksamhet.

För att få bilden av verktyget att samspela med texten för att klargöra de egenskaper som finns hos verktyget ville jag hitta ett sätt att tillsätta egenskaper hos det. Jag skapade en bild där det står flera verktyg uppradade och som med lite fantasi kan liknas vid soldater som står uppställda på led. Jag vill att bilden kan ge en känsla av precision, effektivitet

och i viss mån styrka, som är egenskaper som kan liknas vid militärer. Detta beskriver jag som en metonymisk variant på den ursprungliga presentativa bilden. Tanken är här att bilden ska ”bevisa” att dessa egenskaper finns hos verktyget.

Figur 3. Bild på verktyget som presentativ bild och som metonymisk variant.

Jag vill även ha presentativa bilder på nitarna som ingår I systemet. Detta för att visa att det finns både försänkt och ickeförsänkt nit.

Figur 4. Presentativa bilder på nitarna.

Jag ansåg också att en utprovning av materialet borde genomföras för att se huruvida materialet känns relevant för målgruppen.

5.4 Avstämning mot uppdragsgivare

Avstämningen av mitt material mot uppdragsgivaren resulterade i att vi tillsammans kunde sålla ut bland rubriker och ledord. Här kunde jag välja ut vilka rubriker som fortsatt skulle vara kvar och vilka som eventuellt behövde ändras i.

Ett bakslag i min planering kom då min uppdragsgivare uttryckligen bad mig att inte genomföra utprovningar mot målgruppen, eftersom de ansåg att detta skulle medföra en risk att information om deras produkt kunde läcka ut till konkurrenter. Jag försökte förklara att utprovningar kan vara till stor hjälp för att se hur målgruppen ställer sig till innehållet i materialet, men de ville ändå inte att jag skulle genomföra dessa. Med hänsyn till detta föreslog utprovningar på oberoende personer utanför målgruppen för att få en objektiv åsikt om materialet. Denna idé accepterades av min uppdragsgivare, då de ansåg risken för läckage till konkurrenter som mindre.

Min uppdragsgivare var i stort ganska nöjd med de skisser jag visade upp, men det fanns vissa justeringar i de fakta som redovisades på utskicket. Dessa ändrades efter konsultation med min uppdragsgivare.

6. Produktion av manus

För att mitt material ska kännas relevant och läsvärt för målgruppen har jag samlat in den information jag ska förmedla. Jag har valt bilder som tjänar det syfte materialet ska ha. I detta steg börjar designarbetet att sätta samman allt så att min målgrupp kan förstå och intresseras av materialet.

6.1 Utveckling av text

Jag ville använda mig av ett fackmannamässigt och tekniskt språk, eftersom målgruppen har goda förkunskaper på området och vet hur systemet används. I de intervjuer jag genomfört fick jag en del information om målgruppens attityder till just bromsbandsnitning. Jag ville formulera vilka av deras önskemål om egenskaper min uppdragsgivares produkt kunde leva upp till. Jag levererade ett första förslag på text till informationsbroschyren till min uppdragsgivare.

Jag ville hålla nere textmassan i utskicket så att informationen inte blir för tungläst, jag har baserat innehållet på rubriker, som utvecklas med en förklarande text. I annonserna har jag enbart använt rubriker som beskriver de egenskaper systemet har. Genom att

snabbt, tydligt och enkelt tala om fördelarna med systemet ska målgruppen snabbt bli uppmärksamma på vad materialet handlar om.

I informationsbroschyren har jag beskrivit systemet utförligare med i stort sett samma rubriker som i det övriga materialet. Jag har här mer och utförligare fakta om produkten och dess egenskaper som är intressanta för en potentiell kund.

En faktaruta med specifikationer finns i informationsbladet för att ge information om verktygets egenskaper och kapacitet.

Samtidigt vill jag att sändaren ska synas tydligt i det material jag skapar. Samt att kontaktuppgifter finns med för att göra det så enkelt som möjligt för mottagaren att söka kontakt med min uppdragsgivare.

6.2 Grafisk form

Syftet med materialet är att göra en målgrupp uppmärksam och intresserad av en produkt jag informerar om. För att mitt material ska bli läsvärt för just denna målgrupp vill jag med grafiska medel framhålla fördelar med systemet för bromsbandsnitning.

6.2.1 Balans

För att mitt material inte ska kännas för stelt och uppradat ville jag genom använda mig av asymmetri för att skapa en asymmetrisk balans. Bilder och texter ska vägas mot varandra så att materialet får en känsla av balans.

6.2.2 Kontrast

Genom att använda mig av färgkontraster i rubriker utmärker jag fördelar hos systemet och dessa fungerar som ledord genom materialet. Detta bidrar även till att det blir lättare att finna specifik information i materialet.

Jag har även använt mig av färgkontraster i en faktaruta för specifikationer i informationsbladet för att göra den extra synlig och mer lättläst.

6.2.3 Typografi

Typografin ska vara i huvudsak vara genomgående lika, materialet igenom I detta skede hade jag inga valda typsnitt och försökte följa de typografiska reglerna utan att mäta teckengrader och radlängder för mycket. Naturligtvis fanns en typografisk tanke med i denna process, men jag ville definiera typografin i nästa skede. Vad jag bestämde här är dock att jag ville ha rubriker i sanserifer så att dessa ska kunna läsas bra från lite avstånd. Jag använde mig även här av färgkontraster i rubrikerna för att påvisa det viktiga, det intressanta.

6.3 Skisser

I detta delmoment har jag arbetat fram skisser till min uppdragsgivare av en annons och ett kundutskick. Detta gjorde jag för att jag främst skulle få en uppfattning över den yta jag hade att disponera över, samt för att Se hur de rubriker, text och bild kan komma att påverka varandra. Jag ville även försöka få en grund till grafisk form. Jag har strävat efter att hålla god balans, ha med färgkontrast och vara medveten om typografins roll.

6.4 Avstämning mot uppdragsgivare

Vid den andra avstämningen med min uppdragsgivare visades skisserna upp, med rubrik och textförslag. Jag motiverade mina val med korta rubriker att dessa snabbt ska förse mottagaren med den information som är viktigast och att dessa beskrivs under samma rubriker i informationsbladet. De gillade idén med rubriker och att jag hade tänkt på vad målgruppen svarade i intervjuerna.

Det fanns en rubrik de inte gillade dock. Rubriken ”Lågt pris” som ligger alldeles ovanförrubriken ”hög kvalitet” kändes motsägelsefullt. Lågt pris kan uppfattas som billigt, som i sin tur inte alls är något man associerar till hög kvalitet. Efter denna diskussion valde vi tillsammans att inte fokusera alls på priset, utan i stället koncentrera oss på att framhålla de egenskaper systemet har.

Min uppdragsgivare gillade det enkla och tydliga i mina förslag. De tyckte att färgvalen och bilderna fungerade väl och var tydliga. De gillade greppet med rubriker. Samtidigt gillade de den grå överliggande bården i utskicket. Något som bröt mot deras grafiska profil i utskicken. De insisterade på att den skulle finnas kvar och skulle absolut försöka få den att få plats i den grafiska profilen.

Det fanns även en del innehållsmässiga detaljer i informationsbroschyren som behövde formuleras om för att bli tekniskt korrekta.

7. Produktion av original

7.1 Text

Texten till informationsbladet började nu ta sin fullständiga form. I denna den slutgiltiga version ville lägga till värdeladdade ord även i informationsbroschyren för att ytterligare förstärka de positiva egenskaperna för systemet.

Jag ville också ha med något som tydligare visar att detta är en ny produkt. För att göra läsaren uppmärksam på detta och ge materialet ett utmärkande började jag genomgående använda samma rubrik. En text som liknar en stämpel som meddelar att det ”äntligen”

finns ett komplett system för bromsbandsnitning. Denna stämpel finns med i både utskick, informationsblad och annons.

7.2 Grafisk form 7.2.1 Balans

Materialet har fått en fortsatt asymmetrisk balans. Det enda undantaget från detta finns på förstasidan till informationsbroschyren. Anledningen till att jag här istället valt att använda mig av en symetriskbalans är för att mottagaren ska få en känsla av något exklusivt.

7.2.2 Kontrast

Jag har fortsatt att kontinuerligt använda mig av färgkontrast för att markera viktiga punkter i rubrikform.

7.2.3 Typografi

Som typsnitt i rubrikerna valde jag Univers Condensed. Detta typsnitt ingår i min uppdragsgivares grafiska profil för utskicket. Jag ville använda det genomgående för rubriker och underrubriker så att materialet har en enhetlighet. Samtidigt anser jag det passande som rubriktypsnitt, eftersom det är ett sanseriftypsnitt och går bra att läsa på avstånd. Detta typsnitt användes även som ingress i informationsbroschyren.

Brödtexten i informationsbroschyren skrevs med typsnittet Garamond som är en antikva och som lämpar sig väl för ändamålet eftersom det har serifer som skapar en baslinje som gör det lättare att följa textraden. Dessutom har de inre formerna i antikvor en framåtsträvande rörelse i läsriktningen. Brödtexten sattes till 14 punkters storlek med 16 punkters radavstånd. Radlängden befinner sig mellan 55-65 i brödtexten. Den stämpelliknande rubriken är av typsnittet crass. Detta har lagts till för att verkligen påvisa att detta är en unik ny produkt på marknaden, samt för att materialet ska få lite hjälp att ”sticka ut”.

7.3 Pressmeddelande

Huvudsyftet med ett pressmeddelande är att berätta en nyhet. Min uppdragsgivare har en nyhet om en unik produkt som kan underlätta målgruppens arbetssituation. Nyheten riktar sig till åkerier och verkstäder. En majoritet av de verksamma inom åkeribranschen läser

Svensk Åkeritidning som är den tidning vars redaktion pressmeddelandet ska skickas. Jag

har formulerat ett pressmeddelande som ska förmedla denna nyhet.

7.4 Utprovning

I och med det dilemma jag ställdes inför när min uppdragsgivare bestämt inte ville genomföra utprovning mot sin målgrupp, stod jag inför ett stort problem. Jag skulle visserligen genomföra en utprovning mot oberoende personer men dessa saknar mycket av den förförståelse och kunskap som den egentliga målgruppen har. Jag har försökt att välja personer som ändå kan ha kunskaper inom liknande områden, eller arbetar med information. I min utprovningsgrupp ingick fyra personer.

39 årig man som arbetar som snickare 26 årig kvinna som arbetar som informatör 32 årig man som arbetar på butik (Clas Ohlsson) 53 årig man som arbetar som svetsare

Att jag valde dessa personer grundar sig i att jag ville ha personer med olika förkunskaper, så att jag kunde få olika infallsvinklar. Snickaren och svetsaren valdes för att de är vana att hantera verktyg och på så sätt kan relatera till produkten på något sätt. Informatören valdes för att hon kritiskt kan granska innehållet i materialet. Butiksarbetaren valdes för att denna har frekvent kontakt med annonser och reklam.

Min utprovning gick till så att jag visade materialet för dessa fyra personer. En åt gången. Jag presenterade materialet i den ordning som det är möjligt att en person ur målgruppen skulle komma i kontakt med det. Först visade jag den lilla annonsen, lät de titta en stund och upprepade sedan detta med den större annonsen, sedan utskicket, därefter informationsbroschyren och slutligen pressmeddelandet.

Efter att materialet studerats en stund tog jag bort det och ställde frågor om vad det var de informerades om. Blev de tilltalade av något speciellt? Vad fick de för associationer kring materialet?

Samtliga fyra trodde vid första anblicken av den lilla annonsen att det rörde sig om en borrmaskin eller skruvdragare. De gillade ”stämpeln”. De tyckte den stack ut lite och syntes tydligt och drog till sig blicken. Nitarna som finns i övre högra hörnet upptäcktes först efter en stund. En person lyckades inte lisat ut vad det var för något. Associationerna var entydiga: en vanlig verktygsannons.

Därefter visade jag den större annonsen. Reaktionen blev lite densamma. Här drog bilden med flera verktyg bredvid varandra till sig uppmärksamheten. Den jag ville skulle vara kraftfull och visa på effektivitet. Jag frågade vad de fick för associationer till just den bilden för att se hur de uppfattade den. De nämnde ord som snygg, stabil och faktiskt var det en person som sade att verktyget verkade effektivt. Jag undrade lite över hur de uppfattade rubrikerna. De förstod att det rörde sig om egenskaper, men de hade svårt att förstå rubriken ”Kompakt”. De kunde inte förstå vad som skulle vara det fördelaktiga med det. De tyckte inte att verktyget såg särskilt kompakt ut.

Utskicket studerades mer noggrant. Nu började de förstå vad det var för typ av verktyg, även fast ingen varit i kontakt med ett tidigare. De kände igen element ifrån annonserna och fick funktionen mer förklarad för sig. Layouten tyckte de var bra. De gillade att verktyget pekade mot texten precis som att den visade sina egenskaper. Samtidigt tyckte de att informationen kanske var lite knapp.

Informationsbroschyren uppskattades eftersom fördelarna förklaras tydligare. Även om de inte förstod all terminologi, kunde de ändå ta till sig informationen och sätta den i ett sammanhang. Jag förklarade att broschyren skulle delas ut av säljare till de kunder de besöker. De gillade idén att en säljare först demonstrerar eller berättar om systemet och sedan lämnar kvar information för senare bruk.

Pressmeddelandet lästes igenom och de ansågs att det var en bra sammanfattning om systemet. Här var det mest informatören som hade synpunkter. Pressmeddelandet uppfattades som kort och konkret.

Min slutsats av denna utprovning är att den var värdefullare än vad jag först trodde. De hade tagit till sig materialet och kritiskts granskat det. Ett resultat av denna utprovning blev att rubriken ”Kompakt” ändrades till smidig istället, som bättre beskriver en egenskap hos verktyget. Jag har också förstått värdet i att utföra utprovningar. Fast helst då mot rätt målgrupp.

7.5 Reflektion utprovning

Jag är medveten om att min utprovning som utfördes på personer utanför min målgrupp medför att validiteten och reliabiliteten minskar. Detta eftersom jag utifrån testgruppens uppfattningar inte kan dra några slutsatser som stämmer överens med målgruppens förförståelse och behov. Detta är väldigt beklagligt då målgruppens svar eller respons hade kunnat vara avgörande för att slutgiltigt säga hur jag lyckats med mitt uppdrag. Här kan jag ändå anse att jag genom de kvalitativa intervjuerna fick mycket information om vilka egenskaper målgruppen eftersöker hos en sådan produkt jag informerar om. Dessa intervjuer har varit till stor hjälp vid rubriksättning och framtagning av text om

produktens anpassade funktion. Med tanke på de uttömmande intervjuerna anser jag att det hade varit synnerligen intressant att höra hur denna målgrupp skulle se på mitt material. För att ändå få någon åsikt och respons på materialet och på så sätt kunna bilda mig en uppfattning hur materialet mottas av en läsare, ville jag trots min uppdragsgivares oförklarliga motstånd ändå utföra en utprovning. Utprovning genomfördes så som jag hade för avsikt att genomföra den på mitt materials målgrupp.

Spelar det egentligen någon roll vad en person utanför målgruppen anser om materialet, har jag frågat mig själv. Jag anser att en utprovning på fel målgrupp ändå kan fylla en funktion i fråga om estetik och budskap i materialet. Genom att jag har försökt att välja testpersoner som ändå har någon slags relation till liknande produkter vill jag få reda på

hur dessa uppfattar informationen, om de med viss förklaring ändå kan ta till sig innehållet och förstå vad som är unikt och speciellt med just denna produkt. Målet med utprovningen har varit att se om bild, text och budskap uppfattas på det sätt som jag och min uppdragsgivare haft som mål. Testgruppen har uppfattat våra avsikter att framhålla de speciella egenskaperna hos systemet, samt att det är en nyhet på marknaden. De har uppskattat den grafiska formen och förstått syftet. I och med detta resultat vill jag ändå mena att jag gjort det bästa av en svår situation, och ändå kunnat få någon uppfattning om hur mitt material kan komma att mottas av den egentliga målgruppen.

7.6 Slutproduktion

Efter att jag formulerat mina texter och skapat de ramar för format och form materialet skulle ha under de tidigare delprocesserna var det så dags att slutligen komponera materialet till min uppdragsgivare. Slutproduktionen skedde i InDesign, där jag även skapat de skisser som tagits fram under projektets gång.

Allt material levererades till uppdragsgivaren i tryckklara pdf:er. Det färdigställda materialet bestod nu av ett utskick (Bilaga 2), två annonser (Bilaga 3), en informationsbroschyr (Bilaga 4) samt ett pressmeddelande (Bilaga 5).

8. Slutdiskussion

Jag valde att använda mig av den kreativa processen som utgångspunkt för framställningen av mitt material. Denna process valdes till stor del för att arbetet delas upp i fyra delprocesser. Detta gjorde att varje del i processen fungerade som förberedande för nästa del. På detta sätt fick jag struktur på mitt material kunde jag kontrollera och stämma av det med uppdragsgivaren efter varje del för att minimera risken för felaktigheter och missnöje hos uppdragsgivaren. Min uppdragsgivare har kunnat följa mitt arbete och känt att de hela tiden kan vara med och påverka materialet. De har uppskattat att få se materialet växa fram. Samtidigt som jag tycker att jag genom att arbeta på detta sätt fått en god överblick över processen och lättare kunnat planera framåt.

Genomgående under mitt arbete har min problemformulering varit vägledande. Genom att i mitt arbete ge svar på de frågor jag ställer där ger jag också mig själv möjligheten att bättre förmedla min uppdragsgivares syfte d.v.s. att uppmärksamma och skapa intresse för sin produkt.

Genom att definiera och tydliggöra en målgrupp skapar man goda förutsättningar för att förstå hur denna tar till sig och hanterar information. Detta kan vara till stor hjälp när man skapar informationsmaterial. Jag genomförde kvalitativa intervjuer med min målgrupp och fick på så mycket information om deras förkunskaper och förhållningssätt till bromsbandsbyten. Detta har varit till stor nytta när jag utformade rubriker till mitt material. Jag kombinera min kunskap om målgruppen med det budskap jag ville förmedla och kunde på så vis formulera mig tilltalande för målgruppen.

Genom dessa intervjuer fick jag även reda på hur målgruppen hämtar nyheter och vilka egenskaper de söker efter hos nya produkter. Detta har varit mycket hjälpfullt vid medieval.

Jag tycker att detta examensarbete varit mycket lärorikt och stimulerande. Jag har fått en bra förståelse för hur en designprocess ska genomföras. Tyvärr kunde jag efter önskemål från min uppdragsgivare inte genomföra en utprovning på den riktiga målgruppen, då de inte ville riskera att information om deras system skulle komma ut till konkurrenter. Detta hade varit värdefullt för mig att få genomföra för att få reda på om mitt material lyckats. Jag anser nog ändå att jag lyckats eftersom den utprovning jag genomförde faktiskt resulterade i att mitt material uppfattades på det sätt jag avsett.

9. Källförteckning

9.1 Tryckta källor

Bergström, Bo (2000). Bild & budskap. Stockholm: Carlsson Bokförlag

Bonde-Teir, Maj (2005), Direktreklam. Malmö: Liber AB

Dahlström, Ulf, Linde, Magnus (2005). Reklameffekter. Malmö: Liber AB

Fiske, John (2000). Kommunikationsteorier. Stockholm: Wahlström & Widstrand

Hansen, Jack (2004). Konsten att skriva så dina kunder vill köpa. Stockholm: Redaktionen

Liljestrand, Birger (1993). Språk i text. Lund: Studentlitteratur

Patel, Runa, Davidson, Bo (2008). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur

Pettersson, Rune (1998). Information i informationsåldern. Stockholm: Elanders Gotab

Pettersson, Rune (2001). Information Design – An Introduction. Mälardalens Högskola: Kompendium.

Pettersson, Rune (2003). Ord, bild & form. Lund: Studentlitteratur

Bilaga 1

Frågor till Åkerier

Vem står för byten av bromsband på era fordon? Vad är er uppfattning om servicevalet?

Finns det väl fungerande utrustning för ändamålet? (egen service) Hur ställer ni er till en övergång till egen service? (verkstäder) Hur söker ni efter nyheter och produkter inom er bransch?

Frågor till Verkstäder

Vad är er uppfattning om bromsbandsbyten på tunga fordon? Vad anser ni om den utrustning som finns för bromsbandsbyten? Hur söker ni efter produktnyheter inom er bransch?

Bilaga 5

Vår kraftfullaste maskin.

Vi har utgått ifrån sin kraftfullaste maskin för att skapa ett så effektivt och kraftfullt verktyg som möjligt. Det är en produktanpassad Proset 2500. Verktyget utvecklar en dragkraft på hela 6,2 bar och arbetar bäst med en lufttillförsel på 150 l/min. Detta högpresterande system gör att Du lätt kan planera och utföra bromsbandsbyten på Dina fordon.

Extra lång slaglängd

Emhart har utökat slaglängden från standardens 18 mm till 26 mm. Slaglängden är på detta verktyg anpassad till nitens brottkraft. Allt för att niten ska sättas på plats i ett enda drag. Detta bidrar till ett effektivare verktyg med minskad risk för omtag.

Förlängt munstycke

För att ge verktyget optimal åtkomst är det utrustat med ett specialanpassat, förlängt munstycke. Munstycket når ända till botten av bromsbandet och ger därför en stabil och precis åtkomst. Detta minimerar risken för omtag, utan förlorad effekt i slaglängd.

Nitar

Emhart har tillsammans med verktyget utvecklat nitar som passar de flesta typer av trumbromsar och fabrikat. Niten går att få i både försänkt och icke försänkt utförande. Niten har en extra lång splint för ett säkert grepp i verktygets käftar. Splinten har en förbestämd brytpunkt och ett brottvärde som är anpassat för bromsbandsnitning.

Låg Vikt

Med sin låga vikt på endast 1,31 kg är verktyget extremt lätthanterligt och smidigt. Detta i kombination med effekten, det förlängda munstycket och den utökade slaglängden ger ett användarvänligt och smidigt verktyg i absolut världsklass. Ett bromsbandsbyte har aldrig kännts lättare.

Bilaga 6

Emhart Teknik AB lanserar ett komplett system

för bromsbandsbyte.

Emhart Teknik AB lanserar den 23 februari ett komplett system för bromsbandsbyte på tunga fordon – ett smidigt och kraftfullt system speciellt anpassat för bromsbandsbyten. Emhart Teknik AB har i nära samarbete med kunnigt branschfolk utvecklat ett komplett system för bromsbandsbyten.

Systemet består av ett lätt men kraftfullt verktyg och specialanpassade nitar. Verktyget har ett förlängt munstycke för bättre åtkomst mot bromsbandet. Slaglängden har utökats från 18 till 26 mm, för att säkerställa att niten fästs i ett drag. Niten finns i såväl försänkt som oförsänkt utförande för att passa de flesta fabrikat på bromstrummor. Nitens brottkraft är speciellt anpassad för bromsbandsnitning.

Systemet har en låg initial kostnad. Detta i kombination med dess anpassade egenskaper kan vara en god investering för såväl åkerier som verkstäder. Detta system riktar sig mot

yrkesfolk som ställer höga krav på kvalitet och teknik.

Emhart Teknik ingår sedan 1990 i Black & Decker Group och har under många år tagit fram fästdon i världsklass. De är dessutom marknadsledande på nitverktyg.

Önskas ytterligare information kontakta Dan Kastö 019-xx xx xx eller 070-xxx xx xx, Dan.Kasto@Emhart.se